Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4

Utlåtande 1894:Ku4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1894, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion
om ändrad lydelse af § 65 riksdagsordningen,

I motion n:o 143 inom Andra Kammaren har herr J. Mankell föreslagit
förändring af riksdagsordningen i syfte att i frågor, som icke afse
grundlagsändringar eller äro af beskaffenhet att böra afgöras genom gemensam
omröstning mellan kamrarne, Första Kammaren skulle ega allenast
suspensivt veto mot Andra Kammarens beslut.

Detta förslag är i motionen affattadt sålunda:

»att Riksdagen till grundlagsenlig hvila måtte antaga följande tillägg
till § 65 i riksdagsordningen:

Har i andra frågor, som icke afse grundlagsändringar, Andra Kammaren
vid tre på hvarandra följande lagtima riksdagar, åtskilda genom nya
val i hela riket till samma kammare, fattat likalydande beslut, vare detsamma
Riksdagens beslut, ändock det icke af Första Kammaren biträdes.»

Motionärens förevarande framställning är af den genomgripande natur,
att densamma åsyftar en fullständig omhvälfning af magtfördelningen mellan
kamrarne och ett uppgifvande af grundsatsen om desammas lika behörighet
och myndighet i alla frågor, hvilken utgör en af grundvalarne för
vårt nuvarande representatiousskick. Ehuruväl i åtskilliga främmande länder
med tvåkammarsystem den afdelning af representationen, hvilken i
svenska Riksdagen motsvaras af Andra Kammaren, med afseende å vissa
frågor eger större myndighet än den öfre kammaren, finnes dock, såvidt
utskottet har sig bekant, icke någon författning, som tillägger en del af
representationen ett företräde i fråga om lagstiftningsmagten jemförligt med
det, motionären velat inrymma åt Andra Kammaren, ett företräde, hvilket
kom me att blifva desto mer afgörande, som Första Kammaren skulle förlora
sin likställighet med afseende å beslutanderätten till och med i fråga
om de lagar, af hvilka kammarens sammansättning är beroende.

Bill. till Riksd. Prat. 1894. 3 Sami. 4 Käft. (N:o 4).

1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

Den större behörighet, som i vissa länder tillkommer den undre kammaren,
synes i de flesta fall vara föranledd af saknaden af verksamt inflytande
från folkets sida på den öfre kammarens bildande. Hos oss deremot
förefinnes icke denna anledning till ett stadgande i nu föreslagna rigtning,
utan likheten beträffande de båda afdelningarnas inom representationen
sammansättning måste, såsom redan vid den nya riksdagsordningens framläggande
påvisades, betraktas såsom grunden för desammas likställighet.
Hvad motionären till stöd för sin framställning anfört finner utskottet icke
innefatta giltiga skäl för en rubbning af ifrågavarande grundsats, och då
utskottet sålunda ogillar sjelfva grundtanken i motionen, anser utskottet
sig sakna anledning att framställa de anmärkningar, hvartill förslagets affattande
kunde föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 mars 1894.

På utskottets vägnar:

O. BERGHUS.

Reservationer:

af herrar Gustaf Berg, friherre Wrangel von Brehmer, Alin, Helander,
Samzelius, Nyström och Unger, hvilka ansett, att utlåtandet bort hafva
följande lydelse:

Då bifall till motionärens förslag skulle medföra upphäfvande af den
i § 49 regeringsformen och § 1 riksdagsordningen stadgade grundsatsen om
de båda kamrarnes lika behörighet och myndighet, får utskottet, som anser
vidmagthållandet af denna grundsats vara högst nödigt och högst nyttigt,
hemställa

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;
af herrar Ljungman och Johnsson mot vissa delar af motiveringen;
samt af herr Hedin.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1894.