Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10

Utlåtande 1909:Ku10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

1

Nso 10.

Ank. till Biksd. kansli den 4 Maj 1909, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
om införande af öppen omröstning i Riksdagens kamrar.

Uti en inom Andra Kammaren Täckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 225, har herr Sven Persson hemställt, att Riksdagen
måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig behandling följande

Förslag

till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

§ 60.

När ärende--— därom tillåtas. Omröstning skall ske öppet

och medelst namnupprop. Befinnas i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,
de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill
afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig
slutna och hoprullade och afgöres då omröstningens utgång genom den
sedel, som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan
upptager.

§ 65.

När i fråga---Riksdagens beslut. Om vid sammanräkning

af de afgifna rösterna dessa befinnas fika delade, nedlägge Andra KamBih.
till Riksd. Prof. 1909. 3 Sami. 5 Höft. (N:o 10). 1

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

marens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en af kammarens ledamöter på anmodan
af talmannen ur rösturnan upptager.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola blifva gällande, böra vara enkla, hoprullade,
omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas''
namn, som från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer,
som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

Vidare har till utskottets behandling hänvisats en inom Andra Kammaren
af herr vice talmannen Karl Staaff samt herrar Th. af Callerholm, friherre
Carl Carlson Bonde, E. A. Nilson, Johan Ericsson, Karl Starbäck,
I). Persson i Tällberg, Fridtjuv Berg, K. G. Karlsson, L. Gast. Broomé,
Ad. Wiklund, Joll. Ström, Ernst Beckman, Axel Schotte, Jacob Pettersson
och G. Jansson väckt motion, n:o 260, däruti motionärerna hemställt, att
Riksdagen måtte såsom hvilande till vidare grundlagsenlig behandling antaga
följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

§ 60.

När ärendet -— — därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet och
medelst namnupprop. Befinnas i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,
de afgifna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill afsedd
rösturna en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika samt hvar för sig slutna
och hoprullade, och afgöres då omröstningens utgång genom den sedel,
som en af kammarens ledamöter på anmodan af talmannen ur rösturnan
upptager.

§ 65.

När i fråga — — — — Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
af de afgifna rösterna dessa befinnas lika delade, nedlägge Andra
Kammarens talman i en därtill afsedd rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika samt hvar för sig slutna och hoprullade, och afgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en af Andra Kammarens ledamöter
på anmodan af talmannen ur rösturnan upptager.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

3

§ 75.

Vid alla val, h vil ka alltid skola ske med slutna sedlar, iakttages —

— — — erfordras.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom herr Staaff och medmotionärer erinrat förelåg vid nästlidet års utskottets
riksdag en af honom m. fl. väckt motion af enahanda innebörd, som den yttrande.
nu förevarande. Uti sitt öfver motionen afgifna utlåtande anförde konstitutionsutskottet
hufvudsakligen följande:

»Ur principiell synpunkt sedt, torde det näppeligen kunna med fog
bestridas, att det öppna omröstningssättet äger ett afgjordt företräde framför
det slutna. Riksdagsmannauppdraget är ett i alldeles särskild mening
offentligt uppdrag och bör såsom sådant utöfvas offentligt. I full öfverensstämmelse
härmed äro också i regeln Riksdagens förhandlingar offentliga,
och allt hvad som därunder förekommer och yttras tages till protokoll,
som blifva för allmänheten tillgängliga. Denna grundsats har man
emellertid icke ansett sig böra tillämpa beträffande själfva sättet för frågornas
afgörande. I stället för att äfven härvid låta offentligheten komma
till sin rätt, har man funnit sig böra föreskrifva, att afgörandet skall ske
genom sluten omröstning, och har denna afvikelse från den eljest följda
grundsatsen motiverats därmed, att man velat möjliggöra för en representant
att oberoende af hvarje påtryckning fatta sitt beslut endast på grund
af egen öfvertygelse.

