Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1968 (Utlåtande 1968:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1968

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående rösträtt för vissa i Sverige bosatta utländska
medborgare.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna 1: 94 och II: 139.
Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Björk samt herr Hansson och fröken
Mattson (alla s) och i andra kammaren herr Kellgren och fru Eriksson
i Stockholm (båda s).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om att 1966 års grundlagberedning genom tilläggsdirektiv erhåller
uppdrag att överväga och utreda frågan om rätt för i Sverige bosatta utländska
medborgare att i första hand deltaga i landstings- och kommunalval,
i andra hand även i riksdagsval».

Gällande bestämmelser m. m.

Rösträtt i val till riksdagen är, liksom valbarhet och rätt att delta i folkomröstningar,
enligt riksdagsordningen förbehållen svenska medborgare.
Detsamma är förhållandet i kommunerna. Visserligen är utlänning enligt
2 § kommunallagen »medlem» av den kommun där han är bosatt men han
saknar rösträtt och valbarhet. Det har inte heller såvitt är bekant övervägts
i officiella sammanhang, av utredningar etc., att ge utlänningar sådana politiska
rättigheter i Sverige. Författningsutredningen t. ex. uttalade endast i
förbigående (SOU 1963: 17 s. 300) att rösträtt alltjämt bör förutsätta svenskt
medborgarskap.

Någon närmare redogörelse för utlänningars allmänna rättsställning här
i landet torde inte behöva lämnas i detta sammanhang. Härom kan i stället
hänvisas t. ex. till utlänningsutredningens förra året avlämnade betänkande
»Invandringen. Problematik och handläggning» (SOU 1967:18 s. 84—95).
Här skall endast följande i korthet antecknas, på grundval av framställningen
i nämnda betänkande.

För utlännings inresa, vistelse eller anställning i Sverige fordras i princip
tillstånd. Utlänning får inte heller utan särskilt tillstånd driva näring
eller förvärva fast egendom här i riket och, med vissa undantag, inte inneha
statstjänst. Bortsett från dessa inskränkningar kan utlänning sägas vara
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 10

2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr JO år 1968

i huvudsak likställd med svensk medborgare i fråga om fri- och rättigheter.
Han åtnjuter t. ex. i princip yttrandefrihet, religionsfrihet samt föreningsoch
församlingsfrihet i samma mån som svensk medborgare. Han är också
likställd med svensk i fråga om rätt till undervisning och utbildning, liälsooch
sjukvård och, som regel, i fråga om sociala förmåner. Mot dessa frioch
rättigheter svarar en rad skyldigheter. Utlänning är skyldig att rätta
sig efter landets lagar. För brott här i riket svarar han inför svensk domstol
enligt svensk lag. Han är vidare skyldig att iaktta de villkor som gäller
för hans rätt att vistas och arbeta i Sverige. Han är i princip skattskyldig
enligt samma regler som svensk medborgare. Utlänning som är bosatt
här är sålunda skattskyldig för all inkomst som han förvärvat här eller
utomlands. Även den som inte är bosatt här är skattskyldig för vissa inkomster,
främst inkomst av här belägen fastighet och här bedriven rörelse.
För att undvika dubbelbeskattning har Sverige ingått avtal med ett stort antal
främmande stater. I ett viktigt avseende är emellertid utlännings skyldigheter
mera begränsade än svensk medborgares. Han har sålunda enligt värnplikts-
och civilförsvarslagarna varken rätt eller skyldighet att delta i rikets
försvar. Kung!. Maj :t äger dock, i den utsträckning som finnes lämplig,
förordna om civilförsvarsplikt även för utlänningar som vistas här.

Motionerna

Motionärerna framhåller inledningsvis, att det som ett led i en önskvärd
integrationsprocess framstår som angeläget att i Sverige bosatta utlänningar
ges tillfälle att ansluta sig till olika frivilliga organisationer. Organisationerna
tycks i allmänhet vara beredda att öppna sådana möjligheter. Detta
gäller även de politiska. Genom medlemskap i dessa kan utländska medborgare
bl. a. delta i nomineringen av kandidater till riksdags- och kommunalval.
Möjligheterna till medinflytande möter emellertid en begränsning,
när det gäller rätten att delta i själva valen. Tanken att överskrida denna
gräns verkar måhända främmande för många, anför motionärerna. Särskilt
om andelen utlänningar med tiden väsentligt skulle öka, kan det emellertid
från demokratisk synpunkt framstå som otillfredsställande att de
saknar inflytande på valen. Det starkaste motståndet skulle sannolikt, uttalar
motionärerna vidare, resas mot tanken att låta utlänningar delta i
riksdagsval. Argument kan emellertid anföras till förmån för utlänningars
rösträtt. Sannolikt skulle det dock vara lättare att vinna anslutning till tanken
på enbart kommunal rösträtt för i Sverige bosatta utlänningar. Den
kommunala politikens utformning berör dem i allmänhet på ett särskilt
direkt sätt. Eftersom inget land ger eller väntas ge sina i utlandet bosatta
medborgare rätt att delta i kommunalval i hemlandet, uppstår heller inget
problem med dubbel rösträtt. Till förmån för en begränsning av rösträtten
till kommunalval talar också, fortsätter motionärerna, att man därigenom

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1968

kan vinna vissa erfarenheter, innan man eventuellt bestämmer sig för att
utsträcka rösträtten även till riksdagsval. En internationell aspekt på frågan
kan sägas vara, att det från demokratisk synpunkt skulle vara tilltalande
att låta utlänningar, som i sina hemländer är förhindrade att delta i
fria val, erhålla denna rättighet så länge de är bosatta i Sverige. Med hänsyn
till problemets svåröverskådlighet är motionärerna inte beredda att framlägga
konkreta förslag i ämnet. De föreslår i stället att ett utredningsuppdrag
lämnas grundlagberedningen.

Utskottet

Genom lagstiftning förra året har möjlighet öppnats för vissa utomlands
bosatta svenska medborgare att delta i val till andra kammaren och folkomröstningar.
I förevarande motioner hemställs att det även skall övervägas
att ge vissa här i landet bosatta utlänningar rösträtt, i första hand i kommunalval.
Enligt utskottets mening har motionärerna anfört flera beaktansvärda
synpunkter. Då vallagstiftningens utformning ändock är föremål för
en allmän översyn genom grundlagberedningen, bör därför även denna fråga
kunna upptas till överväganden. Dessa bör emellertid vara helt förutsättningslösa;
utskottet är inte berett att nu inta någon ståndpunkt i sakfrågan.
Prövningen bör också begränsas till att gälla kommunalval. Utskottet hemställer,

att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj :t att motionerna
1:94 och 11:139 överlämnas till grundlagberedningen.

Stockholm den 8 februari 19(58

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Torsten Andersson
(ep), Erik Olsson (s), Carl Albert Anderson (s), Sveningsson (h), fru
Segerstedt Wiberg (fp), herrar Dahl (s), Sörlin (s), Hernelius* (h) och
Sörenson* (fp); samt

från andra kammaren: herrar Hamrin i Jönköping (fp), Henningsson
(s), Wahlund (ep), fru Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s),
Andersson i Billingsfors (s), Norrby (fp), Henrikson (s), Werner* (h) och
Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson (h).