Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8 (Utlåtande 1890:Ku8 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

N:o 8.

Ank. till Riksdagens kansli den 1 april 1890, kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
införande af ett ständigt utskott i stället för de tillfälliga
utskotten.

Förslag till införande af ett ständigt utskott i stället för de nuvarande
tillfälliga framstäldes redan år 1880 (motion i Andra Kammaren,
n:o 156, af herr Westin). Detsamma understöddes af konstitutionsutskottet,
som utarbetade och för Riksdagen framlade ett förslag till
de grundlagsändringar, utskottet för ändamålet ansåg nödiga. Det
sålunda framstälda förslaget vann emellertid ej Riksdagens bifall.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 3, har herr von
Strokirch vid innevarande riksdag i samma syfte förslagit,

att Riksdagen ville, med upphäfvande af allt hvad som i grundlagarne
finnes stadgadt om tillfälliga utskott, för sin del besluta att i
dess ställe i grundlagen införa bestämmelser om ett nytt utskott,
bestående af 24 ledamöter, benämndt ekonomiutskott, samt att nedanstående
grundlagsparagrafer måtte i anledning deraf få följande förändrade
lydelse:

Regeringsformen,

§ 53.

Föreslagen lydelse.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa
utskott, ett konstitutionsutskott, att väcka och upptaga frågor rörande
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 8 Sami. 6 Käft. 1

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

förändringar i grundlagarne och. yttranden deröfver till Riksdagen afgifva
samt att granska de i statsrådet förda protokoll; ett statsutskott,
att utreda och för Riksdagen uppgifva statsverkets och riksgäldsverkets
tillstånd, förvaltning och behof; ett bevillningsutskott att behandla
bevillningsfrågor; ett bankoutskott att öfverse bankens styrelse och
tillstånd samt föreskrifter om bankoförvaltningen gifva; ett lagutskott
att utarbeta de från kamrarne remitterade förslag till civil-, kriminal-,
kommunal- och kyrkolagarnes förbättring, samt ett ekonomiutskott att
upptaga frågor om stiftande, ändring, förklaring och upphäfvande af
lagar och författningar, som rikets allmänna hushållning röra, äfvensom
om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka samtliga
mål Riksdagen dock icke eger annat eller mera besluta än föreställningar
och önskningar att hos Konungen anmäla.

Å urtima riksdag — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — •— — — — — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 37.

Föreslagen lydelse.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola inom åtta dagar efter dess
öppnande tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, ett lagutskott samt ett ekonomiutskott.
Dessa Riksdagens utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo,
statsutskottet af tjugofyra, bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet
af sexton, lagutskottet af sexton och ekonomiutskottet af tjugofyra
ledamöter, hvilka hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart eller, om kammaren så beslutar, genom elektorer,
ankommande på kammarens sammanstämmande beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskild! utskott för upptagande af fråga,
scm tillhör annat utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler
behof af förstärkning i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren — — — — — -— —^— — — — —

3. Kamrarne kunna äfven, der dem nyttigt synes, tillsätta, hvar
för sig, ett utskott till upptagande af deras enskilda angelägenheter.

4. Å urtima — — __ — — — — ärenden.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8. 3

5. Ej må statsråds ledamot eller justitieråd i utskott eller val
till utskott deltaga, ej heller någon, af hvilken Riksdagen kan fordra
redo och ansvar, inväljas i utskott, der redovisning för hans egna
embetsåtgärder kan förekomma.

§ 43.

Föreslagen lydelse:

Ekonomiutskottet skall meddela utlåtande öfver de från kamrarne
hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring och upphäfvande af
lagar och författningar, som rikets allmänna hushållning röra, äfvensom
om grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka samtliga
mål Riksdagen dock icke eger annat eller mera besluta än föreställningar
och önskningar att hos Konungen anmäla.

§ 44.

Föreslagen lydelse:

Utskotten — — — — — — — — — — — — — äldst.
Utskotten utse och, hvart för sig, sekreterare och, efter samråd med
honom, den öfriga betjening, som nödig finnes.

§ 47.

Derest utskott anser nödigt att, till öfverläggning om något
ärende, med annat utskott — — — — —---taga del.

§ 55.

Föreslagen lydelse:

— — — öppnande. Sedermera må sådan fråga, med undantag af
grundlagsförslag och fråga, som tillhör ekonomiutskottets behandling, icke

kunna-----''----------föranledes.

Motion — — — — — — — — — — — — sammanföras.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

§ 66.

Föreslagen lydelse:

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillköra
utskotts behandling, kunna icke till afgörande i kammare företagas,
innan utskott deröfver afgifvit yttrande. Frågor, som röra någondera
kammaren enskilda må genast afgöras.

§ 59.

Betänkande, som af utskott afgifvits — — — — — — — —

— — — — — — företages.

Utskotts — — — — — — — — — — — — — — — —

— — — — — begär.

§ 62.

Föreslagen lydelse;

Kammarens beslut i fråga, som icke rörer kammaren enskildt,
skall medkammaren genom utdrag af protokollet delgifvas. Har målet
varit af utskott handlag dt, skall ock detta om beslutet på enahanda
sätt underrättas. Derest — — — — — — — — — uppehållas.

§ 63.

Föreslagen lydelse:

När fråga — — — — — — — — — — återförvisas.

Stanna kamrarne öfver någon fråga, deri utskottet sig yttrat, uti
hufvudsakligen — — — — — — — — — till kamrarne inkomma.
Hvad kamrarne sammanstämmande — — —--— förfallit.

§ 80.

Föreslagen lydelse:

I mål, som blifvit af utskott handlagda — — — — — beredt.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Enligt 1810 års riksdagsordning skulle alla allmänna frågor,
hvarmed förstods sådana, som kunde eller borde komma under samtliga
riksens ständers öfverläggning och pröfning, undergå förberedande
behandling i utskott, gemensamma för alla fyra stånden. Vissa sådana
utskott skulle för hvarje riksdag tillsättas, nemligen dels de ännu bibehållna
ständiga utskotten, med hufvudsakligen samma bestämmelser
angående deras befogenhet, som i nu gällande riksdagsordning innehållas,
dels ock allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, för upptagande
åt sådana mål, i afseende å hvilka Riksdagen enligt § 89 regeringsformen
endast egde petitionsrätt. Allmänna frågor, som icke enligt
dessa stadganden hörde till visst utskott, kunde hänvisas antingen till
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet eller till något af de öfriga,
förut tillsatta utskotten. På grund af det sätt, hvarpå dessa bestämmelser
tillämpades, kom emellertid i verkligheten allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet att i allmänhet omfatta alla ärenden, som icke, enligt
uttryckligt stadgande, tillhörde något af de öfriga utskotten.

Denna ordning för ärendenas beredning var dock ej för alla fall
ovilkorligt bindande. Dels voro nemligen ständerna oförhindrade att
tillsätta flere utskott, der de funno detta vara af nöden, dels kunde
två eller flere utskott genom deputerade till gemensam öfverläggning
sammanträda för behandling af ärenden, som stodo på gränsen af olika
utskotts verksamhetsområden.

