Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10 (Utlåtande 1913:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

Nr 10.

Ankom till Riksdagens kansli den 4 mars 1913 kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlutande i anledning av väckt motion om
infot ande i förordningen om landsting av bestämmelse
angående inskränkning i visst fall av tjänstgöringstiden
för landstingsman och deras suppleanter.

Närvarande: herrar Eden, Hellberg, Clason, Bellinder, Mannheimer, K. J. Ekman,
Sehlm, Wavrinsky, greve A. Hamilton, Bergqvist, von Bahr, Larsson i Säby,
Nyström, Larsson i Västerås, Jansson i Bråten, Räf, Waldén*, Karlsson i
Fjäl, Lundström i Göteborg och Wallin.

'') Fj närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 22, har herr Hane
hemsi allt: J

»att Riksdagen ville besluta att i förordningen om landsting av den
-1 mars 1862 införa en bestämmelse därom, att landstingsman och
suppleant är underkastad den inskränkning i tjänstgöringstidens längd,
som skeende omläggningar eller jämkning av valkretsindelning kunna
föranleda.»

dill stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Det torde vara ett genom erfarenheten ådagalagt''faktum, att det
ar en synnerligen svår uppgift att vid formulerande av nya lagar och
förordningar åstadkomma en sådan lagtext, att densamma alltid på ett
fullt tydligt och omissförståeligt sätt säger ifrån, huru det skall förfaras
vid alla tankbara kombinationer av fall inom lagens eller förordningens
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 9 käft. (Nr 10.) 1

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

verkningsområde. Det inträffar därför ej sa sällan, att, sedan en lag
eller förordning någon tid ägt giltighet, man helt plötsligt står inför
ett eller annat av lagstiftarne ej förutsett fall, där lagtexten högst otillfredsställande,
ja kanske icke alls ger tillkänna, huru lagen skall tilllämpas.
Givetvis är det då av största vikt, att lagtexten fortast möjligt
förtydligas eller tilläggsbestämmelser tillskapas, så att lagen ellei
förordningen i största möjliga mån giver besked om, huru vid tveksamma
fall skall förfaras. Och det ligger så mycket mera vikt vid,
att sådana åtgärder fortast vidtagas, som en fortsatt underlåtenhet att
göra något åt saken lätt inbjuder till vidlyftiga tolkningsstrider, i vilka
objektiviteten kanske mer än eu gång lår vika för de subjektiva intressesynpunkterna.
Ett korrektiv mot sadana eventualiteter fastän
ett ej fullt effektivt sådant — gives ju visserligen, i det att såväl beslut,
som fattas av parlamentarisk församling, som utslag och domar av
lägre myndighet i allmänhet passera flera dömande instanser, eller ock
klagovägen kunna underställas administrativ domsrätts prövning. Men
givetvis är det lyckligare, om lagar och förordningar i största möjliga
utsträckning äro så utformade, att den administrativa domsrättens inskridande
i minsta möjliga mån kommer till användning eller, med. andi a
ord sagt, att de formuleras så — eventuellt genom en småningom
skeende kompletteringslagstiftning — att de ej kunna giva anledning
till olika uppfattning, om huru de skola tolkas.

Eu av de förordningar, som i någon mån torde vara i behov av
vissa förtydliganden och tillägg av ovan nämnt slag, är vår nu gällande
landstingsförordning. Som motiv för ett dylikt påstående vågar
jag särskilt hänvisa till vissa beslut, fattade av Norrbottens läns landsting,
vilka beslut särskilt peka på befintligheten av vissa luckor i lagstiftningen
angående landsting.

