Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17 (Utlåtande 1922:Ku17 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1922 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till ändrad lydelse av §§ 60, 65 och
75 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 59, däri
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslagtill
ändrad lydelse av §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen. Beträffande
motiveringen'' får utskottet hänvisa till propositionen bifogade protokoll
över justitiedepartementsärenden den 3 februari 1922.

Frågan om införande av öppen omröstning inom riksdagens kamrar
förevar senast vid 1921 års riksdag. Konstitutionsutskottet, till
vilket väckta motioner i ämnet hänvisades, tillstyrkte därvid ett grundlagsändringsförslag
av samma innehåll som det i förevarande kungl.
proposition framlagda. Såsom motivering för denna hemställan yttrade
utskottet i huvudsak följande:

»Förslag om införande av öppen omröstning i riksdagens kamrar
hava vid en rad riksdagar varit före. Konstitutionsutskottet har vid
upprepade tillfällen tillstyrkt den föreslagna reformen, så vid 1908, 1909,
1912, 1917, 1919 och 1920 års riksdagar. Det i förevarande motioner
framlagda grunglagsändringsförslaget är av samma innehåll som det av
konstitutionsutskottet i dess utlåtande nr 37 vid 1920 års riksdag framBihang
till riksdagens protokoll 1022. 5 sand. 14 käft. (År 17.) 1

Utskottets

yttrande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.

lagda; detta förslag bifölls då av andra kammaren men avslogs, ehuru
med synnerligen knapp röstövervikt, av den första, vadan frågan denna
gång förföll. Utskottet, vars uppfattning om den föreslagna reformens
lämplighet är densamma som föregående år, anser sig följaktligen böra
tillstyrka bifall till de nu väckta motionerna.

Det principiellt mest betydande skälet för den öppna omröstningens
införande i'' riksdagens kamrar är, att på detta sätt folket i sin helhet
bäst och säkrast erhåller kännedom om den hållning, dess representanter
intaga till föreliggande frågor. Den offentliga kandidaturens berättigande
får numera anses erkänd i vårt land; riksdagsmannakandidaterna redogöra
före valet allmänt för sin ståndpunkt i olika frågor och väljas med hänsyn
till detta sitt ställningstagande. Det synes vara en given konsekvens
härav, att valmännen böra erhålla möjlighet att följa sina representanters
verksamhet även under riksdagarna och att den valde sålunda
vid besluten inom riksdagen öppet bör ådagalägga, huru han följer de
grundsatser, vilka han vid valet uppställt för sin riksdagsverksamhet.
Även för de enskilda riksdagsmännen synes detta tillvägagångssätt vara
fördelaktigt. Det torde för dessa vara synnerligen önskvärt att fullgiltigt
kunna styrka, vilken ställning de intagit vid avgörandet av olika frågor.
Behovet av öppen omröstning ur folkrepresentanternas'' synpunkt har också
kommit till uttryck däri, att under det nuvarande systemet riksdagsmän
ofta genom ett kort yttrande eller instämmande i en meningsfrändes anförande
deklarera sin ståndpunkt. Principiellt anser utskottet sålunda, att
den öppna omröstningen, såväl ur det väljande folkets som ur folkrepresentanternas
synpunkt, innebär väsentliga fördelar.

Mot den öppna omröstningen har huvudsakligen anförts, att densamma
skulle bereda rum för det imperativa mandatet och sålunda icke
stå i överensstämmelse med det för riksdagsmännen gällande fria representantskapet.
Detta skäl kan emellertid, enligt utskottets mening, icke
anses vara hållbart. Liksom riksdagsmannakandidaten öppet anger sin
ståndpunkt till olika frågor före valet, utan att han därför är bunden i
utövningen av sitt uppdrag, får riksdagsmannen genom den öppna omröstningen
angiva sin ställning till vid riksdagen uppkommande frågor,
utan att denna öppenhet får implicera, att han skulle vara tvungen att
följa icke sin egen utan sina valmäns uppfattning. Vad som sker genom
den öppna omröstningen är sålunda i själva verket, att det fria representantskapet
även vid röstningen får ett offentligt uttryck, att den öppenhet
och klarhet, som präglat mandatets tillkomst, fullföljes även vid dess
utövning. En motsatt uppfattning om den öppna omröstningens innebörd
kan endast utgå från antagandet, att vissa mindre självständiga riksdags -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17. ®

män vid en offentlig omröstning — i motsats mot vid en hemlig — icke
skulle våga följa sin övertygelse, ett antagande, som enligt utskottets
mening är oriktigt och för en folkrepresentant förödmjukande.

