Konstitutionsutskottets Tillåtande N:o 16 (Utlåtande 1895:Ku16 Konstitutionsutskottet)

Konstitutionsutskottets Tillåtande N:o 16.

-fyvV.uU. ''AouvvV . ''	V. V,.\b\o	UnV/.mmy	lutt hsVrA bni	A''v» Vvy,j\\
v^yuvrY'', «s\. '' V	\ i.AS vV>\ ,V\	\\AYiv.yo\s \a	»Va \UA \Va AVnivHivjv	os\V> ys«n
bWoAou ur,	\ \.-uu		juuamJi iu« Uv»v«	v\> suiiVsvu''
\vi n>‘j W.utwiA ri	)\) 5ä\> VV» ■. > •;	r j . jV.VV,: \	UftVui* lii;	s inwA ''\si
v A m. .v « ,\nn • VA\	\V) MVCU JA Av	■J -<A »V.! • ''V Vi ■ > V,	rot	.h\VAx.‘,Mv\
-in \w ujv.h	\(j\ n^VY,y\u(j	lh!\''l h \.) Sv JO!	»VA>s:»y>uvN ''(<j\ iAVjv.vK	v
	.•.« m»-y\	Vruvvfb \i>	oV)S\''A''ua,Miu l>i\ tAVa	a.v\v,v\i^\V‘*v
<U l l ''r< J ''• 1 ti , >	Aiir åra \\	;V.\." A,'':V.U	.« \.vA \v> äja\\V''	fi ja .in
us\ (\gxfn	i-yr, \\At\\U-n■ ■	i *''A\ X\xs\ U	''A»ll\i V -A .VV'' SvV.vV» j, I f	,ni>f ;»{•»''/;!
		,» .jjj .Vv	\nVuy	ihu.UV) V.Vv
•A,av. >V«t;V A •» .'',''uvn	j nr.nV’ i''V,V) vW		Å>\ A.vi 4ir-jji;.ta lira fr	1 .V,
It it l\ \1	) v-.s.-uov). i-Wdwo	N:o 16. .«fij	o;> >''a negimno/l \v i/i HOO ivoyil,11.110 Å ''It Intalan*) ioqofiom rn	lot-jfuto-hn
"i'' löffrö I iiOO ''[£»110	>1 giinmi/ gin lönoii
-ro» v VAuuA,(>1 A	»•»''. \Y<\\y.s\ . -r>\		■ ''VA Av jvAWiÅ Au	v\k

i\ »m

T) vi J

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1895, kl. 3 e* m.

\vA"’U'' A; iiovtmiu/A. \

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen.

Uti en inom Andra Kammaren vackt, till konstitutionsutskottets
behandling hänvisad motion, n:o 166, har herr A. V. Ljungman hemstält,
bland annat, att Riksdagen måtte antaga följande förslag till älidrad
lydelse af §§ 60, 61, 73 och 77 regeringsformen att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling.

■mvur.wr,, viiv v § 60‘ r>i■-,: . ^,.1

1. Till hevillningar enligt föregående paragraf räknas tullmedlen,
bränvinstillverknings- och andra accismedel, stämpelpappersmedlen samt
hvad hvarje Riksdag dessutom särskilt såsom bevillning sig åtager. Ej
må någon bevillning af hvad namn; och beskaffenhet som helst utan
Riksdagens samtycke kunna förändras, tullen å inkommande spanmål
allena undantagen, hvilken må kunna nedsättas. Konungen vare ''ock obeBih.
till Biksd. Prot. 1895. 3 Sami. 9 Höft. (N:o 16.).

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

taget att, vid beslut om förslags framställande enligt § 59 rörande förhöjning
eller åsättande af tull eller accisafgift, föreskrifva, att den föreslagna
af giften genast må kunna utkräfvas, fast med skyldighet för statsverket att
af hvad efter sådan föreskrift uppburits återgälda det, hvarmed den af
Konungen föreslagna afgiften öfverstiger den som af Riksdagen varder
faststäld.

2. Afgifter för begagnande eller omedelbar förmån af statens inrättningar
eller för påkallande af åtgärd från statens embets- eller tjensteman
fastställas af Riksdagen. Dylik afgift må icke utan Riksdagens samtycke
kunna förändras i andra fall eller i annan omfattning, än Riksdagen
vid af giftens fastställande uttryckligen medgifvit.

3. Ej må statens af här omförmäla allmänna afgifter härrörande
inkomster af Konungen bortförpaktas eller kronan afhändas eller till
vinning för Konungen och kronan eller enskilda personer och korporationer
några monopol fastställas.

