Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15 (Utlåtande 1953:Ku15 Konstitutionsutskottet)

Nr 15—16.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

Nr 15.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen om val till riksdagen, m. m.

Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 15 april 1953 hänvisat
en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 213, vari Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 8 april 1953, föreslagit riksdagen
att antaga följande

1) Förslag
till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
skall efter 90 § införas en ny, såsom 90 a § betecknad paragraf av följande
lydelse.

90 a §.

För Stockholm skall vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat i stället
i tillämpliga delar gälla om en valnämnd av fem inom staden boende
personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i denna nämnd jämte suppleant
för honom förordnas av överståthållarämbetet. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter väljas av stadsfullmäktige å tid, då val till befattningar
inom staden eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i
avseende å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning å valnämnd
i Stockholm.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954, dock att för den första fyraårsperioden
ordförande i valnämnden och suppleant för honom skola förordnas
av överståthållarämbetet före den 1 januari 1954 samt ledamöter
och suppleanter i valnämnden skola utses av stadsfullmäktige vid sammanträde
i december månad 1953. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 5 samt. 2 avd. Nr 15—16.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

2) Förslag

till

Lag

4i in ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 63 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

63 §.

Val i--------för staden.

Beträffande Stockholm skall vad
i denna lag stadgas i avseende å
magistrat gälla om den valnämnd,
som enligt lagen om val till riksdagen
skall finnas för staden, dock att
vad i 34 och 42 §§ stadgas i fråga om
magistrat i stället skall gälla om
överståthållarämbetet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1954.

3) Förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och It § lagen den
15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 13 § tredje stycket och 14 § lagen den 15 juni
1935 om kommunalstyrelse i Stockholm1 2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

13 §.

Om indelning i valkretsar jämte Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets antalet fullmäktige för varje val -

1 Senaste lydelse av 63 § se SFS 1932: 272 (jfr SFS 1942: 177).

2 Senaste lydelse av 13 § se SFS 1936: 77 och av 14 § se SFS 1942: 178.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

(Nuvarande lydelse.)

äga, efter därom av magistraten uppgjort
förslag, stadsfullmäktige göra
framställning hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning
må överståthållarämbetet förordna
om sådan indelning, sedan tillfälle
berelts stadsfullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut om indelning
i valkretsar skall meddelas senast
två månader före ingången av
det kalenderår, under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att kungörelse skall offentligen anslås
å rådhuset och införas i den tidning,
däri överståthållarämbetets kungörelser
vanligen intagas.

(Föreslagen lydelse.)

krets äga stadsfullmäktige göra framställning
hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning må
överståthållarämbetet förordna om
sådan indelning, sedan tillfälle beretts
stadsfullmäktige att avgiva yttrande
i ärendet. Beslut om indelning i valkretsar
skall meddelas senast två
månader före ingången av det kalenderår,
under vilket beslutet skall träda
i tillämpning.

§•

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att kungörelse skall offentligen anslås
inom valnämndens lokaler och
införas i den tidning, däri överståthållarämbetets
kungörelser vanligen
intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1954.

4) Förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930
(nr 200) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 5, 10 och 11 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse
i Stockholm1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 11 § se SFS 1942: 179.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

(Nuvarande lydelse.)

Kyrkofullmäktiges antal----

Kyrkostämman besluter, med iakttagande
av vad nu är sagt, huru
många kyrkofullmäktige skola utses
för församlingen. Om beslutet skall
magistraten ofördröjligen underrättas.

(Föreslagen lydelse.)

§•

— utser 30—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande
av vad nu är sagt, huru
många kyrkofullmäktige skola utses
för församlingen. Om beslutet skall
överståthållarämbetet ofördröjligen
underrättas.

10 §.

För val--------inom valkrets.

Vid valkretsindelning---särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort
förslag, kyrkofullmäktige göra
framställning hos magistraten. Utan
föregående framställning må magistraten
förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut
om indelning i valkretsar skall
meddelas senast två månader före ingången
av det kalenderår, under vilket
beslutet skall träda i tillämpning.

