Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956 (Utlåtande 1956:Ku11 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Nr 11

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen m. m.

Till konstitutionsutskottet ha båda kamrarna den 17 april 1956 hänvisat
en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 166, vari Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 16 mars 1956,

A. till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt nedan intagna,
vid propositionen fogade förslag till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen
samt

B. föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen och

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Beträffande motiveringen till lagförslagen får utskottet, i den mån redogörelse
därför icke lämnas i det följande, hänvisa till det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet.

Inledning

Enligt riksdagsordningen gäller såsom allmän regel, att rösträtt vid val
av ledamöter till andra kammaren ej må utövas av annan valberättigad
än den som personligen inställer sig vid valförrättning. Samma grundsats
gäller enligt den kommunala vallagen vid val, som där avses. I syfte att
underlätta de röstberättigade medborgarnas deltagande i de politiska och
kommunala valen ha dock vissa undantag gjorts från denna huvudregel.
Sålunda kan enligt lagen om val till riksdagen (vallagen) och kommunala
vallagen bl. a. valberättigad, som till följd av vistelse utom riket eller yrkeseller
tjänsteförpliktelse är förhindrad att iakttaga inställelse vid valförrättning,
få avlämna valsedel genom postverket eller utrikesförvaltningens organ.
Vidare äger gift väljare avlämna valsedel genom andra maken, om
även denna är röstberättigad.

Yrkanden om ytterligare åtgärder för att underlätta för de röstberättigade
att deltaga i de allmänna valen ha vid skilda tillfällen framförts. Sålunda
hemställde riksdagen i skrivelse år 1951 (nr 51) om förslag till sådana
ändringar i vallagarna att den nomadiserande lappbefolkningen får rätt att
före valdagen rösta å postanstalt samt i skrivelse år 1953 (nr 99) om över1
Bihang till riksdagens protokoll 1956. 5 samt. 2 avd. Nr 11

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

syn av bestämmelserna angående röstmottagning å beskickningar och konsulat.
En utredning i frågan om vilka personer som skola vara behöriga
att på landet utfärda röstlängdsutdrag har begärts i skrivelse av 1955 års
riksdag (nr 151).

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 uppdrog chefen
för justitiedepartementet åt kanslidirektören vid överståthållarämbetet Sten
Waller att såsom sakkunnig verkställa teknisk översyn av bestämmelserna
rörande allmänna val. Utredningsmannen erhöll enligt direktiven i uppdrag
bl. a. att verkställa de utredningar, som begärts i de nyss nämnda
riksdagsskrivelserna.

Den sålunda tillkallade utredningen, som antagit benämningen 1955 års
valutredning, avgav den 12 december 1955 ett delbetänkande, vari till behandling
upptagits vissa frågor rörande möjligheterna att underlätta deltagande
i allmänna val. I betänkandet behandlas sålunda frågor om ändrade
bestämmelser rörande valsedelsförsändelse genom äkta make, om
behörighet att på landet utfärda röstlängdsutdrag, om ändring av bestämmelserna
angående röstmottagning på beskickningar och konsulat samt om
underlättande av lapparnas valdeltagande.

över utredningens betänkande ha efter remiss yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,
länsstyrelserna i tretton län samt Svenska landskommunernas
förbund. Några länsstyrelser ha vid sina remissvar fogat yttranden
av underställda myndigheter.

I propositionen ha upptagits de i betänkandet behandlade frågorna om
valsedelsförsändelse genom äkta make, om utfärdande av röstlängdsutdrag
och om röstmottagning på beskickningar och konsulat. Några särbestämmelser
till underlättande av lapparnas valdeltagande har utredningen icke
ansett erforderliga. Utredningen har följaktligen icke framlagt något förslag
i detta hänseende. Frågan bör enligt departementschefens mening vinna
sin lösning inom ramen för det mera omfattande spörsmålet om generella
regler, innebärande förbättrade möjligheter till valdeltagande för avlägset
boende röstberättigade, och har därför icke upptagits till behandling i förevarande
sammanhang.

I. Bestämmelserna rörande valsedelsförsändelse genom äkta make

Enligt § 24 riksdagsordningen må i den ordning, som stadgas i lagen
om val till riksdagen, make avgiva valsedel genom andra maken, därest
denna är röstberättigad. Vallagens bestämmelser härom gälla såväl då röstningen
sker vid valförrättning som då den sker på postanstalt, beskickning
eller konsulat. Jämlikt 62 § nämnda lag äger sålunda, därest äkta makar
båda äro röstberättigade, den ena av dem ingiva valsedel genom andra maken
vid valförrättning. Detsamma gäller enligt 74 § vid röstning på postanstalt,
beskickning eller konsulat. Enligt sistnämnda stadgande är det dock
en förutsättning att den make som lämnar valsedel för andra maken också
själv röstar.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Enligt 28 § kommunala vallagen må, om äkta makar båda äro röstberättigade
»vid samma val», den ena av dem genom andra maken ingiva valsedel
vid valförrättning. Även vid kommunala val gäller, enligt 39 §, att
make själv skall rösta för att få lämna valsedel för andra maken på postanstalt,
beskickning eller konsulat.

Beträffande sättet för valsedelsförsändelses iordningställande stadgas i
63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen, att väljaren själv frivilligt
skall inlägga sin valsedel i innerkuvert och tillsluta detta samt i närvaro
av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvert, vilket omedelbart
därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vittnet
intygar å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för intygets meddelande,
att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.