Afgift i hvilken af Riksdagen pålagts näring för bekostandet af anstalter
eller åtgärder till näringens främjande, ms, äfven om afgiften ingår
till statsverket, endast fä för det med afgiften åsyftade ändamålet användas.

4. Konungen eger att fastställa de afgifter till korporationer eller
enskilde personer, som af dem må uppbäras för begagnandet af sådana
inrättningar till allmänhetens nytta och beqvämlighet, hvilka alls icke eller
endast i otillräcklig grad medgifva täflan mellan flera dylika å samma ort.

§ 61.

Alla afgifter, som Riksdagen under de i mom. 1 af förégående

paragraf omnämnda titlar beviljat, skola utgöras intill slutet af det år,

under hvilket den nya bevillningen faststäld blifver.

• cii ni • • 1 ([• iV.

§ 73.

Inga nya pålagor, utskrifningar af manskap eller af penningar
och varor må hädanefter i annan ordning, än denna regeringsform föreskrifver,
påbjudas, uppbäras eller fordras.

: I •.riiifihvni nv>fu.n ibiiä/j-tisfa rnomativb »[invit b»;vii

■ ..i ''■ ...■ V.§ 77.

jj,,;)}, i t i;.:;; Vm ö,\ oir,-/ ! rr; -.-.a

1. Kronans jordegendomar med dertill hörande lägenheter, kronans
skogar, fisken och vatten med till dessa senare hörande grund samt

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

kronans byggnader, jernväg ar och öfriga fasta egendom må Konungen
icke utan Riksdagens samtycke genom försäljning, förpantning eller
gåfva eller på något annat sätt kronan afhända. De skola förvaltas
efter de grunder, Riksdagen derom föreskrifver; dock att de personer
och menigheter, som, efter gällande författningar eller Riksdagens särskilda
beslut, sådana kronans tillhörigheter innehafva eller nyttja, må
njuta laglig rätt derå till godo.

2. Kronans inrättningar och ordinarie inkomster må Konungen
icke bort/örpakta eller utan Riksdagens samtycke afhända kronan.

Till stöd för detta förslag anför motionären:

Upprepade gånger hade under det senaste årtiondet i Riksdagens
Andra Kammare väckts motioner med syfte att dels bringa bestämmelserna
i 57, 60 och 73 §§ regeringsformen i fullständigare tillämpning,
dels gifva åt särskilt den 60 § regeringsformen en tydligare, nutidens
förhållanden mer motsvarande affattning.

Vid stiftandet af vår nu gällande regeringsform hade, såsom af
riksdagshandlingarna från åren 1809 och 1810 tydligt nog framginge, åsyftats,
att svenska folkets »sjelfbeskattningsmagt» genom Riksdagen skulle
blifva så fullständig, att den omfattade icke blott alla till staten utgående
bevillningsafgifter (»extra ordinarie utlagor» eller skatter) och ersättningsafgifter
(»gebyr»), utan äfven vissa till staten, korporationer eller enskilde
utgående afgifter för begagnandet eller omedelbar förmån af anstalter
eller inrättningar till allmänhetens eller särskild närings »nytta och beqvämlighet».
Redan vid stiftandet af ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter
hade emellertid den uppfattningen gjort sig gällande, att man vid
fastställandet af Riksdagens nämnda beskattningsmagt gått något för långt,
och man hade i följd af denna uppfattning äfven vidtagit den ur konstitutionel
synpunkt förkastliga åtgärden att, i stället för en lagligen åvägabragt
ändring eller förklaring af 60 § regeringsformen, inskränka tillämpningen
af samma paragrafs bestämmelser om »allmänna afgifter» genom att uti
bemälda ansvarighetslags § 3 inskjuta följande märkliga ord: »dock härunder
icke begripna sådana i denna 60 § ej omnämnda afgifter, hvilkas
föremål äro inrättningar till enskildes gemensamma nytta och beqvämlighet,
såsom båk-, bro-, färj- och andra afgifter af dylik beskaffenhet».
Vid behandlingen under riksdagen åren 1840—1841 af väckta förslag
till ändringar uti ansvarighetslagen för statsrådets ledamöter hade ock
framhållits, att »ett sådant undantag rätteligen bort upptagas i nämnda §
af regeringsformen» (lagutskottets betänkande n:o 127 den 17 september

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

1840), och bestridas kundo val knappast, att en omredigering af 60 §
regeringsformen med sådant syfte vore af nöden.

Orimligheten af att räkna postmedlen bland »bevillningarna» och
behofvet af tydligare bestämmelser i afseende på till staten utgående
ersättnings- eller vedergällningsafgifter (»gebyr») kräfde dessutom äfven
en omredigering, om än af mer omfattande art.

