Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960 (Utlåtande 1960:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om vissa förtgdliganden och ändringar i vallagarna
rörande beskaffenheten av valsedlar m. m.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 146
i första kammaren av fröken Mattson in. fl. och nr 179 i andra kammaren
av fru Sjövall m. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer
om skyndsam utredning beträffande sådana förtydliganden och förändringar
i vallagarnas ordalydelse att det klart framgår huruvida till valsedel
kan användas vitt papper med färgad linjering, att det i lagtext klart
utsäges att slutlig ståndpunkt till samtliga valsedlars giltighet skall ha tagits
innan sammanräkningen i myndigheten göres samt att vid varje led i valförrättningen,
även sammanräkningen, en medborgerlig medverkan skall
vara föreskriven, exempelvis genom att av valkorporationerna utsedda representanter
tillsammans med myndigheten verkställer förrättningen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

De av motionärerna väckta frågorna om valsedlarnas beskaffenhet, ordningen
för röstsammanräkningen samt medborgerlig medverkan vid valförrättning
och röstsammanräkning behandlas i fortsättningen var för sig.

I. Valsedlarnas beskaffenhet

Enligt nu gällande stadganden i vallagarna skola valsedlarna vid val till
såväl första som andra kammaren samt vid kommunalval vara av »vitt
papper utan kännetecken». Valsedel, till vilken använts annat än vitt papper,
är ogill liksom ock valsedel, å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen
blivit med avsikt där anbragt.

Ifrågavarande stadganden blevo vid 1927 års riksdag föremål för uppmärksamhet
med anledning av väckt motion (II: 126) om införande av
bestämmelser om valsedels storlek och beskaffenhet vid allmänna val. Motionen
avstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr 3) och avslogs av riksdagen.
Utskottet framhöll, att införandet av dylika bestämmelser icke vore
lämpligt vid dåvarande tidpunkt. Stadganden om valsedels storlek och beskaffenhet
skulle nödvändiggöra nya kassationsbestämmelser av ganska ömtålig
natur, en konsekvens som måste anses betänklig. Med lagstiftningsåtgärder
i motionens syfte borde därför anstå tills erfarenheten visat, om valhemBihang
till riksdagens protokoll 1960. 5 samt. 2 avd. Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

lighetens bevarande sattes i allvarlig fara genom rätten att använda valsedlar
av olika storlek och beskaffenhet.

I motioner vid såväl 1934 års riksdag (II: 151 och II: 152) som 1943 års
riksdag (I: 98 och II: 152) föreslogs införande i vallagarna av bestämmelser
om storlek på valsedlar. Även dessa motioner avslogos av riksdagen på
hemställan av konstitutionsutskottet (uti. nr 14/1934 och uti. nr 3/1943).
Utskottet anförde härvid bland annat, att det kunde ifrågasättas om valhemlighetens
tryggande nämnvärt skulle kunna främjas utan bestämmelser jämväl
om valsedels beskaffenhet. Föreskrifter härom skulle enligt utskottet
nödvändiggöra nya kassationsbestämmelser. Vidare framhöll utskottet, att
det för övrigt borde ligga i de olika partiorganisationernas eget intresse att
tillse att de valsedlar, som de tillhandahöllo de röstande, icke sinsemellan
företedde väsentliga olikheter vid ett och samma valtillfälle.

