Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10 (Utlåtande 1897:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

X:« lO.

Ank. till Riksd. kansli den 10 maj 1897, kl. 12 midd.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta
motioner dels om bestämmande af en gemensam dag
för val af riksdagsmän i Andra Kammaren, dels
ock om vissa ändringar i riksdagsordningens bestämmelser
i fråga om val till Andra Kammaren.

Till konstitutionsutskottet har Andra Kammaren hänvisat en af herr
N. Wallmark väckt motion, n:o 151, deruti motionären hemstält, att Riksdagen
måtte till hvilande i grundlagsenlig ordning antaga den ändring
af riksdagsordningen, att val af riksdagsman i Andra Kammaren skulle
verkställas andra söndagen eller, om Riksdagen så funne lämpligare, andra
lördagen i september månad näst före början af de tre år, för hvilka
valen gälde; och har motionären öfverlemnat åt konstitutionsutskottet att,
om det biträdde hufvudtanken i förslaget, verkställa den närmare formuleringen
af den åsyftade grundlagsändringen.

Likaledes har Andra Kammaren till konstitutionsutskottet hänvisat
eu af herr E. A. Lindblad väckt motion, n:o 22, om skrifvelse till Kongl.

Bill. till Riksd. Prof. 1897. 3 Sami. 10 Häft. (N:o 10.) 1

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till sådana
ändringar i riksdagsordningens bestämmelser i fråga om val af riksdagsmän
i Andra Kammaren, hvarigenom vissa i motionen antydda brister
beträffande stadgandena om valprotokollens formulering och insändande
samt förfarandet med valsedlar^ måtte kunna undanrödja^ eller väsentligen
minskas.

Frågan om bestämmandet af en för hela riket gemensam dag för
val af riksdagsmän i Andra Kammaren har vid åtskilliga tillfällen varit
föremål för Riksdagens pröfning. Vid behandlingen af de förslag, som i
detta afseende blifvit framstälda, har det städse allmänt erkänts, att det
skulle vara i flera afseenden fördelaktigt, om en gemensam valdag kunde
bestämmas, men beträffande hvarje dag, som blifvit dertill föreslagen, har
alltid från någon sida anmärkts, att den föreslagna dagen vore af en eller
annan anledning mindre passande, och hittills har man ej kunnat enas
om någon dag, som skulle befinnas lämplig till valdag för hela riket.

Utskottet kan ej annat än dela den vid åtskilliga tillfällen uttalade
åsigten, att införandet af en gemensam valdag, hvilket nu åter blifvit ifrågasatt,
otvifvelaktigt skulle i åtskilliga hänseenden medföra fördelar. Vid
riksdagen 1887, då konstitutionsutskottet med anledning af i ämnet väckt
motion uti sitt betänkande n:o 8 framlade förslag till antagande af eu
för land och stad gemensam valdag, yttrade utskottet, sedan det antydt
önskvärdheten deraf, att riksdagsmannavalen omfattades med lifligare intresse,
än dittills i allmänhet varit fallet, bland annat: »Erfarenheten har
otvetydigt lemnat det vittnesbörd, att deltagandet är allmännare i de val,
hvartill förberedelserna i god tid tagit sin början, och den omständighet,
att valdagen är i lagen bestämd, kan, enligt utskottets åsigt, icke undgå
att tidigare än eljest fästa valmännens uppmärksamhet på det stundande
valet. En sådan bestämmelse skulle vidare förekomma det understundom
inträffande fall, att valet utsattes till en för valmännen olämplig dag,
och de olägenheter, som emellanåt försports af valens sena eller ofullständiga
kungörande, skulle försvinna eller åtminstone i väsentlig mån
minskas». Till dessa skäl kommer ytterligare den omständigheten, att
införandet af bestämmelse om en för land och stad gemensam valdag
skulle medföra, att den valagitation, som med mer eller mindre styrka

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

nu i regel pågår under större delen af valtiden, skulle blifva till tid och omfattning
betydligt begränsad; och ett dylikt förhållande måste utskottet
betrakta såsom en ganska stor vinst,.

Såsom bevis på att idén om en gemensam valdag förut vunnit tillslutning
inom Riksdagen, vill utskottet erinra derom, att vid 1884 års
riksdag ett af konstitutionsutskottet med anledning af motion i frågan
framlagdt förslag, i syfte att till gemensam valdag för landsbygden bestämma
andra måndagen i juli månad, af båda kamrarne antogs att hvila
till vidare grundlagsenlig behandling. Orsaken, hvarför detta förslag vid
1885 års riksdag af Andra Kammaren förkastades, torde vara att söka i
den uppfattningen, att den föreslagna dagen ej vore fullt lämplig.

Den erfarenhet, man vunnit från de föregående tillfälle^, denna fråga
vant föremål för behandling, torde väl bidraga att minska svårigheten
att slutligen finna den dag, som för de olika delarne af landet vore mest
passande till gemensam valdag. Då det emellertid lärer vara uppenbart,
att det icke är möjligt att finna någon dag, beträffande hvilken icke från
en eller annan del af vårt vidsträckta land någon anmärkning skulle
kunna framställas, bör man fasthålla dervid, att, om man verkligen önskar
komma till något resultat i frågan, man bör se saken i stort och
icke tillmäta mindre betydande lokala förhållanden någon afgörande vigt.
En del af de anmärkningar, som emot olika föreslagna dagar blifvit frarnstälda,
äro för öfrigt af så ringa betydenhet, att de af sig sjelfva skulle
förfalla, derest en gemensam valdag blefve antagen, enär denna säkerligen
kom me att betraktas såsom en nationel bemärkelsedag, hvilken lång tid
i förväg blefve af de valberättigade anslagen för det ändamål, hvartill
den blifvit bestämd.

Herr Wallmark har nu föreslagit, att andra söndagen eller, om så
funnes lämpligare, andra lördagen i september skulle bestämmas till valdag.
Med motionären är utskottet så till vida ense, att september månad
måste anses såsom den, till hvilken, med hänsyn till förhållandena såväl
i städerna som på landsbygden, en gemensam valdag lämpligast bör förläggas;
dock torde särskildt beträffande städerna ett större deltagande i
valet vara att förvänta, om detsamma utsättes till någon af de sista dagarne
i månaden.