Inom nämnda institution beslöts år 1912 en omläggning av valkretsindelningen.
Genom denna omläggning sammanslogos enmans-valkretsarne
Piteå och Haparanda städer till eu tvåmans-valkrets. . Vidare
sammanfördes Arvidsjaurs tingslags tvåmans-valkrets med Arjeplougs
tingslags enmans-valkrets till en tvåmans-valkrets. Och slutligen uppdelades
Gällivare—Juckasjärvi tingslags sexmans-valkrets. på så sätt, att
av Gällivare tingslag bildades en fyraman s-valkrets, under det att
Juckasjärvi tingslag sammanslogs med Karesuando tingslags enmansvalkrets
till en tremans-valkrets. Denna valkretsindelning skall, enligt
landstingets beslut, träda i kraft, vad Arvidsjaurs och Arjeplougs tingslags
valkrets beträffar, år 1916, men med avseende å övriga av ändringen
berörda valkretsar år 1914.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10. 3

Nu inträffar emellertid det förhållandet, att Karesuando enmansvalkrets
valde landstingsman år 1912 för 4 år, alltså till 1916. Men
från och med år 1914 sammanslås valkretsen med Juckasjärvi tingslags
valkrets, tillhörande den årsgrupp, som ej valde landstingsman 1912,
och den nybildade tremans-valkretsen Juckasjärvi—Karesuando väljer
då, d. v. s. år 1914, 3 landstingsman. Givetvis bör då den inom
Karesuando valkrets valde landstingsmannens mandat från och med år
1914 upphöra att gälla, oaktat han valts för 4 år, ty dels upphör
Karesuando att från och med 1914 vara egen valkrets, dels kommer i
annat fall Karesuando tingslag att under två år vara dubbelrepresenterat
inom landstinget." Emellertid finnes i den nuvarande landstingsförordningen
ingenstädes något stadgande därom, att vid jämkningar av valkretsindelningen
mandattiden för vald landstingsman kan förkortas. Det
torde därför vara lämpligt, att i förordningen inryckas bestämmelser
härom. Åven kunde möjligen ifrågasättas, om ej dessa bestämmelser
borde givas sådan formulering, att man på samma gång erhölle bestämda
grunder för verkställandet av jämkningar i representationen inom
landstinget (eller eventuellt även inom stadsfullmäktige) för de fall, då
viss landstingsvalkrets eller del av landstingsvalkrets inkorporeras med
stad, som ej väljer landstingsmän eller med stad, som för val av landstingsmän
tillhör annan årsgrupp än den inkorporerade landstingsvalkretsen.
Vid utarbetandet av dessa bestämmelser borde då fastställas
den grundprincipen, att dubbelrepresentationen i landsting för valkrets
eller del av valkrets alltid undvikes samt att sådan valkrets eller del av
valkrets, som inkorporeras med stad, som genom stadsfullmäktige väljer
till Första kammaren, ej får samtidigt ha representation i landstinget
och i stadsfullmäktige. Emellertid har jag i mitt slutyrkande till denna
motion ej ansett mig böra upptaga detta senare spörsmål, i synnerhet
som det är en synnerligen vidlyftig fråga och för övrigt kanske lämpligast
bör kunna behandlas i samband med en eventuellt blivande reglering av
inkorporeringsförfarandet.

* Likaså höra år 1916, då Arvidsjaurs och Arjeplougs valkretsar sammanslås, de två år
1914 inom Arvidsjaur valda landstingsmannens mandat upphöra och ny valförrättning verkställas
för hela den nybildade valkretsen, ty, eftersom den i Arjeploug år 1912 valde landstingsmannens
mandat utgår 1916, kommer i annat fall Aijeplougs tingslag att under år 1916 och 1917 bli orepresenterat
i landstinget eller, kanske rättare, bli representerat av två landstingsmän, som valts endast
av valmän inom Arvidsjaur.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

Nu gällande landstingsförordning innehåller med avseende på grunderna
för jämkningar i valkretsindelningen följande bestämmelser (§ 2
mom. 6, punkt 3):

»Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda
ordningen, så ändrade, att jämkning däri påkallas eller finnes eljest
sådan jämkning nödig, äge landstinget på Kungl. Maj:ts befallnmgshavandes
förslag eller efter inhämtande av dess yttrande verkställa jämkningen.
» _

Härav framgår — såvitt jag kan finna — att Kungl. Magt och
Riksdagen avsett att genom förordningen framskapa möjligheter att
verkställa behövliga jämkningar i valkretsindelningen icke blott inom
respektive årsgrupper av landstingsvalkretsar, utan även mellan valkretsar,
som välja på olika tider. Men är detta Kungl. Maj:ts och Riksdagens
uppfattning, då kan det finnas skäl för ett yrkande på, att förordningen
kompletteras genom bestämmelser, som fastslå, att mandattiden kan inskränkas
för vald landstingsman i de fall, då vissa jämkningar av valkretsindelningen
göra sådana inskränkningar nödvändiga, och det finnes
så mycket större skäl för ett sådant yrkande, som frånvaron av sådana
bestämmelser framförts som motiv för den uppfattningen, att man med
nu gällande bestämmelser ej skulle äga rätt verkställa jämkningar
emellan landstingsvalkretsar, som välja landstingsmän olika år, utan att
jämkningen måste inskränkas inom respektive årsgrupper av landstingsvalkretsar.

