Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70 (Utlåtande 1932:Ju70 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Nr ?0.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1932 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående kontroll å tillverkningen av samt
handeln med margarin, margarinost, fettemulsion och konstister,
m. m. dels ock i ämnet väckta motioner.

I en den 19 februari 1932 dagtecknad, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 114, Ilar Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, förklarat sig vilja inhämta riksdagens yttrande över följande förslag
till

Förordning

angående kontroll å tillverkningen av samt handeln med margarin,
margarinost, fettemulsion och konstister, m. m.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 $.

I denna förordning förstås

med margarin varje smörliknande vara av vad ursprung, blandning
eller sammansättning som helst, såvida däri ingår fett, som ej är framställt
ur mjölk;

med margarinost sådan ost eller ostmassa, vari ingår fett, som ej är
framställt ur mjölk;

med fettemulsion varje grådd- eller mjölkliknande vara, i vilken ingår
fett, som ej är framställt ur mjölk; samt
med konstister varje med konst framställt, till människoföda avsett, till
färg och konsistens isterliknande fett av vad ursprung, blandning eller
sammansättning som helst, såvida däri ingår annat fett än svinfett, dock
att vid tillämpning av denna förordning ej skall såsom konstister anses
från djur eller växter hämtat oblandat, ofärgat ock icke till isterkonsistens
bearbetat fett, vilket utbjudes till salu under benämning, som tydligt angiver
dess ursprung.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 29 höft. (Nr 70.) 1

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Om tillverkning.

2 %.

Envax-, som vill annorledes än till förbrukning i eget hushåll tillverka
margarin, margarinost, lettemulsion eller konstister, skall därom skriftligen
göra anmälan hos länsstyrelsen i det län, där tillverkningen skall
ske, samt därvid tilidia uppgiva plats och lokal för tillverkningen. Flyttas
sedermera rörelsen till annan plats eller lokal, skall likaledes, innan
tillverkningen där påbörjas, anmälan örn flyttningen skriftligen ske hos
länsstyrelsen i det län, där rörelsen dittills idkats, så ock, örn rörelsen
flyttas till annat län, hos länsstyrelsen i detta.

Beträffande tillverkning, varom ovan sägs, skall därjämte äga motsvarande
tillämpning vad i 24 § 5 mom. och 50 § 2 mom. hälsovårdsstadgan
är med avseende å där angiven rörelse stadgat rörande anmälan hos
hälsovårdsnämnd och besked från denna.

Föreskrifterna i §§ 1, 9, 11 och 18 förordningen angående utvidgad näringsfrihet
skola ej gälla i fråga örn tillverkning, som i denna paragraf
avses.

3 §.

Inom samma byggnad må ej tillverkas såväl margarin, margarinost
eller fettemulsion som, till avsalu, smör eller ost.

4 §.

Vid tillämpning av denna förordning skall såsom tillverkning av margarin
eller fettemulsion jämväl anses förfarande, varigenom margarin
blandas med smör eller fettemulsion blandas med mjölk eller grädde.

5 %.

Den, som annorledes än till förbrukning i eget hushåll tillverkar margarin,
margarinost, fettemulsion eller konstister, åligger att, enligt de
närmare bestämmelser som av lantbruksstyrelsen meddelas, över tillverkningen
föra bok, upptagande de myckenheter av olika fettämnen samt
av smör, grädde, mjölk, potatisstärkelse, sesamolja och andra varuslag,
som vid tillverkningen användas. Boken skall vid anfordran hållas tillgänglig
för tillsyningsman, varom i 28 § sägs.

6 %.

Vid tillverkning av margarin skall tillsättas potatisstärkelse till så
stor mängd, att i den färdiga produkten återfinnes sådan stärkelse till
minst en tiondedels och högst en femtedels procent av varan.

Vid tillverkning av margarinost eller fettemulsion skall tillsättas sesamolja
till en mängd, som motsvarar minst fem procent av det fett och
de växtoljor, som vid tillverkningen användas, sesamoljan däri icke inbegripen.
: ‘ >''?!

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10.

Tillsättandet av potatisstärkelse skall ske omedelbart före kärningens
början. Sesamoljan skall tillsättas vid fettets och oljornas sammanblandande.
Potatisstärkelsen och sesamoljan skola vara av den beskaffenhet,
som lantbruksstyrelsen föreskriver.