Beträffande åter frågan, hvilken veckodag som skulle antagas till gemensam
valdag, vill utskottet först och främst i fråga om förslaget att härtill
bestämma eu söndag erinra derom, att konstitutionsutskottet vid 1891
års riksdag uti sitt betänkande n:o 9 i denna fråga anmärkt, att emot

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

en sådan anordning alltid anförts stora betänkligheter, och detta äfven
från deras sida, som förfäktat lämpligheten af en gemensam valdag. Många
skulle nemligen på grund af sin religiösa öfvertygelse anse sig ej kunna
deltaga i riksdagsmannaval, som anstäldes å söndag, och valförrättare, som
kunde hysa dylika betänkligheter, skulle mot sin öfvertygelse blifva tvungna
att då tjenstgöra. Redan enligt gällande bestämmelser kunde visserligen
riksdagsmannaval utsättas att förrättas å söndag, men med införande i
grundlagen af det föreslagna stadgandet skulle möjlighet saknas för valförrättaren
att utsätta annan dag, äfven om han visste, att inom valkretsen
en bestämd mening vore rådande mot valets förrättande å söndag.
Ett dylikt stadgande skulle säkerligen på många ställen inom landet uppväcka
missnöje. I öfrigt vore det tvifvelaktigt, huruvida möjlighet förefunnes
att å söndag förlägga valen till sådan tid, att gudstjensten derigenom
icke stördes eller hindrades. Redan å landsbygden skulle detta
säkerligen ofta vara förenadt med stora svårigheter, och hvad anginge
städerna och i synnerhet de större städerna, skulle det icke ens låta sig
göra, då tiden för valen derstädes måste utsträckas öfver en stor del af
dagen, om valmännen skulle beredas tillfälle att få afgifva sina röster
och få göra det på ett för dem lämpligt sätt. Vid 1892 års riksdag, då
frågan att bestämma viss söndag till gemensam valdag åter upptagits,
förklarade konstitutionsutskottet sig vidhålla den 1891 uttalade uppfattningen;
och något skäl att nu frångå densamma har utskottet ej funnit
vara förebragt.

Den bland veckans öfriga dagar, som synes mest lämplig till gemensam
valdag, är otvifvelaktigt lördagen, och invändningen, att å denna dag
bruka hållas torgdagar och dylikt, som kunde hindra landtbefolkningen
att deltaga i ett till sådan dag utsatt val, torde ej få någon praktisk
betydelse, sedan i grundlag blifvit bestämdt, att de hvart tredje år förekommande
allmänna riksdagsmannavalen skulle företagas å eu viss angifven
dag.

Sedan utskottet sålunda kommit till det resultat, att det ansett sig
böra förorda införande af den bestämmelse, att sista lördagen i september
antages till gemensam valdag för såväl landsbygden som städerna, har
den frågan kommit under öfverläggning, huruvida i de valkretsar, der
valen ske genom elektorer, utseendet af dessa skulle ega rum å den gemensamma
valdagen, eller om å densamma skulle företagas den förrättning,
dervid elektorerna afgifva sina röster. Det förslag till införande af
gemensam valdag, hvilket 1884 förklarades hyllande, afsåg, att å denna

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

dag skulle verkställas dels de omedelbara valen, dels ock elektorsvalen;
och ehuru konstitutionsutskottets vid 1887 års riksdag framlagda förslag
till gemensam valdag äfvensom derefter i ämnet väckta motioner ej
afsett elektorsvalet, utan endast sjelfva riksdagsmannavalet, håller utskottet
före, att, då den ifrågasatta förändringen har till syfte att åstadkomma
ett litligare deltagande i valen från de val berättigades sida, jemväl elektorsvalen
böra å den gemensamma valdagen företagas.

I sammanhang härmed har utskottet ansett lämpligt föreslå, att föreskrift
meddelas, att elektorerna skola till riksdagsmannaval sammanträda
tidigast å åttonde, senast å fjortonde dagen från den dag de blifvit
utsedda, äfvensom att vid omedelbara val i valkretsar, som bestå af flera
kommuner, rösternas sammanräkning skall ega rum å fjortonde dagen
efter valdagen.

De §§ i riksdagsordningen, hvilka beröras af de nu förordade förändringarna
och sålunda i händelse af beslut i denna rigtning måste
ändras, äro §§ 15, 16 och 18.

I § 16 riksdagsordningen har utskottet funnit skäligt att jemväl
föreslå eu annan förändring. I slutet af dess tredje moment förekommer
bestämmelsen »och skola för rösternas sammanräknande och fullmagts
utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas — —». Den här inryckta erinran om fullmagts utfärdande är
på detta ställe fullkomligt öfverflödig, enär § 17 innehåller bestämmelse
om, hvilken som skall anses lagligen vald, samt § 20 föreskrifver, att
fullmagt skall ofördröjligen utfärdas för den valde. Orden: och fullmagts
utfärdande åt den, som de flesta rösterna erhållit, böra således utgå ur tredje
momentet af § 16, såsom här obehöfliga.

Slutligen har utskottet ansett sig böra föreslå, att de olika momenten
i §§ 15 och 16 riksdagsordningen, i likhet med hvad som
egt rum med åtskilliga andra paragrafer i riksdagsordningen, förses med
ordningsnummer, bland annat på den grund, att första momentet af § 15
redan är i § 13 riksdagsordningen åberopadt under till siffran angifvet
nummer.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

De brister i riksdagsordningens stadganden om val till Andra Kammaren,
hvilka herr Lindblad i sin motion önskar undanröjda, angifvas
vara:

dels att inga föreskrifter Unnas för formuleringen af de valprotokoll,
hvilka vid omedelbara val skola insändas till domhafvande eller magistrat;

dels att valförrättare ej är uttryckligen berättigad att infordra felande
val protokoll; och

dels att föreskrifter saknas om valsedlarnes tillvaratagande och förvaring.

Vid åtskilliga tillfällen hafva inom Riksdagen förslag blifvit väckta
i det syfte, som i herr Lindblads nu ifrågavarande motion angifves, men
dessa hafva alltid fallit i Första Kammaren. Andra Kammaren har deremot
vid tre särskilda tillfällen, åren 1888, 1891 och 1893, uttalat sig
för skrifvelse till Kong!. Maj:t med begäran om revision af riksdagsordningens
valbestämmelser.