Vid representationsförändringen afskaffades det allmänna besvärsoch
ekonomiutskottet, och i sammanhang dermed infördes ett nytt
system för vissa ärendens förberedande behandling, i det att enligt
1866 års riksdagsordning allenast de frågor, som enligt uttryckligt
stadgande tillhörde de ständiga utskottens verkningskrets, kunde blifva
föremål för behandling i utskott, gemensamma för Riksdagens båda
kamrar. Väcktes åter i någondera kammaren fråga, som icke tillhörde
de ständiga utskotten, men vore af beskaffenhet, att utskotts yttrande
deröfver erfordrades, skulle enligt § 37 mom. 3 i nämnda riksdagsordning
för densammas behandling ett tillfälligt utskott inom kammaren
tillsättas.

I motiven till den nya riksdagsordningen finnes ingen annan
grund för förändringen anförd än olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande
om uppdrag åt samma personer att utreda alla de olikartade
frågor, som tillhörde allmänna besvärs- och ekonomiutskottets handläggning.
Något skäl för frångåendet af den förut tillämpade grundsatsen,
att alla allmänna frågor skulle beredas i utskott, gemensamma
för representationens olika afdelningar, finnes ej i motiven uttaladt.
Anledningen till förändringen ,i detta afseende torde väl vara att söka

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

deri, att lagstiftaren derigenom velat pröfva, huruvida ej efter representationsförändringen
det system för ärendens beredning, som följes
i andra länder, der representationen består af två fristående kamrar,
bättre än det bos oss förut tillämpade skulle vara egnadt att befordra
frågornas behöriga utredning på grund af den successiva behandling
af ärendena emellan kamrarne, som är förbunden med utskottens tillsättande
särskildt för hvarje kammare.

Enligt utskottets åsigt bar den vunna erfarenheten ej talat för
lämpligheten af den vidtagna förändringen, och utskottet förmenar, att
den för båda kamrarne gemensamma förberedande behandlingen af
ärenden, som skola blifva föremål för Riksdagens pröfning, i sig innebär
så stora fördelar, att en återgång bör ske till den enhet i detta
fall, som i den gamla riksdagsordningen var stadgad, öfverläggningarne
i utskott, gemensamma för båda kamrarne, hafva nemligen
visat sig på synnerligen verksamt sätt bidraga till frågornas lyckliga
lösning. Den olika erfarenhet, som inom kamrarne finnes, får på detta
sätt redan från början af ett ärendes beredning göra sig gällande, och
derigenom att beredningen sker under inflytande af kännedom om den
olika stämningen inom de särskilda kamrarne kan nödig sammanjemkning
af åsigter lättare ske, än om den skall åstadkommas, efter det
någondera kammaren i ärendet redan fattat sitt beslut. Jemväl i den
händelse, att kamrarne i någon fråga stannat i olika beslut, torde eu
sammanjemkning både lättare och skyndsammare låta sig verkställa,
om frågan för sådant ändamål kan hänvisas till ett för båda kamrarne
gemensamt utskott. — För öfrigt bar ej ringa olägenhet uppkommit
deraf, att med afseende å ärendenas beredning två olika system tilllämpas,
så att vissa frågor skola hänvisas till ständigt, andra till tillfälligt
utskott. Frågor af den blandade natur att de, enligt förut
gällande riksdagsordning, behandlades i sammansatt stats- och ekonomi-
eller lag- och ekonomiutskott måste nemligen nu upptagas af
stats- eller lagutskottet, då ständiga och tillfälliga utskott ej kunna
med hvarandra sammanträda. På grund af detta förhållande, och då
motionärerna för att få sina förslag behandlade af ett ständigt utskott
ofta förbinda dem med frågor, som med förslagen ej ega omedelbart
sammanhang, hafva stats- och lagutskotten kommit att i hög grad betungas
med behandling af frågor, som ej tillhöra deras egentliga verksamhetsområde.

Då således, enligt utskottets förmenande, samtliga frågor, som
kunna blifva föremål för Riksdagens pröfning, böra förberedas af utskott,
gemensamma för båda kamrarna, anser utskottet, att, såsom
motionären föreslagit, för upptagande af de frågor, som ej höra

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

under de redan befintliga ständiga utskotten, ett nytt ständigt utskott,
motsvarande det gamla allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, bör
införas.

Vid afskaffandet af nyssnämnda utskott hade lagstiftaren, enligt
hvad 37 § mom. 3 riksdagsordningen otvetydigt gifver vid handen, afsett,
att ett tillfälligt utskott skulle tillsättas för hvarje särskild fråga eller
åtminstone för hvarje grupp af sammanhörande frågor. Som emellertid
hos oss motionernas antal är synnerligen stort, och kamrarne visat
afgjord obenägenhet för att utan remiss till utskott låta en fråga förfalla,
skulle lagstiftarens berörda syfte ej kunna genomföras annorledes
än genom tillsättande af ett betydande antal tillfälliga utskott. Vid
början af hvarje riksdag har i stället ett fåtal tillfälliga utskott
blifvit tillsatt, och till dessa hafva i regel hänvisats ej mindre de till
ständigt utskott ej hörande frågor, som redan väckts, än äfven de,
som under fortgången af riksdagen sedermera blifvit väckta. Följden
häraf har blifvit, att de tillfälliga utskotten i afseende på mångfalden
af de olikartade ärenden, som komma under deras behandling, föga
skilja sig från det gamla ekonomiutskottet, som arbetade på flere afdelningar.

Det finnes ingen anledning att antaga, att någon ändring skall
inträda i den praxis, som sålunda stadgat sig; men under sådana förhållanden
torde man inom ett nytt, i stället för de tillfälliga utskotten
infördt,, ständigt utskott, om detta komme att bestå af ett tillräckligt
antal medlemmar, kunna påräkna den för olikartade frågors behöriga
utredning erforderliga sakkunskap, åtminstone med lika stor säkerhet,
som inom de nuvarande tillfälliga utskotten, hvilkas sammansättning
alltid är underkastad ett starkt inflytande af, huru de ständiga utskotten
förut blifvit tillsatta. För öfrigt synes lagutskottet, och kanske i ännu
högre grad statsutskottet, hafva att behandla en mångfald ärenden af
ej mindre olikartad beskaffenhet än de, hvilka skulle komma att till
ifrågavarande utskott hänskjutas. Skulle för någon vigtigare fråga
speciel sakkunskap och särskildt noggrann utredning pröfvas vara af
nöden, stode ju alltid den möjligheten öppen, att för densamma tillsätta
ett särskildt utskott, på sätt som redan nu med afseende å frågor,
hvilka tillhöra de ständiga utskottens behandling, kan ske. Äfven kunde,
om det föreslagna utskottet inrättades, ett ärende i många fall derigenom
erhålla lämplig beredning, att detta utskott kunde sammanträda
med annat utskott till gemensam öfverläggning.

Då de tillfälliga utskotten således ej kunna anses hafva uppfylt
de förväntningar, som lagstiftaren fäst vid desamma, och då ett in -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

rättande i dessas ställe af ett ständigt utskott, motsvarande det gamla
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, ej kan antagas medföra några
nya olägenheter, men väl stora fördelar, anser utskottet, att man ej
bör tveka att genom antagande af motionärens förslag i ifrågavarande
afseende återgå till den form för ärendenas förberedande behandling,
som en lång erfarenhet visat vara till gagn för riksdagsarbetet.