Det bör alltså, enligt min uppfattning, fullt tillfredsställande i
landstingsförordningen klargöras, huruvida en landstingsman, som valts
för 4 år, förlorar sitt mandat, om hans valkrets från och med tredje
året sammanslås med en annan valkrets och om inom den nybildade
valkretsen från och med sistnämnda år nya landstingsmän väljas eller
om förstnämnda landstingsman, oavsett nämnda omläggning av valkretsarne,
behåller sitt mandat hela tiden ut, alltså i 4 år. Ett landsting,
sammansatt till någon del enligt senare alternativet, torde emellertid
knappast kunna anses lagligt sammansatt, alldenstund viss del av
landstingsområdet är dubbelrepresenterat och dessutom inom landstinget
finnes en representant för en valkrets, som ej längre existerar. Av
dessa skäl har jag anledning antaga, att Kungl. Maj:t och Riksdagen
vid lagtextens formulerande utgått från, att skeende valkretsjämkningar
ej under några förhållanden borde få föranleda dubbelrepresentation, ej
ens under någon kortare tid för någon valkrets. Men undvikande av
dubbelrepresentation i sådana fall förutsätter, som sagt, att mandattiden

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

för vald landstingsman kan förkortas. Då emellertid ingen bestämmelse,
vare sig i landstings förordningen eller annorstädes, för närvarande finnes
därom, att en sådan inskränkning i vald landstingsmans mandattid kan
vidtagas, anser jag det av behovet påkallat, att en sådan bestämmelse
införes i landstingsförordningen, och bör denna bestämmelse även omfatta
suppleant. En sådan föreskrift, som alldeles säkert kommer att
visa sig bliva allt mera av behovet påkallad, allt efter som omläggningar
och jämkningar av valkretsindelningen befinnas bliva nödvändiga inom
länen på grund av ändrade befolkningsförhållanden m. m., torde lämpligen
kunna formuleras som ett tillägg till landstingsförordningens § 16,
vilken paragraf innehåller bestämmelser om tjänstgöringstid för landstingsman.
Ett tillägg till nämnda paragraf skulle lämpligen kunna
formuleras på följande sätt:

»Sker under tjänstgöringstiden omläggning eller jämkning av valkretsindelning,
är landstingsman och suppleant underkastad den inskränkning
i tjänstgöringstidens längd, som en sådan omläggning eller jämkning
kan anses böra medföra.»

Samtidigt kan ifrågasättas, om ej varje fullmakt, som för vald
landstingsman eller suppleant utskrives, bör innehålla ett påpekande,
att vid jämkningar i valkretsindelning vald landstingsman eller suppleant
är underkastad ovannämnda inskränkning i mandattidens längd.»

Såväl av vad motionären anfört beträffande den beslutade jämk- utskottets
ningen i valkretsindelningen inom Norrbottens läns landstingsområde ytirandesom
av hans motivering i övrigt synes det utskottet vara ådagalagt,
att förordningen om landsting är i behov av en förändring och komplettering
i de av motionären berörda hänseenden.

