Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 12 (Utlåtande 1896:Ku12 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 12.

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1896 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af .§§ 13, 16, 20 och 22 riksdagsordningen.

Herr G. Odqvist har uti en inom Andra Kammaren väckt, till
utskottet hänvisad motion, n:o 240, hemstält, att Riksdagen måtte antaga
nedanstående förslag till ändrad lydelse af §§ 13, 16, 20 och 22
riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter skola till ett antal af tvåhundratrettio
väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari månads
början året näst efter det, under hvilket valet skett.

2. I kommun, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en
tvåhundratretiondedel af folkmängden i riket, väljes, efter kommunens folkmängd,
en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande nämnda del,
af rikets folkmängd.

3. Kommunerna med mindre folkmängd, än i mom. 2 sägs, fördelas
i så många valkretsar, som, med iakttagande af att hvardera utser
en riksdagsman, erfordras för att de enligt både nästföregående och
detta moment utsedde riksdagsmännen tillsammans skola uppgå till det i
mom. 1 föreskrifna antalet riksdagsmän för hela riket. Vid denna fördelning
i valkretsar, hvilken sker efter folkmängden, bestämmes först antalet
valkretsar för hvarje län och sedan dessa valkretsars områden med hänsyn
till länens indelning uti domsagor och tingslag eller härader och med iakttagande
att stadskommun, som icke hörer till domsaga, endast må förenas
med närmast belägna tingslag eller härad.

Uili. till Riksd. Prot. 1886. 8 Sami. 11 Höft. (N:o 12.)

2 Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

4. Indelningen åt'' omförmälda valkretsar så ock riksdagsmännens
antal för hvar och en af de kommuner, hvilkas folkmängd enligt mom. 2,
berättigar dem att ensamme för sig välja riksdagsman, bestämmes, efter
ofvan angifna grunder, hvart nionde år af Konungen. Den ordning,
som sålunda fastställes, vinner ej tillämpning förr än vid de val, hvilka
näst derefter, enligt 15 § 1 mom., skola ega rum.

§ 16.

1. Valen till riksdagsman förrättas omedelbart sålunda, att rösterna
afgifvas särskildt för hvarje kommun inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola för rösternas sammanräknande och
fullm ägta utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas till domhafvanden i den domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om valkretsen lyder under flera domstolar i orten, till den domhafvande
eller magistrat, under hvilkens domstol största folkmängden lyder.

Stad, som nar att ensam sända flera riksdagsmän, må, på sätt
om val till stadsfullmägtige är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

2. Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det medelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat, varder sådant meddeladt Konungens befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter ty som de
flesta rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förän dringen, träder den i kraft vid det val, som näst efter
en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller för en tid
af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas.

3. Vid de medelbara valen utses riksdagsman medelst elektorer.
För hvarje kommun väljes inför kommunalstämmans ordförande eller
magistraten en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje
fullt tal af ett tusen. Desse elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den domsaga, till hvilken valkretsen hörer,
eller, om valkretsen lyder under flera domstolar i orten, inför den
domhafvande eller magistrat, under hvilkens domstol största folkmängden
lyder.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12. 3

4. I stad, der magistrat ej finnes, skall den lör sådan stad särskilt
tillsatta styrelse eller dess ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna § samt 18, 20 och 22 §§ tillhör
magistrat eller dess ordförande.

§ 20.

För den, som blifvit utsedd till ledamot i Andra Kammaren, utfärdas
ofördröjligen fullmagt, underskrifven af vederbörande valförrättare.
Fullmagterna böra hafva följande lydelse:

»Vid riksdagsmannaval, som den---hållits i N. N. valkrets»

(eller i N. N. kommunal »har N. N. blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens
Andra Kammare för en tid af 3 år, räknade från och med den
1 januari nästkommande år» (eller, om valet hållits till följd af Konungens
förordnande om nya val eller om riksdagsman eljest afgått innan
den tid, för hvilken han blifvit vald, tilländalupit: »för tiden till den
1 januari år — —»), »hvarom detta länder till bevis och fullmagt.»
Ort och tid.

§ 22.

1. År någon missnöjd med val till riksdagsman i Andra Kammaren,
må han deröfver anföra besvär hos Konungens befallningshafvande
i valorten. För det ändamål eger klaganden hos domhafvanden
eller magistrat, som slutligen handlagt valet, äska behörigt protokollsutdrag,
hvilket genast eller inom högst två dagar derefter bör till klaganden
utlemnas; och skall han, vid förlust af talan, sist inom åtta
dagar efter valförrättningens slut ingifva sina besvär till Konungens
befallningshafvande, som, på sätt i 11 § stadgas, lemnar vederbörande
tillfälle att sig förklara samt sist innan nästa dags utgång, efter det
den för förklarings afgifvande bestämda tid tilländalupit, sitt utslag i

målet utfärdar. .