Angående befogenheten för det nya utskottet, som efter motionärens
förslag skulle benämnas Ekonomiutskottet, hafva i samma förslag
bestämmelser meddelats dels i tillägg till § 53 regeringsformen,
dels i en ny, under § 43 i riksdagsordningen införd paragraf. Då bestämmandet
af ekonomiutskottets befogenhet har betydelse allenast för
ordningen . och formen för arbetet inom riksdagen, bör emellertid, enligt
utskottets åsigt, ej, såsom motionären föreslagit, i sammanhang
dermed upptagas stadgande om, att Riksdagen i de till detta utskott
hörande mål icke oger annat eller mer besluta än föreställningar och
önskningar att hos Konungen anmäla. Vidare anser utskottet, att
ekonomiutskottets befogenhet ej, såsom enligt motionärens förslag, bör
inskränkas till att upptaga frågor om lagar och författningar, som rikets
allmänna hushållning röra, äfvensom om grunderna för allmänna inrättningar
af alla slag, utan att till detsamma böra hänskjutas alla
frågor, som skola af Riksdagen behandlas och äro af beskaffenhet att
utskotts utlåtande deröfver erfordras, men icke tillhöra något af de
öfriga utskottens förut utstakade verksamhetsområde.

För undvikande af den rubbning i paragrafföljden, som införandet
af eu ny paragraf efter den 42:dra i riksdagsordningen skulle föranleda,
har nuvarande § 43 insatts såsom ett särskilt- femte moment
i § 37. Detta har utskottet förestält sig så mycket hellre kunna ega
rum, som § 43 till sitt innehåll snarast hör samman med § 37, hvilken
innefattar allmänna bestämmelser om utskotten och deras bildande.

I sitt förslag till ändrad lydelse af riksdagsordningens § 37 mom.
3 har motionären meddelat bestämmelse om, att kamrarne, der dem
nyttigt synes, hvar för sig kunna tillsätta ett utskott till upptagande
af deras enskilda angelägenheter. Stadgande derom anser emellertid
utskottet ej nödigt, då gällande riksdagsordning ej innehåller motsvarande
bestämmelse, utan lemnat kamrarne fritt att behandla sina enskilda
angelägenheter såsom dem lämpligast synes.

Antalet ledamöter i ekonomiutskottet vill motionären fastställa

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

till 24, men bör det enligt utskottets åsigt bestämmas till 32 för att
bereda ekonomiutskottet tillräcklig möjlighet att fördela sig på erforderligt
antal afdelningar.

Genom uteslutande af andra punkten i § 56 riksdagsordningen
kommer den kamrarne medgifna rätt att utan remiss afgöra sådana
frågor, hvilka tillhöra de nuvarande tillfälliga utskottens handläggning,
att upphöra. Denna förändring synes dock desto mindre böra väcka
någon betänklighet, som kamrarne endast i sällsynta fall begagnat
ifrågavarande rättighet.

Den enligt § 55 i gällande riksdagsordning medgifna rätten att,
så länge riksdagen varar, kunna väcka motion i ämne, som tillhör de
nuvarande tillfälliga utskotten, har utskottet, i likhet med motionären,
ansett böra bibehållas och för den skull i nyssnämnda paragraf stadgat,
att fråga, som tillhör ekonomiutskottets behandling, ej behöfver
väckas inom den allmänna motionstiden. I öfrigt hafva ej i gällande
stadganden vidtagits andra tillägg eller förändringar än sådana, som
stå i omedelbart sammanhang dermed, att alla bestämmelser, som röra
de tillfälliga utskotten, ur lagen uteslutits, samt att, då hädanefter allenast
ett slag af utskott i lagen skulle behandlas, benämningarne »ständigt))
och »ständigt eller i dess ställe särskild! tillsatt» (nemligen utskott),
såsom obehöfliga, ansetts böra utgå.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad herr von Strokirch i förevarande
motion föreslagit, hemställa,

att Riksdagen ville antaga att hvila till grundlagsenlig
behandling följande förändrade lydelse af
nedannämnda grundlagsstadganden:

Regeringsformen.

§ 53.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Lagtima Riksdag skall
för ärendenas beredningtillsätta
dessa utskott: ett
konstitutionsutskott, att
liih. till Riksd. Hrot. 1890. 3 Sand. 6 Haft.

Lagtima Riksdag skall
för ärendenas beredningtillsätta
dessa utskott: ett
konstitutionsutskott, att

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Å urtima riksdag---

— — —--— ärenden.

väcka och upptaga frågor
rörande förändringar i
grundlagarne och yttranden
deröfver till Riksdagen
afgifva, samt att granska
de i statsrådet förda protokoll;
ett statsutskott, att
utreda och för Riksdagen
uppgifva statsverkets och
riksgäldsverkets tillstånd,
förvaltning och behof; ett
bevillningsutskott, att behandla
bevillningsfrågor;
ett bankoutskott, att öfverse
bankens styrelse och
tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva;
ett lagutskott, att utarbeta
de från kamrarne remitterade
förslag till civil-,
kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnes förbättring;
samt ett ekonomiutskott,
att meddela utlåtande öfver
de från kamrarne hänvisade
frågor, som angå lagar
och författningar om rikets
allmänna hushållning eller
grunderna för allmänna inrättningar
af alla slag, eller
hvilka eljest äro af beskaffenhet
att böra af något
Riksdagens utskott behandlas,
men icke tillhöra annat
här ofvan nämndt utskott.

Å urtima riksdag--

— —- — — — ärenden.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Riksdagsordningen.

§ 37.

Nuvarande lydelse:

1. Å hvarje lagtima
riksdag skola, inom åtta
dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott,
ett bevillningsutskott, ett
bankoutskott samt ett lagutskott.
Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
konstitutionsutskottet
af tjugo, statsutskottet af
tjugofyra, bevillningsutskottet
af tjugo, bankoutskottet
af sexton och lagutskottet
af sexton ledarn
öter, hvilka hvardera
kammaren till halfva antalet
inom sig väljer antingen
omedelbart eller,
om kammaren så beslutar,
genom elektorer; ankommande
på kamrarnes sammanstämmande
beslut att,
när sådant finnes vara af
nöden, tillsätta särskildt
utskott för upptagande af
fråga, som tillhör ständigt
utskotts behandling, så ock
att derest utskottet anmäler
behof af förstärkning i
ledamöternas antal, sådant
bevilja.

Föreslagen lydelse:

1. A hvarje lagtima
riksdag skola, inom åtta
dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott,
ett bevillningsutskott, ett
bankoutskott, ett lagutskott
samt ett ekonomiutskott.
Dessa Riksdagens
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet
af tjugo,
statsutskottet af tjugofyra,
bevillningsutskottet af
tjugo, bankoutskottet af
sexton, lagutskottet af sexton
och ekonomiutskottet af
trettiotvå ledamöter, hvilka
hvardera kammaren till
halfva antalet inom sig väljer
antingen omedelbart
eller, om kammaren så beslutar,
genom elektorer;
ankommande på kamrarnes
sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara
af nöden, tillsätta särskildt
utskott för upptagande af
fråga, hvars behandling tillhör
något af förenämnda
utskott, så ock att, derest
utskott anmäler behof af
förstärkning i ledamöternas
antal, sådant bevilja.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

2. Hvardera kamma- 2. Hvardera kamma -

ren

— — — inträda.

