Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73 (Utlåtande 1912:Ju73 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Nr n,

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1912 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ordnande af den högre skog sundervisning en m. m. äfvensom
åtskilliga i ämnet väckta motioner.

I en till Riksdagen den 15 mars 1912 aflåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 73, har Kungl. Maj:t under åberopande
af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för
samma dag föreslagit Riksdagen att, med godkännande af i statsrådsprotokollet
tillstyrkta allmänna grunder för förändrad organisation af
den högre skogsundervisningen,

ej mindre medgifva, att för uppförande af nya byggnader för en
skogshögskola samt för statens skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande
af erforderlig undervisningspark samt försöksfält m. in., må under villkor,
som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i anspråk visst i samma
protokoll angifvet område innehållande 53,356 kvadratmeter af södra
delen utaf lägenheten Frescati å Norra Djurgården;
än äfven

såväl anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa:
dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område af byggnader
för skogshögskolan med därtill hörande yttre anläggningar, samt
dels 34,800 kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid
Malingsbo;

som ock föreskrifva, att ofvannämnda belopp tillhopa 728,700 kronor,
må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga medel förskotteras
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 saml. 43 höft. (Nr 73.) 1

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Motioner.

för att sedermera ersättas af de medel, som inflyta genom försäljning
af de uti Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda områden,
i den mån dessa medel icke skola enligt berörda skrifvelse för annat
ändamål disponeras.

I afseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa
till propositionen.

I anledning af ifrågavarande proposition har inom Riksdagen
väckts sex särskilda motioner, hvari föreslagits,

i motionen nr 96 i Första kammaren af herr Fahlén, att Riksdagen
vid bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition behagade besluta
sådan ändring i de föreslagna allmänna grunderna för förändrad organisation
af den högre skogsundervisningen, att i stället för den
föreslagna särskilda förberedande kursen de nuvarande förberedande
skogsskolorna vid Omberg och Kloten eller i hvarje fall den ena af
dem må bibehållas, dock med de ändringar i organisation och arbetssätt,
som för ett intimt samarbete med skogshögskolan och bästa utnyttjande
af lärotiden kunna finnas erforderliga;

i motionen nr 97 i Första kammaren af herr Barthelson och nr
275 i Andra kammaren af herr Ekerot, sammanstämmande, att Riksdagen
ville för sin del besluta den ändring i den kungl. propositionen angående
ordnandet af den högre skogsundervisningen m. m., att en professur i
ämnesområdet skogszoologi, särskildt skogsentomologi jämte läran om
sötvattensfiskarne måtte inrättas vid den föreslagna skogshögskolan med
enahanda aflöningsförmåner och villkor för dessas åtnjutande, som för
skogshögskolans professorer i den kungl. propositionen föreslagits;

i motionerna nr 98 i Första kammaren af herr Tamm och nr 276
i Andra kammaren af herr Ekerot, sammanstämmande, att Riksdagen, i
samband med besluts fattande rörande Kungl. Majrts proposition nr 73,
ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t
efter verkställd utredning till Riksdagen inkomma med förslag till en
tillfredsställande undervisning i nationalekonomi för eleverna vid skogshögskolan;
samt

i motionen nr 277 i Andra kammaren af herr Lindhagen, att
Riksdagen, i sammanhang med afgörandet af propositionen angående
ordnande af den högre skogsundervisningen m. m., måtte besluta hos
Kungl. Maj:t begära ett öfvervägande, huruvida ej undervisning äfven
bör och kan meddelas rörande skogens och markernas sociala betydelse
i olika afseenden för den fattigare ortsbefolkningen eller med andra ord

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

därom, att hänsynen till människorna ej får och ej heller behöfver
undanskymmas af omtanken för skogsbestånden.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina
framställningar, tillåter sig utskottet att hänvisa till respektive motioner.

Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet
flerestädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda
högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket
i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på
extra stat uppförda lärarpersonal innehar, och de däraf följande förhållandevis
täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de
otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.
En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt
af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om
därvid, med hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt
och andra afseenden och den däremot svarande vikten af, att den
yppersta utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må
stå de blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som
i sakens natur att, såsom vid flere tillfällen inom Riksdagen uttalats,
taga steget fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan tanke
tyckes också hafva varit den ledande vid upprättandet af förevarande
förslag. Enligt statsrådsprotokollet säger sig nämligen departementschefen
hafva kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga
undervisningsfråga bör så ordnas, att den motsvarar krafven på en
verklig skogshögskola, mot hvilken benämning departementschefen ansåge
namnet skogsinstitut lämpligen böra utbytas. Emellertid synes det
utskottet, som om den högre skogsundervisning, hvilken enligt det
förevarande förslaget nu skulle åvägabringas och som i det stora hela
egentligen ej torde innebära annan förändring beträffande den nuvarande
skogsmannautbildningen än att densamma till tiden och måhända äfven
i andra afseenden något inskränkts, icke kan anses fylla måttet å verklig
högskoleundervisning utan fastmer är att betrakta såsom ett öfvergångsstadium
till en framtida högskola. Vid sådant förhållande synes utskottet
den ifrågasatta förändringen af ifrågavarande undervisningsanstalts benämning
böra anstå, intill dess den där meddelade undervisningen kan
fullt uppbära benämningen högskola. Att så må utan dröjsmål ske,
synes emellertid utskottet vara af den vikt, att de åtgärder, som äro
ägnade att främja detta mål, böra omedelbart vidtagas. Sålunda bör,
då lärarkrafternas kvalitativa beskaffenhet väl i det stora hela är af -

Vtskottet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

görande för undervisningens ståndpunkt, och det således är af synnerlig
vikt, att ifrågavarande läroanstalt må blifva i tillfälle att snarast möjligt
förvärfva och vid sig binda verkligt framstående forskare på de vetenskapens
områden, som närmast beröra forstväsendet, anstaltens lärare
omedelbart beredas universitetslärares ställning såväl till namn som
villkor, med skyldighet gifvetvis att då också meddela, utom undervisningen
vid de fastställda utbildningskurserna, verklig högskoleundervisning
i den mån studerande anmäla sig till erhållande af sådan. Och
vidare bör anstaltens byggnadsbehof redan nu tillgodoses i den omfattning,
att lokalförhållanden icke må i någon mån hämma dess spontana
utveckling till verklig högskola.

