Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1970
7
Nr 18
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående säkerställande av städers rättigheter och traditioner.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 446 av herrar
Gösta Jacobsson, Lidgard, Wallmark och Schött och 11:494 av herrar Magnusson
i Borås, Thylén, Lothigius, fröken Ljungberg och herr Regnéll (alla
m).
Hemställan avser:
»att riksdagen måtte göra framställning hos Kungl. Maj :t att i samband
med övergången till det beslutade nya systemet med enhetliga kommunbeteckningar
överväga åtgärder för att i förekommande fall säkerställa den
administrativa kontinuiteten med det historiskt givna stadssamhället och
därvid, för såvitt vederbörande stad så begär eller det eljest befinnes lämpligt,
resolutionsvis föreskriva i vilken ordning och av vilken kommun eller
kommundel stadens eventuella kvarstående äldre rättigheter och traditioner
skall fortsättningsvis uppbäras».
Bakgrund m. m.
Statsmakterna beslöt 1969 (prop. 63, KU 44, 45 och 49, rskr 405—407)
att nuvarande beteckningar på de borgerliga primärkommunerna -— landskommun,
köping och stad — skall mönstras ut ur kommunallagarna och ersättas
med den enhetliga beteckningen kommun. Reformen träder i princip
i kraft den 1 januari 1971. En särskild lag (1969: 780) med anledning
av införande av enhetlig kommunbeteckning m. in. utgör ett led i den
beslutna reformen. Lagen reglerar bl. a. tillämpningen av föreskrifter om
stad i lag eller annan författning. Sådan föreskrift skall enligt lagen fr. o. m.
den 1 januari 1971 i stället avse kommun, som består av område vilket
enligt den vid utgången av år 1970 gällande kommunindelningen utgjorde
stad, och, i den mån inte Kungl. Maj :t förordnar annat i ärende om ändring
i kommunindelningen, kommun i vilken sådant område ingår. I lagen föreskrivs
vidare att stads ensamrätt till auktionsverksamhet skall upphöra
vid utgången av år 1970. Om stad då utövar sådan rätt inom visst område,
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1970
får kommun som består av detta område eller kommun i vilken området ingår
intill utgången av år 1972 utöva samma rätt inom området eller det
större område Kungl. Maj :t bestämmer i ärende om ändring i kommunindelning.
I sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande (1969:44) uttalade
utskottet i frågan om enhetlig kommunbeteckning (9 reservanter; 4 fp, 3 m
och 2 s) bl. a. följande:
Att begreppen landskommun, köping och stad inte bör kvarstå som administrativa
beteckningar är enligt utskottets mening riktigt. Som enhetlig
beteckning bör i stället i enlighet med propositionens förslag användas ordet
kommun. Utskottet vill understryka att detta inte innebär, att de nämnda
begreppen försvinner, i den mån de har betydelse utöver sin administrativa
innebörd. Så är fallet framför allt med stadsbegreppet. Reformen innebär
sålunda inte att de svenska städerna avskaffas utan endast att ett led utgår
ur den hittillsvarande definitionen på begreppet stad, nämligen det
som kommit att alltmer fördunkla begreppets ursprungliga innebörd av
tätort av viss högre dignitet. Beteckningen stad kommer sålunda sannolikt
allt framgent att begagnas för de nuvarande stadskommunernas tätbebyggelsekärna.
Därutöver kommer den troligen att vinna tillämpning även med
avseende på andra tätorter av större omfattning. Utskottet delar departementschefens
uppfattning, att några särskilda föreskrifter om användandet
av beteckningen stad inte bör vara erforderliga utan att en fri språkutveckling
bör få vara avgörande härvidlag.
Om reformens räckvidd vill utskottet dessutom framhålla följande. Reformen
innebär inte något förbud för kommun att begagna t. ex. tjänstebenämningar
som innehåller ordet stad som förstavelse. Den utgör inte
heller hinder för kommun att utöver sin officiella beteckning ange sig som
stad eller ange förefintligheten av en stad inom kommunen. I internationella
sammanhang torde kommun med fördel kunna framträda under benämning
som anknyter till förhållandena i det främmande landet eller eljest till
allmänt gällande språkbruk.
Här skall också erinras om att lagen (1919: 293) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning reglerar förfarandet vid ändring i den kommunala
indelningen ävensom principerna för lösningen av därvid uppkommande
frågor om fördelning av tillgångar och förbindelser in. m. En grundprincip
i lagen är att erforderliga föreskrifter med anledning av indelningsändring
skall med ledning av lagens föreskrifter meddelas av Kungl. Maj :t
i samband med ändringsbeslutet. Det må vidare nämnas, att lagen innehåller
en särskild bestämmelse (§ 11) om indelningsändrings inverkan på
kommunala stadgars giltighet. Enligt denna skall sådana stadgar efter indelningsändring
i tillämpliga delar gälla inom samma område som förut,
där ej i sammanhang med beslutet om ändringen eller sedermera i laga
ordning förordnats annorledes.