Utredningen har anfört, att några principiella skäl icke kunde anses föreligga
för ett bibehållande av kravet att make, som överlämnade andra makens
valsedelsförsändelse, själv skulle vara röstberättigad. Icke heller torde,
enligt utredningen, mot ett slopande av detta krav kunna anföras, att
röstningsproceduren därigenom skulle kompliceras.

Beträffande verkan av den föreslagna ändringen anför utredningen, att
den komme att medföra behörighet för gifta personer, som icke vore svenska
medborgare eller som icke uppnått föreskriven rösträttsålder, att avlämna
valsedelsförsändelse. Utredningen anser, att det icke funnes någon anledning
att utesluta dessa personer från möjligheten att överbringa en av andra
maken iordningställd valsedelsförsändelse. Någon ändring av bestämmelserna
att vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat make
för att få avlämna valsedelsförsändelse från andra maken också själv
måste rösta har utredningen icke ansett påkallad.

Utredningen har i förevarande sammanhang även berört det i vallagarna
uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne vid ordningställande av valsedelsförsändelse.
Dessa bestämmelser hade, enligt utredningen, efter ikraftträdandet
av den nya rättegångsbalken och upphävandet därmed av den
äldre rättegångsordningens regler om vittnesjäv givit upphov till vissa
tolkningssvårigheter. Enligt utredningens mening borde å vittne, som här
avsåges, kunna tillämpas bestämmelsen i 24 § andra stycket lagen om införande
av nya rättegångsbalken, vari stadgades att, om enligt lag eller
författning för besiktning, uppskattning eller annan sådan uppgift ojävig
person skulle anlitas och särskild föreskrift därom ej vore meddelad, därtill
ej finge tagas någon, mot vilken förekomme jäv, som gällde mot domare.
Utredningen har därför icke ansett någon särskild bestämmelse härom erforderlig.
För det fall att tvekan likväl skulle råda om riktigheten av utredningens
uppfattning om tillämpligheten i förevarande sammanhang av
nyssnämnda bestämmelse i lagen om införande av nya rättegångsbalken,
har utredningen förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras
i vallagarna.

4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr It år 1956

Flertalet remissinstanser ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran utredningens
förslag om upphävande av kravet på rösträtt för den make som
vid valförrättning vill avlämna valsedelsförsändelse från andra maken.
En remissinstans har emellertid ansett det otilfredsställande, att en person,
som själv icke vore röstberättigad, skulle kunna genom underlåtenhet att
avlämna valsedelsförsändelse påverka utgången av valet. I ett annat yttrande
ha uttalats betänkligheter mot att valsedelsförsändelse skulle få
framlämnas av make, som ej uppnått myndig ålder eller omyndigförklarats,
ävensom farhågor för att identifieringen av icke röstberättigad make skulle
kunna föranleda svårigheter.

Den i betänkandet berörda frågan om innebörden av kravet på närvaro
av ojävigt vittne har upptagits till diskussion i flera yttranden, därvid olika
uppfattningar yppats rörande tolkningen av gällande bestämmelser.

Departementschefen framhåller, att man med kravet på rösträtt för den
make, som överlämnade valsedelsförsändelse från andra maken, kunde
antagas ha avsett att värna valsäkerheten. Enligt departementschefens uppfattning
skyddades valsäkerheten emellertid främst genom att det över
huvud taget icke vore möjligt att rösta genom annan person, utom då fråga
vore om makar, varför det skulle vara av mindre betydelse, om undantaget
utsträcktes att omfatta också de fall, då den make som inställde sig vid
valförrättningen icke själv hade rösträtt. Enär å andra sidan en sådan ändring
av gällande regler åtminstone i enstaka fall kunde underlätta valdeltagandet,
ansåge sig departementschefen vilja biträda utredningens förslag.
Någon nämnvärd komplicering av röstningsproceduren behövde ej
befaras uppkomma, enär betryggande legitimation av icke röstberättigad
make i förekommande fall utan omgång kunde ske exempelvis genom
företeende av prästbevis eller besked rörande allmän sjukförsäkring. Departementschefen
föreslår därför, att i § 24 riksdagsordningen vidtages sådan
ändring, att kravet på alt make, som vill framlämna valsedelsförsändelse
från andra maken, själv skall vara röstberättigad, bortfaller. Därest
detta förslag av riksdagen antages såsom vilande, har departementschefen
för avsikt att till behandling i samband med grundlagsfrågans slutliga prövning
framlägga förslag till erforderliga ändringar i vallagarna.

I fråga om det i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen uppställda
kravet på att vittne, som medverkar vid iordningställande av valsedelsförsändelse,
skall vara ojävigt anför departementschefen, att för skapande av
klarhet uttrycklig bestämmelse beträffande diskvalifikationsgrunderna borde
införas i vallagarna. Departementschefen anser det ur valsäkerhetssynpunkt
vara fullt tillräckligt, om från vittnesbehörigheten undantagas väljarens
make samt barn till någon av makarna, samt föreslår, att föreskrift av
detta innehåll upptages i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 195å

II. Behörighet att på landet utfärda röstlängdsutdrag

I fråga om val till riksdagens andra kammare kan enligt 70 § vallagen röstning
i vissa närmare angivna fall ske på postanstalt eller på beskickning eller
konsulat. Den röstande skall, då han avlämnar valsedel enligt dessa bestämmelser,
inneha för sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt
han tillhör, utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad
vid valet, dagen för valet samt den Konungens befallningshavande, som skall
verkställa röstsammanräkning för den valkrets väljaren tillhör.

