Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 20 (Utlåtande 1918:Ku20 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 20.

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1918 kl. 8 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts
nådiga proposition med förslag till dels lag om
ändrad lydelse av §§ 1, 2, 10, 13, 19, 21, 22,
23, 30, 36, 38 och 39 i förordningen den 21 mars
1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd, dels
lag om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i lagen den 25
juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer, dels
ock lag om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4, 5 och 7 §§ i
lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i
Stockholm,

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Béllinder, K. J. Ekman, von
Menyer,. Olof Olsson*), von Zweigbergk*), Boberg*), Johan Carlsson*), Gullberg,
Janson i Kungsord), Hallén, Jansson i Edsbäcken, Sterne, von Sneidern, Magnusson
i Kalmar*), Olsson i Broberg, Sundberg*) och Norman*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning har från båda kamrarna
hänvisats en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 442,
däri Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av i statsrådet fört protokoll över civilärenden den 16 maj 1918
föreslagit riksdagen att antaga följande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 18 höft. (Nr 20J

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

Förslag till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 1, 2, 10, 13, 19, 21, 22, 23, 30, 36, 38 och 39
i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 2, 10, 13, 19, 21, 22, 23, 30, 36, 38 och
39 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 1.

Varje kyrkoförsamling, så i stad som på landet, äger att för vården
av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed sammanhängande
angelägenheter i kyrkostämma med kyrkoherden sammanträda
till överläggning och beslut, på sätt denna förordning stadgar.

Har Kungl. Maj:t förordnat, att kommun, som ej bildar egen kyrkoförsamling,
skall utgöra särskilt skoldistrikt, galle om sådan kommun, i
avseende å vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed
sammanhängande angelägenheter, vad i denna förordning är om kyrkoförsamling
stadgat.

Angående vården av folkskolans och fortsättningsskolans samt därmed
sammanhängande angelägenheter i vissa städer är särskilt stadgat.

§ 2.

Till kyrkostämmans handläggning höra frågor om:

1) åtgärder----gudstjänsten;

2) folkskol- och fortsättningsskolundervisningen samt dithörande anstalter
jämte församlingsbibliotek, vilka kunna utgöras av eller i sig innefatta
skolbibliotek, samt uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende
försummade barn;

3) val av kyrkovärdar och övriga ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter
i skolråd, särskild fortsättningsskolestyrelse på sätt i § 23 sägs,
särskild styrelse för församlingsbibliotek och särskild barnavårdsnämnd
ävensom skollärares, orgelnisters, klockares och annan kyrkobetjänings tillsättande
och avskedande, där ej annorlunda stadgat är;

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

4) kyrkomedel användande samt granskning av kyrko- och skolråds,
särskild fortsättningsskolestyrelses ävensom särskild för församlingsbibliotek
utsedd styrelses räkenskaper;

5) hushållning — — — — egendom;

6) byggnad —---kyrkobetjänte;

7) bestämmande av avgifter till kyrka och skola jämte dithörande anstalter,
till församlingsbibliotek samt för uppfostran åt vanartade och i
sedligt avseende försummade barn;

8) fördelning — — — — kyrkan;

9) ordnande — — — — egendom; ävensom

10) överenskommelser — — — — löneförmåner.

§ 10.

Kyrkostämma hålles även, när Ivungl. Maj:ts befallningshavande, domkapitlet,
visitationsförrättare, magistraten, kyrko- eller skolrådet eller ock
särskild fortsättningsskolestyrelse, särskild styrelse för församlingsbibliotek
eller särskild barnavårdsnämnd, där sådan styrelse eller nämnd finnes,
det äskar eller då ordföranden sådant nödigt finner.

Enskild — — — — beslut.

§ 13.

De ärenden, som skola å kyrkostämma till avgörande företagas, böra
förut vara vederbörligen beredda antingen av kyrko- eller skolrådet eller
av särskild fortsättningsskolestyrelse, särskild styrelse för församlingsbibliotek
eller särskild barnavårdsnämnd, där sådan styrelse eller nämnd finnes,
eller ock av särskilt därtill utsedda personer, då kyrkostämman, med
avseende på ärendets beskaffenhet eller andra förhållanden, finner sådant
lämpligt eller nödigt.

