Konstitutionsutskottets Utlåtande. N:o 7

Utlåtande 1891:Ku7

Konstitutionsutskottets Utlåtande. N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 10 april 1891, kl. 7 e. ra.

Konstitutionsutskottets utlutande, i anledning af väckt motion med
förslag till lag om val till Riksdagens Åndra Kammare.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 1, framhåller herr Beckman, bland annat, att det var ur
alla synpunkt^ naturligt och berättigadt, att lagstiftaren med grundlags
helgd omhägnade de vigtigaste stadgandena rörande riksdagsmannaval.
Då emellertid en mängd både för valmännen och valförrättaren högst nödiga
föreskrifter icke voro af den betydenhet, att de fort)enade en plats i sjelfva
grundlagen, sökte man, när riksdagsordningen antogs, undgå olägenheten att
belamra grundlagen med allt för många detaljer, icke genom den nära
liggande utvägen att jemte grundlagen stifta en vallag, utan dels genom eu
beklaglig knapphändighet, dels genom en i vissa afseenden mindre lycklig
hänvisning till kommunallagarne. Beklagliga följder af den gällande lagstiftningens
brister hade emellertid framträda och man syntes nu allmänt
vara på det klara med, att lagstiftningen bör ingripa för att undanrödja
det rådande osäkerhetsförhållandet. Man ansåge det vara lika oklokt som
ovärdigt, att valmännens rättigheter äfventyrades i följd af oklara eller
olämpliga valbestämmelser, eller i följd af valförättarens missförstånd och försummelser.
Deremot hade man ännu icke kommit till enighet om rätta
sättet att rada bot för missförhållandena, såsom de många förslagen i olika
riktning utvisade. För sin del anser motionären att, å ena sidan, man ej
bör ur grundlagen utflytta alla bestämmelser om val, då det är af största
betydelse, att valet af folkrepresentanter i sina vigtigaste delar omgärdas
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 3 Samt. 7 Käft. (N:o 7.)

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

af grundlagens helgd. A andra sidan bör man ej heller åtnöja sig med
ett förtydligande och fullständigande af riksdagsordningen, då detta skulle
ovilkorligen just medföra nödvändigheten af ett inrymmande i grundlagen
af en mängd detaljerade föreskrifter, som, huru behöfliga de i och för sig
äro, dock icke kunna försvara sin plats i en sådan urkund som en grundlag.
Våra valförhållanden böra derför ordnas så väl genom en revision af grundlagen
som genom en särskild vallag, hvilken, då den på grund a!'' beskaffenheten
af bestämningarnes natur ovilkorligen hör göras till föremål för lagstiftning
af Konung och Riksdag gemensamt, bör vara af civillags natur. Affattande!
af en sådan lag synes motionären vara förbundet med så stora svårigheter,
att de knappast kunna lösas utan regeringens initiativ, och han framhåller
derför, att Riksdagen bör ingå till Kongl. Maj:t med anhållan, att
Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta en vallag att föreläggas Riksdagens pröfning,
ehuru han af formella skäl ansett sig böra i största korthet° formulera de
bestämmelser, hvilka synas honom böra inflyta i en vallag. På grund häraf
har motionären för Riksdagen framlagt följande förslag:

Lag om val till Riksdagens Andra Kammare.

I fråga om val till Riksdagens Andra Kammare skola, jemte hvad
grundlag derom innehåller, tillämpas följande stadgande:

1. Vid val för hela riket till Andra Kammaren samt vid städernas
indelning i valkretsar skall folkmängden, efter senast för hela riket kända
officiella uppgifter, läggas till grund för valkretsindelningen och för det
antal riksdagsmän, den stad, som utgör sjelfständig valkrets, eger välja;
deremot skall, derest riksdagsman för Andra Kammaren afgår, innan den
tid tilländalupit, för hvilken han blifvit vald, till grund för det vid sådan
ledighet förrättade val läggas folkmängden vid den löpande treårsperiodens
början.

2. Till efterrättelse vid valet tjenar kommunens röstlängd, som uppgöres
enligt de i kommunallagarne meddelade föreskrifter och i hvilken särskild
anteckning skall ske om dem, som äro röstberättigade vid val af ledamot
i Riksdagens Andra Kammare.

Vid namnet å en hvar, som häftar för oguldna kommunalutskylder till
den kommun, der han är bosatt, skall anteckning göras med angifvande af
det år, för hvilket utskylderna icke äro betalda.