Beträffande först frågan om valprotokollens formulering, har herr
Lindblad anmärkt, att den omständigheten, att bestämmelser härom ej
finnas gifna, antagligen vore orsaken dertill, att valprotokollen så ofta
innefattade otydlighet, som föranledde kasserandet af ett större eller mindre
antal röster, hvartill komme, att uppfattningen, huru ett valprotokoll
rätteligen borde formuleras, vore ganska olika, i det att protokollens ordalydelse
af vissa valförrättare underkastades strängare kritik än utaf andi’a.
Dessa olägenheter skulle enligt motionärens tanke förekommas eller väsentligen
minskas, om formulär till valprotokoll utarbetades och öfverlemnades
till kommunalstämmornas ordförande.

I likhet med herr Lindblad anser utskottet, att fastställande af formulär
för valprotokoll skulle vara ett synnerligen praktiskt sätt att för
vederbörande underlätta det rigtiga affattande! af dessa protokoll, men
utskottet håller före, att denna bestämmelse bör utsträckas så, att formulär
böra fastställas icke blott för protokoll öfver omedelbara val, utan
jemväl för protokoll öfver elektorsval. Att i riksdagsordningen intaga
sådana specialbestämmelser som formulär till valprotokoll anser utskottet
emellertid ej lämpligt, utan vill föreslå, att fastställandet af dylika formulär
öfverlemnas till Kongl. Maj:t, och att i §§ 16 och 18 riksdags -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

ordningen endast intages en bestämmelse, att protokollen böra afmattas i
enlighet med sålunda af Kongl. Maj:t faststälda formulär.

Blanketter till valprotokoll enligt dessa formulär skulle genom Konungens
befallningshafvande öfverlemnas till vederbörande, hvarjemte formulären
naturligen komme att intagas i Svensk Författningssamling.

Den andra af herr Lindblad framstälda anmärkningen, om behof af
förbättrade stadganden angående riksdagsmannaval, afser att förekomma,
det i en valkrets, som består af flera kommuner, de kommunala myndigheterna
genom uraktlåtenhet att insända valprotokoll förorsaka, att de
valberättigade inom en kommun beröfvas inflytande på valet. Förslag
hafva vid flera tillfällen blifvit framstälda i syfte att förekomma försumlighet
i detta hänseende, och särskildt torde här böra påpekas, att Andra Kammaren
två gånger — 1889 och 1892 — uttalat sig för det af herr Lindblad
förordade stadgandet, att valförrättare skulle åläggas infordra felande
valprotokoll.

Utskottet anser emellertid af flera orsaker ett införande af en dylik
bestämmelse ej vara att förorda. De fall, då insändande af valprotokoll
•helt och hållet försummas, torde vara ytterligt sällsynta, hvaremot med
nu gällande bestämmelser det oftare lärer inträffa, att protokoll inkomma
ofullständiga eller felaktiga och på denna grund ej kunna tagas i betraktande
vid rösternas sammanräkning. Utskottet anser af denna orsak,
att, om den föreslagna bestämmelsen skulle införas, densamma konseqvent
borde utsträckas derhän, att valförrättare!) äfven skulle ega att infordra
nya protokoll i stället för ofullständiga eller felaktiga sådana. Emot eu
sådan bestämmelses införande kan dock anmärkas, dels att valförrättare!)
derigenom skulle komma i eu sådan ställning, att han först skulle underkasta
de inkomna protokollen eu förberedande granskning och sedan på
nytt vid röstsammanräkningen pröfva deras giltighet, dels ock att det
kunde leda till oformlighet, om å landet olika personer förvaltade domareembetet,
då den förberedande granskningen egde rum, och den dag, röstsammanräkningen
skedde, samt dessa hade olika åsigter beträffande ett
valprotokolls giltighet.

Om man detta oaktadt anser, att ett dylikt stadgande bör införas,
skulle emellertid ganska stora svårigheter uppstå vid bestämmande
af dess omfattning. Huru många gånger skulle t. ex. ett föreläggande
förnyas, om det ej blefve åtlydt, och huru skulle de påföljder

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

bestammas, utan hvilka ett föreläggande blefve kraftlöst emot en möjligen
tredskande?

Då det dessutom emot införande af en sådan bestämmelse som den
nu omhandlade kan anmärkas, att valförrättningens afsilande derigenom
skulle fördröjas, samt det syfte, som nu är i fråga, eller beredande af bästa
möjliga garantier för samtliga de afgifna rösternas inflytande på valet,
torde kunna, särskildt om den af utskottet här ofvan förordade bestämmelsen
om fastställande af formulär till valprotokoll blifver antagen, i
väsentlig mån uppnås genom införande af några vida enklare bestämmelser,
har utskottet ansett sig ej böra i detta afseende förorda annat, än att i § 18
riksdagsordningen intages föreskrift, att i kungörelse om omedelbart val
i valkrets, som utgöres af två eller flera kommuner, äfven bör tillkännagifvas
dagen för rösternas sammanräknande och erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande till valförrättaren.

Slutligen har herr Lindblad föreslagit intagande i riksdagsordningen
af föreskrift, att valsedlarne skola tillvaratagas och förvaras, till dess
valets giltighet blifvit vederbörligen afgjord.

Oaktadt en sådan bestämmelse för närvarande éj finnes i riksdags-*
ordningen, torde det dock vara en vid riksdagsmannaval ganska allmänt
tillämpad praxis att förvara valsedlarne, till dess valet vunnit laga kraft
eller i händelse af besvär blifvit upphäfdt; och ett dylikt förfaringssätt
är redan föreskrifvet i den af Kongl. Maj:t den 8 november
1889 faststälda valordning för Stockholms stad. Då det tydligen ofta
måste vara af stor vigt att, när ett riksdagsmannaval blifvit öfverklagadt,
hafva tillgång till de afgifna valsedlarne, har utskottet ansett
sig böra förorda införandet af bestämmelse om valsedlarnes förvarande,
till dess giltigheten af valet blifvit afgjord. Detta förfaringssätt bör
naturligtvis utsträckas att gälla äfven för val till Första Kammaren, och
föreskriften derom torde derför böra inflyta i § 25 riksdagsordningen,
som innehåller för båda kamrarne gemensamma bestämmelser angående
valsedlarne.