7 §.

Margarin må ej tillverkas med lägre fetthalt än åttiotvå procent eller
med högre vattenhalt än sexton procent; dock skall Arnd nu sagts ej gälla
i avseende å margarin, som tillverkas för förbrukning uteslutande i eget
hushåll.

1 morn. Margarin eller konstister må, där varan icke är avsedd till förbrukning
uteslutande i tillverkarens eget hushåll, utlämnas från fabriken
allenast i förpackning, varå utvändigt å botten och lock samt, parallellt
med botten, å fyra på samma avstånd därifrån och lika avstånd sinsemellan
belägna ställen å höjdytorna med tydliga bokstäver finnes inbränt
eller på annat varaktigt sätt anbragt ordet »Margarin» eller »Margarine»,
örn varan utgöres av margarin, eller ordet »Konstister», örn innehållet är
sådant, skolande bokstäverna vara minst tre centimeter höga, därest förpackningen
rymmer fem kilogram eller däröver, minst en centimeter
höga, därest förpackningen rymmer ett men ej fem kilogram, och minst
en halv centimeter höga, därest förpackningen rymmer mindre än ett kilogram.
Å förpackningen skall därjämte tillverkarens namn vara på varaktigt
sätt angivet.

Botten å margarinförpackning skall, därest den utgöres av trä, antingen
vara fyrsidig eller hava sådan oval form, att dess längd är minst en
och en halv gång dess bredd.

1 fråga örn smärre prov av margarin eller konstister, som utlämnas gratis,
skall vad i detta moment stadgas ej äga tillämpning, såframt provet
utlämnas i omslag, därå varans beskaffenhet av margarin eller konstister
finnes med tydliga bokstäver angiven.

2 mom. Envar, som annorledes än till förbrukning i eget hushåll tillverka.
!'' margarinost, åligger att låta dels vid pressningen å varje osts
plana ytor med bokstäver av minst tre centimeters höjd intrycka ordet
»Margarinost» jämte tillverkarens namn, dels, därest osten icke är
avsedd för export, före utlämnandet från fabriken utvändigt färga osten
mörkröd medelst användande av orleana, kokad i asklut, eller annat därmed
jämförligt giftfritt färgningsmedel. Örn ost pressas och lagras i
samma tyg och detta är så tunt, att färgen går igenom, må färgningen ske
På tyget.

3 mom. Fettemulsion, som icke är avsedd till förbrukning uteslutande i
tillverkarens eget hushåll, skall, då den från fabriken utlämnas, vara innesluten -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

antingen i ett nied tätt slutande lock försett kärl av förtent järnbleck,
varå inpressats dels ordet »Fettemulsion» i tydliga bokstäver med en höjd
av minst tre centimeter, därest kärlet rymmer fem kilogram eller däröver,
minst en centimeter, därest kärlet rymmer ett men ej fem kilogram, och
minst en halv centimeter, därest kärlet rymmer mindre än ett kilogram,
dels tillverkarens namn,

eller ock i en tätt tillsluten flaska, försedd med etikett, varå anbragts i
svart tryck på vit botten dels ordet »Fettemulsion» med minst en centimeter
höga tydliga bokstäver, dels tillverkarens namn.

9 §.

Närmare föreskrifter rörande tillsättandet av potatisstärkelse till margarin
samt av sesamolja till margarinost och fettemulsion meddelas av
lantbruksstyrelsen.

Om införsel och utförsel.

10 %.

1 mom. Margarin, fettemulsion eller konstister, som införes till riket,
må ej från tullverket utlämnas, med mindre varan antingen är, då den
hit inkommer, innesluten i förpackning av sådan beskaffenhet och
form samt, med det undantag att tillverkarens namn icke behöver vara
å förpackningen angivet, så märkt, som i 8 § 1 och 3 mom. sägs, eller ock
inom trettio dagar från den dag, då varan enligt tullstadgan skall anses
hava mottagits av tullanstalten, varder genom varuhavarens försorg
under tillsyn av tullpersonal innesluten i förpackning, som nyss nämnts.