3. Kommer någon tillstädes vid sjelfva valet och yrkar, att han bort
såsom röstberättigad upptagas i längden, vare honom, ändock han icke gjort
anmärkning mot längden, på sätt i kommunallagarne stadgas med afseende

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

på vallängds justering, och äfven om han först vid sjelfva valet styrker
sig hafva erlagt till äfventyrs oguldna utskylder, dock obetaget att få sitt
yrkande före förrättningens slut pröfvadt, på landet af kommunalstämmans
ordförande och i stad af magistraten på tid, som icke verkar hindrande för
valets fortgång.

Missnöje mot beslut, hvilket å valdagen meddelas, i fall, som i denna
paragraf afses, må fullföljas i den ordning kommunallagarne stadga i fråga
om anmärkning mot röstlängd, dock utan att valet deraf uppehälles.

4. Efter valet framstäf anmärkning mot vederbörligen justerad röstlängds
uppgifter i fråga om mantalsskrifningsort och oguldna utskylder må
icke till pröfning upptagas.

5. Den kungörelse om valet, hvilken det jemlikt riksdagsordningen
åligger valförrättare att utfärda, skall, utom uppgift å tid och ort för
valet, vid omedelbara val äfven meddela tiden för valförrättningens afsilande
genom rösternas sammanräkning; och skall å landet genom valförrättarens
försorg exemplar af kungörelsen tillställas kommunalstämmornas
ordförande.

6. Till elektor och elektorssuppleant kan endast väljas den, som
inom den kommun, för hvilken valet sker, är röstberättigad vid val af riksdagsman.

Val af elektorer och deras suppleanter förrättas med slutna sedlar.

Inträffar för elektor sådant hinder, att han ej kan vid val till riksdagsman
sig inställa, åligger det honom att derom ofördröjligen underrätta
den efter röstetal närmast i ordning varande suppleanten.

7. Valförrättningen eger rum för öppna dörrar. Ej må vid valförrättning
tal hållas eller tryckta eller skrifta upprop till de väljande tillåtas
inom vallokalen eller andra anslag der uppfästas än de, som valförrättaren
kan finna nödiga för att förebygga ordningens störande eller uppehåll
vid valet.

8. Röstsedel skall af den väljande sluten aflemnas omedelbart till valförrättaren,
som ofördröjligen nedlägger densamma i jalurnan. Om aflemnandet
skall anteckning göras i röstlängden vid den röstandes namn.

9. De valmän, som å det klockslag, då valet skall enligt kungörelse
afbrytas eller sluta, instält sig i vallokalen eller, om utrymme der saknas,
å anvisad plats derintill, men ej då hunnit deltaga i valet, ega rätt att
aflemna sina röstsedlar.

10. Då alla i nästföregående paragraf omförmälda röstsedlar mottagits,
skall antingen sedlarnes uppräknande omedelbart vidtaga eller, der detta icke
kan ske, valurnan förseglas med valförrättarens sigill.

11. Röstsedlarnes uttagande ur valurnan och öppnande samt ro -

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

stenlås antecknande och sammanräkning skola försiggå i vallokalen inför
öppna dörrar.

12. Sedan uppläsningen och anteckningen afslutats och förekomna
anmärkningar mot valsedels giltighet pröfvats, samt sammanräkning egt ruin,
skola samtliga röstsedlar inläggas, de godkända för sig och de underkända
för sig, i omslag, hvilka omedelbart förses med valförrättares sigill. De
sålunda inlagda valsedlarne skola förvaras, till dess valet vunnit laga kraft
eller i händelse af besvär hlifvit upphäfdt.

13. Protokoll skall vid valet föras på vederbörande valförrättares
ansvar.

Valprotokoll skall innehålla uppgift å antalet röstande och afgifna
röster, de röster, som en hvar erhållit, och, om röstsedlar underkänts, antalet
underkända röster och skälet till deras kasserande.

14. Der flere kommuner å landet bilda eu valkrets med omedelbara
val, skall vid rösternas afgifvande inför kommunalstämmas ordförande protokollet
föras enligt särskild! af Kong! Maj:t faststäldt formulär, hvilket
kostnadsfritt tillställes kommunalstämmas ordförande. Då protokollen insändas
till vederbörande domhafvande, skola samtliga röstsedlar bifogas
protokollet.

15. Har vid den slutliga valförrättningen, då rösterna för hela valkretsen
skola sammanräknas, valprotokoll från en eller flere kommuner ej
i rätt tid inkommit, och kan detta på valets utgång öfva inflytande, skall
felande valprotokoll infordras, och ny dag för det slutliga valet utsättas.