2. Den med Konungens befallningshafvandes utslag missnöjde
eger att, sist inom åtta dagar efter deraf erhållen del, till Konungens
befallningshafvande inlemna sina besvär, stälda till Konungen, hvareftei
med målet vidare så förhålles, som ofvan i 11 § sägs.

3. Vill någon klaga öfver besvär, hvarigenom af honom gjord
afsägelse af riksdagsmannauppdrag ej blifvit godkänd, förfares i afseende
derå, om afsägelsen egt rum vid valtillfälle, enligt mom. 1 i denna
§ och, om afsägelsen efteråt skett, hos Konungens befallningshafvande,
enligt mom. 2.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

Till stöd för detta förslag, som motionären uppgifver vara föranledt
af den utaf Kongl. Maj:t ingifna propositionen om utsträckning af
den politiska rösträtten, har motionären åberopat den motivering, som
finnes anförd uti en af herr Ljungman afgifven reservation, fogad vid
konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6 vid 1894 års riksdag-.

Såsom af det ifrågavarande förslagets innehåll framgår, åsyftar
detsamma i främsta rummet att genomföra likställighet mellan land och
stad i afseende å rätten att vara representerade i Riksdagens Andra
Kammare samt innebär sålunda i detta hänseende en förändring, som i
väsentlig mån skulle rubba en af hufvudgrunderna för de bestämmelser
i riksdagsordningen, som med 1894 års representationsreform blifvit
antagna. Då dessa bestämmelser ännu icke ens hunnit tillämpas, torde
någon förändring af desamma, särskilt af så genomgripande beskaffenhet
som den nu ifrågasatta, ingalunda böra ega rum. I följd häraf och
med erinran att utskottet funnit sig böra afstyrka det förslag om ändring
i gällande rösträttsbestämmelser, som föranledt motionen, anser
utskottet motionärens förslag uti omförmälda hänseende icke böra föranleda
någon Riksdagens åtgärd.

Hvad angår det i motionen vidare framstälda förslaget till sådan
förändring af bestämmelserna rörande valsättet vid riksdagsmannaval
till Andra Kammaren, att det omedelbara valsättet skulle fastställas
såsom regel och det medelbara i stället utgöra undantag, tillåter sig
utskottet erinra derom, att denna fråga, genom en vid utskottets utlåtande
n:o 1 vid innevarande riksdag fogad reservation af herr Vahlin,
redan varit understäld Riksdagens pröfning samt, till följd af kamrarnes
skiljaktiga beslut vid nämnda utlåtandes behandling, för denna Riksdag
förfallit; och torde fördenskull, på grund af 63 § riksdagsordningen,
samma fråga icke böra till förnyad pröfning upptagas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Odqvists motion icke må föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1896.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

Reservation

af herr Ljungman som yttrat:

»Då utskottets utlåtande synes mig grundadt. icke blott på en
origtig uppfattning af motionen i fråga, utan äfven på en till sin innebörd
vådlig misstydning af sista stycket i § 63 riksdagsordningen, har
jag ansett, att utskottets utlåtande bort erhålla följande lydelse:

Såsom af det ifrågavarande förslagets innehåll tydligen framgår,
afser detsamma allenast att, under förutsättning af att Kongl. Maj:ts
proposition n:o 41 eller någotdera af de väckta förslagen om den politiska
rösträttens utvidgning vinner bifall och det nuvarande förhållandet
mellan den jordegande och den inkomsttagande befolkningens
inflytande å valen till Riksdagens Andra Kammare väsentligen rubbas,
genomföra likställighet mellan land och stad i afseende på rätten att
vara representerade i nämnda kammare; men då utskottet i sitt utlåtande
n:o 11 redan afstyrkt samtliga de åberopade förslagen, får utskottet
alltså hemställa,

att herr Odqvists motion icke må föranleda någon
Riksdagens åtgärd.»

Herrar Unger, Gustaf Berg och Dahn hafva begärt få här antecknadt,
att de icke odeltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Herr friherre Akerhielm har begärt få antecknadt, att han ej närvarit
vid slutliga handläggningen inom utskottet af förevarande ärende.

Bill. till Riksd. Prof. 1896. 3 Samt. 11 Häft.