§ 19.

Ordföranden åligger tillse, att utdrag av kyrkostämmans protokoll tillställes
kyrko- eller skolrådet eller särskild fortsättningsskolestyrelse, särskild
styrelse för församlingsbibliotek eller särskild barnavårdsnämnd, där sådan
styrelse eller nämnd finnes, eller de andra personer, åt vilka verkställighet
av stämmans beslut uppdrages. För övrigt äger envar, som det åstundar,
att av protokollet taga avskrift och att utan lösen få avskriftens riktighet
av ordföranden bestyrkt.

Protokollen —---förvaras.

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

§ 21.

I — — — — skolråd.

För vården om och befattningen med fortsättningsskolan må ock, där
församlingen finner det vara till fördel för skolväsendet, i den ordning,
§ 23 stadgar, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse. Beträffande sådan
styrelse skall, i den mån i denna lag ej annorledes är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad angående skolråd är stadgat.

Inom — — — — sig förena.

I fråga om rätt för två eller flera närliggande skoldistrikt att förena
sig om gemensam fortsättningsskolestyrelse galle vad därom särskilt stadgas.
Kyrkoråd — — — — förenas.

Där — — — — stadgat.

§ 22.

Kyrkorådet tillkommer:

att — — — — författningar;

att----— barnuppfostran;

att — — — — förhindras; samt

att — — — — angelägenheter.

Skolrådet tillhör:

att utöva vården om och befattningen med folkskolan och fortsättningsskolan
samt därmed sammanhängande angelägenheter; samt

att, därest särskild styrelse för församlingsbibliotek ej finnes utsedd,
handhava förvaltningen och vården jämväl av sådant bibliotek.

Finnes särskild fortsättningsskolestyrelse, tillkommer det denna att
handhava förvaltningen och vården av fortsättningsskolan.

Om--— — stadgas.

Såväl — — — — infordras.

§ 23.

Kyrkoherden — — — — ordförande.

I — — — — ordförande.

I — — — — tillstädes.

Ledamöter — — — — utse.

Till — — — — kvinnor.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal
som församlingen finner lämpligt, av kyrkostämman och skolrådet sålunda,
att kyrkostämman väljer det antal ledamöter, som är närmast under
hälften, och skolrådet övriga ledamöter. Vid val av ledamöter i sådan

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

styrelse skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig
mån i styrelsen företrädda.

Väljes — — — — uppdraget.

Skolrådet — — — — ordförande.

Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande
och vice ordförande.

I — — — — fem.

Ledamöterna — — — — återstått.

Kyrkovärdar — — — — år.

Då — — — — skolrådet.

§ 30.

Vid behandlingen av de ärenden angående folkundervisningen, vilka
det tillkommer skolrådet eller särskild fortsättningsskolestyrelse, där sådan
finnes, att handlägga, skola de stadgar lända till efterrättelse, som rörande
denna undervisning givna äro.

O O

§ 36.

För varje år åligger det kyrkorådet att för kyrkan samt skolrådet
att såväl för skolan som, där särskild styrelse för församlingsbibliotek och
särskild barnavårdsnämnd ej finnas, för församlingsbibliotek och för uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn uppgöra
utgifts- och inkomstförslag. Där särskild fortsättningsskolestyrelse är tillsatt,
ankommer det på sådan styrelse att i skolrådets ställe uppgöra utgifts-
och inkomstförslag för fortsättningsskolan. Finnes särskild styrelse
för församlingsbibliotek, åligger det denna att uppgöra utgifts- och inkomstförslag
för sådant bibliotek.

I utgiftsförslaget böra upptagas de utgifter, som redan äro beslutade
att under det nästföljande'' året utgå, ävensom de, vilka kyrko- eller skolrådet
eller, där särskild fortsättningsskolestyrelse eller särskild styrelse för
församlingsbibliotek finnes, sådan styrelse därutöver anser av behovet påkallade
att under samma år utgå.