Vid en omarbetning af grundlagsparagrafen i fråga ansåge motionären
vidare eu bestämmelse böra tilläggas, med syfte att lemna ett
helt visst väl behöfligt skydd åt de af näringsidkare till deras närings
förkofran under form af allmänna afgifter gjorda sammanskott emot
förbrukning för sådana statens öfriga ändamål, som enligt 64 § regeringsformen
borde tillgodoses med statsverkets tillgångar af ordinarie inkomster
eller bevillningar.

''!■ I samband med omarbetningen af 60 § torde äfven 73 och 77 §§
regeringsformen böra underkastas nödig granskning och förbättring.

Vid riksdagarne åren 1890 och 1893 framlades af herr Ljungman
förslag till ändring af § 60 regeringsformen, i det väsentligaste öfverensstämmande
med det nu föreliggande. Det vid förstnämnda riksdag
framstälda förslaget blef på konstitutionsutskottets hemställan af båda
kamrarne utan votering förkastadt; och förslaget vid 1893 års riksdag,
hvilket af utskottet afstyrktes på den grund att de af motionären föreslagna
ändringar och tillägg icke syntes utskottet nödiga eller nyttiga,
blef jemväl utan votering förkastadt af båda kamrarne, i den Första
äfven utan diskussion och i den Andra efter det endast motionären och
en annan talare yttrat sig i frågan utan att framställa något yrkande.

o. Med afsende å hvad sålunda tillförene i denna fråga förekommit,
och då hvad motionären till stöd för det vid innevarande riksdag framlagda
förslaget anfört icke kunnat föranleda utskottet att frångå den
uppfattning, som af konstitutionsutskottet uttalats i dess utlåtande öfver
motionärens förslag vid 1893 års riksdag, hvilket, såsom ofvan antydts,
är af ungefärligen enahanda innehåll med det nu förevarande; samt
härtill kommer, att ett vid innevarande riksdag af annan motionär väckt
förslag om viss ändring af § 60 regeringsformen, hvilket förslag till eu
del älven innefattas uti den motion, som nu är föremål för behandling,
redan blifvit af Riksdagens båda kamrar förkastadt, anser sig utskottet
icke böra biträda vare sig motionärens förslag till omarbetning af 60 §
regeringsformen eller den i samband dermed föreslagna ändringen uti
61 § af samma grundlag.

Då motionären icke anfört några giltiga skäl för behöfligheten

Konstitution sutskottets Utlåtande N:o 16.

af de förändringar, som af honom föreslagits uti §§ 73 och 77 regeringsformen,
saknar utskottet äfven anledning att till motionen i denna del
förorda bifall. rA-vr. sv-w V /.VA mv>. ■« .-v;.''

tv» •‘»ÄKUMfl''''» vAh sb*ui«\vt''t>T>å v- \ ■lofilj/l/j rnn/imllA .t

UtBkottet hemställer alltså,

8ifo^Rba>!rM tu lu /hs i:ai ''Juj\vC\ .tv*yiJjWÅv‘A \r. metevVAiiM1!

att herr Ljungmans motion n:o 166, i hvad den
afser ändring af §§ 60, 61,73 och 77 regeringsformen,
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

A *lti» IiiI *V'' \ V''i\ W\ M)\"Ah l\\l> UViUviY/. yJ \\ VUvTV'''', •>,\\V.t\\■= V. j*j\ v>j\;

Stockholm den1-1-9 april ''1895.,{f,,?":*| «éh;L:tn -toih ''.w.rv.nÅ

-an \i» vAjkvA?''-.-)v
-so «

Ännu*;

■*o\

På utskottets vägnar:

v-m.y /YbitjHittVVv\ »tovttrti sv

O. BERGRIS,

iv.AWsA ,tu\ö!.
t.A.''u‘iv,V\'' w\V» '',e\\-\v.
.sa ,V>A''w$?.h>U \\\\ •nu*.

T''V; i \\\S ■. ■■ ’■ -.V,- ■ . \\- v w\ny,v<''Ä Å Mi''.

\" \''*''\''S''v-sV\\''sv S‘s\ »nVfAqnur vu*v tesA* \n (\tov. /wnvi-.im AvViA-sv i

.VA 0''V- nV .*''■ y,v- \>uVjA<UV'''' A>»\»A

Reservation

af herr Ljungman, som ansett, att utskottet, med anledning af ifrågavarande
del af motiqnen, n:o 166, i Andra Kammaren, bort hemställa,

.Tivlild biéj U'' fOgilfOiiiV'')''! siVll nols '' 1 if VfLmi . r ■ ; >b i;. 3 • * t i f i

att följande förslag till ändrad lydelse af §§ 60, 61, 73, 77 och 80
regeringsformen måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig behandling:
r.''.''