Äfven om utskottet icke vill bestrida, att den slutna omröstningen
någon gång kan göra det lättare för representanten att sjanständigt fatta
sitt beslut, har utskottet icke kunnat finna denna omständighet innebära
ett fullgiltigt skäl för en afvikelse från den eljest tillämpade grundsatsen
om riksdagsförhandlingarnas offentlighet. Ifrågavarande undantagsbestämmelse
anser utskottet hafva så mycket mindre fog för sig, som den ytterst
synes hvila på den för enhvar själfständig representant förödmjukande
uppfattningen, att han icke skulle våga Öppet fullgöra sin plikt att handla
efter bästa samvete och öfvertygelse. Härtill kommer, såsom herr Staaff
och medmotionärer jämväl framhållit, att den slutna omröstningen ingalunda
lämnar någon säker garanti för att representanterna vid frågornas
afgörande alltid fatta sina beslut med hänsyn till hvad det allmännas bästa

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

kräfver. Ty lika väl som detta omröstningssätt bereder representanten
tillfälle att oberoende af påtryckning följa sin egen öfvertygelse, lika väl
underlättar det för honom möjligheten att låta sin röst bestämmas af
mindre goda bevekelsegrunder. Redan denna omständighet, att en representant
med det nuvarande omröstningssättet kan tänkas afgifva sin röst
på annat sätt, än man af hans uppträdande under de föregående förhandlingarna
haft anledning förvänta, synes innebära tillräckligt skäl för vidtagande
af den utaf motionärerna föreslagna reformen.

Utskottet delar ock den af herr Staalf och medmotionärer uttalade
mening, att valmännen kunna äga befogade anspråk på att i större utsträckning,
än med det nuvarande omröstningssättet är möjligt, vinna
kännedom om sina representanters ställning till de olika och mångskiftande
frågor, som komma under Riksdagens bedömande. Riksdagens ledamöter
erhålla ju sitt viktiga och ansvarsfulla uppdrag på grund af det förtroende
deras väljare sätta till dem till följd af den verksamhet de utöfvat och de
uttalanden de före valen haft. Det kan då, efter utskottets förmenande,
icke vara mer än rätt och billigt, att valmännen också sättas i tillfälle
att utan svårighet erfara, huruvida de valda representanternas verksamhet
i Riksdagen varit sådan, att de motsvarat det dem gifna förtroendet och
fortfarande äro däraf förtjänta.

Slutligen vill utskottet erinra, att öppen omröstning förekommer i ett
stort antal länder såsom Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Ungarn,
Schweiz, Nederländerna, Belgien, England, Frankrike, Italien och Nordamerikas
Förenta stater, och har, såvidt utskottet har sig bekant, detta
omröstningssätt i dessa länder på ett tillfredsställande sätt bestått
profvet.»

Då konstitutionsutskottet icke funnit anledning att frångå den af utskottet
vid nästlidet års riksdag i frågan sålunda uttalade uppfattning,
får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med anledning af förevarande
motioner, antaga att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling följande

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

5

Förslag

till

ändrad lydelse af §§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen afgöras,
böra därtill börande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant äskar. Ej må något
mål, däri öfverläggning ägt rum, till
slutligt afgörande företagas, förr än
kammaren på talmannens hemställan
förklarat öfverläggningen slutad;
börande därefter proposition framställas.
Kan fråga blifva föremål
för bifall eller afslag, bör talmans
första proposition lyda på bifall.
Om denna besvaras med nej, och
anmärkningar i saken blifvit under
öfverläggningen gjorda, bör den följande
propositionen i enlighet med
dem uppställas. Innefattar ett förslag
flera delar, som ej lämpligen
kunna i ett sammanhang afgöras,
bör särskild proposition å hvardera
delen framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskrifven. — Proposition
skall alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen tillkännagifve
sin uppfattning af det
svar, som lämnats, hvarvid skall
bero, så vida ej votering begäres,

(Föreslagen lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen afgöras,
böra därtill hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant äskar. Ej må något
mål, däri öfverläggning ägt rum, till
slutligt afgörande företagas, förr än
kammaren på talmannens hemställan
förklarat öfverläggningen slutad;
börande därefter proposition framställas.
Kan fråga blifva föremål
för bifall eller afslag, bör talmans
första proposition lyda på bifall.
Om denna besvaras med nej, och
anmärkningar i saken blifvit under
öfverläggningen gjorda, bör den följande
propositionen i enlighet med
dem uppställas. Innefattar ett förslag
flera delar, som ej lämpligen
kunna i ett sammanhang afgöras,
bör särskild proposition å hvardera
delen framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskrifven. — Proposition
skall alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen tillkännagifve
sin uppfattning af det
svar, som lämnats, hvarvid skall
bero, så vida ej votering begäres,

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse:)
hvilken då ej må vägras; en hvar i
öfrigt obetaget att låta sin särskilda
mening i protokollet antecknas. Ingen
må försöka att beslutet genom
ny öfverläggning upprifva. — Då
voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och anslås,
samt omröstningen strax därefter
verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga rum,
ej heller någon omröstning därom
tillåtas.

