Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1 (Utlåtande 1931:Ku1 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1931 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen angående godkännande av en
mellan Sverige och Island undertecknad konvention angående
fredligt avgörande av tvister.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava håda kamrarna hänvisat en
av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition, nr 8, däri Kungl. Majit,
under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 30 december 1930 samt med överlämnande av texten till en konvention
mellan Sverige och Island angående fredligt avgörande av tvister,
vilken undertecknats den 27 juni 1930, äskat riksdagens godkännande av
nämnda konvention.

Konventionen är av följande lydelse i

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 5 sami. 1 häft. (Nr 1.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

KONVENTION

mellan Sverige och Island angående
fredligt avgörande av tvister.

Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark, vilka äro besjälade av
önskan att främja strävandena till avgörandet
på fredlig väg av mellanstatliga
tvister, hava i detta syfte överenskommit
att avsluta en konvention angående
fredligt avgörande av tvister,
som må uppstå mellan Sverige och Island,
och hava till Sina fullmäktige för
avslutandet av en sådan konvention
utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire i Köpenhamn, Oskar
Anton Herman Ewerlöf och

Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark: Islands Försteminister

Tryggvi Thorhallsson,
vilka, därtill vederbörligen bemyndigade,
överenskommit örn följande bestämmelser: Artikel

Uppstår mellan Sverige och Island
rättstvist, som är hänförlig till någon av
de i art. 36, mom. 2, av stadgan för den
fasta mellanfolkliga domstolen angivna
kategorier och som icke kunnat lösas
på diplomatisk väg, skall den hänskjutas
till avgörande inför nämnda domstol
i enlighet med bestämmelserna i
sagda stadga.

Tvister, i fråga örn vilka särskilda
avtal örn doms- eller skiljedomsförfarande
gälla mellan de fördragsslutande
parterna, skola behandlas enligt bestämmelserna
i dessa avtal.

SAMNINGUR

milli Islands og Svipjööar ulli lausn
deiluinåla med friösamlegum haetta.

Hans håtign konungur Islands og
Danmerkur og hans håtign konungur
Svipjööar, sem oska eindregiö aö styöja
viöleitnir aö jafna å friösamlegan nått
millirikjadeilum, hata, meö paö tyrir
augum, komiö sier saman um aö gera
samning um friosamlega lausn. deilumåla,
sem kunna aö risa milli Islands
og Svipjööar, og hata utnefnt sem fulltrua
sina til pess aö gera slikan samning: Hans

håtign konungur Islands og
Danmerkur: Forssetisråöherra Islands
Tryggva jpörhallsson og

Hans håtign konungur Svipjööar:
Sendiherra sinn i Kaupmannahöfn
Oskar Anton Herman Ewerlöf,
sem meö gildu umboöi hata oröiö
åsåttir um eftirfylgjandi åkvseöi:

1. grein.

Rjettardeilum, sem kunna aö risa
milli Islands og Svipjööar, sem hsegt
er aö heimfaera undir einhverja på
tegund, sem nefndar eru i 36. grein 2.
målsgrein i regulgjörö fasta alpjööadömstölsins,
skal, svo framarlega sem
ekki befur tekist aö jafna deilurnar
milli stjörnarfulltrua rikjanna, visaö
til urlausnar fyrnefnds domstols i samr
jern i viö åkvseöi reglugjöröarinnar.

Deilur, sem eru pess efnis, aö um
peer gilda sjerstök åkvaeöi milli pessara
tveggja landa um doms- eöa gjöröardömsmeöferö,
skulu sseta peirri meöferö,
sem pari hin sömu åkvaeöi maeia
tyrir um.

Konstitutionsutskottets utlåtande Ar 7.

Meningsskiljaktighet rörande tolkningen
av förevarande konvention skall avgöras
av den fasta mellanfolkliga domstolen.

Artikel 2.

De fördragsslutande parterna förplikta
sig att till skiljedomsförfarande jämlikt
nedanstående bestämmelser hänskjuta
alla andra än de i art. 1 omnämnda
tvister. Innan en tvist göres
till föremål för skiljedomsförfarande,
skola parterna söka enas örn dess hänskj
utande till undersöknings- och förlikningsförfarande
inför en i sådant syfte
särskilt tillsatt förlikningsnämnd.