Utskottet vill slutligen även betona, att den öppna omröstningen i
reo-el är genomförd i utlandet, så i våra grannländer Danmark och Norge
samt i Nord-Amerikas Förenta stater, Belgien, Holland, Frankrike, Italien,
Schweiz, England, Tyskland, Ungern och Österrike.^

Det av utskottet sålunda biträdda förslaget om införande av öppen
omröstning bifölls av första kammaren men avslogs av den andra, med
109 röster mot 104, vadan frågan denna gång förföll. _

De av 1921 års konstitutionsutskott anförda motiven för införande
av öppen omröstning äga, enligt utskottets mening, fortfarande full giftig
het, vadan utskottet i allt väsentligt anser sig böra tillstyrka det i förevarande
proposition framställda förslaget. I en punkt synes emellertid eu
ändring i den föreslagna grundlagstexten önskvärd. Då i b 78 riksdagsordningen
stadgas om antagande av de reglementariska föreskrifter, som
för riksdagsgöromålen och ordningen hos kamrarna anses nödiga jämte
grundlagarna, torde det vara överflödigt att därom intaga särskild bestämmelse
i detta sammanhang. Vid sådant förhållande synes det lämpligast
att i grundlagen icke lämnas någon anvisning angående votermgsförfarandets
närmare utformning, utan att frågan härom helt och hållet
hålles öppen för riksdagens ställningstagande i anslutning till grundlagsändringens
slutliga genomförande. Utskottet anser sig därför höra föreslå
den ändring i den föreslagna lydelsen av § 60: 2 riksdagsordningen, att
däri blott fastslås, att omröstning, där sådan begäres, skall ske Öppet.

De olika möjligheter, som förefinnas i fråga om votenngssattets
närmare gestaltning ha i anslutning härtill varit föremål för utskottets
uppmärksamhet. Skilda omröstningsmetoder ha härvid ifrågasatts såsom
mest lämpliga. Sålunda har man tänkt sig möjligheten av att omröstningen
alltid borde äga rum medelst namnupprop, varvid dock de vota,
sonf avgivits, endast i det fall skulle antecknas till protokollet, då så av
ett visst antal ledamöter inom respektive kammare begäres. Man har
också satt i fråga, att omröstning som regel ej skulle ske genom namnupprop
utan medelst discessus; namnupprop skulle blott företas, da ett
förslag härom framställes och vinner visst understöd. Utskottet, som icke
har anledning att för närvarande taga ställning till dessa spörsmål, ansei
sig böra såsom bilagor till sitt utlåtande foga alternativa utkast till bestämmelser
beträffande voteringsinstitutets närmare reglering; härigenom torde
de olika möjligheter, som härutinnan förefinnas, vara antydda. Därjämte bifogas
även eu redogörelse för omröstningsmetoderna i vissa främmande bindel.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17

På anförda skäl får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklaring, att förevarande
kung!. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte såsom vilande till vidare grundlagsenlig
behandling antaga följande

Förslag

till ändrad lydelse av

Nuvarande lydelse:

§§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

Utskottets förstäf/:

§ 60.

När ärende skall slutligen
avgöras, böra därtill
hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant
äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum,
till slutligt avgörande företagas
förr än kammaren
på talmannens hemställan
förklarat överläggningen
slutad; börande därefter
proposition framställas.
Kan fråga bliva föremål
för bifall eller avslag, bör
talmans första proposition
lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen gjorda,
bör den följande propositionen
i enlighet med
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna i
ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition å
vardera delen framställas
i enahanda ordning, som
nu är föreskriven. — Pro -

Kungl. Maj.ts förslag:

§ 60.

1. När ärende skall
slutligen avgöras, böra
därtill hörande handlingar
uppläsas, så framt någon
kammarens ledamot sådant
äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum,
till slutligt avgörande
företagas, förrän kammaren
på talmannens hemställan
förklarat överläggningen
slutad.

2. Därefter bör, utom
i de fall mom. 3 upptager,
proposition framställas i
den ordning, här nedan i
detta mom. stadgas. Kan
fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans
första proposition
lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen
gjorda, bör den följande

Sositionen i enlighet
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna
i ett sammanhang av -

§ 60.

1. När ärende skall slutligen
avgöras, böra därtill
hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant
äskar. Ej må något mål,
däri överläggning ägt rum,
till slutligt avgörande företagas,
förrän kammaren
på talmannens hemställan
förklarat överläggningen
slutad.

2. Därefter bör, utom i
de fall mom. 3 upptager,
proposition framställas i
den ordning, här nedan i
detta mom. stadgas. Kan
fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans
första proposition
lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit
under överläggningen gjorda,
bör den följande propositionen
i enlighet med
dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar,
som ej lämpligen kunna i
ett sammanhang avgöras,

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11. 5

Nuvarande lydelse:

position skall alltid endast
med ja eller nej besvaras,
och talmannen tillkäntlagive
sin uppfattning
av det svar, som lämnats,
varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken
då ej må vägras; en var
i övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i
protokollet antecknas. Ingen
må försöka att beslutet
genom ny överläggning
uppriva. — Då voteras
skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig
kontraproposition genast
författas, justeras och anslås,
samt omröstningen
strax därefter verkställas;
men ej må proposition
göras, om votering skall
äga rum, ej heller någon
omröstning därom tillåtas.

Omröstning skall alltid
ske med tryckta och
omärkta, enkla, slutna och
hoprullade sedlar, och bör,
till undvikande av lika
röstetal för ja och nej, i
mål, där blott enkel pluralitet
erfordras, talmannen
vid varje omröstning
före sedlarnas uppräkning
en bland dem uttaga och
genast förseglad avlägga.
Om vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna
betinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln
öppnas och avgöra beslutet.
Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda
sedeln ouppbruten genast
förstöras.

