Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12 (Utlåtande 1893:Ku12 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

-IvtfpffSfc [»;!•". OT ; r.''ir, ef nf^ribi t r-'' L -it: fiob fnt»::y^
o-; a bi t jo ii;*\[).’’ i-:-.av va ''ko .ntra J--. ..brunsttid nu..: rtp-ia/
*•!{: U (K .HCHTMil-fjV flit..;.;: t.I.yrfiäV >11»'') *? V till! 1Ö } Ut } Ht tutt
Uitj *!;. it Tf! f ’ ‘;( ; i <1; ilt A.VfJiV p •''<

fn fl’C* ,H. ,1 - .. ‘K Vt iI-* 1.-:■ . .!I - . r.>7 j:i■ - ;vi W , ''.i S’ .J . '' .

sn:i tutt;. ,;i . ; ...Uii: . ... ‘.nVr-udn .!•>*! A ''_•••.

p..,: nöt oe.tWrh'' ’ ■<;•* iia>< ;i •». <I!/• JH >>s.''••• ''■ no

N:o 12.

i''i i ffiljV/ i ? r* *''*•). .''ib / 0 * -••• f* i >■''■''* i.''i''''t ,.•••• 1'' •*.

öi?‘* t j; : S (] / It f 4- O ..CV^Ull (jV. Ti; .T ? t Tf i A ''v; <C;! ! JO / ''

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1893, kl. 12 midd.

,(-•)! . /H * :U:.\ -\[q:< ,T‘i i«‘.'' ■>: •• in''i

•- ’ : * | ‘ , '' . t , . .. i f ,* .. . ,

. I ‘ i''i »3^1-. I ;-*• Mtin • ;«» • ->■ ’ vl i 1 / *, Ji H ; t c;, c • • • ?

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om dels revision
af riksdagsordningens valbestämmelser, cfeZs ©cfc utarbetande
och framläggande af förslag till bestämmelser,
åsyftande att trygga omröstningens hemlighet vid riksdagsmannaval.

■ /• •!: v ■ >i )*!■ ;A *1* * , . eu. , \ C ; ^

Vid 1891 års riksdag framlade herr Ernst Beckman i två särskilda
motioner dels ett förslag till val-lag och dels en hemställan om
vissa stadganden att intagas i riksdagsordningen, allt i syfte att trygga
valförrättningarnas behöriga gång och att undanrödja det nu rådande
osäkerhetstillståndet, derunder valmännens rättigheter äfventyras i följd
af oklara och olämpliga valföreskriftqr eller valförrättare© missförstånd
och försummelser.

Endast ett bland de föreslagna stadgandena vann Riksdagens bifall.
Såsom hyllande för vidare grundlagsenlig behandling antogs ett
tillägg till § 25 riksdagsordningen af innehåll att, om valsedlar till
större antal än hälften ära ogild© och detta finnes inverka på valets
utgång, nytt val skall anställas.

I motion n:o 205 inom Andra Kammaren anför nu herr Beckman,
att eu bestämmelse, sådan som den ofvan nämnda, visserligen skall
Bih. till Riksd. Prot. 1893. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 12).

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

undanrödja ytterligare en betänklig oegentlighet utöfver dem, som blifvit
aflägsnade genom den år 1888 vidtagna ändring af § 19 riksdagsordningen,
hvarigenom bestämdes, att man för att vara valbar ej vidare
behöfde under minst ett år hafva egt valrätt inom valkretsen. Men allt
fortfarande qvarstå, enligt herr Beckmans åsigt, många anledningar till
berättigadt missnöje med gällande bestämmelser; och hänvisar motionären
i afseende härå till den utredning, som lemnats i hans motion n:o 2 vid
1887 års senare riksdag om vallag samt i motionen n:o 1, rörande samma
fråga år 1891. Alldeles oberoende af den uppfattning, man må hysa
om en utsträckning af valrätten och sannolikheten för denna reforms
snara genomförande, borde man, fortsätter motionären, kunna enas om
att göra, hvad som genom lagstiftningen kan göras, för att valen må
gifva ett korrekt uttryck åt valmännens önskningar, då ju valrättens
• tryggande ligger i hvars och ens intresse, hvilken politisk åskådning,
han än må hylla. Det är icke för någon ett uppbyggligt skådespel,
att valprocesser anställas om, hvilka som skola blifva representanter,
och det är i högsta grad stridande mot vår författnings anda, att, såsom
icke sällan sker, domstolen i stället för valkorporationen tillsätter riksdagsman.