Därest icke inom sex månader efter
det en av parterna föreslagit undersöknings-
och förlikningsförfarande enighet
uppnåtts örn tvistens hänskj utande till
sådant förfarande och örn förlikningsnämndens
sammansättning, skall tvisten
på endera partens yrkande hänskjutas
till skiljedom.

Parterna äro ense örn att de tvister,
som avses i förevarande artikel, skola
avgöras efter grundsatserna för rätt och
billighet.

Artikel 3.

Därest parterna ej annorlunda överenskomma,
skall skiljedomstol för behandling
av tvist jämlikt art. 2 i denna
konvention tillsättas i enlighet med bestämmelserna
i Haag-konventionen den
18 oktober 1907 för avgörande på fredlig
väg av internationella tvister, avdelning
IV, kap. II.

Artikel 4.

I den mån parterna i fråga örn skilj edomsförfarandet
ej annorlunda överenskomma,
skola bestämmelserna i Haagkonventionen
den 18 oktober 1907 för
avgörandet på fredlig väg av internationella
tvister, avdelning IV, kap. III,
därvid lända till efterrättelse.

Därest sådant skiljeavtal, som avses i
sagda Haag-konvention, ej undertecknats
inom sex månader efter det ena
parten till den andra framfört yrkande
örn tvists hänskj utande till skiljedom,
skall skiljeavtal på yrkande av endera
parten fastställas i den ordning, som fö -

Agreiningar um skilning å samningi
pessum skulu lirskurdadir af fasta
alpjödadömstölnum.

2. grein.

Samningsadilarnir skuldbinda sig til
ad bera nadir gjördardöm samkvsemt
eftirfarandi åkvsedum allar adrar deilur
en peer, sem nefndar eru i 1. grein.
Ädur en gjördardömsmedferd helst,
munn adilarnir leitast vid ad visa
målinu til rannsöknar og såttamedferdar
fyrir sjerstakri partil utnefndri
såttanefnd.

Nu lida 6 månudir frå pvi er annar
adilinn stakk upp å rannsöknar- og
såttamedferd, og ekki hefir nådst samkomulag
um ad visa deilunni til slikrar
medferdar og um utnefning såttanefndar,
på getur hvor adilina um sig
farid fram å ad låta gjördardöm skera
ur deilunni.

Adilarnir eru åsåttir um, ad deilur
peer, sem pessi grein fjallar um, skulu
leystar å grund velli rjeettlsetis og
sanngirni.

3. grein.

Sje ekki ödruvisi åkvedid med samningi,
skal gjördardömur så, er fer med
deilumål samkvsemt 2. grein pessa
samnings, utnefndur i samrsemi vid
åk vte di IV. påttar II. kapitala Haagsampyktarinnar,
frå 18. oktober 1907
um jöfnun deilumåla milli rikja med
fridsamlegum lisetti.

4. grein.

Ad svo miklu leyti sem adilarnir
taka ekki adra åkvördun um gjördardömsmedferd,
skulu åkvsedin i IV.
psetti III. kapitala Haagsampyktarinnar
frå 18. oktober 1907 um jöfnun
deilumåla milli rikja med fridsamlegum
hsetti koma til framkvsemda.

Verdi slikt gjördardömssamkomulag,
sem um rsedir i nefndri Haagsampykt,
ekki undirritad ådur en 6 månudir
eru lidnir frå pvi annar adilinn bar
upp vid hinn tilmseli um ad deiluatridinu
skvldi visa til gjördardöms, skal
gjördardömssamkomulagid, samkvsemt

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

reskrives i artiklarna 53 ock 54 i nämnda
Haag-konvention.

I de fall, då förevarande konvention
känvisar till bestämmelserna i Haagkonventionen,
skola dessa bestämmelser
tillämpas parterna emellan oavsett örn
sistnämnda konvention är för dem gällande.

Artikel 5.

Skiljedomstolen äger på endera partens
yrkande angiva de provisoriska åtgärder,
som böra vidtagas för skyddande
av denna parts rätt, för så vitt dessa
åtgärder kunna vidtagas på administrativ
väg.

