Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965 (Utlåtande 1965:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

Nr 20

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i landstingslagen
den It maj 195t (nr 319) m. m. samt i ämnet
väckta motioner.

Till konstitutionsutskottet har hänvisats proposition nr 61, vari Kungl.
Maj :t, under åberopande av utdrag ur statsrådsprotokollet för inrikesärenden,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till lag
om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) och till lag om
ändring i sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242).

I anledning av propositionen har väckts två likalydande motioner, vilka
likaledes hänvisats till konstitutionsutskottet, nämligen nr 665 i första kammaren
av herrar Erik Filip Petersson och Eric Carlsson och nr 784 i andra
kammaren av herr Sjöholm m. fl.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelser.

Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 14—16, 19—22, 25, 26, 29, 30, 33, 34, 38, 41, 43,
44, 53, 54, 60, 67 och 69 §§ landstingslagen den 14 maj 1954i skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen lydelse)

14 §.

Bliva de förhållanden, vilka legat Bliva de förhållanden vilka legat
till grund för landstingets beslut en- till grund för landstingets beslut enligt
13 §, så ändrade, att jämkning ligt 13 § så ändrade, att jämkning
däri påkallas till följd av stadgan- däri påkallas till följd av stadgan -

1 Senaste lydelse se beträllande 22 § 1961:607 och 67 § 1962:156.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 5 sand. 2 avd. Nr 20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
dena i 10—12 §§, eller finnes eljest
sådan jämkning nödig, äger landstinget,
på länsstyrelsens förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande,
verkställa jämkningen; och skall,
där ej sådant fall är för handen,
som avses i 15 § första stycket och
16 § andra stycket, landstinget verkställa
jämkningen vid lagtima möte
året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum eller, där Konungen
så förordnar, vid urtima
möte sist före april månads utgång
det år valet förrättas.

(Föreslagen lydelse)
dena i 10—12 §§, eller finnes eljest
sådan jämkning nödig, äger landstinget
på länsstyrelsens förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande
verkställa jämkningen; och skall, där
ej sådant fall är för handen som avses
i 15 § första stycket och 16 §
andra stycket, landstinget verkställa
jämkningen vid landstingsmöte före
oktober månads utgång året innan
val av landstingsmän äger rum nästa
gång eller, när Konungen förordnar
det, före april månads utgång det år
valet förrättas.

15 §.

Har beslut fattats om stads inträde
i landstingskommun eller har förordnande
meddelats, som föranleder,
att landstingskommun eljest utvidgas,
skall landstinget vid nästa lagtima
möte eller, när Konungen så
föreskriver, vid urtima möte, på
länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande
av dess yttrande, verkställa
den jämkning i valkretsindelningen,
som må föranledas därav.

Har beslut fattats om stads inträde
i landstingskommun eller har förordnande
meddelats som föranleder
att landstingskommun eljest utvidgas,
skall landstinget vid landstingsmöte
före oktober månads utgång
eller annan tidpunkt, som Konungen
föreskriver, på länsstyrelsens förslag
eller efter inhämtande av dess yttrande
verkställa den jämkning i valkretsindelningen
som må föranledas
därav.

I fall

---av jämkningen.

Avskiljes område

16 §.

-----sina befattningar.

Har förordnande meddelats, som
föranleder, att område, som utgör
del av en eller flera valkretsar, avskiljes
från landstingskommun, skall
landstinget vid nästa lagtima möte
eller, där Konungen så föreskriver,
vid urtima möte, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av
dess yttrande, verkställa den jämkning
i valkretsindelningen, som må
föranledas därav.

Har förordnande meddelats som
föranleder att område som utgör
del av en eller flera valkretsar avskiljes
från landstingskommun, skall
landstinget vid landstingsmöte före
oktober månads utgång eller annan
tidpunkt, som Konungen föreskriver,
på länsstyrelsens förslag eller efter
inhämtande av dess yttrande verkställa
den jämkning i valkretsindelningen
som må föranledas därav.

I fall--------av jämkningen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

Till lagtima möte sammanträder
landstinget utan särskild kallelse
varje år den första måndagen i oktober
månad i lånets residensstad
eller å annan ort, som landstinget bestämt.

Då så till följd av utomordentliga
händelser anses påkallat, må länsstyrelsen
kunna utsätta särskild
sammanträdesort.

(Föreslagen lydelse)

§•

Landstinget sammanträder till
landstingsmöte första måndagen i
oktober månad och i övrigt enligt
den ordning som landstinget bestämmer.
Landstingsmöte hålles även när
Konungen omedelbart eller på framställning
av länsstyrelsen förordnar
därom eller förvaltningsutskottet eller
minst en tredjedel av landstingeis
ledamöter begär det eller landstingets
ordförande finner det behövligt. 1
dessa fall bestämmer landstingets
ordförande om tid för mötet.

Landstinget eller den landstinget
bemyndigat bestämmer ort för landstingsmöte.
Är det påkallat till följd
av utomordentliga händelser, må
länsstyrelsen bestämma annan sammanträdesort.

20 §.

1 m o m. Kungörelse om landstingsmöte
med uppgift om tid och
ställe för mötet och de ärenden som
skola behandlas vid detta utfärdas
av ordföranden eller vid hinder för
honom vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst fjorton
dagar före landstingsmötet anslås på
en av landstingskommunen anordnad
anslagstavla och, om landstinget beslutat
det, även på annan plats. Kungörelsen
skall inom samma tid sändas
till varje landstingsman med posten.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

20 §.

1 mom. Rättighet att vid lagtima
möte väcka förslag tillkommer länsstyrelsen,
landstingskommunens förvaltningsutskott
och annan dess
nämnd samt ledamot av landstinget.
Förslag skall avfattas skriftligen.

Förslag av annan nämnd än för -

(Föreslagen lydelse)
ras under nästa kalenderår. Sådana
tidningar böra väljas som genom
spridning inom olika grupper
av landstingskommunens medlemmar
bringa tillkännagivandet till de
flestas kännedom. Har förslag om
tillkännagivandets införande i annan
tidning än sådan som omfattas av
beslutet varit under omröstning och
erhållit minst en tredjedel av de i
omröstningen deltagandes röster,
skall tillkännagivandet införas även
i denna tidning.

Den omständigheten att kungörelsen
om mötet icke anslagits på annan
plats än landstingskommunens
anslagstavla eller att tillkännagivande
ej införts i tidning utgör ej hinder
för att landstingsmötet hålles.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam
handläggning att kungörande
icke hinnes med i den ordning
som föreskrives i 1 mom., må landstinget
ändå behandla ärendet, om
kungörelse med uppgifter som angivas
i 1 mom. senast en vecka före
mötet anslagits på landstingskommunens
anslagstavla och sänts till varje
landstingsman.

3 mom. Länsstyrelsen skall
skriftligen underrättas om landstingsmöte.

21 §.

1 m o m. Rätt att väcka förslag
vid landstingsmöte tillkommer landstingskommunens
förvaltningsutskott
och annan dess nämnd, ledamot av
landstinget samt länsstyrelsen. Förslag
skall avfattas skriftligen.

Förslag av annan nämnd än för -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

valtningsutskottet skall ingivas till
utskottet före den 1 juli, där ej annan
tid bestämmes av utskottet.

I övrigt skall förslag avlämnas till
landstingskommunens kansli senast
den 15 augusti; dock må förvaltningsutskottet
väcka förslag jämväl
efter nämnda tid men ej senare än
fjorton dagar före början av landstingets
möte.

Vad nu är stadgat angående tiden
för förslags avlämnande utgör icke
hinder för landstinget att, då synnerliga
skäl därtill föranleda, till
behandling upptaga förslag, som blivit
väckt senare, dock sist första da -

valtningsutskottet skall ingivas till
utskottet senast den dag som utskottet
bestämmer.

I övrigt skall förslag lämnas till
landstingskommunens kansli senast
två månader före mötets början. Förvaltningsutskottet
må dock väcka
förslag även efter nämnda tid men
ej senare än fjorton dagar före mötets
början.

Bestämmelserna om tiden för förslags
avlämnande utgöra icke hinder
för landstinget att, när synnerliga
skäl föranleda det, till behandling
upptaga förslag som väckts senast
första dagen av landstingsmötet.

gen av landstingets möte.

Ej må förslag komma under behandling i annan ordning än nu nämnts,
såvida icke förslaget hänskjutits till landstinget av Konungen eller härleder
sig från och står i sammanhang med förut i behörig ordning väckt förslag.

2 mom. Till landstinget i behörig ordning inkomna förslag skola tryckas
och, såvitt ske kan, minst åtta dagar före mötets början översändas till länsstyrelsen
ävensom till samtliga landstingsmän.

över de ärenden, som skola förekomma
å mötet, skall förvaltningsutskottet
upprätta föredragningslista,
som skall utdelas på sått i första
stycket sägs.

Över de ärenden som skola förekomma
vid mötet skall förvaltningsutskottet
upprätta föredragningslista,
som skall utdelas till länsstyrelsen
och samtliga landstingsmän
före mötets början.

21 §.

1 mom. Till urtima möte sammanträder
landstinget, då landstinget
eller förvaltningsutskottet för handläggning
av vissa bestämda ärenden
beslutar därom eller Konungen omedelbart
eller på framställning av
länsstyrelsen förordnar om sådant
möte.

Urtima möte, som beslutas av
landstinget eller förvaltningsutskot -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
tei, må ej äga rum förrän minst två
månader efter det lagtima möte avslutats.
Har förvaltningsutskottet beslutat
urtima möte, skall protokoll i
ärendet överlämnas till länsstyrelsen.

Beträffande sammanträdesort för
urtima möte skall vad i 19 § är föreskrivet
med avseende å lagtima möte
äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Kungörelse om urtima
möte, innehållande uppgift om tid
och ställe för mötet och de ärenden,
som därvid skola handläggas, utfärdas
av länsstyrelsen. Kungörelsen
skall minst fjorton dagar före mötet
införas i en eller flera av länets mest
spridda tidningar, varjämte samtliga
landstingsmän skola inom samma tid
särskilt underrättas om mötet.

3 mom. Vid urtima möte må ej
andra ärenden företagas till avgörande
än de, för vilkas handläggning
landstinget blivit sammankallat, eller
som länsstyrelsen enligt den om mötet
utfärdade kungörelsen särskilt
hänskjutit till landstingets prövning.

Avgår landstingsman--— — — —

Inträffar för landstingsman eller
behörigen kallad suppleant sådant
hinder, att han ej kan inställa sig
vid landstingsmöte, åligger det honom
att därom ofördröj ligen underrätta
länsstyrelsen, som till tjänstgöring
vid mötet inkallar den närmast
i ordningen varande, till sådan
tjänstgöring förut ej inkallade suppleanten.
Den, för vilken hinder uppkommit,
åligger tillika att, så fort
ske kan, till landstingskommunens

(Föreslagen lydelse)

§•

— vallagen stadgas.

Inträffar för landstingsman eller
behörigen kallad suppleant sådant
hinder att han ej kan inställa sig
vid landstingsmöte, åligger det honom
att därom ofördröj ligen underrätta
förvaltningsutskottet, som till
tjänstgöring vid mötet inkallar den
närmast i ordningen varande, till sådan
tjänstgöring förut ej inkallade
suppleanten. Deh för vilken hinder
uppkommit åligger tillika att, så
fort ske kan, till landstingskommu -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
kansli insända skriftlig anmälan om
hindret och dess beskaffenhet.

Uppkommer för landstingsman eller
suppleant, som inställt sig vid
landstingsmöte, sådant hinder, att
han ej vidare kan tjänstgöra vid mötet,
skall han ofördröj ligen anmäla
hindret hos landstingets ordförande,
vilken har att skyndsamt underrätta
länsstyrelsen. Länsstyrelsen inkallar
därefter ofördröjligen suppleant efter
vad i andra stycket är sagt.

Sedan upprop ägt rum, utser
landstinget å lagtima möte bland
tingets ledamöter en ordförande och
en vice ordförande för tiden intill
nästa lagtima möte.

Upphör under--- -—--•— vice <

(Föreslagen lydelse)
nens kansli insända skriftlig anmälan
om hindret och dess beskaffenhet.

Uppkommer för landstingsman eller
suppleant som inställt sig vid
landstingsmöte sådant hinder, att
han ej vidare kan tjänstgöra vid mötet,
skall han ofördröjligen anmäla
hindret hos landstingets ordförande,
som omedelbart inkallar suppleant
enligt bestämmelserna i andra stycket.

§•

Landstinget utser bland tingets
ledamöter en ordförande och en vice
ordförande för en tid av högst ett år.

26 §.

Den landstingsman, som bevistat
de flesta landstingsmöten, eller, där
två eller flera landstingsmän deltagit
i lika många möten, den av dem,
som är till levnadsåren äldst, för ordet
till dess ordförande blivit vald.
Inträffar under landstingsmöte samtidigt
förfall för både ordförande och
vice ordförande, utses under ordförandeskap
av den ledamot, som enligt
vad nyss sagts skall anses såsom
äldst, en av landstingets ledamöter
att tjänstgöra som ordförande till
dess förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande
och vice ordförande under
den tid, då landstinget ej är samlat
till möte, skall landstingets äldste
ledamot tjänstgöra som ordförande
till dess förfallet upphört.