Med varuhavaren förstås i denna förordning emottagaren av varan eller,
örn emottagaren är ombud för annan här i riket, vilken äger förfoga över
varan, denne.

Från utrikes ort inkommande margarinost må ej från tullverket utlämnas,
med mindre varan, då den hit inkommer, är så färgad, samt, med
det undantag att tillverkarens namn icke behöver vara angivet å varan,
så märkt, som i 8 § 2 mom. sägs.

2 mom. Ändå att importvara, som i 1 mom. avses, är innesluten i förpackning,
varom i samma moment sägs, eller från utrikes ort inkommande
margarinost är märkt och färgad på föreskrivet sätt, må den ej utlämnas
från tullverket, med mindre varans förpackning eller, i fråga
örn margarinost, själva varan, då den hit inkommer, är eller inom tid,
som i 1 mom. stadgås, varder genom varuhavarens försorg under
tillsyn av tullpersonal på tydligt, varaktigt och lätt i ögonen fallande
sätt märkt dels med varuhavarens namn, dels ock, därest ej varan
visas vara tillverkad i Sverige och tidigare utförd ur riket, med beteckningen
»Utländsk tillverkning», beträffande margarin anbringad med

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

minst tre centimeter höga tydliga bokstäver i röd färg utvändigt å förpackningens
botten och lock samt, parallellt med botten, å fyra på samma
avstånd därifrån och lika avstånd sinsemellan belägna ställen å förpackningens
höjdytor.

Såsom ytterligare villkor för utlämnande från tullverket skall gälla,
att varan blivit tillsatt, i fråga örn margarin, med potatisstärkelse samt,
beträffande margarinost och fettemulsion, med sesamolja, allt till den
myckenhet, som i 6 § är sagt; och skall i avseende å margarin därjämte
gälla, att varan ej må hålla lägre fetthalt än åttiotvå procent eller högre
vattenhalt än sexton procent. Varans beskaffenhet i nu angivna hänseenden
skall styrkas med intyg, som av vederbörande tullanstalt godkännes.
Företes ej sådant intyg, må varan på varuhavarens bekostnad genom
tullanstaltens försorg undersökas för utrönande huruvida varan med
hänsyn till bestämmelserna i detta stycke må kunna från tullverket utlämnas.

3 mom. Bestämmelserna i denna paragraf skola ej gälla beträffande
konstister, som införes under sådana förhållanden, att tull därför icke
skall utgå.

11 §.

Har i anmälan till tullklarering vara upptagits under oriktig uppgift
örn dess beskaffenhet, må ompackning och märkning, som i 10 § avses, ej
äga rum, med mindre av omständigheterna framgår, att den oriktiga uppgiften
icke lämnats i syfte att undandraga varan tillämpning av bestämmelserna
i nämnda paragraf.

12 $.

Ersättning för tillsyn av tullpersonal vid ompackning och märkning
enligt 10 § skall av varuhavaren gäldas på sätt i gällande taxa för extra
tullförrättningar är stadgat beträffande ersättning för annan tullkontrollförrättning
än visitation och bevakning, med iakttagande att ersättning
utgår även där tillsynen utövats å tullkontrolltid.

13 %.

Vara, som enligt 10 § ej må från tullverket utlämnas, ina av varuhavaren
inom tid och i ordning, som i tullstadgan är föreskriven beträffande
returförtullning, under behörig tullkontroll återutföras till det land.
varifrån varan kommit, under förutsättning dels att varan icke i syfte
att undandragas tillämpning av bestämmelserna i nämnda paragraf anmälts
till tullklarering under oriktig uppgift örn beskaffenheten, dels ock
att, där varan i fråga örn tillsats av potatisstärkelse eller sesamolja eller i
fråga örn fetthalt eller vattenhalt avviker från föreskifterna i 10 § 2 morn.,
av omständigheterna framgår, att varuhavarens avsikt icke varit att undandraga
varan tillämpning av samma föreskrifter.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Där ej varan inom föreskriven tid blivit ompaokad och märkt, på sätt
i 10 § sägs, eller ock återutförd, vare den, jämte emballage och kärl, hemfallen
till kronan.

14 §.

