Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 (Utlåtande 1961:Ku16 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Nr 16

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts
-proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse
m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning har båda kamrarna den 7 april
1961 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 70,
däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 17 mars 1961, föreslagit
riksdagen antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om församlingsstyrelse;

2) lag om införande av lagen om församlingsstyrelse;

3) lag om ändrad lydelse av 38 och 41 §§ lagen den 13 januari 1919 (nr
293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 30 § folkbokföringsförordningen den
28 juni 1946 (nr 469).

De i propositionen framlagda lagförslagen är av följande lydelse.

I — Bihang till riksdagens protokoll 1961. 5 sand. 2 avd. Nr 16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Förslag

till

Lag om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas som följer.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §.

Denna lag äger tillämpning å de territoriella församlingarna i riket.

Beträffande icke-territoriell församling skola lagens bestämmelser gälla i
tillämpliga delar; dock må, om församlingen så beslutar, i stället tillämpas
den ordning som förut varit övlig.

2 §.

1 mom. Församling äger att själv vårda sina angelägenheter, såvitt icke
handhavandet därav enligt denna lag eller särskild författning tillkommer
annan.

Med församlings angelägenheter avses frågor om:

a) anskaffande av och vård om kyrka, begravningsplats, församlingshus,
tjänstebostäder och annan för kyrkligt ändamål avsedd egendom;

b) åtgärder till främjande av gudstjänstliv och kyrklig förkunnelse i
övrigt samt av kristen verksamhet bland barn och ungdom, ålderstigna,
sjuka och andra, som äro i behov av omvårdnad; samt

c) avlöningsförmåner åt präst, kyrkomusiker och annan personal.

Angående vissa på församling ankommande angelägenheter är särskilt

stadgat.

2 mom. Om Konungen för särskilt fall så förordnar, skall begravningsplats
anskaffas eller vårdas av borgerlig kommun.

3 §.

1 mom. Bilda två eller flera församlingar ett pastorat, skola de, om
Konungen ej annorlunda förordnar, utgöra kyrklig samfällighet för handhavande
av de angelägenheter som enligt lag och författning ankomma på
pastoratet.

Om Konungen så förordnar, äger samfällighet som nyss sagts vårda även
annan församlingsangelägenhet av ekonomisk natur. Sådant förordnande
må meddelas endast under förutsättning att församlingarna samtyckt därtill
eller åtgärden finnes vara påkallad av betydande allmänt behov.

Församlingar må även eljest förenas till kyrklig samfällighet för handhavande
av en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter. Om bildande
av dylik samfällighet förordnar Konungen. Förordnande må meddelas
endast under förutsättning som i andra stycket sägs.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

2 mom. I Stockholm skola de territoriella församlingarna utgöra kyrklig
samfällighet med uppgift att handhava de angelägenheter, som i detta
moment sägs.

Samfälligheten har att handlägga frågor om

a) kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt präster och kyrkomusiker; b)

vården om sådan egendom, som är avsedd för bestridande av de under
a) angivna kostnaderna; samt

c) den allmänna kyrkoavgiften.

Samfälligheten äger på framställning bevilja församling anslag motsvarande
högst kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt annan personal
än präster och kyrkomusiker samt fyra femtedelar av kostnaderna för anskaffande
av och vård om kyrka, församlingshus, pastorsexpedition och
tjänstebostäder jämte vad därtill hör.

Samfälligheten äger jämväl handlägga annan fråga av ekonomisk natur,
om den är gemensam för samtliga församlingar.

Samfälligheten äger ock att på uppdrag av församling med bindande verkan
för församlingen genom kollektivavtal eller annorledes enhetligt reglera
anställningsvillkoren för sådana arbetstagare i församlingens tjänst, vilkas
villkor det icke ankommer på statlig myndighet att fastställa. Samfälligheten
må förbehålla sig sådan rätt, då den beviljar församling anslag, varmed
avlöningskostnader skola bestridas.

3 mom. I Göteborg skola de territoriella församlingarna utgöra kyrklig
samfällighet med uppgift att handhava alla församlingsangelägenheter av
ekonomisk natur.

4 §.

Församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma.

Förvaltning och verkställighet tillkomma församlingens kyrkoråd och
övriga nämnder.

5 §.

1 mom. I församling med mera än 1 000 invånare skall beslutanderätten
utövas av kyrkofullmäktige. Vad nu sagts skall dock ej gälla församling,
som ingår i den kyrkliga samfälligheten i Göteborg, samt, om Konungen för
särskilt fall så förordnar, ej heller församling annorstädes, som ingår i annan
kyrklig samfällighet än som avses i 3 § 1 mom. första stycket.

Har i församling, där enligt första stycket kyrkofullmäktige finnas, invånarantalet
nedgått till 1 000 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande
utövas av kyrkofullmäktige, om ej fullmäktige besluta annorlunda.

2 mom,. Församling med 1 000 invånare eller därunder äger uppdraga
beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om upphävande av sådant
beslut må ej väckas i kyrkofullmäktige förrän fyra år förflutit sedan full -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

mäktige trädde i verksamhet och skall, om det godkännes, tillämpas från
utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång förrättas.

3 mom. Beslut om införande eller avskaffande av kyrkofullmäktige skall
oför dröjligen anmälas hos länsstyrelsen och domkapitlet.

6 §.

I Stockholms kyrkliga samfällighet så ock i annan kyrklig samfällighet,
som ej handhar alla församlingsangelägenheter av ekonomisk natur, utövas
beslutanderätten av församlingsdelegerade.

I den kyrkliga samfälligheten i Göteborg och annan kyrklig samfällighet,
som handhar alla ekonomiska församlingsangelägenheter, utövas beslutanderätten
av samfällighetens kyrkofullmäktige.

Förvaltning och verkställighet inom samfällighet tillkomma kyrkoråd och
övriga nämnder.

7 §.

Fordras särskilda föreskrifter om tillämpning av denna lag med avseende
å kyrklig samfällighet eller beträffande handläggning av ärenden, som äro
gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra kyrklig
samfällighet, meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

2 kap. Om kyrkofullmäktige

Församling
8 §.

1 mom. I församling i Stockholm bestämmes kyrkofullmäktiges antal i
förhållande till folkmängden sålunda, att

församling med 10 000 invånare eller därunder utser 15—25,
församling med över 10 000 till och med 20 000 invånare utser 20—30,
församling med över 20 000 till och med 40 000 invånare utser 25—35,
samt

församling med över 40 000 invånare utser 30—40.

2 mom. I annan församling bestämmes kyrkofullmäktiges antal i förhållande
till folkmängden sålunda, att

församling med 2 000 invånare eller därunder utser 15—20,
församling med över 2 000 till och med 5 000 invånare utser 15—25,
församling med över 5 000 till och med 10 000 invånare utser 20—30,
samt

församling med över 10 000 invånare utser 25—40.

3 mom. Kyrkofullmäktige besluta, med iakttagande av vad i 1 och 2
mom. är sagt, huru många fullmäktige skola utses för församlingen; dock
ankommer det å kyrkostämma att besluta härom, då fullmäktige första
gången skola utses. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 5

Har beslut fattats om ändring av kyrkofullmäktiges antal, skall församlingen
ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa
gång skola förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigaie
blivit bestämt.

Om bestämmande av kyrkofullmäktiges antal, da beslut därom pakallas
av ändring i ecklesiastik indelning, är särskilt stadgat.

9 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare, som är medlem av svenska kyrkan och
som senast under nästföregående kalenderar uppnatt tjuguett ars alder och
ej är omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Den som är kyrkoskriven i icke-territoriell församling äger ej rösträtt vid
val av kyrkofullmäktige i annan församling.

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas
i kommunala vallagen.

10 §.

Kyrkofullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom
församlingen och uppnått tjugutre års ålder. Den som är omyndig eller i
konkurstillstånd kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, landssekreterare, landskamrerare och biskop må icke utses
till kyrkofullmäktige. Vad nu sagts om landshövding, landssekreterare och
landskamrerare skall såvitt avser Stockholm i stället gälla överståthållaren
och underståthållaren samt kanslidirektörerna och skattedirektören vid
överståthållar ämbetet.

Kommer kyrkofullmäktig efter valet i den ställning, att han ej längre är
valbar, frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig.
Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han
uppgiver hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

it §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett. Där val sker första gången och icke äger
rum under år, då allmänna val av fullmäktige förrättas, skall valet dock ej
avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna val nästa
gång skola äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.

12 §.

1 mom. För val av kyrkofullmäktige må församling i Stockholm indelas
i valkretsar, om i församlingen skola utses mera än trettio fullmäktige.

Församling utom Stockholm med mera än 10 000 invånare må indelas i
valkretsar, där så befinnes lämpligt. Annan församling utom Stockholm må
ej indelas i valkretsar, såframt icke till följd av församlingens särskilt bety -

6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

dande utsträckning eller liknande förhållanden synnerliga skäl föreligga
därtill.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

2 mom■ Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas
komma att utse minst tio fullmäktige med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas med
en sammanhängande gränslinje; att antalet fullmäktige för hela församlingen
kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den
mån det utan olägenhet kan ske; samt att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla
med valkretsarna vid kommunal- eller stadsfullmäktigval.

_ varJe valkrets väljes, efter kretsens i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den fyraårsperiod, som valet gäller, en fullmäktig för
varje fullt tal, motsvarande det som erhålles, då församlingens för samma år
i mantalslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för
hela församlingen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår till det för församlingen bestämda antalet,
skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest
överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges
antal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning
efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen
lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning.

.3 mom■ 0m indelning i valkretsar äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort
förslag, fullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående
framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan
tillfälle beretts fullmäktige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader
före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.
Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen
det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med
giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal
fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i 2 mom. andra stycket angivna
grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet
fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till tio; och skall i sådant fall
valkretsindelningen omprövas före nästa val.

13 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen.

Beträffande församling i Stockholm skall därutöver gälla, att annat än
allmänt val skall äga rum å sön- eller helgdag, som överståthållarämbetet
bestämmer, samt att kungörelse om val skall anslås å församlingens anslagstavla
och införas i ortstidningar.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 7

14 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande samt, da fullmäktige sa besluta, jämväl
en andre vice ordförande. Underrättelse om dessa val, med angivande av
de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna samt till domkapitlet.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad; dock skall ordförandevalet hallas i
december månad det år fullmäktigvalet ägt rum, om val av församlingsdelegerade
då skall ske. Intill dess ordförande blivit vald utövas ordförandeskapet
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

Äro både ordförande och vice ordförande hindrade att inställa sig vid
fullmäktiges sammanträde, äga fullmäktige utse annan ledamot att för tillfället
föra ordet. Intill dess så skett, utövas ordförandeskapet av den till
tjänstgöringstiden äldste bland fullmäktige eller, där två eller flera fullmäktige
ha lika lång tjänstgöringstid, av den bland dessa, som är till levnadsåren
äldst.

15 §.

Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas å ställe, som fullmäktige bestämt.

16 §.

1 mom. Sammanträden skola av kyrkofullmäktige hallas enligt ordning,
som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde skall ock hållas, när länsstyrelsen
eller domkapitlet därom förordnar eller visitationsförrättare, kyrkorådet
eller de flesta av fullmäktige det begära eller ordföranden finner det
nödigt.

2 mom. Vid sammanträde före utgången av juni månad fattas beslut i
anledning av berättelsen om föregående arets räkenskaper och förvaltning.

Vid sammanträde i oktober månad fastställes församlingens utgifts- och
inkomststat.

Vid sammanträde före utgången av december manad förrättas val till de
befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut bliva lediga.

17 §.

1 mom. Kungörelse om kyrkofullmäktigsammanträde, innehållande uppgift
om tid och ställe för sammanträdet och de ärenden, som därvid skola
behandlas, utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden.
Då sammanträde skall hållas första gången, sedan beslutanderätten
uppdragits åt fullmäktige, utfärdas kungörelsen av den senast valde ordföranden
i kyrkostämman eller, vid hinder för honom, av den senast valde
vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås å en av församlingen
på lämplig plats anordnad anslagstavla (församlingens anslags -

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

tavla) och, därest kyrkofullmäktige så beslutat, jämväl annorstädes. Kungörelsen
skall ock senast fyra dagar före sammanträdet delgivas envar
fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande om tid och ställe för sammanträde samt,
därest kyrkofullmäktige så bestämt, om de ärenden, som skola behandlas,
införas i en eller flera ortstidningar senast en vecka före sammanträdet. Vid
sammanträde före utgången av december månad avgöres för nästfoljande
kalenderår, i vilken eller vilka tidningar tillkännagivande skall införas. Därvid
böra väljas sådana tidningar, som genom spridning inom olika grupper
av församlingsborna bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom.
Har vid fattandet av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets införande
i annan ortstidning än sådan, som omfattas av beslutet, varit
under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna
tidning.

Den omständigheten att kungörelse om sammanträde icke blivit anslagen
annorstädes än å församlingens anslagstavla eller att tillkännagivande ej
blivit infört i tidning utgör ej hinder för sammanträdets hållande.

2 mom. Fordrar ärende så skyndsam handläggning, att kungörande icke
medhinnes i den ordning, som stadgas i 1 mom., må sammanträde för
ärendets behandling ändock hållas, därest senast söckendagen före sammanträdet
kungörelse, innehållande uppgift som i sagda moment avses, anslagits
å församlingens anslagstavla och delgivits envar kyrkofullmäktig.

8 mom. Kungörelse må, i stället för att delgivas kyrkofullmäktig inom
tid, som sägs i 1 eller 2 mom., översändas till honom med posten så tidigt,
att den kan antagas komma honom tillhanda inom samma tid.

18 §.

Kyrkofullmäktige må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt vad i 19 § eller
77 § andra stycket sägs hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den omständigheten,
att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets handläggande.

19 §.

Kyrkofullmäktig må ej deltaga i behandling av ärende, som personligen
rör honom eller någon honom närstående, som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken
om jäv emot domare.

Om hinder att deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant och i beslut
med anledning av revisorernas granskning stadgas i 77 § andra stycket.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

20 §.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

Vid kyrkofullmäktigsammanträde äga kyrkorådets ordförande eller vice
ordförande samt kyrkoherden, ändå att de icke äro fullmäktige, att vara
tillstädes och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer
jämväl ordförande eller vice ordförande i annan församlingens
nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som beretts av nämnden
eller beredningen, ävensom vid besvarande av interpellation, som framställts
till nämndens eller beredningens ordförande. Dylik rätt äger ock revisor
vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Efter därom av kyrkofullmäktige för varje fall fattat beslut må i församlingens
tjänst anställd befattningshavare vara tillstädes vid sammanträde
för att tillhandagå fullmäktige med erforderliga upplysningar.

21 §.

Kyrkofullmäktige skola meddela beslut i ärende, som hänskjutits till
dem av högre myndighet, ävensom i fråga, som väckts genom framställning
av kyrkorådet eller annan församlingens nämnd eller genom motion av
fullmäktig.

22 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skola vara
vederbörligen beredda av kyrkorådet eller annan nämnd eller beredning, dit
ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flera särskilt för sådan
beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts annorledes än av den
nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, företages till
avgörande, skall tillfälle lämnas nämnden eller beredningen att avgiva yttrande
däröver. Kyrkorådet skall städse givas tillfälle att yttra sig över
ärende, som beretts annorledes än av rådet.

Val må dock av kyrkofullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Detsamma gäller om avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anvisning av medel därtill eller avhändande
av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.

23 §.

Kan ärende, som handlägges å kyrkofullmäktigsammanträde, icke å den
utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.
Om sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kungörelse
i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden
att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande
tillkännagiva tid för det fortsatta sammanträdet.

Om fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Begäres vid ärendes behandling å kyrkofullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom,
skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma
och i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga om val eller mera än en gång i samma ärende.

24 §.

Ordföranden åligger att å kyrkofullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kungörelsen om sammanträdet.

Fråga, som fordrar skyndsam handläggning, må med iakttagande av vad
i 22 § är stadgat, ändå att den ej angivits i kungörelsen, företagas till avgörande
å sammanträdet, där samtliga närvarande kyrkofullmäktige besluta,
att den skall upptagas.

25 §.

Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer ordföranden
proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika
meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall
den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning för tillsättande
av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Val av församlingsdelegerade, kyrkoråd och sådan församlingens nämnd,
som sägs i 57 § 2 mom., samt av revisorer och revisorssuppleanter, som
avses i 77 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av
ärenden, som skola företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.

26 §.

Vill kyrkofullmäktig till ordföranden i kyrkorådet eller annan församlingens
nämnd eller beredning framställa interpellation i ämne, som tillhör
fullmäktiges handläggning, skall interpellationen, skriftligen avfattad, avlämnas
till fullmäktiges ordförande före det sammanträde, vid vilket den
är avsedd att framställas. Fullmäktige besluta utan föregående överläggning,
huruvida interpellationens framställande skall medgivas. Lämnas
sådant medgivande, bör interpellationen besvaras senast vid nästa sammanträde.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

27 §.

Ordföranden skall vid kyrkofullmäktigsammanträde föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.

Protokollet skall innehålla förteckning å närvarande ledamöter samt för
varje ärende, efter en kortfattad redogörelse för dess beskaffenhet, angiva
däri framställda förslag och yrkanden, som ej återkallats, samt av kyrkofullmäktige
i ärendet fattat beslut, ävensom, där omröstning ägt rum,
redogörelse för propositionsordningen och uppgift om huru många röstat
för eller emot. Har omröstning skett öppet, skall i protokollet angivas, huru
envar röstat.

Justering av protokollet verkställes senast tio dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av
ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av kyrkofullmäktige
utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige
antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med
anteckning om justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen
eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, av ordföranden och
minst två vid sammanträdet närvarande ledamöter.

Senast å andra dagen efter det protokollet justerats skall genom ordförandens
försorg justeringen och det ställe, där protokollet finnes tillgängligt,
tillkännagivas å församlingens anslagstavla. Tillkännagivandet skall vara
försett med uppgift å den dag det anslagits. Det må ej avlägsnas före
utgången av stadgad besvärstid. Bevis om dagen för justeringens tillkännagivande
skall tillika åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

28 §.

Den som vid kyrkofullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende
äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas
skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

29 §.

Så snart kyrkofullmäktiges protokoll blivit justerat, skall avskrift av
protokollet överlämnas till kyrkorådet och utdrag därav tillställas de övriga
nämnder, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut uppdragits.

Kyrkofullmäktiges protokoll och andra arkivhandlingar skola förvaras
i kyrkoarkiv. I fråga om vården av nämnda protokoll och arkivhandlingar
skall gälla vad som finnes föreskrivet om sådant arkiv.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit
avskrift av kyrkofullmäktiges protokoll äger att utan avgift få avskriftens
riktighet bestyrkt.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

30 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid kyrkofullmäktigsammanträde
samt kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller
sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra,
äger han upplösa sammanträdet.

31 §.

