Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1955 (Utlåtande 1955:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1955

Nr 10

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om viss ändring i den kommunala vallagen.

I de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 42
i första kammaren av herr Weiland m. fl. och nr 49 i andra kammaren av
herr Kelander m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte för sin del besluta
sådan ändring i kommunala vallagen att det tydligt framgår, huru det bör
förfaras under sammanräkningen vid dubbelval, samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta förslag till erforderlig lagtext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I riksdagsordningen har förutsetts, att en person kan bliva för samma
tid vald till ledamot av bägge kamrarna eller till ledamot av endera kammaren
för två eller flera valkretsar. För dessa fall stadgas i § 27 riksdagsordningen,
att det ankommer på den valde att bestämma i vilkendera kammaren
han vill inträda eller för vilken valkrets han vill anses vald till riksdagsman;
doek åligger honom att hos Konungens befallningshavande i den
ort, för vilken han ej mottager riksdagsmannauppdrag, därom göra skyndsam
anmälan. Några motsvarande bestämmelser finnas icke i kommunallagarna
för det fall, att någon samtidigt utses till stadsfullmäktig, kommunalfullmäktig,
kyrkofullmäktig eller landstingsman för mer än en valkrets,
ehuru dylika s. k. dubbelval på grund av gällande bestämmelser om
valkretsindelning och valbarhet ej blott äro teoretiskt möjliga utan även
tämligen ofta förekommande vid stads-, kommunal- och kyrkofullmäktigeval.
I borgerliga och kyrkliga kommuner, som äro delade i två eller flera
valkretsar, är det nämligen ganska vanligt, att gemensamma listor användas
för valkretsarna eller att gemensamma namn förekomma på listor för olika
valkretsar. Det förekommer också, att väljare använda valsedel för annan
valkrets än den avsedda. Någon enhetlig praxis i fråga om förfarandet vid
dylika s. k. dubbelval har ej heller utbildat sig. Regeringsrätten förklarade
i ett utslag år 1931 (regeringsrättens årsbok 1931 ref. 8), att namnet på ten person,
vilken vid sammanräkning inom en valkrets erhållit plats som stadsfullmäktig,
skulle vid därpå följande sammanräkning inom annan valkrets i staden
anses såsom obefintligt å de valsedlar, som upptoge detta namn. Avgörandet
var emellertid icke enhälligt, och i ett rättsfall år 1942 (regeringsrättens
årsbok 1942 ref. 61) ifann regeringsrätten utan meningsskiljaktighet, att det
i stället borde ankomma på den dubbelt valde att anmäla, för vilken val -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10 år 1955

krets han ville anses vald, varpå ny röstsammanräkning borde verkställas
inom den valkrets där han avgått. Den metod, som anvisats i regeringsrättens
sistnämnda avgörande, synes emellertid icke ha vunnit tillämpning
på alla orter. Av en undersökning, som 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning
iföretagit, (framgår, att man i flera städer vid kommunalvalen
år 1950 vid sammanräkning inom valkrets ansett namnet på den kandidat,
som redan befunnits vald i en tidigare räknad krets, såsom obefintligt (SOU
1953: 1 s. 26). Från överståthållarämbetet har inhämtats, att denna metod
tillämpats vid 1954 års stads- och kyrkofullmäktigeval i Stockholm.

I anledning av vissa vid 1954 års kommunalval inträffade fall av s. k.
dubbelval framställdes vid riksdagens höstsession nämnda år i första kammaren
en interpellation i ämnet. I sitt interpellationssvar anförde chefen
för inrikesdepartementet, att det borde övervägas att i vallagen upptaga en
uttrycklig regel om förfaringssättet vid dubbelval, vilket lämpligen skulle
kunna ske i samband med att man toge ställning till frågan om valmetoden
vid nästa allmänna kommunalval. Utskottet delar denna uppfattning. Avsaknaden
av lagregler på förevarande område medför enligt utskottets
mening betydande olägenheter. Utskottet är icke berett att omedelbart
framlägga förslag till lagstiftning i ämnet. En närmare utredning bör med
hänsyn till frågans natur företagas inom vederbörande departement. Därvid
bör prövas, huruvida någon av de hittills använda metoderna — oförändrad
eller modifierad — lämpligen bör lagfästas eller om någon annan metod
kan anses mera ändamålsenlig. Förslag i ämnet bör framläggas för riksdagen
i så god tid, att lagstiftning kan träda i kraft före nästa allmänna
kommunalval.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:42 och 11:49 i
skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om utredning och
förslag rörande förfarandet vid de s. k. dubbelval, som kunna
förekomma vid kommunalval.

Stockholm den 10 mars 1955

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Englund, Hällgren, Damström,
Pettersson, Weiland, Herlitz*, Fritiof Karlsson, Erik Olsson och Sigfrid
Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen, Fast, Norén, Spångberg, Jonsson i Haveri}, Nordkvist i Kalmar,
Nilsson i Göingegården och Hammar.

* Ej närvarande vid justeringen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr JO år 1955

Reservation

av herrar Hallén, Damström och Georg Pettersson, vilka anfört:

Vid höstriksdagen 1954 besvarade inrikesministern en interpellation
angående de problem, som uppkomma vid dubbelval vid kommunala val.
Härvid angavs, att »det bör övervägas att i vallagen meddela en uttrycklig
regel om förfaringssättet vid dubbelval. Detta skulle lämpligen kunna ske
i samband med att man tar ställning till frågan om valmetoden vid nästa
allmänna kommunalval». Då sålunda problemet redan är föremål för inrikesdepartementets
uppmärksamhet, anse vi, att utskottet bort avstyrka
motionerna. Vi hemställa därför, att motionerna icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.