Kanyl. Maj:ts förslag:

göras, bör särskild proposition
å vardera delen
framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskriven.
— Proposition skall
alltid endast med ja eller
nej bevaras, och talmannen
tillkännagive sin uppfattning
av det svar, som
lämnats, varvid skall bero,
såvida ej votering begäres,
vilken då ej må vägras;
envar i övrigt obetaget
att låta sin särskilda mening
i protokollet antecknas.
Ingen må försöka
att beslutet genom ny överläggning
uppriva. — Då
voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig
kontraproposition genast
författas, justeras och
anslås, samt omröstningen
straxt därefter verkställas;
men ej må propositon göras,
om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning
därom tillåtas.
Omröstningen skall ske
öppet och verkställas efter
namnupprop eller på unnat
sätt, varom i reglementarlska
föreskrifter för
riksdagen bestämmes. Befinnas
de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen
i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika
till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt
var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
kammaren i ledamöter på

Utskottets förslag:

bör särskild proposition å
vardera delen framställas
i enahanda ordning, som
nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast
med ja eller nej besvaras,
och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av
det svar, som lämnats, varvid
skall bero, såvida ej
votering begäres, vilken
då ej må vägras; envar i
övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i protokollet
antecknas. Ingen
må försöka att beslutet genom
ny överläggning uppriva.
— Då voteras skall,
bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas,
justeras och anslås, samt
omröstningen strax därefter
verkställas; men ej
må proposition göras, om
votering skall äga rum, ej
heller någon omröstning
därom tillåtas. Omröstningen
skall ske Öppet. Befinnas
de avgivna rösterna
lika delade, nedlägge talmannen
i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel
och en nej-sedel, båda lika
till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt
var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
kammarens ledamöter på
anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i forsta
punkten av 110 § regeringsformen
eller i 32 §

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Nuvarande lydelse:

§ 65..

När, i fråga om statsutgifter
eller bevillning,
eller om reglementariska
föreskrifter för riksbanken,
dess inkomster och utgifter,
eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksban -

Kungl. Maj ds förslag:

anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första
punkten av 110 § regegeringsformen
eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten
av 52 § i denna
riksdagsordning förmäles,
skall alltid avgöras genom
votering. I ty fall galle
angående voteringsproposition
jämte kontraproposition
vad i nästföregående
mom. sägs; och bör, sedan
nämnda propositioner anslagits,
omröstning genast
äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med
tryckta och omärkta,enkla,
slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande
av lika röstetal
för ja- och nej, i mål, där
blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid
varje omröstning före sedlarnas
uppräkning en bland
dem uttaga och genast för
seglad avlägga. Om vid
sammanräknandet av de
övriga sedlarna rösterna
befinnas lika delade, skall
den förseglade sedeln öppnas
och avgöra beslutet. År
luralitet redan vunnen, bör
en avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter
---gälla så som

riksdagens beslut. Om
vid sammanräkningen av
de avgivna rösterna dessa
befinnas lika delade, nedlägga
andra kammarens

Utskottets förslag:

2 mom. eller i tredje punkten
av 52 § i denna riksdagsordning
förmäles, skall
alltid^ avgöras genom votering.
I ty fall galle angående
voteringsproposition
jämte kontraproposition
vad i nästföregående
mom. sägs; och bör, sedan
nämnda propositioner anslagits,
omröstning genast
äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla,
slutna och hoprullade sedlar,
och bör, till undvikande
av lika röstetal för
ja och nej, i mål, där blott
enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid varje omröstning
före sedlarnas
uppräkning en bland dem
uttaga och genast förseglad
avlägga. Om vid sammanräknandet
av de övriga
sedlarna rösterna befinnas
lika delade, skall den förseglade
sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet
redan vunnen, bölden
avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter
---gälla så som

riksdagens beslut. Om
vid sammanräkningen av
de avgivna rösterna dessa
befinnas lika delade, nedlägge
andra kammarens

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IT.

Nuvarande lydelse:

ken, eller om riksgäldskontorets
styrelse ock förvaltning,
inkomster ock
utgifter, kamrarna fatta
stridiga beslut, som ej
uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarna
var för sig rösta om
de olika beslut, vari vardera
förut stannat; kommande
den mening, som
därvid erhåller de flesta
ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster,
att gälla såsom riksdagens
beslut. För att vid
sådan omröstning förekomma
lika antal röster,
skall i andra kammaren
avläggas ock förseglas en
sedel, viken, i händelse de
övriga sammanräknade rösterna
utfalla lika, öppnas
ock avgör frågan. År

Elural i tet redan vunnen,
ör den avlagda sedeln
ouppbruten genast förstöras.

§ 75.

Vid alla val iakttages,
att namnsedlarna, såframt
de skola bliva gällande,
böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och
fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas
namn som från
oriktighet i anseende till
deras antal; dock skall i
fråga om val till utskott
gälla, vad uti den i 37 §
5 mom. omförmälda stadga
finnes föreskrivet. Mellan

Kungl. Maj:ts förslag:

talman i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och en
nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta
och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade,
och avgöres då
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
andra kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

§ 75.