Slutligen må här även erinras om Kungl. Maj :ts på sedvanerätt grundade
s. k. permutationsrätt, som öppnar möjlighet till ändringar i förvaltningsföreskrifter
för donationer m. in. genom särskilda resolutioner.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1970
9
Motionerna
Mot bakgrunden av beslutet om införande av enhetliga kommunbeteckningar
fr. o. m. den 1 januari 1971 ifrågasätter motionärerna om inte särskilda
åtgärder kunde och borde vidtas för bibehållande av »bandet med
det historiska stadssamhället och den administrativa kontinuiteten». Någon
form av lagstiftning torde enligt motionärerna vara erforderlig för ändamålet.
Motionärerna uttalar att olika möjligheter att lösa frågan torde föreligga.
De anför i anslutning därtill följande:
En möjlighet synes vara att vid kommunsammanslagningar, där en eller
flera städer ingår som parter, Kungl. Maj :t beslutar att den nya kommunen
eller dess äldre stadskärna skall uppbära de kvarstående rättigheter och
traditioner, som tillkommit den äldre staden. Även må stad utan samband
med kommunsammanslagning kunna begära en resolution av Kungl. Maj :t
av angivna innebörd. På så sätt skulle den administrativa kontinuiteten
kunna i viss mån bevaras. I den mån som befinnes lokalt önskvärt och
lämpligt kan även ett speciellt organ för miljövårdande uppgifter sammanhängande
med stadens historia skapas i form av stadens äldste eller
liknande. Resolutionen i ämnet från Kungl. Maj :ts sida av angiven innebörd
torde slutligen också ge vederbörande kommun den legala befogenheten
att vid kontakter med utlandet uppträda som stadens talesman.
Utskottet
Riksdagen beslöt i december förra året om införande av enhetliga kommunbeteckningar.
Beslutet innebär bl. a. att begreppet stad fr. o. in. den 1
januari 1971 inte längre betecknar vare sig en särskild kommuntyp eller
viss kommun över huvud taget. I samband med beslutet antogs vissa tillämpningsföreskrifter,
för vilkas innehåll ovan redogjorts. Dessa kompletteras
vid ändring i kommunindelningen av gällande regler i kommunala indelningslagen
och beslut, som träffas med stöd härav. Enligt utskottets mening
synes inga ytterligare statsmakternas föreskrifter eller andra särskilda åtgärder
erforderliga för att säkerställa administrativ kontinuitet och i övrigt
tillgodose de nuvarande stadskommunernas berättigade intressen i samband
med reformen. Med hänsyn härtill och då någon anledning att nu rubba
det fattade beslutet inte föreligger, kan utskottet inte tillstyrka någon
riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen avslår motionerna 1: 446 och II: 494.
Stockholm den 3 mars 1970
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1970
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Sveningsson
(m), Harald Pettersson (ep), Sörlin (s), Richardson (fp), Hernelius (m),
Nyqnist (s), Ivar Andersson* (s), Norberg (s) och Hans Petersson (fp);
samt
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund* (s), Henningsson (s), Nelander (fp), Björkman (m),
fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo* (ep) och Strömberg
(fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Sveningsson, Hernelius och Björkman (alla m), vilka anfört:
I samband med fjolårets riksdagsbeslut om införande av enhetliga kommunbeteckningar
berövades de hittillsvarande städerna den historiskt givna
rätten att använda stad som officiell beteckning. Den närmare innebörden
av beslutet klarlades emellertid inte och betydande oklarhet föreligger om
beslutets räckvidd. Tydligt är emellertid att genom beslutet för de enskilda
städernas del varje legal form för sambandet med det förflutnas levande värden
saknas. Med hänsyn härtill finner vi det angeläget att särskilda
åtgärder vidtas för bibehållande av bandet med det historiska stadssamhället.
Lämpligen kan detta ske genom att Kungl. Maj :t i samband med
kommunsammanläggningar, där en eller flera städer ingår som parter, beslutar
att den nya kommunen skall uppbära de traditionella och kvarvarande
rättigheter som tillkommer den äldre staden. Det bör även stå stad
fritt att utan samband med kommunsammanläggning begära en resolution
av Kungl. Maj :t av angivna innebörd.
Under hänvisning till vad sålunda anförts anser vi att utskottet bort
hemställa,
att riksdagen, med bifall till motionerna I: 446 och II: 494,
hos Kungl. Maj :t anhåller om åtgärder i syfte att vid övergången
till det beslutade nya systemet med enhetliga kommunbeteckningar
i förekommande fall säkerställa den administrativa
kontinuiteten med det historiska stadssamhället,
däribland den att Kungl. Maj :t, om vederbörande stad
begär det eller det eljest finnes lämpligt, resolutionsvis föreskriver
i vilken ordning och av vilken kommun eller kommundel
stadens eventuella kvarstående äldre rättigheter och
traditioner fortsättningsvis skall uppbäras.
ESSELTE TRYCK. STHLM 70
014181