Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8

Utlåtande 1892:Ku8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 29 mars 1892, kl. 1 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
tillägg till gällande bestämmelser i riksdagsordningen
rörande val till Riksdagens Andra Kammare.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottets behandling
hänvisad motion, n:o 175, har herr P. G. Petersson i Brystorp
anfört, hurusom vid föregående riksdagar upprepade gånger framlagts
förslag om bestämmande af gemensam valdag för val af riksdagsmän
till Andra Kammaren. Orsaken till att dessa förslag icke
lyckats vinna afseende vore, enligt motionärens förmenande, företrädesvis
att söka deruti, att man icke kunnat ena sig om hvilken
dag vore den till valdag lämpligaste. I fråga härom ansåge motionären
att, då under september månad jordbrukaren vore träget upptagen
med skördens inbergande och derför mången gång hade svårt
att infinna sig vid valet, särdeles om förrättningsstället vore långt
aflägset från hans hem, och då vid många industriella inrättningar
arbetet måste helt och hållet inställas, för att, de röstberättigade arbetarne
skulle få tillfälle att utöfva sin rösträtt, om valet skedde å söckendag,
söndagen vore den för riksdagsmannaval lämpligaste dagen; och
då det numera vore tillåtet att å denna dag hålla kyrko- och komBih.
till Riksd. Prof. 1892. 8 Samt. 8 Höft. (N:o 8.) I

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

munalstämmor, kunde det icke gerna vara fördömligt, att äfven riksmannaval
förrättades å söndag.

Uti § 16 riksdagsordningen funnes föreskrifvet, att vid de omedelbara
valen rösterna skulle afgifvas, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmans ordförande eller magistrat, samt att valprotokollen
sedermera skulle insändas för kommunerna å landet till domhafvanden
och för städerna till magistraten i den stad, som största folkmängden
egde. Af detta stadgande framginge väl, att kommunalstämmans
ordförande skulle föra protokollet, men på hvilken skyldigheten
hvilade att till vederbörande insända dessa protokoll, derom funnes,
motionären veterligen, intet tydligt stadgande. Det hade flera gånger
inträffat, att kommunalstämmoordförande, inför hvilken riksdagsmannaval
förrättats, uraktlåtit att till vederbörande aflemna valprotokoll, och
kändt vore, att genom sådan försumlighet valkretsar kommit att representeras
af annan person än den, som vid riksdagsmannavalet erhållit
de flesta rösterna. Ett sådant förhållande syntes dock ovilkorligen
böra genom tydligt lagstadgande förebyggas.

På grunder, som sålunda blifvit anförda, föreslår motionären, att
Riksdagen måtte besluta:

dels att andra söndagen i september månad måtte bestämmas
såsom gemensam valdag för hela riket för val af riksdagsmän i Andra
Kammaren, dock att valen ej skulle företagas förr än klockan 2 eftermiddagen,
vid hvilken timme gudstjensten borde hinna att vara afslutad;

dels att de kommunalstämmoordförande, inför hvilka omedelbara
val skett, skulle vara skyldiga att på eget ansvar föra valprotokoll
samt till vederbörande inom bestämd tid samma protokoll insända;

dels och att domhafvande eller magistrat icke måtte ega rätt att
till slutligt afgörande handlägga valförrättningen förr, än fullständiga
valprotokoll inkommit, äfvensom att, derest dessa protokoll inom derför
bestämd tid icke skulle vara inkomna, domhafvande eller magistrat
skulle ega att på den försumliges bekostnad valprotokollen från vederbörande
ofördröjligen införskaffa och efter deras erhållande valförrättningen
afsluta.

Formuleringen af de tillägg till riksdagsordningen, som för vinnande
af motionens syfte blefve erforderliga, har motionären öfverlemnat
till konstitutionsutskottet att verkställa.

I fråga om bestämmande af en för hela riket gemensam dag för
val af riksdagsman till Andra Kammaren hafva många förslag blifvit
framstälda, men, oaktadt vid behandlingen af dessa förslag inom Riks -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

dagen det städse allmänt erkänts, att det skulle vara fördelaktigt om
en dylik valdag kunde bestämmas, har dock hvarje särskild dag, som
blifvit föreslagen, visat sig olämplig att såsom gemensam valdag för
hela riket fastställas. Med anledning af en vid 1888 års riksdag i sådant
syfte väckt motion yttrade konstitutionsutskottet, att, om än
det vore obestridligt, att en på förhand bestämd valdag i vissa hänseenden
kunde medföra fördelar, det likväl visat sig vara med stor
svårighet förenadt att bestämma en dag, som för hela vårt vidsträckta
land vore passande.