Utan tvivel kan det understundom vara av behovet påkallat att Olägenheter
vid jämkningar i valkretsindelningen överföra ett område från den ena med 0a,lande
av de båda årsgrupper, i vilka landstingsområdets valkretsar äro inde- bcstsae™mel''
lade, till den andra. Det framgår visserligen såväl av lagens stad- . vid M gm_
gande som av motiveringen till gällande bestämmelser om jämkning i rådes sverlandstingsområdes
valkretsindelning, vilka tillkommo i samband med ^
1907 års rösträttsreform, att lagstiftaren ej avsett, att ett överförande gruppen till
borde ske endast på den grund, att förändringar i folkmängdsförhållan- den andradena
inom de båda årsgrupperna medfört förskjutningar därhän, att
landstinget ej komme att förnyas med halva antalet landstingsmän vart

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

annat år. Men då på grund av landstingsförordningens bestämmelser
en jämkning skall företagas i valkretsindelningen, torde det emellanåt
inträffa, att denna ej kan genomföras, åtminstone ej på ändamålsenligt
sätt, med mindre samtidigt ett överförande sker av områden till annan
årsgrupp. Sålunda lärer det i det av motionären anförda exemplet
Lava visat sig nödvändigt, att såväl Karesuando som Arvidsjaurs valkretsar
införlivades med valkretsar, tillhöriga andra årsgrupper. I
nämnda fall är det tvenne hela valkretsar, som överförts. I andra fall
torde det kunna hända, att en del av en valkrets måste överföras till
annan årsgrupp. Blir ett samhälle stad, skall det i regel sammanslås
med eu eller flera andra städer till eu valkrets, såframt dess folkmängd
ej uppgår till 6,000. Om nämnda stad eller städer tillhöra en annan
årsgrupp än den valkrets, varur samhället i fråga utbrutits, bör synbarligen
den nya staden överföras till den andra årsgruppen. Åven i det
fall sker ett sådant överförande, att eu stad, tillhörig den ena årsgruppen,
inkorporerar ett område från en valkrets, som tillhör den
andra.

Något lagligt hinder för ett överförande av valkretsar eller delar
av valkretsar från den ena årsgruppen till den andra erbjuda ej heller
landstingsförordningens bestämmelser. Men förordningen har å andra
sidan icke reglerat det sätt, varpå ett dylikt överförande kan ske, och
härav kunna, såsom motionären framhållit, avsevärda olägenheter komma
att uppstå. Den lucka, som här förefinnes i lagstiftningen, består, som
i motionen påpekats, däruti, att landstingsförordningen ej medger något
undantag från den bestämmelsen, att val av landstingsmän städse skall
omfatta en period av fyra år, varav följer, att de valda landstingsmannens
mandat före utgången av denna tid ej kunna få bringas att
upphöra. Härav uppkommer det förhållandet, att, om en hel valkrets
införlivas med en eller flera kretsar, tillhöriga den årsgrupp, som närmast
är i tur att välja, kretsen i fråga kommer att bliva dubbelrepresenterad
från och med det, att nämnda grupp valt landstingsmän och
dessa inträtt i tjänstgöring, intill utgången av den fyraårsperiod, för
vilken den andra årsgruppen senast valt. Skulle åter en hel valkrets
överföras från den årsgrupp, som har att först anställa val, och uppgå
i en eller flera kretsar inom den andra årsgruppen, så skulle denna
krets bliva orepresenterad under eu tid av två år. På motsvarande
sätt kan en över- eller underrepresentation komma att inträffa i de fall,
att en jämkning i valkretsindelningen medför, att en del av en valkrets
överföres från den ena årsgruppen till den andra.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10. 7

Såsom motionären antyder, kunna landstingsförordningens nuvarande b) vid ett
bestämmelser jämväl medföra olägenheter, om eu stad, som icke deltager områdes uU
i landsting, med sig inkorporerar områden, som ditintills tillhört en landsting™
landstingsvalkrets. Sker inkorporeringen ett eller annat år före utgången områdeiav
den period, för vilken nämnda krets valt, så torde i regel återstoden
av kretsen bliva överrepresenterad intill valperiodens utgång.

