Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8 (Utlåtande 1896:Ku8 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 14 April 1896, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af §§ 1 och 5 tryckfrihetsförordningen.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till utskottets behandling öfverlemnad
motion, n:o 211, har herr E. Olsson i Kyrkebol, med hänvisning
till en af honom vid 1895 års riksdag afgifven motion, n:o 100, samt till
konstitutionsutskottets utlåtande n:o 19 vid samma riksdag och Andra
Kammarens beslut den 11 maj nämnda år vid föredragning af sistberörda
motion och utlåtande, föreslagit, att Riksdagen ville antaga att hvila till
grundlagsenlig behandling följande förändrade lydelse af nedanstående
paragrafer i tryckfrihetsförordningen:

§ K

5). Privilegier å boktryckeri skola ej erfordras, utan stånde hvar
och en fritt att, utan hinder af någon särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente, samt utan att vara underkastad
någon skråordning, anlägga sådana tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, uti stad eller köping; Konungen obetaget att
tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort.

Dä boktryckeri anlägges å ort, som lyder under landsrätt, skola i alla
mål, som boktryckningen röra, boktryckare, arbetare i tryckeriet samt der
Bih. till Kikad. Krok 18Hd. 3 Sand. 1 Höft. (A'':o 8). 1

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

tryckta skrifters författare och utgifvare lyda under rådstufvur ätten i närmaste
inom länet belägna stad, der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar — — — — — — —--innehåll

och skrifart.---— — —--—--— _ — — — _ _

§ 5.

6). Förbrytelser emot denna lag upptagas vid rådstufvur ätten i den
stad, der skrift, som föranledt åtal, blifvit tryckt, eller, om den blifvit tryckt
å ort, som lyder under landsrätt, vid rådstuf vur ätten i närmaste inom länet
belägna stad. Stämningstiden vare åtta dagar, om boktryckeriet är beläget
i stad, der rådstufvurätt finnes, men i annat fall fjorton dagar. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares af en tryckt skrift tilltalande eller
hörande, böra han eller de vid rätten personligen till svars stånda, men
åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt allmän lag och särskilda
författningar, uti allt hvad genom detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.

8). Finner chefen för justitiedepartementet eller hans ombud sig befogad
att på de grunder för qvarstad å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det någon skrift med qvarstad beläggas må, vare
han eller det berättigad att sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras af vederbörande Konungens befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent; börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt i afseende på den åklagade skriften,
om och huru många exemplar då ännu finnas uti boktryckarens värjo,
anteckning trefalt författas, hvaraf den ena tillställes chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud, den andra magistraten i den stad, under
hvilkens rådstufvurätt boktryckeriet enligt § 1 lyder, och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig att, vid ansvar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post en afskrift af denna anteckning till
justitiekansleren insända. I Stockholm varde samma anteckning, genast
eller sist inom nästföljande dags utgång, till justitiekansleren aflemnad.
Justitiekansleren må sedermera, i Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna,
allra sist inom trenne veckor, efter det qvarstaden lagd blifvit,
hafva hänvist målet till vederbörlig domstol och aktor förord nät, då
domstolen, sist inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke qvarstad inom en månad häfven, ege bok -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 3

tryckare rätt i enahanda ordning, som handräckning till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess brytande, hvilket icke vägras

må vid ansvar af embetets förlust. Chefen för justitiedepartementet —---

_ _ — — — _ — _ — — — — — — — — — — — erhållas.

12). I frågor om qvarstad böra, i sådant fall, vederbörande Konungens
befallningshafvande, magistrat eller kronobetjent ovägerligen och vid
ansvar biträda; dock må — — — — — — — — — inlemnad.