De af utskottet nu med anledning af herr Lindblads motion förordade
förändringar i riksdagsordningens föreskrifter angående val af riksdagsmän
torde ej vara af den beskaffenhet, att Riksdagen bör, för utar -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10. 9

betande af förslag till deraf föranledda ändringar i riksdagsordningens
nuvarande lydelse, hänvända sig till Kongl, Maj:t; utan har utskottet ansett
sig böra framlägga förslag till affattning af de paragrafer, hvilka
beröras af de ifrågasatta förändringarna.

Vid den behandling, utskottet i nu föreliggande frågor egnat § 16
riksdagsordningen, har behofvet af en ytterligare förändring i denna
paragraf trädt i dagen.

Ordalagen af det i början af tredje momentet intagna stadgandet:
»Kommuner, som hafva att gemensamt välja riksdagsman, ega dock begagna
det omedelbara valsättet, derest flertalet af de röstberättigade så
beslutar», hafva under det sist förflutna året gifvit anledning till försök
att få denna bestämmelse så tolkad, att flera än hälften af samtliga röstberättigade
skulle rösta för användandet af det omedelbara valsättet, för
att beslut härom skulle kunna anses fattadt.

Meningen med detta stadgande lärer emellertid uppenbart hafva
varit den att åt de röstberättigade i en valkrets på landet eller i en
valkrets, bestående af flera städer, bereda möjlighet att på vanligt sätt,
d. v. s. genom flertalet afgifna röster, besluta sig för användandet af det
omedelbara valsättet, såsom jemväl framgår af ett längre ned begagnadt
uttryck, då det heter, att Konungens befallningshafvande utfärdar kungörelse
om utgången, »efter thy som de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller afslag».

Då dessutom något skäl ej förefinnes att för fattande af ett dylikt
beslut fordra majoritet bland samtliga röstberättigade, anser utskottet,
att den antydda tvetydigheten bör undanrödjas derigenom att momentets
första punkt i formelt afseende bringas i öfverensstämmelse med stadgandet
i den derpå följande punkten.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

l:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr
Wallmarks förevarande motion antaga följande förslag
till ändrad lydelse af §§ 15, 16 och 18 riksdagsordningen
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling.

Bill. till lliksd. Prof. 1897. il Sami. 10 Höft.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 15-

Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas inom. September
månads utgång näst före början
af de tre år, för hvilka valen gälla.

Förordnar Konungen nya val
eller afgår eljest riksdagsman för
Andra Kammaren innan den tid,
för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,
verkställes ofördröjligen
inom den valkrets, som utsett den
afgångne, nytt val för den återstående
tiden.

§ 16.

Ä landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvande!!
i den domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om två domsagor
äro förenade till en valkrets,
inför domhafvanden i den af dessa
domsagor, hvilken den största folkmängden
eger.

I de valkretsar, som bestå af
två eller flera städer, utses inför

(Föreslagen lydelse.)

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas under
året näst före de tre år, för hvilka
valen gälla, å tid, som i 16 § bestämmes.

2. Förordnar Konungen nya
val eller afgår eljest riksdagsman
för Andra Kammaren innan den
tid, för hvilken han blifvit vald,
tilländalupit, verkställes ofördröjligen
inom den valkrets, som utsett
den afgångne, nytt val för den återstående
tiden.

§ 16.

1. Ä landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje
kommun utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och
derutöfver, efter folkmängden, en
för hvarje fullt tal af ett tusen.
Desse elektorer sammanträda tidigast
å åttonde, senast å fjortonde
dagen, efter det de blifvit utsedde,
till riksdagsmannaval inför domhafvanden
i den domsaga, till hvilken
valkretsen hörer, eller, om två domsagor
äro förenade till en valkrets,
inför domhafvanden i den af dessa
domsagor, hvilken den största folkmängden
eger.

2. I de valkretsar, som bestå
af två eller flera städer, utses inför

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

magistraten en elektor för hvarje
stad och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda
till riksdagsmannaval inför
magistraten i den stad inom valkretsen,
som största folkmängden
eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag härom
af de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
KonungensBefallningshafvande,som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som
de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr, än en
tid af fem år derefter förflutit, å
nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af
minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas. Vid

(Föreslagen lydelse.)

magistraten en elektor för hvarje
stad och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal
af femhundra. Desse elektorer sammanträda
tidigast å åttonde, senast
A fjortonde dagen, efter det de hlifvit
utsedde, till riksdagsmannaval inför
magistraten i den stad inom valkretsen,
som största folkmängden
eger.

3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i eu
kommun väckes medelst beslut,
fattadt inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat, varder
sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till
valkretsen hörande kommuner infordrar
de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter thy som de flesta afgifna
rösterna varit för bifall eller afslag.
I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år derefter
förflutit, å nyo upptagas. Beslutas
åter förändringen, träder den
i kraft vid det val, som näst efter
en månad från kungörelsens utfärdande
inträffar, och gäller för en
tid af minst fem år, hvarefter beslut
om dess upphörande kan på
lika sätt som om dess införande fattas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

de omedelbara valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts
utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å
landet till domhafvande!! och för
städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt om
val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar. I stad,
der magistrat ej finnes, skall den
för sådan stad särskildt tillsatta
styrelse eller dess ordförande taga
den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna § samt §§
18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.

[Föreslagen lydelse)

Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och
skola för rösternas sammanräknande,
hvithet hör ega rum å fjortonde
dagen efter valdagen, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet under
punkterna 2:o och 6:o i sin
hemställan föreslagit skulle vinna
Riksdagens bifall, hopföras de godkända
förslagen vid momentets slutliga
affattning.

4. I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna
§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam
sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför
magistraten; och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på sätt
om val till stadsfullmägtige är stadgadt,
kunna indelas i valkretsar.