Vid 1951 års riksdag väcktes ånyo motioner rörande vasedlarnas beskaffenhet
vid riksdagsmannaval och kommunala val. I några motioner (I: 115
och II: 153) föreslogs införandet av sådana bestämmelser angående valsedlarnas
storlek och papperskvalitet att valhemligheten därigenom ytterligare
säkrades. I ytterligare motioner (1:169 och 11:226) anhölls om en
översyn av vallagarna i syfte att genom fastställande av enhetlig storlek på
och standardiserad papperssort för röstsedlarna skydda valhemligheten. I
sitt utlåtande över motionerna (nr 13) uttalade utskottet såsom sin uppfattning,
att det icke med fog kunde göras gällande att valhemligheten
äventyrades genom den rådande friheten alt vid allmänna val begagna
valsedlar av olika storlek och papperskvalitet. Enligt utskottet borde den av
motionärerna åsyftade lagstiftningen ej utan tillräckligt vägande skäl beslutas
bland annat därför, att den skulle framtvinga nya kassationsbestämmelser.
På utskottets hemställan lämnades motionerna utan bifall av riksdagen.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillsatte dåvarande
chefen för justitiedepartementet en utredning för att verkställa en teknisk
översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. I direktiven för utredningen
— benämnd 1955 års valutredning — uttalade departementschefen
bland annat att vissa bestämmelser av formell natur i vallagarna enligt hans
mening vore i behov av översyn. Departementschefen förklarade sig därvid
närmast syfta på vissa formalitetsregler rörande bland annat valsedlarnas
utseende. I fortsättningen anförde departementschefen följande:

Dessa bestämmelsers främsta syfte är att säkerställa, att rösträtten kan
med bevarande av valhemligheten fritt utövas, att full klarhet råder om den
mening åt vilken avgiven valsedel ger uttryck samt att förvanskning av
valen och valresultaten ej kan ske. Med hänsyn till valens grundläggande
betydelse för vårt samhällsskick är det av utomordentlig vikt att dessa syften
blir säkerställda. De nuvarande lagbestämmelserna är emellertid i hög grad
detaljerade och präglade av en viss formalism. Vid nästan varje val inträffar
att röstsedlar i större eller mindre omfattning kasseras till följd av att

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

gällande formalitetsregler inte strikt iakttagits. Stundom förekommer också
att val får göras om, därför alt formella fel begåtts och detta även i sådana
fall då den reella betydelsen av avsteg från gällande regler icke har varit
av den storlek att ogiltighet nödvändigtvis hade behövt inträda.

Den översyn i fråga om nu nämnda formella bestämmelser som jag alltså
finner påkallad bör i främsta rummet inriktas på de regler som enligt vad erfarenheten
visat föranleder kassering av valsedlar eller ogiltighet av val. Därvid
bör det undersökas i vad mån det är möjligt — utan att valsäkerheten
äventyras — att skapa enklare regler och i högre grad än för närvarande
låta den faktiska betydelse av ett avsteg från reglerna vara bestämmande
för den verkan avsteget skall ha.

Utskottet. Frågan huruvida valsedlar, skrivna å linjerat papper, kunna
anses giltiga eller ej har förelegat till bedömande i några fall, som underkastats
regeringsrättens prövning. I ett av dessa fall hade vid ett å kyrkostämma
företaget val av ledamöter till församlings skolråd linjerat papper
använts till några valsedlar. Regeringsrätten fann därvid nämnda förhållande
icke kunna föranleda till att ifrågavarande valsedlar ansågos märkta
(RÅ 1926 ref. 51). Det oaktat synes tvekan understundom föreligga om
giltigheten av dylika valsedlar. Med hänsyn härtill är det önskvärt att
denna tveksamhet undanröjes genom förtydligande av gällande bestämmelser
härutinnan utan att valhemligheten äventyras. Spörsmålet om ett dylikt
förtydligande av vallagarna kan förväntas bli behandlat av 1955 års valutredning.
Denna verkställer nämligen översyn av bl. a. formalitetsreglerna
rörande valsedlarnas utseende. Utskottet anser därför motionerna i denna
del icke behöva föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

II. Ordningen för röstsammanräkning

Vid såväl riksdagsmannaval som kommunalval ankommer det på valmyndigheten
att, sedan väljarna avlämnat sina valsedlar, genom rösternas
sammanräknande fastställa vilka personer som enligt i lag givna regler
skola anses valda till ledamöter i representationen i fråga.

De närmare reglerna om sammanräkningsförfarandet, vilket omfattar
fastställandet av vilka sedlar som skola medräknas samt sammanräknandet
av dessa, finnas för riksdagsmannavalens vidkommande intagna i lagen om
val till riksdagen (Val L) med den lydelse nämnda lag skall ha enligt lagen
den 23 mars 1956 med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra
kammare för perioden 1957—1960 samt såvitt angår kommunalvalen i kommunala
vallagen (KVL) med den lydelse denna lag skall ha enligt lagen den
28 mars 1958 med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1959—
1962 m. m.