Det af motionären vid 1895 års riksdag framlagda förslag till ändring
af ifrågavarande paragrafer i tryckfrihetsförordningen afsag, att rättigheten
till anläggande af boktryckerier måtte varda helt och hållet frigifven.
Öfver detta förslag afgaf konstitutionsutskottet, efter att hafva lem nät
en redogörelse för frågans behandling vid föregående riksdagar, följande
utlåtande:

»Då, enligt utskottets åsigt, vigtiga skäl förefinnas för medgifvande
af större frihet uti förevarande hänseende, anser utskottet sig böra i hufvudsak
ansluta sig till motionärens uppfattning i denna fråga. Det kan
nemligen icke förnekas, att stadgandet i 1 § 5 inom. tryckfrihetsförordningen,
som förbjuder anläggande af boktryckeri annorstädes än i stad
eller inom ett afstånd derifrån af högst en half mil, innefattar ett band
på ett verksamt medel till befordrande af en allmännare bildning och
tillika en inskränkning uti näringsfriheten. En utvidgning af ifrågavarande
rättighet torde sålunda endast utgöra en följdrigtig tillämpning af de i
vårt land gällande vigtiga grundsatserna, att upplysningen bör i möjligaste
mån spridas till alla samhällsklasser och att hvarje näring bör befrias
från de band, som hämma dess utveckling. Med skäl torde äfven kunna
påstås, att behofvet af en förändring i motionens syfte allt mera tydligt
gifvit sig till känna. Många af landets köpingar och flera andra samhällen,
som till följd af de senaste årtiondenas lättade kommunikationer
och lifligare näringsverksamhet uppstått, hafva numera natt eu sådan utveckling,
att de i afseende å folkmängd, affärslif och betydenhet i öfrigt
öfverträffa åtskilliga städer inom riket. För dessa köpingar och samhällen
skulle rättigheten att anlägga boktryckeri otvifvelaktigt fylla ett verkligt
behof. Det torde nemligen icke kunna bestridas, att det för hvarje ort
af den betydelse som de nu omnämnda skulle medföra vigtiga fördelar,
om den bereddes möjlighet att hafva eu egen tidning, som icke blott
kunde meddela snabba underrättelser rörande ortens kommunala och rättsliga
angelägenheter samt bidraga till näringslifvets utveckling, utan äfven

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

vore i tillfälle att behandla de lokala spörsmål, hvilka för trakten äro af
särskildt intresse, men som ej kunna få någon tillfredsställande behandling
i de stora tidningarna eller ens i provinsblad, utgifna på längre afstånd
från orten i fråga. Många platser å landsbygden hafva visserligen
redan nu sådana, särskildt för dem afsedda tidningar, men den omständigheten,
att dessa icke få tryckas annorstädes än i stad, som kanske ligger
mycket långt aflägset, förorsakar naturligtvis både utgifvare och allmänhet
så mycken tidsförlust och så betydligt ökade kostnader, att ändamålet
med dylika tidningar icke till fullo ernås.

Beträffande den omfattning, i hvilken den ifrågasatta utsträckningen
må kunna inedgifvas, anser utskottet, att det visserligen vore följdrigtigast
att förorda en sådan utsträckning af ifrågavarande rättighet, som motionären
föreslagit, men då af hvad förut blifvit anfördt torde framgå, att
det hufvudsakligen lärer vara köpingar och dermed jemförliga, mera betydande
orter, för hvilka nämnda .rättighet kan sägas vara af behofvet
verkligen påkallad, samt det torde vara synnerligen svårt att på ett tillfredsställande
sätt i grundlagen bestämma beskaffenheten af de orter, hvilka
sålunda jemte köpingar kunna anses vara i behof af tryckerier, har utskottet
funnit det vara lämpligast, att den förevarande rättigheten bestämmes
på sätt Kongl. Maj:t uti sin år 1887 till Riksdagen afgifna proposition
föreslagit, eller så, att det medgifves att anlägga boktryckeri i städer och
köpingar, samt att åt Konungen öfverlemnas att uppå skeende framställning
tillåta inrättande af boktryckeri äfven å annan ort. För frågans lyckliga
lösning torde detta äfven vara förmånligast, då ett förslag af sådant
innehåll kan antagas hafva bästa utsigt att vinna bifall både af Riksdag
och Kongl. Maj:t. Mot samma förslag torde nemligen icke med fog kunna
göras gällande de anmärkningar — afseende hufvudsakligen de svårigheter,
som a landet skulle vara förenade med tillsynen öfver tryckeriverksamhetens
utöfning —- hvilka såväl inom Riksdagen som af Kongl. Maj:t blifvit
rigtade mot förut i ämnet framlagda förslag. Visserligen innebär utskottets
ofvannämnda förslag i någon mån en inskränkning uti den nu medgifna
rättigheten att på landet anlägga boktryckeri inom en half mils afstånd
från stad, men denna omständighet torde icke kunna tillmätas någon betydelse
i jemförelse med fördelen af ett likformigt stadgande beträffande
anläggning af boktryckerier utom stad eller köping.