6. Vid riksdagsmannaval, som
enligt 15 § mom. 1 ega rum, verkställas
sä väl elektorsvalen, der me -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort
för valet i kyrkorna kungöra, med
särskild föreskrift att elektorsval,
der det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannaval.
Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag,
då kungörelsen bör uppläsas, skall,
på presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

(Föreslagen lydelse.)

delbart valsätt''användes, som riksdagsmannaval,
der omedelbart valsätt
begagnas, å sista lördagen i September
månad.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort
för elektors- och riksdagsmannaval
i kyrkorna kungöra. Skulle i någon
församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på presterskapets
anmodan, vederbörande kronobetjent
kungörelsen skyndsamt
kringsända.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet
under punkten 3:o i sin hemställan
föreslagit skulle vinna Riksdagens
bifall, införes härefter vid styckets
slutliga affattning följande tillägg:
I kungörelse om omedelbart val i
valkrets, som utgöres af två eller
flera kommuner, erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande
till valförrättaren och om dagen för
rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval
gäller i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämmaeller
i magistrat, sotn valet förrättat, åt
den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsoin
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(jFöreslagen lydelse.)

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått
elektorsbefattning sig uppdragen,
såsom fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

Anm. I händelse hvad utskottet
under punkten 2:o i sin hemställan
föreslagit skulle vinna Riksdagens
bifall, införes härefter vid styckets
slutliga affattning följande tillägg:
hvilket affattas i enlighet med formulär,
som af Konungen fastställes.

2:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads
motion antaga följande förslag till ändrad lydelse
af §§ 16 och 18 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlagsenlig behandling.

(Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Å landet väljes — — — —
---största folkmängden eger.

I de valkretsar — — — —
---största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röst -

(Föreslagen lydelse.)

§ 16.

1. A landet väljes----

— ---största folkmängden eger.

2. I de valkretsar-----

— --största folkmängden eger.

3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röst -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

berättigade så beslutar. Då förslag
härom af de röstberättigade i en
kommun väckes medelst beslut,
fattadt inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat, varder
sådant meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter thy som de flesta afgifna
rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem
år derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid det val, som
näst efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och
gäller för en tid af minst fem år,
hvarefter beslut om dess upphörande
kan på lika sätt som om
dess införande fattas. Vid de
omedelbara valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun, inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts utfärdande
åt den, som de flesta rösterna
erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.

(Föreslagen lydelse.)

Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och
fullmagts utfärdande åt den, som
de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å
landet till domhafvanden och för
städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger. Dessa
protokoll böra afattas i enlighet med
formulär, som af Konungen fastställas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der
magistrat ej finnes, skall den för
sådan stad särskildt tillsatta styrelse
eller dess ordförande taga den befattning
med riksdagsmannaval,som
enligt denna § samt §§ 18, 20 och
22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för
valet i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der
det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannavalet.
Skulle i någon församling oftentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, da
kungörelsen bör uppläsas, skall,

(Föreslagen lydelse.)

i. I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess
ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna
§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet under
punkterna l:o och 6:o i sin hemställan
föreslagit skulle vinna Riksdagens
bifall, hopföras de godkända
förslagen vid paragrafens slutliga
affattning.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för
valet i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der
det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannavalet.
Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall,

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

på presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(Föreslagen lydelse.)

på presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet,
hvithet affatlas i enlighet med formulär,
som af Konungen fastställes.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet under
punkterna l:o och 3:o i sin
hemställan föreslagit skulle vinna
Eiksdagens bifall, hopföras de godkända
förslagen vid paragrafens
slutliga affattning.

3:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads
motion antaga följande förslag till ändrad lydelse
af § 18 riksdagordningen att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för

§ 18-

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort för

Bih. till Riksd. Rrot. 1897. 3 Sami. 10 Häft.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

(.Föreslagen lydelse.)

valet i kyrkorna kungöra, med särskild
föreskrift att elektorsval, der
det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannavalet.
Skulle i någon församling offentlig
gudstjenst ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall,
på presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända. I kungörelse
om omedelbart val i valkrets,
som utgöres af två eller flera kornmuner,
erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande till valförrätlaren
och om dagen för rösternas
sammanräknande.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet under
punkten l:o i sin hemställan
föreslagit skulle vinna Riksdagens
bifall, erhåller stycket följande lydelse
: Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val af riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande
valförrättare, som låter tid
och ort för elektors- och riksdagsmannaval
i kyrkorna kungöra. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända. I kungörelse
om omedelbart val i valkrets,
som utgöres af två eller flera kommuner,
erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande till valförrättaren
och om dagen för rösternas
sammanräknande.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förättat,
åt den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

(.Föreslagen lydelse.)

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma
eller i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

Anm. I händelse hvad utskottet
under punkten 2:o i sin hemställan
föreslagit skulle vinna Riksdagens
bifall, införes härefter vid
styckets slutliga affattning följande
tillägg: hvithet affattas i enlighet
med formulär, som af Konungen
fastställes.

4:o) att Riksdagen måtte i anledning af herr Lindblads
motion antaga följande förslag till ändrad lydelse
af § 25 riksdagsordningen att hvila till vidare grundlagsenlig
behandling.

(Nuvarande lydelse.)

§ 25.

Befinnes vid riksdagsmannaval,
hvilka böra med slutna sedlar förrättas,
valsedel lyda å person, som
ej är valbar, eller på flera eller
färre, än som vid valtillfället böra
väljas, eller innefattar valsedel någon
tvetydighet i anseende till den
eller de valdes namn, skall samma
sedel anses ogild.

(Föreslagen lydelse.)

§ 25.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

[Nuvarande lydelse.)

Aro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det
inverka på valets utgång, varde
nytt val anstäldt.

[Föreslagen lydelse.)

Äro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det
inverka på valets utgång, varde
nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller
riksdagsmannaval afgifvits, skola af
valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess riksdagsmanna
valets giltighet vederbörligen
afgjorts.

5:o) att herr Lindblads i förevarande motion
gjorda hemställan om skrifvelse till Kongl. Maj:t icke
måtte föranleda någon Riksdagens vidare åtgärd; samt

6:o) att Riksdagen måtte i anledning af inom
utskottet väckt motion antaga följande förslag till
ändrad lydelse af § 16 riksdagsordningen att hvila till

vidare grundlags
[Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Å landet väljes — — — —

— --största folkmängden eger.

I de valkretsar, som----

— --största folkmängden eger.

ig behandling.

[Föreslagen lydelse.)