3. Derest i någondera
kammaren fråga väckes,som
icke tillhör förenämnda utskotts
behandling, men är af
beskaffenhet, att utskotts
yttrande deröfver erfordras,
skall för frågans beredande
ett tillfälligt utskott,
bestående af så många ledamöter,
som kammaren nödigt
aktar, inom kammaren tillsättas.

4. Å urtima — — —

— — — — — ärenden.

ren----— —

— — — inträda.

3. Å urtima----

— — — — — ärenden.

4. Ej må statsrådsledamot
eller justitieråd i
utskott eller val till utskott
deltaga, ej heller någon, af
hvilken Riksdagen kan fordra
redo och ansvar, inväljas
i utskott, der redovisning
för hans egna embetsåtgärder
kan förekomma.

Nuvarande lydelse:

Ej må statsrådsledamot
eller justitieråd i utskott eller
val till utskott deltaga; ej
heller någon, af hvilken Riksdagen
kan fordra redo och
ansvar, inväljas i utskott, der
redovisning för hans egna
embetsdtgärder kan förekomma.

Föreslagen lydelse:

Ekonomiutskottet skall
meddela utlåtande öfver de
från kamrarne hänvisade
frågor, som angå lagar och
författningar om rikets allmänna
hushållning eller
grunderna för allmänna inrättningar
af alla slag, eller
hvilka eljest är o af beskaffenhet
att böra af något Riks -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

dagens utskott behandlas,
men icke tillhöra annat här
ofvan nämndt utskott.

Nuvarande lydelse:

Utskotten välja hvart
inom sig ordförande och
vice ordförande. Intill dess
sådant val försiggått, föres
ordet af den ledamot, som
de flesta riksdagar bevistat,
och der två eller flere
i lika många riksdagar deltagit,
den af dem som är
till lefnadsåren äldst. De
ständiga utskottenutse: hvart
för sig, sekreterare och,
efter samråd med honom,
den öfriga betjening, som
nödig finnes. I tillfälligt
utskott välja ledamöterna inom
sig för hvarje särskildt
mål en föredragande, hvilken
det derjemte åligger att
uppsätta utskottets yttrande
i ämnet.

Nuvarande lydelse:

Derest ständigt utskott
anser nödigt att till öfverläggning
om något ärende
med annat ständigt utskott
sammanträda, skall sådant
ske genom deputerade, på
sätt utskotten derom öfverenskomma.
Sålunda sammansatt
utskott eger att i

Föreslagen lydelse:

47.

Föreslagen lydelse:

Derest utskott anser
nödigt att till öfverläggning
om något ärende med
annat utskott sammanträda,
skall sådant ske genom
deputerade, på sätt
utskotten derom öfverenskomma.
Sålunda sammansatt
utskott eger att i

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

frågor, som det handlagt,
utlåtande afgifva, utan att
utskottens öfriga ledamöter
deruti taga del.

Nuvarande lydelse:

Motion i ämne, som tillhör
ständigt utskotts behandling,
må af riksdagsman
i den kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar
från »riksdags öppnande.
Sedermera må sådan
fråga, med undantag af
grundlagsförslag, icke
kunna af riksdagsman väckas,
utan så vida den af
redan inomnågonderakammaren
fattadt beslut eller
upptaget ärende eller annan
under riksdagen inträffad
händelse omedelbarligen
föranledes.

I ämne, som icke tillhör
ständigt utskotts behandling,
kan motion, så länge riksdagen
är samlad, framställas.

Motion — — — —
— — — sammanföras.

frågor, som det handlagt,
utlåtande afgifva, utan att
utskottens öfriga ledamöter
deruti taga del.

55.

Föreslagen lydelse:

Motion i ämne, som tillhör
utskotts behandling,
må af riksdagsman i den
kammare,han tillhör, göras
inom tio dagar från riksdags
öppnande. Sedermera
må sådan fråga, med
undantag af grundlagsförslag
och fråga, som tillhör
ekonomiutskottets behandling,
icke kunna af riksdagsman
väckas, utan så
vida den af redan inom
någondera kammaren fattadt
beslut eller upptaget
ärende eller annan under
riksdagen inträffad händelse
omedelbarligen föranledes.

Motion — — — —
— — — sammanföras.

§ 56.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Konungens propositio- Konungens propositioner,
så ock motioner i ner, så ock motioner i

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

ämnen, som tillhöra ständigt
utskotts behandling,
kunna icke till afgörande
i kammare företagas, innan
utskott deröfver afgifvit
yttrande. Angår motion annat
ämne, och rörer det ej
kammaren enskildt, kan motionen
ej utan remiss till
utskott bifallas. Frågor,
som röra någondera kammaren
enskildt, må genast
afgöras.

ämnen, som tillhöra utskotts
behandling, kunna
icke till afgörande i kammare
företagas, innan utskott
deröfver afgifvit yttrande.
Frågor, som röra
någondera kammaren enskildt,
må genast afgöras.

§ 59. •

Nuvarande lydelse:

Betänkande, som af
ständigt eller i dess ställe
särskildt tillsatt utskott afgifvits,
skall i begge kamrarne
för ärendets afgörande,
så vidt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter
betänkandets första
föredragning skall detsamma
hvila på bordet.
Vid nästa föredragning,
ehvad öfverläggning då
eger rum eller ej, må det
på flere ledamöters förenade
begäran åter göras
hvilande. Men då saken
tredje gången förekommer,
skall den till afgörande
företagas.

Betänkande, som afgifvits
af tillfälligt utskott,
föredrages i den kammare,

Föreslagen lydelse:

Betänkande, som af utskott
till Riksdagen afgifvits,
skall i begge kamrar
ne för ärendets afgörande,
så vidt ske kan,
samtidigt föredragas. Efter
ter betänkandets första
föredragning skall detsamma
hvila på bordet.
Vid nästa föredragning,
ehvad öfverläggning då
eger rum eller ej, må det
på flere ledamöters förenade
begäran åter göras
hvilande. Men då saken
tredje gången förekommer,
skall den till afgörande
företagas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

som utskottet tillsatt, och
förfares derefter vidare med
målet såsom nyss är sagdt.

Utskotts----- Utskotts-----

— — —---— begär. — —----begär.