Förslag att bestämma en viss angifven söndag till gemensam
valdag var sistlidet år föremål för Riksdagens pröfning. I det yttrande,
konstitutionsutskottet med anledning deraf afgaf, anmärktes, att mot en
sådan anordning alltid anförts stora betänkligheter, och detta äfven
från deras sida, som förfäktat lämpligheten af en gemensam valdag.
Många skulle nemligen på grund af sin religiösa öfvertygelse anse sig
ej kunna deltaga i riksdagsmannaval, som anstäldes å söndag, och valförrättare,
som kunde hysa dylika betänkligheter, skulle mot sin öfvertygelse
blifva tvungna att då tjenstgöra. Redan enligt gällande bestämmelser
kunde visserligen riksdagsmannaval utsättas att förrättas
å söndag, men med införande i grundlagen af det föreslagna stadgandet,
skulle möjlighet saknas för valförrättaren att utsätta annan
dag, äfven om han visste, att inom valkretsen en bestämd mening
vore rådande mot valets förrättande å söndag. Ett dylikt stadgande
skulle säkerligen på många ställen inom landet uppväcka missnöje.
I öfrigt vore det tvifvelaktigt, huruvida möjlighet förefunnes att å söndag
förlägga valen till sådan tid, att gudstjensten derigenom icke stördes
eller hindrades. Redan å landsbygden skulle detta säkerligen ofta
vara förenadt med stora svårigheter, och hvad anginge städerna och
i synnerhet de större städerna, skulle det icke ens låta sig göra, då
tiden för valen derstädes måste utsträckas öfver en stor del af dagen,
om valmännen skulle beredas tillfälle att få afgifva sina röster och få
göra det på ett för dem lämpligt sätt. På grund häraf hemstälde
utskottet, att förslaget icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda;
och blef denna hemställan af båda kamrarne bifallen.

I följd af den utgång, frågan sålunda erhållit, och då icke något
blifvit anfördt, som torde föranleda till frångående af Riksdagens förlidet
år uttalade uppfattning, hemställer utskottet,

l:o att herr Peterssons motion, i hvad den afser
att andra söndagen i september månad måtte bestäm -

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8■

mas såsom gemensam valdag för val till riksdagsmän
i Andra Kammaren, icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Beträffande motionen i öfrigt delar utskottet motionärens åsigt,
att åtgärder böra vidtagas till förekommande, så vidt möjligt, deraf att,
på sätt som skett, genom kommunalordförandes försumlighet de röstberättigade
i eu kommun kunna beröfvas inflytande på val af riksdagsman.
Att emot en dylik försumlighet utfinna några fullkomligt säkra
garantier, som derjemte, särskildt med hänsyn dertill, att ordförande i
kommunalstämma ej är tjensteman utan blott utöfvar ett förtroendeuppdrag,
äro lämpliga, låter sig dock svårligen göra, hvaremot en bestämmelse,
hvarigenom de kommunala myndigheterna erhölle påminnelse
om deras skyldighet med afseende på valprotokollens insändande, torde
vara för ändamålet tillräcklig.

På grundvalen af denna uppfattning framlade 1889 års konstitutionsutskott
till Riksdagens bepröfvande ett förslag till ändrad lydelse af
§ 18 riksdagsordningen, enligt hvilket vederbörande valförrättare skulle
i den kungörelse, hvarigenom underrättelse meddelades de vid val till
riksdagsman i Andra Kammaren röstberättigade om tid och ort för
valet, tillika bestämma viss dag före valets afsilande, inom hvilken de
kommunala myndigheterna — såväl ordföranden i kommunalstämma
som magistrat — hade att till valförrättaren insända valprotokollen. I
afseende härå anförde utskottet, att en dylik bestämmelse naturligtvis
icke borde ifrågakomma för den händelse, att valkretsen utgjordes af
allenast en kommun, hvadan bestämmelse borde intagas endast i kun- •
görelse om omedelbart val i valkrets, som bestode af flera kommuner.
Om emellertid denna påminnelse i något fall icke visade sig verksam,
skulle enligt förslaget valförrättaren ofördröjligen infordra det eller de
felande protokollen. Hvilket tillvägagående i sistnämnda fall borde
iakttagas kunde utan fara öfverlemnas åt valförrättaren sjelf att efter
omständigheterna i det särskilda fallet bestämma. Säkrast syntes väl
vara att anlita vederbörande kronobetjent, men äfven kunde en med
posten eller på annat sätt afsänd reqvisition antagas i vissa fall vara
tillfy 11 estgörande.