1 mom. Kyrkofullmäktige må besluta, att fullmäktiges ordförande skall
åtnjuta arvode för med uppdraget förenat arbete. Arvodets belopp skall
bestämmas för högst ett år i sänder och må icke överstiga vad som är
skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art. Fullmäktige äga ock
för ett år i sänder med visst belopp bevilja ersättning åt ordföranden för
utgifter, som för församlingens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.

Enligt kyrkofullmäktiges bestämmande må, där väglängden mellan fullmäktigs
hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal är större än tre kilometer,
resekostnadsersättning vid deltagande i fullmäktiges sammanträde
utgå till fullmäktig. I den mån resa lämpligen kan företagas med järnväg,
buss, spårvagn eller fartyg, må ersättningen ej överstiga avgiften för andra
klass plats på järnväg, plats i buss eller spårvagn eller salongsplats på fartyg.
För resa med eget motorfordon må ersättning utgå efter de grunder,
som fullmäktige med beaktande av vad som nu sagts bestämma. I intet fall
må ersättningen överstiga lägsta avgiften för taxebil.

Där kyrkofullmäktig är bosatt på så stort avstånd från fullmäktiges sammanträdeslokal,
att resan fram eller åter måste företagas å särskild dag, må
fullmäktige besluta, att ersättning för resdag skall utgå efter de grunder,
som fullmäktige bestämma.

2 mom. Kyrkofullmäktige äga besluta, att till ledamot av beredning skall
utgå ersättning i enlighet med de bestämmelser, som jämlikt 59 § gälla för
ledamot av kyrkorådet eller annan församlingens nämnd.

Kyrklig samjällighet

32 §.

1 mom. I den kyrkliga samfälligheten i Göteborg är kyrkofullmäktiges
antal sextio.

2 mom. Skola kyrkofullmäktige utses för annan kyrklig samfällighet, ankommer
på Konungen att bestämma fullmäktiges antal.

8 mom. Av det för samfällighet bestämda antalet fullmäktige skall varje
i samfälligheten ingående församling utse en samt därutöver det antal, som
belöper på församlingen efter den beräkningsgrunden, att en fullmäktig
utses för varje befolkningstal motsvarande det som erhålles, då samfällig -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 13

lietens hela folkmängd delas med det återstående antalet fullmäktige för
hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av
nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för samfälligheten bestämda
antalet, skola för ernående av detta antal de församlingar, vilkas folkmängd
mest överskjuter omförmälda tal, vara berättigade att var för sig välja
ytterligare en fullmäktig. Antalet fullmäktige, som i enlighet med dessa
föreskrifter skola utses av varje församling, bestämmes av länsstyrelsen i
god tid före valet.

33 §.

Beträffande fullmäktige i kyrklig samfällighet skall i övrigt vad i 9—31 §§
är stadgat med avseende å fullmäktige i församling äga motsvarande tilllämpning,
dock med iakttagande av följande särskilda bestämmelser.

a) Vid val av fullmäktige skall varje i samfälligheten ingående församling
utgöra en valkrets. Konungen äger förordna, att valbarheten skall vara
inskränkt inom församling.

b) Vad som stadgas om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

c) Kungörelser och tillkännagivanden skola anslås å en av samfälligheten
på lämplig plats anordnad anslagstavla (samfällighetens anslagstavla).

d) Då fullmäktige i kyrklig samfällighet första gången skola sammanträda,
utfärdas kungörelse därom av ordföranden i kyrkofullmäktige i den
till folkmängden största av de i samfälligheten ingående församlingarna
eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden i samma församlings fullmäktige.
Därest fullmäktige icke finnas i nämnda församling, utfärdas kungörelsen
av ordföranden i församlingens kyrkostämma eller, vid hinder för
honom, av stämmans vice ordförande.

e) Vid sammanträde med fullmäktige i kyrklig samfällighet äger, utom
personer som avses i 20 § andra stycket, jämväl ordförande eller vice ordförande
i församlings kyrkoråd, ändå att han icke är fullmäktig, att vid
behandling av fråga, som angår församlingen särskilt, vara tillstädes och
deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Där samfälligheten omfattar
församlingar tillhörande olika pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna den av församlingarnas
kyrkoherdar, som domkapitlet därtill utser. I Göteborgs kyrkliga samfällighet
skall sådan rätt tillkomma två av församlingarnas kyrkoherdar.

f) Avskrift av fullmäktiges protokoll skall efter verkställd justering tillställas
även kyrkoråd i församling, som ärende angår. Om Konungen så
förordnar, äga fullmäktige förvara protokoll och andra arkivhandlingar
annorstädes än i kyrkoarkiv.

3 kap. Om kyrkostämma

34 §.

Beträffande rösträtt å kyrkostämma skall vad i 9 § stadgas om rösträtt
vid val av kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

35 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall
tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits
av utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet på
den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten.
Är fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogill.
Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen
för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera
än en röstberättigad.

36 §.

1 mom. Kyrkostämman väljer bland de röstberättigade en ordförande
och en vice ordförande.

2 mom. I avseende å valbarhet till ordförande och vice ordförande, verkan
av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 10 §
stadgas om kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Ordförande och vice ordförande utses för fyra kalenderår. Avgår
den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för den återstående
delen av samma tid.

Underrättelse om ordförandeval, med angivande av de valdas namn och
postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna
samt till domkapitlet.

37 §.

Beträffande kyrkostämma skall vad i 15 §, 16 § 2 mom., 17 § 1 mom.
samt 19—30 §§ är stadgat med avseende å kyrkofullmäktige och deras sammanträden
äga motsvarande tillämpning, dock med iakttagande av följande
särskilda bestämmelser.

a) Vad som stadgas om fullmäktig skall i stället avse röstberättigad.

b) Kyrkostämmor skola hållas enligt ordning, som beslutes å stämma.
Kyrkostämma skall ock hållas, när länsstyrelsen eller domkapitlet därom
förordnar eller visitationsförrättare eller kyrkoråd det begär eller ordföranden
finner det nödigt.

c) Fordrar ärende så skyndsam handläggning, att kungörande icke medhinnes
i den ordning, som stadgas i 17 § 1 mom., må kyrkostämma för ärendets
behandling ändock hållas, därest senast fyra söckendagar före stämman
kungörelse, innehållande uppgift som i sagda moment avses, anslagits å
församlingens anslagstavla.

d) Kyrkostämmas förhandlingar skola alltid vara offentliga.

e) Även i annat ärende än val och tillsättande av tjänstebefattning skall
sluten omröstning företagas, om det begäres.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

f) Kyrkostämmas protokoll behöver icke innehålla förteckning ä stämmodeltagarna,
och ej heller behöver i protokollet angivas, huru envar vid öppen
omröstning röstat.

38 §.

Kyrkostämma må besluta, att stämmans ordförande skall åtnjuta arvode
för med uppdraget förenat arbete. Arvodets belopp skall bestämmas för
högst fyra år i sänder och må icke överstiga vad som är skäligt med hänsyn
till göromålens omfattning och art. Stämman äger ock för fyra år i sänder
med visst belopp bevilja ersättning åt ordföranden för utgifter, som för
församlingens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.

Kyrkostämma äger besluta, att till ledamot av beredning skall utgå ersättning
i enlighet med de bestämmelser, som jämlikt 59 § gälla för ledamot
av kyrkorådet eller annan församlingens nämnd.

4 kap. Om församlingsdelegerade

39 §.

1 mom. I Stockholms kyrkliga samfällighet bestämmes antalet församlingsdelegerade
sålunda, att varje församling utser en delegerad och därutöver
ytterligare en för varje påbörjat tjugutusental invånare i församlingen.

2 mom. Skola församlingsdelegerade utses för annan kyrklig samfällighet,
bestämmes delegerades antal i förhållande till folkmängden i samfälligheten
sålunda, att

samfällighet med 2 000 invånare eller därunder utser 15—30,
samfällighet med över 2 000 till och med 5 000 invånare utser 20—35,
samfällighet med över 5 000 till och med 20 000 invånare utser 25—40,
samfällighet med över 20 000 till och med 40 000 invånare utser 35—50,
samt

samfällighet med över 40 000 invånare utser 45—60.

Då delegerade i dylik samfällighet första gången skola utses, böra församlingarna,
med iakttagande av vad nu är sagt, träffa överenskommelse
om delegerades antal samt ofördröjligen underrätta länsstyrelsen därom.
Kunna församlingarna ej enas, bestämmer länsstyrelsen antalet.

Församlingsdelegerade äga själva besluta om ändring av antalet delegerade.
Har sådant beslut fattats, skall samfälligheten ändock intill utgången
av det år, då allmänna kyrkofullmäktigval nästa gång skola förrättas,
företrädas av delegerade till det antal, som tidigare blivit bestämt. Om
beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Det antal församlingsdelegerade, som skall utses för varje i samfälligheten
ingående församling, bestämmes av länsstyrelsen efter de grunder, som
stadgas i 32 § 3 mom.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

40 §.

1 mom. Församlingsdelegerade utses av kyrkofullmäktige i varje församling
eller, om sådana icke finnas i församlingen, av kyrkostämman.

2 mom. I avseende å valbarhet till församlingsdelegerad, verkan av valbarhetens
upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 10 § stadgas om
kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning; dock skall i Stockholm valbarhet
vara inskränkt inom församling.

3 mom. Församlingsdelegerade väljas för fyra år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige förrättats.
Där val sker första gången och icke äger rum under år, då allmänna
val av fullmäktige förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången
av det år, då sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Val av församlingsdelegerade förrättas i december månad näst före ingången
av det år, då deras tjänstgöringstid börjar. Då valet förrättas av
kyrkofullmäktige samma år allmänna val av fullmäktige ägt rum, utövas
ordförandeskapet i de nyvalda fullmäktige intill dess ordförande blivit vald
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

Avgår församlingsdelegerad före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,
anställes fyllnadsval för den återstående delen av sagda tid.

41 §.

Beträffande församlingsdelegerade skall i övrigt vad i 14—31 §§ är stadgat
med avseende å kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning, dock
med iakttagande av följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som stadgas om kyrkoråd skall avse samfällighetens kyrkoråd.

b) Kungörelser och tillkännagivanden skola anslås å en av samfälligheten
på lämplig plats anordnad anslagstavla (samfällighetens anslagstavla).

c) Då delegerade första gången skola sammanträda, utfärdas kungörelse
av ordförande, som i 33 § under d) sägs.

d) Vid sammanträde med delegerade äger, utom personer som avses i
20 § andra stycket, jämväl ordförande eller vice ordförande i församlings
kyrkoråd, ändå att han icke är delegerad, att vid behandling av fråga, som
angår församlingen särskilt, vara tillstädes och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Där samfälligheten omfattar församlingar tillhörande
olika pastorat, tillkommer rätten för kyrkoherde att vara tillstädes och deltaga
i överläggningarna den av församlingarnas kyrkoherdar, som domkapitlet
därtill utser. I Stockholms kyrkliga samfällighet skall sådan rätt tillkomma
två av domkapitlet utsedda kyrkoherdar.

e) Avskrift av delegerades protokoll skall efter verkställd justering tillställas
även kyrkoråd i församling, som ärende angår. I Stockholms kyrkliga
samfällighet må delegerades protokoll och andra arkivhandlingar förvaras
annorstädes än i kyrkoarkiv.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

5 kap. Om kyrkoråd och övriga nämnder m. m.

Församling

42 §.

I församling skall såsom dess styrelse finnas ett kyrkoråd.

Två eller flera församlingar må, ändå att de icke utgöra kyrklig samfällighet,
förena sig om gemensamt kyrkoråd eller ock, med bibehållande av
de särskilda kyrkoråden, utse gemensamt kyrkoråd för vård om viss eller
vissa angelägenheter.

Ingår församling i kyrklig samfällighet, som handhar alla församlingsangelägenheter
av ekonomisk natur, må Konungen på framställning av församlingen
besluta, att kyrkoråd ej skall finnas i församlingen.

43 §.

Kyrkorådet skall hava omsorg om församlingslivet och verka för dess
utveckling, leda förvaltningen av församlingens angelägenheter samt hava
inseende över övriga nämnders verksamhet. Rådet skall med uppmärksamhet
följa de frågor, som kunna inverka på församlingens ekonomiska ställning,
samt hos kyrkofullmäktige eller kyrkostämman och övriga nämnder
ävensom hos andra myndigheter göra de framställningar, som finnas påkallade.

Kyrkorådet har vidare:

a) att, såsom i 22 § sägs, bereda ärenden, som skola förekomma till behandling
hos kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma;

b) att handhava församlingens drätsel och därvid självt förvalta kyrkans
och församlingens egendom, i den mån ej sådan förvaltning uppdragits åt
annan nämnd eller eljest tillkommer annan;

c) att ombesörja verkställighet av kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans
beslut, i den mån ej verkställigheten uppdragits åt annan;

d) att självt eller genom ombud föra församlingens talan i alla mål och
ärenden, där detta icke på grund av lag eller beslut av kyrkofullmäktige eller
kyrkostämman ankommer på annan; samt

e) att i övrigt fullgöra de uppdrag, som av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
överlämnas till rådet.

Kyrkorådet har ock att taga befattning med de ärenden, vilkas handläggning
enligt särskilda författningar ankommer på rådet.

Kyrkorådet äger att från församlingens övriga nämnder samt dess beredningar
och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som
erfordras för fullgörande av rådets uppgifter.

44 §.

1 mom. Kyrkoherden är ledamot av kyrkorådet.

I annexförsamling må kyrkoherden för den tid övriga ledamöter inväljas
i rådet förordna i pastoratet tjänstgörande präst att i kyrkoherdens ställe

2 — Bihan g till riksdagens -protokoll 1001. 5 sand. 2 avd. Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

vara ledamot av rådet. Om sådant förordnande skall kyrkoherden underrätta
kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans ordförande.

Hava församlingar tillhörande olika pastorat gemensamt kyrkoråd, förordnar
domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar att vara ledamot i
rådet och en annan att vid hinder för honom vara ledamot i hans ställe.

2 mom. Övriga ledamöter i kyrkorådet jämte suppleanter för dem väljas
av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman till det
antal, som bestämmes av fullmäktige eller stämman. Antalet ledamöter, däri
inberäknad ledamot som avses i 1 mom., må dock icke vara under fem.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den
ordning i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

3 mom. I kyrkoråd, som är gemensamt för två eller flera församlingar,
bestämmes antalet ledamöter i rådet och det antal, som skall utses av varje
församling, genom överenskommelse mellan församlingarna. Varje församling
skall vara företrädd av minst en ledamot. Kunna församlingarna ej
enas, bestämmer länsstyrelsen antalet ledamöter i rådet och det antal, som
skall utses av varje församling.

45 §.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i kyrkorådet och verkan
av valbarhetens upphörande ävensom rätt för vald ledamot eller suppleant
att avsäga sig uppdraget skall vad i 10 § är stadgat om kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning; dock må utom personer, som avses i
andra stycket av nämnda paragraf, ej heller i församlingens tjänst anställd
befattningshavare, som förestår någon rådet underställd förvaltning, utses
till ledamot eller suppleant .

46 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet, vilka avses i 44 § 2 mom., väljas
för fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet
skett. Valet skall förrättas i december månad året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda
inkallade tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår
annan vald ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av
t j änstgöringstiden.

47 §.

Av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman utses
bland ledamöterna i kyrkorådet en ordförande och en vice ordförande att
tjänstgöra den tid, för vilken i 44 § 2 mom. avsedda ledamöter blivit invalda
i rådet; dock skall kyrkoråd som avses i 42 § andra stycket inom sig utse
ordförande och vice ordförande.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna
samt till domkapitlet.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid
sammanträde med kyrkorådet, äger rådet utse annan ledamot att för tillfället
föra ordet.

48 §.

Kyrkorådet sammanträder å det ställe och å de tider rådet bestämmer
och däremellan så ofta ordföranden finner det nödigt, ävensom då ledamot,
som avses i 44 § 1 mom., eller minst halva antalet av rådets övriga ledamöter
för uppgivet ändamål gör framställning därom.

49 §.

Suppleanterna i kyrkorådet böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för ledamot
eller vid uppkommen ledighet, som ännu ej kunnat fyllas, efter ledamot,
som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant äger rätt att även eljest närvara vid rådets sammanträden och
skall alltid underrättas om tid för sammanträde.

50 §.

Kyrkorådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften av
ledamöterna äro tillstädes.

Vad i 19 § första stycket stadgas om jäv för kyrkofullmäktig skall äga
motsvarande tillämpning med avseende å ledamot i kyrkorådet. Vid behandling
av ärende, vari ledamot är jävig, skall ledamoten avträda.

51 §.

I fråga om förfarandet vid fattande av beslut skall vad därom för kyrkofullmäktige
är stadgat i 25 § äga motsvarande tillämpning med avseende å
kyrkorådet.

52 §.

Vad som är stadgat i 27 § om förande av protokoll vid kyrkofullmäktiges
sammanträde och om protokollets innehåll samt i 28 § om reservation skall
äga motsvarande tillämpning med avseende å protokoll och reservation vid
sammanträde med kyrkorådet.

Justering av kyrkorådets protokoll verkställes senast tio dagar efter sammanträdet
av ordföranden jämte minst en därtill för varje gång av rådet
utsedd närvarande ledamot. Justering må ock verkställas av rådet antingen
genast eller vid nästa sammanträde.

Tillkännagivande om verkställd justering skall ske i den i 27 § föreskrivna
ordningen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit
avskrift av kyrkorådets protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet
bestyrkt.

53 §.

Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra varest och på vilka tider till
rådet ställda framställningar emottagas.

Kyrkorådets skriftväxling ombesörj es av ordföranden eller under hans
inseende.

54 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland ledamöterna och suppleanterna i
rådet för den tid de blivit valda till ledamöter eller suppleanter.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår inom eller utom sig en kassaförvaltare,
där ej rådets medelsförvaltning är ordnad på ett sätt, som gör sådan
kassaförvaltare obehövlig.

55 §.

Om ansvar och skadeståndsskyldighet för ledamot av kyrkorådet, som
vid fullgörandet av sitt uppdrag åsidosätter vad enligt lag eller författning,
reglemente, särskild föreskrift eller uppdragets beskaffenhet honom åligger,
gäller vad i allmän lag stadgas.

56 §.

1 mom. Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman må besluta att med kyrkorådets
medelsförvaltning skall sammanföras medelsförvaltning, som enligt
särskilda författningar tillkommer andra församlingens nämnder. Innan
beslut meddelas om sådan centralisering av medelsförvaltningen, skola vederbörande
nämnder höras i ärendet.

2 mom. Kyrkorådet må, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman så
beslutar, uppdraga åt särskild inom rådet bildad avdelning eller åt ledamot
av rådet eller åt i församlingens tjänst anställd befattningshavare att å
rådets vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet
skall angivas i fullmäktiges eller stämmans beslut; dock må framställning
eller yttrande till fullmäktige eller stämman icke beslutas annorledes än
av rådet samfällt.

Beslut, vilket fattas på grund av uppdrag, som avses i detta moment,
skall anmälas vid kyrkorådets nästa sammanträde.

57 §.