Nuvarande lydelse:

Kammares beslut i fråga,
som icke rörer kammaren
enskilda skall medkammaren
genom utdrag
af protokollet delgifvas.
Har målet varit af ständigt
eller i dess ställe särskildt
tillsatt utskott handlagdt,
skall ock detta om beslutet
på enahanda sätt underrättas.
Derest ledamot,
som i kammarens beslut
ej instämt, vill sin särskilda
mening hos medkammaren
anmäla, skall
sådant vara honom obetaget,
börande han i slikt
fall sin skiljaktiga mening
skriftligen till protokollet
aflemna, hvarefter den genom
protokollsutdrag medkammaren
delgifves; men
ej må häraf i något
fall beslutets expedierande
uppehållas.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

Kammares beslut i fråga,
som icke rörer kammaren
enskildt, skall medkammaren
genom utdrag
af protokollet delgifvas.
Har målet varit af utskott
handlagdt, skall ock detta
om beslutet på enahanda
sätt underrättas. Derest
ledamot, som i kammarens
beslut ej instämt, vill sin
särskilda mening hos medkammaren
anmäla, skall
sådant vara honom obetaget,
börande han i slikt
fall sin skiljaktiga mening
skriftligen till protokollet
aflemna, hvarefter den genom
protokollsutdragmedkammaren
delgifves; men
ej må häraf i något fall
beslutets expedierande
uppehållas.

63.

Föreslagen lydelse : •

När fråga —----- När fråga----

— — — — återförvisa. — — — — återförvisa.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Stanna kamrarne öfver
någon fråga, deri ständigt
eller i dess ställe särskildt
tillsatt utskott sig yttrat, uti
hufvudsakligen eller till
vissa delar olika beslut,
då skall utskottet söka att
de olika meningarna, så
vida möjligt är, sammanjemka
och med förslag
derom till kamrarne inkomma.

Om frågan varit af tillfälligt
utskott handlagd och
den kammare, som utskottet
tillsatt, icke af slår den i
frågan väckta motion, skall
beslutet genom utdrag af
protokollet delgifvas medkammaren,
som derpå om
frågan beslutar antingen genast
eller efter dess hänvisning
till ett för frågans
vidare utredning inom kammaren
tillsatt utskott. Derest
kammaren då icke antager
det af den kammare, som
saken först handlagt, fattade
beslut, varder det afslaget
eller med ändring
återlemnadt till sistnämnda
kammare, hvilken i senare
fallet har att målet till ny
öf verläggning företaga samt
eger att, om medkam,marens
beslut icke oförändradt antages,
ärendet dit ånyo öfverlemna
till förnyad ompröfning.

Bill. till Riksd. Frot. 1890 3 Sami. 6 Höft.

Stanna kamrarne öfver
någon fråga, deri utskott
sig yttrat, uti hufvudsakligen
eller till vissa delar
olika beslut, då skall utskottet
söka att de olika
meningarna, så vida möjligt
är, sammanjemka, och
med förslag derom till kamrarne
inkomma.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8,

Hvad kamrarne sammanstämmande
— — —
— — —--förfallet.

Hvad kamrarne sammanstämmande
— — —

förfallet.

Nuvarande lydelse:

•

I mål, som blifvit af
ständigt eller i dess ställe
särskildt tillsatt utskott
handlagda, skola de från
Riksdagen utgående skrivelser
uppsättas och expedieras
af kansliet hos det
utskott, som ärendet bereda Uppsättandet

— — —

— — — — erforderliga.

— — — — talmännen.
Stockholm den 1 april 1890.

80.

Föres lagen lydelse:

I mål, som blifvit af
utskott handlagda, skola
de från Riksdagen utgående
skrivelser uppsättas
och expedieras af kansliet
hos det utskott, som ärendet
bered t.

Uppsättandet---

erforderliga.

— — — — talmännen.

På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Reservation

af herr By din: »Den ledande tanke, som genomgår vår Riksdags
arbetsordning, är, att sådana frågor, som ständigt återkomma och hvilka
Riksdagens båda kamrar äro förpligtade att upptaga till pröfning^ och
afgörande, vare sig på grund af kong!, proposition eller eljest, såsom
grundlags-, statsreglerings-, bevillnings- och bankfrågor, förslag till
ändring af civil-, kriminal- och kyrkolag samt de ärenden rörande rikets
allmänna styrelse, som Konungen enligt regeringsformens § 89öfverlemnar
till Riksdagen att gemensamt med honom afgöra, skola utredas
af för båda kamrarne gemensamt utskott, vare sig af något utaf
de uppräknade ständiga utskott eller särskild! eller af dem bildadt
sammansatt utskott, och att af sådant utskott afgifvet betänkande skall
liktidigt företagas till pröfning och afgörande i båda kamrarne, med
åliggande för utskottet att, der så ske kan, söka sammanjemka sig
yppande olika meningar. Frågor deremot, som genom enskild riksdagsmans
motion i någondera kammaren väckas, hvilka icke äro af
ofvan angifna slag, och som under ståndsrepresentationen i allmänhet
hänvisades till ekonomiutskottet, behandlas i annan ordning. .Man har
uppstält såsom vilkor för att dessa frågor skola föranleda till någon
Riksdagens åtgärd, att den väckta motionen skall vinna understöd i
den kammare, hvarest motionen är väckt, för att medkammaren skall
kunna förpligtas att befatta sig med densammas pröfning. Kammare
eger derför nedlägga sådana motioner eller, der de anses förtjena afseende,
låta bereda dem genom inom kammaren tillsatta s. k. tillfälliga
utskott, bestående af det antal personer, kammaren pröfvar
skäligt bestämma, och vid hvars tillsättande kammaren har fria händer
att utvälja de för utredningen lämpligaste personer. Först sedan detta
skett och kammaren för sin del fattat beslut, som påkallar medkammarens
medverkan, blir frågan föremål för dennas pröfning. För att gifva
den enskilde motionären tillfälle att åt sin motion egna den omsorgsfulla
utarbetning, som ämnet fordrar, är han ej vid sådana motioners
afgifvande bunden af den motionstid, som är bestämd för väckande af
andra motioner än sådana, som höra till konstitutionsutskottets handläggning.

Hvilka skäl kunna gifvas för att, på sätt nu blifvit föreslaget,
fullkomligt tillintetgöra de tillfälliga utskotten med dertill hörande rätt

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:u 8.