Jämlikt 71 § 2 mom. vallagen skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av
valnämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt
skall därom antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda
utdraget eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt
undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må
ock insändas till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort,
där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller
magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda
utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelseår
och hemvist inom nämnda ort. Där så ''begäres, skall utdrag med posten
översändas till sökanden. Möter, då ansökan inkommit med posten, hinder
för utfärdande av begärt utdrag, skall meddelande härom med angivande
av hindrets art ofördröjligen översändas till sökanden.

Vad nyss sagts i avseende å magistrat skall, jämlikt 90 § vallagen, i stad
utan magistrat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas
för sådan stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt 90 a §
nämnda lag i dessa avseenden jämställd med magistrat.

I fråga om kommunalval ha bestämmelser, motsvarande de nyss återgivna,
upptagits i 35, 36 och 63 §§ kommunala vallagen.

Poströstningen genomfördes för kommunalval 1942 och för val till riksdagens
andra kammare 1944. Behörighet att på landsbygden utfärda röstlängdsutdrag
tillkom till en början endast valnämndens ordförande. I två
likalydande motioner vid 1950 års riksdag (I: 193 och II: 233) hemställdes
under åberopande av att vissa praktiska olägenheter uppkommit genom
denna begränsning — om sådan ändring i bestämmelserna att i landskommun
utfärdande av röstlängdsutdrag kunde uppdragas åt annan person än
valnämndens ordförande.

Motionerna ledde till sådana ändringar i vallagarna, att behörighet att utfärda
röstlängdsutdrag skulle på landet tillkomma ej blott valnämndens ordförande
utan jämväl dennes suppleant.

I två likalydande motioner (1:326 och 11: 378) vid 1955 års riksdag föreslogs,
under åberopande av att nyssnämnda lagändringar visat sig otillräckliga,
att riksdagen måtte besluta att även för annan kommun än stad skulle
på därom gjord framställning kunna utses särskild eller särskilda personer
att utfärda röstlängdsutdrag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr il år 1956

I utlåtande (nr 14) i anledning av motionerna anförde konstitutionsutskottet,
att den år 1950 genomförda lagändringen visat sig icke vara till fyllest.
Enligt utskottets mening vore det önskvärt, att jämväl på landet någon vore
behörig att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga röstberättigade inom kommun,
som vore uppdelad i två eller flera valdistrikt. En lagändring härvidlag
ansåg uskottet emellertid icke böra ske på så sätt, att ''behörigheten att utfärda
röstlängdsutdrag obligatoriskt eller fakultativt överflyttades från valnämndens
ordförande och suppleanten för denne till någon annan person,
utan på så sätt, att behörighet i förevarande hänseende tillädes, förutom åtminstone
valnämndens ordförande, jämväl någon annan lämplig person. Ändring
av gällande regler i ämnet borde enligt utskottets mening föregås av en
närmare utredning inom vederbörande departement, därvid med utgångspunkt
från vad utskottet anfört borde undersökas, om icke uppgiften att utfärda
röstlängdsutdrag för samtliga valdistrikt inom kommunen kunde anförtros
åt kommunalnämndens ordförande, vilken redan enligt gällande bestämmelser
hade att taga viss befattning med ansökningar om röstlängdsutdrag
och, när kommunalkontor funnes, där kunde få hjälp med utskrivning
och expediering av röstlängdsutdrag.

I enlighet med den hemställan, i vilken konstitutionsutskottets yttrande
utmynnade, anhöll riksdagen i skrivelse (nr 151) till Kungl. Maj:t om utredning
och förslag till 1956 års riksdag i frågan om vilka personer som skulle
vara behöriga att på landet utfärda röstlängdsutdrag.

Utredningen har uppehållit sig vid den i olika sammanhang yppade tanken
att ersätta röstlängdsutdragen med annan legitimationshandling, vilken icke
behövde för ändamålet särskilt anskaffas men som ändock vore av den beskaffenhet,
att dess användande i det väsentliga medförde samma fördelar
som utdraget. För dylikt ändamål kunde tänkas ifrågakomma sådant medborgarkort,
varom bestämmelse meddelas i folkbokföringsförordningen. Frågan
om utfärdandet av dessa har emellertid numera genom kungörelsen den
30 maj 1952 (nr 342) ställts på framtiden. Då det därjämte måste anses tveksamt
om medborgarkorten, såsom de enligt folkbokföringsförordningen bestämts
utformade, överhuvud kunde tänkas ersätta röstlängdsutdragen, borde
enligt utredningens mening den omständigheten att frågan om medborgarkortens
införande alltjämt vore öppen icke utgöra hinder för partiella reformer
beträffande röstlängdsutdragen.

Utredningen anser det icke vara en tillfredsställande lösning att, såsom
konstitutionsutskottet ifrågasatt, giva kommunalnämndens ordförande behörighet
att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga valdistrikt i kommunen.
Enär uppdraget att vara kommunalnämndens ordförande är av förtroendekaraktär,
måste man enligt utredningens uppfattning förutsätta, att kommunalnämndens
ordförande på dagarna vore upptagen av förvärvsarbete och
därför icke kunde taga befattning med utfärdandet av utdragen förrän efter
den ordinarie arbetstidens slut och vid en tid på dagen, då i många lands -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

kommuner någon postlägenhet icke funnes; det kunde ej ens påräknas, att
ordföranden hade möjlighet att varje kväll expediera inkomna ansökningar.