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen
har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen
vid skogsinstitutet med eu lägre och en högre kurs, för utbildande af skogstjänsternän
af olika kompetens. Att båda dessa kurser äro af behofvet,
vill utskottet för sin del visserligen icke bestrida; men att, såsom med
förslaget afsetts, definitivt förlägga dem båda till den högre skogsundervisningsanstalten,
har icke tilltalat utskottet. Ty i en organisation, som
afser den högre undervisningen på området, passar gifvetvis den lägre
kursen icke in, utan torde denna kurs egentligen höra hemma såsom
slutkurs vid ett skogsläroverk eller dylik lägre skogsundervisningsanstalt.
Då emellertid den högre skogsundervisningen ej torde kunna antagas
hinna under de närmaste åren mera fullständigt tillägna sig högskolas
karaktär och former, samt de därför afsedda byggnaderna — om desamma
komma till utförande i af utskottet ofvan angifven omfattning
— tills vidare torde kunna utan olägenhet för den öfriga undervisningen
räcka äfven för den lägre kursen, har utskottet ej något att
erinra däremot, att denna kurs må tills vidare, såsom hittills, inordnas
i den högre skogsundervisningen.

I afseende å undervisningens anordnande har utskottet ännu en
anmärkning att framställa mot det föreliggande förslaget, nämligen med
anledning däraf, att enligt detsamma den nuvarande till Ombergs och
Klotens skogsskolor förlagda, inträdet vid skogsinstitutet förberedande
undervisningen utbytts mot eu till fem och en half månader förkortad
förberedande kurs. Detta förslag — anför herr Fahlén i sin förenämnda
motion — syntes honom icke kunna undgå att väcka allvarliga betänkligheter.
Ett förkortande af utbildningstiden för våra skogsmän, hvilket
detta förslag bl. a. innebure, syntes motionären icke ägnadt att föra oss
från den, som de sakkunnige själfva yttrat, »otillfredsställande ståndpunkt,
på hvilken den högre skogsundervisningen ända fram till våra

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

dagar stått och delvis står». Motionären kunde härvid fullständigt hänföra
sig till det uttalande, departementschefen gjort beträffande det af
de sakkunnige föreslagna skogsläroverket, nämligen: »Förslaget inne bär

en minskning i tiden för utbildningen, hvilket otvifvelaktigt är liktydigt
med en försämring — —». Äfven i annat hänseende syntes befogade
erinringar kunna göras mot ifrågavarande anordning; och har
motionären därvid åberopat hvad i sådant hänseende anförts af föreståndarne
för Ombergs, Klotens, Hunnebergs och Ivolleberga skogsskolor,
af reservanter i domänstyrelsen, äfvensom af löneregleringskommittén.

Utskottet för sin del kan ej annat än dela motionärens uppfattning,
ty ett eftergifvande af den förberedande och grundläggande skogsundervisningen
torde icke vara förenligt med de höga anspråk, som
enligt utskottets förmenande böra i vårt skogsrika land ställas å den
högre undervisningen på området. Och synes en längre förberedande
kurs erforderlig jämväl från den synpunkten, att till denna kurs lämpligen
borde förläggas en hel del af de praktiska öfningar, som i förslaget
förlagts till den högre undervisningen, och hvilka måste blifva
betydligt mera tidsödande, om de ingå i en till en läroanstalt i hufvudstaden
förlagd kurs, än om de hänvisats till en i någon lämplig skogstrakt
belägen skogsläroanstalt. Slutligen vill utskottet beträffande den
förberedande kursen hafva uttaladt, att antalet elever, som vid densamma
skulle emottagas, måtte sättas, visserligen — för möjliggörande
i någon mån af urval vid antagande af elever vid den högre undervisningsanstalten
— större än antalet af dem, som kunna vinna inträde
vid nämnda undervisningsanstalt, men dock väsentligt mindre än hvad
i det föreliggande förslaget afsetts, på det att ej alltför många måtte
behöfva offra tid på genomgåendet af den förberedande kursen utan
annat gagn än den utbildning, som kursen i och för sig kan bibringa.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot de i statsrådsprotokollet
tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af
den högre skogsundervisningen. Utskottet kan således ej biträda herrar
Barthelsons, Ekerots, Tamms och Lindhagens i ämnet väckta motioner.
Beträffande särskildt förslaget om inrättande af en professur i skogszoologi
inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården,
som en sådan lärostol kunde medföra. Men då, enligt utskottets
åsikt, professuren lämpligare borde förläggas till statens skogsförsöksanstalt
än till skogsundervisningen, synes förslaget ej böra upptagas
i detta sammanhang. Och vidkommande slutligen de af herrar
Tamm, Ekerot och Lindhagen åstundade framställningarna till Kungl.
Maj:t så synes desamma icke vara af verkligt behof påkallade, vid

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

det förhållande, att den för all annan skogsundervisning grundläggande
undervisningen om skogens och skogshushållningens betydelse
ej torde kunna tillfredsställande meddelas utan en i sin ordning
för denna undervisning grundläggande öfversikt af läran om samhällsekonomien,
därvid gifvetvis »hänsyn till människorna» ej kan
förbigås.