Ett exempel från Stockholms läns landsting torde belysa sistnämnda
förhållande. Den 1 januari 1913 inkorporerades Brännkyrka socken med
Stockholm. Den valkrets, socknen förut tillhört, hade vid 1911 års
utgång en folkmängd av närmare 30,000, varför kretsen vid valet för
perioden 1912—1916 utsåg sex landstingsmän. Efter inkorporeringen
åter understiger folkmängden för den återstående delen av valkretsen
10,000. —Det kan anmärkas, att enligt det förslag till jämkning i valkietsindelnmgen
inom landstingsområdet, som Konung’ens befallningsliavande
i länet upprättat, denna återstående del kommer att förenas med
en valkrets, som tillhör en annan årsgrupp. Hur man inom landstinget
tänkt sig, att de svårigheter, som till följd härav uppstå, skola lösas,
är ej utskottet bekant. — Ån mer påfallande skulle olägenheterna te sig
i ett sådant fall, att en hel valkrets inkorporerades. Representanter för
denna krets skulle da fortfarande hava säte i landstinget och kunna inverka
på dess beslut, ehuru kretsen ej längre tillhörde landstingsområdet.

Det synes utskottet att även nämnda förhållanden böra tagas i
betraktande, när det gäller att avhjälpa de brister, varmed gällande bestämmelser
äro förenade.

Inom utskottet hava åtskilliga medel för undanröjande av berörda Avhjälpande
olägenheter tagits i övervägande. För att undvika dubbelrepresenta- ^nuvarande
tion, när en hel valkrets överförts till annan årsgrupp, torde, såsom oläflenheter
motionären framhåller, föreskrift böra givas därom, att de för denna
kiets valda landstingsmannens mandat upphöra i och med det, att nämnda
årsgrupp valt landstingsmän och dessa inträtt i tjänstgöring. Likaledes
torde mandaten böra upphöra i det fall, att en hel valkrets genom inkorporering
utbrytes ur ett landstingsområde. För att icke överrepresentation
skall, inträffa, då en del av en valkrets överföres till annan årsgrupp,
äio tydligen särskilda bestämmelser erforderliga. Man kan ifrågasätta
sådana stadgande^ att samtliga för denna krets valda lands tingsmäns
mandat bringas att upphöra, samt att antingen återstoden av kretsen eller
den eller de valkretsar, med vilka återstoden av kretsen förenats, anställa
fyllnadsval för tiden intill utgången av fyraårsperioden för den årsgrupp
nämnda krets eller kretsar tillhöra. På liknande sätt skulle en reducering

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

kunna verkställas, då en del av en valkrets utbrytes ur. ett landstingsområde
och inkorporeras med en stad, som ej deltager i landsting. En
annan utväg, som likaledes kunde sättas i fråga, vore, att mandaten
bragtes att upphöra för så många av de med lägsta röstetal valda, som
för reduceringen erfordras, eller, där så kan ske, genom ny sammanräkning
av valsedlarna, varvid endast sedlar för den del av kretsen, som
efter överförandet eller utbrytningen återstår, skulle medräknas, och
antalet platser bestämmas efter den folkmängd, denna återstående del
äger. Att en valkrets blir orepresenterad, då den överföres från den
ena årsgruppen till den andra, synes åter kunna undvikas därigenom,
att fyllnadsval anställes för den tid av två år, som återstår, tills den
årsgrupp kommer att välja, i vilken kretsen efter överförandet uppgått.
För att undvika undertalig representation i det. fall, att en del av en
valkrets överföres till annan årsgrupp, skulle möjligen ävenså fyllnadsval
kunna anställas.

Det synes emellertid utskottet, att det bör överlämnas åt Kung!.
Maj:t att närmare utreda, på vad sätt eu ändring och komplettering av
gällande bestämmelser bör ske.

På grund av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning av herr Hages förevarande
motion måtte i skrivelse till Kung!. Maj:t .anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
på vad sätt de olägenheter, som med gällande bestämmelser
kunna uppstå, då ett område vid jämkning i
landstingsområdes valkretsindelning överföres från den
ena av de båda årsgrupper, i vilka landstingsområdets
valkretsar skola vara indelade, till den andra eller vid
inkorporering utbrytes ur landstingsområde, må kunna
undanröjas, samt för Riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 4 mars 1913.

På konstitutionsutskottets vägnar:

NIES EDEN.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

Reservationer:

av herr Clason samt av herr K. J. Ekman, vilken ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

Gällande bestämmelser om jämkningar i landstingens valkretsindelning
hava tillkommit i samband med 1907 års rösträttsreform och
äga den avfattning, som föreslogs i Kung!. Maj:ts proposition till
nämnda års Riksdag.