Om indelning i valkretsar jämte
antalet fullmäktige för varje valkrets
äga, efter därom av kyrkorådet uppgjort
förslag, kyrkofullmäktige göra
framställning hos överståthållarämbetet.
Utan föregående framställning
må överståthållarämbetet förordna
om sådan indelning, sedan tillfälle
beretts kyrkofullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut om indelning
i valkretsar skall meddelas senast
två månader före ingången av
det kalenderår, under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

11 §.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att annat än allmänt val skall äga
rum å sön- eller helgdag som bestämmes
av magistraten, samt att kungörelse
skall offentligen anslås å rådhuset
och införas i den tidning, däri
överståthållarämbetets kungörelser
vanligen intagas.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock om förfarande^ när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen; dock
att annat än allmänt val skall äga
rum ä sön- eller helgdag, som bestämmes
av överståthållarämbetet, samt
att kungörelse skall offentligen anslås
inom valnämndens lokaler och
införas i den tidning, däri överståthållarämbetets
kungörelser vanligen
intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
195b.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

Beträffande motiveringen för lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

Stockholms magistrat har, i likhet med Övriga magistrater, i åtskilliga
hänseenden att taga befattning med allmänna val, såväl kommunala val
som val till riksdagens andra kammare. Sålunda handhar magistraten en
stor del av förberedelserna för valet, leder själv eller genom sina deputerade
själva valförrättningen samt verkställer slutligen såvitt angår kommunala
val också sammanräkningen; denna ankommer vid andrakammarval på
överståthållarämbetet (i andra städer länsstyrelsen). På grund av att valbestyren
under valår ansetts vara till avsevärt hinder för magistratensrädhusrättens
verksamhet i övrigt, i första hand den dömande verksamheten,
har från Stockholms stads och magistratens sida initiativ tagits för att
befria magistraten från dess befattning med valen. Stockholms stadsfullmäktige
har vid sammanträde den 16 mars 1953 godkänt ett av en kommunal
kommitté (benämnd stadskollegiets rådhusrättskommitté) framlagt
förslag i denna riktning ävensom beslutat i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att härför erforderliga författningsändringar måtte genomföras.

I propositionen lämnas till en början en redogörelse för de bestämmelser,
som reglera Stockholms magistrats befattning med allmänna val.

Därefter redogöres, med ledning av en promemoria upprättad av stadskollegiets
rådhusrättskommitté, för den betydelse ur arbetssynpunkt som
magistratens nuvarande befattning med valbestyren har för magistraten. Av
redogörelsen framgår bl. a. följande. Förslag till valkretsindelning
vid stadsfullmäktigval samt valdistriktsindelning vid allmänna
val överhuvudtaget upprättas regelmässigt genom magistratens försorg. Likaledes
upprättas genom magistratens försorg förslag till valkretsindelning vid
kyrkofullmäktigval, vilket förslag därefter förelägges magistraten för fastställelse.
Arbetet med upprättande av dessa förslag utföres efter samråd
med magistratsrådmannen av en assessor från rådhusrätten och brukar i
regel taga i anspråk omkring en vecka, stundom två, varje vår. Det förberedande
arbetet med granskningen av anmärkningar mot röstlängden
skötes under valår av magistratsrådmannen med biträde av en av de två
assessorer från rådhusrätten, vilka från mitten eller första hälften av juli äro
helt upptagna av valbestyr. Under år, då val icke hållas, utföres arbetet
i fråga av magistratsrådmannen. För prövning av anmärkningarna sammanträder
en delegation ur magistraten. Prövningen brukar taga en kväll i anspråk.
— I fortsättningen behandlas endast åtgärder, som vidtagas under valår;
valarbetet under övriga år är — bortsett från efterträdarsammanräkningar
— i stort sett avslutat i och med att röstlängden justerats. — Sedan
röstlängden justerats och vallokal för varje distrikt fastställts, påbörjas för
magistratens del det huvudsakliga arbetet med s. k. röst k o r t, som magistraten
på grund av beslut av stadsfullmäktige har att utsända till samtliga