Den utsträckta rättighet i afseende å boktryckeriers anläggande, som
nu af utskottet föreslagits, påkallar äfven förändringar uti vissa andra af
tryckfrihetsförordningens stadganden. Sålunda torde det behöfva närmare
bestämmas, under hvilken domstol de tryckerier skola höra, som kunna
komma att inrättas i köpingar och andra orter å landsbygden, äfvensom

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. ®

huru med stämningstiden skall förhållas i mål rörande sådana tryckerier.

I förstnämnda hänseende anser utskottet det vara nödvändigt,. att alla
tryckfrihetsmål, äfven sådana som röra nu omförmälda tryckerier, höra
behandlas vid rådstufvurätt, på det att brott emot tryckfrihetsförordningen
må kunna beifras med den skyndsamhet, som är behöflig, för att icke
verkan af anstalt åtal må blifva förfelad. Beträffande vid hvilken rådstufvurätt
mål rörande tryckerier å landet skola upptagas, föreslås i motionen,
att detta skulle ske vid rådstufvurätten i närmaste stad. Utskottet
har emellertid, för att icke genom ett sådant stadgande den oegentligheten
skulle uppkomma, att, till följd af föreskrifterna rörande anmälan
om tryckeris inrättande eller öfvertagande af annan egare, Konungens befallningshafvande
skulle kunna få embetsåligganden att ombesörja a ort
belägen utom länet, funnit lämpligast vara, att mål rörande boktryckerier
å landsbygden handläggas af rådstufvurätten ! närmaste inom länet belägna
stad. Härjemte har utskottet ansett nödigt, att åt de bestämmelser,
som afse dessa förhållanden, bör gifvas en sådan affattning, att deraf tydligen
framgår, under hvilken domstol de tryckerier höra,, hvilka äro anlagda
i stad som lyder under landsrätt; och får utskottet i detta sammanhang
tillika hemställa, att hvad i § 5 mom. 6 tryckfrihetsförordningen
förekommer om tryckfrihetsmåls upptagande, »i Stockholm vid första allmänna
underrätt, i öfriga städer, der första och andra underrätt finnas,
vid den sistnämnda, akademiernas jurisdiktionsrätt, enligt deras konstitutioner,
dock oförkränkt», måtte utgå, såsom numera saknande all till lämplighet.

. - ...

Hvad angår stämningstiden i tryckfrihetsmål, synes den nu loreskriina

tiden af åtta dagar vara i afseende å ort, som i allmänhet lyder under
landsrätt, väl kort, emedan fall skulle kunna förekomma, särdeles i de
norra orterna, då stämningens delgifvande inom nämnda tid vore en^omöjlio-het,
och har utskottet ‘derför ansett nödigt att stämningstiden, da boktryckeri
är beläget annorstädes än i stad, der rådstufvurätt finnes, bestämmes
till fjorton dagar.

1 öfriga delar af tryckfrihetsförordningen anser utskottet annan förändring
i följd af den föreslagna utvidgade friheten att anlägga boktryckeri
icke erforderlig, än den, som i § 5 mom. 8 och 12 betingas deraf,
att chefen för justitiedepartementet eller hans ombud måste ega rätt att,
för erhållande af qvarstad å sådan skrift, som utgifvits från tryckeri å
landet, påkalla biträde af närmaste kronobetjent.»