Uti — — — — påräkna.

§ 38.

Vad kyrkostämman till uttaxering beslutat skall, allt efter ändamålets
beskaffenhet, genom kyrkorådet eller skolrådet eller, där särskild fortsättningsskolestyrelse
eller särskild styrelse för församlingsbibliotek finnes,
genom vederbörande styrelse delgivas, i kyrkoförsamling på landet, vederbörande
kommunalnämnd och, i stad, drätselkammaren, vilka det, var i

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

sin ort, åligger att debitering och uppbörd av dessa avgifter verkställa
samt medlen till kyrko- eller skolrådet eller fortsättningsskolestyrelsen eller
församlingsbiblioteksstyrelsen, där särskild sådan styrelse finnes, avlämna.

Skulle — — — — besluta.

Att — — — — stadgat.

§ 39.

Kyrko- och skolrådens räkenskaper så ock, där särskild fortsättningsskolestyrelse
eller särskild styrelse för församlingsbibliotek finnes, sådan
styrelses räkenskaper skola avslutas med kalenderår samt senast från och
med den 1 därpå följande mars hållas tillgängliga för de för deras
granskning utsedda revisorer.

o o

Revisionsberättelsen — — — — skall.

Vad--— — stadgat.

Förslag till

Lag

om ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i lagen den 35 juni 1909 angående

folkskoleväsendet i vissa städer.

Härigenom förordnas, att §§ 1, 3 och 4 i lagen den 25 juni 1909 angående
folkskoleväsendet i vissa städer skola erhålla följande ändrade
lydelse:

§ I I

stad, där stadsfullmäktige finnas och Konungen på framställning av
stadsfullmäktige eller kyrkostämma därom förordnat, skola folk- och fortsättningsskoleväsendet
samt frågor om uppfostran åt vanartade och i sedligt
avseende försummade barn utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet,
vilken staden såsom kommun har att vårda.

I —---avgift.

§ 3.

I stad, som i § 2 avses, handhavas de i § 1 mom. 1 omförmälda angelägenheter
närmast av en folkskolestyrelse; dock må, där staden finner

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

det vara till fördel för skolväsendet, för vården om oeh befattningen med
fortsättningsskolan, på sätt i § 4 sägs, utses en särskild fortsättningsskolestyrelse,
och skall, i den mån i denna lag ej annorledes är föreskrivet,
beträffande sådan styrelse i tillämpliga delar gälla vad angående folkskolestyrelse
här nedan stadgas.

Med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet skall det särskilt
tillhöra såväl folkskolestyrelsen som fortsättningsskolestyrelse, där sådan
finnes, envar i vad på dess särskilda befattning ankommer:

att i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och
med uppmärksamhet följa undervisningen, utöva den ekonomiska förvaltningen
samt hava tillsyn över de för folk- och fortsättningsskoleväsendet
upplåtna lokaler;

att — — — — förfogande;
att — — — — personer;
att — — — — påkalla; samt
att — — — — infordras.

Angående folkskolestyrelsens skyldigheter med avseende å uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn är särskilt stadgat.

Det åligger folkskolestyrelsen att före den 15 oktober varje år till
stadsfullmäktige avgiva förslag till nästföljande års utgifts- och inkomststat
rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet samt barnavården; skolande
i utgiftsförslaget intagas de utgifter, som redan äro beslutade att
under det nästföljande året utgå, ävensom de, vilka styrelsen därutöver
anser av behovet påkallade att under samma år utgå, samt i inkomstförslaget
upptagas de inkomster, som för det nästföljande året äro eller
anses vara att påräkna.

Där särskild fortsättningsskolestyrelse finnes, åligger det denna att, på
sätt och i den ordning nu är sagt, avgiva förslag till utgifts- och inkomststat
rörande fortsättningsskolan.

§ 4.

Där — — — — röstberättigade.

Val — —--avgångne.

Domkapitlet — — — — erforderligt.