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

röstberättigade. Röstkort innehåller meddelande om att vederbörande äger
rösträtt vid det val som förestår samt uppgift å den vallokal, i vilken röstningen
skall äga rum. Till en början utföres det på magistraten ankommande
arbetet av nyss nämnda assessorer med hjälp av eventuellt ytterligare någon
befattningshavare, men efter första veckan i augusti, då korten vanligen äro
färdigtryckta å såväl adress- som textsidan, vidtar kollationering av dem, innefattande
även bortgallring av ett stort antal kort, vilket brukar kräva minst
tre veckors arbete av — under 1952 — åtta för ändamålet anställda personer.
Efter kollationeringen distribueras röstkorten. Antalet utsända röstkort uppgick
1952 till omkring 540 000. I stort sett bedrives arbetet med utfärdande
av röstlän g dsutdrag parallellt med arbetet å röstkorten. Magistraten
biträdes härvid av mantalsverket, som med anlitande av det ena exemplaret
av röstlängden utfärdar över hälften av de omkring 18 000 utdrag, som utfärdas
varje valår, företrädesvis under månaden närmast före valet. Arbetet med
dessa utdrag är synnerligen tidskrävande och omständligt. Bestyren med
själva valförrättningen ta sin början redan på våren under valåret.
Dessa bestyr innefatta en mångfald administrativa göromål, berörande personer,
som skola tjänstgöra som valförrättare, ävensom valtryck, vallokaler,
promemorior in. m. Vid riksdagsmannaval verkställes i förväg kontroll över
att partiernas å valsedlarna upptagna kandidater äro valbara, varjämte valbarhetsintyg
utfärdas. De år, då allmänna kommunalval förrättas, vidtager,
sedan stadsfullmäktigvalet avslutats, en veckas efterarbete, förberedelser för
röstsammanräkning samt förberedelser för kyrkofullmäktigvalet, som äger
rum en månad efter stadsfullmäktigvalet. R ö s t s a in in a nräkningen
efter dessa båda kommunala val påbörjas alltid å åttonde dagen efter respektive
val och pågår i ungefär två veckors tid. Med röstsammanräkningen äro
5—6 av rådhusrättens jurister sysselsatta, biträdda, såvitt angår stadsfullmäktigval,
av 25—30 manuella räknare, som anställas bland personal utanför
magistraten och rådhusrätten. Vid röstsammanräkningen efter kyrkofullmäktigval
kräves ett något mindre antal räknare. Under tiden närmast
efter varje kommunalval och även under tiden för själva röstsammanräkningen
pågår ett mycket tidsödande arbete med kontroll av att de å valsedlarna
upptagna kandidaterna äro valbara ävensom en hel del övrigt efterarbete.
Arbetet med röstkort, röstlängdsutdrag, valförrättningen och röstsammanräkningen
utföres under ledning av eller efter samråd med magistratsrådinannen.

Sedan i propositionen redogjorts för vissa tidigare framställningar i ämnet,
erinras om att 1946 års kommunallagskommitté behandlat frågan om en
avveckling av magistratens kommunala uppgifter, nämligen i sitt betänkande
nr III (SOU 1952: 14), och därvid anfört bland annat (s. 177):

Om såsom kommittén föreslagit magistratens befattning med de uppgifter,
som enligt lagen om kommunalstyrelse i stad tillkomma denna, skall
upphöra, synes det önskvärt att även frågan om en överflyttning av magistratens
befattning med valen och av dess nuvarande statligt administrativa
uppgifter upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning bör i ma -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

gistratsstäderna, såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna och övriga
kommuner, en fullständig skilsmässa mellan förvaltning och rättsskipning
åvägabringas, den nuvarande magistratsinstitutionen avvecklas och rättsväsendet
övertagas av staten. Då en utredning av nu förevarande frågor icke
kan anses ingå i kommitténs uppdrag, har kommittén ej haft anledning
framlägga något förslag härom. Inom kommittén har emellertid diskuterats
olika vägar för en slutlig avveckling av magistraten.

Vad angår magistratens befattning med valen har kommittén därvid funnit
att valbestyren även i magistratsstäderna böra övertagas av valnämnder.
I samband härmed böra för hela riket i huvudsak enhetliga bestämmelser
om valförrättningsorgan antagas.