Förutom beträffande den högre skogsundervisningsanstaltens benämning
har utskottet således icke kunnat biträda det föreliggande förslaget
i följande, de allmänna grunderna för förändrad organisation af
samma undervisning vidkommande afseenden, nämligen dels beträffande
den lägre kursen, hvilken utskottet önskar endast provisoriskt inordnad i
den högre skogsundervisningen, och dels beträffande den förberedande
kursen, hvilken utskottet anser böra bibehållas vid sin nuvarande omfattning
och förläggas till någon fristående lägre skogsundervisningsanstalt.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den
tilltänkta skogshögskolan har utskottet, på frågans nuvarande stadium,
icke annan erinran att göra, än att staten torde böra undergå de jämkningar,
som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta
ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet
dessutom i detta sammanhang uttala att, då anstaltens lärare
gifvetvis till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen
vunnit vidare omfattning och således undervisningen i stort sedt är
inskränkt till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade
af sin undervisningsskyldighet, vid lärarbefattnings tillsättande
måtte stadgas skyldighet för befattningens innehafvare att, utan att
väcka anspråk på ytterligare ersättning, underkasta sig den ökade undervisningsskyldighet
och den förändrade organisation af undervisningen,
som vid läroanstaltens utveckling till högskola må kunna komma i
fråga.

Hvad slutligen angår de föreslagna byggnadsarbetena så torde,
därest Riksdagen delar utskottets uppfattning i fråga om den förberedande
kursen, medel för utförande af byggnadsarbetena vid Malingsbo
icke behöfva anvisas. Vidkommande de för själfva den högre skogsundervisningsanstalten
afsedda byggnaderna, har utskottet funnit den
föreslagna platsen för desamma tilltalande. Likaså har utskottet funnit
lämpligt att, såsom ock föreslagits, förlägga byggnaderna för den högre
skogsundervisningen och statens skogsförsöksanstalt till samma plats.
Beträffande själfva nybyggnaderna för undervisningsanstalten har ut -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

skottet, som ej tilltrott sig att ingå på någon detaljgranskning däraf,
ej något att däremot erinra. Ej heller har utskottet något emot det
föreslagna sättet för byggnadsmedlens anskaffande eller i öfrigt något
att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i
statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder för
förändrad organisation af den högre skogsundervisningen
med ofvan angifna jämkningar däri,

a) medgifva, att för uppförande af nya byggnader
för en högre skogsundervisningsanstalt samt för statens
skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande af erforderlig
undervisningspark samt försöksfält m. m., må under

'' villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i
anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande
53,356 kvadratmeter af södra delen utaf
lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa
693,900 kronor för uppförande å berörda område af
byggnader för skogsundervisningsanstalten med därtill
hörande yttre anläggningar;

c) föreskrifva, att ofvannämnda belopp, 693,900
kronor, må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga
medel förskotteras för att sedermera ersättas
af de medel, som inflyta genom försäljning af de uti
Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda
områden, i den mån dessa medel icke skola enligt
berörda skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att herr Fahléns motion må få anses besvarad
genom hvad ofvan anförts;

III. att herr Barthelsons motion och herr Ekerots
motion nr 275 likaledes må få anses besvarade genom
hvad ofvan anförts;

IV. att herr Tamms motion och herr Ekerots
motion nr 276 ej må föranleda någon Riksdagens
vidare åtgärd; samt

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

V. att likaledes herr Lindhagens motion icke
må föranleda någon vidare åtgärd af Riksdagen.

Stockholm den 11 maj 1912.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hafva närvarit: från
Första kammaren: A. T. Odelberg, G. L. De Geer, G. Tamm, A. H.
Fahlén, E. A. Lindblad, A. Pers, A. H:son Wachtmeister, C. G. Barthelson;
från Andra kammaren: D. Persson i Tällberg, P. O. Lundell,
P. Hellström, O. Nilsson i Tånga, P. N:son Bosson, C. L. Olausson,
V. A:son Ekerot, P. Tysk.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Reservationer:

af JO. Persson i Tallberg, P. N:son Bosson och C. L. Olausson,
hvilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande
lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet
flerstädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda
högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket
i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på
extra stat uppförda lärarpersonal innehar och de däraf följande förhållandevis
täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de
otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.
En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt
af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om därvid, med
hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt och
andra afseenden och den däremot svarande vikten, att den yppersta
utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må stå de
blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som i sakens
natur att, såsom vid flera tillfällen inom Riksdagen uttalats, taga steget
fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan tanke har också
varit den ledande vid upprättande af förevarande förslag. Enligt statsrådsprotokollet
säger sig nämligen departementschefen hafva kommit till
den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga undervisningsfråga bör så
ordnas, att den motsvarar krafven på en verklig skogshögskola, mot hvilken
benämning departementschefen ansåge namnet skogsinstitut lämpligen
böra utbytas.

Utskottet, som till fullo delar denna departementschefens uppfattning,
anser sålunda att den nya läroanstalten lämpligen bör benämnas
skogshögskola.

Då vidare lärarekrafternas kvalitativa beskaffenhet väl i det stora
hela är afgörande för undervisningens ståndpunkt, och det således är
af synnerlig vikt, att ifrågavarande läroanstalt må blifva i tillfälle att
snarast möjligt förvärfva och vid sig binda verkligt framstående forskare
på de vetenskapens områden, som närmast beröra forstväsendet, böra
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 höft. (Nr 73.) 2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

anstaltens lärare omedelbart beredas universitetslärares ställning såväl
till namn som aflöning och öfriga villkor, med skyldighet gifvetvis att
då också meddela, utom undervisningen vid de fastställda utbildningskurserna,
verklig högskoleundervisning i den mån studerande anmäla
sig till erhållande af sådan. Och vidare bör anstaltens byggnadsbehof
redan nu tillgodoses i den omfattning, att lokalförhållandena icke må i
någon mån hämma dess utveckling till verklig högskola.