Finnes varken ordförande eller vice
ordförande eller äro både ordföranden
och vice ordföranden hindrade
att inställa sig vid landstingsmöte,
utser landstinget annan landstingsman
att för tillfället föra ordet. Till
dess så skett, utövas ordförandeskapet
av landstingets äldste ledamot.
Vid samtidigt förfall för både ordföranden
och vice ordföranden under
tid då landstinget ej är samlat till
möte tjänstgör landstingets äldste
ledamot som ordförande till dess förfallet
upphört.

Avgår ordföranden under den för
honom bestämda tjänstgöringstiden
eller upphör hans befattning av annan
orsak, tjänstgör vice ordföranden
som ordförande till nästa landstingsmöte,
då ny ordförande utses för

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

Därest under tiden mellan landstingets
lagtima möten ordföranden
avgår eller hans befattning eljest
upphör, skall vice ordföranden
tjänstgöra som ordförande intill nästa
lagtima möte. Skulle under samma
tid jämväl vice ordföranden avgå
eller hans befattning upphöra, skall
landstingets äldste ledamot tjänstgöra
som ordförande.

Länsstyrelsen kallar äldste ledamoten
till tjänstgöring, varom ovan
är stadgat.

(Föreslagen lydelse)
återstående del av tjänstgöringstiden.
Nytt val anställes även när vice ordföranden
avgår eller hans befattning
upphör av annan orsak. Avgår vice
ordföranden eller upphör hans befattning
av annan orsak när han
tjänstgör som ordförande, tjänstgör
landstingets äldste ledamot som ordförande
till dess nytt val kan anställas.

Med landstingets äldste ledamot
avses den som bevistat de flesta
landstingsmöten eller, om två eller
flera ha deltagit i lika många möten,
den bland dem som är äldst till levnadsåren.

29 §.

Varje landstingsman-----

Landshövdingen i------

Vid landstingets sammanträden
äger jämväl ordföranden eller vice
ordföranden i förvaltningsutskottet,
ändå att han icke är landstingsman,
ävensom sådan i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare,
som i 8 § andra stycket sägs,
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer vidare ordföranden
eller vice ordföranden i nämnd,
varom förmäles i 53 §, vid behandling
av ärende, som beretts av nämnden,
ävensom vid besvarande av interpellation,
som framställts till
nämndens ordförande. Dylik rätt
äger ock revisor vid granskning av
den av honom avgivna revisionsberättelsen.

— en röst.

äldste avdelningschefen.

Vid landstingets sammanträden
äger jämväl ordföranden eller vice
ordföranden i förvaltningsutskottet,
ändå att han icke är landstingsman,
ävensom sådan i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare,
som avses i 8 § andra stycket,
vara tillstädes och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer vidare ordförande
eller vice ordförande i annan nämnd
eller beredning vid behandling av
ärende, som beretts av nämnden
eller beredningen, och vid besvarande
av interpellation som ställts till
nämndens eller beredningens ordförande.
Även revisor äger sådan rätt
vid granskning av den av honom avgivna
revisionsberättelsen.

Enligt landstingets bestämmande
äger annan i landstingskommunens

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

tjänst anställd befattningshavare än
som avses i tredje stycket vara tillstädes
vid sammanträde för att tillhandagå
landstinget med upplysningar.

30 S.

De ärenden-------av utskottet.

Ärende må ej företagas till avgörande,
innan det under landstingets
möte blivit berett av särskilt utskott,
som landstinget för ändamålet utsett
bland sina ledamöter.

Ärende må ej företagas till avgörande,
innan det blivit berett av särskilt
utskott, som landstinget för
ändamålet utsett bland sina ledamöter.

Val må —-----dess rättighet.

Vill landstingsman till ordföranden
i förvaltningsutskottet eller
nämnd, varom förmäles i 53 §, framställa
interpellation i ämne, som tillhör
landstingets handläggning, skall
interpellationen, skriftligen avfattad,
avlämnas till landstingets ordförande
senast första dagen av landstingets
möte. Landstinget beslutar utan föregående
överläggning, huruvida interpellationens
framställande skall
medgivas. Lämnas sådant medgivande,
bör interpellationen besvaras vid
mötet.

Vill landstingsman till ordföranden
i förvaltningsutskottet eller annan
nämnd eller i beredning framställa
interpellation i ämne, som tillhör
landstingets handläggning, skall
interpellationen, skriftligen avfattad,
avlämnas till landstingets ordförande
senast första dagen av landstingets
möte. Landstinget beslutar utan
föregående överläggning, huruvida
interpellationens framställande skall
medgivas. Lämnas sådant medgivande,
bör interpellationen besvaras vid
mötet.

34 §.

Vid landstingsmöte -----—----

Protokollet skall------

Senast å andra dagen efter det
protokollet justerats skall justeringen
och det ställe, där protokollet finnes
tillgängligt, tillkännagivas å en
av landstingskommunen å lämplig
plats anordnad anslagstavla (landstingskommunens
anslagstavla). Till -

- envar röstat.

landstingsmötets avslutande.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
kännagivandet skall Tara försett med
uppgift å den dag det anslagits. Det
må ej avlägsnas före utgången av
stadgad besvärstid. Bevis om dagen
för justeringens tillkännagivande
skall tillika åtecknas protokollet eller
särskilt utfärdas.

Kungörelse om dagen för protokollsjusteringens
tillkännagivande
med uppgift å det ställe, där protokollet
finnes tillgängligt, skall ock
ofördröj ligen införas i en eller flera
av länets mest spridda tidningar.

(Föreslagen lydelse)
gits. Det må ej avlägsnas före utgången
av stadgad besvärstid. Bevis
om dagen för justeringens tillkännagivande
skall även tecknas på protokollet
eller särskilt utfärdas.

Kungörelse om dagen för protokoll
usteringens tillkännagivande
med uppgift om det ställe, där protokollet
finnes tillgängligt, skall även
ofördröj ligen införas i de tidningar
som angivas i 20 § 1 mom. tredje
stycket.

38 §.

Landstinget må i en arbetsordning
meddela de föreskrifter, som utöver
vad ovan nämnts för landstingets
sammanträden och ärendenas behandling
anses nödiga.

Landstinget skall i arbetsordning
meddela de föreskrifter, som utöver
vad ovan nämnts anses nödiga för
landstingets sammanträden och
ärendenas behandling.

41 §.

Förvaltningsutskottet skall -----—--finnas påkallade.

Det tillkommer förvaltningsutskottet vidare:
a) att, såsom------åt annan;

d) att till landstinget avgiva be- d) att avgiva berättelse över sin
rättelse över sin verksamhet under verksamhet till landstinget enligt
tiden från senaste lagtima möte; dess bestämmande;

e) att vårda------landstingets beslut.

Förvaltningsutskottet har----------på utskottet.

Förvaltningsutskottet äger------sådana upplysningar.

Landstinget skall------för förvaltningsutskottet.

§•

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)
avses i 8 § andra stycket ej heller
i landstingskommunens tjänst anställd
befattningshavare, som är chef
för verk inom utskottets förvaltningsområde,
utses till ledamot eller suppleant
i utskottet.

44 §.

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Valet skall förrättas vid det lagtima
landstingsmöte, som hålles året näst
efter det, då allmänna val av landstingsmän
ägt rum.

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Valet skall förrättas vid landstingsmöte
året näst efter det, då allmänna
val av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot----av tjänstgöringstiden.

53 %.

1 m o m. Ledningen av landstingskommunens
hälso- och sjukvårdande
verksamhet skall, i den mån icke genom
lag eller författning annorlunda
föreskrives, enligt landstingets bestämmande
utövas av en gemensam
nämnd, kallad hälso- och sjukvårdsstyrelse,
eller ock av en särskild hälsovårds-
och en särskild sjukvårdsstyrelse.

Vad i 42—51 §§ är föreskrivet med
avseende å förvaltningsutskottet
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande nämnd, som här avses.

Styrelse må, om landstinget så beslutar,
uppdraga åt ledamot av styreisen
eller åt i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare
att å styrelsens vägnar fatta beslut
i vissa grupper av ärenden, vilkas
beskaffenhet skall i landstingets
beslut angivas. Beslut, som fattas på
grund av sådant uppdrag, skall an -

Om ledningen av landstingskommunens
sjukvårdande verksamhet
föreskrives i sjukvårdslagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

målas nid styrelsens nästa sammanträde.
''V;

2 m o m. Där landsting finner sådant
lämpligt, må landstinget besluta,
att styrelse skall utgöras av
förvaltningsutskottet eller viss avdelning
därav.

3 mom. Till sammanträde med
styrelse skall förste provinsialläkaren
kallas med rätt för honom att
deltaga i överläggningarna men ej i
besluten samt att få sin mening antecknad
till protokollet.

4 mom. Angående hälso- och
sjukvårdsstyrelses verksamhet gäller
i övrigt vad därom stadgas i lag eller
författning.

54 §.

Om utseende — •—• — —T — — finnes stadgat.
För handhavande----finnas erforderliga.

Beträffande sådan nämnd, som avses
i andra stycket, skall vad som
är föreskrivet i 42 § andra stycket,
43 §, 44 § andra stycket samt 46—
51 §§ med avseende å förvaltningsutskottet
ävensom i 53 § 1 mom.
tredje stycket i fråga om hälso- och
sjukvårdsstyrelse äga motsvarande
tillämpning.

Beträffande sådan nämnd, som avses
i andra stycket, skall vad som är
föreskrivet i 42 § andra stycket, 43 §,
44 § andra stycket samt 46—51 §§
med avseende å förvaltningsutskottet
äga motsvarande tillämpning.

Om landstinget beslutar det, må
nämnd som avses i andra stycket
uppdraga åt ledamot av nämnden eller
åt befattningshavare som är anställd
i landstingskommunens tjänst
att på nämndens vägnar fatta beslut
i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet
angives i landstingets beslut.
Beslut, som fattas på grund av
sådant uppdrag, skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.

60 §.

Förslag till utgifts- och inkomst- Förslag till utgifts- och inkomststat
skall uppgöras av förvaltnings- stat skall uppgöras av förvaltnings -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
utskottet. För detta ändamål skola
landstingskommunens övriga nämnder
före den 1 juli, där ej annan tid
bestämmes av förvaltningsutskottet,
till utskottet ingiva sina särskilda
statförslag för det nästfoljande året.

Landstinget upptager förslaget till
utgifts- och inkomststat till granskning
och fastställelse vid sitt lagtima
möte. Därvid skola anslag till
utgifter, om vilka landstinget icke
tidigare fattat beslut, samt därmed
sammanhängande frågor särskilt bliva
föremål för överläggning och avgörande.

(Föreslagen lydelse)
utskottet. För detta ändamål skola
landstingskommunens övriga nämnder
ingiva sina särskilda statförslag
för nästa kalenderår till förvaltningsutskottet
senast den dag som
utskottet bestämmer.

Landstinget upptager förslaget till
utgifts- och inkomststat till granskning
och fastställelse vid det landstingsmöte
som skall hållas i oktober
månad. Därvid skola anslag till utgifter,
om vilka landstinget icke tidigare
fattat beslut, samt därmed sammanhängande
frågor särskilt bliva
föremål för överläggning och avgörande.

Den fastställda-------landstingets protokoll.

67 §.

Landstinget skall vid lagtima möte
utse tre eller flera revisorer samt
lika många suppleanter för granskning
av det nästföljande årets för -

valtning.

Landstinget skall varje år vid
landstingsmöte utse tre eller flera
revisorer samt lika många suppleanter
för granskning av nästa kalenderårs
förvaltning.

Den, vilken------av granskningen.

Revisorerna äga —- •—--— — beröra förvaltningen.

Vad i 51 §------jämväl å revisor.

Vad i 39 § —— -----avseende å revisor.

69 §.

Revisionsberättelse skall--—--

Berättelsen jämte inkomna yttranden
skall framläggas till granskning
och avgörande hos landstinget vid
det lagtima möte, vartill landstinget
sammanträder året näst efter det revisionen
avser.

--för yttrande.

Berättelsen jämte inkomna yttranden
skall framläggas till granskning
och avgörande hos landstinget vid
det landstingsmöte som skall hållas
i oktober månad året näst efter det
revisionen avser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Det val av ordförande och vice ordförande i landstinget som äger rum vid

14 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

lagtima möte år 1965 skall avse den tjänstgöringstid som landstinget bestämmer.

Föreskrifterna i 43 § om valbarhet till ledamot eller suppleant i förvaltningsutskottet
skola lända till efterrättelse vid val som förrättas år 1965
och avser tjänstgöringstid efter utgången av samma år.

Bestämmelser om landstingets lagtima möte i lag eller annan författning
äga tillämpning på det landstingsmöte som skall hållas i oktober månad.

Bestämmelser om landstingskommuns hälsovårdsstyrelse i lag eller annan
författning skola avse förvaltningsutskottet eller annan nämnd som
landstinget bestämmer.

Förslag

till

Lag

om ändring i sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242)

Härigenom förordnas, att 9 § 1—3 mom., 11 § 4 mom. och 12 § sjukvårdslagen
den 6 juni 1962 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m. Ledningen av landstingskommuns
sjukvårdande verksamhet
enligt denna lag utövas av sådan
nämnd eller styrelse, som avses i
53 § landstingslagen och som här
benämnes sjukvårdsstyrelse.