1 sin i det föregående nämnda promemoria har stadskollegiets rådhusrättskommitté
uttalat sig för att valbestyren överflyttades från magistraten
till andra organ och vidare — med hänsyn till den särställning, som Stockholms
magistrat, såvitt angår dess kommunala och statligt administrativa
uppgifter, intoge i förhållande till rikets övriga magistrater, och till omfattningen
av de med valen i huvudstaden förknippade göromålen — förordat
att en överflyttning av valbestyren redan nu borde komma till stånd utan
avvaktande på en allmän lösning för samtliga magistratsstäders vidkommande
av motsvarande problem.

Kommittén erinrade om vad kommunallagskommittén yttrat därom att
valbestyren även i magistratsstäderna borde övertagas av valnämnder och
anförde att man syntes med ganska stor säkerhet kunna utgå från att detta
bleve den lösning statsmakterna komrne att välja i fråga om valbestyrens
handhavande vid en reform innebärande magistraternas avskaffande som
statligt administrativa organ. En provisorisk reform för Stockholms vidkommande
borde då tydligen följa samma linjer.

Kommittén tilläde, att det vore uppenbart, att i en stad av Stockholms
storlek det organ, som skulle handha valbestyren, måste till sitt förfogande
ha ett kansli för administrerande av den vidlyftiga valapparaten. Dessa
kansligöromål borde lämpligen anförtros åt ett redan befintligt organ med
arbetsuppgifter som ha sammanhang med valbestyren.

Inom kommittén hade från nyss angivna utgångspunkter diskuterats frågan
på vilket eller vilka organ valbestyren lämpligen borde överflyttas därest
magistraten befriades från befattningen med dessa bestyr.

I fråga om anordnandet av den egentliga valförrättningen
har kommittén uttalat sig för att dessa bestyr borde ankomma på en v a 1-n ä m n d. Denna borde, liksom nu är förhållandet med valnämnderna i
fögderistäder och landskommuner, få ett dominerande inslag av kommunalvalda
ledamöter. Kommittén föreslår, att i Stockholm ordföranden utses av
överståthållarämbetet. Ämbetet borde också utse eu suppleant för ordföranden.
Antalet kommunalvalda ledamöter i valnämnden bör enligt kommittén
bli fyra med lika många suppleanter. Mandattiden föreslås både för ordföranden
och ledamöterna bli fyra år.

Som valnämndens kansli föreslås mantalsverket skola fungera, emedan
detta verk har tillgång till lokaler och personal i den omfattning som

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

erfordras; för vissa valuppgifter måste under alla förhållanden extra personal
anställas. Inom mantalsverket finnas vidare, anför kommittén, tillgängliga
skilda sakuppgifter, som äro erforderliga för valbestyrens fullgörande.
Eftersom mantalsverket redan nu har åtskilliga delvis synnerligen
betungande valtekniska uppgifter, antingen självständigt eller såsom biträde
åt magistraten, skulle, enligt vad kommittén framhåller, den föreslagna
anordningen följaktligen i betydande omfattning endast innebära en fortsättning
av ett redan etablerat sakernas tillstånd.

Magistratens uppgift att fastställa valkretsindelning för kyrkofullmäktigval
föreslår kommittén överflyttad på överståthållarämbetet, som
därigenom skulle få att besluta i samtliga valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor
i samband med allmänna val. Ämbetet skulle få samma befattning
med valfrågor som länsstyrelserna, vilka besluta i samtliga indelningsfrågor
rörande landsbygden och städer under landsrätt. Föreskriften att
magistraten skall uppgöra förslag till valkretsindelning för stadsfullmäktigval
anser kommittén kunna utgå. Magistratens uppgifter i övrigt synas
kommittén utan olägenhet kunna överflyttas på valnämnden, som komme
all genom mantalsverket ha tillgång till de befolkningssiffror, som utgöra
det väsentliga materialet för indelningen. Stadsfullmäktiges befattning med
valkrets- och valdistriktsindelningsfrågor skulle bli oförändrad.