Vid val till riksdagens första kammare verkställes omedelbart efter slutad
omröstning prövning av valsedlarnas giltighet samt anteckning och sammanräknande
av de avgivna rösterna (Val L § 16).

Gäller valet ledamöter av riksdagens andra kammare, landstingsmän,

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige för stad,
som ej deltager i landsting, eller kyrkofullmäktige för församling, kyrklig
samfällighet och skoldistrikt, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd
och stad, skall preliminär röstsammanräkning omedelbart företagas
(Val L § 68, IvVL § 34: 1). Vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager
i landsting, samt vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling, kyrklig
samfällighet i stad eller skoldistrikt i stad är frågan huruvida preliminär
rösträkning i dessa fall skall äga rum beroende på beslut av magistraten,
respektive valnämnden eller överståthållarämbetet (KVL § 34:2).

Den preliminära sammanräkningen har endast till syfte att möjliggöra ett
snabbt redovisande av valresultatet i huvuddrag och den har icke någon
betydelse för den definitiva sammanräkningen eller över huvud någon för
valutgången bindande verkan.

Den definitiva sammanräkningen sker på grundval av det till sammanräkningsmyndigheten
inkomna valmaterialet. Denna myndighet skall därför
i god tid före förrättningen tillse att hela det föreskrivna valmaterialet
inkommit och eljest infordra det felande. Myndigheten skall även verkställa
en förberedande granskning av materialets yttre skick och, därest
härutinnan yppas anledning till anmärkning, på lämpligt sätt inhämta erforderliga
upplysningar om anledningen till felet (Val L § 76 st. 3, KVL
§ 43 st. 4). Då sedan sammanräkningen verkställes, handläggas de från
röstmottagare inkomna ytterkuverten särskilt. Ytterkuvert, som inkomma
efter sammanräkningens början lämnas åsido. Övriga ytterkuvert granskas
med hänsyn till dels om de kunna antagas ha blivit öppnade, dels om samma
väljare avgivit flera ytterkuvert; är endera fallet lämnas de åsido. Enahanda
är förhållandet, om väljaren ej är i röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad vid valet eller om han
utövat sin rösträtt vid valförrättningen. Återstående ytterkuvert brytas därefter
och valkuverten och valsedelsförsändelserna uttagas och granskas.
Föreligger anledning till anmärkning läggas de åsido, eljest nedläggas valkuverten
och försändelsernas innerkuvert i en urna, i sammanhang varmed
i röstlängden vid väljarens namn antecknas att rösträtten utövats (Val L
§ 77: 1—3, KVL § 44: 1—3). Vidare granskas vid den definitiva sammanräkningen
de valprotokoll och omslag, vilka inkommit från valförrättarna.
Förekommer därvid ej skälig anledning antaga att omslag blivit efter tillslutandet
öppnat brytas de. I annat fall lämnas omslaget orubbat och där
inneslutna valsedlar inverka ej på valet (Val L § 77: 4, KVL § 44: 4). De
kuvert, som nedlagts i en urna, uttagas härefter ur denna. Valsedlarna uttagas
ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna inkomna kuverten. De
sålunda uttagna valsedlarna jämte, där preliminär sammanräkning ägt rum,
de från valförrättarna insända valsedlarna granskas, varefter myndigheten
prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till de upplysningar som myndigheten in -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

hämtat angående de till myndigheten inkomna handlingarna, må giva anledning
(Val L § 78, KVL § 44: 5).

Bestämmelserna, som ange i vilka fall en valsedel skall vara ogill, finnas
för förstakammarvalens vidkommande intagna i Val L § 17 och för andrakammarvalens
vidkommande i Val L § 79. Motsvarande bestämmelser finnas
för kommunalvalen intagna i KVL § 25.

