Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20 (Utlåtande 1911:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Nr 20.

Ankom till Riksdagens kansli den 6 april 1911 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse
af §§ 6 och kl i förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.

Till konstitutionsutskottets handläggning kafva båda kamrarna hänvisat
en af Kungl. Maj:t till Riksdagen aflåten proposition, nr 131, däri
Kung]. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående ändrad lydelse af §§ 6 och 17 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6 och 17 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ 6.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen utfärdas af magistraten samt
kungöres för hvarje valkrets minst åtta dagar förut genom offentligt
anslag å rådhuset, pålysning från predikstolarna i de församlingar, som
till valkretsen höra, samt kallelsens införande i den tidning, hvaruti
öfverståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Mom. 2. Valet af stadsfullmäktige verkställes af de valberättigade
inför magistraten i mars månad hvart annat år å dagar, hvilka magistraten
särskilt för hvarje valkrets utsätter, samt enligt ordning i öfrigt, som
magistraten äger bestämma.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 9 Sami. 1 Afd. 17 H/lft. (Nr 20).

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

En livar valberättigad anses tillhöra den valkrets, där lian är mantalsskrifven,
och må ej inom annan valkrets rösträtt utöfva.

Medlem af kommunen, som icke är inom densamma mantalsskrifven,
tillhör den valkrets, inom hvilken han äger fast egendom eller är för
inkomst af kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Äger
han inom flera valkretsar fast egendom, eller är han inom flera valkretsar
skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrifningen
af honom själf bestämmas, hvilken ibland dessa han för
sin person önskar tillhöra.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
så, att hvarje valkrets får i sin tur börja valet.

§ 17-

Stadsfullmäktig väljes för fyra år. Hvart annat år utses hälften
af hela antalet fullmäktige; och skall inom hvarje valkrets utses hälften
af det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, ena
gången det antal, som är närmast högre än hälften, och andra gången
det, som är närmast lägre än hälften, efter hvad magistraten härom
bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1913; och skola de stadsfullmäktige,
som utses år 1912, väljas för tre år och de, som utses år
1913, för fyra år.

Till stöd för detta förslag har föredragande departementschefen i
det till propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1911 anfört följande:

»Enligt § 17 i förordningen den''23 maj 1862 om kommunalstyrelse
i Stockholm väljes stadsfullmäktig för två år, och, då hvarje år utses
hälften af hela antalet fullmäktige, förekomma årligen stadsfullmäktigval.
I öfriga städer, som hafva stadsfullmäktige, samt vid landstingsmannaval
gälla däremot valen för fyra år och företagas endast hvart
annat år.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Med anledning af en hos Stockholms stadsfullmäktige väckt motion
i ämnet hafva nu stadsfullmäktige i Stockholm vid sammanträde den 5
december 1910 beslutit hos Eders Kungl. Maj:t göra framställning om
åtgärder till häfvande af den olikhet, som uti förevarande hänseende
förefinnes mellan hufvudstaden, å ena, samt öfriga städer i riket och
landstingen, å andra sidan.

Till stöd för framställningen anföres i den underdåniga skrifvelsen
i ämnet, att stadsfullmäktige ej kunna finna något giltigt skäl föreligga
för ifrågavarande för Stockholm gällande afvikande anordning
samt att ej heller i det kommittébetänkande, som ligger till grund för
Stockholms kommunalförordning och livilket utarbetats på grundvalen
af det tidigare uppgjorda förslaget till allmän förordning om kommunalstyrelse
i stad, finnes angifven någon grund, hvarför tiden för stadsfullmäktiguppdraget
i Stockholm satts kortare än tiden för enahanda
uppdrag i andra städer.

Med det nya valsätt, som nu mera blifvit infördt, få, enligt hvad
stadsfullmäktige framhålla, de olika valmansgrupperna sin motsvarande
representation inom stadsfullmäktige, och det synes stadsfullmäktige
knappast antagligt, att en förskjutning inom val manskåren skulle kunna
liga rum så snart, att därför skulle påkallas val oftare än hvart annat
år. Lika litet kunna enligt stadsfullmäktiges mening hädanefter, då vid
valen suppleanter skola utses för de valda, årliga val motiveras med
behofvet att fylla luckor efter stadsfullmäktige, hvilka afgå före tjänstgöringstidens
utgång.

En nyvald stadsfullmäktig, som icke tidigare sysslat med kommunala
frågor, torde, anföres vidare, i regel väl behöfva en period af fyra
år för att hinna sätta sig in i de mångskiftande ärenden, han har att
behandla, och därjämte kunna som stadsfullmäktig vara af nytta för
kommunen.