1 mom. Angående nämnder för vissa i särskilda författningar angivna
förvaltnings- eller verkställighetsbestyr gäller vad därom för varje fall finnes
stadgat.

2 mom. För handhavande av särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
i övrigt må församling tillsätta de nämnder, som finnas erforderliga.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Beträffande dylik nämnd skall vad i 44 § 2 mom. andra stycket, 45 §,
46 § andra stycket, 48—53 §§,54 § andra stycket, 55 § och 56 § 2 mom. är
föreskrivet med avseende å kyrkoråd äga motsvarande tillämpning.

58 §.

Protokoll och andra arkivhandlingar tillhörande kyrkorådet samt församlings
övriga nämnder skola förvaras i kyrkoarkiv. I fråga om värden av
nämnda protokoll och arkivhandlingar skall gälla vad som finnes föreskrivet
om sådant arkiv.

59 §.

1 mom. Vald ledamot av kyrkorådet och ledamot av annan församlingens
nämnd skola, därest kyrkofullmäktige eller kyrkostämman så beslutar,
för deltagande i sammanträde eller förrättning inom församlingen i församlingens
angelägenhet åtnjuta gottgörelse av församlingens medel i form
av dagtraktamente. Dagtraktamente må ej överstiga tio kronor för sammanträdes-
eller förrättningsdag; dock må med avseende å särskilt tidskrävande
sammanträde eller förrättning eller där det eljest finnes påkallat av
särskilda förhållanden traktamentet sättas till högre belopp.

Där väglängden mellan ledamotens hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället
är större än tre kilometer, må kyrkofullmäktige eller kyrkostämman
ock besluta, att resekostnadsersättning skall utgå till ledamoten
enligt de grunder, som i 31 § 1 mom. andra stycket äro stadgade för där
avsedda fall.

Är ledamot, som avses i första stycket, bosatt på sa stort avstand från
sammanträdes- eller förrättningsstället, att resan fram eller åter måste företagas
å särskild dag, må kyrkofullmäktige eller kyrkostämman besluta, att
ersättning för resdag skall utgå efter de grunder, som fullmäktige eller
stämman bestämmer.

2 mom. Ersättning för resa, som enligt uppdrag i församlingens angelägenhet
företages utom församlingen av ledamot av kyrkorådet eller annan
församlingens nämnd, må, om kyrkofullmäktige eller kyrkostämman så
beslutar, utgå efter särskild grund.

8 mom. Efter kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmans bestämmande må
till sådan ledamot av kyrkorådet eller annan församlingens nämnd, som
utsetts till ordförande eller eljest i viss befattning inom rådet eller nämnden
eller efter särskilt uppdrag utför arbete av mera betydande omfattning, utgå
dels arvode för med uppdraget förenat arbete och dels ersättning med visst
belopp för utgifter, som för församlingens räkning påkallas vid uppdragets
fullgörande. Beloppet av arvode eller ersättning för utgifter skall bestämmas
för högst fyra år i sänder. Arvode må icke överstiga vad som är skäligt med
hänsyn till göromålens omfattning och art.

22 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Stockholms kyrkliga samfällighet

60 §.

Kyrkorådet i Stockholms kyrkliga samfällighet skall leda förvaltningen
av samfällighetens angelägenheter och hava inseende över övriga nämnders
verksamhet. Det skall med uppmärksamhet följa de frågor, som kunna inverka
pa samfällighetens ekonomiska ställning samt hos församlingsdelegerade
och övriga nämnder ävensom hos andra myndigheter göra de framställningar,
som finnas påkallade. Bestämmelserna i 43 § andra—fjärde
styckena skola äga motsvarande tillämpning beträffande samfällighetens
kyrkoråd, dock med iakttagande av att vad som sägs om församling och
kyrkofullmäktige i stället skall avse samfälligheten och församlingsdelegerade.

På samfällighetens kyrkoråd skall jämväl ankomma att förvalta egendom
som avses i 3 § 2 mom. andra stycket under b), i den mån ej dylik
förvaltning uppdragits åt annan nämnd eller eljest tillkommer annan.

61 §.

1 mom. Församlingsdelegerades ordförande och vice ordförande äro ledamöter
av samfällighetens kyrkoråd och utöva där enahanda befattningar.

Delegerade välja bland sig övriga ledamöter i rådet jämte suppleanter för
dessa till det antal delegerade bestämma. Hela antalet ledamöter må dock
icke vara under elva. Valet avser kalenderår och skall förrättas å det sammanträde,
vid vilket delegerades ordförande utses.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

2 mom. Vid sammanträde med samfällighetens kyrkoråd äger ordförande
eller vice ordförande i församlings kyrkoråd, ändå att han icke är ledamot
av rådet, att, såvitt rör fråga som angår församlingen, vara tillstädes och
deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

3 mom. Om församlingsdelegerade så besluta, må samfällighetens kyrkoråd
uppdraga åt vederbörande församlings kyrkoråd eller annan dess
nämnd att i fråga om förvaltningen av fast egendom, som avses i 3 § 2 mom.
andra stycket under b), fullgöra uppgifter, som eljest ankomma på samfällighetens
kyrkoråd.

62 §.

Beträffande samfällighetens kyrkoråd och övriga nämnder skall i övrigt
vad i 45 §, 46 § andra stycket, 47 § tredje stycket, 48—53 §§,54 § andra
stycket, 55 §, 56 § 2 mom. samt 57—59 §§ är stadgat gälla i tillämpliga
delar, dock med iakttagande av följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige skall i stället avse
samfälligheten och församlingsdelegerade.

b) Kungörelser och tillkännagivanden skola anslås å samfällighetens
anslagstavla.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

c) Samfällighetens kyrkoråd har att hålla församlingarna underrättade
om frågor av större ekonomisk räckvidd samt äger att från församlingarnas
kyrkoråd infordra de yttranden och upplysningar som erfordras för fullgörande
av rådets uppgifter.

d) Församlingsdelegerade må giva samfällighetens kyrkoråd annan benämning
än kyrkoråd.

e) Protokoll och andra arkivhandlingar må förvaras annorstädes än i
kyrkoarkiv.

Annan kyrklig samfällighet
63 §.

1 mom. Kyrkorådet i annan kyrklig samfällighet än den i Stockholm
skall leda förvaltningen av samfällighetens angelägenheter och hava inseende
över övriga nämnders verksamhet. Det skall med uppmärksamhet
följa de frågor, som kunna inverka på samfällighetens ekonomiska ställning
samt hos samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade och övriga
nämnder ävensom hos andra myndigheter göra de framställningar, som
finnas påkallade. Bestämmelserna i 43 § andra—fjärde styckena skola äga
motsvarande tillämpning beträffande samfällighetens kyrkoråd, dock med
iakttagande av att vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige i
stället skall avse samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

Finnes icke kyrkoråd i församling, som ingår i kyrklig samfällighet, har
samfällighetens kyrkoråd att fullgöra alla de uppgifter som enligt denna
lag ankomma på kyrkoråd i församling.

2 mom. Beträffande samfällighetens kyrkoråd och övriga nämnder m. m.
skall i övrigt vad i 44—59 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock
med iakttagande av följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som sägs om församling och kyrkofullmäktige skall i stället avse
samfälligheten och dess fullmäktige eller församlingsdelegerade.

b) I den kyrkliga samfälligheten i Göteborg skola i samfällighetens kyrkoråd
samtliga ledamöter utses genom val.

c) Utgöres annan samfällighet än den i Göteborg av församlingar tillhörande
olika pastorat, förordnar domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar
att vara ledamot i samfällighetens kyrkoråd och en annan att vid
hinder för honom vara ledamot i hans ställe.

d) Vid val av samfällighets kyrkoråd bör tillses, att om möjligt varje
församling blir företrädd i rådet.

e) Kungörelser och tillkännagivanden skola anslås å samfällighetens anslagstavla.

f) Samfällighetens kyrkoråd har att hålla församlingarna underrättade
om frågor av större ekonomisk räckvidd samt äger att från församlingarnas
kyrkoråd infordra de yttranden som erfordras för fullgörande av rådets uppgifter.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

g) Om Konungen så förordnar, äger samfällighetens kyrkoråd uppdraga
åt församlings kyrkoråd eller annan dess nämnd att verkställa beslut, som
samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade fattat eller att förvalta
anslag, som enligt fastställd stat eller särskilt beslut blivit anvisat åt
församlingen.

h) Samfällighetens fullmäktige eller församlingsdelegerade må giva samfällighetens
kyrkoråd annan benämning än kyrkoråd.

i) Om Konungen så förordnar, må protokoll och andra arkivhandlingar
förvaras annorstädes än i kyrkoarkiv.

6 kap. Om drätsel

Församling

Inledande bestämmelser

64 §.

Om vård om och förvaltning av kyrka och kyrkoegendom samt av medel,
som sta under myndighets särskilda inseende, om särskild revision av kyrkans
räkenskaper samt om kollektmedel gäller vad särskilt är stadgat.

65 §.

Vad församling tillhör i fast eller lös egendom bör så förvaltas, att församlingens
förmögenhet ej minskas.

Medel, som församling uppburit såsom vederlag för anläggningstillgång
eller på grund av försäkring av sådan tillgång, må tagas i anspråk endast
för återbetalning av lån, som upptagits för förvärv av tillgången, eller för
anskaffande av annan dylik tillgång.

Såsom anläggningstillgång skall anses fast egendom, så ock lös egendom,
avsedd att stadigvarande innehavas av församlingen.

66 §.

Församlings medelsbehov skall, i den mån det ej fylles på annat sätt,
täckas med församlingsskatt.

67 §. v

Beslut om anslag skall tillika innefatta anvisning av medel för anslagets
täckande.

Beviljas anslag att täckas genom utdebitering under mer än fem år, skall
beslutet underställas länsstyrelsens prövning.

Utgifts- och inkomststat

68 §.

Församling skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande
kalenderåret.

Å statens utgiftssida skola upptagas:

a) det belopp, vartill nästföregående års underskott enligt avslutade
räkenskaper uppgått;

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 25

b) de anslag, som erfordras för bestridande av tidigare beslutade utgifter
för nästföljande år, så ock de belopp, som ytterligare anslås i samband med
statens fastställande, däribland även ett anslag för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det belopp, vartill nästföregående års överskott enligt avslutade räkenskaper
uppgått;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare erfordras, ävensom sättet för täckande av detta medelsbehov.

Hinder möter ej för församling att besluta, att vad av särskilt anslag icke
förbrukas under det år, för vilket anslaget beviljats, må användas för avsett
ändamål under det därpå följande året. Vad som återstår av anslaget vid
sistnämnda års utgång må församlingen reservera för samma ändamål för
ytterligare ett år; och äger församlingen sedermera fatta enahanda beslut
för ett år i sänder.

69 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före september månads utgång
uppgöras av kyrkorådet. För detta ändamål skola församlingens övriga
nämnder före den 1 september, där ej annan tid bestämmes av kyrkorådet,
till rådet ingiva sina särskilda statförslag för det nästföljande året.

Innan förslaget till utgifts- och inkomststat uppgöres, skall kyrkorådet
samråda med kommunens styrelse.

Förslaget till utgifts- och inkomststat skall från och med dagen för kungörandet
av det kyrkofullmäktigsammanträde eller den kyrkostämma, varvid
staten skall fastställas, vara offentligen tillgängligt på lämpligt ställe,
som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda sammanträde eller stämma upptages statförslaget till granskning
och fastställelse. Därvid skola anslag till utgifter, om vilka fullmäktige
eller stämman icke tidigare fattat beslut, samt därmed sammanhängande
frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

Fondbildning

70 §.

1 mom. Församling äger avsätta medel till:

a) pensionsfond för beredande av pension eller därmed jämförligt understöd
åt personer i församlingens tjänst eller deras efterlevande;

b) kassaförlagsfond för tillgodoseende av församlingens behov av rörelsekapital; c)

allmän investeringsfond för anskaffande av anläggningstillgångar för
församlingens behov; samt

d) särskild investeringsfond för anskaffande av i avsättningsbeslutet angiven
anläggningstillgång.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

2 mom. Församling äger i samband med fastställande av utgifts- och
inkomststaten avsätta medel till skatteregleringsfond eller taga i anspråk
medel ur sådan fond.

Beslut att taga medel ur fonden i anspråk må ej avse mer än en tredjedel
av det högsta belopp, vartill fonden beräknas uppgå vid utgången av det år
beslutet fattas eller uppgått vid utgången av något av de två närmast föregående
åren.

71 §.

Med Konungens medgivande må församling:

a) avsätta medel till fond för tillgodoseende av annat särskilt behov än
i 70 § 1 mom. sägs; och

b) taga i anspråk medel ur fond för annat ändamål än det för vilket
fonden är avsedd och, såvitt angår skatteregleringsfond, i vidare mån än i
70 § 2 mom. stadgas.

72 §.

Hava medel, som församling uppburit såsom vederlag för anläggningstillgång
eller på grund av försäkring av sådan tillgång, icke före utgången av
det år, varunder de influtit, anvisats för ändamål, som sägs i 65 § andra
stycket, skola medlen, där ej annat är särskilt föreskrivet, avsättas till
allmän investeringsfond.

Överskottsmedel å lån, som församling upptagit med Konungens tillstånd
och som ej i sin helhet åtgått för det med lånet avsedda ändamålet, skola
avsättas till allmän investeringsfond, där ej annat föreskrivits vid tillståndets
beviljande.

Om församlings skyldighet att i andra fall än i denna paragraf sägs avsätta
medel till fond är särskilt stadgat.

Lånerätt

73 §.

1 mom. Församling äger upptaga lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande
för varje å församlingen belöpande skattekrona enligt den under
nästföregående år fastställda taxeringen en utdebitering av en krona. På
ansökan av församling äger dock Konungen, där skäl därtill äro, för en
tid av högst tio år åt gången medgiva att församlingen må, utan ytterligare
tillstånd, upptaga lån intill ett sammanlagt belopp motsvarande viss högre
utdebitering än nu sagts.

Lån, som avses i första stycket, skall vara ställt att återbetalas inom
fem år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen avbetalas; dock må
församling vid förvärv av intecknad egendom övertaga betalningsansvar
även för sådan i egendomen intecknad gäld, som är ställd att betalas inom
längre tid eller i annan ordning.

Församling äger ock upptaga lån, vilket enligt uttryckligt beslut skall
användas för att gälda äldre lån och återbetalas inom de betalningsterminer,
som gälla för det äldre lånet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Med lån avses i detta moment även borgen.

2 mom. Församling äger jämväl upptaga lån av statsmedel, som av
Konungen beviljats församlingen, så ock, i den omfattning och på de villkor
Konungen bestämmer, lån av statsmedel och kyrkofondsmedel, som beviljats
församlingen av statlig myndighet.

74 §.

Med Konungens medgivande må församling upptaga lån eller ingå borgen
även i andra fall än i 73 § sägs.

Medelsförvaltning

75 §.

Penningar och värdehandlingar, som kyrkorådet eller annan församlingens
nämnd för församlingens eller annans räkning har om händer, skola
så förvaras och redovisas, att de icke sammanblandas med andra penningar
och värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för nära förestående utbetalningar, skola
för församlingens räkning insättas hos bank eller centralkassa för jordbrukskredit
eller å postgirokonto eller anbringas i sådana tillgångar, i vilka förmyndare
äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa omyndigs medel.

Med länsstyrelsens medgivande må församling anbringa penningmedel
även på annat sätt än nu sagts.

76 §.

1 mom. Det åligger kyrkorådet att föra fortlöpande räkenskaper över de
medel det har om händer.

Annan församlingens nämnd, som omhänderhar medel, skall föra räkenskaper
i enlighet med av kyrkorådet givna anvisningar och årligen före den
1 mars, där ej rådet bestämmer annan tid, till rådet avlämna redovisning för
sin förvaltning under nästföregående kalenderår.

Sedan sådan redovisning skett, skall kyrkorådet inom tid, som bestämmes
av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman, dock före den 1 april, sammanfatta
och avsluta församlingens räkenskaper för nämnda kalenderår.

2 mom. Kyrkoråd som avses i 42 § andra stycket skall årligen avgiva
redovisning till de församlingar, för vilka rådet är gemensamt. Sådan redovisning
skall lämnas före den 1 mars året näst efter det år redovisningen
avser. Har församling icke eget kyrkoråd, skall redovisningen lämnas före
den 1 april.

Revision

77 §.

Av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skola årligen utses tre eller flera
revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande
årets förvaltning.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Den, vilken såsom ledamot eller suppleant i kyrkorådet eller eljest är
redovisningsskyldig till församlingen, eller sådan den redovisningsskyldige
närstående, som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken om jäv emot domare,
må icke vara revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning,
som omfattas av redovisningsskyldigheten, ej heller deltaga i val av revisor
eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning eller i beslut
med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera de penningmedel och värdehandlingar,
som kyrkorådet eller annan församlingens nämnd omhänderhar,
samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

Vad i 55 § sägs om ansvar och skadeståndsskyldighet för ledamot i kyrkorådet
äger avseende jämväl å revisor.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman må besluta, att till revisor skall
utgå ersättning i enlighet med de bestämmelser, som jämlikt 59 § gälla för
ledamot av kyrkorådet eller annan församlingens nämnd.

78 §.

Revisorerna skola avgiva berättelse, innehållande redogörelse för resultatet
av deras granskning med uttalande, huruvida anmärkning beträffande
räkenskapernas förande eller förvaltningen i övrigt föreligger eller icke.
Framställes anmärkning, skall anledningen till denna angivas i berättelsen.
Revisionsberättelse skall ock innehålla särskilt uttalande, huruvida ansvarsfrihet
för förvaltningen tillstyrkes eller icke.

79 §.

Revisionsberättelse skall senast den 1 maj avlämnas till kyrkofullmäktiges
eller kyrkostämmans ordförande. Berättelsen skall jämte de förklaringar
över framställda anmärkningar, som ordföranden infordrar, framläggas
till granskning och avgörande hos fullmäktige eller stämman vid
sammanträde före utgången av juni månad; dock må, där fullmäktige eller
stämman så bestämt, ärendet företagas vid sammanträde senare under året.

80 §.

På beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman ankommer, huruvida
framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen
meddelas eller laga åtgärd för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas.
Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelse avser inom ett
år från det berättelsen framlades å fullmäktigsammanträde eller stämma,
skall så anses, som om ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder av att
ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig handling, där
ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 29

Kyrklig samfällighet

81 §.

Beträffande kyrklig samfällighets drätsel skall vad i 64—80 §§ är stadgat
med avseende å församlings drätsel äga motsvarande tillämpning, dock med
iakttagande av följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som sägs om församlingens kyrkofullmäktige samt dess kyrkoråd
och övriga nämnder skall i stället avse samfällighetens fullmäktige eller
församlingsdelegerade samt dess kyrkoråd och övriga nämnder.

b) I förekommande fall skola församlingarnas kyrkoråd, inom tid som
bestämmes av samfällighetens kyrkoråd, till detta ingiva sina särskilda
förslag avseende anslag för det nästfoljande året.

c) Församlingskyrkoråd, som omhänderhar medel för samfällighetens
räkning, skall årligen inom tid som bestämmes av samfällighetens kyrkoråd
till detta avlämna redovisning för sin förvaltning under nästföregående kalenderår.

