Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10

Utlåtande 1952:Ku10

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

Nr 10.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om anstånd med upprättande av röstlängd under
år, då allmänna val icke skola förrättas.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 322, av herr Christenson i Malmö hemställes, »att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast
ville, med beaktande av de i motionen anförda synpunkterna, låta verkställa
en utredning om möjligheten att, under år då allmänna val icke skola
förrättas, låta anstå med upprättande av röstlängd till dess behov av
sådan visar sig föreligga».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser om upprättande av röstlängder för allmänna val
återfinnas i § 16 riksdagsordningen, 37—53 §§ lagen om val till riksdagen,
6—10 §§ kommunala vallagen samt kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186)
om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt
av kommunal röstlängd.

Bestämmelserna innebära, bland annat, följande.

Lokal skattemyndighet skall årligen som en gemensam handling i två
exemplar upprätta röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt
röstlängd för kommunalval, kommunala beslut, prästval och omröstning
angående kallande av fjärde provpredikant. Det ena exemplaret skall i
regel användas vid andrakammarvalen och landstingsmannavalen, det
andra exemplaret vid fullmäktigval, kommunala beslut och prästval; företages
val av landstingsmän å samma dag som fullmäktigval, bör dock,
om samma myndighet skall sammanräkna rösterna beträffande båda valen,
i regel samma exemplar av röstlängderna användas vid valen.

Sedan mantalslängden för året blivit justerad och det hos länsbyrån för
folkbokföringen förda tryckande registret bragts i överensstämmelse med
den justerade längden, skall länsbyrån upprätta och senast den 12 juni
tillställa den lokala skattemyndigheten stomme till röstlängd i två exemplar.
Stommarna skola innehålla avtryck av det tryckande registret för alla
mantalsskrivna personer, som uppnått eller under kalenderåret uppnå en
ålder av tjuguett år. Sedan samma dag skall den lokala skattemyndigheten

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

7

av pastor tillställas uppgift beträffande personer inom församlingen, vilka
uppnått eller under året uppnå nämnda ålder, å dem som a) enligt upplysning,
inkommen under tiden från mantalsskrivningsförrättningen till
och med den 10 juni, blivit svenska medborgare, b) den 10 juni äro främmande
trosbekännare eller senast nämnda dag anmält sig till utträde ur
svenska kyrkan, eller c) den 10 juni äro omyndiga. Den lokala skattemyndigheten
har att kontrollera, att alla i mantalslängden upptagna personer,
som uppnått eller under året uppnå en ålder av tjuguett år medtagits i
stommarna till röstlängd, samt göra erforderliga anteckningar i dessa om
rösträttshinder och i övrigt fullständiga röstlängderna. Senast den 30 juni
skola röstlängderna vara upprättade och avsända eller avlämnade på landet
till valnämndens ordförande och i stad till magistraten eller valnämnden.

Under tiden den 6—den 12 juli skall röstlängden vara framlagd för allmän
granskning; tid och plats härför skall länsstyrelsen senast den 30 juni
ha kungjort. Å valnämndens ordförande eller magistraten ankommer att
ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats
såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande
av den eller de omständigheter, på grund varav han uteslutits från rösträtt,
samt den tid, inom vilken anmärkning mot röstlängden skall framställas.
Anmärkning mot röstlängden skall ingivas till valnämndens ordförande
eller magistraten senast den 18 juli. Har någon gjort anmärkning
däremot att annan upptagits i röstlängden, skall denne underrättas härom
med allmänna posten.

Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder på landet
valnämnden för prövning av de mot röstlängden framställda anmärkningarna.
Detsamma gäller i stad för magistraten, dock att sammanträde,
som skulle hållas å måndag, i stället äger rum nästa dag. Beslut över framställda
anmärkningar skall meddelas omedelbart eller senast dagen efter
slutad förhandling. I röstlängden införas de rättelser, som föranledas av
dessa beslut. Röstlängden underskrives därefter av valnämnden eller magistraten.

Besvär över valnämndens eller magistratens beslut skola ingivas till länsstyrelsen
sist å tionde dagen från beslutets dag. Avse besvären annan än
klaganden, skola de delgivas denne. Länsstyrelsen bestämmer därvid såväl
den tid, inom vilken delgivningsbevis skall ingivas, som den tid, räknat
från delgivningen, inom vilken förklaring må avgivas; envar av dessa tidsfrister
skall bestämmas till minst två, högst tio dagar.

Enligt lagen om val till riksdagen må klagan över länsstyrelsens beslut
föras endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet
tjänat till efterrättelse.

Den justerade röstlängden skall med de ändringar, som efter besvär må
komma att beslutas, lända till ovillkorlig efterrättelse intill dess nästföljande
års röstlängd föreligger justerad.