I annat fall än i 13 § sägs ma utförsel från riket icke ske av margarin,
fettemulsion eller konstister, med mindre varan är innesluten i förpackning
av sådan beskaffenhet och form samt så märkt, som i 8 § 1
mom. sägs, eller av margarinost, med mindre varan är märkt på sätt stadgas
i 8 § 2 mom.

För utförsel i annat fall än i 13 § sägs av margarin, margarinost eller
fettemulsion skall därjämte gälla, att varan skall vara tillsatt med potatisstärkelse
eller sesamolja, på sätt föreskrives i 6 §, samt beträffande margarin
ytterligare, att varan i fråga örn fetthalt och vattenhalt skall överensstämma
med föreskrifterna i 7 §. Nämnda förhållanden skola styrkas medelst
intyg, som av vederbörande tullanstalt godkännes. Företes ej sådant
intyg, skall vad i 10 § 2 mom. andra stycket sägs äga motsvarande
tillämpning.

15 §.

Finnes från utrikes ort inkommande margarin, margarinost eller fettemulsion
icke tillsatt med potatisstärkelse eller sesamolja i föreskriven
myckenhet eller överensstämmer margarin, som från utrikes ort inkommer,
ej i fråga örn fetthalt eller vattenhalt med föreskrifterna i denna
förordning, skall vederbörande tullanstalt, där den icke finner av omständigheterna
framgå, att varuliavarens avsikt ej varit att undandraga
varan tillämpning av föreskrift i sagda hänseende, genast anmäla
förhållandet hos allmänne åklagaren.

Likaledes åligger det tullanstalten att genast hos allmänne åklagaren
anmäla, då från utrikes ort inkommande margarin, margarinost, fettemulsion
eller konstister i anmälan till tullklarering upptagits under
oriktig uppgift örn beskaffenheten och anledning finnes misstänka,
att detta skett i syfte att undandraga varan tillämpning av bestämmelserna
i 10 §, eller då tullanstalten finner i 14 § omförmälda föreskrifter
beträffande förpackning eller märkning eller i fråga om tillsättning av
potatisstärkelse eller sesamolja eller rörande fetthalt eller vattenhalt vara
åsidosatta i fråga om till utförsel anmäld vara.

Om förvaring och försäljning.

16 §.

Margarin eller annat för margarintillverkning användbart fett än sådant,
som är framställt ur mjölk, må icke förvaras i lokal, där tillverkning
sker av smör eller ost till avsalu eller där smör samlas för ex -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

port. Ej heller må fettemulsion förvaras i lokal, där tillverkning sker av
smör eller ost till avsalu.

17 §.

Den, som driver handel med margarin eller konstister, åligger att
förvara varan i förpackning av sådan beskaffenhet och form samt så
märkt, som föreskrives i 8 § 1 mom. eller, beträffande vara av utländsk
tillverkning, i 10 § 1 och 2 morn.; dock må i minuthandeln varan utställas
till försäljning i klumpar eller mindre stycken, under förutsättning antingen
att den är försedd med omslag, som nedan sägs, eller att å varan
finnes anbragt en lätt i ögonen fallande skylt eller etikett med påskrift
i minst två centimeter höga tydliga bokstäver i röd färg av ordet »Margarin»
eller »Margarine», örn varan utgöres av margarin, eller av ordet
»Konstister», då sådant utställes. Är den saluhållna varan av utländsk
tillverkning, skall detta å skylten eller etiketten angivas genom ordet »Utländsk»
eller »Utländskt» i bokstäver av samma storlek och färg som de
för nyssnämnda påskrift nyttjade.

Vid försäljning i minut av margarin eller konstister skall varan
antingen tillhandahållas köparen i förpackning av sådan beskaffenhet
och form samt så märkt, som i 8 § 1 mom. eller, beträffande vara av utländsk
tillverkning, i 10 § 1 och 2 mom. sägs, eller ock utlämnas i omslag
med tydlig påskrift i röd färg, där varan väger mindre än ett kilogram
i minst en halv centimeter höga bokstäver och eljest i minst en centimeter
höga bokstäver, av ordet »Margarin» eller »Margarine», örn varan utgöres
av margarin, eller av ordet »Konstister», örn innehållet är sådant. År
varan av utländsk tillverkning, skall detta å omslaget angivas genom ordet
»Utländsk» eller »Utländskt» i bokstäver av samma färg och storlek
som de, vari varans egenskap av margarin eller konstister utmärkts.
Övrig påskrift å omslaget må ej anbringas i röd färg.