Eftersom röstlängden i Stockholm upprättas genom mantalsverkets
försorg har det synts kommittén lämpligt, att valnämnden (mantalsverket)
får svara för att föreskrivna underrättelser till icke röstberättigade utsändas.
Skyldigheten att granska inkomna anmärkningar mot röstlängden
och meddela beslut över dessa anmärkningar borde överflyttas från magistraten
till valnämnden. Kommittén har erinrat om att på landet och i
städer under landsrätt granskningen åvilar valnämnden.

Utsändandet till de röstberättigade av s. k. röstkort bör enligt kommittén
lämpligen utföras av den myndighet som svarar för den egentliga
valförrättningen, d. v. s. valnämnden, eftersom röstkorten måste utfärdas
med hjälp av röstlängden och endast en kort tid står till buds för arbetet.
Av samma skäl anses jämvTäl ansvaret för utfärdande av r ö s t längdsutdrag
böra åvila valnämnden.

I fråga om röstsa m manräkningen föreslår kommittén, att överstäthållarämbetet
jämväl verkställer sammanräkning av rösterna vid kommunala
val. Kommittén erinrar om att sammanräkning vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för
församling, bestående av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad,
verkställes av länsstyrelsen.

Under framhållande av att stadsfullmäktig- och kyrkofullmäktigval skola
äga rum under år 1954 föreslår kommittén att omorganisationen genomföres
från och med den 1 januari 1954.

Under den kommunala remissbehandlingen av rådhusrättskommitténs
förslag ha yttranden över detta avgivits av vederbörande kommunala myndigheter
ävensom av Stockholms magistrat.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

Samtliga hörda myndigheter tillstyrkte därvid i huvudsak förslaget. Stadsjuristen
förordade att förslaget försåges med en övergångsbestämmelse,
som möjliggjorde, att ordförande, ledamöter och suppleanter i valnämnden
kunde utses i december 1953.

Såsom inledningvis nämnts beslöto Stockholms stadsfullmäktige den 16
mars 1953 på förslag av stadskollegiet att i princip godkänna rådhusrättskommitténs
förslag samt att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att härför
erforderliga författningsändringar måtte genomföras.

Övcrståthållarämbetet förklarade, med överlämnande av stadsfullmäktiges
skrivelse, att ämbetet icke ville motsätta sig att förslaget genomfördes.

Departementschefen har anfört:

»Den föreliggande frågan huruvida Stockholms magistrat bör befrias från
bestyren med allmänna val gäller ett organisatoriskt problem som omedelbart
berör endast Stockholms stad. Spörsmålet har emellertid, såsom också framhållits
i ärendet, en allmännare bakgrund.

Sedan gammalt åvilar magistraterna åtskilliga administrativa uppgifter
av såväl statlig som kommunal natur. Efter hand har utvecklingen, vilken
dock ej varit alldeles enhetlig, medfört att magistraternas kommunala uppgifter
minskat och blivit av huvudsakligen formell art. På föredragning av
chefen för inrikesdepartementet har denna dag beslutats proposition till riksdagen
med förslag till ny kommunallag, gemensam för stad och land. Detta
förslag innebär bl. a. en slutlig avveckling av magistraternas kommunala
uppgifter.

Så småningom har den åsikten alltmera stadgat sig att också magistraternas
statligt administrativa uppgifter borde avvecklas. Därigenom skulle öppnas
möjlighet att avskaffa själva magistratsorganisationen. Det skäl som i
första hand anförts för en sådan reform är att det ur rättskipningens synpunkt
måste vara till fördel att upplösa den sammankoppling av förvaltning
och rättskipning som råder genom att ett och samma organ är dels såsom
magistrat administrativt organ, dels som rådhusrätt domstol. Genom avskaffandet
av magistratsorganisationen skulle också en annan trängande reform
underlättas, nämligen rådhusrätternas förstatligande. Samtliga nu berörda
frågor — avvecklingen av magistraternas statliga uppgifter, avskaffandet
av magistratsorganisationen och rådhusrätternas förstatligande —
torde kunna komma under utredning inom en mycket nära framtid.

Magistraternas uppgifter enligt vallagarna intar i viss män en mellanställning
mellan deras kommunala och deras statligt administrativa uppgifter.
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen förbereder och
leder magistrat såväl de kommunala valen som valen till riksdagens andra
kammare; dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid kommunala
val, medan sammanräkningen vid andrakammarval ankommer på
länsstyrelsen.

