Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10

Utlåtande 1885:Ku10

10

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

N:o 10.

Ankom till Kiksd. Kansli den 31 Mars, 1885, kl. 3 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
förändrad lydelse af § 12 Regeringsformen och § 11
Riksdagsordningen.

Den af Kong!. Maj:t tillsatta komité för utarbetande af förslag till
förändrad organisation af bankanstalterna i riket har i sitt underdåniga
betänkande. den 14 December 1883 uti förslaget till det stadgande,
som med bibehållande af en mera inskränkt sedelutgifningsrätt för
enskilda banker skulle gälla intill dess Riksbanken komme att öfvertaga
all sedelutgifning, inrymt bestämmelse derom, att ordföranden i
Riksbankens styrelse skulle utses af Konungen, samt att öfrige sex
fullmäktige skulle väljas på tre år, så att två af dem hvarje år underkastades
omval.

Under åberopande af komiténs motivering och med erinran, att,
om den vid innevarande riksdag väckta motion om upphörande med
detta års utgång af de enskilda bankernas rätt att utgifva sedlar lydande
å tio kronor vunne bifall, de af komitén föreslagna förändringarne
i Riksbankens styrelse, hvilka i och för sig vore synnerligen
välbetänkta, blefve af verkligt behof påkallade, har Herr E. Meyer uti
en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion, N:o
119, hemstält, det Riksdagen måtte såsom hvilande till grundlagsenlig
behandling vid kommande riksdag antaga följande förslag till förändrad
lydelse af § 72 Regeringsformen och § 71 Riksdagsordningen:

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

11

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård
och skall enligt särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 mom. föreskrifver,
samt efter stadgar och reglementen, hvilka fastställas af
Riksdagen, förvaltas af sju fullmäktige, af hvilka en förordnas af Konungen
och sex väljas af Riksdagen. Den af Konungen förordnade fullmäktig
skall vara ordförande bland fullmäktige. Riksbanken allena eger
rätt att utgifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar
skola vid anfordran efter sin lydelse med gidd af Banken inlösas.

Riksdagsordningen.

§ 71.

Do. De sex fullmäktige, hvilka, enligt 72 § Regeringsformen,
skola af Riksdagen utses att förvalta Riksbankens medel och tillhörigheter,
väljas å lagtima riksdag för en tid af tre år. Årligen skola
tvenne af desse fullmäktige afgå och val till deras ersättande ega rum;
dock skall, der ansvarsfrihet blifvit fullmäktige vägrad, nytt val åt
samtlige de af Riksdagen utsedde fullmäktige anställas. . Vid de tillfällen,
då på en gång val af samtlige Riksdagens fullmäktige eger rum,
bestämmes genom lottning den ordning fullmäktige emellan, i hvilken
de skola afgå. Afgående fullmäktig kan återväljas. Har af Riksdagen
utsedd fullmäktig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöringstid
aflidit eller af annan orsak afgått, skall a nästa lagtima
riksdag fyllnadsval anställas; och bör den sålunda valde tjenstgöra
under den tid, som för den afgångne återstått. .

2:o. Hvarje lagtima riksdag skall välja sju fullmäktige att, jemlikt
särskildt reglemente, Riksgäldskontorets medel och tillhörigheter
förvalta. Valet sker sålunda, att först utses den, som bland fullmäktige
skall blifva ordförande, och sedan de öfrige sex.

3:o. Riksdagens fullmäktige i Riksbanken och Riksgäldskontor
väljas genom fyratioåtta valmän, af hvilka hvardera Kammaren inom
sig utser tjugufyra. Valen till fullmäktige ske medelst slutna sedlar.

12

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

4:o. Ordföranden bland fullmäktige för hvartdera verket eger afgörande
röst, derest i frågor, som hos fullmäktige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika; tillkommande
fullmäktige att sj elfva bland sig välja vice ordförande att föra
ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

Vid flere af de senare årens riksdagar och sist år 1884 har Utskottet
haft att afgifva utlåtanden öfver olika förslag till förändringar
i Riksbankens styrelse. I sitt den 25 April 1884 afgifna utlåtande
yttrade Utskottet hufvudsakligen, att då frågan om nytt ordnande af
vårt bankväsen vore under Kongl. Majrts pröfning, både Riksdagen
deri giltigt skäl att tills vidare lemna detta lagstiftningsområde oberördt.
Af samma skäl finner Utskottet sig äfven nu förhindradt att tillstyrka
bifall till motionen. Bankfrågans allsidiga och definitiva lösning lärer
icke befrämjas genom enstaka förändringar, hvilka lätt kunde komma
att gå i eu rigtning stridande mot den, hvilken man vid frågans slutliga
pröfning funne vara den rätta; och denna sin uppfattning finner
Utskottet icke vederlagd deraf, att ett annat förslag om partiel reform
af bankväsendet blifvit väckt inom Riksdagen. Till nu angifna, i och
för sig afgörande skäl kommer vidare, att den form, hvari förändringen
af motionären föreslagits, lemnar rum för giltiga anmärkningar.
Förslaget saknar nemligen bestämmelse om tiden, då ordförande borde
af Konungen utses, samt lemnar vidare oafgjordt, huru vida ordföranden
skulle förordnas för vissa år, såsom öfrige fullmäktige, eller möjligen
för lifstiden, eller om han skulle kunna när som helst entledigas, likasom
man ock stannar i ovisshet om den inverkan, som vägran af ansvarsfrihet
skulle utöfva på ordförandens ställning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Herr Meyers ifrågavarande motion icke må
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 Mars 1885.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Herr Gahn bär begärt få antecknadt, att han icke deltagit i detta
ärendes slutliga behandling inom Utskottet.

Stockholm, tryckt hos K. L. Beckman, 1885.