§ 16-

1. Å landet väljes — — —

— --största folkmängden eger.

2. I de valkretsar, som--

— --största folkmängden eger.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

ordförande eller magistrat, varder
sådant meddeladt Konungens befallningshafvande,
som från öfriga
till valkretsen hörande kommuner
infordrar de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter thy som de flesta afgifna
rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år
derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen, träder
den i kraft vid det val, som
näst efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och gäller
för en tid af minst fem år,
hvarefter beslut om dess upphörande
kan på lika sätt som om
dess införande fattas. Vid de omedelbara
valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun, inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts utfärdande
åt den, som de flesta
rösterna erhållit, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.

I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till

[Föreslagen lydelse.)

magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande,som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som
de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr, än en
tid af fem år derefter förflutit, å
nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af
minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och
fullmagts utfärdande åt den, som
de flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna
å landet till domhafvanden och för
städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger.

4. I stad, der magistrat ej
finnes, skall den för sådan stad
särskildt tillsatta styrelse eller dess
ordförande taga den befattning med
riksdagsmannaval, som enligt denna

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

{Nuvarande lydelse.)

stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der
magistrat ej finnes, skall den för
sådan stad särskildt tillsatta styrelse
eller dess ordförande taga den befattning
med riksdagsmannaval, som
enligt denna § samt §§ 18, 20 och
22 tillhör magistrat eller dess ordförande.

(Föreslagen lydelse.)

§ samt §§ 18, 20 och 22 tillhör
magistrat eller dess ordförande.

5. I stad, som har att ensam
sända en eller flere riksdagsmän,
förrättas valen omedelbart inför
magistraten; och må, der flere riksdagsmän
skola utses, staden, på
sätt om val till stadsfullmägtige
är stadgadt, kunna indelas i valkretsar.

Anm. I händelse såväl detta
förslag som ock hvad utskottet under
punkterna l:o och 2:o i sin
hemställan föreslagit skulle vinna
Riksdagens bifall, hopföras de godkända
förslagen vid paragrafens
slutliga affattning.

Stockholm den 8 maj 1897.

På utskottets vägnar:
AXEL YILH. LJUNGMAN.

Reservationer:

af herr Gustaf Axel Berg, som dels funnit sig icke kunna godkänna
det af utskottet använda sätt för uppställning af förslagen,

dels ansett, att utskottet i fråga om val till Andra Kammaren icke
bort föreslå vare sig borttagandet af stadgandet i § 16 riksdagsordningen om
fullmagts utfärdande för den, som vid omedelbara riksdagsmannaval erhållit
de flesta rösterna, eller införandet af nya bestämmelser derom, att elektorsval,
der medelbart valsätt användes, och riksdagsmannaval, der omedelbart

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

valsätt begagnas, böra förrättas å sista lördagen i september månad, att
vid de medelbara valen elektorerna skola för riksdagsmannavalet sammanträda
senast å fjortonde dagen efter det de blifvit utsedde, och att vid de
omedelbara valen röstsedlarne ovilkorligen skola sammanräknas på fjortonde
dagen efter valdagen;

dels och, med godkännande af utskottets förslag i öfrigt, hemstält,

att Riksdagen måtte antaga följande förslag till
ändrad lydelse af §§ 16, 18 och 25 riksdagsordningen
att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:

(Nuvarande lydelse)

§ 16.

A landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför doinhafvanden
i den domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om två domsagor
äro förenade till en valkrets,
inför domhafvanden i den af dessa
domsagor, hvilken den största folkmängden
eger.

I de valkretsar, som bestå af
två eller flera städer, utses inför
magistraten en elektor för hvarje
stad och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda
till riksdagsmannaval inför
magistraten i den stad inom val -

(Föreslagen lydelse)

§ 16.

1. Å landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden
i den domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om två domsagor
äro förenade till en valkrets,
inför domhafvanden i den af dessa
domsagor, hvilken den största folkmängden
eger.

2. I de valkretsar, som bestå
af två eller flera städer, utses inföe
magistraten en elektor för hvarjr
stad och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda
till riksdagsmannaval inför
magistraten i den stad inom val -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

{Nuvarande lydelse.)

kretsen, som största folkmängden

eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest flertalet af de röstberättigade
så "beslutar. Då förslag härom
af de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy som
de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr, än en
tid af fem år derefter förflutit, å
nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af
minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas. Vid
de omedelbara valen afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun,
inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat; och skola för rösternas
sammanräknande och fullmagts
utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å

{Föreslagen lydelse.)

kretsen, som största folkmängden
eger.

3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest af de röstberättigade
så beslutas. Då förslag härom af
de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande, som
från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar kungörelse
om utgången, efter thy, som
de flesta afgifna rösterna varit för
bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr, än en
tid af fem år derefter förflutit, å
nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för eu tid af
minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(.Nuvarande lydelse)

landet till domhafvanden och för
städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger.

§ 18.

(.Föreslagen lydelse.)

landet till domhafvanden och för
städerna till magistraten i den stad,
som största folkmängden eger. Dessa
protokoll böra affattas i enlighet med
formulär, som af Konungen fastställas.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort
för valet i kyrkorna kungöra, med
särskild föreskrift att elektorsval,
der det eger rum, skall hållas minst
åtta dagar före riksdagsmannavalet.
I kungörelse om omedelbart val i
valkrets, som utgöres af två eller
flera kommuner, erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande
Haft.. 4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

börande kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat, åt
den eller dem, som fatt elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

§ 25.

(Föreslagen lydelse.)

till valförr ättar en och om dagen för
rösternas sammanräknande. Skulle
i någon församling offentlig gudstjenst
ej förrättas å söndag, då
kungörelsen bör uppläsas, skall,
på presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stagadt är.

§ 25.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

Äro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det
inverka på valets utgång, varde
nytt val anstäldt.

(Föreslagen lydelse)

Äro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det
inverka på valets utgång, varde
nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller
riksdagsmannaval afgifvits, skola af
valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess riksdagsmannavalets
giltighet vederbörligen
afgjorts.

af herrar Unger och Nyström, hvilka ansett, att utskottets hemställan
och förslag bort affattas som följer:

»På grund af hvad hos utskottet sålunda förekommit, hemställer utskottet: l:o)

att Riksdagen måtte såsom hvilande för vidare
grundlagsenlig behandling antaga följande förslag
till ändrad lydelse af §§ 15, 16, 18 och 25 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse).