Detta förslag blef väl af Första Kammaren förkastadt, men i
Andra Kammaren godkändes detsamma utan votering; och då utskottet
fortfarande finner det utaf utskottet föreslagna grundlagsstadgandet behöfligt
och för ändamålet lämpligt, samt utskottet icke lyckats utfinna
något annat sätt, som bättre än detta förslag afhjelper den anmärkta

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 5

bristen i lagstiftningen, anser utskottet sig böra å nyo för Riksdagen
framlägga samma förslag. Visserligen torde genom det af utskottet
ifrågasatta förfaringssätt tiden för riksdagsmannavalens afslutande i någon
mån fördröjas. Men denna betänklighet anser utskottet sakna betydelse
vid det förhållande, att de allt mer lättade kommunikationerna
tillåta valförrättarne att utsätta de särskilda tidsbestämmelserna på sådant
sätt, att de sannolikt ej i allmänhet behöfva öfverskrida den tidrymd,
inom hvilken under nuvarande förhållanden valförrättningarna plägat
afslutas.

På grund häraf, och då någon tvekan ej torde förefinnas om hvem
skyldigheten att till valförrättaren insända valprotokoll tillkommer,
hvadan uttryckligt stadgande i sådant afseende icke, såsom motionären
antager, torde vara erforderligt, får utskottet hemställa,

2:o att Riksdagen i anledning af herr Peterssons
motion i de delar, som icke genom utskottets hemställan
under punkten l:o blifvit besvarade, måtte till
hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga
följande förslag till ändrad lydelse af

Riksdagsordningen.

§ 18.

(Nuvarande lydelse:)

Konungens befallningshafvande
— -— —---skyndsamt

kringsända.

(Föreslagen lydelse:)

Konungens befallninghafvan de

—--— — — skyndsamt

kringsända.

I kungörelse om omedelbara val
i valkrets, som består af flera komi
muner, skall valförrättaren tillika be''
stämma viss dag före valets afslutande,
inom hvilken valprotokollen
skola till valförrättaren insändas. Hafva
å sålunda bestämd dag valprotokollen
frän hela valkretsen icke inkommit,
läte valförrättaren felande
protokoll skyndsamt infordra.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

För kallelse till elektorsval —

----— stadgadt är.

Der elektorsval hållet är —
— — utdrag af valprotokollet.

För kallelse till elektorsval —

------stadgadt är.

Der elektorsval hållet är--

--— utdrag af valprotokollet.

Stockholm den 28 mars 1892.

På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.

Reservationer:

mot utskottets hemställan i l:sta punkten:

af herr Hedin, som ansett utskottet böra tillstyrka, att andra söndagen
i september månad måtte bestämmas till gemensam valdag för
hela riket vid val till Andra Kammaren; och

mot utskottets hemställan i 2:dra punkten:

af herr Bergius, som yttrat:

»Då det af utskottet föreslagna stadgande, enligt min uppfattning,
skulle föranleda dröjsmål med riksdagsmannavals afslutande, utan att
leda till det mål, man dermed vill vinna, nemligen att före rösternas
sammanräknande må från hvarje kommun till valförrättaren inkomma
valprotokoll, så affattadt, att det kan godkännas, anser jag mig icke
kunna biträda förslaget. Så vidt jag varit i tillfälle erfara, är det mycket
sällan som ordförande i kommunalstämma helt och hållet underlåter att
till domaren insända valprotokoll, hvaremot det ofta inträffar att inkomna
protokoll äro så ofullständiga, att de måste kasseras. För min
del håller jag före, att de ifrågavarande olägenheterna kunna i väsentlig
män afhjelpas derigenom, att strafflagen ändras så, att kommunalstämmas
ordförande, som vid elektors- eller riksdagsmannaval begår
fel eller försummelse, derför varder underkastad ansvar, samt att, likasom
formulär till statistiska uppgifter angående riksdagsmannaval nu
tillhandahållas kommunalstämmornas ordförande, desse erhålla jemväl

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

7

formulär till valprotokoll, hvarom dock något stadgande i grundlag icke
erfordras;»

af herrar Behm, von Strokirch, Samzelius, friherre Wrangel von
Brehmer och Rudebeck, som instämt med herr Bergius;

• samt af herr Ljungman.

Herrar Billing och Bengtsson hafva velat tillkännagifva, att de icke
deltagit i ärendets behandling inom utskottet.