7 kap. Om församlingsskatt

82 §.

Församlingsskatt skall utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller
författning föreskrivet, utgå såsom allmän kommunalskatt.

Den som är kyrkoskriven i icke-territoriell församling är icke skyldig att
erlägga församlingsskatt till den territoriella församling, inom vilken han är
mantalsskriven.

Angående viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör
svenska kyrkan är särskilt stadgat.

83 §.

Kyrkorådet åligger att, sedan församlingens utgifts- och inkomststat
fastställts, ofördröjligen giva kommun, i vilken församlingen är belägen,
del av beslutet. På sätt i kommunallagen är stadgat har kommunens styrelse
därefter att underrätta länsstyrelsen och vederbörande lokala skattemyndighet,
för debitering och uppbörd av församlingsskatt.

84 §.

Församling äger av statsverket uppbära församlingsskatt med belopp,
motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skattekronor
och skatteören, som vid taxering för visst år påföras de till församlingen
skattskyldiga, efter det belopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts
till utdebitering för nästföregående år. Har skattskyldig enligt lagen den
26 oktober 1951 om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör
svenska kyrkan åtnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen eller
har dödsbo enligt 75 § kommunalskattelagen medgivits befrielse från att
erlägga skatt till församlingen, skall belopp, som församlingen eljest ägde
uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

30 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Församlingen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,
som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst år rörande taxering till
kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år.
Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i församlingens fordran hos
statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades. Förskottet
avräknas mot den församlingsskatt, som församlingen äger uppbära
av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet
enligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.

Belopp, som vid ingången av ett år utgör församlingens fordran hos statsverket
enligt första och andra styckena, skall länsstyrelsen under samma
år utanordna till kommun, i vilken församlingen är belägen, med en sjättedel
å åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj, juli,
september och november. Är församlingens fordran icke uträknad vid utbetalningstillfället
i januari månad, skall vid detta tillfälle utbetalas samma
belopp som utbetalades i november månad nästföregående år; dock må länsstyrelsen,
då särskilda skäl föranleda därtill, förordna att utbetalning skall
ske med annat belopp. Därest det i januari månad utbetalade beloppet icke
motsvarar en sjättedel av församlingens fordran, skall härav betingad jämkning
ske av det belopp, som utbetalas i mars månad. Kommunen skall därefter
avlämna medlen till kyrkorådet.

Länsstyrelsen skall senast den 8 mars till församlingen överlämna för
nästföregående år upprättad redovisning över församlingen tillkommande
och till församlingen utanordnad församlingsskatt.

Närmare föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av Konungen
eller den myndighet Konungen förordnar.

85 §.

Vad i 83 och 84 §§ är stadgat med avseende å församling skall äga motsvarande
tillämpning beträffande kyrklig samfällighet.

86 §.

Beträffande församling i Stockholm och Stockholms kyrkliga samfällighet
skola gälla följande särskilda bestämmelser.

a) Det åligger samfällighetens kyrkoråd och varje församlings kyrkoråd
att, sedan utgifts- och inkomststat fastställts, ofördröjligen underrätta överståthållarämbetet
och den lokala skattemyndigheten om det belopp för
skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästkommande
ar. Samtidigt skall överståthållarämbetet underrättas om det sammanlagda
belopp, som för nämnda år beslutats till utdebitering på grundval av det
löpande årets taxering till kommunal inkomstskatt. Om debitering och uppbörd
av församlingsskatt gäller vad därom särskilt är stadgat.

b) Belopp, som avses i 84 § tredje stycket, skola utanordnas direkt till
församlingen eller samfälligheten.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

8 kap. Om underställning och besvär

87 §.

Om beslut, som skola underställas Konungens prövning, sägs i 71 och
74 §§.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till
länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna, jämte eget
yttrande, till Konungen.

88 §.

Om beslut, som skola underställas länsstyrelsens prövning, sägs i 67
och 75 §§.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

89 §.

1 mom. Över beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma må, där ej
annat är särskilt föreskrivet, besvär anföras hos länsstyrelsen. Sådan klagan
må grundas endast därå, att beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen inom tre veckor från
den dag, då verkställd justering av det över beslutet förda protokollet tillkännagivits
å församlingens anslagstavla. Besvären skola vara åtföljda av
överklagade beslutet jämte bevis om dagen för justeringens tillkännagivande.

Länsstyrelsen skall inhämta domkapitlets yttrande över besvären, såvida
det icke är uppenbart, att sådan åtgärd är obehövlig.

2 mom. I fråga om besvär över beslut av kyrkoråd eller annan församlingens
nämnd skola, där ej annat är särskilt stadgat, bestämmelserna i 1
mom. äga motsvarande tillämpning. Mot beslut av rent förberedande eller
verkställande art må talan ej föras.

8 mom. Rätt att anföra besvär enligt 1 och 2 mom. tillkommer envar,
som är kyrkoskriven inom församlingen, ävensom var och en, vilken, utan
att vara kyrkoskriven inom församlingen, har att till denna enligt taxering
till kommunal inkomstskatt utgöra församlingsskatt.

90 §.

Hava besvär anförts hos länsstyrelsen, äger länsstyrelsen, om skäl därtill
äro, förbjuda överklagade beslutets verkställighet.

32 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit kränkt genom
beslutet, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den
som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes strida
mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då länsstyrelsen
må förordna om upphävande av beslutet i dess helhet.

91 §.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt
stadgat, ändring sökas hos Konungen senast inom tre veckor från den dag,
då klaganden erhöll del av beslutet; dock äger menighet som klagar åtnjuta
två veckor längre besvärstid än nu sagts.

92 §.

Vad i 87—91 §§ är stadgat med avseende å församling, dess fullmäktige
och nämnder skall äga motsvarande tillämpning beträffande kyrklig samfällighet,
dess fullmäktige eller församlingsdelegerade och nämnder.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Förslag

till

Lag om införande av lagen om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den nya lagen om församlingsstyrelse skall, med iakttagande av vad nedan
sägs, träda i kraft den 1 januari 1963, dock må Konungen dessförinnan
meddela föreskrifter enligt vad i den nya lagen om församlingsstyrelse och
i denna lag är för vissa fall stadgat.

Genom den nya lagens ikraftträdande upphävas, med de begränsningar
nedan sägs,

1) lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse;

2) lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lagen den 12 juni 1931 (nr 201) angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd
i Göteborg.

Med den nya lagens ikraftträdande upphäves vidare kungl. cirkulärbrevet
den 13 augusti 1823 angående kyrkovaktares utväljande, så ock vad i övrigt
finnes i lag eller författning stridande mot den nya lagens bestämmelser.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest
föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall den bestämmelsen
i stället tillämpas.

2 §.

I församling med mera än 1 000 invånare, där kyrkofullmäktige icke
finnas vid ingången av år 1962, skall under sagda år val av fullmäktige äga
rum i den ordning, som är stadgad i fråga om allmänt kommunalval.

3 §.

Har före den nya lagens ikraftträdande förordnats om bildande av kyrklig
samfällighet skall, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar, sådan
samfällighet bestå. Omfattar samfälligheten alla de i lagen den 6 juni 1930
om församlingsstyrelse avsedda angelägenheterna, skall vad i den nya
lagen stadgas om församlings rätt att själv vårda sina angelägenheter icke
äga tillämpning å de enskilda i samfälligheten ingående församlingarna.

4 §.

De nya bestämmelserna om valbarhet, så ock om ordförandeval i fullmäktige
eller församlingsdelegerade skola äga tillämpning vid val för tid,
som infaller efter den 31 december 1962.

5 §.

Tjänstgöringstiden för nuvarande församlingsdelegerade i Stockholm skall
upphöra med utgången av år 1962, och skall nytt val av församlingsdelege 3

— Bihang till riksdagens protokoll 1961. 5 saml. 2 avd. Nr 16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

rade äga rum under december månad 1962. Därvid skall tillämpas vad i den
nya lagen stadgas om sådant val.

I övrigt skall val av församlingsdelegerade första gången äga rum under
december månad 1962, och skall därvid tillämpas vad i den nya lagen stadgas
om sådant val. Innan valet förrättas, skall antalet delegerade bestämmas
i den ordning den nya lagen föreskriver.

6 §.

Vad i den nya lagen stadgas i 44 § 1 mom. om prästerlig ledamot av
kyrkoråd och i 47 § om ordförande och vice ordförande i rådet skall träda
i tillämpning först i fråga om kyrkoråd, som utses för tiden från och med
år 1964; och skall därför vad i 46 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
och 50 § lagen samma dag om församlingsstyrelse i Stockholm
föreskrives om ordförandeskap i kyrkoråd alltjämt gälla under år 1963.

7 §.

Kyrkoråd, som före den nya lagens ikraftträdande utsetts för vården av
de för församlingarna i ett pastorat gemensamma angelägenheterna, skall
intill utgången av år 1963 vara kyrkoråd i samfällighet, som avses i 3 §
1 mom. första stycket den nya lagen.

För sådan samfällighet skall utgifts- och inkomststat för år 1963 fastställas
å gemensam kyrkostämma med församlingarna.

8 §.

Vad den nya lagen innehåller om antalet revisorer och revisorssuppleanter
skall lända till efterrättelse vid val av revisorer jämte suppleanter för år
1963.

9 §.

I fråga om offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1963, samt om anförande av besvär över
sådant beslut skola förut gällande föreskrifter tillämpas.

10 §.

Vad i lag eller författning är föreskrivet om församlingsavgifter skall i
stället avse församlingsskatt.

11 §•

Ifrågakommer framdeles införlivande i administrativt, kommunalt och
judiciellt hänseende med Stockholms eller Göteborgs städer av kommun
eller del av kommun, som sammanfaller med församling, ankommer på
Konungen att bestämma tid för församlingens ingående i samfälligheten.

12 §.

Fordras närmare föreskrifter med avseende å den nya lagens ikraftträdande,
meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 38 och 41 §§ lagen den 13 juni 1919 (nr 293)
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 38 och 41 §§ lagen den 13 juni 1919 om ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

Gällande lydelse:

38 §.

Vid ändring---församlings

beslutanderätt.

Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige, skola dessa
jöreträda såväl den äldre som
den ökade eller minskade församlingen.

Vidkommande sådan församling
äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, förordna, att
samtliga fullmäktiges uppdrag skola
upphöra, då den nya indelningen
träder i kraft, samt nytt val till
fullmäktige verkställas för tiden till
utgången av det år, då allmänna
val av fullmäktige nästa gång skola
äga rum. Där sådant förordnande
meddelats åligger det länsstyrelsen
att snarast möjligt under året innan
indelning sändring en träder i
kraft och sist före den 1 juli, med
tillämpning av vad om valdag är
särskilt stadgat, bestämma vilken
dag valet skall äga rum ävensom
förordna person att kungöra första
sammanträdet med fullmäktige och

Föreslagen lydelse:

38 §.

Vid ändring---församlings

beslutanderätt.

Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige, skall vad
i lJj § första och andra styckena
stadgas äga motsvarande tillämpning
med avseende å dessa samt å
val av kyrkofullmäktige.

1 Senaste lydelse av 38 och 41 §§, se 1957:282.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Gällande lydelse:

där föra ordet, till dess ordförande
valts. Länsstyrelsen äger att i samband
därmed förordna om församlingens
indelning i valkretsar och
valdistrikt oberoende av eljest gällande
bestämmelser om tid för
meddelandet av sådant förordnande.
De nya fullmäktige skola omedelbart
efter valet övertaga handhavandet
av dem tillkommande
uppgifter.

Beträffande församling---

av indelningsändringen.

41 §.

I nybildad---äga rum.

Det åligger domkapitlet att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft
och sist före den 1 juli förordna
präst att föra ordet i församlingens
kyrkoråd ävensom att hålla kyrkostämma
eller sammanträde med
kyrkofullmäktige för val av ordförande
och vice ordförande samt
kyrkoråd.

För val---sådant förord nande.

I nybildad---dylikt val.

I fråga---nästfoljande året.

Fullmäktige skola---av in delningsändringen

Föreslagen lydelse:

Beträffande församling---

av indelningsändringen.

41 §.

I nybildad---äga rum.

Det åligger domkapitlet att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft
och sist före den 1 juli förordna
person att hålla kyrkostämma eller
sammanträde med kyrkofullmäktige
för val av ordförande och vice
ordförande samt kyrkoråd. Inom
samma tid skall domkapitlet, om
kyrkoherde ännu ej finnes, förordna
präst att vara ledamot av kyrkorådet
intill dess kyrkoherde tillträtt.

För val---sådant förord nande.

I nybildad---dylikt val.

I fråga---nästföljande året.

Fullmäktige skola---av in delningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1963.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 30 § folkbokföringsförordningen den 28 juni

1946 (nr 469)

Härigenom förordnas, att 30 § folkbokföringsförordningen den 28 juni
1946 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Gällande lydelse:

30 §.

Det åligger församling att tillhandahålla
pastor nödiga inventarier,
materiel och vad övrigt erfordras
för kyrkobokföringen ävensom
tjänstetelefon samt, därest förhållandena
så påkalla, skrivbiträde.

Föreslagen lydelse:

30 §.

Det åligger pastorat att tillhandahålla
pastor nödiga inventarier,
materiel och vad övrigt erfordras
för kyrkobokföringen ävensom
tjänstetelefon samt, därest förhållandena
så påkalla, skrivbiträde.

Denna förordning träder i kraft
den 1 januari 1963.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Beträffande motiveringen till lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen väckta, till utskottet hänvisade motioner,
nämligen:

motionerna inom första kammaren

nr 622 av herr Larsson, Lars, och herr Gustavsson, Bengt,

nr 644 av herr Kronstrand m. fl.,

nr 646 av herr Hellebladh m. fl.,

nr 647 av herr Johansson, Ivar, m. fl., och

nr 650 av herr Larsson, Thorsten, m. fl., ävensom

motionerna inom andra kammaren

nr	705	av
nr	746	av
nr	760	av
nr	761	av
nr	762	av
nr	763	av
nr	764	av
nr	765	av
nr	768	av
nr	769	av
nr	770	av
nr	771	av

herr Svenungsson m. fl.,

herr Andersson i Linköping m. fl.,

herr Svenungsson m. fl.,

herr Hedin m. fl.,

fru Johansson m.fl.,

herr Svensson i Stenkyrka m. fl.,

herr Neländer m. fl.,

fru Lidman-Frostenson m.fl.,

herr Gustafsson i Kårby m. fl.,

herr Edlund och

herr Rimmerfors m. fl.

Följande yrkanden har i motionerna framställts, nämligen:
i motionen II: 771 att riksdagen vid behandling av förslaget till lag om
församlingsstyrelse ville göra den preciseringen, att nykter hetsfrämjande åtgärder
med klart kristen målsättning otvetydigt faller inom kyrkoförsamlingarnas
kompetens;

i motionen II: 760 att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förslaget
till lag om införande av lagen om församlingsstyrelse, att församlingar, som
förfogar över bibliotek av betydande storleksordning förslagsvis 15 000—
20 000 band, åtminstone under en övergångsperiod får driva dessa i hittillsvarande
ordning;

i motionen II: 765 att riksdagen ville besluta, 1) att i lagen om församlingsstyrelse
föreskrives, att överflyttande av begravningsplats till borgerlig
kommun får ske endast efter medgivande av församlingen, 2) att kyrkogård,
varå sockenkyrka är belägen, skall bevaras i församlingens förvaltning,
och 3) att utskottet måtte formulera lagändringsförslaget;

i de likalydande motionerna I: 650 och II: 769 att riksdagen vid sin behandling
av proposition nr 70, förslaget till lag om församlingsstyrelse,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 39

måtte besluta att andra stycket § 69, om föreskrift för kyrkoråd att innan
förslag till utgifts- och inkomststat uppgöres samråda med kommunens
styrelse, må utgå;

i motionen II: 768 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala
sig för att åtgärder vidtages för att i kommunallagen införes bestämmelse
om kommunal samverkan mellan borgerlig och kyrklig kommun i ekonomiska
frågor motsvarande bestämmelsen i 69 § andra stycket förslag till
lag om församlingsstyrelse;

i de likalydande motionerna I: 622 och II: 746 att riksdagen för sin del
beslutar att kyrkoherde jämställes med den tjänsteman inom kommunen,
som genom sin ledande ställning icke är valbar till kommunens styrelse, att,
därest detta yrkande icke vinner bifall, kyrkoherdes självskrivenhet som
ledamot i kyrkoråd utgår samt att konstitionsutskottet utarbetar erforderliga
ändringar i lagförslaget i enlighet med motionernas innehåll;

i de likalydande motionerna I: 644 och II: 761 att riksdagen vid bifall till
förslaget om ny församlingsstyrelselag företar den ändringen, att nu gällande
föreskrifter om kyrkoherdens självskrivenhet som ordförande i kyrkorådet
bibehålies;

i de likalydande motionerna I: 647 och II: 764 att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 70 för sin del måtte besluta, att kyrkoherden eller
den hans ämbete förvaltar eller den präst inom församlingen som kyrkoherden
därtill förordnar må vara ordförande i kyrkorådet samt att utskottet
måtte utarbeta förslag till härför erforderlig ändring av den i propositionen
föreslagna lagen om församlingsstyrelse;

i motionen II: 763 att riksdagen måtte besluta sådan ändring av 47 §
i den föreslagna lagen om församlingsstyrelse att ordförande och vice ordförande
i kyrkorådet skall utses av kyrkorådet;

i motionen II: 770 att riksdagen måtte besluta att i lagen om församlingsstyrelse
alltjämt skall finnas bestämmelse om att kyrkoherden eller den
hans ämbete förvaltar skall äga påkalla hållande av kyrkostämma samt
sammanträde med kyrkofullmäktige;

i de likalydande motionerna I: 646 och II: 762 att riksdagen måtte besluta
att § 45 i förslaget till lag om församlingsstyrelse kompletteras med
det särskilda valbarhetsvillkor för kyrkorådsledamot som föreligger i nu
gällande lag om församlingsstyrelse; samt

i motionen II: 705 att riksdagen måtte besluta 1) att 40 § 3 mom. måtte
erhålla följande inledning: 3 mom. Församlingsdelegerade för församlingar
utanför Stockholm väljas för fyra år etc. 2) att i 40 § måtte intagas ett
fjärde moment av följande lydelse: 4 mom. Församlingsdelegerade för Stockholm
väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari året näst efter
det, då valet skett. Valet skall förrättas i december månad året näst efter
det, då allmänna val av kyrkofullmäktige ägt rum. Vad i 3 mom. tredje
stycket av denna paragraf stadgas gäller även församlingsdelegerade i
Stockholm.

40 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna.