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen
har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen
vid skogsinstitutet med en lägre och en högre kurs för utbildande af
skogstjänstemän af olika kompetens. Att båda dessa kurser äro af
behofvet påkallade finner utskottet uppenbart.

Utskottet, som icke bär något att erinra emot de i statsrådsprotokollet
tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af
den högre skogsundervisningen, kan således ej biträda herrar Barthelsons,
Ekerots, Tamms, Lindhagens och Fahléns i ämnet väckta motioner.
Beträffande särskildt förslaget om inrättande af en professur i skogszoologi
inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården,
som en sådan lärostol kunde medföra. Men då, enligt utskottets
åsikt, professuren lämpligare borde förläggas till statens skogsförsöksanstalt
än till skogsundervisningen, synes förslaget ej böra upptagas i
detta sammanhang. Och vidkommande de af herrar Tamm, Ekerot och
Lindhagen åstundade framställningarna till Kungl. Maj:t, så torde desamma
icke vara af något verkligt behof påkallade, vid det förhållande,
att den för afl annan skogsundervisning grundläggande undervisningen
om skogens och skogshushållningens betydelse ej torde kunna tillfredsställande
meddelas utan en i sin ordning för denna undervisning grundläggande
öfversikt af läran om samhällsekonomien, därvid gifvetvis
»hänsyn till människorna» ej kan förbigås.

I sin förberörda motion har herr Fahlén hemställt, bland annat,
att den föreslagna särskilda förberedande kursen skulle förläggas till de
nu förberedande skogsskolorna vid Omberg och Kloten eller till den
ena af dem. Såsom hufvudskål därtill anför motionären, att den af
Kungl. Maj:t föreslagna förberedande kursen, omfattande endast fem
och en half månader för inträde vid skogshögskolan vore allt för kort
och att man följaktligen icke skulle nå det mål, som med en skogshögskola
åsyftades.

Ehuru utskottet är fullt enigt med motionären därom, att den
grundsats är riktig, som motionären anför ur de sakkunnigas utlåtande,
nämligen, {itt den högre skogsundervisningen bör ordnas så, att den för

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

oss från den otillfredsställande ståndpunkt, på hvilken denna undervisning
ända fram till våra dagar stått och delvis ännu står, är dock
utskottet icke öfvertygadt därom, att motionärens förslag kan vara att
föredraga framför den lösning de sakkunniga i detta afseende föreslagit
och som funnit Kung!. Maj:ts gillande. Ett bifall till motionärens förslag
skulle vidare i ej ringa grad ingripa störande i den föreslagna organisationen
och leda till konsekvenser, hvars räckvidd utskottet icke tilltror
sig att bedöma. Härtill kommer, att den förberedande kursens förläggande
till Omberg eller Kloten skulle blifva förenadt med afsevärda
byggnadskostnad^'' för uppförandet och anordnandet af lärosalar och
lärarebostäder m. m.

Utskottet vill emellertid icke förneka att den till den förberedande
kursen anslagna tiden af fem och en half månader kan synas väl kort,
hvarför utskottet anser det böra tagas under öfvervägande huruvida icke
densamma utan rubbning af förslaget i öfrigt lämpligen borde i någon
mån utsträckas.

Beträffande det i Kung!. Maj:ts proposition framlagda förslaget
till stat har utskottet intet att erinra.

Vidkommande slutligen de föreslagna byggnadsarbetena har utskottet
funnit den för byggnaderna i Stockholm föreslagna platsen väl
vald. Likaså har utskottet funnit det lämpligt att såsom ock föreslagits
förlägga byggnaderna för den högre skogsundervisningen och
skogsförsöksanstalten till samma plats.

Beträffande själfva byggnaderna „ i Stockholm har utskottet, som
ej tilltrott sig att ingå på någon detaljgranskning däraf, ej något att
däremot erinra.

Då vidare de byggnadsarbeten, som föreslagits vid Malingsbo,
synas erforderliga för ett lyckligt ordnande af den förberedande praktiska
undervisningen, äfven om med hänsyn till utskottets härom uttalade
mening någon ändring i densammas tilltänkta läggning skulle
finnas lämplig, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag äfven i denna
byggnadsfråga. Ej heller har utskottet något emot det föreslagna sättet
för byggnadsmedlens anskaffande eller i öfrigt något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i
statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder för

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

förändrad organisation af den högre skogsundervisningen a)

medgifva, att för uppförande af nya byggnader
för en högre skogsundervisningsanstalt samt för statens
skogsförsöksanstalt äfvensom anläggande af erforderlig
undervisningspark samt försöksfält m. m., må under
villkor, som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i
anspråk visst i samma protokoll angifvet område innehållande
53,356 kvadratmeter af södra delen utaf
lägenheten Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa
dels 693,900 kronor för uppförande å berörda område
af byggnader för skogsundervisningsanstalten med
därtill hörande yttre anläggningar, och dels 34,800
kronor för utförande af vissa byggnadsarbeten vid
Malingsbo;

c) föreskrifva, att ofvannämnda belopp 728,700
kronor må af Kungl. Maj:t i mån af behof af tillgängliga
medel förskotteras för att sedermera ersättas
af de medel, som inflyta genom försäljning af de uti
Riksdagens skrifvelse nr 159 år 1905 omförmälda
områden, i den mån dessa medel icke skola enligt
berörda skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att herr Fahléns motion icke må föranleda
någon Riksdagens vidare åtgärd;