för kammare att nedlägga omogna eller opåkallade motioner, och för
att i stället med upphäfvande af denna rätt åter uppväcka till lif det
ur nu gällande riksdagsordning uteslutna, såsom olämpligt ansedda
allmänna besvärs- och ekonomiutskottet? Denna fråga är så mycket
mera berättigad som ekonomiutskottet aldrig tillvunnit sig någon rotfast
plats i vår riksdags arbetsordning. Detta utskott är af jemförelsevis
sent datum i vår riksdagshistoria. Det kom till stånd först vid
1800 års riksdag; uti 1809 års regeringsform, § 53, uppräknas det
bland de för stånden gemensamma utskotten, hvarjemte det i regeringsformen,
§ 89, föreskrefs, att de i riksens ständers plena väckta
frågor angående lagar, som rikets allmänna hushållning röra, och angående
grunderna för allmänna inrättningar af alla slag, i hvilka
riksens ständer icke ega rätt att annat besluta än föreställningar och
önskningar att hos Konungen anmälas, skulle till utredning af ekonomiutskottet
förvisas. I riksdagsordningen, § 34, blef närmare bestämdt om
detta utskotts verksamhet, hvarigenom dock riksens ständers frihet att bestämma
om väckta frågors beredning, icke inskränktes så långt, som i förevarande
förslag skett med kamrarnes rätt, enär riksens ständer egde rätt
att remittera sådana mål, som till visst utskott ej höra, antingen till
ekonomiutskottet eller till något af de förut tillsatta utskotten. Den
i 1810 års riksdagsordning grundade utskottsinrättning och särskild!
hvad ekonomiutskottet rör, ansågs böra undergå förändring i de från
och med 1840 framlagda representationsförslag; och i det försök, som
vid riksdagen 1850 gjordes till representationsfrågans lösning på ståndstörfattniugens
grund, hänvisades till en särskild arbetsordning för riksens
ständer frågan om utskottsinrättningen, hvilken således efter sig företeende
omständigheter kunde lämpas. I likhet med hvad förut utarbetade
representationsförslag innehöllo, blef i 1866 års riksdagsordning
ekonomiutskottet uteslutet och utbytt mot nuvarande tillfälliga utskott.
Frågan om dessa utskotts lämplighet och utbyte mot ett enda ständigt
utskott väcktes vid 1880 års riksdag af eu ledamot i Andra Kammaren,
hufvudsakligen med anledning af den meningsskiljaktighet, som yppats
derom, huruvida skrifvelseförslag bort till ständigt eller tillfälligt utskott
förvisas (jemför konstitutionsutskottets utlåtande n:o 13 vid samma riksdag).
Konstitutionsutskottet afgå! då förslag om ett ekonomiutskott,
bestående åt 24 ledamöter, med sådan befogenhet som den, som blifvit,
nu föreslagen, i sammanhang hvarmed, i motsats till hvad nu föreslagits,
den i riksdagsordningen, § 55, föreskrift^ motionstid blef gällande
för alla motioner utom dem, som höra till konstitutionsutskottets handläggning,
således äfven för dem, som skulle tillhöra ekonomiutskottets
handläggning. Detta förslag vann emellertid föga sympati. Oaktadt

Konstitutionsutskottets Utlåtande JM:o 8.

mycket framstående ledamöter i Första Kammaren uppträdde till förmån
för förslaget och dess pröfning i riksdagens sista timma (10 maj)
ej medgaf någon påföljd af återrerniss, vann förslaget bifall af endast
20 ledamöter, medan 53 genom beslut om återrerniss undansköto frågan.
I Andra Kammaren mötte betänkandet starkt motstånd, endast
två röster böjdes för detsamma, och förslaget afslogs utan omröstning.
Något nytt förslag hördes ej af vid följande riksdag, som var den sista
i dåvarande legislaturperiod för Andra Kammaren, och har ej förrän
denna riksdag blifvit bragt å bane. Det nu framlagda skiljer sig från
det år 1880 afgifna deruti, att ledamöternas antal blifvit ökade till 32
och att frågor i ämnen, som skola tillhöra detta utskott, må kunna väckas
oberoende af motionstid, men den rätt, kammaren nu eger, att kunna
nedlägga en opåkallad eller omogen motion, bar äfven i detta förslag
blifvit kammaren frånbänd,

För att afgöra, huruvida den föreslagna grundlagsändringen är
nödig och nyttig, bar man att först redogöra för de skäl, som blifvit
dels vid 1880 års riksdag, dels i det nu afgifna konstitutionsutskottets
utlåtande anförda först emot de tillfälliga utskottens lämplighet och
derpå för ekonomiutskottets återupplifvande. Skälen emot tillfälliga
utskotten hafva varit först att möjligheten att för utredning af hvarje
särskild fråga kunna påräkna specielt sakkunniga personers medverkan
ej har förverkligats, ty ej sällan hafva tillfälliga utskott genom det
betydliga antal olikartade ärenden, som kommit under dess behandling,
erhållit karakter af fasta utskott. Till följd häraf synas de tillfälliga
utskotten erbjuda mindre säkerhet för frågornas noggranna
skärskådande från olika synpunkter än de ständiga utskotten och ej
heller beredt, önskvärd! tillfälle till den sammanjemkning af kamrarnes
olika meningar, som erfordras för vinnande af ett praktiskt resultat.
Häremot kan med skäl anföras, hvad angår de svikna förhoppningarna
på sakkunniga ledamöter i hvarje särskild fråga, att grundlagstiftareu
ej tänkt sig att för hvarje särskild fråga, som eu riksdagsman
funne för godt att väcka, särskild! sakkunniga personer skola
kunna anskaffas för att utarbeta den på ett sådant sätt, att motion alltid
vinner framgång. Huruvida någon utredning bör komma eu motion
till del beror dels på dess praktiska vigt för tillfället, dels af den
omsorg motionären egna! åt densamma. Man har ansett, att genom
den gifna arbetsordningen hvarje fråga, som förtjena!* afseende, skall
erhålla utredning af de bästa krafter, som stå kamrarne till buds;
och detta sker ovilkorligen bättre genom användning af tillfälligt utskott,
som kan tillsättas med hänsyn till hvad den särskilda frågan krafvel-,
än med ett ekonomiutskott, som före motionstidens utgång skall

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

tillsättas utan afseende på de dithörande motioner, som kunna komma
framdeles att väckas. Beträffande det påstående, att tillfälligt utskotts
sammansättning af blott den ena kammarens ledamöter erbjuder mindre
säkerhet för frågornas noggranna skärskådande från olika synpunkter
än de för kamrarne gemensamma utskotten, så saknar det all betydelse,
ty ett färre antal ledamöter, utsedda med hänsyn till deras sakkunskap,
måste erbjuda bättre garanti i detta hänseende, än ett utskott, sammansatt
af ledamöter från båda kamrarne, valda utan hänsyn till ifrågakommande
senare afgifna motioner; och vidkommande frågan derom,
att med hänsyn till det tillfälle till sammanjemkning, som för båda
kamrarne gemensamt utskott bereder, lättare ett praktiskt resultat skall
kunna åstadkommas, så har det visat sig att framgången af väckta
motioner, som behandlats i ständiga utskott, ej kan anses hafva varit
proportionsvis större än af dem, som behandlats i tillfälliga utskott.
Genom den successiva behandlingen har erforderlig sammanjemkning
vunnits, och då samma slags frågor blifvit väckta i båda kamrarne,
hafva vid slika tillfällen konfidentiella konferenser mellan båda kamrarnes
tillfälliga utskott egt rum för att vinna öfverensstämmelse i de förslag,
som för kamrarne framläggas. Om så anses behöfligt, kan ju en
grundlagsändring ske, som medgifver officiella sammanträden mellan
tillfälliga utskott, när så anses nödigt. Det kraftigaste skälet för att
bevisa obehöfligheten af de tillfälliga utskotten skall väl vara, att, i
stället för tillsättande af tillfälliga utskott, ett för hvarje särskild fråga
eller för grupp af likartade frågor, ett fåtal utskott blifvit vid riksdagens
början tillsatt och till desamma remitterats ej allenast de till ständigt
utskott ej hörande frågor, som redan väckts, utan att äfven uti dessa
inpassats frågor, som under riksdagens lopp sedermera blifvit väckta,
till följd hvaraf de tillfälliga utskotten i afseende på mångfalden af
de olikartade ärenden, som komma under deras behandling föga skilja
sig från det forna ekonomiutskottet, om detsamma anordnar sina arbeten
på afdelningar, till följd hvaraf det skulle blifva bättre sörjdt
för ärendenas beredning, om ett sådant nytt ständigt utskott komme
till stånd, helst då äfven blefve afhjelpt en annan brist, som vidlåder
de tillfälliga utskotten, nemligen saknad af sekreterarebiträde. Härvid
bör dock märkas, att om praxis gått i nyss angifven rigtning, så följer
icke deraf nödvändigt, att när förhållandena kräfva en ändamålsenligare
anordning, man icke någonsin skall kunna modifiera denna praxis.
Så har förut skett. Riksdagshistorien visar att icke få tillfälliga utskott
blifvit sammansatta, som haft att behandla en enda fråga. Dessutom
är det icke sagdt, att med nu rådande praxis det blefve bättre bestäldt
med ärendenas beredning genom tillfälliga utskotts borttagande och