1. Inledning.

I äldre tid var sockenmenigheten självverksam med huvudsaklig uppgift
att sörja för byggnad och underhåll av kyrka samt att avlöna präst och
klockare. Beslutanderätten utövades på landet av sockenstämman, till vilken
de jordägande sockenmännen sammankom under prästens ordförandeskap.
Efter hand vidgades sockenstämmans kompetens till att omfatta även
ärenden av borgerlig natur såsom fattigvård, hälsovård och undervisning. I
samma mån som socknens borgerligt kommunala betydelse växte, blev
behovet av föreskrifter till närmare reglering av dess självförvaltande verksamhet
starkare. I de bestämmelser härom, som fanns intagna i 1817 och
1843 års sockenförfattningar, var emellertid — oaktat de borgerliga ärendena
blev övervägande — samtliga angelägenheters behandling alltjämt
förbehållen sockenstämman med dess företrädesvis kyrkliga organisation.
Det var delvis kravet på ett åtskiljande av de kyrkliga och de borgerliga
förvaltningsuppgifterna, som gav anledning till 1862 års kommunallagstiftning.
Genom denna lagstiftning skedde en utskiftning mellan de kyrkliga
och de borgerliga intressena. På den borgerliga kommunen ankom att sörja
för »gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter». Den kyrkliga
kommunen skulle handha kyrkans och skolans angelägenheter, vilka
närmare angavs genom en uppräkning. 1862 års lagstiftning innebar tillika
en reglering av den kyrkliga kommunens självstyrelse; beslutanderätten utövades
av kyrkostämman medan kyrkorådet, i vilket kyrkoherden liksom
tidigare var självskriven ordförande, blev förvaltande och verkställande
organ.

De viktigaste förändringarna beträffande kyrkostämmans befogenheter
under tiden från år 1862 fram till 1930 års kommunallagstiftning var, att
frågor angående barnavården samt folkskoleundervisningen i vissa städer
överflyttades till den borgerliga kommunen.

Den år 1930 genomförda lagstiftningen innebar för den borgerliga kommunen
huvudsakligen en formell revision av förordningarna om kommunalstyrelse
pa landet och i stad. Beträffande den kyrkliga kommunen medförde
lagen om församlingsstyrelse (LFS) — vilken alltjämt är gällande —
dels tillskapande av ett fullmäktigsystem, dels skolärendenas överflyttande
i viss omfattning till den borgerliga kommunen, dels ock meddelande av
föreskrifter rörande kyrkliga samfälligheter.

Församlingsstyrelselagen från år 1930 har efter sin tillkomst ändrats
endast några gånger. De viktigaste förändringarna hänför sig till gränsen
för obligatoriskt fullmäktigsystem, vilken gräns år 1942 sänktes från ett
invånarantal av 5 000 till 1 500. Vidare reglerades år 1950 kyrkomusikens

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 41

ställning, varjämte skolärendena år 1954 överflyttades till den borgerliga
kommunen.

För Stockholms och Göteborgs del gäller vissa särskilda bestämmelser.
År 1863 tillkom förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
i Stockholm. Enligt denna förordning infördes gemensamma kyrkofullmäktige,
utsedda på de territoriella församlingarnas kyrkostämmor. Förordningen
ersattes år 1930 genom en särskild, alltjämt gällande lag om församlingsstyrelse
i Stockholm (LFS Sthlm). Stockholmsförsamlingarna bildar
enligt denna lag en partiell ekonomisk samfällighet, vars beslutande organ
är församlingsdelegerade. Skötseln av samfällda frågor i Göteborg reglerades
i en förordning, tillkommen år 1882. Den följdes år 1931 av en ännu
tillämplig lag om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg (LKF Gbg),
enligt vilken lag församlingarna utgör en total ekonomisk samfällighet.

2. Reformer på kommunallagstiftningens område m. m.

Under senare år har flera betydelsefulla reformer på kommunallagarnas
område genomförts. Den översyn, som verkställts av kommunallagskommittén,
har bland annat lett till att år 1953 antagits ny kommunallag (KL),
avseende de borgerliga primärkommunerna utom Stockholms stad. Genom
denna lag, vilken den 1 januari 1955 trädde i stället för 1930 års lagar om
kommunalstyrelse på landet och i stad, skapades enhetliga former för den
kommunala organisationen i landskommuner och städer. Kommunalstämman
och rådstugan avskaffades, och beslutanderätten tillkommer nu städse
fullmäktige. I syfte att stärka ledningen av förvaltningen gjordes kommunalnämnd
och drätselkammare till kommunens centralorgan, dess styrelse.
Ändring vidtogs i bestämmelserna om valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag
och om avsägelserätt; en allmän jävsregel infördes. Nya bestämmelser
tillkom om anhängiggörande av ärenden och om kommunala tillkännagivanden.
Vidare infördes interpellationsrätt och reglerades rätten att
framställa motioner. Möjligheten för nämndordförande och kommunens
tjänstemän att deltaga i fullmäktigsammanträden vidgades. Beträffande
kommunens drätsel infördes en allmän bestämmelse om skydd för kommunens
förmögenhet. I lagen inarbetades vidare bestämmelser om fondbildning.
Kommunernas fria lånerätt vidgades. Smärre regleringar vidtogs i syfte att
effektivisera medelsförvaltningen, bland annat beträffande bokföring och
revision. Slutligen omarbetades besvärsreglerna.

Inom det kommunala området antogs vidare ny landstingslag år 1954.
Viktiga nyheter utgöres även av 1956 års skolstyrelselag och 1957 års lag
om kommunalförbund. Slutligen har år 1957 tillkommit ny kommunallag
för Stockholm.

År 1953 bemyndigades statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla särskilda sakkunniga för att verkställa översyn av församlingsstyrelselagstiftningen.
Detta motiverades i första hand med att det,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

alltsedan den vid 1862 års kommunallagstiftningsreform genomförda uppdelningen
i borgerliga och kyrkliga primärkommuner, rått vittgående överensstämmelse
i författningsregleringen för de båda förvaltningsområdena
och att denna likformighet alltjämt torde få anses vara av värde. I direktiven
för de sakkunniga framhölls, att utgångspunkten för utredningen
borde vara att överensstämmelse borde råda i form och innehåll mellan de
kyrkliga och de borgerliga kommunalförfattningarna, såvida icke sakliga
skäl betingade skiljaktigheter. Vidare underströks att de sakkunniga borde
söka åstadkomma en över hela linjen klarare gränsdragning mellan de kyrkliga
och de borgerliga kommunernas kompetensområden.

De sakkunniga som tillkallades för ändamålet — församlingsstyrelsekommittén
— har den 10 april 1957 avlämnat ett betänkande »För samling slag»
(SOU 1957: 15) i vilket redovisas resultatet av en fullständig översyn av
församlingsstyrelselagstiftningen utom såvitt angår Stockholms stad. Betänkandet
innehåller, som dess titel anger, främst förslag till en ny lag,
benämnd församlingslag. Denna lag är avsedd att träda i stället för LFS.
I enlighet med sina direktiv har kommittén i första hand inriktat sig på att
till den nya lagen överföra de nyheter av saklig och formell natur som innefattas
i KL. I en del ämnen, som icke direkt beröres av KL, har kommittén
föreslagit nya bestämmelser eller omformulering av de nuvarande. Detta
gäller särskilt beträffande församlingens kompetens, kyrkorådets församlingsvårdande
uppgifter och formerna för handläggning av ärenden, gemensamma
för två eller flera församlingar.

Kommitténs förslag är icke enhälligt; särskilda yttranden har avgivits av
två ledamöter.

Vidare har kommittén den 11 november 1957 avlämnat betänkande med
förslag till församling slag för Stockholm (SOU 1957: 45). Den sålunda föreslagna
lagen är avsedd att ersätta LFS Sthlm. I väsentliga delar följer detta
lagförslag kommitténs förslag till allmän församlingslag. Likformigheten
mellan de båda förslagen omfattar såväl den systematiska uppställningen
som den formella avfattningen av flertalet regler. I den mån de för Stockholmsförsamlingarna
hittills gällande särbestämmelserna befunnits ändamålsenliga
och motiverade av huvudstadens särskilda förhållanden, har de
emellertid bibehållits i kommitténs förslag till Stockholmslag.

Icke heller i förevarande del är kommitténs förslag enhälligt: särskilda
yttranden har i detta fall avgivits av tre ledamöter.

3. Huvuddragen i församlingsstyrelsekommitténs förslag m. m.

A. Anpassningen efter kommunallagen

Vid översynen av församlingsstyrelselagstiftningen har kommittén i första
hand inriktat sig på att till denna lagstiftning överföra de nyheter av saklig
och formell natur som innefattas i den nya kommunallagen. Utgångspunk -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 43

ten har därvid varit att — i den man icke sakliga skäl betingar skiljaktigheter
— överensstämmelse bör råda i form och innehåll mellan de kyrkliga
och de borgerliga kommunalförfattningarna.

I fråga om beslutanderättens utövning vill utskottet erinra om att kyrkofullmäktiginstitutionen
enligt den gällande lagen om församlingsstyrelse är
obligatorisk i församling med mer än 1 500 invånare. I övriga församlingar
kan den allmänna beslutanderätten utövas å kyrkostämma. Kommittén har
övervägt huruvida obligatoriskt fullmäktigsystem bör föreskrivas för alla
församlingar oavsett folkmängden, men kommittén har funnit att mindre
församlingar alltjämt bör ha frihet att välja mellan stämma och fullmäktige.
Det befolkningstal, vars överskridande gör fullmäktiginstitutionen
obligatorisk, har emellertid sänkts från 1 500 till 1 000 invånare i församlingen.

Enligt den gällande lagen om församlingsstyrelse är i församling med
kyrkofullmäktige beslutanderätten förbehållen kyrkostämma i vissa frågor,
såsom om bibehållande av fullmäktige där denna institution icke är obligatorisk
samt om fullmäktiges antal. Enligt kommitténs förslag skall, då fullmäktige
finns i församling som enligt lagen ej är skyldig att ha fullmäktige,
dessa själva äga avgöra huruvida fullmäktige alltjämt skall finnas i församlingen.
Och även beträffande fullmäktiges antal skall bestämmanderätten i
regel tillkomma fullmäktige. Icke heller i övrigt har kommittén ansett det
behövligt att bibehålla stämma i församling med fullmäktige, bortsett från
de fall då församling har angelägenheter gemensamma med annan eller
andra församlingar, då beslutanderätten beträffande sådana angelägenheter
kan tillkomma gemensam stämma med församlingarna.

Vad angår de beslutande organens arbetsformer har kommunallagens
regler om anhängiggörande av ärende överförts till den nya församlingsstyrelselagen.
Härigenom har fastslagits att motion kan inges även mellan
kyrkofullmäktigsammanträden eller kyrkostämmor. Sådan motion skall efter
vederbörlig kungörelse kunna upptagas till avgörande vid första därpå följande
sammanträde eller stämma.

Vidare har den i kommunallagen givna regleringen av interpellationsrätten
getts tillämpning även för församlingarna. Interpellation skall avse ämne
tillhörande kyrkofullmäktiges eller kyrkostämmas handläggning och må
riktas till ordföranden i nämnd eller beredning. Den bör besvaras senast
vid sammanträdet efter det, vid vilket fullmäktige eller stämman medgett
dess framställande.

Rätten att deltaga i julimäktiges och stämmas överläggningar har i huvudsak
anpassats efter de motsvarande reglerna i kommunallagen. Den nuvarande
rätten för kyrkorådets ordförande att, även om han ej är fullmäktig
eller rästberättigad vid stämma, yttra sig vid sammanträdena bibehålies,
men befogenheten för honom att även framställa förslag upphör. Kyrkoherden,
som enligt förslaget icke är självskriven ordförande i kyrkorådet (se
härom nedan), får en motsvarande yttranderätt. Vidare får nämnd- och

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

beredningsordförande rätt att vara närvarande vid fullmäktigsammanträde
för besvarande av interpellation. Fullmäktige respektive stämman äger tilllata
i församlingens tjänst anställd befattningshavare att vid sammanträde
tillhandagå med erforderliga upplysningar.

Beträffande kyrkofullmäktigsammanträde i kyrklig samfällighet har vissa
särbestämmelser ansetts behövliga. Vid dylikt sammanträde skall även vederbörande
församlingskyrkoråds ordförande ha rätt att närvara och deltaga
i överläggningarna vid behandling av ärende som angår församlingen
särskilt. Består samfällighet av församlingar tillhörande olika pastorat, skall
den kyrkoherde tillkommande rätten att deltaga avse den av församlingarnas
kyrkoherdar som domkapitlet därtill förordnar.

I fråga om de administrativa organen har bestämmelserna om kyrkorådet
gjorts till föremål för överarbetning och kommer på väsentliga punkter att
överensstämma med kommunallagens föreskrifter angående den borgerliga
kommunens styrelse. I fråga om kyrkorådets allmänna ställning och kyrkokommunala
uppgifter har överarbetningen huvudsakligen varit av formell
natur. Kyrkorådets uppgift att vara den ledande, initiativtagande och övervakande
instansen i församlingsförvaltningen understrykes starkare än i
gällande lag. Kyrkorådet skall med uppmärksamhet följa de frågor, som kan
inverka på församlingens ekonomiska ställning, samt hos kyrkofullmäktige
respektive kyrkostämma och hos församlingens övriga nämnder ävensom
hos andra myndigheter göra de framställningar som finnes påkallade. Utöver
dessa egentliga styrelsefunktioner skall kyrkorådet liksom enligt gällande
lag tjänstgöra som allmänt berednings-, förvaltnings- och verkställighetsorgan.
Kyrkorådet skall sålunda i princip vara sista instans för beredning
av ärenden som skall företagas till avgörande av fullmäktige eller
stämman. Vidare skall kyrkorådet handha församlingens drätsel samt — i
den mån dessa uppgifter icke uppdragits åt annan — förvalta församlingens
egendom, verkställa fullmäktiges och stämmans beslut och föra församlingens
talan i mål och ärenden. I övrigt skall kyrkorådet fullgöra de uppdrag
som fullmäktige eller stämman överlämnar till rådet. — Såvitt gäller
kyrkorådets församlingsvårdande befogenheter har, såsom längre fram i
denna översikt sägs, i lagförslaget särskilt framhållits rådets uppgift att ha
omsorg om församlingslivet och med uppmärksamhet följa dess utveckling.

Beträffande kyrkorådets sammansättning innebär förslaget att kyrkoherden
icke längre skall vara självskriven ordförande men väl självskriven
ledamot i rådet. Bland ledamöterna utser fullmäktige respektive stämman
en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra under mandattiden för
de invalda ledamöterna. Antalet ledamöter, som enligt gällande lag är bestämt
till högst elva, är enligt förslaget icke maximerat.

Såvitt gäller kyrkorådets arbetsformer märkes att suppleanterna i rådet
skall underrättas om rådets sammanträden. Justering av kyrkorådets protokoll
skall verkställas av ordföranden jämte minst en därtill utsedd leda -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

mot av rådet. Kyrkorådet skall på lämpligt sätt kungöra var och på vilka
tider till rådet ställda framställningar och övriga handlingar emottages.
Dess skriftväxling ombesörjes av ordföranden eller under hans inseende.

Möjlighet har öppnats för församling att liksom den borgerliga kommunen
ordna sin kassaförvaltning och räkenskapsföring på annat sätt än
genom en årligen tillsatt kassaförvaltare. Församlingen kan sålunda överlämna
ifrågavarande förvaltningsbestyr till en särskilt anställd befattningshavare
eller till bank, borgerlig kommun el. dyl. En konsekvens härav är att
det speciella garantiansvar för omhänderhavda medel, som för närvarande
gäller för kyrkorådets ledamöter, icke fått någon motsvarighet i förslaget
till lag om församlingsstyrelse. I stället har efter mönster i kommunallagen
intagits en erinran om det ansvar som enligt allmän lag är förenat med uppdraget
som ledamot av kyrkorådet.

Förslaget till lag om församlingsstyrelse innefattar vidare möjlighet att
till kyrkorådet centralisera medelsförvaltning som tillkommer församlingens
särskilda nämnder och styrelser.

Slutligen har i förslaget intagits bestämmelser om delegationsrätt för
kyrkorådet. Bestämmelserna härom innebär att kyrkorådet må, om fullmäktige
respektive stämman så beslutar, uppdraga åt avdelning eller
ledamot av rådet eller åt en församlingens tjänsteman att å kyrkorådets
vägnar fatta geslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall
anges i fullmäktiges eller stämmans beslut. Beslut som fattas på grund av
dylik delegation skall anmälas vid kyrkorådets nästa sammanträde. Framställningar
och yttranden till fullmäktige eller stämma skall dock alltid
beslutas av kyrkorådet samfällt.

I motsats till gällande lag men i överensstämmelse med kommunallagen
innehåller förslaget till lag om församlingsstyrelse en viss reglering av verksamhetsformerna
för de nämnder som församling utan föranledande av bestämmelser
i specialförfattning kan tillsätta för särskilda förvaltnings- eller
verkställighetsbestyr. Regleringen ansluter sig till motsvarande bestämmelser
för kyrkorådet, dock utan att vara så ingående som dessa. Även föreskrifterna
om proportionellt val göres tillämpliga på val av sådana nämnder.

Beträffande vissa frågor, som är gemensamma för beslutande och administrativa
organ, innebär kommitténs förslag följande.

För valbarhet till kyrkorådet eller annan församlingens nämnd uteslutes
sådan i församlingens tjänst anställd befattningshavare som förestår någon
kyrkorådet eller nämnden underställd förvaltning. I övrigt uppställer förslaget
icke några hinder för församlingens befattningshavare att utöva förtroendeuppdrag.
Den obehörighetsgrund, som enligt gällande lag hänför
sig till befattningshavares redovisningsskyldighet, försvinner sålunda.

Det nuvarande speciella valbarhetsvillkoret att endast den som kan anses
vilja främja församlingslivet må väljas till ledamot eller suppleant i kyrkorådet
har — enär villkoret i praktiken visat sig vara utan betydelse — icke
givits någon uttrycklig motsvarighet i lagförslaget.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Den gällande ovillkorliga rätten för tjänsteman att avsäga sig förtroendeuppdrag
i församling, liksom avsägelserätten för den som innehaft uppdrag
under minst fyra år föreslås likaledes skola upphöra. Blott den som fyllt
sextio år skall med ovillkorlig verkan kunna avsäga sig sitt uppdrag. I
övriga fall ankommer det på fullmäktige respektive stämman att pröva
gjorda avsägelser.

Föreskrifterna om kallelser och tillkännagivanden har anpassats efter
kommunallagens motsvarande bestämmelser. Kungörelse om fullmäktigsammanträde
och stämma skall minst en vecka dessförinnan anslås å en
av församlingen på lämplig plats anordnad anslagstavla (församlingens
anslagstavla) och, om fullmäktige eller stämman så beslutat, även annorstädes
inom församlingen samt införas i en eller flera ortstidningar. Kungörelse
om fullmäktigesammanträde skall dessutom senast fyra dagar före
sammanträdet delges envar fullmäktig. I stället för att formligen delges kan
kungörelsen tillställas fullmäktig med posten. För brådskande ärenden
medges kortare kungörelsetid.