III. att ej heller herr Barthelsons motion och
herr Ekerots motion nr 275 må föranleda någon vidare
åtgärd från Riksdagen;

IV. att icke heller herr Tamms motion och herr
Ekerots motion nr 276 må föranleda till någon Riksdagens
vidare åtgärd; samt

V. att likaledes herr Lindhagens motion icke
må föranleda någon vidare åtgärd af Riksdagen;»

af G. L. De Geer och C. G. Barthelson, hvilka i hufvudsak instämt
i D. Perssons i Tällberg m. fl. reservation;

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

af A. T. Odelberg, som anfört:

»Som af föreliggande betänkande framgår, har utskottet hvarken
kunnat godkänna de i den kungl. propositionen föreslagna grunderna
för ordnandet af den högre skogsundervisningen ej heller kunnat förena
sig om något gemensamt uttalande i frågan. Den ledning för bedömandet
af den svårlösta och viktiga organisationsfrågan, som Riksdagens
ledamöter kunna hämta af utskottsbetänkande!, är således ganska
ringa, och ett ingående studium af den mycket omfattande kungl. propositionen
torde därföre blifva af nöden; men jag betviflar högeligen
att, med det nu rådande forserade riksdagsarbetet, tid därtill finnes.
Under sådana förhållanden synes mig försiktigheten och klokheten bjuda
att ej nu fastslå skogsläroverkets organisation titan låta därmed anstå
till ett kommande år, helst ett sådant förfaringssätt ej behöfver hafva
till följd en framflyttning af tidpunkten för läroverkets trädande i verksamhet.
Beträffande plats för läroverkets förläggning och rörande de
medel, som kräfvas för uppförande af byggnader, hafva meningsskiljaktigheter
ej varit rådande inom utskottet. Om således beslut härom
af årets Riksdag fattas, kan organisationsfrågan utan olägenhet uppskjutas
till ett kommande år, då byggnaderna ej torde kunna tagas i
anspråk förr än tidigast hösten 1915. Ett beslut i den af mig föreslagna
riktningen skulle äfven hafva till följd afslag å samtliga i ämnet
väckta motionerna.

Jag hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med afslag å i statsrådsprotokollet
tillstyrkta allmänna grunder för förändrad
organisation af den högre skogsundervisningen,

a) ''

III

IV
V

lika med utskottets förslag.

:»

af G. Tamm och V. A:son Ekerot, hvilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hafva följande lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition bilagda statsrådsprotokollet
flerestädes framhålles, kan den nuvarande till skogsinstitutet förlagda

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

högre skogsundervisningen icke betecknas såsom tillfredsställande, hvilket
i väsentlig mån torde bero på den otrygga ställning, institutets nu på
extra stat uppförda lärarpersonal innehar och de däraf följande förhållandevis
täta ombytena af lärarbefattningarnas innehafvare äfvensom de
otillfredsställande lokaler, hvaröfver anstalten för närvarande förfogar.
En reformering af den högre skogsundervisningen är således otvifvelaktigt
af behofvet påkallad; och har det synts utskottet, som om
därvid, med hänsyn till skogarnas stora betydelse för vårt land i ekonomiskt
och andra afseenden och den däremot svarande vikten, att den
yppersta utbildning å ifrågavarande område, som kan åstadkommas, må
stå de blifvande vårdarna af skogarna till buds, det läge så godt som
i sakens natur att, såsom vid flere tillfällen inom Riksdagen uttalats,
taga steget fullt ut till inrättande af en skogshögskola. En sådan
tanke har också varit den ledande vid upprättande af förevarande förslag.
Enligt statsrådsprotokollet säger sig nämligen departementschefen
hafva kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande viktiga
undervisningsfråga bör så ordnas, att den motsvarar krafven på en
verklig skogshögskola, mot hvilken benämning departementschefen ansåge
namnet skogsinstitut lämpligen böra utbytas. Emellertid synes det
utskottet, som om den skogsundervisning, hvilken enligt det förevarande
förslaget nu skulle åvägabringas och som i det stora hela egentligen ej
torde innebära annan förändring beträffande den nuvarande skogsmannautbildningen
än att densamma till tiden och måhända äfven i andra
afseenden något inskränkts, icke i alla afseenden kan anses fylla måttet
å verklig högskoleundervisning utan fastmer är att betrakta såsom ett
öfvergångsstadium till en framtida högskola. Att öfvergångsperioden
härvid måtte blifva så kortvarig som möjligt, synes emellertid utskottet
vara af den vikt, att de åtgärder, som äro ägnade att främja detta mål,
böra omedelbart vidtagas. Sålunda bör, då lärarkrafternas kvalitativa
beskaffenhet väl i det stora hela är afgörande för undervisningens ståndpunkt,
och det således är af synnerlig vikt, att ifrågavarande läroanstalt
må blifva i tillfälle att snarast möjligt förvärfva och vid sig binda
verkligt framstående forskare på de vetenskapens områden, som närmast
beröra forstväsendet, anstaltens lärare omedelbart beredas universitetslärares
ställning såväl till namn som villkor, med skyldighet gifvetvis
att då också meddela, utom undervisningen vid de fastställda utbildningskurserna,
verklig högskoleundervisning i den mån studerande anmäla
sig till erhållande af sådan. Och vidare bör anstaltens byggnadsbehof
redan nu tillgodoses i den omfattning, att lokalförhållanden icke
må i någon mån hämma dess utveckling till verklig högskola.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Beträffande själfva anordnandet af den högre skogsundervisningen
har i det föreliggande förslaget bibehållits den nuvarande anordningen
vid skogsinstitutet med tvenne kurser, en lägre och en högre för utbildande
af skogstjänstemän af olika kompetens.