Omröstningen skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla, slutna och
hoprullade sedlar, och hör, till undvikande
af lika röstetal för ja och nej,
i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid hvarje omröstning
jöre sedlarnas uppräkning en
bland dem uttaga och genast förseglad
aflägga. Om vid sammanräknandet
af de öfriga sedlarna rösterne befinnas
lika delade, skall den förseglade sedeln
öppnas och afgöra beslutet. Är
pluralitet redan vunnen, bär den aflagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller om reglera entariska
föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
oeh utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster

(Föreslagen lydelse:)
hvilken då ej må vägras; en hvar i
öfrigt obetaget att låta sin särskilda
mening i protokollet antecknas. Ingen
må försöka att beslutet genom
ny öfverläggning upprifva. — Då
voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och anslås,
samt omröstningen strax därefter
verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga rum,
ej heller någon omröstning därom
tillåtas. Omröstningen skall ske
öppet och medelst namnupprop. Befinnas
i mål, där blott enkel pluralitet
erfordras, de afgifna rösterna lika
delade, nedlägge talmannen i en därtill
af sedd rösturna en ja-sedel och
en nej-sedel, båda lika samt hvar för
sig slutna och hoprullade, och afgöres
då omröstningens utgång genom den
sedel, som en af kammarens ledamöter
på anmodan af talmannen ur rösturnan
upptager.

§ 65.

När i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning, inkomster

7

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse:)
och utgifter, kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarne hvar för sig
rösta om de olika beslut, hvari
hvardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller de
flesta ledamöters af båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut. För att vid
sådan omröstning förekomma lika antal
röster, skall i Andra Kammaren
ajläggas och förseglas en sedel, hvilken,
i händelse de öfriga sammanräknade
rösterna utfalla lika, öppnas
och af gör frågan. Är pluralitet redan
vunnen, hör den aflagda sedeln oupphruten
genast förstöras.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarne,
så framt de skola blifva
gällande, böra vara enkla, slutna,
hoprullade, omärkta och fria så väl
från all tvetydighet i anseende till
personernas namn, som från oriktighet
i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val undfått
lika antal röster, skiljes genom
lottning, när så erfordras.

Stockholm den 4 maj 1909.

(Föreslagen lydelse:)
och utgifter, kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt utskotts
förslag varda sammanjämkade,
skola bägge kamrarne hvar för sig
rösta om de olika beslut, hvari
hvardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller de
flesta ledamöters af båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
af de afgifna rösterna
dessa befinnas lika delade, nedlägge
Andra Kammarens talman i en därtill
af sedd rösturna en ja-sedel och en
nej-sedel, båda lika samt hvar för sig
slutna och hoprullade, och af g öres då
omröstningens utgång genom den sedel,
som en af Andra Kammarens ledamöter
på anmodan af talmannen ur
rösturnan upptager.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna
sedlar, och iakttages därvid, att
namnsedlarne, så framt de skola
blifva gällande, böra vara enkla,
hoprullade, omärkta och fria såväl
från all tvetydighet i anseende
till personernas namn, som från
oriktighet i anseende till deras antal.
Mellan personer, som vid val
undfått lika antal röster, skiljes genom
lottning, när så erfordras.

På utskottets vägnar:
KARL STAAPF.

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

Reservation:

af herrar Behm, Blomberg, Säve, Östberg, Fatbeck, Sjöholm, Clason, Bellinder
och von Mentor, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att ifrågavarande motioner icke måtte föranleda
någon Riksdagens åtgärd.

Det skulle här antecknas, att herrar Nyström, Uppström, Jansson och
Larsson icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1909.