Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10
Utlåtande 1939:Ku10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.
3
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1939 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om utredning rörande ändrad valkretsindelning vid val
till riksdagens andra kammare.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 196
i första kammaren av herr Persson ni. fl. och nr 274 i andra kammaren av
herr Närlinge m. fl. hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit göra framställning om utredning avseende om och på vilket sätt en
rättvisare valkretsindelning vid val till riksdagens andra kammare skulle
kunna ske, varvid beaktas de olägenheter, som ett sammanförande i nuvarande
utsträckning av större städer och stadsliknande samhällen med
landsbygden i gemensamma valkretsar innebär för landsbygdens väljare.»
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Genom grundlagsändringar år 1909 ersattes systemet med majoritetsval
i enmansvalkretsar av den proportionella valmetoden vid valen till riksdagens
andra kammare. Härvid upphävdes den äldre valkretsindelningen,
enligt vilken land och stad hänfördes till skilda valkretsar. Då enligt
den nya valmetoden flera riksdagsmän skulle väljas i varje krets, ägde
en förstoring av valkretsarna rum, varvid de mindre städerna sammanfördes
med landsbygden. Dessa städer ansågos nämligen hava mera gemensamt
med den kringliggande landsbygden än med de andra städer,
med vilka de eljest måst sammanföras. Endast sex stadsvalkretsar, omfattande
större städer, anordnades. År 1921 förstorades valkretsarna ytterligare.
Enligt den lydelse, som § 30 i lagen örn val till riksdagen då erhöll
och alltjämt äger, bygger valkretsindelningen i princip på länsindelningen;
allenast tre stadsvalkretsar finnas alltjämt, nämligen Stockholm, Göteborg
samt fyrstadskretsen Malmö—Hälsingborg—Landskrona—Lund.
Föregående år väcktes inom riksdagen en motion (II: 156), vari hemställdes
örn utredning avseende införande av ett rättvisare valsätt till riksdagens
andra kammare med beaktande av den orättvisa, som förenandet av landsbygden
med städerna och större samhällen i gemensamma valkretsar innebure
för landsbygdens väljare. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet
(utlåtande nr 5) samt avslogs av riksdagen. Utskottet framhöll härvid, att
det proportionella valsystemet förutsatte, att valkretsarna vore förhållandevis
stora för att ett med hänsyn till partiernas storlek och röstetal rättvist
resultat måtte kunna uppnås. Redan på grund härav vore en uppdelning
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.
av vissa valkretsar i särskilda kretsar för landsbygd och särskilda för städer
och stadsliknande samhällen i hög grad olämplig. Jordbrukets intressen,
vilkas tillgodoseende vore syftemålet med förslaget, hade även inom riksdagen
en representation, som väl motsvarade numerären av den befolkning, som
vore sysselsatt inom denna näringsgren. Något för jordbruksbefolkningen
bättre resultat kunde icke förväntas genom en uppdelning av valkretsar på
föreslaget sätt. Ej heller kunde en dylik valkretsreglering utan stora olägenheter
verkställas. Det vore sålunda ofta förenat med oöverstigliga svårigheter
att avgöra var gränsen skulle dragas mellan landsbygd å ena sidan
samt städer och stadsliknande samhällen å den andra. Härtill komme en
ständigt försiggående förskjutning från landsbygd till stadsliknande samhällen
eller industriorter. Denna gränsförskjutning skulle, därest landsbygd
och stad eller stadsliknande samhällen skildes i särskilda valkretsar, föranleda
ständiga ändringar i valkretsindelningen. Sådana ändringar medförde
emellertid en fara för att ovidkommande synpunkter därvid kunde göra sig
gällande, såsom att olika partier sökte tillgodose sina särskilda intressen.
Då de nu förevarande motionerna hava enahanda syftemål som den nyss
berörda, vid föregående års riksdag väckta samt då några bärande
skäl för det framlagda förslaget icke anförts av motionärerna, får utskottet,
under hänvisning till sitt yttrande i ämnet vid sistlidna riksdag, hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 mars 1939.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid
Karlsson*, Björck, Herlitz, Karl Bodin, Nils Andersson, Anders Andersson, Härdin,
Persson, Fast, Lundqvist, Nordström i Torsby*, Eriksson i Toftered, Hällgren, Fält,
Wolgast, Nolin och Annér.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Persson, Eriksson i Toftered och Wolgast.
Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1939
916414