Dessa bestämmelser äro så avfattade, att, såsom motionären påpekat,
intet lagligt hinder finnes för att vidtaga en sådan omläggning
av valkretsarna, att ett område överföres från den ena av de båda
årsgrupper, i vilka kretsarna skola fördelas, till den andra.

De svårigheter, som uppstått vid den av motionären anförda omregleringen
av valkretsarna inom Norrbottens läns landstingsområde, härleda
sig uppenbarligen av, att ett sådant överflyttande av områden skett
från den ena årsgruppen till den andra. Därigenom har bristen på
överensstämmelse uppstått mellan valperioden för de nya valkretsarna
Arvidsjaur—Arjeploug respektive Karesuando—Juckasjärvi å ena sidan
och de för de förutvarande kretsarna Arvidsjaur respektive Karesuando
valda landstingsmannens mandattid å den andra.

Motionären har vidare påpekat, att svårigheter i fråga om mandattidens
överensstämmelse med valperioderna för valkretsarna kunna uppstå
genom utbrytningar ur landstingsvalkretsarna på landsbygden av
sådana samhällen, som konstitueras såsom nya självständiga städer. Om
ett samhälle efter att hava tillhört en lantvalkrets övergår till stad
och sålunda utbrytes ur den valkrets, det förut tillhört, kommer det
antingen att bilda en egen valkrets eller förenas med en eller flera
andra städer till en valkrets. Såvida ej samhället i fråga har en folkmängd,
som uppgår till 6,000, skall i regel det senare ske. Svårigheter
uppstå då, om den eller de städer, med vilka samhället skall förenas,
ej tillhöra samma årsgrupp som den valkrets, varur detsamma utbrytes.

Dylika svårigheter skulle med nu gällande bestämmelser kunna
undvikas endast i det fall, att landstingen vid jämkningar i valkretsindelningen
icke överföra områden från den ena årsgruppen av valkretsar
till den andra. Det är dock icke för landstingen möjligt att
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 5 samt. 9 höft. (Nr 10) 2

Utskottets

yttrande.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.

alltid iakttaga eu sådan regel. Sålunda synes ett överflyttande av
nämnda art vid den ifrågavarande omregleringen inom Norrbottens läns
landsting varit av omständigheterna påkallat, och det torde vara uppenbart,
att även inom andra landstingsområden motsvarande fall kunna
inträffa.

Utskottet har tagit i övervägande, huruvida de berörda svårigheterna
skulle kunna undanröjas genom att i landstings förordningen intaga
bestämmelse om, att i hithörande fall landstingsmän finge utses
för kortare tid än fyra år, i likhet med vad som gäller för stadsfullmäktige
jämlikt förordningen om kommunalstyrelse i stad, § 31 mom. 2
andra stycket.

Därmed vore dock icke det förhållande förändrat, att den valkrets,
ett överflyttat eller utbrutet område förut tillhört, komme att intill valperiodens
utgång behålla samma antal landstingsmän efter som före utbrytningen.
Olägenheterna därav synas dock icke vara så betydande,
att en ändring i landstingsförordningen på grund därav bör ifrågasättas.
Det är nämligen valkretsen i dess helhet, men icke varje landstingsmans
särskilda hemort, som i landstinget representeras; och denna valkretsens
representation bör intill valperiodens utgång förbliva orubbad, oavsett
att ändring av valkretsens territoriella omfattning under tiden sker.
Denna princip om mandatens orubblighet under löpande valperiod, på
vilken nu gällande stadgande!! vila, bör så mycket hellre vidhållas,
som genom införande! av eu ny princip härutinnan tillfälle skalle kunna
öppnas till omregleringar, åsyftande allenast eu tillfällig omkastning av
representationen i landstinget.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen i anledning av herr Hages förevarande
motion måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
i vad mån. och på vad sätt de olägenheter, som
med gällande bestämmelser kunna uppstå, då ett område
vid jämkning i landstingsområdets valkretsindelning
överföres från den ena av de båda årsgrupper, i
vilka landstingsområdets valkretsar skola vara indelade,
till den andra, må kunna undanröjas, samt för Riksdagen
framlägga de förslag, vartill utredningen kan
giva anledning.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTBYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1913.