Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25 (Utlåtande 1893:Ku25 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

N:o 25.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1893. kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, dels i anledning af väckt motion
om ändring af gällande grundlagsbestämmelser i afseende
å tiden för lagtima riksdags sammanträde, dels
ock med förslag till ändrad lydelse af § 49 regeringsformen
samt § 2, § 10, § 20, § 32 mom. 1, § 33,
§ 34, § 37 mom. 1 och § 45 riksdagsordningen.

I motion n:o 72 inom Andra Kammaren har herr friherre W. G.
von Schwerin, med framhållande hurusom under våren landtbrukare,
affärsmän m. fl. äro mest upptagna af enskilda angelägenheter, och
»att maj månad är tiden för en massa revisioner, bolagsstämmor,
taxeringssammanträden m. m.», uttalat såsom sin åsigt, att Riksdagen
borde sammanträda redan den 1 november. Om så skedde, borde,
yttrar motionären vidare, förhandlingarna afbrytas under ett par veckor
vid jultiden, t. ex. från den 20 december till den 10 januari; och
skulle Riksdagen ändock i regeln kunna afslutas före påsk. Andra
Kammarens ledamöter borde undfå ersättning för ännu en resa till och
från Riksdagen, men då något dagtraktamente under den tid, förhandlingarna
hvilade, ej borde utgå, komme, enligt motionärens förmenande,
statsverket icke att vidkännas någon ökad kostnad. Motionären anmärker
härefter, att i sammanhang med ändringen af tiden för Riksdagens
sammanträde eu del andra dermed förknippade ändringar i
grundlagarna måste företagas; börande dervid äfven öfvervägas, huruBih.
till Riksd. Prot. 1893. 3 Sarnl. 14 Höft. (N:o 25.) 1

Konstitutionsutskottets Utlåtande AT:o 25.

vida det nuvarande budgetåret kan bibehållas. Enligt motionärens
åsigt kunde detta godt låta sig göra, om Riksdagen före jul sysselsatte
sig med lagfrågor och dylikt; och kunde budgeten framläggas
först vid ungefär samma tid, som nu sker. Emellertid har motionären
icke tilltrott sig att formulera de grundlagsändringar, som en åtgärd
i den af honom antydda rigtning skulle medföra, utan hemställer han,
att Riksdagen måtte antingen besluta sådan ändring åt grundlagarna,
att tiden för lagtima Riksdags sammanträde bestämmes till den 1 november
hvarje år, eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, eller
ock i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och till
Riksdagen inkomma med förslag till sådan ändring af grundlagarna,
som af motionären blifvit ifrågasatt.

Om det får antagas, att lagstiftarne vid bestämmandet af tiden
för riksdagens början till den 15 januari tagit i öfvervägande, huruvida
den faststälda tidpunkten i jemförelse med andra tider och med
hänsyn till alla andra på frågan inverkande omständigheter varit den
lämpligaste, så torde det befinnas att de skäl, motionären anfört till
stöd för en förändring af tiden för Riksdagens sammanträde till den
1 november, icke tillräckligt motivera de rubbningar af bestående
förhållanden, som den föreslagna anordningen skulle medföra. Då i
§ 5 riksdagsordningen stadgats, att lagtima Riksdag ej må utan egen
begäran upplösas förr, än den varit fyra månader tillsammans, torde
det få antagas att lagstiftarne förutsett, att riksdagsarbetet i regel
skulle kräfva en tid af fyra månader och således fortgå in i maj månad;
och någon afgörande vigt torde i afseende å tiden för Riksdagens förhandlingar
ej böra fästas dervid, huruvida nämnda tid sammanfaller
med den, då revisionsförrättningar, bolagsstämmor och dylikt talrikt
förekomma.

