Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11

Utlåtande 1892:Ku11

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

1

N:o 11.

Ank. till Kiksd. kansli den 9 april 1892, kl. 11 f. ra.

.ti;'' “■> iM.'' ut::/ t j t ''»t * T.*t. ,: .c..gnm • ■- ■: >: >oii.ua->«'' .**;>:*• *

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändrad lydelse af § 16 riksdagsordningen.

Uti en från Andra Kammaren till konstitutionsutskottets behandling
öfverlemnad motion, n:o 187, anför herr Au g. Bokström, att den erfarenhet,
som vunnits under den tid, gällande stadganden om val till riksdagsmän
i Andra Kammaren egt giltighet, till fullo ådagalagt, att samtliga
af flera städer bestående valkretsar funnit med sina intressen mest
öfverensstämmande att använda det omedelbara valsättet. Den i § 16
riksdagsordningen gifna allmänna föreskrift om val medelst elektorer
måste således, hvad stadskommunerna anginge, anses för onödig, föråldrad
och stridande mot befolkningens gång efter annan upprepade
uttalanden, och den kunde dessutom medföra den olägenhet att, såsom
vid valen till majriksdagen år 1887 i flera fall skedde, stadskommuner
mot sin önskan nödgades använda det medelbara valsättet. På grund
häraf och då det jemväl inträffat, att till följd af kommunikationernas
beskaffenhet elektorer för stadskommun, som varit aflägset belägen från
valorten, icke kunnat utan afsevärd uppoffring af tid och penningar
sitt uppdrag fullgöra, samt det medelbara valsättet i allmänhet kräfde
eljest onödiga omgångar och svårigheter, hemstälde motionären, att Riksdagen
måtte till hyflande för vidare grundlagsenlig behandling antaga
följande förslag till ändrad lydelse af § 16 riksdagsordningen:

Bih. till Riksd. Frat. 1832. 3 Sami. 11 Haft. (N:o 11.)

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

§ 16-

1. Valen förrättas för landet inför — — — — — — — — —
tal af ett tusen.

2. I de valkretsar, som bestå af två eller flera städer, förrättas
valen omedelbart.

3. Kommuner ä landet, som hafva att gemensamt välja riksdagsman,
ega ock begagna det omedelbara valsättet, derest flertalet af de
röstberättigade så beslutar. Då förslag härom af de röstberättigade i
en kommun väckes medelst beslut, fattadt inför kommunalstämmas ordförande,
varder sådant meddeladt Konungens befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse om utgången, efter ty som de
flesta afgifna rösterna varit för bifall eller afslag. I sistnämnda fall
kan frågan icke förr, än en tid af fem år derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutes åter förändringen, träder den i kraft vid de val, som
näst efter en månad från kungörelsens utfärdande inträffar, och gäller
för en tid af minst fem år, hvarefter beslut om dess upphörande kan
på lika sätt som om dess införande fattas.

4. Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna — — —---

största folkmängden eger.

5. I stad, som har att ensam sända en eller flera riksdagsmän
— — — — — — — — — — eller dess ordförande.

I fråga om medelbara eller omedelbara val hyser utskottet ingen
tvekan att tillerkänna företrädet åt de omedelbara valen. Dessas principiella
företräde framför de medelbara valen framhölls redan af justitiestatsministern
de Geer i det yttrande till statsrådsprotokollet, som åtföljde
förslaget till nu gällande riksdagsordning, men att, detta oaktadt,
hvarken samma förslag eller gällande bestämmelser om sättet för val
af riksdagsmän till Andra Kammaren kommit att innehålla ovilkorlig
föreskrift om omedelbara val annat än för de städer, hvilka ega att
utan förening med andra utse riksdagsman, berodde på insigten derom
att i ett land, så glest befolkadt som vårt, de omedelbara valen i verkställigheten
äro förenade med vissa svårigheter, i följd deraf att utan
föregående öfverläggningar i allmänhet lätt uppkommer en allt för stor
splittring af rösterna, men talrikt besökta valmöten äro svårare att
åstadkomma, ju längre väg de väljande måste färdas till samlingsplatsen.''