Att Kungl. Maj:t härvid, med frångående af de sakkunniges förslagom
inrättande af ett fristående skogsläroverk, låtit sig ledas af de skäl
för bibehållande af en allmän kurs som häfdats af främst svenska forstmästareförbundet
synes utskottet vara ett i alla afseenden lyckligt grepp.
Ett sammanförande af båda kurserna till samma plats påkallas nämligen
af flera skäl, och dessa icke allenast besparingshänsyn. Emellertid har
det organiska sambandet mellan dessa båda vid samma läroanstalt pågående
kurser kommit att blifva allt för lösligt, ett förhållande som
särskildt kommer till synes, då fråga blir om inträdesfordringarne till
den högre kursen.

Då 1904 års skolreform genomfördes, var det väl knappast något
område, där densamma kunde finna en naturligare tillämpning än inom
den praktiske skogsmannens yrke. Här om någonsin borde väl för en
hvar, som härför ägde förutsättningar, öppna sig möjligheten att från
bottenskolan arbeta sig upp steg för steg till den högsta utbildningen,
så att denna icke uteslutande förbehölles den som varit i tillfälle att
aflägga studentexamen. Denna tanke har äfven upptagits af domänstyrelsen,
och föredragande departementschefen har också häråt gifvit
ett kraftigt uttryck då han (sid. 121 —122) säger:

))I detta sammanhang torde jag lämpligen beröra en fråga, som ur
social synpunkt är af viktig principiell natur, nämligen möjligheten af
tillträde för skogsskolornas elever till den högre undervisningen. Härvid
menar jag med den högre undervisningen såväl skogshögskolans lägre
som högre kurs, hvarigenom hela spörsmålets innebörd blir: öfvergång
från skogsskola till lägre kurs, och från denna till högre kurs, eller
enbart det första eller andra trappsteget.

För mig ligger det något mycket tilltalande i denna tanke att
bereda möjlighet äfven för skogsskolans elever att kunna nå ända upp
till skogshögskolans högre kurs. Genom inrättandet af de kommunala
mellanskolorna torde också, åtminstone i vissa fall, väg vara visad för
reformer i denna riktning. Att vissa svårigheter finnas är påtagligt;
men det är min bestämda afsikt att vid den utredning, som bör föregå
utarbetandet af det slutliga förslaget till stadgar för den föreslagna
skogshögskolan, allvarligt rikta uppmärksamheten på dessa svårigheters

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

öfvervinnande. Och det är min öfvertygelse att de också kunna öfvervinnas.
»

Detta uttalande synes utskottet vara af den betydelse, att utskottet
bestämdt förutsätter, att vid det slutliga utarbetandet af stadgar för skogsundervisningen
däri uttalade principer komma till utförande, så att öfvergång
från skogsskola till lägre kurs och från denna till högre kurs blir,
efter nödiga befunna kompletteringsprof, möjlig för de elever som befunnits
för eu vidare utbildning i yrket innehafva särskilda förutsättningar.

I anseende å undervisningens anordnande har utskottet emellertid
eu bestämd anmärkning att framställa mot det föreliggande förslaget,
nämligen med anledning däraf, att enligt detsamma den nuvarande till
Ombergs och Klotens skogsskolor förlagda, inträdet vid skogsinstitutet
förberedande undervisningen utbytts mot en till fem och eu half månad
förkortad förberedande kurs. Detta förslag — anför herr Fahlén i sin
förenämnda motion — syntes icke kunna undgå att väcka allvarliga
betänkligheter. Ett förkortande af utbildningstiden för våra skogsmän,
hvilket detta förslag bland annat innebure, syntes motionären icke ägnadt
att föra oss från den, som de sakkunnige själfva yttrat, »otillfredsställande
ståndpunkt, på hvilken den högre skogsundervisningen ända fram till
våra dagar stått och delvis står». Motionären kunde härvid fullständigt
hänföra sig till det uttalande, departementschefen gjort beträffande det
af de sakkunnige föreslagna skogsläroverket, nämligen: »Förslaget innebär
en minskning i tiden för utbilningen, hvilket otvifvelaktigt är liktydigt
med en försämring — —». Äfven i annat hänseende syntes
befogade erinringar kunna göras mot ifrågavarande anordning; och har
motionären därvid åberopat hvad i sådant hänseende anförts af föreståndarne
för Ombergs, Klotens, Hunnebergs och Ivolleberga skogsskolor,
af reservanter i domänstyrelsen, äfvensom af löneregleringskommittén.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

betel- beträffande antalet elever vid den förberedande kursen. Detta bör
utan risk kunna begränsas till ett 30-tal, på det att icke alltför många
kompetenta sådana skola förvägras inträde i den högre kursen. Därtill
kommer såsom förut framhållits, att elever från den lägre kursen, hvilka
innehafva särskilda förutsättningar, böra beredas möjlighet att inträda i
don högre kursen, hvarigenom antalet elevplatser, som komma att stå
öppna för dem som genomgå den förberedande kursen, kan komma att
nedgå under 25.