I stad, som ej tillhör landstingskommun,
skall för ledningen av stadens
sjukvårdande verksamhet enligt
denna lag finnas en särskild
sjukvårdsstyrelse. Ledamöter och
suppleanter i sjukvårdsstyrelsen väljas
av stadsfullmäktige till det antal
fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter
må dock icke vara under fem.
Valet skall vara proportionellt därest
det begäres av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer

(Föreslagen lydelse)

§•

1 m o m. I landstingskommun eller
stad som ej tillhör landstingskommun
utövas ledningen av den
sjukvårdande verksamheten enligt
denna lag av en sjukvårdsstyrelse.
Ledamöter och suppleanter i sjukvårdsstyrelsen
väljas av landstinget
eller stadsfullmäktige till det antal
landstinget eller fullmäktige bestämmer.
Antalet ledamöter må dock icke
vara under fem. Valet skall vara proportionellt
om det begäres av minst
så många väljande som motsvara det
tal vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt
val gälla särskilda föreskrifter. Sker
val av suppleanter icke proportionellt,
skall även bestämmas den ord -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
valet avser, ökat med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat. Sker ej val av
suppleanter proportionellt, skall tilllika
bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
t jänstgöring.

2 m o m. Till sammanträde med
sjukvårdsstyrelse, vid vilket sjukvårdsärende
av större vikt är avsett
att förekomma, skall beroende'' på
ärendets art kallas antingen en överläkare
eller en provinsialläkare eller
stadsdistriktsläkare med rätt för honom
att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten samt att få sin
mening antecknad till protokollet.
Styrelsen skall för viss tid utse en
överläkare och en provinsialläkare
eller stadsdistriktsläkare inom sjukvårdsområdet
att stå till förfogande
för detta ändamål.

Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse
i stad som ej tillhör landstingskommun
skola vidare kallas
sjukvårdsdirektör, om sådan finnes,
samt förste stadsläkaren eller motsvarande
läkare, så ock efter stadsfullmäktiges
bestämmande annan,
som har att inför stadens styrelse
föredraga sjukvårdsärenden. De äga
deltaga i överläggningarna men ej i
besluten samt få sin mening antecknad
till protokollet.

3 in o in. Beträffande sjukvårdsstyrelse
i annan stad, som ej tillhör
landstingskommun, än Stockholm
skola bestämmelserna i 32—42 §§
kommunallagen avseende kommunens
styrelse ävensom i 45 § andra
och tredje styckena samma lag i
fråga om där avsedd nämnd äga
motsvarande tillämpning, dock att

(Föreslagen lydelse)
ning i vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.

Landsting må besluta, att landstingskommunens
s jukvårdsstyrelse
skall utgöras av förvaltningsutskottet
eller viss avdelning av utskottet.

2 m o m. För sjukvårdsstyrelse
äga i landstingskommun bestämmelserna
i 43—51 §§ och 54 § fjärde
stycket landstingslagen, i Stockholm
bestämmelserna i 51 § kommunallagen
för Stockholm och i annan stad
som ej tillhör landstingskommun bestämmelserna
i 32-—42 §§ och 45 §
andra och tredje styckena kommunallagen
motsvarande tillämpning.
1 protokoll behöver dock upptagas
endast förteckning över närvarande
ledamöter och beslutet i varje ärende.

För sjukvårdsstyrelsen i Stockholm
gäller dessutom vad stadsfullmäktige
föreskriva med iakttagande
av bestämmelserna i kommunallagen
för Stockholm.

3 m o m. Till sammanträde med
sjukvårdsstyrelse skola kallas sjukvårdsdirektör
eller, om sådan icke
finnes, landstingsdirektör samt länsläkaren
eller förste stadsläkaren. Om
landstinget eller stadsfullmäktige bestämma
det, skall även annan som
har att föredraga sjukvårdsärenden
inför landstingskommunens eller
stadens styrelse kallas till sådant
sammanträde.

Den som inställer sig vid sammanträde
på kallelse enligt första stycket
äger deltaga i sjukvårdsstyrelsens
överläggningar men icke i besluten
samt få sin mening antecknad
till protokollet.

Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse
vid vilket sjukvärdsärrnde

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
det ej är erforderligt, att protokoll
upptager annat än förteckning å närvarande
ledamöter och beslutet i
varje ärende.

I fråga om sjukvårdsstyrelsen i
Stockholm skola bestämmelserna i
51 § kommunallagen för Stockholm
äga tillämpning, varjämte, utöver
vad i 1 och 2 mom. sägs, skall gälla
vad stadsfullmäktige med iakttagande
av stadgandena i sagda lag föreskriva.
Protokoll, som föres vid sjukvårdsstyrelsens
sammanträde, behöver
dock ej upptaga annat än förteckning
å närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende.

(Föreslagen lydelse)
av större vikt är avsett att förekomma,
skall beroende på ärendets
art kallas antingen en överläkare
eller en provinsialläkare eller stadsdistriktsläkare
med rätt för honom
att deltaga i överläggningarna men
ej i besluten och att få sin mening
antecknad till protokollet. Styrelsen
skall för viss tid utse en överläkare
och en provinsialläkare eller stadsdistriktsläkare
inom sjukvårdsområdet
att stå till förfogande för detta
ändamål.

11 §•

4 mom. Beträffande särskilt---

för direktion i landstingskommun
vad i 43, 44 och 46—51 §§ landstingslagen
är föreskrivet med avseende
å förvaltningsutskottet och
i 53 § 1 mom. tredje stycket samma
lag i fråga om där avsedd styrelse
samt

för direktion------avsedd nämnd.

För särskilt--— —---lag föreskriva.

----tillämpning, nämligen

för direktion i landstingskommun
vad i 43, 44 och 46—51 §§ landstingslagen
är föreskrivet med avseende
å förvaltningsutskottet och i
54 § fjärde stycket samma lag i fråga
om där avsedd nämnd samt

Till sammanträde med direktionen
skola landstingsdirektör eller
sjukvårdsdirektör samt sjukhusdirektör,
styresman, chefsläkare och
sjukhusintendent kallas med rätt att
deltaga i överläggningarna men ej i
besluten samt att få sin mening antecknad
till protokollet.

§•

Till sammanträde med direktionen
skola sjukvårdsdirektör eller,
om sådan icke finnes, landstingsdirektör
samt sjukhusdirektör, styresman,
chefsläkare och sjukhusintendent
kallas med rätt att deltaga
i överläggningarna men ej i besluten
samt att få sin mening antecknad till

protokollet.

Enahanda befogenhet------ —• denna personal.

Vad sålunda------som direktion.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en råd ändringar i landstingslagen. Ändringarna
syftar huvudsakligen till att underlätta för landstingen att i ett skede av
kraftig expansion av den landstingskommunala verksamheten leda utvecklingen
på de olika verksamhetsområdena och tränga in i de ärenden landstinget
skall avgöra. Sålunda föreslås skillnaden mellan lagtima och urtima
landstingsmöte upphöra. Meningen är att landstinget skall hålla möten i den
utsträckning som behövs. Även en minoritet av landstingets ledamöter skall
kunna begära att möte kallas samman. Det dubbla beredningstvånget föreslås
i propositionen behållet. Beredningen i särskilda utskott skall emellertid
kunna äga rum inte som nu bara under landstingsmöte utan också mellan
mötena.

Dessutom föreslås vissa ändringar bl. a. i fråga om kungörelse av landstingsmöte
och valbarhet till ledamot och suppleant i förvaltningsutskottet.
Bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse föreslås skola flyttas till sjukvårdslagen.
De särskilda bestämmelserna om hälsovårdsstyrelse utgår.

Härutöver förordas olika åtgärder, som inte föranleder författningsändringar,
i syfte att öka landstingsmännens deltagande i den landstingskommunala
förvaltningen och även på andra vägar hålla dem informerade om
landstingets verksamhet.

Författningsändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1966.

Motionerna

I motionerna hemställes, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
proposition måtte besluta att 21 § 1 mom. första stycket landstingslagen skall
erhålla följande lydelse: »Rätt att väcka förslag vid landstingsmöte tillkommer
landstingets förvaltningsutskott och annan dess nämnd samt ledamot
av landstinget. Förslag skall avfattas skriftligen.»

Motionärerna åsyftar sålunda, att länsstyrelsernas rätt att väcka förslag
vid landstingsmöte skall bringas att upphöra. Beträffande motiveringen härför
får utskottet hänvisa till motionen i andra kammaren.

Bakgrund

Landstingsorganisationen utformades genom 1862 års förordning om
landsting. I förordningen reglerades i stort sett endast den beslutande församlingens
sammansättning och sammanträden samt formerna för ingivande
av förslag till landstinget och för landstingets beslut. I övrigt ägde
landstingen själva besluta om organisationen och verksamhetsformerna. Efter
hand utbildades i praxis vissa enhetliga former för verksamheten. Som
ledande förvaltningsorgan inrättades förvaltningsutskottet, som genom 1924
2 — B i han g till riksdagens protokoll 1965. 5 sand. 2 and. Nr 20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

års lag om landsting blev ett obligatoriskt organ i landstingskommunen.
Genom ändring i lagen stadfästes år 1940 en redan i praxis utbildad styrelse
för hälso- och sjukvården. Införandet av den nu gällande landstingslagen
år 1954 — fortsättningsvis förkortad LL — innebar, att bestämmelserna om
landstingen anslöts närmare till lagstiftningen om primärkommunerna. Den
nya lagen medförde dock inga större ändringar i fråga om landstingens
organisation och verksamhetsformer.

Alltsedan landstingens tillkomst har omfattningen av deras verksamhet
ständigt ökat. Särskilt markant har ökningen varit under det senaste årtiondet,
då bl. a. utbyggnad av det främsta föremålet för landstingens verksamhet,
hälso- och sjukvården, stått i blickpunkten. Det beslutade överförandet
av huvudmannaskapet för mentalsjukvården till landstingen år
1967 kommer att innebära ytterligare utvidgning av landstingens uppgifter.
Mot denna bakgrund har vid olika tillfällen under de senaste åren kritik riktats
mot landstingens nuvarande organisation och verksamhetsformer. Kritiken
har gått ut på att landstingen saknar möjlighet att fatta de reella avgörandena
i ärendena, eftersom de i regel sammanträder till ett enda möte
om året. Detta möte varar endast omkring en vecka, då ärendena skall hinna
beredas av särskilda utskott samt debatteras och avgöras av landstingen. Till
följd härav har den reella beslutanderätten enligt kritiken flyttats över till
förvaltningsutskotten, som härigenom fått alltför stark ställning.

I februari 1962 tillkallades sju sakkunniga jämte en expert för att utreda
landstingens organisation och verksamhetsformer. Utredningen skulle mot
bakgrund av den kritik som förekommit undersöka, i vilken utsträckning
ändrad organisation och ändrade arbetsformer behövs för landstingskommunernas
beslutande, förvaltande och verkställande organ och lägga fram
förslag till behövliga ändringar. Det ingick också i utredningsuppdraget att
söka utforma organisationen och verksamhetsformerna så, att landstingen
blir i stånd att ha hand om ytterligare uppgifter. Däremot borde utredningen
inte behandla frågan vilka konkreta nya uppgifter landstingen bör kunna
åläggas efter en organisatorisk reform.

De sakkunniga, som antog benämningen landstingsutredningen, avlämnade
i november 1963 betänkandet »Landstingens organisation och arbetsformer
m. in.» (SOU 1963:64). Där lägger utredningen fram förslag och
rekommendationer, som syftar till att få till stånd flera landstingsmöten om
året, längre tid för beredning inför mötena och bättre information till landstingsmännen
mellan mötena. Förvaltningsutskottets centrala ställning anses
böra behållas. Utskottets huvuduppgift att leda och samordna verksamheten
inom landstingskommunen föreslås skola renodlas, genom att flera
nämnder inrättas för central förvaltning i landstingskommunen och uppgifter
av lokal karaktär eller mindre betydelse läggs på speciella organ. Utredningens
förslag leder till ändringar av huvudsakligen formell art i landstingslagen.
I allt väsentligt skall landstingen ha frihet att själva bestämma
organisationen och arbetsformerna.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1905

Remissyttranden över betänkandet har avgetts av medicinalstyrelsen,
kammarkollegiet, länsstyrelserna i samtliga län, kommunalrättskommittén,
länsindelningsutredningen, landstingen eller förvaltningsutskotten i samtliga
landstingskommuner, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet.
Länsstyrelserna i Hallands, Västmanlands och Norrbottens län
bär bifogat yttrande av länsläkaren. Sistnämnda länsstyrelse har också bifogat
yttranden av Luleå stad och Nederkalix kommun.

Remissorganen ansluter sig i allmänhet till landstingsutredningens förslag
och synpunkter.

Även departementschefen ansluter sig i förevarande proposition i flertalet
punkter till utredningen.

