Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13

Utlåtande 1891:Ku13

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1891, kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion med
förslag till ändrad lydelse af $ 13 riksdagsordningen.

I en inom Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 170, hafva herrar Carl Aug. Andersson, Josef Andrén, M. Älsterlund,
Adolf Aidin, M. Arhusiander, Ang. Bokström, John Bratt, A. F. Broström, O. A.
Brodin, Bichard Berg, Ernst Beckman, G. Bruzelius, Christian Bulrnv, C. W.
Collander, J. II. Bieden, E. A. Edelstam, E. J. Ekman, Gullbr. Elowson, P.J.M
Erikson, A. H. Fock, T. W. Forsell, Carl Falk, J. II. G. Fredholm, Carl
Gethe, Arvid Gumcelius, Hugo E. G. Hamilton, Henrik Hedlund, A. Hedin,
Fredrik Hederstierna, Carl Her slom, Magnus Höjer, Emil Hammarlund, Anton
Halm, Joh. Johansson, 8. J. Kardel!, A. Lilienberg, A. F. Liljéholm, Christian
Lovén, Axel Lilljeqvist, B. Lindgren, N. Linder, A. M. Lundberg, Z. Larsson,
J. Mankell, Olof Mehn, A. E. Nordenskiöld, A. W. Nilson, Elis Nilson,
Olof Olsson, Cad Palm, G.Peyron, J. Persson, P. A. Bomberg, Axel Byding,
J. F. G. Schöning, Edw. Svensson, G. W. Skatte, Gustaf Svanberg, G.
Thestrup, V. Vahlin, Aug. Wijkander, C. F. fVinkrans, Wilh, Wester.
J. A. Westerberg, Wilh. Walldén, P. Waldenström, Edvard Wavrinshj,
A. Wendt, Curt Wallis och E. A. Zotterman på anförda grunder och under
förutsättning-, att det af Riksdagen år 1890 till hvilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagna förslag till ändrad lydelse af §§ 6 och 13
riksdagsordningen afsloges, hemstält,

att Riksdagen ville antaga till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling
följande förslag till förändrad lydelse af 13 § riksdagsordningen:

Bill- till Likså. Prof. 1891. 3 Sami. 13 Höft. No (13).

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter--— — ---valet skett.

2. A landet ---- — — — — — hvardera eu riksdagsman.

3. I hvarje stad, som egen en folkmängd af tiotusen eller mer, utses
en riksdagsman och derutöfver en för hvarje fullt tal af tjugutusen, hvarmed
folkmängden öfverstiger tiotusen. Öfriga städer — — — — — tolf tusen.

4. Stad, som vid 1892 års slut hade eu folkmängd af tjugu tusen
eller derutöfver, eger dock, på sätt förut varit stadgadt, utse eu riksdagsman
för hvarje fullt tal af tio tusen, men ej för större folkmängd, än den
hade vid nämnda års slut; och må ej utse ökadt antal riksdagsmän, förr
än folkmängden, enligt hvad för städerna i allmänhet är stadgadt, dertill
föranleder.

.Då Riksdagen för sin del antagit ofvanberörda frän 1890 års Riksdag
hvilande förslag till ändrad lydelse af §§ 6 och 13 riksdagsordningen, och
utskottet för den skull ansett sig ej böra företaga förevarande motion till
behandling, förr äm Konungens beslut angående denna fråga blifvit Riksdagen
meddeladt, samt under utskottets afvaktan härå tiden för Riksdagens
sammanvaro nu så långt framskridit, att det af motionärerna framstälda
förslag hvarken inom utskottet eller hos Riksdagens kamrar skulle kunna
erhålla behörig pröfning, hemställer utskottet,

att under för handen varande förhållanden motionen
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1891.

På utskottets vägnar:

0. BERGIUS.

Reservationer;

af herr Bergius, med hvilken herrar von Post och Gustaf Berg instämt:

»Vid motionens behandling i utskottet har jag yrkat, att den icke
måtte företagas till afgörande förr än det af innevarande års Riksdag fattade

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

3

beslut om förändrad lydelse af §§ 6 och 13 riksdagsordningen blifvit åt
Konungen pröfvadt. Öfverröstad i denna fråga, har jag ansett, att utskottets
utlåtande bort affattas sålunda:

Enär innevarande års Riksdag beslutat förändrad lydelse af §§ 6 och
13 riksdagsordningen, samt detta beslut ännu icke blifvit af Konungen
pröfvadt, hemställer utskottet,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens åtgärd»
;

samt af herr Ljungman.

Tillbaka till dokumentetTill toppen