Men äfven från väljarnas synpunkt anse stadsfullmäktige en förändring
vara af behofvet. Man får sålunda, mena stadsfullmäktige, icke
genom tätare val, än som är nödvändigt, trötta medborgarnas intresse
för att uppfylla sina plikter som valmän. Då det dessutom ligger i det
nya systemets natur, att grupper och partier bildas, hvilka fordra organisation
och ledning, medför, påpekas vidare i skrifvelsen, hvarje val
för dem, som syssla med denna ledning, en stor uppoffring af tid och
arbete, och organisationen med hvad därtill kommer orsakar rätt afsevärda
kostnader. Äfven för kommunen torde, enligt hvad stadsfullmäktige
framhålla, kostnaden för ett stadsfullmäktigval numera ställa
sig väsentligt högre än tidigare, och erfarenheten kan dessutom anses

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

hafva visat, att valen i någon mån inverka förryckande på det kommunala
arbetet. Detsamma torde enligt stadsfullmäktiges mening väl
ock vara fallet med deras arbete, hvilka hafva att verkställa valförrättningen.

Ur alla dessa synpunkter hafva stadsfullmäktige ansett önskvärdt,
att en sådan förändring kunde komma till stånd, att tiden för stadsfullmäktiguppdraget
i Stockholm blefve fyra år.

Af den ifrågasatta förändringen skulle blifva en följd, att valen
til] stadsfullmäktiges beredningsutskott, hvilka enligt § 34 af hufvudstadens
kommunalförordning gälla för så lång tid, som den valde på
grund af sitt dåvarande uppdrag är stadsfullmäktig, också komme att
i vissa fall gälla för en period af ända till fyra år. Häremot har visserligen
hos stadsfullmäktige erinrats, att en så lång tjänstgöringstid
icke skulle vara lämplig eller erforderlig, men hafva stadsfullmäktige
icke ansett sig för närvarande böra göra någon framställning om ändring
uti bestämmelserna i detta ämne.

På grund af hvad sålunda anförts, hafva stadsfullmäktige, under
framhållande tillika att vid genomförande af en sådan förändring som
den här ifrågasatta någon särskild bestämmelse till förmedlande af öfvergången
till de längre valperioderna kan vara af behofvet påkallad, anhållit,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utarbeta och till Riksdagens
antagande framlägga förslag till sådan ändring i nådiga förordningen
den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm, att stadsfullmäktig
utses för en tid af fyra år och att halfva antalet stadsfullmäktige afgår
hvart annat år.

Öfverståthållarämbetet, som med underdånig skrifvelse den 28
december 1910 öfverlämnat stadsfullmäktiges framställning, har tillstyrkt
bifall till densamma.

Den kommitté, som år 1859 afgaf förslag till kommunalförordningar,
upptog i en förordning om kommunalstyrelse i stad gemensamma
bestämmelser för hufvudstaden och öfriga städer. I detta förslag
var tjänstgöringstiden för stadsfullmäktig bestämd till fyra år. Öfver
förslaget infordrades yttranden från, bland andra, magistraten och borgerskapets
äldste i Stockholm, hvilka tillsatte en kommitté för att afgifva
förslag till yttrande. Denna kommitté fann emellertid det remitterade
förslaget till ordnande af kommunalstyrelse i städerna i flera väsentliga
delar mindre lämpligt för Stockholm och uppgjorde därför ett förslag
till särskild förordning om kommunalstyrelse i Stockholm. I detta förslag
upptogs stadsfullmäktigs tjänstgöringstid till två år, utan att några
särskilda skäl för denna afvikelse från det ursprungliga förslaget angåfvos.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

År 1862 utfärdades som bekant särskild kommunalförordning för
Stockholm och särskild för öfriga städer i riket. I förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm intogs den från stadens sida föreslagna
bestämmelsen om tvåårig tjänstgöringstid för stadsfullmäktig, medan i
kommunalförordningen för rikets öfriga städer bibehölls det första förslagets
tidsbestämmelse af fyra år. Anledningen till skiljaktigheten i
bestämmelserna synes således vara föranledd endast af ett från Stockholms
stads sida uttryckt önskemål. Då nu hufvudstadens kommunalrepresentation
på, såsom det vill synas, goda grunder finner bibehållandet
af denna skiljaktighet icke längre önskvärd, anser jag mig böra
tillstyrka en lagändring i den riktning stadsfullmäktige åsyfta. Sådan
ändring torde böra omfatta ej blott förenämnda § 17 utan äfven de
bestämmelser i § 6 af ifrågavarande förordning, hvilka förutsätta, att
stadsfullmäktigval verkställas hvarje år. Val för fyra år lärer första
gången böra ske år 1913, och torde för förmedlande af öfvergången
till den längre valperioden, de stadsfullmäktige, som skola utses år
1912, böra väljas för tre år.»

Utskottet har vid granskning af förevarande lagförslag icke funnit
anledning att däremot framställa någon anmärkning. Utskottet får alltså
hemställa,

att ifrågavarande proposition måtte af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 6 april 1911.

På utskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Det skulle här antecknas, att herrar Nyström och Nilsson från
Malmö icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Utskottets

yttrande.

Bihang till Riksd. prut. 1911. 8 Sami. 1 Ajd. 17 Käft.