Utskottet har icke funnit anledning att frånträda den ståndpunkt till
föreliggande fråga, som af konstitutionsutskottet vid sistlidet års riksdag

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

intagits, helst de betänkligheter, som vid nämnda riksdag framstälts mot
det da. af. utskottet i ämnet framlagda förslag, hvilket nu af motionären
upptagits, icke, enligt utskottets uppfattning, torde kunna tillmätas någon
betydelse i jemförelse med de fördelar, förslagets antagande skulle medföra;
och far utskottet sålunda, på de skäl, som uti här ofvan återgifna utlåtande
äro anförda, hemställa,

att Riksdagen, med bifall till motionen, måtte antaga
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående
paragrafer i

Try ckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och
en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon
skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom Renligt synes, uti stad
eller inom ett afstånd derifrån af
högst en half mil.

Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare lyda
under stadens rätt.

(Föreslagen lydelse:)

5:o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och en
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon
skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom Renligt synes, uti stad
eller köping; Konungen obetaget att
tillåta inrättande af boktryckeri äfven
å annan ort.

Då boktryckeri anlägges å ort, som
lyder under landsrätt, skola i alla
mål, som boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i tryckeriet samt
der tryckta skrifters författare och
utgifvare lyda under rådstufvurätt en
i närmaste inom länet belägna stad,
der sådan rätt finnes.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. •

Den ett Bytt boktryckeri inrättar Den nytt boktryckeri inrättar
—--— innehåll och skrifart.-----innehåll och skrifart.

§ 5.

(Nuvarande lydelse:) (töreslagen lydelse;)

6:o) Förbrytelser emot denna lag
npptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften uikommit, anlag
dt är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. I
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna underrätt; i öfriga
städer, der första och andra underrätt
finnas, vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stämningstiden
vare i allt fall, ehvad
tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnda
§ utstakar, utom staden är
beläget, enahanda, och förhdlles dermed,
som, om stämningstid i staden,
lag säger. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, höra
han eller de vid sådan rätt personligen
till svar stånda, men åtnjute i
öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet,
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, bär ofvan

6:o) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstufvurätten i den
stad, der skrift, som föranledt åtal,
blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt å ort, som lyder under landsrätt,
vid rådstufvurätten i närmaste
inom länet belägna stad. Stämningstiden
vare åtta dagar, om boktryckeriet
är beläget i stad, der rådstufvurätt
finnes, men i annat fall fjorton
dagar. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, böra
han eller de vid rätten personligen
till svars stånda, men åtnjute i öfrigt
deras rättegångsförmåner, enligt allmän
lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta förordnande
icke uttryckligen annorlunda stadgadt
är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvar- •
stad å tryckt skrift, här ofvan stad -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare lian eller det berättigad
att i Stockholm, genom biträde
af öfverståthällareembetet och
i öfriga städer samt orterna, medelst
skyndsam handräckning, som ej får
vägras af den magistrat, hvarunder
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan
qvarstad erhålla; börande öfver förloppet
af qvarstadsförrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende på
den åklagade skriften, om och huru
många exemplar då ännu finnas uti
boktryckarens värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud, den andra magistraten
och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig att, vid ansvar
såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allra sist inom trenne veckor, efter
det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvist målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må
pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke qvarstad
inom en månad hafveri, eger
boktryckaren rätt, i enahanda ordning,
som handräckning af magistraten
till qvarstadens beläggande

gade äro, förordna eller äska, det
någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad att
sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras
af vederbörande Konungens befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent;
börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill,
samt i afseende på den åklagade
skriften, om och huru många exemplar
då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning trefaldt författas,
hvaraf den ena tillställes chefen för
justitiedepartementet eller hans ombud,
den andra magistraten i den
stad, under hvilkens rådstufvurätt
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och
den tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar såsom
för embetsförsummelse, med näst afgående
post, en afskrift af denna
anteckning till justitiekansleren insända.
I Stockholm varde samma
anteckning, genast eller sist inom
nästföljande dags utgång, till justitiekansleren
aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm, inom
åtta dagar, och i landsorterna, allra
sist inom trenne veckor, efter det
qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
en månad hafveri, ege boktryckare
rätt i enahanda ordning, som handräckning
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess bry -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

meddelad blifvit, att fordra dess bry- tande, hvilket icke vägras må, vid
utande, hvilket icke vägras må, vid ansvar af embetets förlust,
ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitie-departementet Chefen för justitie-departementet
--------erhållas.--------erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra, 12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens befallnings- i sådant fall, vederbörande Konungens
hafvande och vederbörande magistrater befallningshafvande, magistrat eller
ovägerligen och vid ansvar biträda; kronobetjent ovägerligen och vid ansvar
dock må — —---inlemnad. biträda; dock må — — inlemnad.