Å församlingens anslagstavla skall jämväl anslås tillkännagivande om
justering av fullmäktiges, stämmas och nämnders protokoll. Från anslagsdagen
börjar besvärstiden löpa.

Kommunallagens allmänna jävsregel har överförts till förslaget till lag om
församlingsstyrelse. Regeln innebär förbud för fullmäktig, stämmodeltagare
och ledamot av församlings nämnd att deltaga i behandling av ärende
som personligen rör honom eller någon sådan honom närstående som sägs i
4 kap. 13 § 2 p. rättegångsbalken om jäv emot domare.

Bestämmelserna om församlingens arkivvård har omarbetats. Enligt
förslaget äger församling besluta att de olika församlingsorganens arkivalier
skall överlämnas till pastor för att förvaras bland kyrkans handlingar. Om
sådant beslut icke meddelas, skall arkivalierna vårdas och förtecknas avvederbörande
församlingsorgans ordförande med rätt — beträffande fullmäktige,
stämma och särskilda nämnder — att till kyrkorådet för vård och
förtecknande överlämna de handlingar som icke erfordras för det löpande
arbetet.

Utförliga regler har föreslagits i fråga om församlingens drätsel. Sålunda
har i överensstämmelse med kommunallagens systematiska uppställning i
förslaget till lag om församlingsstyrelse bestämmelserna om bland annat
utgifts- och inkomststat, fondbildning, lånerätt, medelsförvaltning och revision
sammanförts till ett kapitel. Dessa bestämmelser har i allt väsentligt
utformats efter mönster av motsvarande regler i kommunallagen.

Bland de inledande bestämmelserna i detta kapitel har intagits föreskrifter
om skydd för församlingens förmögenhet, nämligen dels ett allmänt förbud
mot förbrukning av förmögenheten och dels redan nu gällande bestämmelser
om användning av medel som församling uppburit såsom vederlag
för anläggningstillgång eller på grund av försäkring av sådan tillgång. Det

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

inledande avsnittet innehåller vidare bland annat den regeln att beslut om
anslag, som skall täckas genom utdebitering under mer än fem år, skall
underställas länsstyrelsens prövning.

Beträffande utgifts- och inkomststaten föreslås i överensstämmelse med
kommunallagen att på utgiftssidan respektive inkomstsidan skall upptagas
det belopp vartill nästföregående års underskott respektive överskott uppgår
enligt avslutade räkenskaper, medan enligt nuvarande bestämmelser
församling äger upptaga antingen det löpande årets beräknade brist eller
behållning eller nästföregående års bokförda brist eller behållning. Förnyat
beslut om reservation av anslag behöver icke såsom nu fattas i samband
med utgifts- och inkomststatens fastställande. De olika nämndernas specialförslag
rörande utgifter och inkomster skall avlämnas till kyrkorådet före
den 1 september, där ej annan tid bestämmes av kyrkorådet.

Kommunallagens bestämmelser om fondbildning, vilka redan enligt nuvarande
lag gäller även för församlingarna, har infogats i förslaget till lag
om församlingsstyrelse.

De föreslagna reglerna om församlings lånerätt innebär väsentliga ändringar
i förhållande till nuvarande regler. Enligt gällande rätt äger församling
att — utan Kungl. Maj:ts medgivande — upptaga lån motsvarande
sammanlagt hälften av församlingens fordran å avgifter hos statsverket enligt
60 § lagen om församlingsstyrelse. Storleken av denna fordran hos
statsverket är beroende av bland annat utdebiteringen inom församlingen,
varför lånerätten är reglerad efter skattetryckets höjd. I stället förslås att
den underställningsfria lånerätten skall grundas på enbart skatteunderlaget
i församlingen. Församling må enligt förslaget upptaga lån till belopp motsvarande
en utdebitering av en krona per skattekrona. Lån som här avses
skall återbetalas inom fem år. Med tanke särskilt på de småförsamlingar,
där denna enkronasregel icke skulle komma att innebära en tillfredsställande
lånerätt, har regeln kompletterats med en bestämmelse som ger församling
möjlighet att hos Kungl. Maj:t begära en generell utökning av lånerätten.
— Lån som upptagits enligt bestämmelserna om den fria lånerätten
skall återbetalas inom fem år och skall, om lånetiden är mer än ett år,
årligen avbetalas. Församlingarna får nyttja sina fonder utan att detta,
såsom för närvarande är fallet, skall inkräkta på den fria lånerätten.

I fråga om medelsförvaltningen utsträckes de nu blott för kyrkoråd gällande
reglerna om medels förvaring och placering att avse medelsförvaltande
organ över huvud. Någon skillnad göres icke mellan fondmedel och andra
medel.

Vad angår redovisning för medlen har det ledande finansorganets —
kyrkorådets — ansvar för församlingens samlade bokföring starkare understrukits
än i gällande bestämmelser. Sålunda skall medelsförvaltande nämnd
föra räkenskaper i enlighet med av kyrkorådet givna anvisningar. Dylik
nämnd skall före den 1 mars, där ej kyrkorådet bestämmer annan tid, av -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

lämna redovisning till kyrkorådet för sin förvaltning under nästföregående
kalenderår. Därefter skall kyrkorådet inom tid, som fullmäktige respektive
stämman beslutar, dock alltid före den 1 april, sammanfatta och avsluta församlingens
räkenskaper för kalenderåret.

Det nuvarande minimiantalet revisorer höjes från två till tre. Om innehållet
i revisionsberättelse meddelas vissa bestämmelser. Bland annat stadgas
att berättelsen skall utmynna i ett bestämt till- eller avstyrkande av
ansvarsfrihet. Dechargefrågan skall behandlas vid fullmäktigesammanträde
respektive stämma senast i juni månad.

Skyldigheten att underställa vissa beslut Kungl. Maj :ts prövning har begränsats.
Bland annat skall såsom redan nämnts beslut om anslag, som
skall täckas genom utdebitering under mer än fem år, underställas icke
Kungl. Maj:ts utan länsstyrelsens prövning.

Besvär sreglema har i betydande utsträckning anpassats efter kommunallagens
motsvarande bestämmelser. Det fastslås att besvär kan anföras —
förutom över fullmäktig- och stämmobeslut — över beslut av församlingens
nämnder i allmänhet, icke blott över kyrkoråds beslut. Tiden för anförande
av besvär har bestämts till tre veckor och räknas från dagen för tillkännagivandet
av protokollsjustering å församlingens anslagstavla.

Beträffande besvärsmyndighetema innebär förslaget den betydelsefulla
ändringen att besvär över beslut av kyrkofullmäktige eller kyrkostämma
alltid skall, där ej annat är särskilt föreskrivet, anföras hos länsstyrelsen.
Såvitt gäller dylika beslut kommer sålunda domkapitlet som regel icke
längre att vara besvärsmyndighet. I fråga om besvär över beslut av kyrkoråd
eller annan församlingens nämnd blir liksom för närvarande målets
beskaffenhet avgörande för om målet skall upptagas och prövas av länsstyrelsen
eller domkapitlet. Till domkapitlets prövning hänföres enligt förslaget
beslut av utpräglat kyrklig natur, nämligen beslut om dels åtgärder
till främjande av gudstjänstlivet och den kyrkliga förkunnelsen i övrigt,
under förutsättning att åtgärden icke innebär användning av utdebiterade
medel, dels upplåtelse av gudstjänstlokal eller gravplats, dels slutligen utseende
eller entledigande av befattningshavare vid gudstjänstlokal och begravningsplats
eller disciplinär åtgärd mot sådan befattningshavare. För
övriga beslut av kyrkoråd och andra nämnder blir länsstyrelsen besvärsmyndighet,
där ej annat är särskilt föreskrivet.

B. Församlingens kompetens

Församlingens olika uppgifter har i förslaget till lag om församlingsstyrelse
angetts genom allmänna samlingsrubriker enligt i huvudsak samma
metod som kommit till användning i den gällande lagen om församlingsstyrelse.
Uppräkningen är avsedd att ange den yttre gränsen för församlings
verksamhet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

I fråga om de särskilda angelägenheter som församling har att vårda
föreslår kommittén att befattningen med folkbiblioteksväsendet skall upphöra.
Upprättande och underhåll av församlingsbibliotek skall sålunda icke
längre vara en församlingsangelägenhet.

Kommittén föreslår vidare att Kungl. Maj:t tillerkännes rätt att för särskilt
fall förordna att vården om begravningsplats i församling skall tillkomma
den borgerliga kommunen.

I övrigt har kommittén icke avsett att i sak göra någon ändring beträffande
församlingens kompetens sådan denna anges i 2 § i den nuvarande
lagen om församlingsstyrelse. Kommittén har emellertid sökt att genom en
omformulering finna adekvatare uttryck för församlingens olika verksamhetsgrenar.
I anslutning härtill har kommittén till särskilt övervägande upptagit
frågan om vad som inrymmes under det i den gällande lagen om församlingsstyrelse
förekommande uttrycket åtgärder till främjande av församlingsvården.
Kommittén har lämnat anvisning på de viktigaste typfallen
av hithörande åtgärder. Den församlingsvårdande verksamheten har i förslaget
beskrivits såsom särskilda åtgärder till främjande av gudstjänstlivet
och den kyrkliga förkunnelsen i övrigt samt den kristna kärleksverksamheten
och ungdomsvården.

C. Kyrkorådet

Enligt gällande lag har kyrkorådet den dubbla uppgiften att handha omvårdnaden
om församlingslivet och vara församlingens främsta administrativa
och ekonomiska organ. Kommittén har övervägt frågan om en
uppdelning av detta kyrkorådets nuvarande verksamhetsområde på så sätt
att de angelägenheter som är av övervägande kyrklig natur hänfördes till
ett organ samt de övriga bestyren — främst den ekonomiska förvaltningen
— tilldelades ett annat. Kommittén har emellertid icke funnit skäl föreslå
en sådan uppdelning utan anser att kyrkorådets ställning som det centrala
organet för alla förekommande ärenden i församlingen bör bibehållas.

Såvitt gäller kyrkorådets församlingsvårdande befogenheter har kommittén
velat särskilt betona kyrkorådets uppgift att vara det ledande organet
för det andliga livet i församlingen. Fördenskull har, såsom redan förut antytts,
i det lagrum i lagförslaget som behandlar kyrkorådets kompetens
intagits en bestämmelse av innehåll att kyrkorådet skall ha omsorg om
församlingslivet och med uppmärksamhet följa dess utveckling.

Såsom redan nämnts föreslås att kyrkoherden icke längre skall vara
självskriven ordförande i kyrkorådet men väl självskriven ledamot av rådet.

I moderförsamlings kyrkoråd kommer kyrkoherden enligt förslaget att
sakna ersättare. I annexförsamlings kyrkoråd må emellertid kyrkoherden
förordna en i pastoratet tjänstgörande präst att vara ledamot i kyrkoherdens
ställe. Sådant förordnande skall avse mandattiden för kyrkorådets
övriga ledamöter.

4 — Bihang till riksdagens -protokoll 1961. 6 sand. 2 avd. Nr 16

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

En särbestämmelse har meddelats angående det självskrivna ledamotskapet
i samfällighets kyrkoråd, då samfälligheten består av församlingar
tillhörande olika pastorat. Här skall domkapitlet förordna en av församlingarnas
kyrkoherdar att vara ledamot och en annan av kyrkoherdarna
att då han är förhindrad inträda i hans ställe. Detsamma skall gälla där
eljest församlingar tillhörande olika pastorat har gemensamt kyrkoråd.

D. Formerna för handläggning av gemensamma ärenden

Enligt gällande lag handlägges angelägenheter, som är gemensamma för
två eller flera församlingar, på i stort sett enahanda sätt som de enskilda
församlingsangelägenheterna. Den kyrkliga samfälligheten är sålunda organisatoriskt
uppbyggd på samma sätt som en församling, med kyrkofullmäktige
eller kyrkostämma som beslutande organ och ett samfällt kyrkoråd
som förvaltnings- och verkställighetsorgan. Och då samfällighet icke
bildats för vården om de gemensamma angelägenheterna, handlägges dessa
av gemensam kyrkostämma och eventuellt ett gemensamt kyrkoråd. Denna
ordning har i princip bibehållits i förslaget till lag om församlingsstyrelse.
För de fall då gemenskapen mellan församlingarna inskränker sig till vissa
begränsade uppgifter innebär förslaget emellertid vissa ändringar i den nuvarande
regleringen.

Beträffande flerförsamlingspastoraten, där för närvarande pastoratsangelägenheterna
såsom gemensamma för pastoratets församlingar handlägges
av gemensam kyrkostämma med församlingarna (pastoratsstämma), föreslår
kommittén att beslutanderätten i dessa angelägenheter skall tillkomma
ett organ av delegerade, utsedda av kyrkofullmäktige eller kyrkostämman i
församlingarna. För genomförande av ett sådant delegeradesystem har föreskrivits
att flerförsamlingspastorat skall vara obligatorisk samfällighet för
vården om pastoratsangelägenheterna. Flerförsamlingspastorat blir därigenom
en huvudtyg av de s. k. partiella samfälligheterna, d. v. s. de samfälligheter
som har att vårda endast viss eller vissa angelägenheter, medan
övriga angelägenheter ankommer på församlingarna var för sig.

Vad angår organisationen i de samfälligheter, vilkas bildande beror på
Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall, föreslår kommittén ett motsvarande
delegeradesystem så snart samfälligheten är partiell.

Enligt förslaget kommer sålunda beslutanderätten i de partiella samfälligheterna
att utövas av delegerade (»församlingsdelegerade»), utsedda
av de särskilda församlingarna, medan beträffande övriga samfälligheter —
de totala samfälligheterna, varmed kommittén avser sådana som omfattar
alla ekonomiska angelägenheter — den nuvarande ordningen föreslås bibehållen
och beslutanderätten alltså fortfarande skall tillkomma de genom
direkta val utsedda kyrkofullmäktige för samfälligheten.

För de fall då gemenskapen mellan församlingar är av så ringa omfatt -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

ning att en samfällighetsbildning skulle komma att medföra en överorganisation,
har den gällande ordningen med gemensam kyrkostämma utan
samfällighetsbildning bibehållits.

Beträffande förvaltnings- och verkställighetsorganet för gemensamma
angelägenheter föreslår kommittén ingen ändring. I samfälligheterna skall
som hittills finnas ett samfällt kyrkoråd. Flerförsamlingspastoraten bibehåller
sina pastoratskyrkoråd. Och i övrigt kan församlingar utan samfällighetsbildning
liksom för närvarande förena sig om ett gemensamt kyrkoråd
för vård om viss eller vissa angelägenheter.

Såvitt gäller kyrkoråden i de särskilda i en samfällighet ingående församlingarna
föreslår kommittén att församling alltid skall ha möjlighet att bibehålla
sitt kyrkoråd. Den nuvarande formen av total samfällighetsbildning,
som innebär att församlingarna saknar egna organ, skall enligt förslaget
icke vidare kunna tillskapas.

De av kommittén föreslagna bestämmelserna för Stockholmsförsamlingarna
skiljer sig från dem i förslaget till allmän församlingsstyrelselag
främst i fråga om formerna för hajidläggning av gemensamma angelägenheter.
Å andra sidan motsvarar lagförslaget i dessa delar i sina huvuddrag
gällande bestämmelser för Stockholms del. Sålunda har församlingsdelegerade
bibehållits och bestämmelserna om såväl deras antal som fördelning på
de särskilda församlingarna föreslås oförändrade. Däremot finner kommittén
att behov av suppleanter för delegerade inte förefinnes, och vidare föreslås
att mandattiden för delegerade skall — liksom beträffande landet i
övrigt — sammanfalla med kyrkofullmäktiges mandattid.

I fråga om förvaltning och verkställighet har det förvaltande organet,
berednings- och ekonomiutskottet, fått samma centrala kyrkokommunala
ställning som kyrkoråd i andra samfälligheter.

Vad beträffar arkivvården anser kommittén det inte vara erforderligt att
upptaga några mot föreskrifterna i förslaget till allmän församlingsstyrelselag
svarande bestämmelser utan hänvisar blott till arkivstadgan för Stockholm.

De särbestämmelser som kommittén funnit erforderliga för samfälligheten
i Göteborg har upptagits i en särskild lag om kyrklig samfällighet i denna
stad.

* * *

De av kommittén framlagda förslagen har varit föremål för omfattande
remissbehandling. Sedan Kungl. Maj:t även beslutat inhämta 1957 års
allmänna kyrkomötes yttrande över förslaget till lag om församlingsstyrelse,
såvitt bland annat avsåg de däri berörda frågorna om kyrkoherdens självskrivenhet
i kyrkorådet samt om kyrkorådets församlingsvårdande uppgifter,
har kyrkomötet i skrivelse den 4 oktober 1957 yttrat sig över dessa
spörsmål och dessutom i anledning av väckta motioner uttalat sig beträf 4* -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

fande vissa andra delar av förslaget. Vid skrivelsen har kyrkomötet fogat
kyrkolagsutskottets i ärendet avgivna betänkande (nr 17).

Den av kommittén företagna översynen av församlingsstyrelselagstiftningen
har i stort sett fått ett gott mottagande. De flesta remissinstanserna
har vitsordat, att kommitténs arbete är präglat av noggrannhet och i många
delar mycket förtjänstfullt. Några invändningar av betydelse har icke rests
mot den anpassning av huvudsakligen formell natur, som i åtskilliga hänseenden
gjorts efter KL. I nämnen, vilka icke direkt beröres av KL, har flera
remissmyndigheter — främst kyrkliga — hävdat att kommittén ej tillräckligt
beaktat de kyrkliga förhållandena. Detta gäller särskilt frågorna om
församlingens kompetens, kyrkorådets församlingsvårdande uppgifter och
kyrkoherdens ställning.

4. Propositionens huvudsakliga innehåll

I sak ansluter sig propositionen i allt väsentligt till församlingsstyrelsekommitténs
förslag. Endast på några punkter förekommer avvikelser från
vad kommittén förordat.

Sålunda föreslås i propositionen, att lagstiftningen på ifrågavarande område
innefattas i en enda lag för hela riket.

Medan kommittén förutsatt, att den gemensamma kyrkostämman i vissa
fall skall bibehållas såsom beslutande organ, föreslås i propositionen den
gemensamma kyrkostämman helt avskaffad; församlingar skall dock alltjämt
äga tillsätta ett gemensamt kyrkoråd.

I fråga om de på kyrkorådet ankommande rent kyrkliga uppgifterna har
kommittén för sin del föreslagit, att dessa ej anges i den nya församlingsstyrelselagen
på annat sätt än genom ett allmänt hållet stadgande om att
rådet skall ha omsorg om församlingslivet och med uppmärksamhet följa
dess utveckling. I propositionen har den ändringen vidtagits i kommitténs
förslag att kyrkorådets uppgift anges vara att ha omsorg om församlingslivet
och verka för dess utveckling.

Kommittén har beträffande arkivvården föreslagit bestämmelser, som
anpassats efter motsvarande föreskrifter i kommunallagen, medan i propositionen
föreslås, att den gällande ordningen om förvaring av kyrkliga arkivalier
bibehålies.