Reglerna rörande rösternas sammanräknande för fördelningen av platserna
inom varje parti och partierna emellan återfinnas för förstakammarvalen
i Val L §§ 19—22 och för andrakammarvalen i Val L § 81 samt för
kommunalvalen i KVL § 46.

Sedan sammanräkningen slutförts, inläggas godkända och underkända
valsedlar var för sig i förseglade omslag (Val L § 24 st. 2 och § 83 st. 2, KVL
§ 49: 3). För andrakammarvalens och kommunalvalens vidkommande stadgas
att valets utgång skall omedelbart kungöras genom uppläsning av det
vid förrättningen förda protokollet och att valet är avslutat med protokollets
uppläsning (Val L § 85, KVL § 50).

Såväl den preliminära som den definitiva sammanräkningen sker vid
offentlig förrättning.

Utskottet. Såsom framhållits i den tidigare redogörelsen sker vid den preliminära
sammanräkningen icke något slutgiltigt och för valutgången bindande
ståndpunktstagande till valsedlarnas giltighet. Den i motionerna
väckta frågan om ordningen för rösternas sammanräknande i förhållande
till den slutliga prövningen av valsedlarnas giltighet äger således uteslutande
avseende å förfarandet hos de myndigheter, som ha att verkställa
definitiv sammanräkning. De rörande detta förfarande givna lagbestämmelserna
innehålla icke något klart uttalande i denna fråga. Ej heller synes
ifrågavarande spörsmål ha behandlats i förarbetena till dessa bestämmelser.
Enligt motionärerna ger den ordningsföljd, i Vilken vallagarna upptaga de
för sammanräkningsakten gällande bestämmelserna, indirekt en anvisning
om att prövningen av valsedlarnas giltighet skall föregå sammanräkningsproceduren.
Emellertid kan man svårligen draga några slutsatser i angivet
hänseende av den placering de olika stadgandena inbördes erhållit. Enligt
vad utskottet inhämtat pläga sammanräkningsmyndigheterna regelmässigt
förfara så att nyssnämnda prövning sker jämsides med själva sammanräkningen.
Ur praktisk synpunkt äro också betydande fördelar förenade med
ett sådant förfaringssätt. Härigenom behöver vanligtvis valsedelsmaterialet
— om här bortses från eventuellt erforderliga kontrollräkningar — blott
genomgås en gång. Vidare kan den för förrättningen avsedda arbetskraften
redan från början tagas i anspråk för rösträkning utan att resultatet behöver
avvaktas av den med avseende å vissa valsedlars giltighet företagna prövningen,
vilken måste anförtros åt därtill kvalificerad personal. Det angivna
förfarandet medför följaktligen icke blott en väsentlig arbetsbesparing utan

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

möjliggör även att förrättningen kan slutföras tidigare än eljest skulle kunna
ske. Enligt utskottets uppfattning kunna sådana invändningar icke göras
mot det sålunda praktiserade förfaringssättet att anledning föreligger för
utskottet att i förevarande del tillstyrka utredning om lagändringar i motionernas
syfte.

III. Medborgerlig medverkan vid valförrättning och sammanräkning

Vid förstakammarval förrättas valet av en valkorporation så att röstavgivning
och sammanräkning kunna ske i ett sammanhang. Valförrättare
är landstingets ordförande om valkrets ej omfattar flera landstingsområden
än ett. Ingå flera landstingsområden i valkretsen är valförrättaren den till
levnadsåren äldste av de ordförande i landsting, som deltaga i valet. I stad,
som utgör egen valkrets, förrättas valet av stadsfullmäktiges ordförande. De
särskilt bildade valkorporationerna utse inom sig erforderligt antal personer
att biträda valförrättaren.

