Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10 (Utlåtande 1875:Ku10 Konstitutionsutskottet)

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.

närens förslag, utan det ifrågasatta stadgandet, derest det pröfvas gagneligt,
kan på administrativ väg utfärdas, hemställer Utskottet,

att Herr Samuel Johnsons förevarande motion om ändring
af 28 § Regeringsformen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 April 1875.

Ä Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af ROSENSCHÖL1).

No 10.

Ank. till lliksd. Kansli den 5 April 1875, kl. 2 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj ds
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förändrad
lydelse af 22 § Regeringsformen.

Med åberopande deraf, att i lagskipningen sedan lång tid tillbaka visat sig
ett vacklande, som vanligen tillskrefves en icke utan fog anmärkt brist på
enhet i högsta instansens beslut, men att orsaken till denna brist likväl
med orätt lades Högsta Domstolen till last, så länge lagstiftningen, i stället
för att understödja lagskipningens naturliga sträfvan efter enhet, motverkade
den genom uppstäda hinder för Högsta Domstolen att vid den meningsskiljaktighet,
som vore eu oundviklig följd af menskligt lagars ofullkomlig -

Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande N:o JO.

Ilek, gorå gällande den rättsåsigt, hvilken omfattades af Hortalet bland domstolens
ledamöter, har Kong}. Maj: t, då största hindret dervid uppenbarligen
vore grundlagens förbud för mer än hälften af Högsta Domstolens sexton
ledamöter att på en gång deltaga i pröfningen af något mål, hvilket förhud
uteslöte möjligheten icke blott för domstolen att förekomma, det en af ett
erkändt fåtal omfattad mening understundom måste i enskilda fall utgå såsom
domstolens, utan ock för granskaren af Högsta Domstolens på stridiga
rättsuppfattningar grundade beslut att med säkerhet bedöma hvilkendera uppfattningen
utgjorde flertalets, till Riksdagen aflåtit ofvanberörda nådiga proposition
(N:o 32), i hvilken föreslagits ett sådant tillägg till 22 § Regeringsformen,
hvarigenom, med bibehållande af förbudet för Högsta Domstolens
ledamöter att efter godtfinnande bestämma sitt domföra antal utöfver hittills
stadgad gräns, lagstiftningen förbehölles att genom särskild lag, i den ordning
87 § 1 mom. Regeringsformen utstakade, bestämma vissa fall, då
Högsta Domstolens ledamöter borde samfält deltaga i pröfningen af dit
fullföljda mål.

Denna nådiga proposition har af Riksdagens begge Kamrar blifvit till
Konstitutions-Utskotfcet öfverlemnad; och med afseende å den uppenbara
nyttan deraf, att tillfälle öppnas för Högsta Domstolens ledamöter att samfäldt
utöfva domarekallet i de fall, der sådant för åstadkommande af jemnhet
i lagskipningen kan finnas erforderligt, samt enär det icke torde lida
tvifvel, att sålunda tillkomna domslut, innefattande uttrycket af de fleste
ledamöternes åsigt om en omtvistad och olika bedömd rättsfråga, skola tillmätas
vigt och utöfva ett helsosamt inflytande på lagskipningens allmänna
gång, får Utskottet, som icke har något att erinra emot det framstälda
grund 1 agsändvingsförslaget, alltså vördsamt hemställa,

att, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga
proposition, följande förslag till förändrad lydelse af 22 §
Regeringsformen måtte antagas att hvila till vidare
grundlagsenlig behandling:

Regeringsformen.

22.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse, i hvilken det ifrågasatta
tillägget är med kursiv stil utmärkt:)

Uti Högsta Domstolen kunna rin- Uti Högsta Domstolen kunna ringare
mål pröfvas och afgöras af fem gare mål pröfvas och afgöras af fem
ledamöter, sa ock af fyra, der alla fyra ledamöter, så ock af fyra. der alla fyra

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.

äro om slutet, ense. Öfver vigtigare äro om slutet ense. Öfver vigtigare
saker skola minst sju döma. Ej må saker skola minst sju döma. Ej må
flere än åtta ledamöter på eu gång i flere än åtta ledamöter på en gång i
pröfningen af något mål deltaga. pröfningen af något mål deltaga, der

ej för vissa fall annorledes förordnas
i den ordning Hl § 1 mom., stadgar.

Stockholm den 5 April 1875.

Ä Utskottets vägnar:

TH. MUNCK af R0SEN8CHÖIJ).

Nso

Aiik. till Riksd. Kansli den 5 April 1875, kl. 2 e. m.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af vädd motton om
ändring af 5 § Regeringsformen.

I afsigt att fästa Riksdagens uppmärksamhet på behofvet af att under
en lämplig form i våra grundlagar införa bestämmelser, som tilläte någonting,
motsvarande en konselj-president i Konungens konselj, utan att egenskapen
af Rådkammarens främste ledamot ovilkorligen skulle vara förknippad
med chefskapet för Justitie-departementet, och under erinran derjemte,
att hvarje förändring, som bidroge att gifva styrka och sammanhållning åt