16. Angående besvär öfver riksdagsmannaval är i riksdagsordningen
särskild! stadgadt.

Till den i maj månad år 1887 sammanträdande Riksdagen hade motionären
i en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 2, föreslagit, att Riksdagen
skulle ingå till Kong! Maj:t med anhållan om utarbetande af en vallag.
Motionen, som sedermera af Andra Kammaren förkastades, blef hänvisad
till ett tillfälligt utskott, hvilket beträffande densamma yttrade bland
annat: »I en fullständig kodifikation af alla de bestämmelser, som med ett
riksdagsmannaval ega sammanhang, borde naturligen inrymmas stadganden
om rösträtt och valbarhet. Men dessa stadganden äro af den konstitutionella
betydelse, att det ej bör kunna blifva tal om att rycka dem ur den grundlag,
der de nu hafva sin plats, för att insätta dem i en lag, som, låt vara
att den stiftades af Konung och Riksdag gemensamt, i allt fall icke i samma

Konstitutionsutskottets Utlåtande JS'':o 7.

5

man som en grundlag är skyddad för möjligheten af brådstörtade och omogna
förändringar. Lika olämpligt ur legislativ synpunkt vore att låta en särskild
vallag innehålla en amplifikation och förklaring af i grundlag (kvarstående
stadganden. I bästa fäll finge vallagen betydelse allenast af eu
kommentar till grundlagen; men det torde ock hända, att vid lagtolkningen
skiljaktighet mellan grundlag och vallag befunnes föreligga.»

Med afseende å de sålunda mot förslaget framstälda anmärkningar
anför motionären bland annat i föreliggande motion, att han på det bestämdaste
delar utskottets betänkligheter emot att ur grundlagen rycka sa
vigtiga bestämmelser som de, hviska röra valrätt och valbarhet. Deremot
syntes honom farhågan i afseende på upptagande af vissa bland dessa bestämmelser
både i grundlag och vallag mindre afsevärd. Någon den minsta
sannolikhet att lika lydande stadganden skulle komma att i vallagen ändras
utan förutgående ändring i grundlagen torde knappast finnas. Om de företoges,
skulle ju alltid grundlagens bud stå öfver vallagen; ändringen vore
således helt och hållet fåvitsk. Någon nödvändighet för grundlagsbestämmelsernas
intagande i vallagen förefunnes emellertid icke. För praktiskt bruk
af vallagen kunde redaktionella hänvisningar till grundlagen göra till fyllest.
Och redan genom en kodifikation af öfriga bestämmelser, jemte införandet
af de nya stadganden, som visat sig behöflig^, vore det väsentligaste
vunnet.

T likhet med motionären anser utskottet någon sannolikhet ej förefinnas,
att lika lydande, i grundlagen och vallagen upptagna stadganden skulle
komma att ändras i vallagen utan föregående ändring i grundlagen. Deremot
skulle det säkerligen vara att befara, att man genom stadganden i
vallagen sökte att förklara föreskrifter i grundlagen eller närmare bestämma
förhållanden, hvilka grundlagens stadganden nu afse att ordna. Detta bör
emellertid, jemlikt § 83 regeringsformen ej ske, utan på det sätt som vid ändringar
i grundlagen iakttagas bör. Att denna farhåga är berättigad synes redan
af det korta utkast till vallag, motionären lemnat. Detta skulle enligt hans
förslag hafva civillags natur, och dock förekomma deri flera stadganden,
som, enligt utskottets åsigt, kräfva beslut i den ordning, som om grundlagsändring
är stadgadt. Detta torde gälla åtminstone med afseende ä stadganden,
som innehållas i detsammas första, fjerde, femte, sjette och femtonde
punkter.

Under sådana förhållanden anser utskottet, att eu vallag af den beskaffenhet,
motionären afsett, skulle kunna medföra så betydande olägenheter,
att ett tillstyrkande af densamma bör ifrågakomma endast om synnerligen
tungt vägande skäl tala för införande af en dylik vallag.