I öfrigt har utskottet icke något att erinra emot de i statsrådsprotokollet
tillstyrkta allmänna grunderna för förändrad organisation af
den högre skogsundervisningen. Utskottet kan således ej i allo biträda
herrar Barthelsons och Ekerots i ämnet väckta likalydande motioner om
inrättande af en professur i skogszoologi. Beträffande detta förslag
inser utskottet visserligen till fullo det stora gagn för skogsvården som
eu dylik lärostol kunde medföra. Men då det enligt utskottets åsikt
torde vara lämpligare anställa kompetent person vid statens skogsförsöksanstalt
med undervisningsskyldighet vid skogshögskolan, synes
förslaget ej höra upptagas i detta sammanhang. Vidkommande slutligen
de af herrar Tamm och Ekerot föreslagna framställningarne till Kungl.
Maj:t, så finner utskottet det visserligen icke påkalladt att för undervisning
i nationalekonomi upprätta en särskild lärostol vid skogshögskolan,
förr än möjligen i samband med det slutliga ordnandet af den högre
landtbruksundervisningen, men att dock åt detta viktiga och grundläggande
ämne bör ägnas större uppmärksamhet vid det slutliga ordnandet
af undervisningsplanen än hvad som skett i nu föreliggande
förslag, och lärer därigenom äfven den »hänsyn till människorna» som
herr Lindhagen i sin motion särskilt påkallar, gifvetvis komma till
sin rätt.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den
tilltänkta skogshögskolan har utskottet, på frågans nuvarande stadium,
icke annan erinran att göra, än att staten torde böra undergå de jämkningar,
som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta
ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet
dessutom i detta sammanhang uttala att, då anstaltens lärare
gifvetvis till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen
vunnit vidare omfattning, och således undervisningen i stort sedt är
inskränkt till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade
af sin undervisningsskyldighet, vid lärarbefattnings tillsättande
måtte stadgas skyldighet för befattningens innehafvare att, utan att
väcka anspråk på ytterligare ersättning, underkasta sig den ökade underBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 höft. (Nr 73.) 3

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

visningsskyldighet och den förändrade organisation af undervisningen,
som vid läroanstaltens fortgående utveckling må kunna komma i fråga.

Hvad slutligen angår de föreslagna byggnadsarbetena så torde,
därest Riksdagen delar utskottets uppfattning i fråga om den förberedande
kursen, medel för utförande af byggnadsarbetena vid Malingsbo
icke behöfva anvisas. Vidkommande de för själfva skogshögskolan
af sedda byggnaderna, har utskottet funnit den föreslagna platsen för
desamma tilltalande. Likaså har utskottet funnit lämpligt att, såsom
ock föreslagits, förlägga byggnaderna för den högre skogsundervisningen
och statens skogsförsöksanstalt till samma plats. Beträffande själfva
nybyggnaderna för högskolan har utskottet, som ej tilltrott sig att ingå
på någon detaljgranskning däraf, ej något att däremot erinra. Ej heller
har utskottet något emot det föreslagna sättet för byggnadsmedlens
anskaffande eller i öfrigt något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.

Utskottet hemställer alltså,

I. att Riksdagen må, med godkännande af i
statsrådsprotokollet tillstyrkta allmänna grunder lör
förändrad organisation af den högre skogsundervisningen
med ofvan angifna jämkningar däld

a) medgifva, att för uppförande af nya byggnader
för en skogshögskola samt för statens skogsförsöksanstalt
äfvensom anläggande af erforderlig undervisningspark
samt försöksfält in. in., må under villkor,
som Kungl. Maj:t närmare bestämmer, tagas i anspråk
visst i samma protokoll angifvet område innehållande
53,356 kvadratmeter af södra delen utaf lägenheten
Frescati å Norra Djurgården;

b) anvisa och till Kungl. Maj:ts förfogande ställa
693,900 kronor för uppförande å berörda område af
byggnader för skogshögskolan med därtill hörande
yttre anläggningar;

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

råden, i den mån dessa medel icke skola enligt berörda
skrifvelse för annat ändamål disponeras;

II. att de af herrar Fahlén, Barthelson, Tamm,
Ekerot och Lindhagen väckta motionerna- må få anses
besvarade genom hvad ofvan anförts;»

af A. H. Fahlén, som ansett, att utskottets utlåtande bort hafva
följ ande lydelse:

»Såsom i det ifrågavarande proposition — — (= utskottet)--

meddelade undervisningen kan fullt uppbära benämningen högskola.

I afseende å undervisningens ordnande — — (== utskottet)--

ej kan förbigås.

Beträffande den af departementschefen tillstyrkta staten för den
tilltänkta undervisningsanstalten har utskottet i anslutning till hvad
ofvan sagts rörande densammas organisation och jämväl med hänsyn
till de af departementschefen uppställda kompetensvillkoren för de
blifvande lärarna velat uttala, att det synts utskottet lämpligt att för
närvarande stanna vid de aftoningsbelopp, som föreslagits af löneregleringskommittén.
Härjämte torde staten böra undergå de ytterligare jämkningar,
som kunna finnas erforderliga på grund af ofvan ifrågasatta
ändring beträffande den föreslagna förberedande kursen. Och vill utskottet
dessutom i detta sammanhang otc. (= utskottet till slut);»

af E. Ä. Lindblad, som anfört:

»Löneregleringskommittén, hvars yttrande åberopas i Kungl. Maj:ts
proposition (sid. 49), erinrar, att 1911 års Riksdag antagit lönestat för
färmåceutiska institutet och Chalmers tekniska läroanstalt samt för
professuren i arkitektur vid konsthögskolan ocli uttalar därvid: »Utan

att i minsta mån vilja förringa den undervisning, som skulle komma
att meddelas vid den ifrågasatta skogshögskolan håller kommittén före,
att donna läroanstalt ej kan i betydenhet jämnställas med universiteten
eller Karolinska institutet.» Namnet skogsinstitut föreslås därför
att bibehållas. Detta har också blifvit utskottets förslag.

Därjämte anför utskottet (sid. 6) att »anstaltens lärare gifvetvis
till en början — innan den verkliga högskoleundervisningen vunnit
vidare omfattning och således undervisningen i stort sedt är inskränkt
till de fastställda kurserna — äro jämförelsevis mindre betungade af
sin undervisningsskyldighet».