Beträffande verkningarna af den föreslagna åtgärden, har motionären
antagit, att, oaktadt förändringen af tiden för Riksdagens sammanträde,
riksstaten kunde föreläggas Riksdagen vid samma tid som
nu sker. Det synes utskottet, som om med en sådan anordning motionärens
förslag icke skulle medföra dermed afsedt resultat eller Riksdagens
tidigare afslutning, ty då i allmänhet tiden för riksdagsarbetets
afslutande är beroende på fortgången af statsutskottets verksamhet, men
detta utskott skulle, om Riksdagen sammanträdde å den tid, motionären
föreslagit, och statsverkspropositionen öfverlemnades först i midten af
januari, så godt som alldeles sakna arbete under två månaders tid, blefve
det knappast möjligt att afsluta Riksdagen förr än nu eger rum. Emeller -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25. 3

tid har det hittills ansetts såsom en gifven sak, att, såsom ock i grundlagen
är föreskrifvet, statsverkspropositionen skall föreläggas Riksdagen
vid början af dess förhandlingar, och motionärens antagande, att en
annan anordning är möjlig, utesluter icke, enligt utskottets uppfattning,
att anordningen vore i hög grad olämplig; men om alltså öfverlemnandet
af denna proposition skulle ske redan i november, synes detta,
i motsats till hvad motionären antagit, icke lämpligen kunna ske med
mindre än att jemväl den tid förändrades, för hvilken riksstaten uppgöres,
enär det väl torde vara angeläget att för beräkningen af ett
kommande års stat kunna lägga till grund erfarenheten från den närmast
förflutna tiden. Motionärens förslag torde alltså befinnas hvila
på helt och hållet origtiga förutsättningar; och anser utskottet för ty
obehöfligt att yttra sig angående de öfriga verkningar, som förslagets
antagande skulle hafva till följd.

Då det emellertid icke lärer kunna förnekas, att det skulle
vara önskvärd!, om Riksdagens förhandlingar kunde. afslutas något
tidigare på våren än nu sker, har utskottet tagit i öfvervägande,
huruvida icke en förändring af grundlagarna i detta syfte skulle utan
väsentliga rubbningar af bestående förhållanden kunna åstadkommas.
En utväg för detta måls vinnande erbjuder sig osökt deri, att Riksdagen
tager sin början något tidigare än den 15 januari; och då, enligt
hvad utskottet erfarit, riksdagsmännen från äfven de mest aflägset belägna
delarne af landet redan nu, och än mer sedan norra stambanan
blifvit färdigbyggd, böra utan olägenhet kunna inställa sig vid Riksdagen
den 8 januari, anser utskottet skäligt föreslå den ändring af grundlagarna,
att lagtima Riksdag skall sammanträda å sistnämnda tid.

Utskottet har vidare funnit, att en icke obetydlig tid, sona för
det egentliga riksdagsarbetet nu går förlorad, skulle vara att vinna
genom en förändring i andra afseenden af riksdagsordningens föreskrifter.
Enligt gällande bestämmelse skola vid riksdagens början de,
som blifvit till riksdagsmän valde, första gången de efter valet inställa
sig vid Riksdagen, inför chefen för justitiedepartementet uppvisa sina
fullmagter till granskning. Vid de riksdagar under de närmast förflutna
tjugu åren, för hvilka nya val af Andra Kammarens samtliga
ledamöter egt rum, har resultatet af nämnda granskning, som enligt
föreskriften i § 32 riksdagsordningen skall inom tre dagar från riksdagens
början vara fullbordad, icke meddelats kammaren förr än å
andra dagen — vid ett par riksdagar till och med först å tredje dagen
— efter riksdagens början, och vid öfriga riksdagar har berättelse
om förloppet af granskningen i allmänhet afgifvits dagen efter den,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

då Riksdagen sammanträdt. För riksdagsarbetet vore det alltså en
ganska beaktansvärd vinst, om fullmagtsgranskningen kunde verkställas
och vara fullbordad redan innan Riksdagen sammanträder; och som
detta lätteligen kan ske på det sätt, att fullmagterna af vederbörande
valförrättare insändas till justitiedepartementet för att redan före riksdagens
början der vara tillgängliga för granskning, vill utskottet till
Riksdagens pröfning framlägga förslag till ändring af riksdagsordningen
i denna rigtning. Härvid får utskottet anmärka att, då det torde
vara i sin ordning att den till riksdagsman valde erhåller ett exemplar
af fullmagten, utskottet ansett fullmagt för riksdagsman böra utfärdas
i två exemplar, af hvilka ofördröjligen det ena skall öfverlemnas åt
den valde och det andra insändas till justitiedepartementet.

Vid den ändring af § 33 riksdagsordningen, som ett antagande
af nämnda förslag lärer hafva till följd, torde i stället för hvad i paragrafen
föreskrifvits derom, att kamrarne skola genom särskilda deputationer
hos Konungen begära talman och vice talman, böra bestämmas,
att Konungen, sedan Riksdagen sammanträdt och berättelse om förloppet
af fullmagtsgranskningen meddelats kamrarne, omedelbarligen
skall för hvardera kammaren låta tillkännagifva, hvilka bland dess
ledamöter förordnats till talman och vice talman.

