Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15 (Utlåtande 1892:Ku15 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

’ . >,.•>. . ,!••<■. em a

3 ;•! rvHi''-.- uutiK - *•

•1 . ''i

J?:o 15.

.i i... ,.j, { ,j. ,-j i. j L ,, r:> j, ''j,- .-»t :i‘»;

. .hj .• ''\i\ ! WliJwJ-Mi i t:

Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1892, kl. 1 e. ra.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af §§ 66 och 72 regeringsformen samt
§§ 71, 72 och 73 riksdagsordningen äfvensom motion
om ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen.

> i .... . i ■t ä? •?«.< >i ?< *V1 •>] vi < (il fn m it! I’ * - t. • :: .»■>/* t''*

| X ; \ ^ . .** •: )j i i • • '' -i » fi •* » Mi . t;. , / . . ‘ : i

Med hänsyn till angelägenheten af kontinuitetens bevarande inom
riksbankens styrelse framlade Kong]. Maj:t år 1886 till Riksdagens antagande
ett förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen, enligt
hvilket fullmägtige i riksbanken skulle till lika antal, som enligt nu gällande
bestämmelse, väljas för eu tid af tre år. Ordföranden skulle enligt
detta förslag utses särskildt. Af de öfrige sex fullmägtige skulle årligen
två afgå; och skulle vid de tillfällen, då på eu gång val af samtlige fullmägtige
egde rum, genom lottning bestämmas den ordning, i hvilken
fullmägtige, ordföranden undantagen, skulle afgå. I afseende å fullmägtige
i riksgäldskontoret skulle deremot ingen förändring ega rum.

Konstitutionsutskottet, till hvars förberedande behandling nämnda
förslag öfverlemnades, erkände väl de ökade garantier för bevarandet af
kontinuiteten i riksbankens styrelse, som förslaget vore egnadt att medföra,
men då utskottet ansåg att med hvarje förändring af § 71 riksdagsordningen
borde anstå till dess eu samtidigt ifrågasatt ändring af lagstiftningen
angående vårt bankväsende blifvit bragt till afgörande, afstyrkte
utskottet bifall till förslaget, Denna hemställan blef af båda kainrarne
bifallen.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 3 Sami. 15 Höft. (N:o 15).

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

Sedermera och med anslutning i hufvudsak till ett förslag, som afgifvits
af den år 1889 tillsatta bankkomité, föreslog Kongl. Maj:t vid 1890
års riksdag antagandet af ett förslag till grundlagsändring, hvarigenom dels
de stadganden, som normera riksbankens rörelse och förvaltning, skulle i
vida större utsträckning, än nu eger ruin, erhålla karakteren af lag, stiftad
af både Konung och Riksdag, dels ock Konungen skulle tillerkännas befogenhet
att med Riksdagen deltaga i tillsättande af riksbankens styrelse.
Fullmägtiges antal skulle enligt detta förslag ökas till nio, och af dessa
skulle Konungen ega. att förordna de tre, under det att de öfriga sex
skulle utses af Riksdagen. Fullmägtige skulle utses för tre år, dock så
att tre åt dem årligen afginge, en bland de af Konungen och två bland de
af Riksdagen utsedde.

Förslaget, af konstitutionsutskottet i afgifvet utlåtande till bifall förordadt,
blef af Första Kammaren antaget att hvila till grundlagsenlig behandling,
hvaremot Andra Kammaren, med bifall till en vid utskottets utlåtande
fogad reservation, antog till h vi laude ett förslag till ändring åt
§ 71 riksdagsordningen, i hufvudsak öfverensstämmande med det af Kongl.
Maj:t vid 1886 års riksdag framlagda förslag i ämnet.

frågan om beredande af ökade garantier för bevarande af kontinuiteten
i riksbankens styrelse återkom slutligen vid 1891 års riksdag i form
af två sins emellan öfverensstämmande motioner, den ena, n:o 48 inom
Första Kammaren, af herr J. A. Sandberg, och den andra, n:o 184 inom
Andra Kammaren, af herr M. Andersson i Stigen. Det i dessa motioner
väckta förslag, som i motsats mot föregående framställningar i ämnet
afsåg tillämpning jemväl i afseende å fullmägtige i riksgäldskontoret åt
grundsatsen om eu längre funktionstid, innebar i öfrigt den afvikelse från
föregående förslag, att de fullmägtiges antal, såväl i riksbanken som i riksgäldskontoret,
skulle vara åtta, af hvilka två årligen skulle afgå, att funktionstiden
sålunda skulle vara fyra år samt att Riksdagen ej vidare skulle
ega att utse fullmägtiges ordförande, utan att fullmägtige skulle sjelfva för
ett ar i sänder bland sig välja ordförande och vice ordförande.