§ 15.

Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas inom September
månads utgång näst före början
af de tre år, för hvilka valen
gälla.

(Föreslagen lydelse.)

§ 15.

1. Val till riksdagsmän i Andra
Kammaren verkställas under
året näst före de tre år, för hvilka
valen gälla, å tid, som i 16 § bestämmes.

2. Förordnar Konungen nya val
eller afgår eljest riksdagsman för
Andra Kammaren innan den tid,
för hvilken han blifvit vald, tilländalupit,
verkställes ofördröjligen
inom den valkrets, som utsett den
afgångne, nytt val för den återstående
tiden.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N-''o 10.

{Nuvarande lydelse'')

§ 16.

A landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje kommun
utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och derutöfver,
efter folkmängden, en för
hvarje fullt tal af ett tusen. Desse
elektorer sammanträda till riksdagsmannaval
inför domhafvanden i den
domsaga, till hvilken valkretsen
hörer, eller, om två domsagor äro
förenade till eu valkrets, inför domhafvanden
i den af dessa domsagor,
hvilken den största folkmängden
eger.

I de valkretsar, som bestå af två
eller flera städer, utses inför magistraten
en elektor för hvarje stad
och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal af femhundra.
Desse elektorer sammanträda till
riksdagsmannaval inför magistraten
i den stad inom valkretsen, som
största folkmängden eger.

Kommuner, som hafva att gemensamt
välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest -flertalet af de röstberättigade
så beslutar. Då förslag

(.Föreslagen lydelse)

§ 16-

1. A landet väljes riksdagsman
medelst elektorer. För hvarje
kommun utses inför kommunalstämmans
ordförande en elektor och
derutöfver, efter folkmängden, en
för hvarje fullt tal af ett tusen.
Desse elektorer sammanträda tidigast
å åttonde, senast å fjortonde
dagen, efter det de blifvit utsedde,
till riksdagsmannaval inför domhafvanden
i den domsaga, till hvilken
valkretsen hörer, eller, om två
domsagor äro förenade till en valkrets,
inför domhafvanden i den af
dessa domsagor, hvilken den största
folkmängden eger.

2. I de valkretsar, som bestå
af två eller flera städer, utses inför
magistraten en elektor för hvarje
stad och derutöfver, efter folkmängden,
en för hvarje fullt tal
af femhundra. Desse elektorer sammanträda
tidigast å åttonde, senast
å fjortonde dagen, efter det de blifvit
utsedde, till riksdagsmannaval inför
magistraten i den stad inom valkretsen,
som största folkmängden
eger.

3. Kommuner, som hafva att
gemensamt välja riksdagsman, ega
dock begagna det omedelbara valsättet,
derest af de röstberättigade
så beslutas. Då förslag härom af

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse).

härom af de röstberättigade i en
kommun väckes medelst beslut,
fattadt inför kommunalstämmas ordförande
eller magistrat, varder sådant
meddeladt Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till
valkretsen hörande kommuner infordrar
de röstberättigades röster
och utfärdar kungörelse om utgången,
efter thy, som de flesta
afgifna rösterna varit för bifall eller
afslag. I sistnämnda fall kan frågan
icke förr, än en tid af fem år
derefter förflutit, å nyo upptagas.
Beslutas åter förändringen, träder
den i kraft vid det val, som näst
efter en månad från kungörelsens
utfärdande inträffar, och gäller för
en tid af minst fem år, hvarefter
beslut om dess upphörande kan på
lika sätt som om dess införande
fattas. Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskild! för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande och
fullmagts utfärdande åt den, som de
flesta rösterna erhållit, valprotokollen
insändas, för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger.

(Föreslagen lydelse.)

de röstberättigade i en kommun
väckes medelst beslut, fattadt inför
kommunalstämmas ordförande eller
magistrat, varder sådant meddeladt
Konungens Befallningshafvande,
som från öfriga till valkretsen hörande
kommuner infordrar de röstberättigades
röster och utfärdar
kungörelse om utgången, efter thy
som de flesta afgifna rösterna varit
för bifall eller afslag. I sistnämnda
fall kan frågan icke förr, än en
tid af fem år derefter förflutit, å
nyo upptagas. Beslutas åter förändringen,
träder den i kraft vid
det val, som näst efter en månad
från kungörelsens utfärdande inträffar,
och gäller för en tid af
minst fem år, hvarefter beslut om
dess upphörande kan på lika sätt
som om dess införande fattas.

Vid de omedelbara valen afgifvas
rösterna, särskildt för hvarje
kommun, inför kommunalstämmas
ordförande eller magistrat; och skola
för rösternas sammanräknande, hvithet
bör ega rum å fjortonde dagen
efter valdagen, valprotokollen insändas,
för kommunerna å landet
till domhafvanden och för städerna
till magistraten i den stad, som
största folkmängden eger. Dessa
protokoll böra afmattas i enlighet med
formulär, som af Konungen fastställas.

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

I stad, som har att ensam sända
en eller flere riksdagsmän, förrättas
valen omedelbart inför magistraten;
och må, der flere riksdagsmän skola
utses, staden, på sätt om val till
stadsfullmägtige är stadgadt, kunna
indelas i valkretsar. I stad, der
magistrat ej finnes, skall den för
sådan stad särskilt tillsatta styrelse
eller dess ordförande taga den befattning
med riksdagsmannaval, som
enligt denna paragraf samt §§ 18,
20 och 22 tillhör magistrat eller
dess ordförande.

§ 18.

(.Föreslagen lydelse.)

4. I stad, der magistrat ej finnes,
skall den för sådan stad särskildt
tillsatta styrelse eller dess ordförande
taga den befattning med riksdagsmannaval,
som enligt denna §
samt §§ 18, 20 och 22 tillhör magistrat
eller dess ordförande.

6. Vid riksdagsmannaval, som
enligt 15 § mom. 1 ega rum, verkställas
så väl elektorsvalen, der medelbart
valsätt användes, som riksdagsmannaval,
der omedelbart valsätt
begagnas, å sista lördagen i September
månad.