Enligt utredningen borde man hellre söka en lösning i närmare anslutning
till vad som gällde för städerna, där möjlighet funnes att anförtro uppdraget
att utfärda röstlängdsutdrag till sådana i stadens tjänst anställda befattningshavare,
vilka lättast kunde förena uppdraget med sina vanliga arbetsuppgifter
och vilka hade tillgång till expedition för mottagning av allmänheten.
Utredningen framhåller därvid, att efter kommunindelningsreformens
genomförande utvecklingen syntes gå mot en ökad användning av heltidsanställda
tjänstemän också inom landskommunernas förvaltning. Kommuner
med kommunalkontor hade sålunda regelmässigt kommunalkamrer eller annan
befattningshavare, som måste anses väl skickad att utfärda röstlängdsutdrag.
Med hänsyn till det sätt, varpå valnämnderna vore organiserade på
landet, med särskilda valnämnder för varje valdistrikt, kunde emellertid, enligt
utredningen, den rätt att utse utfärdare av röstlängdsutdrag, som för städernas
del tillkomme magistraten eller i stad utan magistrat valnämnden,
icke lämpligen anförtros valnämnd på landet. Det hade därför synts utredningen
nödvändigt att anförtro uppdraget att meddela dylika förordnanden
åt något annat organ. Härvid borde enligt utredningen länsstyrelsen och kommunalfullmäktige
— som båda hade att taga befattning med valnämndens
utseende —- främst komma i fråga. Lämpligast hade utredningen funnit
vara, att uppgiften anförtroddes länsstyrelsen, som nu hade att utse ordförande
i valnämnden jämte suppleant för denne. Om denna uppgift skulle
ankomma på länsstyrelsen, vore det lämpligt, att något kommunalt organ
stode som förslagsställare, och härtill syntes kommunalnämnden vara mest
lämpad. En dylik möjlighet att förordna särskild utfärdare av röstlängdsutdrag
komme, enligt utredningen, att äga sin största betydelse för kommuner,
som vore indelade i olika valdistrikt. Möjligheten borde emellertid icke vara
begränsad till sådana fall utan stå öppen för samtliga kommuner. Med tanke
särskilt på de mindre kommuner, som saknade anledning att begära särskild
utdragsutfärdare, borde, enligt utredningen, suppleanten för valnämndens
ordförande bibehållas vid behörigheten att jämte ordföranden utfärda röstlängdsutdrag.

På grund av vad sålunda anförts har utredningen föreslagit, att röstlängdsutdrag
på landet få utfärdas, förutom av valnämndens ordförande och dennes
suppleant, av den länsstyrelsen på förslag av kommunalnämnden därtill
förordnar.

I remissyttrandena har utredningens förslag i denna del i princip tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Vissa modifikationer ha emellertid i flera yttranden
ansetts önskvärda beträffande detaljer i förslaget. Sålunda ha från förslaget
avvikande meningar framförts i frågan om vilken myndighet som borde
meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlängdsutdrag. Några
länsstyrelser ha ifrågasatt, om icke denna uppgift lämpligen borde ankomma
på kommunalnämnderna, medan eu länsstyrelse uttalat, att dylikt förord -

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

nande borde kunna meddelas av kommunalfullmäktige. En remissmyndighet
har ansett det föreslagna förfaringssättet med utfärdande av särskilda
förordnanden onödigt tungrott och föreslagit, att kommunalnämndsordförande
och kommunalkamrer skulle förklaras vara utan förordnande behöriga
att utfärda röstlängdsutdrag.

Departementschefen ultalar, i likhet med utredningen, att förutsättningar
för att nu upptaga spörsmålet om röstlängdsuldragens ersättande med annan
legitimationshandling, som ej behövde för varje val särskilt anskaffas,
icke vore för handen. Det av utredningen framlagda förslaget vore enligt departementschefens
uppfattning ägnat att underlätta valdeltagandet; en fördel
med förslaget vore, att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag också

1 landskommunerna kunde såsom tjänsteangelägenhet anförtros kommunal
befattningshavare, som under tjänstetid regelmässigt vore anträffbar på en
för allmänheten tillgänglig expedition, vilket vanligen icke vore fallet med
valnämndens ordförande och dennes suppleant, vilka ofta finge sköta sina
uppdrag på fritid vid sidan av sitt ordinarie förvärvsarbete.

I anledning av att i vissa remissyttranden uttalats, att befogenheten att på
landet meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlängdsutdrag borde
kunna läggas i händerna på kommunalnämnden eller kommunalfullmäktige,
anför departementschefen, att ingen av de sålunda föreslagna myndigheterna
vore ur principiell synpunkt olämplig för uppgiften men att det syntes
mera konsekvent och lämpligt, att länsstyrelsen, som hade att utse ordförande
i valnämnd och suppleant för denne, meddelade förordnande också för
den som jämte dessa skulle äga utfärda röstlängdsutdrag.