Allmänna synpunkter

Mot bakgrunden av en redogörelse för den kritik, som har riktats mot
landstingen och deras förvaltning, uttalar landstingsutredningen i sitt betänkande,
att några i grunden väsentliga anmärkningar inte har riktats mot
de landstingskominunala styrelseformerna. I skilda sammanhang har tvärtom
dokumenterats, att landstingskommunerna har ändamålsenlig organisation,
vilket enligt utredningens mening ger vid handen, att LL i stort sett
har varit lämpad för sitt ändamål. Särskilt understryker utredningen, att
den landstingskominunala verksamhetens starka utveckling till stor del har
ägt rum, medan 1924 års landstingslag ännu gällde. Utredningen finner det
vidare allmänt omvittnat, att landstingskommunernas på det hela taget
ändamålsenliga och smidiga förvaltning har möjliggjorts genom att landstingen
och deras verkställande organ har haft stor frihet att utforma sin
verksamhet efter vad som har varit lämpligt och önskvärt med hänsyn till
lokala förhållanden och behov.

Det finns enligt utredningens uppfattning ingen anledning att utgå från
att LL skulle bli mindre ändamålsenlig i samband med att landstingskommunerna
i princip får övertaga ansvaret för samhällets totala hälso- och
sjukvård. LL ger i stort sett landstingen möjlighet att ge den landstingskommunala
verksamheten den utformning som krävs för de skilda landstingskommunal
uppgifterna. Nuvarande organisation och arbetsformer
torde inte vara olämpliga eller otjänliga för ytterligare uppgifter. Detta
innebär emellertid enligt utredningen inte, att landstingets och den landstingskommunal
styrelsens organisation och arbetsformer och bestämmelserna
därom är lämpligt utformade till alla delar. 1 vissa hänseenden kan
kritik riktas mot det ändamålsenliga i både lagbestämmelser och praxis.
Flertalet brister synes dock ligga på det formella planet.

Utredningen framhåller, att en vägledande princip för vår kommunala
lagstiftning har varit, att våra kommuner bör åtnjuta största möjligt frihet
att ordna sin förvaltning och sina verksamhetsformer med hänsyn till skiftande
lokala behov. Landstingskommuner och andra kommuner fyller bäst

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

sina många uppgifter som regionala samhällsorgan, om de åtnjuter frihet
på det organisatoriska området. Alltför ingående reglering av deras förhållanden
skulle kringskära deras självstyrelse. Det minimum av bestämmelser,
som behövs, bör enligt utredningens uppfattning i största möjliga utsträckning
säkerställa den landstingskommunala självstyrelsen som sådan.

Viss likhet i form och innehåll mellan de för landstingskommunerna och
primärkommunerna gällande lagarna åstadkoms genom förra decenniets
kommunallagstiftning. Även landstingsutredningen finner det angeläget, att
de grundläggande bestämmelserna för den landstingskommunala och primärkommunala
verksamheten principiellt får samma innehåll. Den likformighet,
som har åstadkommits, synes av allt att döma ha inneburit formella
och praktiska fördelar för landstingen. Att för dessa föra in helt ny organisation
och nya arbetsformer, som skulle strida mot gällande och vedertagna
bestämmelser för de borgerliga kommunerna, är enligt utredningens åsikt
varken behövligt eller önskvärt.,Men man bör hålla i minnet, att det råder
flera både praktiska och principiella skillnader mellan sekundär- och primärkommuner.
Utredningen finner det därför inte utan vidare givet, att
de primärkommunala reglerna till alla delar är lämpliga för landsting och
förvaltningsutskott. Det kan dock inte uteslutas, att landstingskommunerna
i stort sett skulle kunna fungera efter samma lagbestämmelser som
primärkommunerna.

Utredningen har sålunda inte funnit anledning till några mera djupgående
reformer. Den liar arbetat med den utgångspunkten, att man liksom vid
LL:s tillkomst bör sträva efter att ansluta lagens bestämmelser så nära som
möjligt till motsvarande regler för primärkommunerna men samtidigt behålla
och utveckla den frihet landstingen hittills har haft att själva utforma
förvaltningen med hänsyn till lokala förhållanden. Denna principiella målsättning
har vunnit praktiskt taget allmän anslutning vid remissbehandlingen.
Remissinstanserna har hänvisat till att erfarenheterna av landstingens
förmåga att handha sina snabbt växande uppgifter utgör ett gott
bevis för att landstingen tagit till vara sina möjligheter att utforma förvaltningen
så som har varit lämpligast inom varje landstingskommun.

Departementschefen uttalar, att riktigheten i den nämnda inställningen
är allmänt omvittnad. Även han förordar, att utredningens målsättning får
utgöra allmän riktpunkt vid bedömningen, vilka ändringar som bör göras i
LL för att undanröja de brister, som kan behöva rättas till.

Andra reformer och utredningar på området

Som nämnes i propositionen har flera frågor av stor betydelse för landstingens
framtida verksamhet tagits upp i andra sammanhang. Sålunda prövar
innevarande års riksdag den centrala frågan om bidrag från staten
till bl. a. landstingskommunerna i allmänt skatteutjämnande syfte. Frågan

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1065

om länsförvaltningens organisation utreds av länsförvaltningsutredningen,
och länsindelningsutredningen håller på med utredning om ändrad indelning
av riket i län. Länsdemokratiutredningen har nyligen tillsatts med uppgift
att överväga arbetsfördelningen mellan å ena sidan de kommunala och
regionala självstyrelseorganen och å andra sidan de statliga organen. I utredningsuppdraget
ingår bl. a. att dra upp riktlinjer för hur den regionala
självstyrelsen och demokratien skall utformas på bästa sätt. Härutöver upplyses
i propositionen, att departementschefen inom den närmaste tiden kommer
att hemställa om bemyndigande att låta utreda bl. a. förutsättningarna
för att regional samordning, som avser endast del av landstingskommun,
ombesörjs av landstingskommunen.

Departementschefen uttalar i propositionen, att han, i likhet med landstingsutredningen
och de flesta remissorganen, anser, att ställningstagandena
i de här berörda frågorna blir av grundläggande betydelse för landstingens
verksamhet, och tillägger, att de måhända också inverkar på organisationen
och arbetsformerna i landstingskommunerna. De reformer, som
så småningom kan bli resultatet av det omfattande utredningsarbetet, bör
emellertid enligt departementschefens mening inte hindra, att man nu vidtar
de ändringar i utformningen av landstingsförvaltningen, som bedöms
vara behövliga. Däremot bör man i detta läge inte söka helt nya former för
förvaltningen. Departementschefen är därför ense med landstingsutredningen
om att ändringarna bör hållas inom ramen för gällande lagstiftning på
området.

Behandlade och ej upptagna frågor

Det behandlade frågekomplexet presenteras i tre avsnitt. I det första, om
landstingets verksamhet, upptages frågor om landstingets sammanträden,
om beredningen vid landstingsmöte och om arbetsordning för landsting. I
det andra avsnittet, om förvaltningsutskottet och övriga nämnder, diskuteras
först förvaltningsutskottets kompetens, därefter utskottets och övriga
nämnders organisation och verksamhetsformer, vidare landstingskommunens
sjukvårdsstyrelse, heltidsengagerade förtroendemän samt slutligen frågor
om delegation av beslutsrätt. 1 det sista avsnittet behandlas information
till landstingsmännen.

I detta utlåtande följes den sålunda angivna dispositionen, i nära anslutning
till departemcntschefsyltrandet. I ett särskilt avsnitt, före utskottets
eget yttrande, behandlas därutöver frågan om länsstyrelsernas förslagsrätt
vid landstingsmöte, vilken upptagits i de förutnämnda motionerna.

Två betydelsefulla frågor har landstingsutredningen lämnat utanför sill
undersökning, nämligen de om antalet ledamöter i landsting och om valkretsindelningen
för landstingsval. Utskottet vill anteckna, atl båda spörsmålen
aktualiseras genom motioner till årets riksdag, vilka väckts under

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

den allmänna motionstiden och hänvisats till utskottet. I två särskilda utlåtanden
denna dag, nr 21 och nr 22, behandlar utskottet dessa motioner.

Landstingens verksamhet

Landstingets sammanträden

Den kritik, som förekommit mot landstingsförvaltningen, har i första hand
inriktats på att landstingets inflytande över förvaltningen begränsas av bestämmelsen,
att landstinget sammanträder till ett enda ordinarie möte om
året, det lagtima mötet första måndagen i oktober. Annat möte kan kallas
samman endast för handläggning av vissa bestämda ärenden. Erfarenheterna
visar, att flertalet landsting bara sammanträder till lagtima möte, som i
regel varar högst en vecka. Urtima möte hålls i allmänhet sporadiskt för
handläggning av speciella ärenden.

Landstingsutredningen förordar, att flera landstingsmöten hålls årligen.
Med hänsyn till målsättningen att närma de landstingskommunala reglerna
till de primärkommunala har det legat nära till hands att överväga, om inte
samma regler bör gälla för landstingets som för de primärkommunala fullmäktiges
sammanträden. För fullmäktige gäller, att de själva bestämmer,
enligt vilken ordning de skall sammanträda. Landstingsutredningen föreslår,
att motsvarande skall gälla landstingens möten. Förslaget lämnas utan
erinran av remissinstanserna. Även departementschefen är av den uppfattningen,
att det inte finns anledning att i detta avseende göra skillnad mellan
fullmäktige och landsting. Han anför vidare:

Landstingen bör liksom fullmäktige kunna hålla sammanträden i den
omfattning som krävs med hänsyn till förhållandena inom varje landstingskommun.
Huruvida landstinget lwir hålla täta kortvariga sammanträden eller
sammanträda sällan men då under längre sammanhängande tid bör
landstinget självt avgöra. Jag är alltså inte beredd att i enlighet med vad
någon remissinstans har önskat förorda bestämmelser om det minsta antalet
sammanträden som skall förekomma. Som utredningen framhållit bör det
emellertid ligga i landstingens eget intresse att hålla sammanträden i sådan
omfattning att ärendena hinner behandlas grundligt såväl vid landstingens
beredning som vid avgörandena.

Med den ordning för landstingets möten som jag nu förordat försvinner
den skillnad som f. n. råder mellan lagtima och urtima möte. I likhet med
utredningen anser jag att det då inte längre finns skäl att behålla beteckningarna
lagtima och urtima. Alla möten blir i princip av samma valör.
Landstingets beslut om mötesordningen kan lämpligen tas in i landstingets
arbetsordning. Även om landstinget fattar generellt beslut om vid vilka tidpunkter
möten skall hållas och hur länge mötena skall vara står det givetvis
landstinget fritt att därutöver fatta särskilda beslut i dessa hänseenden.
Dessutom bör, som utredningen föreslagit, landstinget sammanträda när det
begärs i särskild ordning.

En särskild fråga är, om något landstingsmöte bör fixeras till viss bestämd
tidpunkt. Eu del sammanträden med fullmäktige är tidsbundna i så måtto,
att beslut i bestämda frågor skall fattas under viss månad eller före viss

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

månads utgång. Landstingsutredningen föreslår för landstingens vidkommande,
att utgifts- och inkomststaten samt utdebiteringssatsen skall fastställas
vid möte i oktober månad. Departementschefen delar denna uppfattning.
Vid remissbehandlingen har emellertid påpekats, att landstingen också
har till uppgift att välja ledamöter i riksdagens första kammare. Valet
skall förrättas i oktober månad. Det är inte ovanligt, att valkrets vid förstakanunarval
omfattar två landstingskommuner. I sådana fall skall landstingen
gemensamt förrätta val. Med hänsyn härtill anser departementschefen,
i likhet med bl. a. Svenska landstingsförbundet, att bestämmelse bör införas
i LL om att oktobermötet skall börja viss dag, lämpligen den dag då
lagtima möte skall börja enligt gällande bestämmelser.

Beredningen vid landstingsmöte

Inom landstingsförvaltningen tillämpas till skillnad från vad som är fallet
inom primärkommunal förvaltning dubbelt beredningsförfarande. Innan
ärenden avgörs av landstinget, skall de i regel vara beredda inte bara
före landstingsmötet av den nämnd eller beredning, dit varje ärende hör,
utan också under mötet av särskilda utskott, som landstinget utser bland
sina ledamöter för ändamålet. Landstingsmännen har inte samma möjligheter
som kommuns fullmäktige att kontinuerligt följa förvaltningen. Beredningen
under landstingsmötet syftar till att göra landstingsmännen förtrogna
med ärendena och på så sätt lägga grunden för reella ställningstaganden
från landstingens sida, när ärendena avgörs.

Landstingsutredningen och så gott som alla remissinstanserna förordar, att
det dubbla beredningsförfarandet behålls. Departementschefen delar denna
mening.

Kritik har riktats mot den korta tid, som beredningsutskotten får på sig
för sitt arbete, i allmänhet bara en eller ett par dagar. Landstingsutredningen
finner kritiken befogad och framhåller, att man kan komma till rätta
med nämnda olägenhet på två vägar, nämligen antingen genom att
själva mötet får pågå längre tid eller genom att utskottens arbete får äga
rum eller i vart fall börja före mötet. Utredningen förordar den sistnämnda
vägen och har föreslagit sådana lagändringar, att landstingen ges frihet att
välja utskotten för längre tid än själva mötet, så att utskotten kan verka
också mellan mötena. Förslaget innebär emellertid inte hinder för landstingen
att välja det andra alternativet, dvs. att välja utskotten bara för
själva mötet men låta detta pågå längre tid än den nu regelmässiga.