Alla val skola ske med
slutna sedlar, och iakttages
därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola
bliva gällande, böra vara
enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

Utskottets förslag:

talman i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och
en nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta
och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade,
och avgöres aå
omröstningens utgång genom
den sedel, som en av
andra kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen
upptager ur rösturnan.

§ 75.

Alla val skola ske med
slutna sedlar, och iakttages
därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola
bliva gällande, böra vara
enkla, hoprullade, omärkta

---lottning, när så

erfordras.

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Nuvarande lydelse: Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag

personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes
genom lottning, när så
erfordras.

Stockholm den 12 maj 1922.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Närvarande: Herrar Clason, Engberg, Hellberg, Thulin, G. W. Hansson, von Geijer,
Lyberg, Stendahl, Almkvist, P. J. Gustafsson,*) C. E. Eriksson,*) Magnusson i Törnhult,*)
Jansson i Edsbäeken, K. A. Westman, Bäckström, Andersson i Igelboda, Persson i Fritorp,
Gustafson i Kasenberg, Fast och Jensen.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1:°) av herrar Clason, von Geijer, Stendahl, P. J. Gustafsson, i
Benestad, Magnusson i Tumhult, Å. A. Westman, Persson i Fri torp och A.
W. Gustafson i Kasenberg, som ansett, att utskottet bort avstyrka det
föreliggande förslaget.

2:o) av herrar Engberg och Jensen, som ansett, att sista stycket av
utskottets motivering bort ha följande lydelse:

Ehuru det principiella ståndpunktstagandet i frågan om öppen omröstning
mycket väl kan ske utan att man ger företräde åt det ena eller
andra förfaringssättet, synes det emellertid utskottet vara en obestridligfördel,
att riksdagen bildar sig en uppfattning om den lämpligaste utformningen
av den princip, till vilken den tar ställning. Vid övervägandet
av olika möjligheter har utskottet därvid funnit, att det i bilaga II
som alternativ b) meddelade utkastet anvisar den ändamålsenligaste metoden.
Dels ansluter den sig till vad som i de flesta parlament är det
vanliga, dels begränsar den det tidsödande namnuppropet till undantag.
Utskottet anser sig därför böra förorda, att en närmare reglering av voteringssystemet
må ske i huvudsaklig anslutning till nämnda alternativ.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

Bilaga I. Yoteringsinstitutet i främmande länder.

Förevarande framställning avser att giva en bild av huru voteringsinstitutet
är organiserat i främmande länder. I regel ha icke bestämmelserna om omröstning
vid val medtagits; dylik omröstning är så gott som överallt, liksom ock
i kungl. propositionen föreslås, av utpräglat sluten natur.

De för Tyskland befintliga uppgifterna äro från tiden före revolutionen.
Emellertid torde i regel parlamentens arbetsordningar på denna punkt ej efter de
nya författningarnas antagande ha undergått några större förändringar, i varje
fall lär så ej vara förhållandet i tyska riket. För tyska riksdagen bestämde den
gamla arbetsordningen, att omröstning i första rummet skulle ske genom att leda.-möterna reste sig eller sutto kvar. Detta sker två gånger, såvida man första gången
ej är säker på resultatet. Om efter två dylika omröstningar utgången fortfarande
är oviss, skrider man till räkning av rösterna. Detta sker genom discessus:
de som rösta ja gå ut genom en dörr, de som rösta nej, genom en annan, och
räknas därvid av protokollsförare. Även en tredje form av omröstning förekommer
emellertid; den karaktäriseras av att namnen på dem som rösta i ena eller andra
riktningen antecknas, s. k. namentliche Abstimmung, motsvarande det i kungl. propositionen
föreslagna namnuppropet. Dylik omröstning sker blott, om minst 50
ledamöter begära det, innan omröstningsproceduren börjat. I detta fall röstas genom
särskilda röstsedlar på vilka äro tryckta »ja», »nej», eller »jag avhåller mig
från att rösta», samt den röstandes namn. Ledamöternas röster uppsamlas på
deras platser av protokollsförare, som därefter räkna rösterna. Namnen på de omröstande
och hur de rösta antecknas i riksdagsprotokollet. Slutligen kan nämnas,
att vid omröstningen, där icke namnen antecknas, varje ledamot har rätt att få
sin från majoriteten avvikande mening antecknad i riksdagsprotokollet, utan att
ha föredragit den i riksdagen.