Konstitutionsutskottet, som ansåg sig icke böra tillstyrka motionärernas
förslag i hvad det afsåg ändring af bestämmelserna om fullmägtiges antal,
deras funktionstid samt utseendet af fullmägtiges ordförande, men eljest
gillade motionernas syfte, framlade i anledning af motionerna till Riksdagens
bepröfvande ett förslag till grundlagsändring, som, med upptagande
af principen om lika bestämmelse för fullmägtige i riksgäldskontoret som
för fullmägtige i riksbanken, eljest var i hufvudsak lika med det förslag i
ämnet, som af Kongl. Maj:t framlades vid 1886 års riksdag.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15,

Detta utskottets förslag antogs af Första Kammaren att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling, men blef af Andra Kammaren förkastadt,
förnämligast, såsom det af diskussionen syntes framgå, till följd af betänkligheter
utaf formel art.

Uti afgifven berättelse om den år 1886 af Riksdagens revisorer verkstälda
granskning af statsverkets styrelse och förvaltning under år 1885
anförde revisorer^, att desse — som för fullgörande af berörda granskningsarbete,
i likhet med hvad under de senast föregående åren egt rum,
fördelat sig på tre afdelningar, hvardera afdelningen bestående af fyra ledamöter,
nemligen två bland de af Första Kammaren utsedde revisorerne och
två bland de af Andra Kammaren välde — i afseende å ärendenas fördelning
mellan de olika afdelningar na vidtagit den förändring i hvad som
i detta hänseende förut iakttagits, att den förberedande granskningen af
samtliga statsverkets räkenskaper öfverlemnats åt den första och den andra
af dessa afdelningar, under det att tredje afdelningen, som vid föregående
revisionsförrättningar fått till granskning mottaga, förutom banko- och
riksgäldsverkens räkenskaper, äfven viss del af redogörelserna angående
statsverket, erhållit uppdrag att uteslutande egna sitt arbete åt den förberedande
granskningen af räkenskaperna för Riksdagens verk, detta på den
grund att sistnämnda afdelning ansetts icke kunna under den korta tid,
inom hvilken revisionsförrättningen borde vara afslutad, fullständigt granska
räkenskaperna för Riksdagens verk, om dess tid skulle tagas i anspråk äfven
för andra förberedande granskningsarbeten. Men att äfven under den sålunda
vidtagna förändrade anordningen den tid, som af Riksdagens revisorer
kunde egnas åt bedömandet af ifrågavarande penningeverks styrelse
och förvaltning, vore allt för knappt tillmätt för att kunna medgifva, en
tillräckligt omfattande och genomgående granskning, framginge, enligt revisorernas
åsigt, bland annat deraf, att, medan riksbankens förvaltning i dess
helhet underkastades revision af fyra personer, hvilka under de två månader,
revisionsförrättningen påginge, derjemte skulle ej allenast egna eu förberedande
granskning åt riksgäldskontorets förvaltning utan äfven behandla
de af statsrevisorernas öfriga afdelningar framställa förslag i anledning af
granskningen af statsverkets förvaltning, så vore ett lika antal revisorer
tillsatta för eu förberedande granskning af hvart och ett af riksbankens
afdelningskontor i orterna, hvilka sistnämnde revisorer egde att för revisionsarbetet
använda, vid afdelningskontoret i Göteborg eu månad, vid afdelningskontoret
i Malmö tre veckor och vid hvart och ett af de öfriga
afdelningskontoren två veckor.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

Den vid omförmälda revisionsförrättning gjorda fördelning af ärendena
hade emellertid medfört den olägenhet, att alltför många räkenskaper
hopats på hvardera af de två afdelningar, hvilka haft till uppdrag att förberedande
granska statsverkets styrelse och förvaltning. Oafsedt den fortgående
tillökningen i verksamheten inom Riksdagens verk, hade genom den
utveckling, som oafbrutet egt rum inom administrationens olika grenar, och
genom bildandet af nya institutioner räkenskapernas omfång och antal alltjemt
tilltagit och hade nått en sådan vidlyftighet, att ej ens den ytligaste
granskning kunde egnas dem alla. Särskildt erinrades om den under de
senare årtiondena tillväxande jernvägsförvaltningen, hvilken under flera år
ansetts kräfva en särskild förberedande revision.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt ifrågasatte revisorerne huruvida
icke den ändring i gällande bestämmelser angående revisionen af stats-,
banko- och riksgäldsverken borde vidtagas, att två delegationer af revisorer
årligen af Riksdagen utsåges, den ena, med samma antal medlemmar, som
Riksdagens nuvarande revisorer, för granskning af statsverkets tillstånd,
styrelse och förvaltning, och den andra, med något mindre antal ledamöter,
för granskning af riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning.