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

3

Då emellertid de hinder, som sålunda åberopats mot ett ovilkorlig^
tillämpande at“ det omedelbara valsättet, icke numera torde ega någon
egentlig betydelse för de till valkretsar indelade städerna, hvilket väl
får anses framgå deraf att, på sätt motionären anmärkt och den officiella
statistiken bekräftar, samtliga stad svalkretsar numera använda
det omedelbara valsättet, finner utskottet giltiga skäl föreligga för
tillstyrkande af bifall till motionärens förslag, att riksdagsmannavalen
äfven i de till valkretsar indelade städerna skola förrättas omedelbart;
och utskottet anser sig så mycket hellre böra förorda detta förslag, som
genom dess antagande sistnämnda städers invånare komme att befrias
från åtskilliga svårigheter och olägenheter, som nu gällande bestämmelser
om valsättet för dem medföra.

Utskottet, som således instämmer i motionens syfte, har dock ansett
lämpligt att åt förslaget till ändring af § 16 riksdagsordningen gifva
en från den af motionären föreslagna lydelse af paragrafen något afvikande
redaktion, afseende hufvudsakligen att åstadkomma en följdrigt.
ig ordning af paragrafens särskilda delar; och vill utskottet härvid
särskildt anmärka, att då i en hvar af de städer, som hafva att ensamma
utse en eller flera riksdagsmän, finnes magistrat, och det icke
kan antagas, att de i en öfverskådlig framtid skola erhålla något annat
styrelsesätt än det nuvarande, den i paragrafens sista punkt gifna bestämmelse,
att i stad, der magistrat ej finnes, den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande skall taga den befattning
med riksdagsmannaval, som eljest tillkommer magistrat eller dess ordförande,
lämpligen bör vid den omflyttning af paragrafens särskilda
delar, som utskottet vill föreslå, ställas i sammanhang med öfriga bestämmelser
i fråga om de till valkretsar indelade städerna, deribland
ju finnas några, hvilkas styrelse ej utgöres af magistrat. Den ifrågasatta
grundlagsändringen torde ock medföra uteslutning af några uttryck
i § 18 riksdagsordningen; och äro såväl dessa ändringar som
ock liknande uteslutning på ett par ställen i § 16 utaf beskaffenhet att
icke behöfva särskildt motiveras.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen i anledning af herr Bokströms
motion måtte antaga följande förslag till ändrad lydelse
af §§ 16 och 18 riksdagsordningen att hvila
till vidare grundlagsenlig behandling:

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 16-

Valen förrättas, för landet, inför
domhafvanden medelst elektorer, som
utses inför kommunalstämmans ordförande.
För hvarje kommun väljes
en elektor och derutöfver, efter
folkmängden, en för hvarje fullt
tal af ett tusen.

I de valkretsar, som bestå af två
eller flera städer, utses inför magistraten
en elektor för hvarje stad
och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda till
riksdagsmannaval inför magistraten
i den stad inom valkretsen, som
största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i
en kommun väckes medelst beslut,
fattadt inför kommunalstämmans
ordförande eller magistrat, varder
sådant meddeladt Konungens befallningshafvande,
som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter ty som de flesta afgifna
rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fäll kan frå -

Valen förrättas, för landet, inför
domhafvanden medelst elektorer,
som utses inför kommunalstämmans
ordförande. För hvarje kommun
väljes en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för hvarje
fullt tal af ett tusen.