Utformningen av besvärsreglerna avviker i propositionen så till vida från
kommitténs förslag, att besvär över kyrkokommunala beslut skall anföras
hos länsstyrelsen, som har att inhämta domkapitlets yttrande före avgörandet.

Den nya lagen om församlingsstyrelse jämte följdförfattningar är avsedd
att i sin helhet träda i kraft den 1 januari 1963.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Utskottet

A. Allmänna synpunkter

Under senare år har betydelsefulla reformer ägt rum på kommunallagstiftningens
område. Reformerna, som syftat till att anpassa denna lagstiftning
efter de ändrade förhållanden utvecklingen medfört, har icke omfattat
de kyrkliga kommunerna. Det är emellertid självfallet av värde, att
även dessa kommuner får bedriva sin verksamhet under former, som motsvarar
nutida krav. Det i propositionen framlagda förslaget är avsett att
ge församlingsstyrelselagstiftningen en tidsenlig avfattning. Förslaget innebär
bland annat att åtskilliga bestämmelser i 1953 års kommunallag, vilka
tillämpats under flera år och därvid befunnits ändamålsenliga, överföres
till den kyrkligt kommunala lagstiftningen. Utskottet ansluter sig till
grundtanken i förslaget, att möjlighet bör ges församlingen att på det
kyrkokommunala området tillgodogöra sig de fördelar, som är förbundna
med den nya kommunallagstiftningen. I andra avseenden — såsom i fråga
om församlingens kompetens, kyrkorådets församlingsvårdande uppgifter
och föreskrifter rörande kyrkliga samfälligheter — har de nu gällande bestämmelserna
blivit i propositionen omarbetade och förtydligade. Förslaget
härutinnan finner utskottet principiellt sett väl avvägt. Utskottet
biträder även propositionens förslag, att lagstiftningen på förevarande
område innefattas i en enda lag för hela riket.

De i propositionen framlagda förslagen är således enligt utskottets mening
väl ägnade att läggas till grund för ny lagstiftning på området. Till
spörsmål av mera allmän räckvidd ävensom till frågor som i övrigt upptagits
i motionerna återkommer utskottet i det följande.

B. Församlings kompetens

Fn av de viktigaste uppgifterna vid utarbetandet av förslaget till församlingsstyrelselag
har varit att söka uppnå en klarare gräns mellan den
borgerliga och den kyrkliga kommunens kompetensområden. Det sätt, på
vilket detta spörsmål lösts i förslaget, finner utskottet vara tillfredsställande.
Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag, att församlingens
kompetens i första hand anges genom ett allmänt hållet stadgande i
nära anknytning till motsvarande bestämmelse i kommunallagen samt att
detta stadgande, såsom enligt gällande rätt, fullständigas genom en uppräkning
av de olika grupperna av särskilda församlingsangelägenheter.

Vad angår denna uppräkning finner utskottet lämpligt, att de särskilda
angelägenheterna — i synnerhet såvitt avser församlingsvården — bestäm -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

mes i tämligen vida formuleringar med angivande endast av den yttre gränsen
för församlingens verksamhet. Härigenom skapas möjlighet att fortlöpande
anpassa verksamheten efter samhällsutvecklingen.

Några kompetenskonflikter synes icke behöva befaras, när det gäller
sådana typiskt kyrkliga angelägenheter som anskaffande av och vård om
kyrka, begravningsplats, församlingshus, tjänstebostäder och annan för
kyrkligt ändamål avsedd egendom. Vad nu sagts torde även äga sin giltighet
i fråga om församlingsvården i inskränkt bemärkelse, det vill säga vad
som har samband med främjande av gudstjänstlivet, den prästerliga förkunnelsen
och de kyrkliga handlingarna.

Då det gäller församlingsvården i mera vidsträckt bemärkelse kan däremot
gränsdragningsproblem uppstå. Verksamheten berör nämligen här i
stor utsträckning områden, inom vilka den borgerliga kommunen kommit
att överta och handha ett flertal uppgifter, som ursprungligen ombesörjts
av församlingen, såsom skolundervisning, barnavård, sjukvård och socialvård.
Svårigheterna blir särskilt framträdande vid gränsdragningen mellan
den kyrkliga diakonien och det borgerliga samhällets socialvård. Förutsättningen
för att en verksamhet, varom här är fråga, skall falla inom församlingens
kompetens finner utskottet lika med departementschefen vara,
att verksamheten utgör ett led i det kyrkliga arbetet med syfte att ge en
kristen omvårdnad eller en kristen fostran samt att denna religiösa karaktär
i det enskilda fallet är otvetydigt ådagalagd. Dessa allmänna synpunkter
äger sin giltighet även vid angivande av ramen för församlingens verksamhet
bland barn och ungdom. Under hänsyn tagen till enahanda synpunkter,
som nyss sagts, har departementschefen i propositionen närmare
angivit området för församlingsvården i vidsträckt bemärkelse. De riktlinjer,
som härutinnan uppdragits, är enligt utskottets mening väl avvägda
och ägnade att tjäna som vägledning vid den praktiska tillämpningen.
Exemplen kan dock ej anses uttömmande. Andra former av sådan verksamhet,
som församling äger driva eller stödja med utdebiterande medel,
kan väl tänkas förekomma. En förutsättning är dock att ovan återgivna
villkor uppfylles.

Mot bakgrunden av det sagda är uppenbart, att den egentliga nykterhetsvården
icke rymmes inom församlingens kompetens. Emellertid vidtages
av skilda organisationer nykterhetsfrämjande åtgärder även utanför
den egentliga nykterhetsvårdens ram. Exempelvis hålles föredrag och
bedrives annat upplysningsarbete bland konfirmander i syfte att förebygga
bruket av alkoholhaltiga drycker. En form av sådan verksamhet
åsyftas i motionen II: 771. Enligt utskottets mening bör hinder icke möta
för församling att stödja dylik verksamhet blott den uppfyller de allmänna
krav, för vilka tidigare redogjorts.

Mot det i propositionen framlagda förslaget att överföra folkbiblioteks -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

väsendet i dess helhet till den borgerliga kommunen har utskottet icke
någon erinran. Arbetet härmed torde i allmänhet ej behöva bli tidsödande.
Praktiska svårigheter kan uppstå vid överförandet av några större församlingsbibliotek.
Detta torde särskilt bli fallet med några bibliotek i
Stockholm. Utskottet vill framhålla, att hinder icke bör möta för församlingen
att fram till tidpunkten för det slutliga överförandet av församlingsbiblioteket
sörja för dess förnyelse i sådan omfattning, att luckor i bokbeståndet
ej uppstår. I propositionen har uppmärksammats de problem,
som är förknippade med överförandet av de större biblioteken. En övergångsbestämmelse
har framlagts, som bemyndigar Kungl. Maj:t att, om så
erfordras, meddela närmare föreskrifter med avseende å den nya lagens
ikraftträdande. Härigenom anser utskottet — som förutsätter att dessa
biblioteks speciella förhållanden blir tillbörligen beaktade av Kungl. Maj:t
— att syftet med den i motionen II: 760 gjorda hemställan kan tillgodoses.
Något lagstadgande av det innehåll motionen anger finner utskottet
därför icke påkallat.

Att vården om församlingsbiblioteken överföres till den borgerliga kommunen
medför självfallet icke att församlingarna betages möjligheten att,
om de så önskar, inneha och med utdebiterade medel förnya ett handbibliotek
att nyttjas såsom ett led i det egentliga församlingsarbetet samt
i en härvid bedriven etisk och kristen bildningsverksamhet bland församlingens
medlemmar.

Beträffande begravningsplatserna ansluter sig utskottet till den av propositionen
omfattade meningen, att anskaffandet och vården av dem bör
ankomma på församlingarna. I likhet med departementschefen finner utskottet
emellertid ändamålsenligt med en regel, som möjliggör att vården
för visst fall kan överflyttas på den borgerliga kommunen. Utskottet förutsätter
att denna möjlighet begagnas endast då synnerliga skäl föreligger
och under iakttagande av tillbörlig pietet. Uppenbart är att sådan överflyttning
icke får ske av kyrkogård omkring sockenkyrkan. Då fråga uppkommer
om ett överflyttande är naturligt att församlingens egen inställning
vinner beaktande. En särskild bestämmelse av innehåll, att församlingens
medgivande kräves för åtgärden, finner utskottet under sådana
förhållanden ej erforderlig. Utskottet har därför avstyrkt det i motionen
II: 765 framställda yrkandet härom. Syftet med den i samma motion gjorda
framställningen om lagstadgande att kyrkogård, varå sockenkyrkan är belägen,
skall bevaras i församlingens förvaltning, anser utskottet tillgodosett
med vad utskottet ovan uttalat.

I fråga om den lokala begränsningen av församlingens kompetens biträder
utskottet de av departementschefen härutinnan gjorda uttalandena.

Ehuru propositionen åsyftar att ge en klarare gräns än den nuvarande
mellan den borgerliga och den kyrkliga kommunens kompetensområden

56 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

är det emellertid naturligt att i lagtext och motiv i huvudsak endast de
allmänna riktlinjerna uppdrages. Gränsdragningsproblem kan därför alltjämt
uppstå vid den praktiska tillämpningen. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 25 vid 1960 års riksdag framhöll betydelsen av att vid en revision av
den kyrkligt kommunala lagstiftningen former skapades för en samverkan
mellan de skilda kyrkliga och borgerliga organen i ekonomiska frågor. Det
förslag till sådan samverkan, som propositionen upptager, är avsett att
tillgodose det sålunda uttalade önskemålet.

Den föreslagna samverkan är främst avsedd att skapa förutsättningar
för en gemensam budgetberedning och möjliggöra en inbördes avvägning
av de skilda borgerliga och kyrkliga behoven. Emellertid synes den med
fördel kunna omfatta även de spörsmål, som äger samband med tillämpningen
av kompetensreglerna för den borgerliga och den kyrkliga kommunen.
Stora fördelar står att vinna, om överenskommelse i hithörande frågor
kan träffas mellan de båda kommunerna. Sålunda har i Stockholm mellan
representanter för staden och församlingarna den 1 december 1959 nåtts en
uppgörelse, vari förordas enhetliga kompetensregler avsedda att tillämpas
från den nya lagens ikraftträdande. Genom åtgärder av sådant slag kan
bland annat direkta kompetenskonflikter förebyggas. Vidare undvikes att
anslag för samma ändamål beviljas en inrättning eller organisation från
både den borgerliga och den kyrkliga kommunen liksom att en verksamhet,
som i och för sig är av beskaffenhet att kunna erhålla anslag, till följd
av tvekan hos respektive kommun om behörigheten blir ställd utan bidrag.
Det bör i detta sammanhang dock framhållas, att hinder icke kan anses
föreligga att en organisation som i likhet med vad utskottet tidigare anfört
verkar på två eller flera områden omfattande exempelvis bildnings- och
nykterhetsverksamhet beviljas anslag, till en gren från den borgerliga
kommunen och till en annan från församlingen. Utskottet finner det således
värdefullt, att samverkan av ovan angiven omfattning kommer till
stånd mellan den borgerliga och den kyrkliga kommunen. Det bör eftersträvas,
att denna samverkan sker under så smidiga former som möjligt
och anpassas efter de skilda lokala förhållandena.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet beslutat avstyrka de likalvdande
motionerna I: 650 och II: 760, i vilka hemställts, att någon föreskrift
om samverkan icke upptages i lagen. Utskottet har icke heller ansett
sig kunna tillstyrka att — såsom yrkats i motionen II: 768 — i kommunallagen
införes en motsvarande bestämmelse om samverkan i ekonomiska
frågor.

I fråga om församlingens kompetens vill utskottet avslutningsvis framhålla,
att syftet med kompetensregleringen är att ange ramen för den verksamhet,
som församling äger driva eller stödja med utdebiterade medel.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 57

Genom att anlita kollektmedel, donerade medel eller andra frivilliga bidrag
har församling möjlighet att verka utanför de gränser, som dragés upp
i församlingsstyrelselagen. Såsom allmänt villkor måste därvid uppställas,
att en verksamhet till sin natur icke får vara främmande för församlingslivet.

C. Kyrkorådet och kyrkoherdens ställning m.m.

Kyrkorådet bör liksom hittills intaga en ledande och central ställning
inom församlingslivet. En väsentlig förutsättning härför torde vara, att
kyrkorådet ej blott får handlägga ärenden av utpräglat kyrklig natur utan
även ombesörja adminstrativa och ekonomiska frågor av kyrkokommunal
beskaffenhet. Utskottet anser därför i likhet med departementschefen, att
en generell uppdelning av den på kyrkorådet ankommande förvaltningen
på två skilda organ icke bör äga rum.

De bestämmelser, som enligt gällande rätt reglerar kyrkorådets rent
kyrkliga uppgifter, har såsom otidsenliga utmönstrats ur förslaget till församlingsstyrelselag.
Det materiella innehållet i bestämmelserna har av de
sakkunniga ansetts böra inflyta i en ny kyrkolag. Utskottet finner det
ändamålsenligt att de ersättes med ett allmänt hållet stadgande, som anger
ramen för kyrkorådets församlingsvårdande uppgifter. Detta bör såsom
departementschefen förordat ges den avfattningen, att kyrkorådet
skall ha omsorg om församlingslivet och verka för dess utveckling.

De lagregler i förslaget, som anger kyrkorådets kyrkokommunala uppgifter,
föranleder — utöver vad i inledningen anförts — icke något utskottets
uttalande.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall kyrkoherden väl
vara självskriven ledamot av kyrkorådet men ej obligatoriskt dess ordförande;
endast om han väljes därtill, skall han bekläda posten. Oaktat
kyrkoherden icke valts till ordförande i kyrkorådet, skall han kunna begära
sammanträde med rådet, om han för uppgivet ändamal gör framställning
därom. Han bibehålies enligt propositionens förslag vid rätten att,
ändå att han icke är röstberättigad å kyrkostämma eller ledamot av
kyrkofullmäktige, närvara vid stämmans eller fullmäktiges sammanträden
och därvid deltaga i överläggningarna, medan hans nuvarande rätt att
framställa förslag upphör. Möjligheten enligt gällande lag att under samma
förutsättning som nyss sagts utse kyrkoherden till kyrkostämmans
eller kyrkofullmäktiges ordförande föreslås i propositionen tillika upphävd.
Icke heller skall kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar äga påkalla
hållande av kyrkostämma eller sammanträde med fullmäktige.

Enligt utskottets mening är den av propositionen omfattade ståndpunkten
i fråga om kyrkoherdens ställning i kyrkorådet förenlig med gällande
kyrkorätt. De sakskäl som anförts till stöd för den föreslagna ändringen

58 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

finner utskottet bärande och förslaget härutinnan får anses lämpligt avvägt.
Utskottet har därför beslutat avstyrka såväl de likalydande motionerna
I: 622 och II: 746, i vilka kyrkoherden föreslagits vara i första hand
icke valbar till ledamot av kyrkorådet och i andra hand väl valbar men icke
självskriven ledamot, som de likalydande motionerna I: 644 och II: 761
samt I: 647 och II: 764, i vilka kyrkoherdens självskrivenhet som ordförande
i kyrkorådet föreslagits bibehållen.

I fråga om den i motionen II: 770 gjorda framställningen, att kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar bibehålies vid rätten att påkalla sammanträde
med kyrkofullmäktige eller hållande av kyrkostämma, vill utskottet
endast erinra om att det beslutande organet skall hålla minst tre
sammanträden årligen, nämligen före utgången av juni månad, i oktober
och före utgången av december månad. Detta antal får i och för sig anses
tillfyllest för det ändamål, som åsyftas i motionen. Med hänsyn härtill och
då sammanträde även eljest kan hållas, om bland annat kyrkorådet det
begär, har utskottet beslutat avstyrka motionen.

Mot de ändringar som — enligt vad ovan redovisats — i övrigt föreslagits
i propositionen i fråga om kyrkoherdens ställning i församlingen har
utskottet icke någon erinran.

Enligt propositionens förslag skall såväl ordförande som vice ordförande
i kyrkorådet väljas av fullmäktige eller å stämma. Principen står i överensstämmelse
med vad som gäller beträffande presidiet i den borgerliga
kommunens styrelse. Skäl har ej anförts i motionen II: 763 och sådana
föreligger icke heller enligt utskottets mening som kan föranleda avsteg
från en dylik ordning. Ifrågavarande motion har utskottet därför beslutat
avstyrka.

För ledamotskap i kyrkoråd uppställes i gällande lag ett särskilt valbarhetsvillkor
av innehåll, att endast den som kan anses vilja främja församlingslivet
må väljas till ledamot eller suppleant i kyrkorådet. Församlingsstyrelsekommittén
har uttalat, att enligt den tolkning stadgandet givits
i rättspraxis har det fått karaktären av en anvisning till de väljande samt
att det i övrigt kommit att sakna praktisk betydelse. Det syntes enligt
kommittén riktigast att överlämna åt de väljande att avgöra vem som
kunde anses lämplig att företräda dem i kyrkorådet. Kommittén upptog
därför icke detta valbarhetsvillkor i sitt förslag. Icke heller i det uti propositionen
intagna lagförslaget har ifrågavarande villkor givits någon
uttrycklig motsvarighet. Emellertid har kyrkorådets verksamhet med avseende
å församlingslivet kommit till direkt uttryck i lagförslaget. Med
hänsyn till den avfattning stadgandet härom erhållit, finner utskottet
självfallet att endast sådana personer, som har intresse för församlingslivets
utveckling, bör inväljas i kyrkorådet. Då en anvisning härom till de
väljande sålunda innefattas i själva kompetensbestämmelsen för kyrko -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

rådet, anser utskottet något särskilt valbarhetsvillkor motsvarande det nu
gällande icke behöva uppställas. Utskottet har därför redan på denna
grund avstyrkt de likalvdande motionerna I: 646 och II: 762.

D. Kyrkliga samfälligheter

Det i propositionen framlagda lagförslaget innehåller flera viktiga nyheter
då det gäller samverkan mellan församlingar i gemensamma angelägenheter.
I propositionen framhålles, att betydande fördelar står att
vinna, om de kyrkligt ekonomiska angelägenheterna handhas av den större
kommunala enhet, som en samfällighet utgör. Utskottet vill understryka
vikten av att samfällighetsbildning kommer till stånd i vidgad utsträckning.
Församlingarna bör, där så är möjligt, söka gå samman och bilda enheter
med större ekonomisk bärkraft. Planeringen för framtida behov kan
göras säkrare och mera långsiktig.

Beträffande flerförsamlingspastoraten finner utskottet propositionens
förslag innebära betydande förbättring av de former, under vilka hithörande
angelägenheter handhas. Utskottet vill särskilt framhålla vinsten
av att pastoraten blir självständiga kommunala enheter och att ett representativt
beslutande organ tillskapas, till följd varav de otidsenliga pastoratsstämmorna
försvinner.