Med hufvudsaklig anledning af denna revisorernas framställning framlades
dels vid 1890 års riksdag i en inom Andra Kammaren väckt motion,
Nio 228, dels ock vid 1891 års riksdag i ofvan omförmälda motioner, N:o
48 inom Första Kammaren och N:o 184 inom Andra Kammaren, förslag
till sådan ändring af, bland annat, § 72 riksdagsordningen, att Riksdagen
skulle förordna revisorer särskildt för granskning af statsverkets och särskildt
för granskning af riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning. Båda dessa förslag, som af konstitutionsutskottet afstyrktes,
blefvo emellertid af kamrarne förkastade.

Med hänvisning dels till den utredning, frågan om nödig ändring af
§ 71 riksdagsordningen för vinnande af ökade garantier för bevarandet af
kontinuiteten i riksbankens styrelse erhållit inom Riksdagen åren 1886, 1890
och 1891, dels ock till motionerna inom Andra Kammaren N:o 228 år 1890
och N:o 184 år 1891 samt den behandling, som kom sistnämnda motion
till del, har nu herr M. Andersson i Stigen uti motion N:o 189 inom Andra
Kammaren hemstält,

att Riksdagen måtte till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling
antaga nedanstående förslag till ändring åt §§ 66 och 72 regeringsformen
samt §§ 71, 72 och 73 riksdagsordningen:

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

Regeringsformen.

t« ''Iivr«> ; m: ,i i;'' in -tf .1

Riksgäldskontor förblifver under Riksdagens styrelse och inseende
att efter af Riksdagen faststäldt reglemente förvaltas genom de fullmägtige,
kamrarne dertill förordna; och då Riksdagen ansvarar för den rikets gäld,
kontoret ombesörjer, så kommer Riksdagen, sedan kontorets tillstånd och
behof hlifvit i vederbörlig ordning utredda, att genom särskild bevillning
tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld till ränta och kapital
oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bibehållen och vårdad.

: i.":'': '' n/-n

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att
den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, kamrarne dertill förordna, efter
af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag samt de ordningar, stadgar
och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen göras
kunna. Riksdagen allena eger rätt att genom banken utgifva sedlar, som
för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola vid anfordran efter deras
lydelse med silfver eller guld af banken inlösas.

Riksdagsordningen.

§ 71.

1. Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, åt hvilka
hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att jemlikt
regeringsformen riksbankens och riksgäldskoritorets medel och tillhörigheter
förvalta. Desse fullmägtige skola i hvardera verket vara åtta, af hvilka
tvenne årligen afgå, men kunna återväljas, och bestämmes genom lottning
den ordning, i hvilken de första gängen enligt detta stadgande valde skola
afgå. Hav fullvigtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
aflidit eller af annan orsak afgätt, eller har ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått. Valen ske
medelst slutna sedlar.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

2. Fullmägtige för hvartdera verket tillkomme att sjelfve årligen bland
sig välja ordförande och vice ordförande, hvilken senare förer ordet, när
hinder för ordföranden inträffar, och ege ordföranden afgörande röst, derest
i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två
skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 72.

1. A hvarje lagtima riksdag förordna» revisorer till ett antal af
aderton för att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska
statsverkets och till ett antal af seo; för att enligt särskilda instruktioner
granska riksbankens och riksgäldskontor» tillstånd, styrelse och förvaltning.
Revisorerne förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen till
halfva antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta ett
års afslutade räkenskaper. Revisionsförr ältning ar na taga sin början å dag,
som i instruktionerna bestämmes, och skola inom två månaders tid vara
fullbordade.

2. Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen inom sig ordförande,
hvilken eger afgörande röst, derest vid omröstning rösterna i något
fall äro lika.

3. De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina
berättelser framställa, skola, sedan förklaringar deröfver inkommit, af näst
följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande utskotts granskning
och vidare behandling.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt
föregående två §§ utses, tillsättas jemväl suppleanter, att vid inträffande
förfall för dem träda i deras ställen, nemligen för fullmägtige i riksbanken
fyra, för fullmägtige i riksgäldskontor likaledes fyra och för hvarje års
revisorer tio för revisionen af statsverket samt fyra för revisionen af bankooch
riksgäldsverken.

Härjemte har herr P. Em. Lithander i eu inom Första Kammaren väckt
motion, N:o 33, till hvax-s innehåll utskottet tillåter sig att hänvisa, föreslagit
att Riksdagen måtte antaga såsom hvilande för vidare grundlagsenlig
behandling följande förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen:

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

Riksbanken och riksgäldskontoret förvaltas af fullmägtige, till antalet
sju, i hvardera verket; hos dem eger ordförande afgörande röst, derest i
frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två
skiljaktiga meningar utfalla lika.