Stockholm den 10 april 1896.

På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.

Reservationer:

af herrar Helander, Gustaf Berg och Nyström, hvilka anfört:

»Då den förändring i nu gällande lagstiftning, utskottets förslag innebär,
är af tvifvelaktig fördel och i hvarje händelse af mycket ringa betydelse
i jemförelse med de förändringar, som, då man vill beträda de
partiella reformernas väg, i främsta rummet borde föreslås; så hafva vi
ansett oss böra mot framläggande af detta förslag anmäla reservation.»;

samt af herr Elowson, som yttrat:

Vid förlidet års riksdag framlades af herr E. Olsson en motion, afseende
ändring i §§ 1 och 5 af tryckfrihetsförordningen. Genom den då
föreslagna ändringen af § 1 skulle rätten att anlägga boktryckerier förunnas
landsbygden i samma omfång och samma mening som den tillkommer
stad.

Bill. till Rikad. Prof. 18.%''. 3 Samt. 7 Höft.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

l uder innevarande riksdag har herr E. Olsson äfvenledes väckt eu
motion om ändring af nyssnämnda paragrafer, men i en helt annan retning
än föregående året. Genom motionen af år 1895 afsågs en lösning
af den sedan länge på dagordningen stående frågan om ovilkorlig rätt att
på landsbygden likaväl som i stad anlägga boktryckeri. Motionen af 1896
afser . att för alltid beröfva landsbygden denna rätt och i stället göra anläggning
af boktryckeri å landet beroende af Konungens medgifvande.

Det förslag, som motionären i år framstält beträffande § 1, innehåller
tre särskilda bestämningar. Genom den första bestämningen skulle en
partiel utvidgning af friheten att anlägga boktryckerier vinnas, enär rätten
till sådan anläggning skulle inom köping blifva lika ovilkorlig som inom
stad. Den andra bestämningen åter skulle borttaga en grundlagsenlig
rättighet, som enligt gällande tryckfrihetsförordning tillkommer alla dem,
som bygga och bo inom en half mil från stad. Genom den tredje bestämningen
skulle rätten att på landsbygden anlägga boktryckeri ''blifva
blott vilkorlig.

Den i motionen och utskottets förslag upptagna bestämmelsen, enligt
hvilken inrättande af boktryckeri på landsbygden skulle göras beroende
af Konungens pröfning, torde icke vara af sådan innebörd, att densamma
bör vinna Riksdagens godkännande. Med en vexlande uppfattning inom
konseljen af tryckfrihetens fördelar eller olägenheter skulle helt visst periodvis
följa benägenhet eller obenägenhet för boktryckeriers inrättande
på landsbygden. Under en period torde ansökningar derom temligen undantagslöst
beviljas, under en annan period åter systematiskt afslås.

Den af utskottet föreslagna ordalydelsen beträffande rätten till anläggning
af boktryckeri å landet synes vara särdeles otydlig. Ansökning om
boktryckeris anläggning lär icke kunna helt opersonligt beviljas en på
landsbygden belägen ort såsom sådan, utan skulle väl afse en på den orten
bosatt person eller der befintlig firma. När innehafvaren af en eller annan
anledning upphör, med sitt boktryckeri, så lär detta icke utan förnyad
ansökan, hvars beviljande är oviss, kunna öfvergå till annan person eller firma.

Beaktansvärdt måste det ock vara, att, om tillståndbeviset för anläggning
af boktryckeri å landsbygden är bundet vid en viss person, värdet
af boktryckeriet vid denna persons frånfälle är för hans arfvingar så godt
som helt och hållet beroende af ett nytt tillståndsbevis.