Ehuru motionären för sin del föreställer sig, att förr eller senare
behofvet af en val-lag skall befinnas oafvisligt, har han dock trott det
vara lämpligt att bringa under Riksdagens ompröfning ett förslag,
åsyftande en revision af riksdagsordningens bestämmelser i afseende på
sättet för valens kungörande och förrättande, valprotokolls insändande,
röstlängds giltighet och dylikt. Han anser sig så mycket hellre böra
göra en sådan hemställan, som dels Andra Kammaren år 1891 med stor
majoritet biföll en i sådant syfte afgifven reservation vid konstitutionsutskottets
utlåtande med anledning af hans då framlagda förslag till
val-lag, och dels utskottet i motiveringen till sitt afstyrkande utgick från
den uppfattning, att »oegentligheterna» icke varit af den beskaffenhet,
att de, i den mån de skulle anses påkalla förändrade stadganden, ej
skulle kunna utan stor svårighet afhjelpas genom förändringar, förtydliganden
eller fullständigande i vissa bestämda afseenden af de bestämmelser,
som nu ordna valförhållandena.

Motionären hemställer med anledning af hvad sålunda blifvit
anfördt, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t ville låta företaga en revision af riksdagsordningens valbestämmelser
och för Riksdagen framlägga de förslag, som deraf kunna
föranledas.

. .. II-,■ • .

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 12.

I en annan, likaledes inom Andra Kammaren väckt motion,
n:o 63, anför herr Henrik Hedlund, bland annat, hurusom användningen
af färgade valsedlar vid riksdagsmannaval i sjelfva verket är detsamma
som en öppen omröstning på de i sedlarna upptagna namn, men att
härigenom lemnas fritt fält för otillbörliga inflytelser af olika slag på
den väljandes fria vilja, såsom påverkningar af fruktan och af hänsyn.
Han visar med exempel, huru man i andra länder gått tillväga för att
frySSa omröstningens hemlighet, och hemställer, att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande
för Riksdagen af förslag till bestämmelser, åsyftande att på tillfredsställande
sätt trygga omröstningens hemlighet vid riksdagsmannaval.

Utskottet anser, i likhet med herr Beckman, att riksdagsordningens
valbestämmelser böra fullständigas och förtydligas. Redan
den mångfald af mot hvarandra stridande uppfattningar, som vid
dessa bestämmelsers tillämpning uppstått, och den mängd valprocesser,
som särskildt på senare tider anstälts, torde tillräckligt ådagalägga
vigten och nödvändigheten af en sådan revision. Framläggandet af
ett förslag till nya valbestämmelser förutsätter emellertid en fullständig
kännedom om de efter riksdagsordningens fastställande på hithörande
område förekomna rättsfall, men då de undersökningar, som
för vinnande af en sådan kännedom äro erforderliga, icke lämpligen
kunna inom Riksdagen företagas, torde Riksdagen böra, på sätt herr
Beckman föreslagit, anhålla om Kongl. Mai:ts medverkan till ändamålets
vinnande.

Beträffande herr Hedlunds motion får utskottet anmärka, att det
hos oss häfdvunna omröstningssättet icke, så vidt utskottet har sig
bekant, visat sig medföra några afsevärda olägenheter. Något behof
att i detta afseende vidtaga någon ändring lärer således icke förefinnas,
men äfven om det kunde anses nödigt att vidtaga åtgärder till
betryggande af omröstningens hemlighet, torde i allt fall denna fråga
icke behöfva göras till föremål för särskild framställning till Kongl.

I enlighet med hvad ofvan blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

l:o) att herr Hedlunds motion icke måtte föranleda
någon Riksdagens åtgärd; men

2:o) att Riksdagen måtte, med bifall till herr
Beckmans motion, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t ville låta företaga en revision
af riksdagsordningens valbestämmelser och för Riks -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o lä.

dagen framlägga de förslag, som deraf kunna föranledas.

'' • i • ■''•''Y ■ f ;f,7, . ......i- * "I i ■’ ''■■''il''''.''1 ,

Stockholm den 17 mars 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

Reservationer:

mot utskottets hemställan i 2tära punkten:

‘ . ; • : /i|(/ • . . i''; . ;•}. ! •; .r- •. .-.• • jt.- :;v''i Wf !.•;''•

af herrar Bergius och Helander, som, enär de af motionären
föreslagna utförliga Valbestämmelser icke torde vara af behofvet påkallade
och icke heller torde leda till det af motionären afsedda mål,
ansett att utskottet bort hemställa, att motionen icke måtte föranleda
någon Riksdagens åtgärd; samt

af herrar Gustaf Berg, Behm och Rudebeck, hvilka yttrat:

»Då motionären icke bestämt angifvit, hvilka valbestämmelser den
föreslagna revisionen skulle afse, och då, såsom han äfven sjelf framhåller,
de af honom antydda oegentligheterna delvis redan äro undanröjda,
delvis än mer blifva det genom ett till grundlagsenlig behandling filande
ändringsförslag, samt således i allt fall för det närvarande en så
omfattande förändring i de stadganden, hvarom fråga är, som motionären
synes ifrågasätta, icke är påkallad af verkligt behof, hemställa vi,
att icke heller herr Beckmans motion må föranleda till
någon Riksdagens åtgärd.»

Herrar Ljungman och Alin hafva velat tillkännagifva, att de ej
deltagit i behandlingen inom utskottet af ofvan omförmälda frågor.

Stoekholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1893.