Desse fullmägtige väljas genom fy ra tioåtta valmän, af Indika hvardera
kammaren utser tjugu fyra. — Desse valmän, hvilkas omröstningar skola
ske med slutna sedlar, utse för hvartdera verket en ordförande för en tid
af tre år samt sex fullmägtige, likaledes för tre år i sänder, och skola
ärligen två af desse sex fullmägtige afgå.

Afgående fullmägtig kan återväljas.

Har ansvarsfrihet blifvit fullmägtige i någotdera, af verken af Riksdagen
vägrad, skall nytt val af samtlige fullmägtige i det verket ega ruin för
nästkommande tre år.

Har fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
aflidit eller af annan orsak afgått, väljes ny fullmägtig i den afgångnes
ställe för den återstående tiden.

Fullmägtige för hvartdera verket tillkomme det att sjelfve bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Då herr Lithander i sin motion betecknat det deri framstälda förslag
såsom »en för hvarje år af erfarenheten allt mera såsom oafvislig framhållen
reform», tillåter utskottet sig att häremot erinra, att, om än under
en följd af år förslag framkommit, gående ut på att förlänga tjenstgöringstiden
för styrelseledamöterna inom Riksdagens verk, erfarenheten icke gifvit
något stöd för nödvändigheten af eu sådan anordning, utan hafva förslagen
derom hittills alltid föranledts deraf, att man ansett möjlighet förefinnas,
att Riksdagen skulle på en gång ombyta riksbankens eller riksgäldskontorets
hela styrelse, hvarigenom den nödiga kontinuiteten derinom
skulle afbrytas. Utskottet hyser för sin del icke någon farhåga att Riksdagen
någonsin skall så illa bruka sin magt. Den erfarenhet som
vunnits under den långa tid, gällande bestämmelser om val af fullmägtige
varit tillämpade, har åtminstone icke gifvit vid handen, att Riksdagen
vid valen af fullmägtige förfarit annat än med den största varsamhet,
och utskottet finner icke någon som helst anledning att antaga, att ett
annat förhållande skall inträda. Redan de mindre vanliga egenskaper och
insigter, h vilka erfordras på de platser, hvarom nu är fråga, och den deraf
härflytande svårigheten att med fullt skickliga personer besätta dessa platser,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

gifva dessutom i och för sig en trygghet mot ett tätare ombyte af platsernas
innehafvare, än som är oundvikligen nödigt. Något behof af en
grundlagsändring, afseende att Riksdagen, för vinnande af ökade garantier
till bevarande af kontinuiteten inom riksbankens och riksgäldskontorets styrelser,
skulle afsåga sig rätten att för hvarje år utse samtliga fullmägtige,
kan alltså, enligt utskottets åsigt, icke vara befintligt. Ett Riksdagens
beslut i sådan rigtning skulle i sjelfva verket vara eu omyndighetsförklaring
från Riksdagens sida, ty beslutet skulle näppeligen kunna innebära
annat än att Riksdagen sjelf befarade, att den skulle komma att i förevarande
hänseende göra ett oförståndigt bruk af sin magt.

Enligt herr Lithanders åsigt måste vidare den omständighet, att
fullmägtige nu äro valde endast för ett år, och ovissheten hos dem, huruvida
de af Riksdagen skola erhålla förnyadt uppdrag, leda dertill, att fullmägtige
häraf känna sig i viss man förlamade i sin verksamhet och snarare
afskräcka ifrån, än uppmanade till att anlita hela sin kraft och all
sin förmåga i fullgörandet af det ansvarsfulla förtroendeuppdraget att
vara fullmägtige i Riksdagens verk. Denna uppfattning kan utskottet
icke dela, ty, för så vidt fullmägtige sjelfva äro angelägna att bibehållas
vid det dem meddelade förtroendeuppdraget, lära de icke af den omständighet,
att uppdraget är dem lemnadt endast för ett år i sender, kunna
känna sig förlamade i sin verksamhet, utan tvärt om uppfordrade att med
all möjlig kraft och omsigt utöfva sin befattning.

Mot de föreliggande förslagen till ändring af § 71 riksdagsordningen
kan dessutom anföras, att de årliga omvalen af två fullmägtige sannolikt
skulle gifva anledning till mera ofta återkommande lottningar, än hvartill
de nuvarande valen af sju personer föranleda, och skulle således, om
någotdera förslaget antoges, en olägenhet, som ofta blifvit anmärkt såsom
förenad med den nu gällande ordningen för val af fullmägtige, varda
än ytterligare förökad.