I Baden ske alla omröstningar rörande lagförslag och vissa andra frågor
genom namnupprop, varvid man röstar ja eller nej. I andra fall sker omröstning
genom att ledamöterna resa sig eller sitta kvar, såvida ej minst 15 ledamöter i
fråga om andra kammaren, 5 ledamöter i fråga om den första, begära namnupprop.
I Bayern gäller i första kammaren, att omröstning i regel sker medelst uppresning
och stillasittande. Dock skall namnupprop ske vid omröstning rörande en
lag i dess helhet samt då kammaren så beslutar; endast »ja» och »nej» äro härvid
tillåtna. I andra kammaren gälla samma regler, dock att här 15 ledamöter kunna
begära omröstning medelst namnupprop. I Preussen finna vi en ny variant av
dessa regler, som ej är utan intresse. Där sker i herrehuset omröstning i regel
genom uppresning och stillasittande, vilket, om utgången är oviss, upprepas två
gånger. Om ej efter två dylika procedurer resultatet är klart, upprepas denna
ännu eu gång, varvid de sittande och stående räknas av protokollsförare. Om
därvid majoriteten i ena eller andra riktningen är mindre än 10 röster, så skall,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 5 samt. 14.höft. (Nr 17.) 2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

om någon medlem begär det namn upprop ske. Varje medlem har rätt att få en
från majoriteten avvikande mening upptagen i riksdagsprotokollet. I Abgeordnetenhaus
sker, först omröstning medelst uppresning och stillasittande; om, sedan detta
skett, två gånger, resultatet ej är klart, sker, liksom i tyska riksdagen, discessus.
Därjämte skall namnupprop ske om 50 ledamöter före omröstningsprocedurens
början begära det. Varje medlem har rätt att få sin avvikande mening tagen till
protokollet. 1 Sachsen sker omröstning som vanligt i regel genom att ledamöterna
sitta eller resa sig. Dock skall i båda kamrarna i vissa fall namnupprop ske.
Dels är detta stadgat vid omröstning rörande kungl. propositioner samt motionsvis
gjorda lagförslag, såvida^ regeringen icke anser det onödigt — en egendomlig
bestämmelse. Dels ock, då två vanliga omröstningar ej giva säkert resultat. Dels
slutligen också, om före omröstningsprocedurens början 8 ledamöter i första, respektive
10 ledamöter i andra kammaren begära det. I andra kammaren finnes en intressant
bestämmelse om sättet för namnuppropet. Där skall nämligen detta äga
rum i bokstavsordning och man börjar vid varje ny omröstning med bokstaven
närmast^ eften den, varmed man gången förut börjat uppropet. I Wiirttemberg gäller
beträffande första kammaren, att vid mindre viktiga frågor uppresning och
stillasittande är tillräckligt, under det att vid viktigare frågor särskilt i fråga om
lagförslag namnupprop alltid skall ske. Dock skall i alla frågor namnupprop äga
rum, om någon medlem begär det. I andra kammaren skall namnuoprop" ske, om
före omröstningsprocedurens början minst 10 ledamöter begära det; rörande sättet
för namnuppropet gäller samma regel som i Sachsens andra kammare. I båda
kamrarna gäller, att man endast far rösta ja och nej och att alla måste deltaga i
omröstningen, då naranupprop sker.

Beträffande Österrike-Ungern har det liksom i fråga om Tyskland icke
varit mig möjligt att erhålla några uppgifter för tiden efter revolutionen. De bestämmelser
som gällde i det gamla Österrike-Ungern äro emellertid av visst intresse.
Som bekant fanns i Österrike-Ungern ett slags gemensamt parlament, delegationerna,
bestående av två lika stora österrikiska och ungerska avdelningar. I
båda skedde omröstning som regel medelst uppresning och stillasittande. Beträffande
räkningen av de vid denna omröstning deltagande är i fråga om den ungerska
delegationen att märka, att denna skulle ske individuellt, ej blott medelst
ett. allmänt överslag, om någon medlem begärde det. I den österrikiska representationen
gällde samma regler som i delegationen, dock att, vad representanthuset
beträffar, 50 medlemmar alltid kunde fordra namnupprop. I den ungerska representationen
gällde även »uppresningsmetoden», dock att, när denna gav ett tvivelaktigt
resultat, eller, då i magnathuset 10, i deputeradekammaren 20 medlemmar
begärde det, namnupprop skulle äga rum. I den österrikiska delegationen skulle
namnupprop äga rum, om osäkerhet rådde i fråga om omröstningens resultat, i den
ungerska om åtta medlemmar begärde det, vilket kunde ske innan räknandet av
de sittande, respektive stående, vid den första omröstningen avslutats.

I Belgien finnas vissa bestämmelser av särskilt intresse. Beträffande senaten
gäller, att omröstning sker genom att ledamöterna resa sig eller sitta kvar — par
assis et leve — dock att namnupprop alltid skall äga rum, då det gäller omröstning
rörande lagförslag i sin helhet (sur 1’ensomble des lois) samt i andra fall, då
minst fem ledamöter begära det eller då utgången av två omröstningar medelst uppresning
och stillasittande icke givit klart resultat. Beträffande namnuppropets
teknik äro vissa särskilda bestämmelser att lägga märke till. Dels, att detta bör -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

iar med en medlem, som genom lottdragning utpekas, alltså eu annan metod för att
möjliggöra variation än den vi förut funnit i ett par tyska stater. Dels, att medlemmar,
som icke vilja rösta, måste angiva skäl härför. Dels slutligen att efter
det första namnuppropet ett andra hålles för att ge de ledamöter, som förut ej
varit närvarande, tillfälle att rösta. I representanthuset gälla delvis avvikande
bestämmelser. Regeln är även här »uppresningsmetoden». Dock skall namnupprop
äga rum, dels då det gäller lagförslag i sin helhet, dels da tio, eller, när det gäller
lao-ar, fem ledamöter begära det. Vid namnuppropet börjar man med de medlemmar
som begärt detsamma; om sex av dessa tio icke rösta, överger man namnuppropsmetoden
Sedan dessa medlemmar uppropats, fortsätter man uppropet med en medlem,
som varje dag utses genom lottning, och sedan i tur och ordning. De ledamöter,
som icke rösta ja eller nej, uppmanas av talmannen att ge sina skäl härför