Då enligt utskottets förslag kamrarne redan å första dagen af
Riksdagens sammanträde skola hafva konstituerat sig, har utskottet
ansett, att den i riksdagsordningens 34 § bestämda tid för Riksdagens
öppnande lämpligen bör ändras så, att nämnda tid ej må utsättas
senare än å andra söckendagen efter riksdagens början.

_ Slutligen har utskottet trott sig böra föreslå vissa andra förändringar,
som, om de än i tillämpningen icke direkt medföra besparing
af tid, dock äro egnade att förekomma onödig tidsutdrägt. I § 37 mom.
1 riksdagsordningen stadgas, att tillsättandet af de ständiga utskotten
skall ske inom åtta dagar efter Riksdagens öppnande. Då emellertid
under de senast förflutna tjugu åren dessa utskotts tillsättning icke
någon gång skett senare än å sjette dagen efter Riksdagens öppnande®),
synes den i § 37 mom. 1 föreskrifna tid af åtta dagar utan olägenhet
kunna, i konseqvens med öfriga föreslagna ändringar, inskränkas till

*) Vid icke mindre än fem riksdagar under ofvannämnda tidrymd, för hvilka nya
val till Andra Kammaren egt rum, hafva utskotten varit tillsatta redan å fjerde dagen,
vid öfriga två dylika riksdagar å femte dagen från Riksdagens öppnande. Endast vid
en riksdag under hela tidrymden, den år 1878, hafva utskottsvalen egt rum så sent,
som å sjette dagen från det Riksdagen blifvit öppnad.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

sex dagar. Den tid, inom hvilken utskotten skola, efter det de blifvit
utsedda, sammanträda, torde lämpligen böra förkortas från fyra till
två dagar.

På grund af hvad ofvan blifvit anfördt och då den förändrade
lydelse af § 95 regeringsformen, som vid innevarande riksdag blifvit
såsom hvilade antagen, torde påkalla jemväl den ändring af § 33
riksdagsordningen, att bland de i dess andra stycke omförmälda §§
inskjutes § 92, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag å herr friherre von
Schwerins motion, måtte antaga följande förslag till
ändrad lydelse af § 49 regeringsformen, samt § 2,
§ 10, § 20, § 32 mom. 1, § 33, § 34, § 37 mom. 1
samt § 45 riksdagsordningen att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter
och åligganden, som gällande lag tillägger Rikets
Ständer, tillkomma hädanefter Riksdagen. Den
fördelas i två Kamrar, hvilkas ledamöter väljas, på
sätt riksdagsordningen stadgar. Kamrarne ega i alla
frågor lika behörighet och myndighet; skolande Riksdagen
i kraft af denna grundlag sammankomma till
lagtima möte hvarje år den 8 Januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter; Konungen dock obetaget
att, emellan lagtima riksdagar, urtima riksdag
sammankalla.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende,
som föranledt Riksdagens sammankallande eller af
Konungen eljest för densamma framlägges, så ock hvad
med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

Riksdagsordningen.

§ 2-

Lagtima Riksdag skall, i kraft af rikets regeringsform
och utan särskild kallelse, sammanträda hvarje
år den 8 Januari, eller, om helgdag då inträffar, dagen
derefter.

Urtima Riksdag sammankallas, då Konungen så
nödigt finner, äfvensom i de fall, hvarom i regeringsformens
91, 92, 93 och 94 §§ förmäles. Hos urtima
Riksdag må endast förekomma ärende, som föranledt
Riksdagens sammankallande eller af Konungen eljest
för densamma framlägges, så ock hvad med dylikt
ärende står i oskiljaktigt sammanhang.

§ io.

(Nuvarande lydelse:)

För den, som blifvit
till ledamot i Första Kammaren
utsedd, utfärdas vid
valförrättningens slut fullmagt,
som, när valet verkstälts
af landsting, underskrifves
af dess ordförande,
med kontrasignation af
landstingets sekreterare,
och, då valet skett af stad,
undertecknas af stadsfullmägtiges
ordförande jemte
två af desse fullm ägtige.
Fullmagterne höra hafva
följande lydelse:

»I kraft af — — —
(lika med motstående lydelse)
— —----.»