Då de af herr Andersson föreslagna ändringar af §§ 66 och 72 regeringsformen
synbarligen äro stälda i samband med den af samme motionär
föreslagna ändringen af § 71 riksdagsordningen, har utskottet med den
åsigt, utskottet här ofvan uttalat om sistnämnda förslag, saknat tillräcklig
anledning att om lämpligheten af berörda ändringar i regeringsformen
ingå i pröfning.

Hvad åter beträffar den ifrågasatta ändringen af grundlagens stadgande
om revisorernas antal och revisionens sammansättning, synes det utskottet
vara helt naturligt, om i betraktande tages den betydliga utveckling, såväl
statsförvaltningen som riksbankens och riksgäldskontorets verksamhet vunnit
under det fjerdedels sekel, som förflutit från stadgandets tillkomst, att den

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

af Riksdagen genom dess revisorer nu utöfvade granskning af statsverkets
samt riksbanks- och riksgäldsverkens styrelse och förvaltning icke längre
skall kunna gifva ett fullt tillfredsställande resultat. Särskildt torde det
med revisionens nuvarande sammansättning och den för granskningen tillmätta
korta tid icke vara möjligt för revisorerne att öfver förvaltningen
af Riksdagens verk utöfva en tillräckligt omfattande kontroll; och torde
det derför vara nödigt, att, för så vidt icke revisorernas verksamhet skall
blifva alltför ytlig, söka'' tillföra revisionen större förmåga att behörigen
fylla sitt ändamål, än den nu eger. Härvid har utskottet icke kunnat
undgå att i första hand fästa sin uppmärksamhet vid det inom revisionen
nu rådande arbetssättet. Till befordrande af revisionsförrättningarnas skyndsamma
gång sammanträda revisorerne på afdelningar, som hvar för sig åt
ärendena egna eu förberedande behandling, men alla frågor om anmärkningar
eller anmälanden skola alltid slutligen in pleno föredragas och afgöras.
Då det emellertid för bedömandet af riksbankens och riksgäldsverkens
förvaltning fordras i någon mån andra insigter, än som i allmänhet
kräfvas för granskningen af statsverkets tillstånd och förvaltning, kan
ett sådant förfaringssätt icke annat än framstå såsom en oegentlighet, ty,
utom den onödiga omgång och tidsutdrägt samt försvårande af revisionsarbetet
i dess helhet, som härigenom otvifvelaktigt alltid åstadkommes,
måste det anmärkta arbetssättet i de flesta fall hafva till följd, att vid
ärendenas behandling in pleno flertalet revisorer komma att deltaga i anmärkningar
eller framställningar om förhållanden, hvarmed de icke kunnat
eller åtminstone icke haft tillfälle att göra sig förtrogna. Utskottet finner
för den skull inrättandet, på sätt 1886 års revisorer ifrågasatt och herr
Andersson i sin förevarande motion föreslagit, af en särskild revision för
granskning af riksbanks- och riksgäldsverkens styrelse och förvaltning vara
både högst nödigt och nyttigt. Med afseende å sistnämnda gransknings
vigt och omfattning synes antalet af dessa revisorer icke kunna sättas lägre
än till sex.

Af hvad utskottet sålunda anfört torde framgå, att hela antalet af
Riksdagens revisorer bör ökas, på det att, såsom ofvan framhållits, eu särskild
revision af Riksdagens verk må kunna anordnas och likväl tillräckliga
krafter förbehållas för granskning af statsverkets räkenskaper och förvaltning.
Att, såsom herr Andersson föreslagit, öka antalet ledamöter i statsrevisionen
till aderton, synes dock icke vara behörigt, men då, enligt det
åt 1886 års revisorer gjorda uttalande, omfånget af statsförvaltningens
räkenskaper nått sådan vidlyftighet, att »ej ens den ytligaste granskning»
kan, med de krafter, som stå den nuvarande revisionen till buds, egnas
dem alla, har utskottet ansett ledamöternas antal i förevarande revision
Bill. till ltiksd. Prof. 1892. 3 Sami. 15 Höft.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

böra bestämmas till tolf, eller så stort antal, att revisorerne lämpligen
kunna, såsom hittills skett, fördela, sig på tre afdelningar. Genom en sådan
tillökning i arbetskrafter skall, enligt utskottets åsigt, revisionen sättas i
stånd att med större uppmärksamhet, än hittills kunnat ske, följa förvaltningens
gång äfvensom att inom dess olika grenar gifva uppslag till förbättringar,
allt till våsentligt gagn för det allmänna..

I afseende å antalet suppleanter för Riksdagens revisorer anser utskottet
att detta lämpligen bör bestämmas till sex för revisorerne af statsverket
och till fyra för revisorerne af riksbanks- och riksgäldsverken.