Kvinna — — — — uppdraget.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal
som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och folkskolestyrelsen sålunda,
att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast
under hälften, och folkskolestyrelsen övriga ledamöter. För de sålunda

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

valda ledamöterna må ock fullmäktige och folkskolestyrelsen utse suppleanter
till erforderligt antal. Vid val av ledamöter och suppleanter i särskild
fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska arbetets intressen
bliva i vederbörlig mån i styrelsen företrädda.

Förslag- till

Lag

om ändrad lydelse av 1, 2, 3, 4, B och 7 §§ i lagen den 15 maj
1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3, 4, 5 och 7 §§ i lagen den 15 maj
1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm skola erhålla följande ändrade
lydelse:

1 §•

1) Folk- och fortsättningsskoleväsendet i Stockholm utgör med de
undantag, om vilka förmäles i 6 § 3 mom. och 10 § av denna lag, en för
hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom kommun har att
vårda; skolande i följd härav kostnaderna för folk- och fortsättningsskoleväsendet,
med angivna undantag, beslutas och utgöras på sätt om kommunalutskylder
är stadgat.

2) Folkundervisningen i staden ordnas i enlighet med särskilda, av
Konungen utfärdade stadgor.

o O

2 §.

Folk- och fortsättningsskoleväsendet handhaves av Stockholms folkskoledirektion
jämte de territoriella församlingarnas skolråd; dock må,
därest staden finner det vara till fördel för skolväsendet, för vården om
och befattningen med fortsättningsskolan, på sätt i 3 § sägs, utses en
särskild fortsättningsskolestyrelse, och skall, i den mån i denna lag ej
annorledes är föreskrivet, beträffande sådan styrelse i tillämpliga delar
gälla vad angående direktionen här nedan stadgas.

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 20.

3 §•

Direktionen — —--ålder.

Ledamot — — — — avgångne.

Konsistorium — — — — erforderligt.

Kvinna — — — — uppdraget.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal
som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och direktionen sålunda,
att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast under
hälften, och direktionen övriga ledamöter. För ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse
må ock fullmäktige och direktionen utse erforderligt
antal suppleanter. Vid val av ledamöter och suppleanter i sådan styrelse
skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån
i styrelsen företrädda.

4 §.

Direktionen intager med avseende å folk- och fortsättningsskoleväsendet
enahanda ställning, som åt de i gällande förordning om kommunalstyrelse
i Stockholm omförmälda nämnder, var inom sitt område,
finnes anvisad.

Angående direktionens övriga allmänna åligganden samt om ordningen
och sättet för ärendenas behandling hos direktionen gäller vad
därom föreskrives i särskild, av Konungen för direktionen utfärdad instruktion;
skolande beträffande direktionens verksamhet jämväl lända till
efterrättelse bestämmelserna uti de i 1 § omförmälda stadgar.

Direktionen äger att åt särskilda, inom densamma för handläggning
av nedan angivna ärenden utsedda nämnder, en var bestående av minst
fem personer, överlämna att enligt de närmare föreskrifter, som av direktionen
meddelas, med direktionens rätt och befogenhet besluta om beviljande
av tjänstledighet åt och förordnande av vikarier för lärare, om
tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av direktionen, om
åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn eller tredskande
föräldrar och målsmän samt för övrigt i mindre ärenden av ekonomisk
natur; skolande dock för giltigheten av dylik nämnds beslut
erfordras, att minst tre av dess ledamöter deltagit i beslutet och att
samtliga tillstädesvarande ledamöter varit om detsamma ense.

Om direktionens rätt att åt nämnd uppdraga handläggningen av
ärenden rörande uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade
barn gäller vad särskilt är stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 18 käft. (Nr 20.)

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr. 20.

Departe ments chefen.

Av ovanberörda nämnder vidtagna åtgärder skola vid direktionens
nästföljande sammanträde för direktionen anmälas.

5 §.

Skolråden hava att i tillämpliga delar ställa sig till efterrättelse
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863 ävensom av Konungen utfärdad särskild stadga.