Artikel 6.

Skiljedomen skall, när anledning därtill
förefinnes, innehålla anvisning rörande
sättet för dess verkställande, särskilt
rörande de tidsfrister, som därvid skola
iakttagas.

Artikel 7.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen
i det land, mot vilket yrkande
framställes, skola avgöras av domstol,
varmed här avses jämväl förvaltningsdomstol,
kan vederbörande part
icke påfordra, att det i artiklarna 1 eller
2 avsedda förfarande kommer till användning
förrän genom sakens behandling
vid domstol slutligt utslag avkunnats.
I sådant fall skall tvistens hänskjutande
till dom eller skiljedom ske
senast ett år efter sådant utslag.

Artikel 8.

Har i dom eller skiljedom förklarats,
att ett beslut eller en åtgärd av domstol
eller annan myndighet i ena staten helt
eller delvis står i strid med folkrätten,och
kunna enligt denna stats författning
följderna av beslutet eller åtgärden icke
helt eller delvis undanröjas, så äro parterna
ense örn att den förfördelade parten
i domen eller skilj edomsutslaget må
tillerkännas lämplig gottgörelse på annat
sätt.

ösk annars aöilans, gert å pann hålt,
er meelt er fyrin um i 53. og 54. grein
nefndrar Haagsampyktar.

I peim tilfellum, aö i samningi
pessum er visaö til åkvseöa Haagsampyktarinnar,
skal åkvseöa pessara gsett
milli aöilanna, ån tillits til pess, hvort
sampykt pessi er gildandi fyrir adriana.

5. grein.

Aö ösk annars aöilans skal gjöröardömurinn
maeia fyrir um peer bråöabirgöaråöstafanir,
sem ber aö gera til
pess aö vernda rjettarstööu pessa sama
aöila, svo framarlega sem haegt er aö
gera pessar råöstafanir meö framkvaemdarathöfnum.

6. grein.

Sje åstaeöa til pess talin skal i
dömsoröi tekiö fram, hvernig dömnum
skull fullnaegt, einkanlega aö pvi er
snertir på fresti, sem gaeta ber.

7. grein.

Aö pvi er snertir målefni, sem samkvaemt
löggjöf pess lands, sem krafan
er å hendur gjord, eiga aö saeta urlausn
domstols, hjer meö einnig talinn umboösstjörnardömur,
getur hlutaöeigandi
aöili ekki krafist, aö aöferö su, sem
nefnd er i 1. eöa 2. grein, veröi viöhöfö,
åöur en endanleg dömsniöurstaöa
er fengin. 1 sliku tilfelli skal målinu
visaö til döms eöa gjöréardöms i
siöasta lagi ari eftir aö målinu haföi
veriö råöiö pannig til lykta.

8. grein.

Ef aö pvi er lyst yfir i uppkveönum
dömi eöa gjöröardömi, aö åkvöröun
eöa framkvaemd döms eöa annars yfirvalds
annarshvors rikisins fari aö
einhverju leyti eöa öllu i båga vid
alpjööarjett, og ef aö stjörnlög pessa
rikis leyfa ekki aö afmå aö öllu eöa
einhverju leyti afleiöingarnar af slikri •
åkvöröun, eöa framkvsemd, på eru
aöilarnir åsåttir um, aö i dömnum eöa
gjöröinni megi dsema peim aÖilanum,
er misrjetti hefur veriö beittur, heefilegar
baetur å annan hått.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Artikel 9.

De fördragsslutande parterna förbinda
sig att under pågående doms- eller
skiljedomsförfarande i möjligaste mån
undvika varje åtgärd, som kan motverka
domens eller skiljedomens verkställande.

Parterna skola efter tro och heder
ställa sig domen eller skiljedomen till
efterrättelse.

Artikel 10.

Tvister, som må uppstå mellan parterna
angående tolkningen eller utförandet
av dom eller skiljedom, skola,
därest ej annorlunda bestämts, underkastas
avgörande av den domstol, som
avkunnat domen eller skiljedomen.

Artikel 11.