Kommuner å landet, som hafva
att gemensamt välja riksdagsman,
ega dock begagna det omedelbara
valsättet, derest flertalet af de
röstberättigade så beslutar. Då
förslag härom af de röstberättigade
i en kommun väckes medelst
beslut, fattadt inför kommunalstämmas
ordförande, varder
sådant meddeladt Konungens befallningshafvande,
som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter ty som de flesta afgifna
rösterna varit för bifall eller afslag.
I sistnämnda fall kan frå -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

5

(Nuvarande lydelse)
gan icke förr, än en tid af fem år
derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen, träder
den i kraft vid det val, som näst
efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och gäller för
eu tid af minst fem år, hvarefter
beslut om dess upphörande kan på
lika sätt som om dess införande
fattas. Vid de omedelbara valen
afgifvas rösterna, särskilt för
hvarje kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat;
och skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande
åt den, som de flesta rösterna erhållit,
valprotokollen insändas, för
kommunerna å landet till domhafvanden
och för städerna till magistraten
i den stad, som största
folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända
eu eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt
om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.
I stad, der magistrat ej linnes,

(Föreslagen lydelse.)
gan icke förr, än en tid af fem år
derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen, träder
den i kraft vid det val, som näst
efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och gäller för
eu tid af minst fem år, hvarefter
beslut om dess upphörande kan på
lika sätt som om dess införande
fattas.

I de valkretsar, som bestå af två
eller flera städer, förrättas valen
omedelbart.

Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och
skola för rösternas sammanräknande
och fullmagts utfärdande åt
den, som de flesta rösterna erhållit,
valprotokollen insändas, för kommunerna
å landet till domhafvanden
och för städerna till magistraten
i den stad, som största folkmängden
eger. I stad, der magistrat
ej finnes, skall den för sådan
stad särskildt tillsatta styrelse taga
den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt §§ 20
och 22 tillhör magistrat.

I stad, som bar att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten
; och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på
sätt om val till stadsfullmägtige
är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-.o 11.

(Nuvarande lydelse.)

skall den för sådan stad särskild t
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna
§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

(Föreslagen lydelse.)

Anm. Derest det af innevarande
års Riksdag till hvilande antagna
förslag till ändrad lydelse af §§ 6,
13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen
vinner Riksdagens bifall,
skall lista stycket i § 16 erhålla
denna lydelse:

Å landet väljes riksdagsman medelst
elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, eu för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den
domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om två domsagor äro
förenade till en valkrets, inför domhafvanden
i den af dessa domsagor,
hvilken den största folkmängden
eger.

§ 18.

Konungens befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der

Konungens befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras, derom
underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för valet
i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der det

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

7

- : (Nuvarande lydelse.)

det. eger ruin, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannavalet.
Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om kallelse
till kommunalstämma och allmän
rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått
elektorsbefattning sig uppdragen,
såsom fullmagt meddela till rigtiglieten
bestyrkt utdrag af val protokollet.

Stockholm den 9 april 1892.

(Föreslayen lydelse.)

eger rum, skall hållas minst åtta dagar
före riksdagsmannavalet. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma stadgadt
är.

Der elektorsval hållet är, skall
kommunalstämmans ordförande åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

På utskottets vägnar:
O. BERGTUS.

Reservation:

af herrar Bergius, Alin och Kajerdt, som yttrat:

»Enligt nu gällande bestämmelser ega städer, som hafva att gemensamt
välja riksdagsmän, rätt att begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af röstberättigade så beslutar. I följd häraf är den af
utskottet föreslagna ändringen icke nödig. Och då den beröfvar de
valkretsar, som på grund af afståndet mellan de kommuner, af Indika
de utgöras, kunna vara mest i behof af det medelbara valsättet, möj -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 11.

8

ligheten att, om de finna det vara för sig lämpligt, använda detta valsätt,
så är den föreslagna ändringen enligt vår åsigt icke heller nyttig.
På dessa skäl anse vi utskottet icke hafva bort till kamrarne ingå
med förslag om nu ifrågavarande grundlagsändring.

Herrar von Strokirch och Billing hafva velat tillkännagifva, att de
ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckman, 1892.

Tillbaka till dokumentetTill toppen