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

ärendenas öfverflyttande på ett ständigt utskott. De tillfälliga utskotten
behandla föga mer än ett tiotal motioner och med den arbetsordning,
som för dem gäller, skall för hvarje fråga utses en föredragande,
hvadan med den sammansättning af utskotten, som eger rum, knappt mer
än en fråga kommer till föredragning på hvarje ledamot, och bör dermed
förenadt arbete mycket väl medhinnas, om motionen, när den aflemnas
är i behörigt skick. Påstås kan ej heller, att de motioner, som
blifvit åt tillfälliga utskott öfverlemnade, blifvit mindre omsorgsfullt beredda
än de, som kommit till ständigt utskott. Den klagan, som höres
öfver saknaden af sekreterarebiträde, bör ej väga tungt. Den afser dels
det betungande, som ligger i sjelfva utredningen, dels besväret med
sjelfva uppsättningen och utskrifningen. Hvad det förra angår, så bör
sjelfva motionen vara så genomtänkt och utarbetad, att den talar för
sig sjelf. Finnes intresse för saken hos motionären och sakkunskapen
är tillgodosedd vid utskottstillsättningen, böra ej några svårigheter
möta för betänkandets motivering och slutklämmens bestämmande.
Beträffande den betänkandet inledande resumé, tillvägabringande af förarbeten
och material, såsom utdrag af offentliga handlingar, statistiska
sammanställningar, äfvensom hvad till utskrift hörer, så finnes intet, som
hindrar att uti de reglementariska föreskrifterna för Riksdagen införa
ett stadgande, som under gifna vilkor medgifver anskaffande af derför
erforderliga biträden. Ytterst beror alltid en väckt motions framgång
deraf, att den, som vill göra eu motion, är så intresserad för sin sak,
att han egnar erforderlig omsorg åt frågans belysning, äfvensom att
de, som äro ledamöter i utskott, i sin mån äro så intresserade, att de
egna erforderlig omsorg åt den utredning, som erfordras. Vill man
gripa in i det politiska lifvet, måste man sjelf arbeta. Det är ej nog
att löst framkasta en idé eller ett blott uppslag till hvad som bör
göras i en fråga, och sedermera hafva anspråk på att ett utskott, jemte
en aflönad sekreterare, skall detaljerad!, utveckla förslaget och gifva
bestämd form deråt. Idvad slutligen vidkommer det påståendet, att
denna nya utskottsinrättning ej rätt velat slå rot, så har ju varit samma
förhållande med ekonomiutskottet, enär det ansågs så olämpligt, att
det med nya riksdagsordningen afskaffats. Huruvida genom ekonomiutskottet
skola undanrödjas de meningsstrider, som nu förekomma i
fråga om till hvilket utskott en motion skall hänvisas, derom här nedan.
Då ej svårare anmärkningar än ofvan anförda blifvit gjorda mot de tillfälliga
utskotten med dertill hörande behandling af ärenden, som till
dem hänvisas, vore det en i högsta grad besynnerlig företeelse, om
Riksdagen skulle, derför att man i praxis ej begagnat sig så, som man
kunnat och äfven bort, af de fördelar, riksdagsordningen härutinnan

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

erbjuder, genom eu grundlagsändring fråntaga kammare den sjelfständigt
rätt, den eger i afseende på förevarande slag af frågor, nemligen
att besluta nedläggande af en inom kammaren väckt omogen och opåkallad
motion äfvensom att ej behöfva taga befattning med sådana i
medkammaren väckta motioner, som ej der vunnit erforderligt understöd,
samt att, derest kammaren anser en fråga förtjent af uppmärksamhet,
efter ämuets beskaffenhet och behof af sakutredning fritt bestämma
om utskotts tillsättning och sammansättning.

Låtom oss nu se till om väsentliga fördelar, som uppväga dessa
förmåner, vinnas genom ekonomutiskottets upplifvande.

Såsom skäl för ekonomiutskottets återupplifvande anfördes vid
1880 års riksdag, att ekonomiutskottet vore en gammal och bepröfvad
institution, från hvilken utgått de största och i vårt samhällslif mest
genomgripande reformer. Den hufvudsakliga anmärkningen mot detsamma,
nemligen olämpligheten af ett ovilkorligt stadgande om uppdrag
åt samma personer att utreda alla de olikartade frågor, som tillhörde
detta utskotts handläggning, kunde undanrödjas genom ordnandet af
utskottets arbeten på afdelningar; och med en sådan anordning borde
ej de olikartade frågornas tyngd blifva öfverväldigande. För att ytterligare
mildra dessa olägenheter har konstitutionsutskottet nu föreslagit,
att antalet af ekonomiutskottets ledamöter skall sättas till 32 i stället
för af motionären föreslagna 24. Hvad först beträffar det vackra vitsord,
man gifvit ekonomiutskottet i afseende på dess reformerande verksamhet
under ståndsperioden, så tror jag icke att, om man jemför
reformarbetet inom riksdagen före och efter 1866, den senare tiden bör
sättas efter den förra, och i detta hänseende kan godt vitsord gifvas
åt de tillfälliga utskottens arbeten. Der hafva handlagts vigtiga reformfrågor,
såsom fattigvårdsfrågan, undervisningsfrågan, arbetarefrågan,
utom den speciella utredning, vigtiga speciellafrågor erhållit genom tillfälligt
utskott. Dessutom hafva reformer utgått från de ständiga utskotten
i form af skrivelser i ämnen, hvilka förr upptogos af ekonomiutskottet.
För öfrigt beror detta icke på det ena eller andra utskottet-, utan på
det vakna intresset hos representanterna. Vidkommande den utväg,
man trott sig hafva funnit uti ekonomiutskottets talrika sammansättning
och arbete på afdelningar, för att kunna undvika olägenheten af den
mängd olikartade ärenden, som till detsamma hänvisas, så kan icke
åt denna anordning tillmätas någon väsentlig fördel. Det stora antalet
ledamöter, tillsatta, innan de ärenden, som skola handläggas, äro kända,
gifver ej, äfven om arbetet sker på afdelningar, den garanti för eu god
utredning, som utskott, sammansatta med tagen hänsyn till den sakkunskap,
som behöfves för kända förslag, erbjuda. Det stora antalet