1 Nederländerna gälla synnerligen enkla bestämmelser. Omröstning sker
medelst namnupprop, så snart någon begär det. Vid uppropet bestämmer lotten,
vilken ledamot som först skall uppropas. Man får endast svara ja eller nej, utan
nåo-ra som helst tillägg. Samma bestämmelser gälla i båda^ kamrarna.

° l Spanien är den vanliga omröstningsmetoden i båda kamrarna att ledamöterna
resa sig eller sitta kvar. Om säkerhet ej vinnes om resultatet, sker individuell
räkning genom ledamöter av vardera gruppen. Namnupprop_ skall ske
om vid den vanliga omröstningen divergensen mellan röstsiffrorna ej överstiger
1 röst eller om de räknande vid den vanliga omröstningen icke komma överens
om resultatet efter två sammanräkningar, eller slutligen, vad beträffar senaten, om
7 ledamöter begära det före den vanligen omröstningsprocedurens början

I Grekland röstas efter den vanliga »uppresningsmetoden». Dock skall
namnanrop ske, om talmannen finner det behövligt eller om 50 ledamöter begära
det. Att märka är, att denna begäran om namnupprop kan ske, sedan talmannen
meddelat resultatet av den första omröstningen.

Italien bjuder på vissa regler, som avvika från de vanliga. 1 senaten sker
omröstning i regel genom att ledamöterna resa sig eller sitta kvar, varvid cie, som
äro för det ifrågavarande förslaget, alltid skola resa sig; individuell räkning sker,
om resultatet ej är klart. Emellertid förekommer, då det gäller lagförslag eller
da o-order, tre andra omröstningssätt: hemlig omröstning, namnupprop och discessus
(division). Dessa användas, om minst 10 ledamöter så begära, varvid hemlig omröstning
har företräde framför de båda andra metoderna och namnupprop före discessus.
Vid discessur få de medlemmar, som äro för ett framställt förslag, samlas
till höger, de andra till vänster i salen och räknas där av sekreterare. Hörande
namnupprop finnes ingå särskilda bestämmelser. I deputeradekammaren ske alla
omröstningar rörande lagförslag (propositions de loi) hemligt. I andra fall^ begagnas
»uppresningssystemet», dock att 10 ledamöter kunna förära discessus, 15 nainnupprop
samt 20 hemlig omröstning. Denna begäran skall ske, innan den vanliga
omröstningsproceduren börjat. Liksom i senaten går en begäran om hemlig omröstning
före de andra och en begäran om namnupprop före en begäran om discessus.

I Schweiz finna vi en ny omröstningsmetod. Där sker nämligen i ständerrådet
röstning i vanliga fall genom handuppräckning, som upprepas, om någon
ledamot så begär. Namnupprop skall dock äga rum då detta fordras av minst
10 ledamöter. I protokollet införes då uppgift på huru de olika ledamöterna röstat
eller om de avhållit sig från att rösta. I nationalrådet åter röstas genom att

Konstitutionsutskottets utlåtande Xr 17.

ledamöterna resa sig eller förbliva sittande. Namnupprop skall ske, om det begäres
av 30 medlemmar. I övrigt galla samma regler som i ständerrådet

teattet for omröstning i engelska parlamentet är följande. Först frågar talmannen,
liksom här i Sverige om husets mening rörande den framställda° propositionen
och , tillkännagiver, sedan svar givits med ja- eller nej-rop, sin uppfattning
om vilken sida, som är i majoritet. Då kan omröstning begäras, och om så
sker, sedan man upprepat tillvägagångssättet med acklamation, skall discessus
(division) aga rum, sedan de ledamöter, som ej vilja rösta, avlägsnat sig. Discessus
sker genom att de ledamöter, som rösta ja, avlägsna sig genom en dörr på

sidar|S ''vvi S1<+a’’ Und+er det ,att motPartiet avträder genom en dörr på motsatta
!df , Vid utgåendet ur salen raknas ledamöterna och namnen på ja- och nejrostande
inforas i parlamentsprotokollen. Discessus behöver dock ej alltid, vad
underhuset betraffar, aga rum, då omröstning begärts. Där kan nämligen talmannen,
om han finner omröstningen vara begärd i onödan, bestämma, att denna skall
aga rum genom att ledamöterna resa sig eller förbliva sittande. Om därvid omrostningsresultatet
blir ovisst, kan talmannen besluta discessus. De ledamöter
X . omröstningen medelst uppresning äro i minoritet, få sina namn anteckna
tillhöra den grupp, som talmannen från början ansett

vara i minoritet, alltså den grupp, från vars sida omröstning begärts.