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Det kan under sådana förhållanden ingalunda vara lämpligt att
nu föreslå samma aflöning som vid universiteten, utan har jag hemställt
att löneregleringskommitténs förslag till lön åt professorerna
måtte vinna beaktande;»

af A. Pers, som ansett, att utskottets motivering bort hafva följande
lydelse:

»Utskottet är af den meningen att den högre skogsundervisningen
i landet behöfver omorganiseras för att bättre motsvara de kraf, som
ställas på densamma, och biträder i stort sedt Kung!. Maj:ts förslaghärom.

I fråga om vissa detaljer i de i förslaget framställda allmänna
grunderna anser utskottet emellertid att jämkningar böra ifrågakomma.
Sålunda torde det komma att förflyta någon tid innan undervisningsanstalten
kan helt fylla de anspråk som ställas på eu högskola med eu
undervisning jämnställd med universitetens, ehuru det hela bör anläggas
på att snart nå ett sådant mål. Detta har föranledt utskottet att
förorda att anstalten åtminstone tillsvidare måtte bibehålla sitt förutvarande
namn, skogsinstitutet, detta så mycket hellre som det möjligen
kan komma att befinnas lämpligt att på ett eller annat sätt inordna
läroanstalten i en grupp af bildningsanstalter på jordbruksområdet, då
namnfrågan i sammanhang därmed kan komma att få en mera tillfredsställande
lösning.

Beträffande lärarnes ställning har utskottet funnit det lämpligt
att tilldela dem professors titel. Hvad åter aflöningen beträffar är det
väl riktigt, att en högre lön medföij att mera kvalificerade personer
söka sig till platserna. Detta bör emellertid ej vara ensamt afgörande.
I detta fäll måste frågan ses i sammanhang med andra lönefrågor som
nyligen afgjorts eller nu vänta på sin lösning. Flera grupper af ungefärligen
likställda i statens tjänst anställda personer vänta nämligen på
att få sina framställningar om reglering af sina aflöningar besvarade.
Att nu bestämma lönen för lärarna vid denna undervisningsanstalt till
likhet med universitetsanställda professorer skulle binda den fria pröfning,
som bör ägnas dessa öfriga löntagares lönefråga. Utskottet har
därföre velat förorda en aflöning af 6,400 kronor med ett ålderstillägg
efter fem år af 600 kronor, hvarigenom slutlönen skulle uppgå till
7,000 kronor.

Kung!. Magt har föreslagit en fullständig omläggning af den förberedande
kursen för inträde vid skogsinstitutet. I stället för att den

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

nu är ettårig och försiggår vid någon af skogsskolorna, skulle den nu
omläggas till att hållas dels i Stockholm, dels på någon kronopark i
Norrland och dels vid Malingsbo på Klotens kronopark samt taga en
tid af fem och en half månad. Förslaget har i denna del en stor förtjänst
däri, att det under denna förberedande kurs skulle ske utgallring
bland aspiranterna, hvarigenom elevernas praktiska förutsättningar för
skogsmannayrket skulle komma mera till sin rätt än som nu är förhållandet,
då de teoretiska kunskapsmeriterna äga en alltför dominerande
.betydelse vid konkurrensen för inträdet på skogsbanan. När utskottet
ändå ej kunnat biträda tanken på denna till fem och en half månader
förkortade förberedande kurs, så har det ansett att äfven i en längre
kurs skulle kunna ingå en anordning som utskiljde sådana aspiranter,
som saknade den särskilda begåfning som är önskvärd för skogsmannén.
Härvid kan utgallringsprocenten ej få bli så hög, som det ifrågasatts
vid af Kungl. Maj:t föreslagna kortare kursen. Äfven en mindre utgallringsprocent
torde dock verka i riktning att afhålla en del inträdessökande,
som ej känna en bestämd kallelse för banan, hvarjämte det
äfven torde kunna sägas, att en genomgången, praktiskt lagd årskurs
vid eu sådan förberedande skola har sitt värde för en yngling, äfven
om han ej fortsätter med teoretiska studier vid skogsinstitutet.

Betänkligheterna mot den af Kungl. Maj:t föreslagna förberedande
kursen -hafva hänfört sig hufvudsakligen därtill att eleverna efter genomgåendet
af densamma ej skulle äga den praktiska underbyggnad, hvarpå
clen teoretiska undervisningen skulle stödja sig. Denna brist befaras
komma att inverka störande på gången af den öfvervägande teoretiskt
lagda undervisningen. En ettårig kurs vid skola anordnad i en större
kronopark kommer att ge de studerande en fast bakgrund för studiernas
bedrifvande. Äfven med en årskurs som förberedelse måste dock den
teoretiska undervisningen alltjämt stödja sig på iakttagelser af studieföremålet,
skogen, sådan som den ter sig i naturen, hvarföre platsen
för den förberedande kursen bör väljas så, att denna växelverkan mellan
teoretiska studier och iakttagelser i naturen i möjligaste mån underlättas.
Om utskottet sålunda ansluter sig till den af herr Fahlén i hans motion
nr 97 uttryckta tankegång, så måste dock denna del af frågan böra
underkastas ny utredning och pröfning. Vid denna förnyade utredning
torde den stora komplex af kronoskogar, som finnes omkring Kloten
och som sträcker sig inom tre olika län, böra vinna särskild! beaktande
såsom ur flera synpunkter särdeles lämplig både som plats för den förberedande
ettåriga kursen och som replipunkt för den fortsatta undervisningen
vid institutet.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 10 samt. 43 käft. (Nr 73.)

22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 73.

Beträffande den af departementschefen etc. (lika med utskottet);»

af P. 0. Limdéll, som instämt med A. T Odelberg;

af P. Hellström och A. H:son Wachtmeistcr mot vissa delar af motiveringen;
samt

af O. Nilsson i Tånga och P. Tysk.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.