Utskottet, som i fråga om den af herr Andersson föreslagna redaktionen
af §§ 72 och 73 riksdagsordningen funnit, skäl att vidtaga några
smärre förändringar, får i enlighet med hvad utskottet här ofvan anfört,
hemställa:

l:o. att herr Lithanders motion äfvensom herr Anderssons
motion i hvad den afser ändring af §§ 66 och
72 regeringsformen samt § 71 riksdagsordningen icke
måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda; men

2:o. att Riksdagen, i anledning af herr Anderssons
motion i återstående delar, ville antaga att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling följande förslag till
ändrad lydelse af §§ 72 och 73 riksdagsordningen:

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 72.

Å hvarje lagtima Riksdag förordnas
revisorer till ett antal af tolf
för hvart år, hvilka till halfva, antalet
af hvardera kammaren utses,
att enligt regeringsformen och särskild
instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Hvarje revision skall omfatta ett års
afslutade räkenskaper. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag,
som i instruktionen bestämmes, och

Å hvarje lagtima Riksdag förordnas
revisorer till ett antal af tolf
för att enligt regeringsformen och
särskild instruktion glanska, statsverkets
och till ett antal af sex för
att, likaledes enligt regeringsformen
och särskild instruktion, granska riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning. Desse
revisorer utses till halfva antalet af
hvardera kammaren. Hvarje revisionsfanrättning
skall omfatta, ett års af -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

skall inom två månaders tid vara
fullbordad.

Revisorerne välja sjelfve inom sig
ordförande, hvilken eger afgörande
röst, derest, vid omröstning, rösterna
i något fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne
finna sig befogade att i sin berättelse
till Riksdagen framställa, skola, sedan
förklaringar deröfver inkommit, af
näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.

På samma gång och på lika sätt,
som fullmägtige och revisorer enligt
föregående två §§ utses, tillsättas
jemväl suppleanter, att, vid inträffande
förfall för dem, träda i deras
ställen, nemligen för fullmägtige i
riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret
likaledes tre och för
hvarje års revisorer sex.

Stockholm den 3 maj 1892.

slutade räkenskaper. Förrättning ärna
taga sin början å dag, som i instruktionerna
bestämmes, och skola
inom två månaders tid vara fullbordade.

Revisorerne välja sjelfve för hvardera
revisionen inom sig ordförande,
hvilken eger afgörande röst, derest,
vid omröstning, rösterna i något fall
äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne
finna sig befogade att i sina berättelser
till Riksdagen framställa, skola,
sedan förklaringar deröfver inkommit,
af näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.

73.

På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

Reservationer:

mot utskottets hemställan i lista punkten:

af herrar Bergius, Alin och Gustaf Berg, som yttrat:

»Bland de förändringar i våra konstitutionella bestämmelser, som
skedde i sammanhang med införande af årliga riksdagar, var den att bankooch
riksgäldsfullmägtiges funktionstid förkortades från tre år till ett. Att
denna förändring var af något verkligt behof påkallad, lärer vara omöjligt
att bevisa, och lika omöjligt torde det vara att ådagalägga, att garantierna
för en ändamålsenlig sammansättning af riksbankens och riksgäldskontor^
styrelse derigenom blifvit i någon mån stärkta. Snarare kan den väl sägas
hafva medfört ett motsatt förhållande. Det ligger nemligen i sakens natur,
att det för ett uppdrag, sådant som det här ifrågavarande, skall vara svårare
att finna fullt lämpliga personer, i samma mån som den tid, för
hvilken uppdraget lemnas, är kort, och det är tydligt, att om det redan i
och för sig är förenadt med vådor, att valet af styrelserna för verk af
sådan natur som riksbanken och riksgäldskontor tillhör en politisk församling,
så måste dessa vådor ökas i samma mån valet oftare återkommer.
En under den tid, nu gällande bestämmelser varit i tillämpning, allt mera
stegrad insigt om sanningen af hvad nu är framhållet har under de senare
åren framkallat olika förslag till förlängning af den tjenstgöringstid, som
är för banko- och riksgäldsfullmägtige bestämd. I likhet med upphofsman
en till dessa förslag anse vi det vara nödigt, att valet af fullmägtige
sker för en tid af tre år, men deremot kunna vi ej anse lämpligt att en
förändring i denna rigtning skulle förenas med årligt omval af ett visst
antal af fullmägtige, alldenstund en dylik anordning utan tvifvel skulle
föröka en af de svåraste olägenheter, hvarmed det nu stadgade sättet för
fullmägtigevalet är förenadt. Med en förändring af nu angifna art bör
enligt vår åsigt följa den, att valet af ordförande bland fullmägtige, hvilket
fortfarande torde böra ske årligen, öfverflyttas från riksdagen till fullmägtige
sjelfve. Deremot anse vi ingen förändring böra göras i hvad nu
är stadgadt om att suppleanter för fullmägtige utses hvare år. Det skäl
som förefinnes för utsträckande af fullmägtiges tjenstgöringstid kan nemligen
icke sägas existera i fråga om suppleanterna, hvilka tjenstgöra blott
undantagsvis.