i frankrike finnas beträffande omröstningssättet tämligen invecklade regler,
i senaten sker omröstning antingen genom uppresning och stillasittande eller°genorn
s k. offentlig omröstning (sordin public). Den senare äger rum, sedan cfen
förra tva gånger använts utan säkert resultat, i fråga om vissa finansiella lagförJag
samt da minst 10 ledamöter, vilkas namn föras till protokollet, skriftligen
begära det, vare sig före eller efter omröstningsprocedurens början. Därjämte skall
den anvandas efter en uppresning, då resultat ej nåtts, om någon ledamot så
fordrar. Vid denna omrostnmgsform har varje ledamot två röstsedlar, en vit, som
betyder ja och en bla, som betecknar nej; å sedlarna finnes vederbörandes namn
tryckt. Rosterna upphämtas i urnor från ledamöterna, som sitta kvar på sina
platser. Om skillnaden mellan blå och vita röstsedlar är mindre än 15, skola de
tjänstemän, som uppsamla röstsedlarna, särskilt låta anslå resultatet. Dylik offent 4fb,

°T°StfninSfkan °kv °“ fnate,n fiä 10 ledamöters begäran så beslutar, ske på
.nbunen (scrutm public a la tnbune) då ledamöterna nedlägga sina röstsedlar i
eu pa tribunen framsatt urna och i en anna urnan nedlägga kulor, detta för
skärpning av kontrollen. Denna form för omröstning kan även kompletteras med
namnupprop, om senaten pa någons begäran så beslutar: omedelbart efter det

?/TSfaanTW,r°PeiVSker.ett ^ f?r att dem. som vid det första ej voro när-''
varande, tillfälle att rösta. \id alla former av offentlig omröstning upptagas de

namn °C^ deras vota i Journal Officiel. I deputeradekammaren gälla
gefar samma regler, dock att här offentlig omröstning måste, där den beror på
hfgaraa tran, ledamöternas sida, vinna understöd av 20 medlemmar och, då den
skall ske pa tribunen, av 40. ,

aH n stadgas såväl i landstinget som i folketingets arbetsordningar,

vara firÖrtndan V\d a tp&Uen. dä ban bär grund att antaga enstämmighet
ara för banden, kan förklara ett förslag avgjort utan omröstning, så framt icke
någon begär sådan; detta gäller dock ej det slutliga antagandet av ett lagförslag
eller annat självständigt förslag. Då omröstning äger rum, sker den i regel f
bada tingen genom att ledamöterna resa sig eller förbliva sittande. I övrigt gälla

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

i de två tingen olika regler. I landstinget skall namnupprop ske dels alltid, då
ordföranden så finner lämpligt, dels då den på vanligt sätt företagna omröstningen
icke visar ett för besluts fattande tillräckligt röstetal eller då skillnaden mellan
majoritet och minoritet vid dylik omröstning ej överstiger 4, dels slutligen om 10
ledamöter före omröstningsprocedurens början begära detta. Omröstning med kulör,
alltså Hemlig omröstning, skall äga rum om 20 ledamöter sa fordra- I folJcetinget
skall namnupprop ske, då ordföranden det beslutar, då utgången vid den vanliga
omröstningen är viss, då den vanliga omröstningen ej visar tillräckligt röstetal
samt då 15 ledamöter skriftligen begära det. Sättet för namnuppropet är bär så
reglerat, att medlemmarna uppropas i bokstavsföljd, varvid man vid varje nytt
namnupprop börjar med en ny bokstav. — Omröstning medelst kulor skall äga
rum, om 25 ledamöter före omröstningsprocedurens början skriftligen begära det.
Dock kunna 25 andra medlemmar i sådant fall fordra, att frågan om omröstning
genom kulor skall ske, skall av tinget avgöras.

I Norge gäller även att omröstningar i stortinget — utom vid val — ske genom
att ledamöterna resa sig eller sitta kvar eller medelst namnupprop. Namnupprop
skall äga rum i alla frågor av större betydelse, då det är anledning att antaga,
att åsiktsdivergenser föreligga. Om någon ledamot begär namnupprop men talmannen
anser det obehövligt, avgöres frågan om sättet för omröstningen genom att
ledamöterna uppmanas att resa sig eller förbli sittande. Namnupprop skall även
äga rum, då vanlig omröstning skett men talmannen eller en femtedel av de
röstande^ anser utgången oviss. Namnuppropet börjar i stortinget och odalstinget
med den valkrets i lagtinget med den medlem, som genom lotten därtill utpekats.