7 §•

Om anskaffande och underhåll av lokaler för folk- och fortsättningsskoleväsendet,
efter det denna lag trätt i kraft, äge stadsfullmäktige på
förslag av direktionen eller, där fråga är om fortsättningsskola, på förslag
av särskild fortsättningsskolestyrelse, om sådan finnes, att besluta; börande
vid anskaffande av nya lokaler fullmäktige låta sig angeläget vara att tillgodose
de särskilda församlingarnas behov och att förlägga varje skolhus
så vitt möjligt inom den församlings område, för vilken skolhuset närmast
är avsett.

Innan fråga om nybyggnad eller ombyggnad av skolhus till avgörande
företages, skall yttrande genom direktionen eller särskild fortsättningsskolestyrelse
infordras från skolrådet i församling, för vilken skolhuset
är avsett.

Till det i propositionen åberopade statsrådsprotokollet har föredragande
departementschefen anfört bl. a.:

»I propositionen nr 96 till innevarande års riksdag angående upprättande
av praktiska ungdomsskolor har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,
bland annat, att fastställa vissa närmare angivna grunder att gälla beträffande
fortsättning sskolor. Enligt förslaget skall i varje skoldistrikt för de
lärjungar, som med fullständigt avgångsbetyg lämnat folkskolan eller på
annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, finnas en eller, där förhållandena
sådant påkalla och medgiva, flera fortsättningsskolor. Undantagsvis
må, efter vederbörligt medgivande, två eller flera närliggande skoldistrikt
kunna förena sig om en gemensam fortsättningsskola. Vidare har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att fatta beslut om arvode till lärare i fortsättningsskola
och om statsbidrag till avlönande av sådan lärare. Såsom villkor
för statsbidrags åtnjutande skall gälla, bland annat, att skoldistriktet

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

för undervisningen tillhanda haller lämpliga lokaler samt nödig inredningsoch
undervisningsmateriell. Senast vid utgången av år 1924 skall skoldistrikt
hava fullgjort vad detsamma enligt meddelade bestämmelser ålig<rer
i frå<ra om den fortsatta undervisningen, doek att skoldistrikt må,
efter medgivande av Kungl. Maj:t, i särskilt trängande undantagsfall kunna
även efter denna tidpunkt under viss tid i större eller mindre mån vinna
befrielse från sagda åligganden.

Beträffande fortsättningsskolans lokala förvaltning har jag i det statsrådsprotokoll
över ecklesiastikärenden den 15 februari 1918, varav utdrag
linnes fogat vid omförmälda proposition, angivit de grundlinjer, efter vilka
densamma, enligt min mening, bör ordnas. Efter att hava såsom en allmän
grundsats framhållit, att för vården av fortsättningsskolans angelägenheter
så långt som möjligt på samtliga förvaltningsstadier böra användas
samma organ, som hava folkskolans ledning om hand, yttrade jag:

»Inom skoldistrikten böra alltså de grundläggande besluten angående
fortsättningsskolan fattas av kyrkostämman eller i vissa distrikt av stadsfullmäktige,
nämligen där lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet
i vissa städer vunnit tillämpning. Dessa korporationer skulle sålunda
hava att fatta beslut om fortsättningsskolors upprättande och bevilja
de för dessa skolor erforderliga kommunala anslag, och inför dem
skulle också redovisning för de beviljade medlen ske. Ett av deras viktigaste
uppdrag skulle givetvis bliva att utse ledamöter i den styrelse, som
skulle hava fortsättningsskolans angelägenheter om hand.

Det synes mig vara synnerligen välbetänkt att icke föreskriva, att i
varje skoldistrikt skall finnas en särskild fortsättningsskolestyrelse. Det
överensstämmer ju med den ovan angivna grundsatsen, att man så långt
ske kan skall begagna sig av redan förefintliga organ, i detta fall skolråd
eller folkskolestyrelse. I skoldistrikt med icke alltför omfattande skolväsen
torde den styrelse, som ombesörjer folkskolans angelägenheter, också kunna
övertaga fortsättningsskolans. Det skulle där i allmänhet vara ett slöseri

