Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13

Utlåtande 1890:Ku13

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1890, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af §§ 72 och 73 riksdagsordningen.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 228, har herr Ljungman
erinrat derom, att Riksdagens år 1886 församlade revisorer för granskning
af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1885 funnit sig i berättelsen öfver granskningen
af statsverket på anförda skäl »böra ifrågasätta, huru vida icke den ändring
i nu gällande bestämmelser angående revisionen af stats-, banko- och riksgäldsverken
borde vidtagas, att två delegationer af revisorer årligen af
Riksdagen utsåges, den ena med samma antal medlemmar som Riksdagens
nuvarande revisorer, för granskning af statsverkets tillstånd, styrelse och
förvaltning, och den andra, med något mindre antal ledamöter, för granskning
af riksbankens och riksgäldskontorets förvaltning».

Motionären anser, att den sålunda af nämnda revisorer framhållna uppfattningen
än mer vunnit i styrka, derigenom att dels statsverkets förvaltning
i särskilt vissa dess delar ytterligare ökats och dels riksbankens
affärsverksamhet icke allenast vidgats, utan nu äfven synes komma att i
eu föga aflägsen framtid omfatta landets hela förseende med banksedlar,
hvilket allt naturligen påkallar ökade krafter för den nödiga granskningens
verkställande. En ändring af grundlagens bestämmelser rörande Riksdagens
revisorer bör ock, enligt motionärens åsigt, till följd af sjelfva sakens natur
helst företagas samtidigt med den nu förestående ändringen af grundlagsstadgandena
rörande riksbankens styrelse och förvaltning, på det att icke
den vidgade bankverksamheten till äfventys måtte under någon tid förblifva
i saknad af en fullt tillräcklig kontroll från Riksdagens sida, hvilken

Bill. till Riksd. Prat. 1890. 3 Samt. 10 Håft. 1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

ökade kontroll tydligen lämpligast bör hafva inträdt och vunnit stadga
redan innan riksbankens affärsverksamhet fått svälla ut till hela dess åsyftade
vidd.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer motionären,

det Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag till ändring af §§
72 och 73 riksdagsordningen, att hvila till vidare grundlagsenlig behandling: -

§ 72.

o

A hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af tolf för
att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska statsverkets
och till ett antal af åtta för att enligt särskilda instruktioner granska
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisorerne
förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen till halfva
antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta ett års afslutade
räkenskaper. Revisionsförrättningarna taga sin början å dag, som
i instruktionerna bestämmes, och skola inom två månaders tid vara fullbordade.

Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen inom sig ordförande,
hvilken eger afgörande röst, derest vid omröstning rösterna i något fall
äro lika.

De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina
berättelser till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver
inkommit, af näst följande lagtima riksdag öfverlemnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare behandling.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt, som fullmägtige och revisorer enligt
föregående två paragrafer utses, tillsättas jemväl suppleanter, att vid inträffande
förfall för dem träda i deras ställen, nemligen för fullmägtige
i riksbanken tre, för fullmägtige i riksgäldskontoret likaledes tre och för
hvarje års revisorer sex för hvardera revisionen.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 13.

3

Utskottet anser att, äfven om, såsom motionären synes antaga, en betydande
utvidgning af riksbankens verksamhet inom en föga aflägsen
framtid skulle kunna förväntas i sammanhang med ifrågasatt omorganisation
af riksbankens styrelse och förvaltning, detta dock ej bör föranleda,
att för det närvarande någon förändring af grundlagen i den af motionären
föreslagna rigtningen vidtages. Först sedan det visat sig, i hvad mån
riksbankens verksamhet kan komma att ökas, torde skäl vara för handen,
att anordna den ytterligare kontroll öfver riksbanken, som på grund af de
förändrade förhållandena kan blifva erforderlig. Till dess att detta lämpligen
kunnat ske, lemnar, enligt utskottets åsigt, den granskning af riksbankens
verksamhet, som enligt gällande bestämmelser utöfvas ej mindre
af Riksdagens revisorer än äfven, under riksdagarne, af bankoutskottet,
tillräcklig säkerhet för att icke den vidgade bankverksamheten under någon
tid kommer att sakna betryggande kontroll från Riksdagens sida.

Under sådana förhållanden och då enligt utskottets förmenande icke
inom riksdagen den uppfattning gjort sig gällande, att antalet af de af
Riksdagen, jemlikt 72 § riksdagsordningen, utsedde revisorer är för ringa,
för att de skulle kunna på ett fullt tillfredsställande sätt fullgöra den
granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, som enligt grundlagen och särskilda instruktioner
nu åligger dem, får utskottet hemställa,

att herr Ljungmans förevarande motion icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 april 1890.

På utskottets vägnar:
O. BERGIUS.