En ändring af tryckfrihetsförordningen i syfte att göra landsbygden
likstäld med stad i fråga om rätt till boktryckeriers anläggning blef vid
1867 urs riksdag antagen att hvila såsom grundlagsförslag. Samma förslag
blef ock af Riksdagen år 1870 godkändt, men vann icke bifall af Kongl.
Maj:t. Utskottet anser visserligen, att det skulle vara följdrigtigast att vid -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 11

hålla den af Riksdagen förut antagna grundlagsändringen, enligt hvilken
ovilkorlig rätt till boktryckeriers anläggning skulle tillkomma landsbygd
likaväl som stad. Men utskottet fasthåller icke följdrigtigheten.

För egen del håller jag på följdrigtigheten och vill fördenskull icke
medverka till att frånhända landsbygden förmånen att erhålla ovilkorlig
rätt till boktryckeriers anläggning. Uppenbart är nemligen, att ett bifall
till utskottets förslag skulle för all framtid beröfva landsbygden nämnda rätt.

Något giltigt skäl synes mig icke vara anfördt för den af utskottet
föreslagna åtgärden att beröfva alla dem, som äro å landsbygden bosatta
inom en half mil från stad, en dem tillkommande grundlagsenlig rätt.

Uti motionen och utskottets förslag finnes en bestämmelse, som icke
afviker från den, äfven af utskottet, såsom följdrigtigast ansedda utvidgning
af rätten till anläggning af boktryckerier. Denna utvidgning borde
helt naturligt gå i rigtningen mot den ändring af tryckfrihetsförordningen,
som 1867 års Riksdag antog såsom hvilande och 1870 års Riksdag för sin
del godkände, nemligen att medgifva landsbygdens invånare en af regeringens
tillstånd oberoende rätt att anlägga boktryckerier. Ifrågavarande
bestämmelse afser den af motionären och utskottet föreslagna ändringen,
enligt hvilken det skulle åt boktryckare inrymmas frihet att i köpingar
inrätta boktryckerier. En sådan partiel ändring skulle ernas derigenom,
att uti första stycket af 1 § 5 mom. tillsattes i slutet orden »eller i köping >.

Emot de utaf utskottet föreslagna ändringarna uti andra och tredje
styckena af 1 § 5 mom. har jag ingenting att invända. Jag finner dessa
ändringar såväl i och för sig tillfredsställande som ock fullt öfverensstämmande0
med den af mig föreslagna partiella ändringen. Enligt densamma
skulle frihet att inrätta boktryckerier förunnas åt köpingar, under det att
frågan om samma frihets beviljande för landsbygdens invånare blefve
uppskjuten till lägligare tid.

Vidkommande den af utskottet föreslagna lydelse, som skulle gnvas
åt 5 § 6, 8 och 12 momenten, har jag med min röst dertill bidragit.

På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra har jag ansett, det
konstitutionsutskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med anledning af motionen, måtte
antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag till förändrad lydelse af nedanstående
paragrafer i

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:)

5: o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och
en fritt att, utan hinder af någon
särskild författning, äldre privilegier
eller något boktryckerireglemente,
samt utan att vara underkastad någon
skråordning, anlägga sådana
tryckerier, af hvad beskaffenhet eller
vidd honom Renligt synes, uti stad
eller inom ett afstånd derifrån af
högst en half mil.

Den ett nytt boktryckeri inrättar
— — innehåll och skrifart.

{Föreslagen lydelse:)

Då boktryckeri anlägges å ort, som
lyder under landsrätt, skola i alla
mål, som boktryckningen röra, boktryckare,
arbetare i. tryckeriet samt
der tryckta skrifters författare och
utgifvare lyda under rådstufvurätten
i närmaste inom länet belägna stad,
der sådan rätt finnes.

Den nytt boktryckeri inrättar
— — — innehåll och skrifart.