Utredningens förslag på denna punkt har mottagits övervägande positivt
vid remissbehandlingen. Avstyrkande yttranden föreligger dock från bl. a.
Svenska landstingsförbundet och fem landsting, som förordar förlängning
av tiden för landstingsmötena. Motivet för denna ståndpunkt är främst, att
man befarar konkurrens mellan beredningsutskottens och förvaltningsutskottets
verksamhet. Departementschefen ansluter sig till utredningen och
avvisar de anförda betänkligheterna som obefogade. Han anför:

24 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1065

Syftet med utredningens förslag är som jag har fattat det att de särskilda
beredningsutskottens uppgift liksom f. n. skall vara att bereda ärenden,
som förvaltningsutskottet behandlat och överlämnat till landstingets avgörande.
Beredningsutskotten — som i enlighet med vad utredningen föreslagit
lämpligen kan kallas landstingsutskott -— skall alltså inte få andra uppgifter
än de har i dag. Det är endast den tid som de får till sitt förfogande
för beredningsarbetet som skall kunna förlängas. Med hänsyn härtill anser
jag att det knappast finns fog för de farhågor som de avstyrkande remissinstanserna
hyser. Dessutom kommer det enligt förslaget att ligga i landstingets
hand att avgöra om landstingsutskotten skall verka mellan landstingsmötena
eller om de skall beredas längre tid för sitt arbete genom att
mötet pågår längre tid. Jag tillstyrker därför utredningens förslag.

Det bör enligt departementschefens mening ankomma på landstinget att
bestämma mandattiden för ledamöterna i landstingsutskott. Väljer landstinget
att utse ledamöterna för längre tid än själva mötet, uppkommer emellertid
ett problem året närmast efter det nyval ägt rum. Eftersom utskottsledamöterna
skall utses bland landstingets ledamöter, blir det i denna situation
ofrånkomligt, att mandattiden för tidigare valda utskottsledamöter upphör
vid valårets utgång och nya utskottsledamöter utses vid första mötet
nästföljande år, även om landstinget eljest väljer utskottsledamöter för
längre tider. Några speciella olägenheter torde dock inte detta förhållande
medföra enligt departementschefens mening.

Med avseende på frågan om valbarhet till landstingsutskott har landstingsutredningen
uttalat som sin uppfattning, att det är mindre lämpligt att
ledamöter i förvaltningsutskottet även inväljs i landstingsutskott. En stor
majoritet av remissinstanserna har emellertid intagit motsatt ståndpunkt
och hänvisat bl. a. till värdet från informationssynpunkt av att förvaltningsutskottets
ledamöter deltar i landstingsutskottens arbete. Departementschefen
uttalar, att farhågorna för att ledamöter i förvaltningsutskottet i
otillbörlig grad kan påverka landstingets beredning synes förlora i styrka,
om landstingsutskotten får tillräcklig tid på sig för beredningsarbetet. Han
kan därför inte förorda formellt hinder för ledamot i förvaltningsutskottet
att utses till ledamot i landstingsutskott. Inte heller i övrigt anser departementschefen,
att det finns skäl att ställa upp andra valbarhetsvillkor än
det som ligger i att landstingsutskottens ledamöter utses bland landstingets
ledamöter.

Arbetsordning

Landstingen kan antaga arbetsordningar för sin verksamhet, men någon
skyldighet därtill föreligger inte. Landstingsutredningen har uttalat, att det,
med den frihet landstingen har att bestämma om sin organisation och sina
arbetsformer, framstår som önskvärt, att den närmare utformningen läggs
fast i en arbetsordning, så att förvaltningen får stadga. Utredningen föreslår
därför, att landstinget obligatoriskt skall fastställa arbetsordning. Härtill
ansluter sig departementschefen, som anför, att arbetsordningen som

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

hittills bör innehålla föreskrifter om landstingets sammanträden och ärendenas
beredning och behandling i övrigt. Närmare reglering av vad en arbetsordning
skall innehålla är emellertid enligt departementschefens mening
inte erforderlig liksom inte heller, att arbetsordningarna fastställs av statlig
myndighet. Departementschefen räknar med att Svenska landstingsförbundet
verkar för att arbetsordningarna blir så fullständiga och enhetliga
som förhållandena medger.

Förvaltningsutskottet och övriga nämnder

Förvaltningsutskottets kompetens

Huvuduppgiften för förvaltningsutskottet liksom för kommuns styrelse
är att vara initiativtagande, ledande och verkställande organ. Dessutom tillkommer
det förvaltningsutskottet att avge förklaring med anledning av besvär
över landstingets beslut och att också i andra hänseenden företräda
landstinget mellan dess möten. Inskränkning i ställföreträdarskapet kan
föreskrivas i lag eller annan författning eller genom beslut av landstinget.
Denna möjlighet att begränsa förvaltningsutskottens behörighet synes landstingen
emellertid inte ha utnyttjat.

Kritik har riktats mot att förvaltningsutskottet fått eu alltför dominerande
ställning till följd av att landstingets reella inflytande över förvaltningen
minskat. Däremot har man inte angripit förvaltningsutskottets ställning
som sådan, eftersom man givetvis lika litet i landstingskommunerna
som i primärkommunerna kan undvara organ med den ställning, som styrelseorganen
har.

Ett huvudsyfte med landstingsutredningen har som förut sagts varit att
aktivera landstingets befattning med den landstingskommunala förvaltningen.
Mot denna bakgrund saknas enligt utredningens mening skäl att
ändra gällande bestämmelser om förvaltningsutskottets kompetens. Denna
uppfattning delas av alla remissinstanserna och även av departementschefen.

Förvaltningsutskottets och övriga nämnders organisation m. m.

LL innehåller endast ett fåtal bestämmelser om förvaltningsutskottets organisation
och verksamhetsformer. Bestämmelserna avser sådana frågor
som val av ledamöter och suppleanter i utskottet, tid och plats för sammanträden,
beslutförhet, förfarandet vid fattande av beslut och protokollföring.
I övrigt har det överlämnats åt landstinget att i reglemente fastställa organisationen
och arbetsformerna, bl. a. uppdelning av utskottet i avdelningar.

Enligt vad landstingsutredningen funnit föreligger ganska stora olikheter
i förvaltningsutskottens uppbyggnad i de skilda landstingskommunerna.
De erfarenheter av utskottets verksamhet, som redovisas av utredningen
och i remissyttrandena, ger enligt vad som uttalas i propositionen vid handen,
att de skillnader som råder i utskottens organisation och arbetsformer
till stor del är betingade av förhållandena i de särskilda landstingskommu -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

nerna och knappast föranlett olägenheter av någon betydelse. Med hänsyn
härtill föreslås inte någon närmare författningsreglering i nämnda hänseenden.

Det sagda innebär emellertid inte, att landstingsförvaltningens organisation
och arbetsformer överlag befunnits helt ändamålsenliga. Landstingsutredningen
har lagt fram vissa rekommendationer i dessa avseenden. Dessa
går ut på att förvaltningsutskotten i så stor utsträckning som möjligt bör
avlastas verkställighetsgöromål och lokala uppgifter för att mer odelat
kunna ägna sig åt huvuduppgiften att vara initiativtagande, ledande och
samordnande organ. För olika förvaltnings- och verkställighetsbestyr bör
därför enligt utredningens mening inrättas särskilda centrala nämnder, såsom
fristående sjukvårdsstyrelse, socialnämnd, undervisningsnämnd, lönenäinnd
och central byggnadskommitté. Samverkan mellan dessa nämnder
och förvaltningsutskottet bör säkras genom att ledamot i utskottet utses till
ordförande eller annan ledamot i respektive nämnd. Lokalt betonade uppgifter
bör läggas på sådan nämnd eller på särskilda lokala styrelser. Förvaltningsutskottet
kan enligt utredningen i varje fall i större landstingskommuner
lämpligen organiseras på två avdelningar, en för planerings- och
lokaliseringsfrågor och en för finansfrågor.

Utredningens rekommendationer framgår av följande exempel på organisation.

Lönenämnd

Social nämnd -

Sjukvårds direktör -

Undervisn.-

nämnd

Sjukvårds styrelse -

Central byggn.

kom.

Landstingsdirektör
och
landstingskommunens

kansli

Planeringsavdelning

FÖRVALTNINGSUTSKOTT

Finansavdelning

Den skisserade organisationen torde enligt utredningen vara tillämplig
främst i större landstingskommuner. Den skulle ge det stora flertalet landstingsmän
möjlighet att delta i någon central nämnds verksamhet.

Rekommendationerna har mottagits välvilligt av remissorganen, som
emellertid framhållit, att förvaltningens uppbyggnad måste bedömas för
varje landstingskommun för sig och att starkare centralisering av förvaltningen
kan vara befogad på sina håll. Departementschefen anför:

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

För egen del anser jag att de synpunkter som utredningen har anfört på
det hela taget kan godtas och jag räknar med att landstingen själva har
starkt intresse av att förvaltningsutskotten frigörs från i allt fall rutinbetonade
och i övrigt mindre betydelsefulla uppgifter. Man får inte heller
glömma den aspekten på dessa frågor att flera organ ger större möjligheter
att engagera landstingsmännen i förvaltningen. Jag vill emellertid
betona utredningens uttalande om det angelägna i att landstingen ser till att
klara regler för kompetens- och ansvarsfördelningen mellan förvaltningsutskottet
och andra nämnder och styrelser ges i det obligatoriska reglementet
för utskottet och instruktioner för övriga organ.

Landstingets sjukvårdsstyrelse

I samband med frågan om ledningen av hälso- och sjukvården har landstingsutredningen
övervägt, var bestämmelserna om landstings sjukvårdsstyrelse
bör ha sin plats. Utredningen påpekar, att det här är fråga om
verksamhet som är specialreglerad i sjukvårdslagen. Enligt eljest använd
lagstiftningsteknik i kommunallagarna brukar bestämmelserna om de organ,
som handhar sådan verksamhet, tas in i den författning, som reglerar
verksamheten. Sålunda finns bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse i stad,
som inte ingår i landstingskommun, i sjukvårdslagen. Utredningen föreslår
att även bestämmelserna om landstingens sjukvårdsstyrelse tas in i nämnda
lag. Förslaget, som endast har formell betydelse, har tillstyrkts av remissorganen
och vunnit departementschefens anslutning.

Heltidsengagerade förtroendemän

Den växande omfattningen av kommunal verksamhet har medfört, att det
blivit allt svårare för förtroendemännen att hinna fullgöra sina uppdrag på
fritid. Särskilt gäller detta naturligtvis ordförandena och ibland också andra
ledamöter i kommunernas styrelser. På den primärkommunala sidan bär
heltidstjänstgörande förtroendemän sedan länge förekommit i Stockholm
och på senare år i en rad andra större kommuner. Också i ett par landstingskommuner
anlitas förtroendemän på heltid.

Den fortsatta utvecklingen inom landstingsförvaltningen kan enligt landstingsutredningen
komma att ställa större krav än f. n. på förtroendemännens
engagemang och ledning av den landstingskommunala styrelsen. Med
hänsyn till landstingskommunernas uppgifter och olika geografiska utformning,
vilka båda faktorer kan komma att undergå väsentliga förändringar,
kan det vara lämpligt, att landstingen i större omfattning anlitar heltidstjänstgörande
förtroendemän för alt tillförsäkra den landstingskommunala
förvaltningen bättre förankring i lekmannarepresentationen. Behovet av
heltidsengagerade förtroendemän måste emellertid bedömas av varje enskilt
landsting. Utredningen har uppfattningen, att det inte finns anledning att
föra in bestämmelser härom i LL utöver de nu gällande ersättningsbestämmelserna.
I praktiken kan landsting redan nu bygga upp ett system av hel -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

tidstjänstgörande förtroendemän på samma sätt och grunder som primärkommuner.

Departementschefen uttalar, att man har anledning räkna med att systemet
med heltidsengagerade ordförande i förvaltningsutskott kommer att
aktualiseras på flera håll under de närmaste åren, och fortsätter:

I viss utsträckning kan expansionen av landstingens uppgifter mötas med
förstärkningar av landstingskommunernas kanslier. Det är emellertid angeläget
att man såvitt möjligt söker dra en gräns mellan tjänstemannauppgifter
och förtroendemannauppgifter. Jag är på det klara med att sådan
gränsdragning erbjuder åtskilliga vanskligheter, något som har påpekats
vid remissbehandlingen av landstingsutredningens betänkande. Som riktmärke
synes man emellertid kunna ta utredningens uttalande att verkställande
och övriga förvaltningsmässiga uppgifter bör läggas på tjänstemän
medan ansvaret för landstingsärendenas beredning, utövning av vederbörande
nämnds eller styrelses beslutanderätt mellan nämndens eller styrelsens
sammanträden och tillsynen över att förvaltningen drivs enligt de beslutande
organens intentioner bör ankomma på förtroendemän. Med en uppdelning
av uppgifterna efter dessa linjer kvarstår behovet att i ökad utsträckning utnyttja
förtroendemännens insatser även om kansliorganisationen byggs ut.
Jag delar den uppfattning, som såväl utredningen som majoriteten av remissinstanserna
har gett uttryck åt, att det härvid kan vara till fördel att någon
eller några förtroendemän i denna egenskap tjänstgör på heltid inom landstingskommunens
förvaltning. Erfarenheterna av detta system inom primärkommunerna
är såvitt jag vet genomgående positiva. Utredningens förslag
att heltidstjänstgörande förtroendeman inom landstingskommun benämns
landstingsråd har jag ingen erinran mot.