Andrakammarvalen och kommunalvalen förrättas valdistriktsvis och för
varje distrikt finnes ett valförrättningsorgan. På landet är valnämnden sådant
organ. Nämnden består av fem inom valdistriktet boende personer,
vilka utses för fyra år. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant för
honom förordnas av länsstyrelsen medan de fyra ledamöterna jämte lika
antal suppleanter väljas av kommunens beslutande organ. I stad med
magistrat är magistraten valförrättare. I stad utan magistrat skall finnas
en valnämnd med uppgift att förrätta val för staden och eljest taga den
befattning med val som i andra städer tillkommer magistraten. Denna valnämnd
består av kommunalborgmästaren i staden såsom ordföranden samt
två ledamöter jämte suppleanter för dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige.
Är stad indelad i flera valdistrikt skall magistraten eller i stad
utan magistrat valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller flera personer
att såsom magistratens eller valnämndens deputerade vara valförrättare i
distriktet. Av dessa förer den främste ordet. För Stockholms vidkommande
äro magistratens bestyr med allmänna val överflyttade på andra organ.
Sålunda handhaves valförrättningen av en särskild valnämnd bestående av
fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden i
denna nämnd jämte suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet.
De fyra ledamöterna jämte lika antal suppleanter väljas av stadsfullmäktige.

Vid andrakammarvalen är vederbörande länsstyrelse eller för Stockholms
vidkommande överståthållarämbetet den myndighet, som har att verkställa
den definitiva sammanräkningen.

Motsvarande myndighet är beträffande kommunalfullmäktigeval, municipalfullmäktigeval
och landstingsmannaval på landet ävensom beträffande
landstingsmannaval i stad tillhörande landstingsvalkrets, vari ingår jämväl
landsbygd, samt val av kyrkofullmäktige för församling, kyrklig samfäl -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

lighet eller skoldistrikt, om församlingen, samfälligheten eller skoldistriktet
består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad: länsstyrelsen; beträffande
landstingsmannaval i landstingsvalkrets, som består av flera städer
men vari landsbygd ej ingår: magistraten (respektive valnämnden) i
valkretsens folkrikaste stad; samt beträffande landstingsmannaval i stad,
som utgör egen landstingsvalkrets, ävensom beträffande samtliga stadsfullmäktigeval
samt val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling, kyrklig samfällighet
i stad eller skoldistrikt i stad med undantag för Stockholm: stadens
magistrat (respektive valnämnd). Röstsammanräknande myndighet
beträffande fullmäktigval i Stockholm är övcrståthållarämbetet.

Utskottet. I motionerna föreslås att i vallagarna införes stadgande om
medborgerlig medverkan vid varje led i valförrättning, även sammanräkning,
exempelvis genom att av valkorporationerna utsedda representanter
tillsammans med myndigheten verkställer förrättningen. Syftet med förslaget
är att säkerställa den medborgerliga insynen i valförrättningarna.

Enligt föreskrifter i vallagarna skall val äga rum inför öppna dörrar och
sammanräkningen av avgivna röster verkställas vid offentlig förrättning.
Härigenom möjliggöres en fullt tillfredsställande medborgerlig insyn i valmyndigheternas
handhavande av valbestyren.

I vissa fall förstärkes denna medborgerliga insyn i valmyndigheternas
handhavande av valbestyren. Sålunda ingår i valnämnd ledamöter, vilka
utsetts av vederbörande kommunala representation. Vidkommande magistraterna
kan resultatet av pågående utredning rörande rådhusrätternas framtida
ställning förväntas leda till att valbestyren i magistratsstäderna såsom
redan skett i Stockholm bli överförda på valnämnder med liknande sammansättning
som valnämnderna i fögderistäder och landskommuner. När
det gäller förstakammarvalen utse valmännen, såsom framgår av den tidigare
redogörelsen, inom sig erforderligt antal personer för att biträda valförrättaren.
Härigenom beredas valmännen på ett betryggande sätt möjlighet
att kontrollera de olika leden i valförrättningen.

På grund av det anförda saknar utskottet anledning att i nu förevarande
del tillstyrka en utredning i motionernas syfte.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner I: 146 och II: 179 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 mars 1960

På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN

8 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1960

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Damström, Ollén, Sveningsson,
Erik Olsson, Aspling, Palm, Eric Carlsson* och Hedblom; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, Spångberg,
von Friesen*, Jonsson i Haverö, Braconier, Hammar, Andersson i Linköping,
Alemyr, Svenungsson* och Henningsson i Hälsingborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 60

003710