o O

med tid och krafter att ordna det på annat sätt. I regel äro nog ärendena
icke flera än att de kunna behandlas vid ett och samma sammanträde,
och de kommunala förtroendemän, åt vilka folkskolans vård och ledning
överlämnats, äro nog både villiga och skickade att övertaga vården
och ledningen av fortsättningsskolan. De skoldistrikt det här gäller äro
väl i allmänhet belägna på landsbygden, och de yrkesbestämda fortsättningsskolor,
som där kunna tänkas uppstå, få i regel sin undervisning i
arbetskunskap knuten antingen till jordbruk eller till husligt arbete. Det
är ju en känd sak, att i våra skolråd på landsbygden sakkunskapen på
jordbrukets område nästan alltid är mycket väl företrädd. Och tillgång

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 20.

på lämpliga personer, hemmastadda i husligt arbete, torde icke saknas. Om
sådana personer mera allmänt finge plats i skolråden, skulle detta säkerligen
bliva till nytta för flickornas undervisning icke blott i fortsättningsskolan
utan också i folkskolan. Men även i fråga om städer och industrisamhällen
har erfarenheten visat, att man är angelägen att i skolrådet insätta
representanter för olika områden inom det praktiska livet, varför det
mycket väl kan tänkas, att man även i dylika samhällen kan finna det
fördelaktigt att låta skolrådet få hand även om fortsättningsskolans ledning.

Detta utesluter dock, enligt mitt förmenande, icke, att skoldistrikten
böra få frihet att tillsätta en särskild fortsättningsskolestyrelse, där detta
anses vara till fördel för skolväsendet. Denna ordning kan tydligen förväntas
i allmänhet komma till stånd i större städer och andra samhällen
med ett mera omfattande skolväsen. På dylika ställen komma väl i regel
att finnas fortsättningsskolor av flera olika typer, varför det också där
uppstår ett särskilt behov att i fortsättningsskolestyrelsen få representanter
för flera olika yrken, vilket sannolikt underlättas, om man får välja personer
uteslutande med hänsyn till fortsättningsskolan.

Där fortsättningsskolan kommer att fördela sig på ett synnerligen
stort antal typer, torde det bliva svårt att i en enda styrelse få tillräckligt
antal representanter för de olika yrkena. Då det dock under alla
omständigheter med hänsyn till enhetlighet och sammanhållning i ledningen
blir nödvändigt, att samtliga fortsättningsskolor stå under en enda
gemensam styrelse, synes det mig vara ett lyckligt grepp att under denna
styrelse ställa specialstyrelser för olika typer av skolor. Därigenom blir
det ju också tillfälle att taga i bruk flera för skolan intresserade krafter
med särskild sakkunskap var på sitt område.

För vidmakthållande av sambandet mellan folkskolans och fortsättningsskolans
ledning även där en särskild fortsättningsskolestyrelse komme
att finnas, har kommittén föreslagit, att skolråd, respektive folkskolestyrelse,
skulle äga utse det antal ledamöter i fortsättningsskolestyrelsen, som
vore närmast över hälften. Häremot har jag icke något att invända. Ej
heller mot den anordningen, att i skoldistrikt, där skolväsendet lyder under
kyrkostämman, denna skulle hava att välja de övriga ledamöterna i
fortsättningsskolans särskilda styrelse. Däremot kan jag icke instämma i
kommitténs förslag, att i stad, där skolväsendet lyder under stadsfullmäktige,
valet av de ledamöter, som icke bleve utsedda av folkskolestyrelsen,
skulle ske delvis av stadsfullmäktige och delvis av kyrkostämman. Det
synes mig icke nödigt, att för en sådan styrelse, som givetvis ofta kommer
att bestå av ett jämförelsevis litet antal ledamöter, anlita tre olika
valkorporationer. Därtill kommer, att det bleve svårt att i författnings -

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

väg så reglera antalet, att stadsfullmäktige och kyrkostämma vardera alltid
linge välja lika många. En sådan reglering skulle också lägga band på
skoldistriktets möjlighet att självt bestämma antalet efter föreliggande behov.
Mig förefaller det därför vara bäst, att de ledamöter, som icke utses
av folkskolestyrelsen, komme att väljas av stadsfullmäktige. Kyrkostämman
bleve ju ändå icke utan inflytande, då den har att utse ett visst antal
av ledamöterna i folkskolestyrelsen, vilken ju skulle välja det största
antalet.