Någon ändring i fråga om behörigheten för valnämndens ordförande och
dennes suppleant att, liksom hittills, utfärda röstlängdsutdrag för sitt valdistrikt
anser departementschefen icke föranledas av den föreslagna möjligheten
till utseende av särskild utfärdare av röstlängdsutdrag i landskommun.
Vad särskilt angår suppleantens behörighet förklarar departementschefen,
att det alltjämt kunde vara av värde att, framför allt i större valdistrikt,
tillgång funnes till någon som vid behov kunde avlasta ordföranden
någon del av dennes arbetsbörda.

III. Bestämmelserna rörande röstmottagning å beskickningar och konsulat

Vallagen innehåller i 70—75 §§ bestämmelser om rätt för väljare att i vissa
fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt 70 §

2 mom. får vid andrakammarval röstberättigad, som med skäl kan antagas
komma att å valdagen vistas utom riket, redan före valdagen avlämna valsedel,
avseende valet i den valkrets där han är upptagen i röstlängd. Valsedeln
skall avlämnas inom riket å fast postanstalt samt utom riket å svensk
beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Samma förmån
tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst eller viss annan
verksamhet och till följd av tjänstens utövning icke kan rösta på valdagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr it år 1956

I 72 § stadgas att röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt
av generalpoststyrelsen meddelade föreskrifter utses därtill, samt utom
riket beskickningens eller konsulatets chef eller den han sätter i sitt ställe.
Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna
valsedlar, enligt vad i lagens 75 § sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.
Chefen för beskickningen eller konsulatet skall utfärda kungörelse
angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen. Jämlikt 75 §
åligger det röstmottagare utom riket att till överståthållarämbetet översända
ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, i så
god tid, att kuverten kunna beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda
sist dagen efter valdagen. I 75 § stadgas därjämte att ytterkuvert, som
från röstmottagare utom riket inkommit till överståthållarämbetet, skall införas
i särskild förteckning samt, om väljaren tillhör valkrets, för vilken
överståthållarämbetet ej har att verkställa röstsammanräkning, snarast
möjligt med posten vidarebefordras till den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen. Om sammanräkning av avgivna
röster stadgas i 76 §. Enligt denna paragraf skall sammanräkningen verkställas
vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart ske kan, dock
icke förrän å åttonde dagen efter valdagen.

För kommunalvalen gälla i nu berörda hänseenden motsvarande bestämmelser.
Dessa återfinnas i 35, 37, 40, 41 och 43 §§ kommunala vallagen.

I motion (II: 257) vid 1953 års riksdag kritiserades bestämmelsen att valsedlarna
från röstmottagare utrikes skola översändas till överståthållarämbetet
i så god tid, att de kunna beräknas vara ämbetet tillhanda sist dagen
efter valdagen. Bestämmelsen medförde, att avlägset belägna beskickningar
och konsulat måste avsluta röstmottagningen avsevärd tid före valdagen.
Enligt motionärens mening borde det icke vara förenat med några olägenheter,
om den tid, då valsedlarna skulle vara överståthållarämbetet tillhanda,
förlängdes några dagar. Detta skulle kunna möjliggöra, att den sista dagen
för röstning utomlands i åtminstone de flesta europeiska länder sammanfölle
med valdagen i Sverige. Konstitutionsutskottet, som i anledning
av motionen föreslog riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn
av hithörande bestämmelser, uttalade i sitt utlåtande (nr 7), att det borde
undersökas, huruvida bestämmelserna lämpligen kunde ändras därhän, att
röstning å vissa beskickningar och konsulat kunde äga rum å själva valdagen
samt att den tidpunkt, vid vilken valsedlarna skulle insändas till överståthållarämbetet,
kunde flyttas framåt någon eller några dagar.

I skrivelse den 28 mars 1953 (nr 99) hemställde riksdagen i anledning av
motionen om översyn av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och
kommunala vallagen beträffande röstmottagning å beskickningar och konsulat.

Utredningen har, för att belysa behovet av en ändring av förevarande bestämmelser,
i betänkandet lämnat vissa uppgifter i fråga om röstningen å

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

beskickningar och konsulat. Antalet röstande utgjorde 1 822 personer vid
andrakammarvalen 1948, 1 700 personer vid kommunalvalen 1950, 2 273 personer
vid andrakammarvalen 1952 och 2 288 personer vid kommunalvalen
1954. Vid 1952 års val var röstmottagning anordnad vid etthundraaderton
beskickningar och konsulat. Av dessa lågo sextiotvå i Europa, sjutton i
Asien, elva i Afrika, tjugosex i Amerika och två i Australien. Vid 1954 års
val var röstmottagning anordnad på ytterligare en ort i Europa och en i
Asien. Röstmottagningen avslutades vid de båda sistnämnda valen på de
flesta orterna inom Europa tre dagar före valdagen eller senare. Inom övriga
världsdelar utom Australien avslutades röstmottagningen genomsnittligt
en vecka före valdagen. Vid 1954 års val växlade tiderna för valets avslutande
i Asien mellan två och sexton dagar, i Afrika mellan tre och elva
dagar, i Amerika mellan tre och femton dagar samt i Australien mellan elva
och sexton dagar före valdagen.