Beträffande Förenta staternas kongress framgår ej klart av arbetsordningarna,
huru omröstningarna försiggå. Klart är dock, att talmannen först framställer proposition
på bifall och avslag, varvid ledamöterna rösta med acklamation. Om så
begäTes eller ordföranden anser det behövligt, skall omröstning genom uppresning
och stillasittande äga rum. Namnupprop kan också ske, varvid medlemmarna
uppropas i alfabetisk ordning. I senaten gäller, att de ledamöter, som avhålla sig
från att rösta, måste ange skälen härför, varefter senaten beslutar, om dessa skola
godtagas eller ej. I representanthuset synes ovillkorlig plikt att rösta vid namnupprop
vara för handen. Att märka är att alla omröstningar rörande det förnyade
antagandet av ett lagförslag, mot vilket presidenten inlagt sitt veto, måste
ske på så sätt, att de olika ledamöternas ställning till frågan blir känd och kan
tas till protokollet. Slutligen kan nämnas, att även val i kongressen i regel ske
medelst öppen omröstning.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

bilaga II. Alternativa utkast till ändringar i reglementariska föreskrifter

för riksdagen.

§ 11 (ny)''.

Skall omröstning enligt R. O. ské öppet, verkställes omröstningen efter
namnupprop. Därvid iakttages, att kammarens ledamöter uppropas i den ordning
e mnehava plats i samlingssalen, samt att vid första omröstningen under riksagen
början göres med den först placerade ledamoten efter kammarens medlemsor
eciming, vid den andra omröstningen med den därnäst placerade efter medlemsorteckningen
och sa vidare. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans
namn något av följande svar: »Ja», »Nej», »Avstår från att rösta». — Avgivna jaoch
nejröster antecknas, varefter deras antal tillkännagives av talmannen. (Namnupprop
utan namnanteckning.)

Framställes före omröstningens början i första kammaren av minst åtta ledail1’
•« aJl, ra kammaren av minst tolv ledamöter begäran om namnanteckning,
s a ± ^ /vr aatecknas och i protokollet införas, huru varje ledamot vid uppropet
röstat. (Namnupprop med namnanteckning). Vid omröstning enligt 65 § R. O.
skall alltid namnanteckning ske.

, j -Före omröstningens början tillkallar talmannen minst två av kammarens
ledamöter att med biträde av kammarens kansli anteckna de avgivna svaren

(-Bestämmelsen föranleder ändringar i nuvarande § 11 och ändrad numreri?S
av svarande §§ 11—15 ävensom vissa förändringar i arbetsordningen för
riksdagens andra kammare och ordningsstadga för riksdagens första kammare.)

§ 4 (ny).

,, M°m’ L„, SkaU. ej omröstning enligt vad i R. O. stadgas, ske med slutna
sedlar, eller efter ty i mom. 2 här nedan sägs, äga rum efter namnupprop, galle
i flaga om verkställande av votering i kamrarna följande: De ledamöter av kammaren,
vilka rosta bifall, hava att avträda genom den ena av de bakom talmansstolen
befintliga dorrarna och de, som rösta avslag, hava att avträda genom den
uf- Omedelbart därefter tillkännagiver talmannen för kammaren voteringens

i 4. ^0r?i !.?ar ledamot, innan talmannen förklarat överläggning i ärende

avslutad eller, där överläggning ej ägt rum, kammaren eljest skridit till ärendets
avgörande hos talmannen skriftligen framställt begäran om verkställande av
votering efter namnupprop, tillkännagiver talmannen, innan ärendet till avgörande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 17.

företages, för kammaren, att sådan begäran framställts, samt uppmanar dem av
kammarens ledamöter, som vilja däri instämma,_ att resa sig från sina platser.
Biträdes den gjorda framställningen av minst en tiondel av kammarens ledamöter,
skall votering efter namnnpprop äga rum.

Därest vid votering, som verkställts på sätt i mom. 1 sägs, antalet röster,
avgivna för den vid voteringen segrande meningen, med mindre än fem överstigit
antalet röster å motsidan eller ock rösterna befunnits lika delade, skall talmannen
framställa förfrågan, huruvida voterings anställande efter namnupprop äskas.
Besvaras denna förfrågan av någon kammarens ledamot med ja, då skall votering
i dylik ordning äga rum.

Mom. 3. Votering efter namnupprop verkställes på följande sätt: Talmannen
uppropar kammarens ledamöter i alfabetisk ordning efter begynnelsebokstäverna
i deras tillnamn, därvid iakttages, att vid den första voteringen under
varje riksdagssession början göres med den begynnelsebokstav, vilken innehar
lägsta numret i alfabetet, vid andra voteringen med närmast därpå följande begynnelsebokstav
o. s. v. Erhålles vid upprop av ledamots namn icke något svar,
skall, sedan samtliga ledamöters namn uppropats, den ledamots namn ånyo uppropas.
„

Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans namn något av följande
svar: Ja, nej, avstår från att rösta.

Före omröstningens början tillkallar talmannen tva av kammarens ledamöter
att jämte sekreteraren anteckna de avgivna svaren.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen för
kammaren voteringens resultat.

(Därest en paragraf av ovan angivet innehåll införes i reglementariska
föreskrifter, torde omredigering böra äga rum av 19 § i ordningsstadgan för första
kammaren samt 22 § i arbetsordningen för andra kammaren. Se vidare 11 § i
reglementariska föreskrifter, vilken synes höra undergå jämkning, i händelse öppen
omröstning införes.)

Stockholm 1922. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt k Söner

221*66