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

De allmänna röstlängderna ha i huvudsak två funktioner, den ena att
utgöra en förteckning å dem, som äga rösträtt vid vissa val eller vid fattande
av beslut å kommunala stämmor, den andra att beträffande ett stort
antal förtroendeuppdrag, för vilkas innehavande rösträtt utgör en förutsättning,
utvisa, huruvida viss person är valbar. Under år, då allmänna val
icke hållas, kan röstlängden i sin förstnämnda funktion komma till användning
i följande fall: vid nya val till riksdagens andra kammare efter upplösning
av kammaren; vid utseende av efterträdare åt avgången ledamot
av andra kammaren, därest ledigheten ej kan fyllas genom ny röstsammanräkning
utan val måste anordnas; vid folkomröstning; vid val till landsting,
som föranledes därav att stad inträtt i eller utträtt ur landstinget eller
därav att landstingsområde genom ändring i den territoriella indelningen
ökats eller minskats; vid val till primärkommunal representation, föranlett
av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning; vid fattande av beslut
å allmän rådstuga, kommunalstämma, municipalstämma och kyrkostämma;
vid prästval och omröstning rörande förslag om kallande av fjärde provpredikant.
Vad åter beträffar röstlängdens uppgift att utvisa, huruvida viss
person är valbar till ett uppdrag, till vars erhållande han ifrågasatts, fullgör
röstlängden denna funktion vid utseendet av ersättare efter avgången
riksdagsman, vid val av kyrkomötesombud samt vid ett mycket stort antal
val, som förrättas av menigheter eller primärkommunala representationer.

Rörande den tidsfrist, inom vilken ifrågavarande val skola hållas eller
beslut fattas, finnas olika bestämmelser. Enligt riksdagsordningen § 17
mom. 2 skola sålunda, därest Konungen förordnar om nya val till riksdagens
andra kammare, dessa förrättas ofördröj ligen.

Såsom motionären framhåller få längderna under år, då allmänna val
icke hållas, en förhållandevis begränsad användning. Några av de behov
— nyval efter upplösning av andra kammaren, fyllnadsval till andra kammaren,
folkomröstning eller extraordinära landstingsmannaval — som med
röstlängderna skola tillgodoses, äro mycket sällan förekommande eller —
primärkommunala val orsakade av indelningsändring — avse blott en helt
obetydlig del av de röstberättigade i riket. Som förteckning över de röstberättigade
vid kommunalstämma och allmän rådstuga har röstlängdernas
betydelse starkt minskat; frågan, om dessa kommunala organ behöva bibehållas
torde vara föremål för kommunallagskommitténs överväganden. Däremot
krävas alltjämt årligen röstlängder upptagande en icke oväsentlig del
av de röstberättigade i landet som förteckning över de vid kyrkostämma
i församling utan kyrkofullmäktige och vid prästval röstberättigade. Enligt
den officiella statistiken över 1950 års kommunalval voro i röstlängderna
för nämnda församlingar upptagna 738 738 personer. Antalet prästval i
riket utgjorde under tiden 1946—1950 i genomsnitt 115 om året. Röstlängdernas
uppgift att visa medborgarnas valbarhet till skilda uppdrag är
självfallet varken inskränkt till vissa kommuner eller mindre betydande

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

9

under år, då allmänna val icke skola hållas. Huru behovet av tillförlitlig
och lättillgänglig upplysning i detta hänseende skulle tillgodoses, därest —
såsom motionären föreslår — röstlängder för hela riket icke färdigställdes
årligen, torde utgöra ett icke alldeles lättlöst problem.

Utskottet håller icke för osannolikt att väsentliga besparingar skulle stå
att vinna, därest arbetet med röstlängdernas upprättande kunde inskränkas
under de år, då allmänna val icke förrättas. Såsom erinras i motionen
har också under senare tid i flera sammanhang väckts förslag i samma
syfte som motionens. I en till finansdepartementet den 15 december 1950
inkommen skrift har sålunda föreslagits, att vallängder normalt endast
skola upprättas de år, då allmänna val hållas; vid uppkommande behov
under annat år av röstlängd skulle antingen särskild sådan iordningställas
eller mantalslängden begagnas som röstlängd. Denna framställning överlämnades
till 1949 års folkbokföringssakkunniga för att tagas i övervägande
vid utredningsuppdragets fullgörande. Sedan nämnda sakkunniga numera
avslutat sitt arbete, är framställningen föremål för övervägande av en sakkunnig,
som tillkallats att inom finansdepartementet i vissa delar slutföra
dessas utredningsuppdrag. Mera ingående har frågan behandlats i en av
statens organisationsnämnd till inrikesdepartemetet den 26 juni 1951 avgiven
(stencilerad) rapport över vissa organisationsundersökningar vid ett
antal häradsskrivarekontor, vilka undersökningar nämnden utfört på begäran
av 1949 års uppbördssakkunniga. I rapporten föreslås, att de år, då
allmänna val normalt icke skola hållas, endast vissa förberedande åtgärder
för upprättande av röstlängder skola företagas men med röstlängdernas
färdigställande i övrigt anstå i avbidan på att behov av röstlängder för
allmänna val eller kommunalt begränsat val framträder. De förberedande
åtgärderna skulle inskränkas till tryckning av stommar till röstlängder och
pastors avlämnande av kompletterande uppgifter. Över organisationsnämndens
rapport ha vissa remissyttranden inhämtats. Rapporten är för närvarande
föremål för behandling inom inrikesdepartementet.

Vid nu angivna förhållanden anser sig utskottet, som finner syftet med
motionen beaktansvärt, sakna anledning att tillstyrka en skrivelse till
Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ämnet, varför utskottet hemställer,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.
Närvarande:

från första kammaren: herrar Karl August Johanson,* Elmgren, Herlitz*,
Lindén, Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren,* Sandberg och Hansson;*
samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen, Norén,* Swedberg, Spångberg, Nolin, Jonsson i Haverö, Olsson i
Mora* och Gustafsson i Bogla.

* Ej närvarande vid justeringen.