Ort och tid.

(Föreslagen lydelse:)

För den, som blifvit till
ledamot i Första Kammaren
utsedd, utfärdas vid valförrättningens
slut fullmagt i
två exemplar, af livilka det
ena öfverlemnas åt den valde
och det andra insändes till
Justitie-departcmentet. Fullmagterne,
som, när valet
verkstälts af landsting,
underskrifvas af dess ordförande,
med kontrasignation
af landstingets sekreterare,
och, då valet skett
af stad, undertecknas af
stadsfullmägtiges ordförande
jemte två af desse fullmägtige,
böra hafva följande
lydelse:

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

;;J :;f §

(Nuvarande lydelse:)

För den, som blifvit
utsedd till ledamot i Andra
Kammaren, utfardas ofördröjligen
fullmagt, underskrifven
för valkrets å landet
af domhafvanden, —
för stad, som ensam sänder
riksdagsman, af stadens
magistrat, — och för
valkrets, som består af flera
städer, af den magistrat,
som valet slutligen handlagt.
Fullmagterne böra
hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval
— — :— (lika med

motstående lydelse)--

— —.» Ort och tid.

»I kraft af det riksdagsmannaval,
som af N.
N. landsting (stadsfullmägtige
i N. N. stad) blifvit
den — — förrättadt, varder
N. N. härigenom befullmägtigad
att för en tid
af nio år från nämnde dag
vara ledamot af Riksdagens
Första Kammare.»
Ort och tid.

20.

(Föreslagen lydelse:)

För den, som blifvit
utsedd till ledamot i Andra
Kammaren, utfördas
ofördröjligen fullmagt i två
exemplar, underskrifna för
valkrets å landet af domhafvanden,
för stad, som
ensam sänder riksdagsman,
åt stadens magistrat,
och för valkrets, som består
af flera städer, af den
magistrat, som valet slutligen
handlagt; och skall
det ena exemplaret öfverlemnas
åt den välde och
det andra insändes till Justitie-departementet.
Fullmagterne
böra hafva följande
lydelse:

»Vid riksdagsmannaval,
som den — — hållits i
N. N. domsaga» (»N. N.
valdistrikt af N. N. domsaga»)
eller »i N. N. stad»
(»städer»), »har N. N. blif -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

(Nuvarande lydelse:)

1. Den, som blifvit
till riksdagsman vald, skall,
första gången han efter
valet till riksdag sig inställer,
inför chefen för Justitiedepartementet,
eller
den Konungen i hans ställe
förordnar, sin fullmagt till
granskning uppvisa å den
dag Riksdagen sammanträder
eller, om riksdagsman
senare sig inställer,
så snart derefter ske kan.
Denna granskning, som
skall ske i närvaro af tre
bland Fullm ägtige i Rikets
bank och tre bland
Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
har till föremål
att undersöka, huruvida
fullmagterne blifvit i före -

vit utsedd till ledamot af
Riksdagens Andra Kammare
för en tid af tre år,
räknade från och med den
1 Januari nästkommande
år» (eller om valet hållits
till följd af Konungens förordnande
om nya val eller
om riksdagsman eljest afgått
innan den tid, för
hvilken han blifvit vald,
tilländalupit: »för tiden till
den 1 Januari år — —»),
»hvarom detta länder till
bevis och fullmagt». Ort
och tid.

32.

(Föreslagen lydelse:)

1. Innan Riksdagen
sammanträder, företages inför
chefen för Justitiedepartementet,
eller den
Konungen i hans ställe förordnar,
i närvaro af tre
bland Fullmägtige i Rikets
bank och tre bland
Fullmägtige i Riksgäldskontor
granskning af de
till Justitie-departementet
inkomna, för Riksdagens
ledamöter utfärdade fullmagter.
Denna granskning,
som har till föremål att
undersöka, huruvida fullmagterne
blifvit i föreskrifven
form utfärdade, skall
vara fulländad sist å dagen
före Riksdagens början.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

skrifven form utfärdade, och
skall vid den riksdag, för
hvilken nya val af begge
Kamrarnas eller enderas
samtliga ledamöter egt rum,
vara inom tre dagar fulländad,
men vid andra riksdagar
samma dag, då fullmagterne
uppvisas.

§ 33.