Regeringsformen.

§ 60.

1. Till statsverket ingående skatter fastställas, de ‘ordinarie af
Konungen och Riksdagen gemensamt, de extraordinarie eller bevillningarna
af Riksdagen allena. Ej må några allmänna s&aMeafgifter, af hvad namn
och beskaffenhet som helst, utan Riksdagens samtycke kunna /örundras,
tullen å inkommande spanmål allena undantagen, hvilken må kunna nedsättas.
Konungen vare ock ohetaget att, vid beslut om förslags framställande
enligt föregående paragraf rörande förhöjning eller åsättande aftullellcr
accisafgift, föreskrifva, att den föreslagna afgiften genast må träda i

Konstitutionsutskottets Utlåtande N;o 16.

kraft, fast med skyldighet för statsöerket att af hvad efter sådan föreskrift upp*
burits återgälda det, hvarmed den af Konungen föreslagna af giften öfver-''
stiger den, som af Riksdagen varder faststäld.

2. Allmänna afgifter för begagnande eller omedelbar förmån af
statens inrättningar eller för påkallande af åtgärd från .statens embets- eller
tjensteman fastställas af Riksdagen. Dylik afgift må icke utan Riksdagens
samtycke kunna förändras i andra fall eller i annan omfattning, än Riksdagen
vid afgiftens fastställande uttryckligen medgifvit.

3. Ej må statens skatteinkometer af Konungen bortförpaktas eller
utan Riksdagens samtycke kronan af händas, ej heller till vinning för Konungen
och kronan eller enskilda personer och korporationer några monopol
fastställas.

Afgift, hvilken af Riksdagen; pålagts näring för bekostandet af anstalter
eller åtgärder till näringens främjande, må, äfven om afgiften ingår
till statsverket, endast kunna för det med afgiften åsyftade ändamålet
användas.

4. Konungen egen att fastställa de afgifter till korporationer eller
enskilda personer, som af dem må uppbäras för nyttjandet af till allmänt
begagnande upplåtna samfärdsanstalter.

Alla afgifter, som Riksdagen till fyllandet af statsverkets behof utöfver
de ordinarie inkomsterna enligt § 59 beviljat, skola ‘utgöras Intill
slutet af det år, under hvars lopp den nya beviliningen faststäld blifver,
med undantag dock för den händelse, att nedsättning i tullen d inkommande
spanmåt enligt § 60 mom. 1 egt rum eller att för särskildt fall Könungen
och Riksdagen samfäldt beslutat ändring i beloppet eller tiden för nämnda
afgifters utgörande.

§ 73-

Inga nya pålagor, utskrifningar af manskap eller af penningar,
varor och tjenstbarheter må hädanefter, utan Riksdagens fria vilja och
samtycke eller under annan form, än grundlagarne uttryckligen bestämma,
påbjudas, fordras eller uppbäras. 1

1. Kronans jordegendomar med dertill hörande lägenheter, kronans
skogar, fisken och vatten med till dessa senare hörande grund samt kro -

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 16.

Dans byggnader, jernvägar och öfriga fasta egendom må Konungen icke
utan Riksdagens samtycke genom försäljning, förpantning eller gåfva
eller på något annat sätt kronan afhända. De skola förvaltas efter de
grunder, Riksdagen derom föreskrifver; dock att de personer och menigheter,
som, efter gällande författningar eller Riksdagens särskilda beslut,
sådana kronans tillhörigheter innehafva eller nyttja, må njuta laglig
rätt derå till godo.

2. Statens allmänna inrättningar och af dem härflytande inkomster
må Konugen icke bortförpakta eller utan Riksdagens samtycke afhända
kronan.

§ 80.

1. Hvarje svensk man är pligtig deltaga i fosterlandets försvar.
Huru denna värnpligt skall fullgöras, derom stadgas i lag, som af Konungen
och Riksdagen gemensamt stiftas.

2. Krigsmagten till häst och fot såväl som båtsmanshållet af
rotering och indelning förblifver vid de med landet och städerna upprättade
kontrakter och indelningsverk, hvilka till deras hufvudgrunder
skola orubbade vara, intill dess Konungen och Riksdagen finna nödigt
någon ändring deruti samfäldt att gorå; kunnande ingen ny eller tillökad
rotering, utan genom Konungs och Riksdags sammanstämmande
beslut, tillkomma.

Varder genom särskild lag, med indelningsverkets upphäfvande,
annan grund lagd för ordnandet af krigsmagten till lands och sjös, då
må ej ändring i sådan lag göras, utan af Konungen och Riksdagen
samfäldt.

Herr Dalin har begärt att här få antecknadt, att han icke deltagit
i detta ärendes behandling inom utskottet.