På grund af hvad nu är anfördt få vi vördsamt hemställa,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

att Riksdagen till hyllande för vidare grundlagsenlig behandling måtte
antaga följande förslag till förändrad lydelse af §§ 71 och 73 riksdagsordningen
:

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera kammaren
inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att, enligt gällande stadgar,
riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta.
Desse fullmägtige skola i hvardera verket vara sju och utses för tiden från
det de blifvit valde intill dess å tredje året derefter val af fullmägtige egt
rum. Valen ske medelst slutna sedlar.

Har fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
aflidit eller af annan orsak afgått eller har ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått. Afgående fullmägtig
kan återväljas.

Fullmägtige välja årligen bland sig ordförande och vice ordförande;
egandc den, som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i
frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för två
skiljaktiga meningar utfalla lika.

§ 73.

På lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt föregående två §§
utses, tillsättas årligen jemväl suppleanter, att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställen, nemligen för fullmägtige i riksbanken tre, för
fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes tre och för revisorerna sex»;

af herrar Behm och Nyström, som yttrat:

»Då vi anse, att större garantier till bevarande af kontinuiteten i
riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning äro nödiga, äfvensom att
genom bestämmande af eu längre tjenstgöringstid utsigten att för nämnda
inrättningars styrelse förvärfva personer af framstående duglighet skulle
ytterligare ökas, hafva vi yrkat, att § 71 riksdagsordningen måtte erhålla
följande förändrade lydelse:

§ 71.

Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera kammaren
inom sig utser tjugofyra, välja fullmägtige att, enligt gällande stadgar,
riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta.
Fullmägtige skola i hvartdera verket vara sju och väljas å lagtima Riksdag

Konstitutionsutskottets utlåtande N:o 13.

för tiden från valet, till dess sådant val under tredje året derefter försiggått.
Valen ske medelst slutna sedlar.

Den, som bland fullmägtige skall blifva ordförande, väljes särskildt.
Af de öfriga sex skola två årligen afgå och val till deras ersättande ega rum.

Har fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
aflidit eller af annan orsak afgått, eller har ansvarsfrihet honom
vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått. Vid de tillfällen,
då på en gång val af samtlige fullmägtige eger rum, bestämmes
genom lottning den ordning, i hvilken fullmägtige, ordföranden undantagen,
skola afgå. Afgående fullmägtig kan återväljas.

Fullmägtige välja bland sig vice ordförande; egande den, som bland
fullmägtige förer ordet, afgörande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige
komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

Har vid urtima riksdag ansvarsfrihet fullmägtig vägrats, anställes
val i hans ställe, efter ty här ofvan är stadgadt»;

af herrar von Strokirch och Sarnzelius;

af herr Ljungman, som ansett, att utskottet med anledning af motionerna
äfven bort hemställa,

att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till
ändrad lydelse af §§ 66 och 72 regeringsformen samt §
71 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig
behandlig:

Regeringsformen.

§ 66.

Riksgäldskontor^: förblifver under Riksdagens styrelse och inseende
att efter af Riksdagen faststäldt reglemente förvaltas genom de fullmägtige,
kamrarne dertill förordna; och då Riksdagen ansvarar för den rikets gäld,
kontoret ombesörjer, så kommer Riksdagen, sedan kontorets tillstånd och
behof blifvit i vederbörlig ordning utredda, att genom särskild bevillning
tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld till ränta och kapital
oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bibehållen och vårdad.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så
att den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, kamrarne dertill förordna,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

efter af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag samt de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen
göras kunna. Riksdagen allena eger rätt att genom banken utgifva sedlar,
som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola vid anfordran efter
deras lydelse med silfver eller guld af banken inlösas.

Riksdagsordningen.

§ 71.

1. Riksdagen skall hvarje år genom fyratioåtta valmän, af hvilka

hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att, jemlikt
regeringsformen, riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter
förvalta. ö

2. Fullmägtige skola i hvardera verket vara åtta, af hvilka fyra
årligen afgå i den ordning, genom valen bestämmes; och utses fullvigtig,
med undantag för bär nedan särskilt anförda fall, för tiden från det han
valts, intill dess val af fullmägtige under lagtima riksdagen ä andra året
derefter försiggått. Afgående fullmägtig kan återväljas. Varder fullmäktig
ledamot af statsrådet eller kommer han i den ställning att han jemlikt § 26
icke må såsom riksdagsman godkännas, frånträda han genast befattningen
såsom fullmägtig. Hav fullmägtig före utgången af den för honom bestämda
tjenstgöringstid aflidit eller af annan orsak afgått diet'' har ansvarsfrihet
honom vägrats, anställes fyllnadsval för den tid, som för honom återstått.

