Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10

Utlåtande 1935:Ku10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1935 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
tredje mans rätt och en hedersdomstol i tryckfrihetsmål.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 226, har herr Lindhagen hemställt: »1) att riksdagen ville hos Kungl.
Maj :t begära övervägande av en revision även av andra delar av tryckfrihetsförordningen
än som berör kommunala handlingars offentlighet och tryckfrihetsprocessen
och särskilt sådana bestämmelser, varigenom tredje mans rätt,
på sätt i motionen sägs, äventyras, 2) att riksdagen tillika ville kräva övervägande
av en överkomlig lagstadgad hedersdomstol vid sidan av ett vanligt
domstolsförf arande.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Nu gällande tryckfrihetsförordning av år 1812 har vid olika tillfällen undergått
flera ändringar, varigenom densamma, vars uppställning från början
varit föga överskådlig, i formellt avseende blivit otillfredsställande. Emellertid
hava alla förslag örn en formell eller allmän revision av tryckfrihetsförordningen
avvisats. Då konstitutionsutskottet senast vid 1933 års riksdag behandlade
frågan örn en dylik revision av tryckfrihetsförordningen, framhöll
utskottet i sitt utlåtande nr 33, att orsaken till att alla förslag att ersätta tryckfrihetsförordningen
med en ny lag avvisats, torde bland annat hava varit att på
grundval av tryckfrihetsförordningens bestämmelser utbildat sig en fast och
stadig praxis, som man icke velat rubba och vilken befarats kunna äventyras
vid införande av en formellt helt nyredigerad tryckfrihetsförordning. I de
fall där sakliga ändringar varit påkallade hade vid flera tillfällen dylika partiella
reformer av bestämmelserna genomförts. Utskottet ansåg jämväl, attdet
vore lämpligast att på de partiella reformernas väg söka genomföra de
ändringar, som kunde finnas nödiga och nyttiga. Utskottet fann därvid, att
tryckfrihetsprocessen för enskilda målsägande erbjöde sådana svårigheter, att
dess tillgripande för erhållande av erforderlig upprättelse i förekommande fall
oftast torde undvikas även när ingen annan väg stöde öppen. På grund härav
föreslog utskottet och beslöt riksdagen skrivelse till Kungl. Majit med anhållan
om utredning av frågan om möjligheterna att ombilda processen i tryckfrihetsmål,
anhängiggjorda av enskilda, i sådan riktning, att större säkerhet
för de enskilda därigenom uppnåddes, samt örn framläggande för riksdagen
av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I anledning av denna

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 10.

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

skrivelse tillkallades sakkunniga för att biträda vid utredning av frågorna
om en reform av tryckfrihetsprocessen och örn sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen
i övrigt, att hinder icke mötte för residensstads förening med
angränsande landsbygd under gemensam jurisdiktion. De sakkunniga avgåvo
betänkande den 14 december 1934. I enlighet med det av Kungl. Maj :t meddelade
uppdraget är betänkandet av vidare omfattning än som avsågs i riksdagens
ovannämnda skrivelse. Betänkandet innehaller således förslag till
ändrade bestämmelser i avseende å tryckfrihetsprocessen i dess helhet samt
beträffande juryns sammansättning och uppgifter, kvarstad m. m.

Sedan riksdagen vidare i särskilda skrivelser år 1921 och 1925 anhållit
dels örn revision av tryckfrihetsförordningens sekretessbestämmelser dels ock
om utredning och förslag till sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen, varigenom,
med erforderliga undantag, kommunala handlingars offentlighet bleve
tydligt lagfästad m. m., samt tillkallad sakkunnig den 11 februari 1927 avgivit
utredning med förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna handlingars
offentlighet, har Kungl. Maj:t 1933 tillkallat sakkunniga att biträda
vid fortsatt utredning av frågan örn allmänna handlingars offentlighet. Sistnämnda
sakkunniga hava den 14 januari 1935 avgivit förslag i frågan, vari
föreslås fullständig omläggning av sistberörda bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
samt överförande av vissa av dessa bestämmelser fran grundlagen
till vanlig av Kungl. Maj:t och riksdagen stiftad lag.

Slutligen har i ett den 11 januari 1935 av tillkallade sakkunniga avgivet betänkande
med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet föreslagits
ändringar i tryckfrihetsförordningen i avseende å bland annat bestämmelserna
angående brott mot tryckfriheten och vissa straffbestämmelser ävensom
bestämmelserna angående ansvarigheten för innehållet i periodiska skrifter
m. m.

Av det anförda framgår att omfattande förslag till partiella reformer
av tryckfrihetsförordningen äro under överarbetning hos Kungl. Majit. Utskottet
finner inga nya skäl vara anförda för en allmän revision av tryckfrihetsförordningen.
Resultatet av de nu pågående utredningarna bör emellertid
avvaktas, och anledning saknas för utskottet att nu taga ställning till
dessa eller för riksdagen att nu göra någon framställning i ämnet. Motionären
har särskilt påyrkat revision av sådana bestämmelser, varigenom »tredje
mans rätt» äventyras. Motionären torde därmed avse de icke sällan förekommande
fall, då i tryckt skrift, särskilt i den periodiska pressen, enskilda personers
privata förhållanden göras till föremål för vrängda och lögnaktiga
framställningar eller eljest enskilda personer förfördelas. Beträffande denna
fråga hänvisar utskottet till ovannämnda på utskottets förslag år 1933 beslutade
riksdagsskrivelse, som just avser dessa förhållanden.

Motionären har vidare föreslagit införande av bestämmelser i tryckfrihetsförordningen
örn en lagstadgad hedersdomstol vid sidan av vanligt domstolsförfarande.
Utskottet har behandlat liknande förslag av samme motionär år
1928 och 1933, sistnämnda år gällde förslaget en pressens hedersdomstol. Ut -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

3

stöttet framhöll att tryckfrihetsförordningen icke bör reglera pressens organisation
och att bestämmelser rörande pressens hedersdomstol icke heller böra
införas i tryckfrihetsförordningen. Denna ståndpunkt har ej genom motionen
kunnat rubbas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion 1:226 icke måtte til] någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 9 april 1935.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Bergman, Sandegård*, David Pettersson,
Källman, Carl Lindmark*, Rydberg, Nils Andersson*, Hagström*, Borg,
Pehrsson i Göteborg, Fast, Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark, Lundgvist,
Nordström, Eriksson i Toftered samt Svensson i Landskrona.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.