(Nuvarande lydelse:)

Så snart fullmagterne
undergått den i mom. 1
af nästföregående § föreskrift
granskning samt
berättelse om förloppet dervid
blifvit af chefen för Justitie-departementet,
eller
den i hans ställe förordnad
är, meddelad Kamrarna,
hvar i hvad dess ledamöter
angår, begäre hvardera
Kammaren ofördröjligen
hos Konungen, medelst
deputation, talman och vice
talman, dem Konungen då
för hvardera Kammaren,
bland dess ledamöter, utnämner.

Då i något af de fall,
som i 91, 93 och 94 §§
regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i
samma grundlags 95 §
nämnde vederbörandes kallelse
sammanträder, eger
hvardera Kammaren att,
Bih. till Riksd. Prot. 1893. 3 Sami. 14 Höft.

(Föreslagen lydelse:)

Sedan Riksdagen sammanträdt
och berättelse om
förloppet af den i mom. 1
af nästföregående § föreskrift
granskning blifvit
af chefen för Justitiedepartementet,
eller den i
hans ställe förordnad är,
meddelad Kamrarna, hvar
i hvad dess ledamöter angår,
läte Konungen för hvardera
Kammaren tillkännagifva
hvilka bland dess ledamöter
förordnats till talman
och vice talman.

Då i något af de fall,
som i 91, ,92, 93 och 94 §§
regeringsformen omförmälas,
Riksdagen på de i
samma grundlags 95 §
nämnde vederbörandes kallelse
sammanträder, eger
hvardera Kammaren att,
inom sig, välja talman och
vice talman.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

inom sig, välja talman och
vice talman.

Innan talmän äro förordnade
eller valde, efter
thy ofvan sägs, föres i
hvardera Kammaren ordet
af den derstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar
bevistat, och, der två
eller flere ledamöter i lika
många riksdagar deltagit,
den af dem, som är till
lefnadsåren äldst.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den af Honom
för riksdags öppnande bestämda tid, som ej må utsättas
senare än å andra söckendagen efter riksdags början.
På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjenst
med dem hållen är, sammankomma på rikssalen, der
Konungen eller, då Han så för godt finner, Statsministern
eller annan Statsrådsledamot förer ordet.
Vid detta tillfälle låter Konungen meddela lagtima
riksdag berättelse om hvad i rikets styrelse sedan
nästföregående lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,
äfvensom till Riksdagen i två exemplar, deraf
ett tillställes hvardera Kammaren, öfverlemna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof, innefattande
äfven förslag rörande sättet att genom bevillningar
fylla hvad staten utöfver de ordinarie inkomsterna
erfordrar; men om Riksdagen urtima är, kungöres
för densamma anledningen till dess sammankallande
och aflemnas de förslag och framställningar,
hvilka skola blifva föremål för Kamrarnas öfverläggningar;
Konungen dock obetaget att sedermera äfven
andra förslag framställa.

Då Konungen, på sätt nu är sagdt, riksdag
öppnat, framföre, vid samma tillfälle, Kamrarnas talmän
till Konungen, i Kamrarnas namn, deras undersåtliga
vördnad.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 25.

§ 37.

1. Å hvarje lagtima riksdag skola, inom sex
dagar efter dess öppnande, tillsättas: ett Konstitutionsutskott,
ett Statsutskott, ett Bevillningsutskott, ett
Bankoutskott samt ett Lagutskott. Dessa Riksdagens
ständiga utskott skola bestå: Konstitutionsutskottet af
tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet
af tjugo, Bankoutskottet af sexton och Lagutskottet af
sexton ledamöter, hvilka hvardera Kammaren till halfva
antalet inom sig väljer antingen omedelbart eller, om
Kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande
på Kamrarnas sammanstämmande beslut att, när sådant
finnes vara af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande
af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling,
så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

...... § «•

Alla utskott skola inom två dagar från den, då
de blifvit utsedda, sammanträda. De böra, så fort sig
göra låter, afgifva de yttranden, som på dem ankomma.

Har ledamot af utskott tre gånger å rad, utan
laga förfall, från utskottets sammanträden sig afhållit,
bör ordföranden hos vederbörande Kammare sådant
anmäla, på det annan ledamot i utskottet må, i föreskrifven
ordning, inväljas.

Stockholm den 17 april 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

af herrar Ljungman, Nyström, Vahlin och Elowson.

Herr Samzelius har velat tillkännagifva, att han ej deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.