Några sådana skäl synas emellertid ej förefinnas. De oegentligheter,

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

som vid riksdagsmannaval framträdt, hafva, enligt utskottets åsigt, icke varit
af beskaffenhet, att de, i den mån de skulle anses påkalla förändrade stadgande^
ej skulle kunna utan stor svårighet afhjelpas genom förändringar,
förtydliganden eller fullständigande i vissa bestämda afseenden af de bestämmelser,
som nu ordna valförhållandena. Genom den år 1888 vidtagna förändringen
i 19 § riksdagsordningen, hvarigenom för valbarhet ej vidare skulle
erfordras att under minst ett år hafva egt rösträtt inom valdistriktet,
borttogs en af de bestämmelser, som väsentligen gifvit anledning till klagomål
i förevarande afseende. I en annan sådan bestämmelse har konstitutionsutskottet
vid innevarande riksdag i förslag till ändrad lydelse af § 25 riksdagsordningen
tillstyrkt en förändring, som, enligt utskottets förmenande,
likaledes i hög grad skulle förminska de berättigade klagomålen öfver oegentligheter
vid riksdagsmannaval. Af de många förslag, som i samma syfte vid
liera riksdagar framstälts utan att hafva kunnat vinna Riksdagens bifall,
synes man för öfrigt kunna sluta till, att Riksdagen ej ansett några mer
omfattande förändringar i de stadganden, som ordna hithörande förhållanden,
vara åt behofvet påkallade.

Enligt utskottets åsigt skulle dessutom antagandet af en utförlig vallag
icke vara egnad att minska de oegentligheter, som hafva sin grund uti fel
och försummelser, begångna af dem, som enligt riksdagsordningen förordnats
att ombesörja valen. Mot de många dylika oegentligheter, som motionären
i sin ofvan berörda motion år 1887 omnämnt, och till hvilka han i sin förevarande
motion hänvisar, skulle säkerligen blott ringa hjelp vara att vänta
af en vallag. Att en dylik lag ofta skulle gifva en god ledning i fråga om
de olika vid valen förekommande förhållandena, är uppenbart, men otvifvelaktigt
skulle dess detaljerade bestämmelser, i synnerhet för flertalet af kommunalstämmoordförandena,
erbjuda långt större svårigheter än de nuvarande att
till fullo iakttaga. Härigenom skulle ock anledning till ännu talrikare klagomål
än under nuvarande förhållanden kunna uppstå, i händelse en eller annan af
dessa bestämmelser vid ett val ej blifvit noggrant efterleta Att man med
allt skäl kan antaga att äfven fullt tydliga och detaljerade bestämmelser ej
äro tillräckliga att förekomma afvikelser från desamma, derpå synes den i
riksdagsordningen intagna bestämmelsen om formen för riksdagsmännens fullmagter
lemna ett upplysande exempel. Ehuru denna form är uttryckligen
faststäld, förekommer dock gång efter annan, att den icke iakttages.

Då sålunda, enligt utskottets åsigt, det skulle vara förenadt med stora
betänkligheter att antaga en vallag, sådan som motionärens förslag afser,
på grund af den ställning den komme att erhålla till de i grundlagen intagna
bestämmelserna om riksdagsmannaval; samt då dels behofvet af en dylik vallag
för genomförande af nödiga ändringar till förekommande af de oegent -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7. 7

ligheter, som vid riksdagsmannaval kan hafva framträdt, ej kan anses styrkt,
dels dessa oegentligheter efter antagande af en sådan lag säkerligen ej skulle
komma att förminskas, hemställer utskottet,

att herr Beckmans motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 april 1891.

På utskottets vägnar:

0. BERGRIS.

Reservationer:

af herrar Bergius, Gilljam och Unger beträffande viss del af motiveringen
;

af herrar Hedin, Elowson och Vahlin, som yrkat, att utskottet måtte
föreslå Riksdagen att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t
ville låta företaga en revision af riksdagsordningens valbestämmelser och för
Riksdagen framlägga de förslag, som deraf kunde föranledas;

samt af herrar Bengtsson, Björkman, Boström, Johnsson och Wikstén,
som i likhet med utskottet icke funnit skäl förorda antagandet af särskild
vallag, men ansett sig böra hemställa, att Riksdagen med anledning af motionen
må såsom hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga följande
förslag till ändring af § 17 riksdagsordningen:

Vid — — — — — — — röstetal.

Vid dessa val skola till efterrättelse tjena de för kommunerna gällande
röstlängder, som böra innehålla anteckning om dem, Indika enligt 14 § valrätt
tillkommer. Dylik längd bör efter skedd kungörelse hållas för granskning
tillgänglig under minst fjorton dagar före valet och skall före dettas början
justeras. Anmärkning mot vederbörligen justerad längd må ej till pröfning upptagas.

Herr Dahn har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i ärendets
slutliga behandling inom utskottet.