Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6

Utlåtande 1890:Ku6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

N:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1889, kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
tillägg till § 19 riksdagsordningen.

Under framhållande deraf, att, i likhet med hvad beträffande ledamot
af Första Kammaren är stadgadt, äfven för riksdagsman i Andra
Kammaren borde gälla, att den, som under den period, för hvilken
han blifvit vald, förlorat de för valbarhet bestämda qvalifikationerna,
skulle frånträda sin riksdagsmannabefattning, föreslår herr A. Petersson
i Hamra i en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 144, att till §
19 riksdagsordningen måtte, såsom ett nytt moment, fogas följande
stadgande:

Har riksdagsman, efter det han vald blifvit, under ett helt år saknat
kommunal rösträtt, eller kommer han i den ställning, att han ej
längre skulle varit valbar till ledamot i kammaren, frånträder han sin
befattning.

Bestämmelsen i § 9 riksdagsordningen, att den, som, efter det
han blifvit vald till riksdagsman i Första Kammaren, kommer i den<
ställning, att han ej längre skulle hafva varit dertill valbar, skall frånträda
sin befattning, har betydelse endast för det. fall, att hans förmögenhetsställning
ej vidare motsvarar de i samma § för valbarhet
faststälda vilkor. Skulle deremot, såsom motionären föreslagit, samma
bestämmelse tillämpas beträffande riksdagsman i Andra Kammaren,
blefve verkan deraf vidsträcktare. Ej blott den riksdagsman, hvars
förmögenhetsställning ej vidare motsvarade de i § 19, jemt. § 14,
riksdagsordningen för valbarhet meddelade föreskrifter, utan äfven den,
som flyttat ur valkretsen, eller inom den valkrets, der han är bosatt,
förlorat sin rätt att rösta i kommunens allmänna angelägenheter, skulle
ej längre befinna sig i den ställning, att han varit valbar till ledamot af
Andra Kammaren, och skulle således vara skyldig att omedelbart utträda
ur Riksdagen. Med detta allmänna stadgande kan derför ej förenas

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 6.

den af motionären derjemte föreslagna bestämmelsen, att den riksdagsman,
som ett helt år saknat kommunal rösträtt skall frånträda sin befattning.

Då nya val till Andra Kammaren i alla händelser efter korta mellantider
skola företagas, har lagstiftaren ej ansett nödigt att för bibehållande
af kammaren vid den karakter, han velat gifva densamma,
derjemte föreskrifva omval, så snart någon riksdagsman ej till fullo
motsvarar de faststälda valbarhetsvilkoren. Den en gång utsedde behöfver
derför ej före nästa allmänna val frånträda sin riksdagsmannabefattning
i andra fall, än då lian, alldeles oafsedt de särskilda vilkoren
för valbarhet, öfver hufvud taget ej bör såsom riksdagsman godkännas;
och för dessa fall har riksdagsordningen i § 26 meddelat nödiga bestämmelser,
gemensamma för Riksdagens båda kamrar.

Utskottet, som håller före, att riksdagsordningen vid sina stadganden
i förevarande afseende utgår från en till alla delar läglig uppfattning,
kan ej i det förhållande, att en riksdagsman, efter det han blifvit
vald, flyttat utom valkretsen eller förlorat sin kommunala rösträtt, se
tillräcklig anledning, hvarför han ej fortfarande skulle ;ga att representera
valkretsen under den tid, för hvilken han blifvit utsedd. Ej
heller anser utskottet, att hvarje sådan förändring i eu riksdagsmans
förmögenhetsställning, att han ej vidare skulle hafva varit till riksdagsman
valbar, bör medföra ett frånträdande af riksdagsmannabefattningen.
Bestämd föreskrift i detta afseende synes ej höra i lagen upptagas,
utöfver hvad i § 26 riksdagsordningen stadgas, att den ej må
såsom riksdagsman godkännas, som till borgenärer afl sin egendom
afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras
kraf befriad är.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att herr Peterssons ifrågavarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 mars 1890.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Reservation: af herr Unger.

Stockholm, K. L. Beckman, 1S90.