Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10
Utlåtande 1872:Ku10
24
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.
IV:o lO.
Ank. till Biksd. Kansli den 9 April 1872, kl. 2 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring
i 19 § Riksdag s-ordning en.
Enär genom den i nämnda § meddelade föreskrift, att för valbarhet
till riksdagsman i Andra Kammaren fordras, bland annat, att ega och
minst ett år näst före valet hafva egt valrätt inom den kommun eller
någon af de kommuner, för hvilka valet sker, kommunerna betages möjligdieten
att i Andra Kammaren insätta personer, hvilka under sista året
af en treårig valperiod från ett annat valdistrikt inflyttat, under det
dessa personer sakna möjlighet att någonstädes vid närmast följande allmänna
val blifva till ledamöter i Andra Kammaren utsedde, har Herr
Friherre af Schmidt i en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet
hänvisad motion (N:o 193) föreslagit att orden »och minst ett år näst
före valet egt» måtte ur paragrafen utgå, och dess lydelse blifva följande:
»Till ledamöter i Andra Kammaren kunna endast väljas män, som uppnått
25 års ålder samt enligt 14 § ega valrätt inom den kommun eller någon
af de kommuner, för hvilka de väljas.»
Så länge Riksdags-ordningen, till upprätthållande af den grundsats,
att inom representationen alltid bör finnas att tillgå en, så vidt möjligt
är, fullständig kännedom om de olikartade förhållandena inom rikets särskilda
delar, anser nödigt föreskrifva, att icke någon må till ledamot af
Andra Kammaren väljas utom den valkrets, der han är bosatt, synes
deraf naturligen följa, att den, åt hvilken denna befattning uppdrages,
bör genom någon tids vistelse inom valkretsen hafva varit i tillfälle att
förvärfva närmare kännedom om den ort, för hvilken valet sker. Dessa
begge bestämmelser i 19 § Riksdags-ordningen stå derföre till hvarandra
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 10.
25
i den närmaste öfverensstämmelse, hvilken icke bör rubbas genom- att
fästa allt för stort afseende vid de säkerligen ganska sällsynta fall, då,
på sätt motionären antydt, en valkrets genom det anmärkta stadgandet
skulle sättas ur stånd att till riksdagsman utse den, som företrädesvis
eger valmännens förtroende.
I öfrigt må erinras, att, sedan en person blifvit inom en kommun
mantalsskrifven, ett helt år förflyter, innan det, i den ordning författningarne
utstaka, kan utrönas, huruvida han eget’ den inkomst af kapital
eller arbete, att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade,
och att han således, derest hans valrätt grundar sig på inkomst, först
två år efter mantalsskrifningen kan till ledamot af Andra Kammaren
väljas. I sådana fall kan motionärens förslag visserligen förminska, men
ej helt och hållet förekomma den förmenta olägenheten deraf, att efter
en persons inflyttning i en kommun en mellantid uppstår, under hvilken
han icke är till riksdagsman i Andra Kammaren valbar. Då det åsyftade
ändamålet följaktligen icke genom förslagets antagande vinnes, hemtar
Utskottet deraf en ytterligare anledning att hemställa,
att motionen icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 9 April 1872.
På Utskottets vägnar:
TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.
Reservationei’ :
af Herrar von Ehrenlieim, Rydin, Ehrenborg och Grenander.
Herr Friherre Koskull har begärt få antecknadt, att lian icke varit
närvarande vid detta ärendes behandling inom Utskottet.
Bill. hill Ril-sd. Prof. 1812. 3 Sami. 8 Häfi.
4