Kommunallagskommittén har i sitt nyssnämnda betänkande uttalat att om
magistratens befattning med egentliga kommunala uppgifter skall upphöra,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.

det synes önskvärt att också frågan om en överflyttning av magistratens
befattning med valen upptages till prövning. Enligt kommitténs uppfattning
bör i magistratsstäderna, såsom redan nu är fallet i landsrättsstäderna, valbestyren
övertagas av valnämnder och i samband därmed för hela riket i
huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan antagas. Något
förslag härom har kommittén emellertid ej framlagt, enär kommitténs uppdrag
ej omfattat dessa frågor.

När spörsmålet om en allmän reform beträffande magistraternas befattning
med de allmänna valen på detta sätt aktualiserats, kan det tydligen ifrågasättas,
om man bör till särskild behandling upptaga samma spörsmål beträffande
Stockholm. Stadens myndigheter och överståthållarämbetet har
emellertid ansett att förhållandena för Stockholms vidkommande är så särpräglade,
att det är väl motiverat att förfara på detta sätt. Jag vill ansluta
mig till denna åsikt. Till stöd härför vill jag särskilt anföra — förutom valarbetets
särskilt stora omfattning i Stockholm — att Stockholms magistrat
redan nu intar en särställning i det att åtskilliga uppgifter, som i andra
magistratsstäder åvilar magistraten, i Stockholm lagts på annan myndighet.
Även om de förut antydda utredningarna igångsättes inom kort, måste det
dock tydligen dröja tämligen lång tid innan en allmän reform beträffande
magistraternas valbestyr kan genomföras, särskilt om reformen såsom förut
antytts sammankopplas med andra vittutseende frågor.

Det återstår därefter att taga ståndpunkt till frågan huruvida den av staden
för dess del beslutade lösningen kan godtagas. Denna innebär i sina huvuddrag
att magistratens bestyr med valen överflyttas på en valnämnd, dock
att uppgiften att verkställa röstsammanräkning vid kommunala val lägges
på överståthållarämbetet. Denna lösning överensstämmer i huvudsak med
den som kommunallagskommittén skisserat för en allmän reform. På nuvarande
stadium är det givetvis omöjligt att med någon grad av bestämdhet
uttala sig om hur den slutliga lösningen blir vid en sådan reform, men
mycket talar för att den kommer att ansluta sig till de av kommunallagskommittén
uppdragna riktlinjerna. Ur denna synpunkt finner jag således
ingen anledning att motsätta mig det för Stockholms vidkommande framlagda
förslaget. Jag är emellertid angelägen om att betona att denna lösning
endast kan betraktas som ett provisorium utan bindande verkan för en slutlig,
allmän reform.

I fråga om detaljerna i förslaget, i den mån dessa är av den beskaffenhet
att ståndpunkt därtill behöver tagas i förevarande sammanhang, har jag ej
funnit anledning till erinran. Eftersom den nya ordningen torde böra tillämpas
från och med 1954 års kommunalval, bör de erforderliga lagändringarna
träda i kraft från och med ingången av nämnda år med, i fråga om ändringen
i lagen om val till riksdagen, en särskild övergångsbestämmelse av
det innehåll som föreslagits av stadsjuristen i Stockholm och jämväl godkänts
av stadsfullmäktige.»

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15. 11

Utskottet finner ej anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till propositionen, nr 213, måtte
antaga de ovan intagna förslagen till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 63 § kommunala vallagen
den 6 juni 1930 (nr 253);

3) lag angående ändrad lydelse av 13 § tredje stycket och
14 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse
i Stockholm; samt

4) lag angående ändrad lydelse av 5, 10 och 11 §§ lagen
den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.

Stockholm den 5 maj 1953.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARLAD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren*, Gustav Emil Andersson,
Englund*, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Hansson, Sandberg, Damström, Georg
Pettersson och Bergström*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén,
Swedberg, Jonsson i Haverö, fru Svedberg, herrar Hammar, Bark*, fröken
Wetterström* och herr Rimås.

* Ej närvarande vid justeringen.