Departementschefen upplyser, att han har för avsikt att inom kort anmäla
en gemensam framställning från de tre koinmunförbunden om översyn av
ersättningsbestämmelserna i kommunallagarna med sikte på att heltidsengagerade
förtroendemän skall kunna ägna sig åt sitt kommunala uppdrag
utan att vara beroende av annan tjänst för sin försörjning eller sitt sociala
skydd. Med hänsyn härtill finner sig departementschefen sakna anledning
att i detta sammanhang gå in på dessa ersättningsfrågor. Det må här nämnas,
att ifrågavarande översyn numera har uppdragits åt kommunalrättskommittén.

Landstingsutredningen har rekommenderat, att heltidsengagerad förtroendemans
ställning och uppgifter specificeras i särskild instruktion. Lämpligheten
härav har vitsordats av flertalet landsting men mött bestämd gensaga
på några håll. Bl. a. Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet
hävdar, att kommunala förtroendeuppdrag inte har sådan natur,
att gränserna för uppdraget kan dras upp i eu instruktion. Departementschefen
uttalar härom:

Jag har förståelse för denna inställning. På andra sidan är det ofrånkomligt
att tjänstemännens uppgifter anges uttömmande i instruktion eller liknande
och det ligger i sakens natur att förtroendemännen inte skall ingripa
på det område som sålunda överlämnats till tjänstemannahandläggning. På
så sätt får man alltså en avgränsning av förtroendemännens uppgifter. Det

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

torde inte möta betänkligheter att i övrigt lämna området för heltidstjänstgörande
förtroendemans uppgifter oreglerat.

Delegation av beslutsrätt

Bestämmelserna i LL om rätt för förvaltningsutskottet eller annan nämnd
att överlåta beslutanderätt till annan överensstämmer helt med motsvarande
regler för primärkommuns styrelse och övriga nämnder. Sålunda kan
landstinget bestämma, att förvaltningsutskottet eller avdelning av utskottet
eller annan nämnd får överlåta åt ledamot av utskottet, avdelningen eller
nämnden eller åt befattningshavare hos landstingskommunen att besluta i
vissa grupper av ärenden. Beskaffenheten av dessa ärenden skall anges av
landstinget.

Landstingsutredningen anför, att delegationsrätten enligt LL är avsedd
att användas främst beträffande rutinärenden eller ärenden som av andra
skäl är mindre betydelsefulla. Enligt utredningens mening kan delegation
med stöd av LL ske i vidsträckt omfattning, och skäl att vidga möjligheterna
till delegation anses inte finnas. Ställningstagandet har i regel lämnats utan
erinran vid remissbehandlingen.

I ett par avseenden har vid remissförfarandet ändring yrkats i delegationsbestämmelserna.
Sålunda anser en länsstyrelse, att omfattningen av
delegationsrätten bör specificeras i LL, medan ett landsting finner det
tyngande, att landstinget skall ange de grupper av ärenden, i vilka delegation
får förekomma. Eftersom de nuvarande bestämmelserna synes ha visat sig
tillfredsställande på de flesta håll, är departementschefen inte beredd att på
denna punkt bryta den överensstämmelse, som föreligger mellan LL och
övriga kommunallagar. Inte heller finner han sig kunna förorda, att förvaltningsutskottet
får fria händer att överlämna beslutanderätt och därvid
delegera även till annan landstingskommunal nämnd. Departementschefen
framhåller, att landstinget i stället lämpligen kan lösa sistnämnda fråga
genom att sådan nänmds egen kompetens bestäms så, att den omfattar beslutanderätt
i vissa rutinärenden eller andra ärenden av mindre vikt.

1 propositionen föreslås sålunda ingen ändring i gällande bestämmelser
om delegation av beslutsrätt.

Information till landstingsmannen

Det huvudsakliga syftet med utredningen om landstingens organisation
och arbetsformer har, som förut framhållits, varit att förhindra, att expansionen
av den landstingskommunal verksamheten får till följd, att den
beslutande församlingen, landstinget, förlorar kontakten med verksamheten
och därmed också möjligheten att grunda sina beslut på saklig prövning av
ärendena. De av landstingsutredningen och i propositionen förordade reformerna
utgör led i strävandena att nå detta syfte. Genom tätare eller längre

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

landstingsmöten och längre tid för landstingets beredning avses förutsättningar
skapade för landstingsmännen att hinna tränga in i frågor, som är
aktuella på skilda verksamhetsområden. Till uppnåendet av detta syfte
bidrar även, att landstingsmännen i större utsträckning engageras inte bara
i landstingsutskottens arbete utan också i förvaltningsutskottets och andra
nämnders och styrelsers berednings- och förvaltningsverksamhet. Departementschefen
betonar, att han i allt väsentligt anslutit sig till utredningens
synpunkter på hur förvaltningsorganisationen lämpligen kan ordnas för
att bl. a. öka möjligheterna till sådana engagemang, som nyss sagts. Han
fortsätter härefter:

För att landstingsmännen fortlöpande skall kunna ha överblick över hela
det landstingskommunala verksamhetsfältet spelar emellertid förvaltningsutskottets
och övriga nämnders information till landstingsmännen en viktig
roll. I LL finns bestämmelser om att förslag till landstinget skall tillställas
landstingsmännen före landstingsmöte och att förvaltningsutskottet
varje år skall avge berättelse över sin verksamhet till landstinget. Skäl att
ändra dessa bestämmelser föreligger inte. Med hänsyn till vad jag har föreslagit
förut bör dock justering ske av bestämmelsen att verksamhetsberättelsen
skall avges vid lagtima mötet. Avlämnandet synes böra ske vid det
möte som skall hållas i oktober.

Beträffande informationsverksamheten i övrigt framgår av utredningens
betänkande och remissvaren att man i landstingskommunerna i allmänhet
har tagit väl vara på möjligheterna att på olika sätt sprida fortlöpande information
till landstingsmännen. De initiativ som på skilda håll har tagits
i detta hänseende är lovvärda. Den sammanställning som utredningen har
gjort av informationsverksamheten i landstingskommunerna och utredningens
egna synpunkter på hur verksamheten kan läggas upp synes mig
utgöra ett gott underlag för intensifierad information i landstingskommuner
i vilka det behövs. Lika litet som utredningen anser jag att det är vare
sig möjligt eller lämpligt att genom författningsbestämmelser reglera i vilken
omfattning och i vilka former informationsverksamheten skall bedrivas.
Bedömningen härvidlag torde göras bäst av landstingen själva.

Utskottet vill i detta sammanhang anteckna, att motsvarande informationsfrågor
upptagits för primärkommunernas del i motioner, över vilka
utskottet denna dag avger utlåtande, nr 23.

Länsstyrelses förslagsrätt vid landstingsmöte

Alltsedan 1862 års landstingsförordning har länsstyrelserna haft förslagsrätt
vid landstingsmöte. Någon närmare diskussion om bibehållande eller
avskaffande av denna förslagsrätt synes inte ha förts förrän i anslutning till
landstingsutredningens betänkande. En fråga, som däremot diskuterades i
samband med tillkomsten av gällande LL, är hur förslagsrätten skall tilllämpas,
närmast hur länsstyrelserna bör förfara med framställningar som
insänds till dem för vidarebefordran till landstingen. Härom hänvisas till
citat från landstingsutredningen nedan.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

Landstingsutredningen har uttalat, att någon anledning inte synes föreligga
att ändra LL:s regler om förslagsrättens omfattning vid landstingsmöte.
Utredningen påpekar emellertid, att en skillnad föreligger gentemot
kommunallagen därutinnan, att fullmäktige skall meddela beslut i ärenden,
som hänskjutits till dem av högre myndighet, varmed torde förstås Kungl.
Maj:t, centralt ämbetsverk och länsstyrelse, medan förutom Kungl. Maj:t
av statliga myndigheter endast länsstyrelse kan väcka förslag vid landstingsmöte.
Utredningen anför härom:

För att centralt ämbetsverk formellt skall kunna underställa landstinget
ett förslag torde verket följaktligen behöva överlämna förslaget till Kungl.
Maj:t eller länsstyrelsen för vidarebefordran till landstinget. Någon praktisk
olägenhet härav torde emellertid inte finnas, i synnerhet inte som de
statliga myndigheterna i förekommande fall brukar vända sig till förvaltningsutskotten.

Rörande förslagsrättens tillämpning uttalar utredningen härefter:

Ett spörsmål för sig är de förslag från främst enskilda organisationer och
andra som insändes till länsstyrelsen för vidarebefordran till landstinget.
Av den redogörelse som lämnats över praxis torde framgå hur olika sådana
förslag behandlas. Landstingsutredningen vill för sin del understryka departementschefens
uttalande i 1954 års proposition med förslag till landstingslag
m. m. (sid. 84), att om länsstyrelsen överlämnar inkommen framställning
till landstinget bör det klart framgå, att den har karaktär av länsstyrelsens
förslag. Vill inte länsstyrelsen vidarebefordra framställningen som
sitt förslag bör det, med meddelande härom, överlämnas till förvaltningsutskottet,
på vilket det får ankomma att i vanlig ordning pröva om det skall
föreläggas landstinget. Länsstyrelsens yttranden och förslag bör enligt
landstingsutredningen alltid delgivas landstinget genom att intagas i landstingets
handlingar så att de enskilda ledamöterna blir underkunniga om
länsstyrelsens inställning till de ärenden som inkommit till landstinget från
länsstyrelsen. Då det förekommer, att länsstyrelse till förvaltningsutskottets
prövning överlämnar framställning utan tillstyrkan eller särskilt yttrande,
bör enligt utredningens åsikt utskottet vid avslag på framställningen alltid
redovisa detta till landstinget, exempelvis i utskottets verksamhetsberättelse.
Även om det numer är mindre vanligt än förr att länsstyrelsen själv
väcker egna förslag eller vidarebefordrar med tillstyrkan andras framställningar
till landstinget, finner landstingsutredningen det vara önskvärt att
denna förslagsrätt bibehålies.

I remissyttranden över utredningens betänkande har frågan om länsstyrelsernas
förslagsrätt upptagits av 4 länsstyrelser, av vilka 3 uttalar sig för
förslagsrättens bibehållande och en förordar dess avskaffande, ävensom av
It landsting, av vilka 3 föreslår förslagsrättens avskaffande och 8 dess begränsning
till att avse länsstyrelsernas egna förslag. Vidare har Svenska
landstingsförbundet uttalat sig för att förslagsrätten skall behållas men i
praxis bara begagnas för egna förslag. Kammarkollegium har förordat en
redaktionell jämkning, varigenom länsstyrelserna nämns sist och inte som
nu först bland de förslagsherättigade vid landstingsmöte.

Departementschefen anför i propositionen följande:

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

Som länsstyrelsen i Jönköpings län påpekat utgör det intima samarbete
som måste äga rum mellan länsstyrelsen och landstinget på skilda områden
skäl för att den rätt länsstyrelsen f. n. har att väcka förslag vid lagtima möte
behålls och görs tillämplig i fråga om alla landstingsmöten. I anslutning till
vad utredningen och en rad remissorgan anfört om länsstyrelsens förslagsrätt
vill jag särskilt betona att rätten avser endast förslag från länsstyrelsens
egen sida. Om förslaget föranleds av framställning från annan myndighet
eller från enskilda organisationer eller föreningar saknar i och för sig
betydelse, såvida länsstyrelsen finner sig böra föra fram förslaget som sitt
eget. Sådana framställningar till länsstyrelsen som inte föranleder något
förslag från länsstyrelsens sida kan lämpligen läggas till länsstyrelsens handlingar
med besked till den som har gjort framställningen att den inte har
föranlett länsstyrelsen att väcka förslag till landstinget. Om länsstyrelsen i
stället lämnar framställningen till förvaltningsutskottet bör länsstyrelsen
klart säga ifrån att framställningen inte har föranlett länsstyrelsen att lägga
fram något förslag. Sådan framställning skall förvaltningsutskottet självfallet
inte behandla som länsstyrelsens förslag. Vad jag nu sagt om tillämpningen
av länsstyrelsens förslagsrätt kommer enligt min bedömning till uttryck
i gällande lydelse av 20 § LL.

Vid stadgandets avfattning har departementschefen följt den rekommendation
av kammarkollegium, som ovan antecknats.

I de föreliggande motionerna uttalas, att det framstår som anmärkningsvärt
att en statlig myndighet utan lekmannainflytande meddelas rätt att
väcka förslag i eu kommunal församling, och att den ifrågavarande punkten
i den föreslagna 21 § LL därför bör utgå.