. . 3; af fullmägtige i riksbanken anställes före val af fullmägtige

i riksgäldskontor et. Vid de tillfällen, då på en gäng val af samtlige åtta
fullmägtige i nagotdera verket eger ruin, skola genom särskilda val fyra
utses för tiden tills nytt val å andra och fyra för tiden tills nytt val å
första året derefter skett; och iakttages vid val af fullmägtige för olika
tjenstgöringstid inom samma verk att val för den längre tiden verkställes
före val för den kortare. Valen ske medelst slutna sedlar.

4. Hvarje år, på samma gång och på lika sätt som val af fullmägtige
eger rum, utses en bland hvardera verkets åtta fullmägtige ätt vara
ordförande för de öfrig e, egande den, som bland fullmägtige för er ordet,
argöiande röst, derest i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika. Fullmägtige för
hvartdera verket tillkoifnyns att sjelfve bland sig välja vice ordförande att
höra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 15.

af herr Elowson;

samt af herrar Johnsson och Wikstén, som ansett, att utskottet med
anledning af motionerna äfven bort hemställa,

att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till
ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling:

Riksdagsordningen.

§ 71.

1. Riksdagen skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera
kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att, jemlikt regeringsformen,
riksbankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta.

2. Fullmägtige skola i hvardera verket vara sju, bland hvilka eu
skall vara ordförande. Af de öfriga sex skola två årligen afgå, men kunna
återväljas; och bestämmes genom lottning den ordning, i hvilken de första
gången enligt detta stadgande valde skola afgå, Fullmägtig utses för
tiden från valet tills nytt val å lagtima riksdag tredje året derefter skett,
Har fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
afgått eller har ansvarsfrihet honom vägrats, anställes fyllnadsval för den
tid, som för honom återstått.

3. Vid valen iakttages, att, då val af ordförande skall ega rum,
denne utses före öfrige fullmägtige för samma verk, och att val för längre
tjenstgöringstid verkställes före val för kortare sådan. Valen ske medelst
slutna sedlar.

4. Fullmägtige för hvartdera verket välja sjelfve bland sig vice
ordförande; egande den, som bland fullmägtige förer ordet, afgörande röst,
derest i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna
för två skiljaktiga meningar utfalla lika;

mot utskottets hemställan i 2:dra punkten:

af herrar Berqius, Alin och Gustaf Berg, som yttrat:

»Såsom konstitutionsutskottet vid förlidet. års riksdag påpekade, stadgas
i den jemlikt § 72 riksdagsordningen af Riksdagen faststälda »instruktion
för riksdagens revisorer åt riksbanken», § 6, bland annat, att till befordran
af revisionsförrättningens skyndsamma gång revisorerna kunna

Konstitutionsutskottets Utlåtande N.-o 15. 17

sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning, men att alla frågor
om anmärkningar eller anmälande^ skola slutligen in pleno föredragas och
algö ras; och den sålunda meddelade bestämmelsen har ansetts ega sin tilllämplighet
för revisorerne i allmänhet. Då desse således, enligt gällande
stadganden, eg a att, på det sätt de finna tjenligast, sig emellan fördela, det
egentliga revisionsarbetet, samt då vi hålla före, att samtliga revisorerne
fortfarande böra deltaga, i pröfningen och afgörandet af de‘anmärkningar
eller anmälanden, hvartill revisionen kan gifva anledning, anse vi att i
grundlagen ej bör införas den förändringen, att särskilda revisorer skola
väljas för granskningen af statsverkets och särskilda för granskningen af
riksbankens och riksgäldskontor tillstånd, styrelse och förvaltning.0 Vid
sadant förhållande och då, enligt vårt förmenande, de af Riksdagen, jemJlkt
§ 72 riksdagsordningen, utsedde revisorer icke äro för få för att kunna
Pa tillfredsställande sätt fullgöra den dem enligt grundlagen och särskilda
instruktioner åliggande granskning, hafva vi funnit oss höra afstyrka
hvad motionären föreslagit angående förändrade bestämmelser i fråga om
riksdagens revisorer»;

af herrar von Strokirch och Sarnzelius;

^ samt af herr Hedin mot utskottets åtgärd att tillstyrka inrättandet
åt tva särskilda revisioner.

, ... Hedin har derjemte velat tillkännagifva, att han ej deltagit i

slutliga behandlingen inom utskottet af de i lista punkten omförmälda, frågor.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 3 Sami. 15 Höft.