Denna konvention skall ratificeras, för
Sveriges del av Hans Majestät Konungen
av Sverige under förutsättning av
svenska riksdagens bifall, och för Islands
del av Hans Majestät Konungen av Island
och Danmark under förutsättning
av isländska altingets bifall. Katifikationerna
skola utväxlas i Stockholm.

Artikel 12.

Denna konvention träder i kraft å
dagen för ratifikationernas utväxlande
och ersätter därvid, i förhållandet mellan
Sverige och Island, skiljedomskonventionen
den 17 juli 1908. Den gäller
för en tid av tjugo år räknat från ikraftträdandet.
Därest den ej senast två år
före utgången av nämnda tidrymd blivit
uppsagd, skall den gälla för ytterligare
tjugo år, och skall den allt framgent anses
förlängd för tidrymder av tjugo år,
örn den icke minst två år före utgången
av närmast föregående tjugoårsperiod
blivit uppsagd.

Tvist, som vid utlöpandet av konventionens
giltighetstid är föremål för domseller
skiljedomsförfarande på grund av
denna konvention, skall slutbehandlas i
enlighet med konventionens bestämmelser.

9. grein.

Medan ad stendur å döms- eda gjördardömsmedferd
skuldbinda samningsadilarnir
sig til pess ad leida hjå sjer,
svo sem frekast er unt, hverskonar rådstöfun
sem getur ordid til tålmunar
fullnsegju dömsins eda gjördarinnar.

Adilarnir skulu, ad vidlögdum drengskap,
hlyta döms- eda gjördardömsnidurstödunni.

10. grein.

Deilur, sem kynnu ad risa milli
adilanna, snertanai skilning eda framkvsemd
dömsins eda gjördarinnar,
skulu, sje ekki ödruvisi åkvedid, utkljådar
af pein rjetti, sem kvad upp
döminn eda gjordina.

11. grein.

Samning pennan skal fullgilda, af
hans håtign konungi Islands og Danmerkur,
ad åskildu sampykki Alpingis
Islendinga, og af hans håtign konungi
Svipjööar, ad åskildu sampykki Kikispings
Svia. Fullgildingarskjölin skulu
afhent i Stokkhölmi.

12. grein.

Samningur pessi gengur i gildi pann
dag er fullgildingarskjölin eru afhent,
og kemur på, ad pvi er snertir Island og
Svipjöd, i stad gjördardömssamningsins
frå 17. juli 1908. Samningurinn gildir
i 20 år frå gildistöku. Ef honum
verdur ekki sagt upp minst tveimur
årum tyrir lok pessa timabils, gildir
hann i önnur 20 år, og skal framvegis
ålitast gildandi tyrir 20 åra timabil,
svo framarlega sem honum verdur
ekki sagt upp minst 2 årum tyrir
lok lidandi 20 åra timabils.

Deilur, sem vid lok gildistima samningsins
sseta döms eda gjörÖardömsmeöferö
samkvgemt pessum samningi,
skulu utkljåöar å pann hatt, er harn
maelir tyrir lim.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade
ombuden undertecknat denna
konvention och försett den med sina
sigill.

Som skedde i två exemplar på Tingvellir
den 27. juni 1930.

O. Ewerlöf.

(Sigill.)

jbessu til staSfestu hata fulltruarnir
undirritaö samning pennan og sett viö
hann innsigli sin.

Gert i tveim eintökum å jdngvöllum.
27. juni 1930.

TrYGGVI f>ÖRHALLSSON.

(Sigill.)

Utskottet, som av det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet med tillfredsställelse
funnit, att nu ifrågavarande avtal kunnat undertecknas i samband
med firandet av isländska altingets tusenårsjubileum, är övertygat, att
förhållandet mellan Sverige och Island präglas av samma uppriktiga samförståndsvilja,
som förestavat de i huvudsak likartade skiljedomskonventionerna
av år 1925 och 1926 mellan Sverige och övriga nordiska länder, och hemställer
härmed,

att förevarande kungl, proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 27 januari 1931.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, K. J. Ekman,
David Bergström, Hallin*, G. W. Hansson, Vennerström, Hellberg*, Mellén, Larsén,
Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången*, Pehrsson i Göteborg*,
Forssell*, Andersson i Igelboda*, Karlsson i Vadstena och Lindmark.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

310294