En förlängning av röstmottagningstiden skulle enligt utredningen innebära
en önskvärd förbättring av möjligheterna att rösta utomlands. Utredningen
har från överståthållarämbetet inhämtat, att ämbetet skulle kunna
till vederbörande sammanräkningsmyndighet så snabbt översända även sådana
valsedlar, som inkommit till ämbetet först på fjärde dagen efter valet,
att valsedlarna kunde beräknas med säkerhet komma sammanräkningsmyndigheten
tillhanda före röstsammanräkningens början. Vid sådant förhållande
har utredningen ansett en sådan ändring i 75 § vallagen och 40 §
kommunala vallagen böra komma till stånd, att valsedlar som avlämnats
vid röstning å beskickning eller konsulat skola översändas till överståthållarämbetet
i så god tid, att de kunna beräknas vara ämbetet tillhanda sist å
fjärde dagen efter valdagen. Med den förlängning av röstmottagningstiden
som förordats i betänkandet skulle, enligt utredningen, på många platser
röstning kunna ske ända fram till valdagen. Utredningen har därför funnit
bestämmelserna i 72 § vallagen och 37 § kommunala vallagen böra utformas
så att denna möjlighet framgår därav.

I samtliga remissyttranden, på ett undantag när, har utredningens förslag
i förevarande del i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Endast
en länsstyrelse har ansett, att gagnet av den föreslagna förlängningen
av röstmottagning utom riket skulle vara synnerligen begränsat, samtidigt
som risken för att en försändelse till följd av försening i postgången, felexpediering
o. dyl. icke skulle nå sammanräkningsmyndigheten i tid bleve
större, om valsedelsförsändelserna icke behövde vara överståthållarämbetet
tillhanda förrän å fjärde dagen efter valet. Generalpoststyrelsen har emellertid
uttalat, att man med de snabba postförbindelser, som numera funnes,
kunde räkna med att röster, som mottagits på själva valdagen, skulle hinna
fram till överståthållarämbetet senast fjärde dagen efter valdagen icke blott
från beskickningar och konsulat i Europa utan även från dylika i andra
världsdelar, t. ex. i Nordamerika.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

Departementschefen biträder, på de av utredningen anförda skälen, förslaget
om framflyttning av den tidpunkt, vid vilken till röstmottagare utom
riket avgivna valsedlar sist skola vara överståthållarämbetet tillhanda. Enligt
departementschefens uppfattning skulle man med de snabba postförbindelser,
som numera stode till buds, härigenom vinna, att röstmottagning
utom riket i icke ringa utsträckning kunde äga rum även på valdagen. Departementschefen
framhåller emellertid, att det framlagda förslaget icke
vore avsett att innefatta någon slutgiltig lösning av frågan om åtgärder till
underlättande av de ombordanställdas röstning, vilken fråga alltjämt vore
föremål för behandling av utredningen.

I samband med nu avsedda ändringar i 75 § vallagen och 40 § kommunala
vallagen föreslås i propositionen viss jämning av 70 § vallagen och 35 §
kommunala vallagen, i syfte att dessa bestämmelser skola täcka även det
hittills ej behandlade fallet att röstning på beskickning eller konsulat äger
rum på valdagen.

Utskottet

Såsom i det föregående omnämnts ha vid olika tillfällen vidtagits åtgärder
i syfte att underlätta de röstberättigades deltagande i de politiska och
kommunala valen. Vissa kategorier röstberättigade — särskilt å fartyg anställda
samt avlägset boende — sakna dock fortfarande i stor utsträckning
tillfredsställande möjligheter att deltaga i de allmänna valen. De i propositionen
framlagda lagförslagen äro icke avsedda att innefatta någon slutgiltig
lösning av förevarande spörsmål; enligt uttalande av departementschefen
kommer valutredningen att under sitt fortsatta arbete ägna spörsmålet
fortsatt uppmärksamhet. Ehuru de nu till behandling föreliggande lagförslagen
ha begränsad räckvidd, äro de enligt utskottets mening ägnade att
medföra icke oväsentliga förbättringar. Utskottet har därför i princip intet
att erinra mot de föreslagna lagändringarna.

Emellertid synes det utskottet erforderligt, att i 70 § 3 mom. vallagen och
35 § 3 mom. kommunala vallagen i förslaget företages sådan jämkning att
exempelvis sjömän, som på valdagen befinna sig inom riket men då på grund
av sin tjänst äro förhindrade att rösta, liksom hittills få rätt att före valdagen
rösta utom riket på beskickning eller konsulat. Sådan särskild uppgift,
som jämlikt 73 § andra stycket vallagen och 38 § andra stycket kommunala
vallagen skall lämnas vid all röstning före valdagen, skulle enligt
propositionen erfordras endast vid röstning å postanstalt före valdagen.
Enär anledning synes saknas att härvidlag göra skillnad mellan poströstning
och röstning å beskickning eller konsulat, torde i nämnda lagrum böra
intagas hänvisning jämväl till det nya tredje momentet i 70 § vallagen
respektive 35 § kommunala vallagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr It år 1956

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — med bifall i denna del till propositionen
-— såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
antaga

Förslag

till

ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningei

(Gällande lydelse)

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock att dels
sådan valberättigad, som till följd
av vistelse utom riket eller yrkeseller
tjänsteförpliktelse är förhindrad
att iakttaga sådan inställelse,
må, i den utsträckning och under de
villkor som stadgas i nyssnämnda
lag, före valet avgiva valsedel, dels
ock make må, i den ordning som
stadgas i samma lag, avgiva valsedel
genom andra maken, därest denna
år röstberättigad.