§ 5.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

6:o) Förbrytelser emot denna lag 6:o) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den upptagas vid rådstufvurätten i den

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

stad, det'' boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. 1
Stockholm sker detta upptagande vid
första allmänna underrätt; i öfriga
fäder, der första och andra underrätt
finnas, vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras
konstitutioner, dock oförkränkt. Stamningstiden
vare i allt fall, ehvad
tryckeriet inom eller, på sätt nyssnämnda
§ utstakar, utom staden är
beläget, enahanda, och förhålles dermed,
som, om stämningstid i staden,
lag säger. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, böra
han eller de vid sådan rätt personligen
till svars stånda, men åtnjute i
öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta
förordnande icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för
qvarstad å tryckt skrift, här ofvan
stadgade äro, förordna eller äska,
det någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad
att i Stockholm, genom biträde
af öfverståthållareembetet och
i öfriga städer samt orterna, medelst
skyndsam handräckning, som ej får
vägras af den magistrat, hvarunder
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, sådan
qvarstad erhålla; börande öfver för -

stad, der skrift, som föranledt åtal,
blifvit tryckt, eller, om den blifvit
tryckt å ort, som lyder under landsrätt,
vid rådstufvurätten i närmaste
inom länet belägna stad. Stämningstiden
vare åtta dagar, om boktryckeriet
är beläget i stad, der rådstufvurätt
finnes, men i annat fall fjorton
dagar. Uppstår fråga om boktryckares
eller författares af en tryckt
skrift tilltalande eller hörande, höra
han eller de vid rätten personligen
till svars stånda, men åtnjute i öfrigt
deras rättegångsförmåner, enligt allmän
lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta förordnande
icke uttryckligen annorlunda stadgadt
är.

8:o) Finner chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvarstad
å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det
någon skrift med qvarstad beläggas
må, vare han eller det berättigad att
sådan qvarstad erhålla medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras
af vederbörande Konungens befallningshafvande,
magistrat eller kronobetjent;
börande öfver förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill,
samt i afseende på den åklagade

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

loppet af qvarstadsförrättningen och
orsakerna dertill, samt i afseende på
den åklagade skriften, om och huru
många exemplar då ännu finnas uti
boktryckarens värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
chefen för justitiedepartementet
eller hans ombud, den andra magistraten
och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig att, vid ansvar
såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post, en afskrift
af denna anteckning till justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
justitiekansleren afleinnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allra sist inom trenne veckor, efter
det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvist målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må
pröfva, om qvarstaden skall ega bestånd.
Sker det ej, och är icke qvarstad
inom en månad häfven, eger
boktryckaren rätt, i enahanda ordning,
som handräckning af magistraten
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess brytande,
hvilket icke vägras må, vid
ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet
— — — — — —---erhållas.

skriften, om och huru inånga exemplar
då ännu finnas uti boktryckarens
värjo, anteckning . tiofaldt, författas,
hvaraf den ena tillställes chefen för
justitiedepartementet eller hans ombud,
den andra magistraten i den
stad, under hvilkens rådstufvurätt
boktryckeriet, enligt § 1, lyder, och
den tredje boktryckaren. Magistraten
vare pligtig att, vid ansvar såsom
för embetsförsummelse, med näst afgående
post, en afskrift af denna
anteckning till justitiekansleren insända.
I Stockholm varde samma
anteckning, genast eller sist inom
nästföljande dags utgång, till justitiekansleren
aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm, inom
åtta dagar, och i landsorterna, allra
sist inom trenne veckor, efter det
qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist
målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom
en månad häfven, ege boktryckare
rätt i enahanda ordning, som handräckning
till qvarstadens beläggande
meddelad blifvit, att fordra dess
brytande, hvilket icke vägras må, vid
ansvar af embetets förlust.

Chefen för justitiedepartementet
— — — — — — — — erhållas.

f 2:o) I frågor om qvarstad böra, 12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sadant fall, Konungens befallnings- i sådant fall, vederbörande Konungens
hafvande och vederbörande magistrater befallningshafvande, magistrat eller

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

ovägerligen och vid ansvar biträda; kronobetjent ovägerligen och vid ansvar
dock må —----inlemnad. biträda; dock må — — inlemnad.

Herr Alin har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit i detta
ärendes behandling inom utskottet.