Konstitutionsutskottets Utlåtande JS:o 8,

ledamöter kan dessutom vara hinderlig!, och med den vexling mellan
ledamöter och suppleanter, som egen rum i ständigt utskott, blir det
ganska svårt att bibehålla kontinuitet och stadga i ärendenas behandling,
i motsats till förhållandet med de tillfälliga utskotten, der samma
personal bringar frågorna till slut. Fördelningen på afdelningar i ekonomiutskottet
kan äfven vara hinderlig. Den omgång vid ärendens behandling,
som häraf blir en följd, derigenom att först afdelningen skall
afgifva ett förslag och derpå pröfning ega rum i utskottets plenum,
hvaruti vid frågans afgörande helt andra personer kunna hafva plats
än vid dess första behandling, kan ej tillerkännas företräde framför
dylika frågors omedelbara upptagande till pröfning af tillfälliga utskott,
hvilkas hela personal utan ombyte och afbrott egnar sig åt sakens öfvervägande.
Den anmärkning, som häremot kan göras, att man genom
tillsättande af särskilda utskott och användning af sammansatta utskott,
af ekonomiutskott och annat ständigt utskott, hvilket ej låter sig göra
mellan tillfälligt och ständigt utskott, kan förskaffa sig sakkunskap och
grundlig utredning, fordrar att bemötas. Härvid bör erinras först och
främst, att de frågor, som gå till det manstarka ekonomiutskottet, sällan
kunna vara så omfattande, att ett särskildt utskott kan komma i fråga
att bildas, likasom ej heller sammansatt utskotts bildande kan ofta komma
i fråga, enär dithörande frågor, der de icke afse lagstiftning, föga
lämpa sig för samråd med annat utskott, t. ex. frågor, som röra undervisning,
näringar, rikets inre förvaltning eller yttre politik. Härtill
kommer, att dylika utskotts bildande för en fråga, som endast blifvit
väckt i den ena kammaren, fordrar medkammarens eller dess ledamöters
sympati för det väckta förslaget. Den motionär, som intresserar
sig för framgång åt sin motion kan derför, om han sjelf egnar omsorg
åt förslagets utarbetande, snarare vinna detta mål med biträde af den
kammare, der förslaget blifvit väckt, än om motionen kastas in uti ett
ekonomiutskott och der genom medkammarens ledamöters motstånd
får ett knapphändigt utlåtande, skrifvet af en för saken likgiltig sekreterare.
Men, säger man, det är af vigt, att ej olika system följas vid
olika ärendens beredning. Detta vållar olägenheter särskildt vid sig
yppande olika meningar i fråga om, till hvilket utskott eu motion bör
remitteras. Ifrågasättas kan, huruvida ifrågavarande förslag om bildande
af ett ekonomiutskott är egnadt att aflägsna denna olägenhet.
Stridigheten kommer att qvarstå, om ock en förändring eger rum i afseende
på mellan hvilka utskott. Nu kommer den att röra ekonomiutskottets
förhållande till andra ständiga utskott. Den bestämmelse,
som i förslaget till riksdagsordning, § 43, är gifven, angående ekonomiutskottets
befogenhet, nemligen att det skulle meddela utlåtande öfver
Bill. till liiksd. Prof. 1890. 3 Samt. 6 Håft. 4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

de af kamrarne dit hänvisade frågor angående lagar och författningar
om rikets allmänna hushållning och angående grunderna för allmänna
inrättningar, frågan må utgå från enskild motion eller kongl. proposition,
kommer i strid med föreskriften i regeringsformen, § 89, hvari säges,
att med sådana propositioner skall förfaras på det sätt, som angående
lagfrågor är stadgadt, hvilket torde, enligt regeringsformens § 87, l:o
innebära att lagutskottet skall deröfver höras. Derjemte, med hänsyn
dertill att i den föreslagna § 43 i riksdagsordningen begagnas, i afseende
på ekonomiutskottets befogenhet, samma ordalag, som i regeringsformen,
§ 89, angående Konungens ekonomiska lagstiftningsmagt, skola betänkligheter
lätt uppstå emot remiss till ekonomiutskottet, emedan man
skulle anse sig hafva derigenom gifvit på hand att Konungen i frågan
har den lagstiftande magten, hvarigenom vid remisser af motioner onödiga
meningstvister om Konungens lagstiftande magt lätt skulle framkallas.
Man kan dessutom sätta i fråga, huruvida, om detta förslag
bifalles, hädanefter mera än hvad förr varit fallet i fråga om remiss
till ständigt eller till tillfälligt utskott meningsstrider kunna aflägsnas
i fråga om behandling af förslag till skrifvelser, då enligt den ena
kammarens åsigt ämnets beskaffenhet och enligt den andras mening
förslagets formella egenskap af skrifvelseförslag skall afgöra till hvilket
utskott eu fråga skall remitteras. Skola ej slitningar uppstå, helst om
motioner väckas efter motionstidens slut? Skall slutligen ej samma
äflan, som nu egen rum, att få en väckt motion hänvisad till något af
nuvarande ständiga utskott, fortfara, då ekonomiutskottet blir en sump,
hvari kastas alla motioner, som icke tagit bestämd karakter af statsreglering^-
eller lagfrågor, hvadan, till följd af upphäfvande af kammarens
rätt att nedlägga en motion, sådana frågor, som afse vigtiga ämnen,
komma att hopröras med frågor utan betydelse eller praktisk vigt och
få dela samma öde med dessa?

Då sålunda afskaffande! af de tillfälliga utskotten och återupplifvandet
af ekonomiutskottet för behandling af def rågor, som nu tillhöra
de förras handläggning, är egnadt snarare att öka än minska meningsstriderna
angående frågan om till hvilket utskott en väckt fråga skall höra;

då ett ekonomiutskott genom den mängd olikartade frågor, som
der sammanföras, ej erbjuder bättre garantier, snarare sämre utsigter
för frågornas grundliga utredning, än tillfälliga utskott, på Indika
kammaren eger fria händer att fördela beredning af motioner, som förtjena
afseende;

då ekonomiutskottets företräde mera hägrar i föreställningen än
har sitt stöd i verkligheten, om kammaren gör sig till godo de för -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

delar, som innehållas i riksdagsordningens föreskrifter angående behandling
af de ärenden, som tillhöra tillfälligt utskotts handläggning;

då den omständigheten, att man i praxis ej gjort sig till godo
dessa fördelar, ej bör leda till grundlagens ändring, utan till lämpande
af praxis efter den ledande tanke, som genomgår vår riksdags arbetsordning; då

den nu föreslagna ändringen går ut på att afskära kammare
två så vigtiga rättigheter som dem, kammare eger, nemligen att nedlägga
en inom densamma väckt, opåkallad motion uti ifrågavarande
ämnen och att medkammaren ej behöfver taga befattning med pröfning
af en i sådant ämne väckt motion, förr än den kammare, hos
hvilken den är väckt, gifvit den sitt understöd, på samma gång som
ändringsförslaget innebär en obefogad inskränkning i kammares rätt
att anordna den efter sakens bäst lämpade beredning af djdika frågor;
och

då slutligen de bristfälligheter, med hvilka den nuvarande utskottsinrättningen
är behäftad, lättare afhjelpas, om man bibehåller den
grund, hvarpå densamma hvilar, än om man försöker uppblåsa lifvet i
för länge sedan utdömda institutioner;

så anser jag mig böra afgifva reservation emot detta konstitutionsutskottets
förslag».