(Föreslagen lydelse)

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock att dels
sådan valberättigad, som till följd av
vistelse utom riket eller yrkes- eller
tjänsteförpliktelse är förhindrad att
iakttaga sådan inställelse, må, i den
utsträckning och under de villkor
som stadgas i nyssnämnda lag, före
valet avgiva valsedel, dels ock make
må, i den ordning som stadgas i
samma lag, avgiva valsedel genom
andra maken.

B) att riksdagen måtte — med förklaring att riksdagen
funnit vissa ändringar böra vidtagas i de genom propositionen
framlagda förslagen till lag angående ändring i lagen
den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen och
till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253) — för sin del antaga följande, såsom utskottets
förslag betecknade

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen1 * 3

Härigenom förordnas, att 63, 70, 71, 72, 73 och 75 §§ lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse)

(Utskottets förslag)

63 §.

För valsedelsförsändelse--—

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
ojävigt vittne inlägga innerkuvertet
i ytterkuvertet, vilket omedelbart
därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring.

För valsedelsförsändelse--—

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.

70 §.

1. Är någon---röstlängden 1. Är någon--— röstlängden

uppförd. uppförd.

1 Utskottets förslag skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag allenast därutinnan, att i det förra

dels i 70 § 3 mom. tillagts »eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs», dels ock i 73 §
andra stycket, vari Kungl. Maj:t ej föreslagit någon ändring, intagits hänvisning jämväl till 70 §

3 mom.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

(Gällande lydelse) (Utskottets förslag)

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid
statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-, tulleller
lotsverket, till följd av tjänstens
utövning icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, inom riket
å fast postanstalt samt utom riket
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.

1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur
röstlängden i det valdistrikt han tillhör,
utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör. 2

2. Röstlängdsutdrag, som avses i

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å fast postanstalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att han
till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sågs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
dår han år i röstlängd upptagen, å
svensk beskickning eller svenskt konsulat,
som Konungen bestämmer.

§•

1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden
i det valdistrikt han tillhör, utvisande
att han där är upptagen såsom
röstberättigad vid valet, dagen
för valet samt den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkning för den valkrets
väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag
tecknas å ytterkuvert, varom förmäles
i 73 §. Formulär till utdrag
fastställes av Konungen.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

(Gällande lydelse)

1 mom., utfärdas på landet av valnämndens
ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar samt tecknas
å ytterkuvert, varom förmäles i
73 §. Formulär till utdrag faststålles
av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före
det röstlängden blivit, på sätt i 45 §
sista stycket sägs, underskriven eller
försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig tid
framställts, ej heller senare än dagen
före valdagen.

Den som---nämnda ort.

Där så--— till sökanden.

3. över gjorda---till sökan den.

Förteckning, som —--Konung ens

befallningshavande.

Röstmottagare är — — — ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen
och utom riket intill dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim me.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Ä postanstalt---denna lag.

Där röstmottagning — — — till
kännedom.

(Utskottets förslag)

mom., utfärdas på landet av valnämndens
ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. 1 kommun
på landet må röstlängdsutdrag jämväl
utfärdas av den som därtill förordnas;
sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
45 § sista stycket sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen.

Den som —- — — nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3. över gjorda---till sökan den.

Förteckning, som---Konung ens

befallningshavande.

§•

Röstmottagare är — — — ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim me.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Ä postanstalt---— denna lag.

Där röstmottagning — — — till
kännedom.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr It år 1956

(Gällande lydelse)

(Utskottets förslag)

Vid röstningen —--96 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat
sitt namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna
uppgift rörande den omständighet,
som för honom enligt 70 § 2
mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes röstlängdsutdraget -—• — —
ett valkuvert.

Väljaren skall — — — till röstmottagaren.

Är valkuvertet---för avläm nandet.

I sammanhang---fastställt

formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom
riket till överståthållarämbetet. I det
senare fallet skola ytterkuverten vara
inlagda i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen
anordnas som värdepost. översändandet
skall ske från röstmottagare
inom riket omgående samt från
röstmottagare utom riket i så god tid,
att kuverten kunna beräknas vara
överståthållarämbetet till handa sist
dagen efter valdagen.

§•

Vid röstningen —--96 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat sitt
namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna
uppgift rörande den omständighet,
som för honom enligt 70 § 2 eller
3 mom. kan medföra rätt till sådan
röstning.

Finnes röstlängdsutdraget — — —
ett valkuvert.

Väljaren skall — — — till röstmottagaren.

Är valkuvertet---för avläm nandet.

I sammanhang---fastställt

formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

§.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom
riket till överståthållarämbetet. I det
senare fallet skola ytterkuverten vara
inlagda i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen
anordnas som värdepost. Översändandet
skall ske från röstmottagare
inom riket omgående samt från
röstmottagare utom riket i så god tid,
att kuverten kunna beräknas vara
överståthållarämbetet till handa sist
å fjärde dagen efter valdagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr It år t956

(Gällande lydelse)

Ytterkuvert, som — — — verkställa
röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, — — — under
lås.

(Utskottets förslag)

Ytterkuvert, som--— verkstäl la

röstsammanräkningen.

över ytterkuvert,---under

lås.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1956.

2) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)1 2

Härigenom förordnas, att 29, 35, 36, 37, 38 och 40 §§ kommunala vallagen
den 6 juni 1930 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

För valsedelsförsändelse -— ■—
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett

0 jävigt vittne inlägga innerkuvertet

1 ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för in -

(Utskottets förslag)

För valsedelsförsändelse--- —

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå tillslutes
av väljaren. En åt ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för in -

1 Utskottets förslag skiljer sig från Kungt. Maj:ts förslag allenast därutinnan, att i det förra
dels i 35 § 3 mom. tillagts >eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs>, dels ock i
38 § andra stycket, vari Kungl. Maj:t ej föreslagit någon ändring, intagits hänvisning jämväl
till 35 § 3 mom.

2 liihang till riksdagens protokoll 1956. 5 samt. 2 avd. Nr 11

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

(Gällande lydelse) (Utskottets förslag)

tygets meddelande, att väljaren egen- tygets meddelande, att väljaren egenhändigt
undertecknat nämnda förkla- händigt undertecknat nämnda förring.
klaring. Till vittne må ej tagas väl jarens

make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.

1 mom. Är någon — - - — röstlängden
uppförd.

2 mom. Kan med skäl antagas, att
röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller
annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid
enskilt järnvägsföretag eller vid
post-, tull- eller lotsverket, till följd
av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
inom riket å fast postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.

§-

1 mom. Är någon — — — röstlängden
uppförd.

3 mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav eller till följd av
tjänsteutövning som i 2 mom. sägs
icke kan utöva sin rösträtt å valdagen
inom riket, äger han avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen, å
svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.

36 §.

1 mom. Väljare, som avlämnar 1 mom. Väljare, som avlämnar
valsedel enligt 35 §, skall innehava valsedel enligt 35 §, skall innehava
för sådant ändamål utfärdat utdrag för sådant ändamål utfärdat utdrag
ur röstlängden i det valdistrikt han ur röstlängden i det valdistrikt han
tillhör, utvisande att han där är upp- tillhör, utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet, tagen såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den myndighet, dagen för valet samt den myndighet,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

(Gällande lydelse)

soin skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses
i 1 mom., utfärdas på landet av
valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistralen
därtill förordnar samt tecknas u
ytterkuvert, varom förmäles i 38 §.
Formulär till utdrag fastställes av
Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före
det röstlängden blivit, på sätt i lagen
om val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att
anmärkning mot densamma ej inom
behörig tid framställts, ej heller senare
än dagen före valdagen.

Den som •— •— -— nämnda ort.

Där så ■— --till sökanden.

3 mom. Över gjorda •— —- ■— till
sökanden.

Förteckning, som ----för va let.

(Utskottets förslag)

som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna.
Röstlängdsutdrag tecknas å ytterkuvert,
varom förmäles i 38 §. Formulär
till utdrag fastställes av
Konungen.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses
i 1 mom., utfärdas på landet av
valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I kommun
på landet må röstlängdsutdrag
jämväl utfärdas av den som därtill
förordnas; sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
lagen om val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg,
att anmärkning mot densamma ej
inom behörig tid framställts, ej heller
senare än dagen före valdagen.

Den som---nämnda ort.

Där så ---— till sökanden.

3 mom. Över gjorda — -— -— till
sökanden.

Förteckning, som — •— — för valet.

37 §.

Röstmottagare är — — — ställe Röstmottagare är —- — — ställe
sätter. sätter.

Röstmottagning skall äga rum från Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före val- och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med dagen till och med valdagen, utom
valdagen och utom riket intill dess riket dock ej längre än till dess avavgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § givna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,
sägs, skola insändas till överståthål- skola insändas till överståthållarämlarämbetet.
betet.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1956

(Gällande lydelse)

Röstmottagning å---en tim me.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Å postanstalt--— denna lag.

Där röstmottagning -— — -— till
kännedom.

Vid röstningen---60 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat sitt
namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 35 § 2 mom. kan
medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget---

utdraget avser.

Väljaren skall —--till röst mottagaren.

Är valkuvertet ----för avläm nandet.

I sammanhang---fastställt

formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt av röstmottagare
utom riket till överståthållarämbetet.
I det senare fallet skola
ytterkuverten vara inlagda i omslag,
och skall, där insändandet sker
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet skall

(Utskottets förslag)

Röstmottagning å---— en tim me.

De väljare,---— sina valsedlar.

Ej må — — -—- väljande tillåtas.

Å postanstalt —- --denna lag.

Där röstmottagning — — — till
kännedom.

§•

Vid röstningen---60 §.

Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat sitt
namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna uppgift
rörande den omständighet, som
för honom enligt 35 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget---

utdraget avser.

Väljaren skall — —- — till röstmottagaren.

Är valkuvertet---för avläm nandet.

I sammanhang---fastställt

formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren
ytterkuvertet.

§•

Konstitutionsutskottets
(Gällande lydelse)

ske från röstmottagare inom riket
omgående samt från röstmottagare
utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist dagen efter
valdagen.

utlåtande nr 11 år 1956 21

(Utskottets förslag)

ske från röstmottagare inom riket
omgående samt från röstmottagare
utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde dagen
efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1956.

Stockholm den 8 maj 1956

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Englund, Damström*,

Wahlund*, Georg Pettersson, Olsén, Weiland*, Fritiof Karlsson, Sörlin och
Yngve Nilsson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen*, Fast*, Norcn i Nyadal*, Håstad, Spångberg*, Jonsson i Haverö*
och Hammar.

* Ej närvarande vid justeringen.