I propositionen föreslås, att församlingens åligganden beträffande folkbokföringen
överföres till den nya specialkommunen. Någon ytterligare
överflyttning av ärenden föreslås icke men rekommenderas äga rum på
frivillighetens väg, om så befinnes lämpligt. Utskottet anser det angeläget,
att överväganden sker om en sådan överflyttning av ekonomiska angelägenheter
i samband med att den allmänna pastoratsindelningsreformen
genomföres. En total ekonomisk samfällighet inom pastoratets ram torde
ofta innebära betydande organisatoriska fördelar.

I betraktande av det nu anförda finner utskottet den form av samverkan,
som innebär att ett gemensamt kyrkoråd utses utan att samfällighetsbildning
kommer till stånd, icke särskilt ändamålsenlig. Utskottet förutsätter,
att denna form mera sällan kommer till användning. I stället
bör avtal slutas om handhavandet av den gemensamma angelägenheten,
om detta är möjligt utifrån allmänna kommunalrättsliga grunder.

Vad gäller de representativa organen för samfälligheterna kan utskottet
i allt väsentligt biträda de framlagda förslagen. Allteftersom tyngdpunkten
i den ekonomiska förvaltningen kvarligger hos församlingen eller överflyttas
till samfälligheten kommer de gemensamma angelägenheterna att
handhas av delegerade, som utses av församlingarnas beslutande organ
respektive av direkt valda fullmäktige. Detta förhållande bör särskilt
beaktas om samfälligheten är i det närmaste total; steget bör då, såsom
departementschefen anfört, tagas fullt ut till total ekonomisk samfällighet.

60 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

I samband härmed bör de enskilda församlingarna få dispens från skyldigheten
att utse egna fullmäktige.

I och med att en gemensam lag blir gällande för hela riket bör avvikelser
från de allmänna bestämmelserna icke ifrågakomma, såvida icke tungt
vägande skäl föreligger. Utskottet kan icke finna, att sådana skäl förebragts
för det i motionen II: 705 väckta förslaget att tjänstgöringsperioden
för de församlingsdelegerade i Stockholm förskjutes ett år i förhållande
till vad som i propositionen föreslagits gälla för församlingsdelegerade
i allmänhet. Utskottet har därför beslutat avstyrka motionen.

I Stockholm utses för närvarande suppleanter för församlingsdelegerade.
Enligt propositionens förslag skall suppleanter icke förekomma för
de delegerade vare sig i Stockholm eller annorstädes. Utskottet finner
dock bärande skäl föreligga för att suppleantinstitutionen bibehålies i
Stockholm. Därvid har utskottet särskilt beaktat att de delegerade i Stockholm
har en starkt lokal anknytning och att flera församlingar kommer
att representeras i samfälligheten av endast två delegerade. Ett undantag
från de allmänna reglerna är därför enligt utskottets mening befogat i
detta särskilda fall.

Vad slutligen angår den i propositionen föreslagna uppmjukningen av
kompetensregeln för samfälligheten i Stockholm anser utskottet den vara
smidig och ändamålsenlig. Någon erinran av principiell natur kan ej anföras
mot den vidgade regeln. I likhet med departementschefen finner
utskottet det närmast vara en intern kyrklig angelägenhet för stoekholmsförsamlingarna,
vilka uppgifter som skall handhas av samfälligheten. Den
nya regeln synes också underlätta det ekonomiska samrådet mellan församlingarna
och staden; ett gemensamt organ för församlingarna är av
betydelse för detta samarbete.

E. Speeialfrågor

Vad angår de föreslagna besvärsreglerna anser utskottet ändamålsenligt,
att prövningen av kyrkokommunala besvär i samtliga fall ankommer på
länsstyrelsen. De kyrkliga intressena torde bli tillräckligt beaktade genom
att domkapitlet i förekommande fall får avgiva yttrande. Det kan även
erinras om att antalet besvärsärenden av här ifrågavarande slag för närvarande
är mycket ringa.

Beträffande arkivvården anser utskottet betydelsefullt, att de serier av
kyrkokommunala arkivhandlingar som förvaras i kyrkoarkivet icke bryts.
De måste nämligen med hänsyn till sin kontinuitet anses utgöra en värdefull
tillgång. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag, att gällande
ordning om förvaring behålles.

Mot behandlingen av övriga spörsmål, som i propositionen upptagits
under specialmotiveringen till lagförslagen, har utskottet icke någon
erinran.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961 61

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört får utskottet hemställa,
A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit viss ändring böra
företagas i det uti förevarande proposition, nr 70, framlagda förslaget till
lag om församlingsstyrelse — i anledning av sagda proposition samt med
avslag å motionerna I: 622 och II: 746,1: 644 och II: 761,1: 647 och II: 764,
II: 763, I: 646 och II: 762, II: 770, I: 650 och II: 769, II: 768, II: 705 ävensom
motionen II: 765, såvitt däri avses lagstadgande om villkor för överflyttande
av vården om begravningsplats till borgerlig kommun, måtte för
sin del antaga de i propositionen framlagda fyra lagförslagen med den ändringen
i förslaget till lag om församlingsstyrelse att 25, 39 och 40 §§ detta
förslag erhåller nedanstående, såsom utskottets förslag betecknade, lydelse:

Förslaget

till

Lag om församlingsstyrelse

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

25 §.

Sedan överläggningen---eller nej.

Ordföranden tillkännagiver---

Begäres omröstning,---vid

Val av församlingsdelegerade,
kyrkoråd och sådan församlingens
nämnd, som sägs i 57 § 2 mom.,
samt av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 77 §, så ock av
två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola
företagas till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst
så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.

- med klubbslag,
ral.

Val av församlingsdelegerade,
ävensom i Stockholms kyrkliga
samfällighet suppleanter, av kyrkoråd
och sådan församlingens nämnd,
som sägs i 57 § 2 inom., samt av
revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 77 §, så ock av två eller
flera personer för särskild beredning
av ärenden, som skola företagas
till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så
många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

1 mom. I Stockholms kyrkliga
samfällighet bestämmes antalet församlingsdelegerade
sålunda, att
varje församling utser en delegerad
och därutöver ytterligare en för
varje påbörjat tjugutusental invånare
i församlingen.

39 §.

1 inom. I Stockholms kyrkliga
samfällighet bestämmes antalet församlingsdelegerade
sålunda, att
varje församling utser en delegerad
och därutöver ytterligare en för
varje påbörjat tjugutusental invånare
i församlingen. Suppleanter
utses till lika antal som delegerade.

2 mom. Skola församlingsdelegerade

40 §

1 inom. Församlingsdelegerade
utses av kyrkofullmäktige i varje
församling eller, om sådana icke
finnas i församlingen, av kyrkostämman.

2 mom. I avseende å valbarhet
till församlingsdelegerad, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt
till avsägelse skall vad i 10 § stadgas
om kyrkofullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock skall i
Stockholm valbarhet vara inskränkt
inom församling.

3 mom. Församlingsdelegerade
väljas för fyra år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter
det, då allmänna val av kyrkofullmäktige
förrättats. Där val sker
första gången och icke äger rum
under år, då allmänna val av fullmäktige
förrättas, skall valet dock
ej avse längre tid än till utgången

---i 32 § 3 mom.

1 mom. Församlingsdelegerade,
ävensom i Stockholms kyrkliga
samfällighet suppleanter, utses av
kyrkofullmäktige i varje församling
eller, om sådana icke finnas i församlingen,
av kyrkostämman. Sker
ej val av suppleanter proportionellt,
skall tillika bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna skola
inkallas till tjänstgöring.

2 mom. I avseende å valbarhet
till församlingsdelegerad, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt
till avsägelse skall vad i 10 § stadgas
om kyrkofullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock skall i
Stockholm valbarhet vara inskränkt
inom församling.

Vad om församlingsdelegerad är
stadgat gäller ock om suppleant.

3 mom. Församlingsdelegerade
och suppleanter väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då allmänna val
av kyrkofullmäktige förrättats. Där
val sker första gången och icke äger
rum under år, då allmänna val av
fullmäktige förrättas, skall valet
dock ej avse längre tid än till ut -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

av det år, då sådana allmänna val
nästa gång skola äga rum.

Val av jörsamlingsdelegerade förrättas
i december månad näst före
ingången av det år, då deras tjänstgöringstid
börjar. Då valet förrättas
av kyrkofullmäktige samma år
allmänna val av fullmäktige ägt
rum, utövas ordförandeskapet i de
nyvalda fullmäktige intill dess ordförande
blivit vald av den som
fullmäktige därtill särskilt utsett.

Avgår församlingsdelegerad före
den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, anställes fyllnadsval för den
återstående delen av sagda tid.

gången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga
rum.

Valet förrättas i december månad
näst före ingången av det år,
då tjänstgöringstiden börjar. Då
valet förrättas av kyrkofullmäktige
samma år allmänna val av fullmäktige
ägt rum, utövas ordförandeskapet
i de nyvalda fullmäktige intill
dess ordförande blivit vald av
den som fullmäktige därtill särskilt
utsett.

Avgår församlingsdelegerad före
den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, anställes fyllnadsval för den
återstående delen av sagda tid;
dock skall i Stockholms kyrkliga
samfällighet för delegerad, som utsetts
vid proportionellt val, inkallas
den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordningen
bör inträda, och skall den
sålunda inkallade tjänstgöra under
den tid, som återstått för den avgångne.

B. att motionerna

1. 11:760;

2. II: 771; samt

3. II: 765, såvitt däri avses förvaltningen av kyrkogård varå sockenkyrkan
är belägen,

måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt.
Stockholm den 18 maj 1961

På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén, Olsén,
Sveningsson, Erik Olsson, Hedblom, Carl Albert Anderson*, Källqvist* och
Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Adamsson, Larsson i Luttra, Nilsson i
Östersund, Hammar*, Alemyr*, Hamrin i Jönköping, Svenungsson, Hedin,
Zetterberg och Johansson i Trollhättan.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

A) avseende regleringen i 2 § förslaget till lag om församlingsstyrelse av
frågan om församlings kompetens

av herrar Sveningsson, Harald Pettersson, Hamrin i Jönköping, Svenungsson
och Hedin, vilka yrkat, att 2 § 2 mom. skall erhålla följande lydelse:

Om Konungen för särskilt fall så förordnar, skall begravningsplats anskaffas
eller vårdas av borgerlig kommun. Sådant förordnande må meddelas
endast under förutsättning att församlingen samtyckt därtill.

B) avseende regleringen i 44 m. fl. §§ förslaget till lag om församlingsstyrelse
av frågan om kyrkoherdens ställning i kyrkorådet

1) av herrar Sveningsson, Hamrin i Jönköping, Svenungsson och Hedin,
vilka anfört och yrkat:

a) Under hänvisning till vad som anförts i de likalydande motionerna
I: 644 och II: 761 samt I: 647 och II: 764 hemställes, att 44 § i lagförslaget
erhåller följande lydelse:

1 mom. Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar eller den präst inom församlingen som kyrkoherden därtill förordnar.

1 annexförsamling skall där tjänstgörande präst föra ordet i kyrkorådet,
när kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar ej är tillstädes.

Hava församlingar tillhörande olika pastorat gemensamt kyrkoråd, förordnar
domkapitlet en av församlingarnas kyrkoherdar eller annan inom
någon av församlingarna tjänstgörande präst att vara ordförande i kyrkorådet
och en annan sådan präst att vid hinder för honom föra ordet.

2 mom. Övriga ledamöter---till tjänstgöring.

3 mom. I kyrkoråd---varje församling.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

b) Bifalles förestående förslag erfordras i konsekvens härmed att ändringar
vidtages i 20, 33, 41, 46, 47, 48, 57, 61, 62, 63 §§ förslaget till lag om
församlingsstyrelse samt i 6 § förslaget till lag om införande av lagen om
församlingsstyrelse.

Med hänsyn härtill och då den knappa tiden ej medgivit utarbetande av
de erforderliga ändringarna i lagtexten får vi — under förutsättning av bifall
till yrkandet i reservationen — hemställa,

att kamrarna måtte till konstitutionsutskottet återremittera förslaget
till lag om församlingsstyrelse och förslaget till lag om införande av lagen
om församlingsstyrelse, såvitt avser ovan angivna paragrafer, i och för sådan
omarbetning, som blir följden av det sålunda fattade beslutet.

2) av herr Alemyr, som anfört och yrkat:

a) De skäl departementschefen åberopat till stöd för att kyrkoherden
skall vara självskriven ledamot av kyrkorådet finner jag icke bärande. Inom
nutida kommunallagstiftning råder en allmän tendens att avskaffa enskilda
befattningshavares självskrivna ledamotskap i nämnder och styrelser
och i stället låta det representativa organet utse samtliga ledamöter. Så
är exempelvis förhållandet beträffande ledamöterna i skolstyrelse och barnavårdsnämnd.
Grundad anledning saknas att göra avsteg från en sådan
ordning när det gäller kyrkorådets ledamöter; jämväl kyrkoherden bör därför
enligt min mening jämställas med person, som kan väljas till ledamot av
kyrkorådet. Jag avstyrker förty propositionens förslag i före varande del och
hemställer, att 44 § i lagförslaget erhåller följande lydelse:

1 mom. Ledamöter i kyrkorådet jämte suppleanter för dem väljas av
kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman till det antal,
som bestämmes av fullmäktige eller stämman. Antalet ledamöter, däri
inberäknad ordföranden, må dock icke vara under fem.

Sker ej---till tjänstgöring.

2 mom. I kyrkoråd---varje församling.

b) Bifalles förestående förslag erfordras i konsekvens härmed att ändringar
vidtages i 20, 33, 41, 45, 46, 47, 48, 57, 59 och 63 §§ förslaget till lag
om församlingsstyrelse samt i 6 § förslaget till lag om införande av lagen
om församlingsstyrelse.

Med hänsyn härtill och då den knappa tiden ej medgivit utarbetande av
de erforderliga ändringarna i lagtexten får jag — under förutsättning av
bifall till yrkandet i reservationen — hemställa,

att kamrarna måtte till konstitutionsutskottet återremittera förslaget till
lag om församlingsstyrelse och förslaget till lag om införande av lagen om
församlingsstyrelse, såvitt avser ovan angivna paragrafer, i och för sådan
omarbetning, som blir följden av det sålunda fattade beslutet.

C) avseende regleringen i 45 § förslaget till lag om församlingsstyrelse
av frågan om villkoren för valbarhet till kyrkorådet

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

av herrar Sveningsson, Hedblom, Harald Pettersson, Larsson i Luttra,
Hammar, Hamrin i Jönköping, Svenungsson och Hedin, vilka yrkat, att
45 § skall erhålla följande lydelse:

Till ledamot eller suppleant i kyrkorådet må väljas endast den som är
röstberättigad vid val av fullmäktige eller å kyrkostämma samt boende
inom församlingen och uppnått tjugutre års ålder ävensom kan anses vilja
främja församlingslivet.

I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet och verkan av
valbarhetens upphörande ävensom rätt för vald ledamot eller suppleant
att avsäga sig uppdraget skall vad i 10 § är stadgat om kyrkofullmäktig äga
motsvarande tillämpning; dock må utom personer, som avses i andra stycket
av nämnda paragraf, ej heller i församlingens tjänst anställd befattningshavare,
som förestår någon rådet underställd förvaltning, utses till
ledamot eller suppleant.

D) avseende regleringen i 47 § förslaget till lag om församlingsstyrelse av
frågan om utseende av ordförande och vice ordförande i kyrkorådet

av herrar Harald Pettersson och Larsson i Luttra, vilka — under förutsättning
att bestämmelserna angående kyrkoherdens självskrivenhet såsom
ordförande i kyrkorådet upphäves — yrkat, att 47 § skall erhålla följande
lydelse:

Kyrkorådet utser inom sig ordförande och vice ordförande att tjänstgöra
den tid, för vilken i jjjf § 2 mom. avsedda ledamöter blivit invalda i
rådet.

E) avseende regleringen i 69 § förslaget till lag om församlingsstyrelse av
frågan om samråd mellan borgerlig och kyrklig kommun

av herrar Harald Pettersson, Larsson i Luttra, Hamrin i Jönköping och
Hedin, vilka under åberopande av de skäl, som anförts i de likalydande
motionerna I: 650 och II: 769, yrkat, att 69 § andra stycket skall utgå.

Särskilda yttranden:

1) beträffande kyrkoherdens ställning

av herrar Adamsson och Nilsson i Östersund, vilka anfört:

Av principiella skäl anser vi, att kyrkoherden ej bör vara vare sig självskriven
ordförande eller ledamot i kyrkorådet. Liksom fallet är i övriga
kommunala församlingar bör enligt vår mening där såväl ordförande som
övriga ledamöter tillsättas genom val. Det anses emellertid osäkert, om en
sådan ändrad ordning kan genomföras utan kyrkomötets medverkan. Med
hänsyn härtill och då den föreslagna lagstiftningen i övrigt synes väl avvägd,
vill vi ej medverka till någon åtgärd, som skulle kunna leda till att
förslaget till ny församlingsstyrelselagstiftning icke i sin helhet kunde an -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1961

tagas i kommunallags ordning d.v. s. genom beslut av Kungl. Maj:t och
riksdagen utan kyrkomötets medverkan.

2) beträffande samverkan i ekonomiska frågor

av herrar Sveningsson och Svenungsson, vilka anfört:

Kontakt för ömsesidig information i budgetfrågor mellan den borgerliga
och den kyrkliga kommunen förekommer redan i viss omfattning, vilket vi
anser vara tillräckligt. Med hänsyn till den rekommendation i ärendet, som
gjordes av konstitutionsutskottet vid höstriksdagen 1960, har vi emellertid
icke funnit skäligt motsätta oss det föreslagna stadgandet om ett samråd
av hittillsvarande informativa karaktär, då detta icke innebär en begränsning
av den kyrkokommunala självbestämmanderätten. Vi vill dock understryka
vikten av att den kyrkliga kommunen icke i något avseende för
framtiden bindes i sitt självständiga handlande.

3) beträffande tjänstgöringsperioden för de församlingsdelegerade i Stockholm av

herrar Hedblom och Svenungsson, vilka anfört:

Enligt vår mening har i motionen II: 705 framförts tungt vägande skäl för
att tjänstgöringsperioden för de församlingsdelegerade i Stockholm förskjutes
ett år i förhållande till vad som i propositionen föreslagits gälla för församlingsdelegerade
i allmänhet. Motionärernas synpunkter har emellertid
icke vunnit anslutning inom utskottet. Vi har dock på detta sätt velat tillkännagiva
vår principiella uppfattning i ämnet, vilken för övrigt överensstämmer
med gällande rätt.

nr	705	av
nr	746	av
nr	760	av
nr	761	av
nr	762	av
nr	763	av
nr	764	av
nr	765	av
nr	768	av
nr	769	av
nr	770	av
nr	771	av

nr	705	av
nr	746	av
nr	760	av
nr	761	av
nr	762	av
nr	763	av
nr	764	av
nr	765	av
nr	768	av
nr	769	av
nr	770	av
nr	771	av

nr	705	av
nr	746	av
nr	760	av
nr	761	av
nr	762	av
nr	763	av
nr	764	av
nr	765	av
nr	768	av
nr	769	av
nr	770	av
nr	771	av