Bestämmelser angående ordningen för valet av fortsättningsskolestyrelse
och vad därmed står i sammanhang torde böra ingå i de författningar,
som innehålla föreskrifter om val av skolråd och folkskolestyrelse,
alltså i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd och i
lagen angående folkskoleväsendet i vissa städer. Jag ämnar därför föreslå
framläggande för riksdagen av förslag till nödiga ändringar i nämnda
författningar.

I fråga om ordförandeskapet i den särskilda fortsättningsskolestyrelsen
synes det mig icke vara skäl att införa något slags självskrivenhet,
utan förefaller det mig vara lämpligast, att nämnda styrelse, i likhet med
vad som nu gäller om folkskolestyrelse, tillerkännes rätt att själv för varje
år inom sig utse både ordförande och vice ordförande.»

Såsom framgår av riksdagens skrivelse (nr 105) till Konungen i anledning
av förenämnda Kungl. Maj:ts proposition nr 96, hava de i sagda
proposition framställda förslag blivit med vissa smärre jämkningar av
riksdagen bifallna. I sin omförmälda skrivelse har riksdagen, efter återgivande
av departementschefens här ovan intagna yttrande, anfört bl. a.:

»Till vad i propositionen föreslagits beträffande fortsättningsskolans
förvaltning och inspektion kan riksdagen i allt väsentligt ansluta sig.

Sålunda anser sig riksdagen kunna fullt och helt instämma i den
grundsatsen, att på förvaltningens område sambandet mellan folkskola och
fortsättningsskola bör, så långt ske kan, upprätthållas. Givetvis kunna
förhållandena på olika orter nödvändiggöra i viss mån olika anordningar.
Men i varje fall böra i största möjliga utsträckning samma förvaltningsorgan
komma till användning för båda skolarterna. Och detta bör gälla
ej mindre den centrala ledningen än även ledningen och administrationen
på mellanstadiet och i orterna. På alla förvaltningsstadier bör tillika
eftersträvas samverkan mellan representanter för olika erfarenhetsområden,
så att tillgänglig sakkunskap förvärvas och användes. Sålunda bör överallt,
där så ske kan, inom skoldistrikten samarbete anordnas mellan representanter
för där befintliga olika slag av praktiska ungdomsskolor.»

Utskottets

yttrande

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

De uti nu föreliggande proposition framlagda förslag avse att i
vederbörliga författningar — kyrkostämmoförordningen, lagen angående
folkskoleväsendet i vissa städer samt lagen angående folkskoleväsendet i
Stockholm — införa bestämmelser angående ordningen för valet av fortsättningsskolestyrelse
och vad därmed står i sammanhang. A id granskningen
av förslagen har utskottet funnit desamma stå i full överensstämmelse
med de grundsatser, som, enligt vad ovan angivits, ''blivit av departementschefen
vid avlåtandet av propositionen nr 96 framlagda och
sedermera av riksdagen i huvudsak gillade. Då utskottet icke heller i
öfrigt funnit skäl till anmärkning mot den föreslagna lydelsen av de särskilda
lagrummen får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition måtte av
riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juni 1918.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

dels beträffande § 4 i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i
vissa städer, av herr K. J. Ekman, som med instämmnnde av herrar
Clason, Bettinder, von Mentzer, Boberg och Norman anfört:

»1 det vid Kung]. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokollet har
föredragande departementschefen uttalat, att det syntes honom vara välbetänkt
att icke föreskriva, att i varje skoldistrikt skulle finnas en särskild
fortsättningsskolestyrelse. Man borde i stället så långt ske kunde begagna
sig av redan befintliga organ, i detta fall skolråd eller — i vissa städer
— folkskolestyrelse. Detta uteslöte dock icke, att skoldistrikten borde få
frihet att tillsätta en särskild fortsättningsskolestyrelse, där detta kunde
anses vara till fördel för skolväsendet. Denna ordning kunde tydligen
förväntas i allmänhet komma till stånd i större städer och andra samhällen
med ett mera omfattande skolväsen.

