Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11 (Utlåtande 1893:Ku11 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

N.O It.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1893, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33 riksdagsordningen.

Under erinran, hurusom vid innevarande riksdag Första Kammaren
åter förkastat och Andra Kammaren åter antagit väckt motion
om rätt för kamrarne att sjelfva bland sina ledamöter utse talmän och
vice talmän, har herr Christian Biilow i motion, n:r 213, inom Andra Kammaren
uttalat såsom sin åsigt, att Andra Kammaren bör tillerkännas
rätt att sjelf få utöfva dessa val, under det att Första Kammaren må
fortfarande såsom hittills hos Konungen anhålla om talmän. På grund
häraf har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte antaga nedanstående
förslag till ändrad lydelse af § 52 regeringsformen och § 33
riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

§ 52.

Första Kammarens talman och två vice talmän utnämne Konungen.
Andra Kammaren utser bland sina ledamöter talman och två vice talmän.
Bih. till Riks. Prof. 1893. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 11.)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11. •.

Riksdagsordningen

§ 33.

1. Så snart fullmagten undergått den i mom. 1 af nästföregående
paragraf föreskrifna granskning samt berättelse om förloppet dervid
blifvit af chefen för justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter angår,
begär Första Kammaren ofördröjligen hos Konungen, medelst deputation,
talman och två vice talmän, dem Konungen då bland kammarens
ledamöter utnämner. Andra Kammaren väljer bland sina ledamöter
talman och två vice talmän.

2. Innan talmän blifvit utsedda föres i hvardera kammaren ordet
af den derstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar bevistat,
och der två eller flera ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den
af dem, som är till lefnadsåren äldst.

3. Vid samtidigt förfall i en af Riksdagens kamrar för både
talman och vice talman utses, på sätt vid val af talman i Andra Kammaren
eger ruin, en af kammarens öfrige ledamöter att tjenstgöra såsom
talman för tillfället.

Utskottet, som finner giltigt skäl icke vara för handen att tillstyrka
bifall till den föreslagna grundlagsändringen, hemställer,

att herr Biilows motion icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 mars 1893.

På utskottets vägnar:

O. BERGRIS.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

Reservationer:

af herr Vahlin, Ljungman, Bengtsson, Boström, Dalin, Wilcstén,
Elowson, Gyllensvärd och Hedin, som yttrat: /

»Till undanrödjande af de olägenheter, hvilka saknaden af föreskrift,
om hvilken det åligger att föra ordet vid samtidigt inträffande
förfall i en af Riksdagens kamrar för såväl talman som vice talman,
skulle kunna medföra, hafva gång efter annan, särdeles under de senaste
åren, olika förslag framstälts inom Riksdagen, såsom att kamrarne
skulle sjelfva ega att utse talmän och vice talmän, att de vid
samtidigt förfall för talman och vice talman skulle ega att utse en af
sina ledamöter att fungera som talman, eller att detta uppdrag skulle
fullgöras af den ledamot, hvilken, innan talman och vice talman blifvit
utsedde, enligt riksdagsordningen eger att föra ordet. Riksdagens
Andra Kammare har genom flera beslut häfdat den uppfattning, att
såväl talmän som vice talmän böra utses af kamrarne, hvilken uppfattning
åter af Första Kammaren lika ofta underkänts; lika litet har ett
under innevarande riksdag af konstitutionsutskottet framlagdt sammanjemkningsförslag
af innehåll, att kamrarne skulle sjelfva ega att utse
vice talmän, lyckats vinna någondera kammarens bifall.

Under sådana förhållanden synes derför icke vara att förvänta,
att de olägenheter, man vill afhjelpa, kunna genom för begge kamrarne
gemensamma bestämmelser undanrödjas, men deremot borde, enligt
reservanternas förmenande, en lösning af frågan på så sätt, att utseendet
af talman och vice talmän för hvardera kammaren bestämmes i
öfverensstämmelse med dess uppfattning, kunna vinna bifall af begge
kamrarne, och härigenom åtminstone en stridsfråga dem emellan genom
ömsesidigt tillmötesgående afföras från dagordningen.

Att talman och vice talmän i Första Kammaren utses af Konungen,
i den Andra åter af kammaren sjelf står måhända bäst tillsammans
med kamrarnes eget skaplynne och saknar icke heller motsvarighet
inom andra konstitutionella stater, såsom t. ex. Italien, Spanien, Österrike,
Ungern, Baden, Canada, och i viss mån äfven inom Bayern,
Hessen och Wiirtemberg.

På grund af nu anförda skäl anse vi, att utskottet bort, med
anledning af herr Bulows motion, hemställa,

att följande förslag till ändrad lydelse af § 52
regeringsformen och § 33 riksdagsordningen måtte
af Riksdagen antagas att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling:

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

Regeringsformen.

§ 52.

Första Kammarens talman och två vice talmän
utnämne Konungen. Andra Kammaren utser talman
och två vice talmän.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart fullmagterna undergått den i mom. 1
af nästföregående § föreskrift^ granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifvit af chefen för
justitiedepartementet, eller den i hans ställe förordnad
är, meddelad kamrarne, hvar i hvad dess ledamöter
angår, begäre Första Kammaren ofördröjligen hos
Konungen, meddelst deputation, talman och två vice
talmän, dem Konungen då bland kammarens ledamöter
utnämner. Andra Kammaren väljer bland sina
ledamöter talman och två vice talmän.

2. Då i något af de fall, som i 91, 93 och 94
§§ regeringsformen omförmälas, Riksdagen på de i
samma grundlags 95 § nämnde vederbörandes kallelse
sammanträder, eger Första Kammaren att, inom sig,
välja talman och vice talmän.

3. Innan talmän blifvit utsedde föres i hvardera
kammaren ordet af den derstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och, der
två eller flere ledamöter i lika många riksdagar deltagit,
den af dem, som är till lefnadsåren äldst.

4. Vid samtidigt förfall i en af Riksdagens kamrar
för både talman och vice talmän utses, på sätt
vid val af talman i Andra Kammaren eger rum,
en af kammarens öfrige ledamöter att tjenstgöra såsom
talman för tillfället.»

samt af herr Johnsson.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1893.