§ 18.

Konungens Befallningshafvande
åligger att, när val till riksdagsman
i Andra Kammaren erfordras,
derom underrätta vederbörande valförrättare,
som låter tid och ort
för elektors- och riksdagsmannaval i
kyrkorna kungöra. Skulle i någon
församling offentlig gudstjenst ej
förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på presterska -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 10.

(Nuvarande lydelse.)

tjenst ej förrättas å söndag, då kungörelsen
bör uppläsas, skall, på
presterskapets anmodan, vederbörande
kronobetjent kungörelsen
skyndsamt kringsända.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

Der elektorsval hållet är, skall
ordföranden i kommunalstämma eller
i magistrat, som valet förrättat,
åt den eller dem, som fått elektorsbefattning
sig uppdragen, såsom
fullmagt meddela till rigtigheten
bestyrkt utdrag af valprotokollet.

§ 25.

Aro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det

{Föreslagen lydelse.)

pets anmodan, vederbörande kronobetjent
kungörelsen skyndsamt kringsända.
I kungörelse om omedelbart
val i valkrets, som utgöres af två
eller flera kommuner, erinras om valprotokollens
ofördröjliga insändande
till valförråttaren och om dagen för
rösternas sammanräknande.

För kallelse till elektorsval gäller
i tillämpliga delar hvad om
kallelse till kommunalstämma och
allmän rådstuga stadgadt är.

§ 25.

Aro valsedlar till större antal
än hälften ogilda och finnes det

Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 10.

[Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse)

inverka på valets utgång, varde inverka på valets utgång, varde
nytt val anstäldt. nytt val anstäldt.

Valsedlar, som vid elektors- eller
riksdagsmannaval afgifvits, skola af
valets för rättare inläggas under försegling
och förvaras, till dess riksdag
smannavalets giltighet vederbörligen
afgjorts.

2:o) att herr Lindblads i förevarande motion
gjorda hemställan om skrifvelse till Kongl. Maj:t icke
måtte föranleda någon Riksdagens''''vidare åtgärd»;

af herrar Vahlin och Gyllensvärd, hvilka anfört:

»I likhet med utskottet anse äfven vi, att införande af en bestämd
valdag skulle medföra fördelar, men i olikhet med utskottet, att dessa
fördelar icke skulle bli af mera afsevärd betydelse, om ej till valdag bestämdes
en söndag. Då för ett yrkande i dylikt syfte icke för närvarande
åtminstone vore att förvänta någon framgång, hafva vi, för att icke beröfva
de valkretsar, som redan nu medgifvas att välja å söndag, denna fördel,
ansett oss icke böra biträda utskottets beslut om bestämd valdag.

I öfrigt skulle vi önskat, att utskottet tillagt sitt förslag en föreskrift
om infordrande af valprotokoll, för fall, då sådana ej inkommit
eller varit felaktigt affattade»;

af herr Sjöberg, som yttrat:

»Ehuru jag i princip ej har något emot, att en för hela landet gemensam
valdag bestämmmes för val till riksdagsman i Andra Kammaren,
har jag dock ej kunnat godkänna det slut, hvartill utskottet kommit med
anledning af herr Wallmarks motion eller att härtill föreslå sista lördagen
i september månad. Jag anser nemligen att lördagen af veckans alla
dagar minst lämpar sig härför, emedan, om utskottets förslag godkändes,
det åtminstone hvad landsbygden angår skulle uppstå stora svårigheter
för många af de röstberättigade att närvara vid valet, då de just den

Konstitutionsutskottets Utlåtande n:o 10. 33

dagen måste pa grund af sina ekonomiska angelägenheter besöka närmast
belägna stadssamhällen. I följd häraf och då vid detta ärendes behandling
under föregående riksdagar det tydligen visat sig, att för bestämmandet
af en gemensam valdag möta svårigheter från alla håll och att de
deremot anförda skälen äro af den vigt, att afseende dervid bör fästas,
har jag ansett, att utskottet bort pa så sätt tillstyrka herr Wallmarks förslag,
att vid riksdagsmannaval till Andra Kammaren valen böra förrättas
under senare hälften af september månad. Jag får derför för min del
hemställa, att .Riksdagen matte antaga följande förändrade lydelse af
utskottets förslag till mom. 6 af § 16 riksdagsordningen, att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling:

»Vid riksdagsmannaval, som enligt 15 § mom. 1
ega rum, verkställas så väl elektorsvalen, der medelbart
valsätt användes, som riksdagsmannavalen, der
omedelbart valsätt begagnas, under senare hälften af
september månad»;

af herr Johnsson, som anfört:

»Med den affattning, som gifvits utskottets under punkten 2:o i dess
hemställan framlagda förslag dels angående tillägg till § 16 mom. 3:
»Dessa protokoll böra affattas i enlighet med formulär, som af Konungen
fastställas», dels angående tillägg till § 18 tredje stycket :»hvilket affattas i
enlighet med formulär, som af Konungen fastställes», lärer med skäl kunna
befaras, att protokoll, hvilka i ett eller annat afseende afvika ifrån det
sålunda faststälda formuläret, kunna komma att ogillas äfven i det fall,
att i öfrigt tvetydigheter ej förekomma, så har jag ansett, att det föreslagna
tilläget till § 1 6 mom. 8 bort lyda: Formulär till ledning vid dessa
protokolls afattande utfärdas af Konungen, samt att tillägget till § 18 bort
lyda: Formulär till ledning vid detta protokolls af åttonde utfärdas af Kontingent;
samt

af herr friherre Farnekotv i fråga om utskottets beslut att till gemensam
valdag föreslå sista lördagen i september månad.

Bih. till Piksd. Prot. 1897. 3 Sami. 10 Iläft.

Konstitutionsutslcottets Utlåtande n:o 10.

Herrar Bergius, Boström, Dahn och Bestadius hafva begärt fa här
antecknadt, att de icke deltagit uti den slutliga behandlingen inom
utskottet af förevarande ärenden.

Herr friherre WTungel von Brchmer har anhallit fa antecknadt, att
han ej varit närvarande i utskottet vid den slutliga behandlingen af herr
Wallmarks ifrågavarande motion.

Stockholm, Central-Tryckeriet, 1897.