Av detta uttalande framgår, att fortsättningsskolestyrelsen är av alldeles
samma karaktär som skolråden och folkskolestyrelserna. Det inflytande,

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 20.

kyrkostämman nu har på tillsättandet av skolråd och folkskolestyrelser,
bör kyrkostämman sålunda fortfarande äga även vid utseende av ledamöter
i fortsättningsskolestyrelsen, allenast med den jämkning, som betingas av
nödvändigheten att upprätthålla erforderligt samband mellan å ena sidan
skolrådet eller folkskolestyrelsen och å andra sidan den nya fortsättningsskolestyrelsen.
I följd härav har också i § 23 i förslaget till lag om
ändrad lydelse av vissa §§ i kyrkostämmoförordningen stadgats, att
kyrkostämman skall utse visst antal av ledamöterna i fortsättningsskolestyrelsen.

Den kommitté, som utarbetat ifrågavarande lagförslag, hade också
föreslagit att i stad, där skolväsendet lyder under stadsfullmäktige, valet
av de ledamöter, som icke för upprätthållande av sambandet med folkskolestyrelsen
bleve utsedda av denna, skulle ske delvis av stadsfullmäktige
och delvis av kyrkostämman. I sistnämnda hänseende har dock Kungl.
Maj:t frångått kommitténs förslag och ansett, att fortsättningsskolestyrelsen
i sådana städer borde utses allenast av stadsfullmäktige och folkskolestyrelsen.
Då bibehållandet av kyrkostämmans inflytande på valet av fortsättningsskolestyrelse
vilar på samma grunder, som föranlett de gällande
stadgandena om kyrkostämmans deltagande i val av skolråd och folkskolestyrelse
och tillräcklig anledning icke synes mig föreligga att beträffande
vissa städer frångå denna grundsats, som eljest allmänt gäller i fråga om
skolstyrelsernas tillsättning, har jag funnit mig föranlåten hemställa,

att riksdagen ville besluta, att det föreslagna nya
stycket i förevarande § 4 måtte erhålla följande lydelse:

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses,
till så stort antal som stadsfullmäktige finna lämpligt,
av stadsfullmäktige, kyrkostämman och folkskolestyrelsen
sålunda, att stadsfullmäktige och kyrkostämman välja
till hälften var det jämna antal ledamöter, som är närmast
över hälften, och folkskolestyrelsen övriga ledamöter.
Aro stadsförsamlingarna flera, deltaga kyrkostämmorna
var för sig i valet av de ledamöter, vilka
skola å kyrkostämma utses, enligt den fördelning dem
emellan, som domkapitlet för varje fall bestämmer. För
de sålunda valda ledamöterna må ock fullmäktige,
kyrkostämman och folkskolestyrelsen utse suppleanter
till erforderligt antal. Vid val av ledamöter och suppleanter
i särskild fortsättningsskolestyrelse skall tillses,
att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig
mån i styrelsen företrädda.»

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 20.

dels ock, beträffande § 23 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd, av herrar Hallén och Sterne, vilka
yrkat följande lydelse av sagda paragraf:

§ 23.

Kyrkoherden — — — — ordförande.

I — — — — ordförande.

I--— — tillstädes.

Ledamöter — — — — utse.

Till — — — — kvinnor.

Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så stort antal
som församlingen finner lämpligt, av kyrkostämman.

Väljes — — — — uppdraget.

Skolrådet — — — — ordförande.

Särskild fortsättningsskolestyrelse utser inom sig för varje år ordförande
och vice ordförande.

I--— — fem.

Ledamöterna — — — — återstått.

Kyrkovärdar —---år.

Då — — — — skolrådet.

Stockholm 1918, Ivar HseggstrÖms Boktryckeri A. B.

184379