Utskottet

De reformer, som föreslås i förevarande proposition, är av föga ingripande
natur. Detta beror i första hand därav, att den allmänna översyn av landstingens
organisation och arbetsformer, som verkställts av landstingsutredningen
och som ligger till grund för propositionen, har gett vid handen, att
landstingens förvaltning på det hela taget fungerat tillfredsställande och att
landstingslagen därför kan sägas ha i stort sett fyllt sitt ändamål. Till att
inga mera långtgående reformförslag framförts har även medverkat, att
flera utredningar pågår, som berör frågor av väsentlig betydelse för landstingens
framtida verksamhet.

Propositionen innehåller dels vissa förslag till lagändringar, dels vissa
rekommendationer. Tyngdpunkten kan sägas ligga i de senare. Propositionen
bygger, liksom landstingsutredningens betänkande, på grundsynen, att
landstingens frihet att själva utforma sin förvaltning med hänsyn till lokala
förhållanden bör bibehållas och vidareutvecklas. Vid utformningen av
lagreglerna har eftersträvats så stor likhet som möjligt mellan de landstingskommunala
och de primärkommunala bestämmelserna. Utskottet kan
helt ansluta sig till de grundtankar, som sålunda ligger bakom de framlagda
förslagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 dr 1965 33

Lagförslagen innehåller endast två mera betydelsefulla nyheter, nämligen
dels att skillnaden mellan lagtima och urtima landstingsmöten skall utgå,
dels att landstingens beredningsutskott skall kunna vara verksamma även
under tid, då landstingsmöte inte pågår. I båda fallen är det endast fråga
om att nya möjligheter skall öppnas för landstingen vid anordnandet av deras
verksamhet. De rekommendationer, som i anslutning till dessa förslag
lämnas i propositionen, avser att landstingen bör sammanträda oftare än
som nu förekommer, och att ökad tid skall anslås till landstingens egen beredning
av de vid dess möten behandlade ärendena. 1 övrigt förordas främst,
att en viss decentralisering skall komma till stånd inom den landstingskommunal
förvaltningen, genom att nämnder inrättas för särskilda förvaltnings-
och verkställighetsbestyr vid sidan av förvaltningsutskottet, vilket
genom avlastning av mindre väsentliga uppgifter skulle kunna mera koncentrera
sig på de initiativtagande, ledande och samordnande uppgifterna.
Ett huvudsyfte med dessa rekommendationer är att skapa bättre förutsättningar
för landstingens ledamöter att följa landstingens verksamhet och
engageras i det landstingskommunal arbetet. Särskild uppmärksamhet
har ägnats de frågor, som sammanhänger med landstingsmännens möjligheter
att erhålla fortlöpande information om det landstingskommunal
arbetet.

Även utskottet är av uppfattningen, att reformer i den angivna riktningen
måste eftersträvas. Med den vidgning av den landstingskommunal förvaltningen,
som under senare år skett och som kan förutses fortsätta, framstår
det som högst angeläget, att möjligheterna att mera engagera landstingsmännen
i de olika arbetsuppgifterna och att effektivisera förvaltningsorganisationen
tillvaratas. Utskottet ansluter sig sålunda till propositionens
syfte. Även de närmare förslagen och rekommendationerna har för utskottet
framstått som väl grundade och avvägda.

Frågan om länsstyrelsens förslagsrätt vid landstingsmöte, vilken upptagits
i motionerna I: 665 och II: 784, bör enligt utskottets mening inte bli
föremål för närmare prövning, innan resultaten av länsdemokratiutredningens
arbete föreligger, eftersom denna utredning bl. a. har till uppgift
att överväga relationerna i allmänhet mellan de statliga och de kommunala
myndigheterna på länsplanet. Med avseende på frågan, hur den berörda förslagsrätten
bör tillämpas, kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen
uttalat.

Propositionens förslag till nya lydelser av berörda stadganden i landstingslagen
föranleder vissa smärre erinringar från utskottets sida.

I 22 § andra stycket stadgas nu, att landstingsman, som blir förhindrad
att inställa sig till landstingsmöte, skall underrätta dels länsstyrelsen, som
inkallar suppleant, dels landstingets kansli. Landstingsutredningen föreslog
den ändringen, att länsstyrelsen skulle utbytas mot landstingets ordförande.
I propositionen föreslås i stället förvaltningsutskottet. Utskottet har
3 — Bihany till riksdagens protokoll 1965. 5 samt. 2 and. Nr 20

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

ingen erinran häremot. Andra punkten, om underrättelse till landstingets
kansli, synes emellertid utskottet bli onödig och därför böra utgå.

I 26 §, som behandlar förfarandet då ordförande saknas endera till följd
av förfall eller genom avgång, inträdd obehörighet e. d., har första och
andra styckena i propositionens förslag blivit motstridiga på en punkt. För
det fall att varken ordförande eller vice ordförande »finnes» — varmed inte
avses tillfälligt förfall — föreskrives i första stycket val av tillfällig ordförande,
medan i andra stycket stadgas om val för återstående del av tjänstgöringstiden,
där ordförande eller vice ordförande avgår eller hans befattning
eljest upphör. Den nämnda punkten i första stycket bör utgå.

Enligt utskottets uppfattning har vidare 26 § andra stycket i propositionen
ej erhållit en helt tillfredsställande avfattning med hänsyn till det fall,
där vakans inträffar under pågående möte. Avgår vice ordföranden, torde
förslaget innebära, att val skall ske redan vid det pågående mötet. Avgår
däremot ordföranden, skall vice ordföranden tjänstgöra »till nästa landstingsmöte»,
vilket kunde så tolkas, att val i detta fall inte skall anställas
under det pågående mötet. Denna tolkning synes inte kunna undgås annat
än genom att hela punkten om vice ordförandens övertagande av ordförandefunktionen
strykes, något som emellertid enligt utskottets uppfattning
utan vidare kan ske, då punkten endast utsäger en självklarhet.

För vinnande av ökad klarhet och överskådlighet föreslår utskottet, att
26 § uppdelas på flera stycken. Sista punkten i första stycket enligt propositionens
förslag bör bilda ett särskilt stycke liksom även sista punkten i
andra stycket. Det av sistnämnda punkt bildade nya stycket kan lämpligen
avfattas enligt propositionens förslag i första stycket första punkten —
»finnes varken ordförande eller vice ordförande» — vilket synes enklare än
gällande lydelse.

I 20 § 1 mom. första stycket bör de sista orden, »eller vid hinder för honom
vice ordföranden», utgå. Som nyss framhållits framstår vice ordförandens
övertagande av ordförandefunktionen vid vakans eller förfall som
självklart. Ett uttryckligt omnämnande därav i detta sammanhang synes
kunna föranleda tolkningssvårigheter i andra fall. Utskottet har på denna
punkt även beaktat, att enligt dess förslag omnämnandet i 26 § av vice ordförandens
inträde vid inträffad ordförandevakans skall utgå.

I övrigt föranleder propositionens förslag endast några detalj jämkningar
av formell art. I 15 och 16 §§ har sålunda lydelsen enligt utskottets mening
inte blivit helt klar. För att vinna större tydlighet föreslår utskottet, att
ordet »före» upprepas framför »annan tidpunkt». I 22 § sista stycket sista
punkten föreslår utskottet, att orden »bestämmelserna i» strykes, då det
andra stycket, till vilket hänvisas, bara innehåller en bestämmelse om vilken
suppleant som skall kallas. I övrigt torde de av utskottet föreslagna
jämkningarna i lagtexterna inte påkalla några särskilda kommentarer.

Utskottet vill anteckna, att det uppmärksammat att propositionen utöver

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965 35

förslag, som innebär sakliga ändringar, även upptagit ett stort antal ändringar
av rent språklig art. Lämpligheten härav har inom utskottet ifrågasatts
med hänsyn till att lagen tillämpats ett flertal år, men utskottet har
stannat för att godtaga propositionens förslag utom på några få punkter, där
det synts lämpligare att behålla gällande avfattning.

Mot propositionens förslag till ändringar i sjukvårdslagen har utskottet
ingen erinran.

Av anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte dels med förklaring att det i proposition
nr 61 framlagda förslaget till lag om ändring i
landstingslagen icke kunnat oförändrat bifallas och med avslag
på motionerna 1:665 och II: 784 antaga efterföljande
som utskottets förslag betecknade lagförslag, dels antaga
det vid samma proposition fogade förslaget till lag om ändring
i sjukvårdslagen.

Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319)

Härigenom förordnas, att 14—16, 19—22, 25, 26, 29, 30, 33, 34, 38, 41, 43,
44, 53, 54, 60, 67 och 69 §§ landstingslagen den 14 maj 1954 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Bliva de förhållanden, vilka legat
till grund för landstingets beslut enligt
13 §, så ändrade, att jämkning
däri påkallas till följd av stadgandena
i 10—12 §§, eller finnes eljest
sådan jämkning nödig, äger landstinget,
på länsstyrelsens förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande,
verkställa jämkningen; och skall,
där ej sådant fall är för handen,
som avses i 15 § första stycket och
16 § andra stycket, landstinget verkställa
jämkningen vid lagtima möte

(Utskottets förslag)

§•

Bliva de förhållanden vilka legat
till grund för landstingets beslut enligt
13 § så ändrade, att jämkning
däri påkallas till följd av stadgandena
i 10—12 §§, eller finnes eljest
sådan jämkning nödig, äger landstinget
på länsstyrelsens förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande
verkställa jämkningen; och skall, där
ej sådant fall är för handen som avses
i 15 § första stycket och 16 §
andra stycket, landstinget verkställa
jämkningen vid landstingsmöte före

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
året innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum eller, där Konungen
så förordnar, vid urtima
möte sist före april månads utgång
det år valet förrättas.

I fall--— — —---— av

(Utskottets förslag)
oktober månads utgång året innan
val av landstingsmän nästa gång
äger rum eller, där Konungen så
förordnar, före april månads utgång
det år valet förrättas.

§•

Har beslut fattats om stads inträde
i landstingskommun eller har förordnande
meddelats som föranleder
att landstingskommun eljest utvidgas,
skall landstinget vid landstingsmöte
före oktober månads utgång
eller före annan tidpunkt, som Konungen
föreskriver, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av dess
yttrande verkställa den jämkning i
valkretsindelningen som må föranledas
därav,
jämkningen.

16 §.

Avskiljes område--------

Har förordnande meddelats, som
föranleder, att område, som utgör
de! av en eller flera valkretsar, avskiljes
från landstingskommun, skall
landstinget vid nästa lagtima möte
eller, där Konungen så föreskriver,
vid urtima möte, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av
dess yttrande, verkställa den jämkning
i valkretsindelningen, som må
föranledas därav.

I fall

sina befattningar.

Har förordnande meddelats som
föranleder att område som utgör
del av en eller flera valkretsar avskiljes
från landstingskommun, skall
landstinget vid landstingsmöte före
oktober månads utgång eller före annan
tidpunkt, som Konungen föreskriver,
på länsstyrelsens förslag eller
efter inhämtande av dess yttrande
verkställa den jämkning i valkretsindelningen
som må föranledas därav.

av jämkningen.

19 §.

Till lagtima möte sammanträder Landstinget sammanträder till
landstinget utan särskild kallelse landstingsmöte första måndagen i
varje år den första måndagen i ok- oktober månad och i övrigt enligt
tober månad i länets residensstad den ordning som landstinget bestäm -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
eller å annan ort, som landstinget be
stämt.

Då så till följd av utomordentliga
händelser anses påkallat, må länsstyrelsen
kunna utsätta särskild
sammanträdesort.

(Utskottets förslag)
mer. Landstingsmöte hålles även när
Konungen omedelbart eller på framställning
av länsstyrelsen förordnar
därom eller förvaltningsutskottet eller
minst en tredjedel av landstingeis
ledamöter begär det eller landstingets
ordförande finner det behövligt. I
dessa fall bestämmer landstingets
ordförande om tid för mötet.

Landstinget eller den landstinget
bemyndigat bestämmer ort för landstingsmöte.
Är det påkallat till följd
av utomordentliga händelser, må
länsstyrelsen bestämma annan sammanträdesort.

20 §.

1 m o m. Kungörelse om landstingsmöte
med uppgift om tid och
ställe för mötet och de ärenden som
skola behandlas vid detta utfärdas
av ordföranden.

Tillkännagivande om tid och ställe
för landstingsmöte skall införas i en
eller flera i landstingskommunen
spridda tidningar senast en vecka
före mötet. Varje år bestämmer
landstinget i vilken eller vilka tidningar
tillkännagivanden skola införas
under nästa kalenderår. Sådana
tidningar böra väljas som genom
spridning inom olika grupper
av landstingskommunens medlemmar
bringa tillkännagivandet till de

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 är 1965

(Nuvarande lydelse)

20 §.

1 m o m. Rättighet att vid lagtima
möte väcka förslag tillkommer länsstyrelsen,
landstingskommunens förvaltningsutskott
och annan dess
nämnd samt ledamot av landstinget.
Förslag skall avfattas skriftligen.

Förslag av annan nämnd än förvaltningsutskottet
skall ingivas till
utskottet före den 1 juli, där ej annan
tid bestämmes av utskottet.

I övrigt skall förslag avlämnas till
landstingskommunens kansli senast
den 15 augusti; dock må förvalt -

(Utskottets förslag)
flestas kännedom. Har förslag om
tillkännagivandets införande i annan
tidning än sådan som omfattas av
beslutet varit under omröstning och
erhållit minst en tredjedel av de i
omröstningen deltagandes röster,
skall tillkännagivandet införas även
i denna tidning.

3 mom. Länsstyrelsen skall
skriftligen underrättas om landstingsmöte.

21 §.

1 mom. Rätt att väcka förslag
vid landstingsmöte tillkommer landstingskommunens
förvaltningsutskott
och annan dess nämnd, ledamot av
landstinget samt länsstyrelsen. Förslag
skall avfattas skriftligen.

Förslag av annan nämnd än förvaltningsutskottet
skall ingivas till
utskottet senast den dag som utskottet
bestämmer.

I övrigt skall förslag avlämnas till
landstingskommunens kansli senast
två månader före mötets början. För -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
ningsutskottet väcka förslag jämväl
efter nämnda tid men ej senare än
fjorton dagar före början av landstingets
möte.

(Utskottets förslag)
valtningsutskottet må dock väcka
förslag även efter nämnda tid men
ej senare än fjorton dagar före mötets
början.

Vad nu är stadgat angående tiden för förslags avlämnande utgör icke hinder
för landstinget att, då synnerliga skäl därtill föranleda, till behandling
upptaga förslag, som blivit väckt senare, dock sist första dagen av landstingets
möte.

2 m o m. Till landstinget i behörig ordning inkomna förslag skola tryckas
och, såvitt ske kan, minst åtta dagar före mötets början översändas till länsstyrelsen
ävensom till samtliga landstingsman.

Över de ärenden, som skola förekomma
å mötet, skall förvaltningsutskottet
upprätta föredragningslista,
som skall utdelas på sätt i första
stycket sägs.

över de ärenden som skola förekomma
vid mötet skall förvaltningsutskottet
upprätta föredragningslista,
som skall utdelas till länsstyrelsen
och samtliga landstingsmån
före mötets början.

21 §.

Urtima möte, som beslutas av
landstinget eller förvaltningsutskottet,
må ej äga rum förrän minst två
månader efter det lagtima möte avslutats.
Har förvaltningsutskottet beslutat
urtima möte, skall protokoll i
ärendet överlämnas till länsstyrelsen.

Beträffande sammanträdesort för
urtima möte skall vad i 19 § är före -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
skrivet med avseende å lagtima möte
äga motsvarande tillämpning.

Avgår landstingsman -—-----

(Utskottets förslag)

§•

—---vallagen stadgas.

Inträffar för landstingsman eller
behörigen kallad suppleant sådant
hinder att han ej lian inställa sig
vid landstingsmöte, åligger det honom
att därom ofördröj ligen underrätta
förvaltningsutskottet, som till
tjänstgöring vid mötet inkallar den
närmast i ordningen varande, till sådan
tjänstgöring förut ej inkallade
suppleanten.

Uppkommer för landstingsman eller
suppleant som inställt sig vid
landstingsmöte sådant hinder, att
han ej vidare kan tjänstgöra vid mötet,
skall han ofördröj ligen anmäla
hindret hos landstingets ordförande.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
vilken har att skyndsamt underrätta
länsstyrelsen. Länsstyrelsen inkallar
därefter ofördröjligen suppleant efter
vad i andra stycket är sagt.

Sedan upprop ägt rum, utser
landstinget å lagtima möte bland
tingets ledamöter en ordförande och
en vice ordförande för tiden intill
nästa lagtima möte.

Upphör under---— —--

(Utskottets förslag)
som omedelbart inkallar suppleant
enligt andra stycket.

§•

Landstinget utser bland tingets
ledamöter en ordförande och en vice
ordförande för en tid av högst ett år.

— — vice ordförande.

26 §.

Äro både ordföranden och vice
ordföranden hindrade att inställa
sig vid landstingsmöte, utser landstinget
annan landstingsman att för
tillfället föra ordet. Till dess så skett,
utövas ordförandeskapet av landstingets
äldste ledamot.

Därest ordföranden avgår eller
hans befattning eljest upphör under
den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
skall ny ordförande utses
för återstående del av tjänstgöringstiden.
Nytt val anställes även,
där vice ordföranden avgår eller
hans befattning eljest upphör.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
landstingets äldste ledamot tjänstgöra
som ordförande.

Länsstyrelsen kallar äldste ledamoten
till tjänstgöring, varom ovan
är stadgat.

(Utskottets förslag)

Finnes varken ordförande eller
vice ordförande, skall landstingets
äldste ledamot tjänstgöra som ordförande
till dess nytt val förrättats.

Med landstingets äldste ledamot
avses den som bevistat de flesta
landstingsmöten eller, om två eller
flera ha deltagit i lika många möten,
den bland dem som är äldst till levnadsåren.

29 §.

Varje landstingsman-------en röst.

Landshövdingen i---------äldste avdelningschefen.

Vid landstingets sammanträden
äger jämväl ordföranden eller vice
ordföranden i förvaltningsutskottet,
ändå att han icke är landstingsman,
ävensom sådan i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare,
som avses i 8 § andra stycket,
vara tillstädes och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer vidare ordföranden
eller vice ordföranden i annan
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av nämnden
eller beredningen, ävensom vid
besvarande av interpellation, som
framställts till nämndens eller beredningens
ordförande. Dylik rätt
äger ock revisor vid granskning av
den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Enligt landstingets bestämmande
äger annan i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare än
som avses i tredje stycket vara tillstädes
vid sammanträde för att tillhandagå
landstinget med upplysningar.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

30 §.

De ärenden----------

Ärende må ej företagas till avgörande,
innan det under landstingets
möte blivit berett av särskilt utskott,
som landstinget för ändamålet utsett
bland sina ledamöter.

Val må---—- — -----

(Utskottets förslag)
av utskottet.

Ärende må ej företagas till avgörande,
innan det blivit berett av särskilt
utskott, som landstinget för
ändamålet utsett bland sina ledamöter.

dess rättighet.

33 §.

34 8.

Vid landstingsmöte--- — ---

Protokollet skall-------

Senast å andra dagen efter det
protokollet justerats skall justeringen
och det ställe, där protokollet finnes
tillgängligt, tillkännagivas d en
av landstingskommunen å lämplig
plats anordnad anslagstavla (landstingskommunens
anslagstavla). Tillkännagivandet
skall vara försett med
uppgift d den dag det anslagits. Det
må ej avlägsnas före utgången av
stadgad besvärstid. Bevis om dagen
för justeringens tillkännagivande
skall tillika åtecknas protokollet eller
särskilt utfärdas.

--- — — envar röstat.

landstingsmötets avslutande.

Senast å andra dagen efter det
protokollet justerats skall justeringen
och det ställe, där protokollet finnes
tillgängligt, tillkännagivas på
landstingskommunens anslagstavla.
Tillkännagivandet skall vara försett
med uppgift om den dag det anslagits.
Det må ej avlägsnas före utgången
av stadgad besvärstid. Bevis
om dagen för justeringens tillkännagivande
skall även tecknas på protokollet
eller särskilt utfärdas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
Kungörelse om dagen för protokollsjusteringens
tillkännagivande
med uppgift d det ställe, där protokollet
finnes tillgängligt, skall ock
ofördröj ligen införas i en eller flera
av länets mest spridda tidningar.

(Utskottets förslag)
Kungörelse om dagen för protokollsjusteringens
tillkännagivande
med uppgift om det ställe, där protokollet
finnes tillgängligt, skall även
ofördröj ligen införas i de tidningar
som angivas i 20 § 1 mom. tredje
stycket.

Landstinget ma i en arbetsordning
meddela de föreskrifter, som
utöver vad ovan nämnts för landstingets
sammanträden och ärendenas
behandling anses nödiga.

§•

Landstinget skall i en arbetsordning
meddela de föreskrifter, som
utöver vad ovan nämnts anses nödiga
för landstingets sammanträden och
ärendenas behandling.

41 §.

Förvaltningsutskottet skall------finnas påkallade.

Det tillkommer förvaltningsutskottet vidare:
a) att, såsom — —-----åt annan;

d) att till landstinget avgiva be- d) att avgiva berättelse över sin
rättelse över sin verksamhet under verksamhet till landstinget enligt
tiden från senaste lagtima möte; dess bestämmande;

e) att vårda--— —--landstingets beslut.

Förvaltningsutskottet har —------på utskottet.

Förvaltningsutskottet äger — ■— ----sådana upplysningar.

Landstinget skall------för förvaltningsutskottet.

§•

I avseende å valbarhet till ledamot
eller suppleant i förvaltningsutskottet,
verkan av valbarhetens
upphörande och rätt till avsägelse
skall vad i 8 § är stadgat om landstingsman
äga motsvarande tillämpning;
dock må utom personer som
avses i 8 § andra stycket ej heller
i landstingskommunens tjänst anställd
befattningshavare, som är chef
för verk inom utskottets förvaltningsområde,
utses till ledamot eller suppleant
i utskottet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Utskottets förslag)

44 §.

Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.

Valet skall förrättas vid det lagtima
landstingsmöte, som hålles året näst
efter det, då allmänna val av landstingsmän
ägt rum.

Avgår ledamot---av tjänstgöringstiden

1 mom. Ledningen av landstingskommunens
hälso- och sjukvårdande
verksamhet skall, i den mån icke genom
lag eller författning annorlunda
föreskrives, enligt landstingets bestämmande
utövas av en gemensam
nämnd, kallad hälso- och sjukvårdsstyrelse,
eller ock av en särskild hälsovårds-
och en särskild sjukvårdsstyrelse.

Vad i 42—51 §§ är föreskrivet med
avseende å förvaltningsutskottet
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande nämnd, som här avses.

Styrelse må, om landstinget så beslutar,
uppdraga åt ledamot av styrelsen
eller åt i landstingskommunens
tjänst anställd befattningshavare
att å styrelsens vägnar fatta beslut
i vissa grupper av ärenden, vilkas
beskaffenhet skall i landstingets
beslut angivas. Beslut, som fattas på
grund av sådant uppdrag, skall anmälas
vid styrelsens nästa sammanträde.

2 mom. Där landsting finner sådant
lämpligt, må landstinget besluta,
att styrelse skall utgöras av
förvaltningsutskottet eller viss avdelning
därav.

§•

Om ledningen av landstingskommunens
sjukvårdande verksamhet
föreskrives i sjukvårdslagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Utskottets förslag)

4 mom. Angående hälso- och
sjukvårdsstyrelses verksamhet gäller
i övrigt vad därom stadgas i lag eller
författning.

Om utseende

För handha vande------

finnes stadgat,
finnas erforderliga.

54 §.

60 §.

Förslag till utgifts- och inkomst- Förslag till utgifts- och inkomststat
skall uppgöras av förvaltnings- stat skall uppgöras av förvaltningsutskottet.
För detta ändamål skola utskottet. För detta ändamål skola
landstingskommunens övriga nämn- landstingskommunens övriga nämnder
före den 1 juli, där ej annan tid der ingiva sina särskilda statförslag
bestämmes av förvaltningsutskottet, för nästa kalenderår till förvalt -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

(Nuvarande lydelse)
till utskottet ingiva sina särskilda
statförslag för det nästfoljande året.

Den fastställda--— ------

(Utskottets förslag)

ningsutskoltet senast den dag som
utskottet bestämmer.

—- — landstingets protokoll.

67 §.

Landstinget skall vid lagtima möte
utse tre eller flera revisorer samt
lika många suppleanter för granskning
av det nästf oljande årets förvaltning.

Den, vilken
Revisorerna äga

Vad i 51 §--

Vad i 39 § — —

Landstinget skall varje år vid
landstingsmöte utse tre eller flera
revisorer samt lika många suppleanter
för granskning av nästa kalenderårs
förvaltning.
av granskningen.

beröra förvaltningen,
jämväl å revisor.

---- avseende å revisor.

69 §.

Revisionsberättelse skall----

Berättelsen jämte inkomna yttranden
skall framläggas till granskning
och avgörande hos landstinget vid
det lagtima möte, vartill landstinget
sammanträder året näst efter det revisionen
avser.

— —----för yttrande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Det val av ordförande och vice ordförande i landstinget som äger rum vid
lagtima möte år 1965 skall avse den tjänstgöringstid som landstinget bestämmer.

Föreskrifterna i 43 § om valbarhet till ledamot eller suppleant i förvalt -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1965

ningsutskottet skola lända till efterrättelse vid val som förrättas år 1965
och avser tjänstgöringstid efter utgången av samma år.

Bestämmelser om landstingets lagtima möte i lag eller annan författning
äga tillämpning på det landstingsmöte som skall hållas i oktober månad.

Bestämmelser om landstingskommuns hälsovårdsstyrelse i lag eller annan
författning skola avse förvaltningsutskottet eller annan nämnd som
landstinget bestämmer.

Stockholm den 6 april 1965

På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson, Torsten Andersson,
Damström, fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Erik Olsson, Carl
Albert Anderson*, Dahl, Dahlén och Hernelius; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Östersund, Henningsson, Wahlund,
Magnusson i Tumhult, Johansson i Trollhättan, Larsson i Luttra, Andersson
i Billingsfors, Andersson i Storfors, Keijer* och Werbro*.

* Ej närvarande vid justeringen.

ESSELTE AB. STHLM 61
514671