18 §.

Den, som driver handel med margarinost, vare pliktig att hava den så
märkt och, där ej varan är avsedd för export, så färgad, som i 8 § 2 mom.
eller, beträffande vara av utländsk tillverkning, i 10 § 1 och 2 mom. stadgas.
: * WW,

Vid försäljning i minut av del utav hel'' margarinost skall varan utlämnas
i omslag, därå finnes anbragt i minst en centimeter höga tydliga
bokstäver i röd färg ordet »Margarinost» och, där varan är av utländsk
tillverkning, ordet »Utländsk», övrig påskrift å omslaget må ej anbringas
i röd färg.

19 §.

Den, som driver bandel med fettemulsion, åligger att förvara varan
så innesluten, som i 8 § 3 mom. eller, beträffande vara av utländsk
tillverkning, i 10 § 1 och 2 mom. sägs.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Vid försäljning i minut skall fettemulsion vara innesluten i kärl eller
flaska, märkt på sätt föreskrives i S § 3 mom. eller, beträffande vara av
utländsk tillverkning, i 10 § 1 oell 2 mom.

20 §.

Margarin, margarinost, fettemulsion eller konstister må ej utbjudas
eller försäljas under benämning, vari ingår något av orden smör, grädde,
mjölk, mejeri, ko, ladugård oell herrgård eller ord, som häntyder på varumärke,
som den, vilken utbjuder eller försäljer varan, vet eller bort veta
vara registrerat för lantbruksprodukter, eller, med undantag för orden
margarinost och konstister, annat ord, som giver varan sken av att hava
samband med eller som eljest häntyder på lanthushållning eller mejerihantering.
Ej heller må utbjudande eller försäljning ske under angivande
av att varan härrör från en tillverkare, i vars firma ingår ord,
som enligt vad ovan sagts är förbjudet.

21 §.

Vid utbjudande eller försäljning av margarin, margarinost, fettemulsion
eller konstister må ej å varan eller dess förpackning, omslag eller
dylikt eller å anslag eller skylt, som hänsyftar på varan, finnas anbragt
bild, teckning eller meddelande, som giver varan sken av att hava samband
med eller som eljest häntyder på lanthushållning eller mejerihantering.
Ej heller må margarin, margarinost eller fettemulsion eljest
utbjudas eller försäljas under tillkännagivande att i varan ingår fett,
framställt ur mjölk.

Vad nu sagts gäde icke beträffande sådant meddelande angående varans
fettlialt, i vilket samtidigt angivas såväl procenttalet fett, framställt ur
mjölk, som ock procenttalen av andra i varan ingående fettämnen.

22 §.

I räkningar, fakturor, fraktsedlar, konossement, slutsedlar, leveranskontrakt
och andra dylika skriftliga handlingar, som angå margarin,
margarinost, fettemulsion eller konstister, skall varans beskaffenhet av
margarin, margarinost, fettemulsion eller konstister uttryckligen angivas.
Är varan av utländsk tillverkning, skall jämväl detta tydligt utmärkas å
handlingen.

Om tillsyn.

23 §.

Tillverkning av margarin, margarinost, fettemulsion eller konstister
skall, där ej tillverkningen sker uteslutande till förbrukning i eget hushåll,
stå under tillsyn av en av länsstyrelsen förordnad tillsyningsman, vilken
det åligger att noggrant vaka över att föreskrifterna i denna förord -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

ning samt av lantbruksstyrelsen med stöd av förordningen meddelade
bestämmelser noga efterlevas, ävensom att, där förseelse mot sagda föreskrifter
eller bestämmelser finnes hava ägt rum, ofördröjligen anmäla
förseelsen till åtal.

Med iakttagande av de närmare föreskrifter, medicinalstyrelsen
meddelar, skall tillsyningsman ock tillse, att vid tillverkningen endast
fullgoda och för hälsan oskadliga ämnen användas samt att tillverkningen
jämväl i övrigt bedrives på sådant sätt, att fabrikatet icke varder för
hälsan menligt. Finner tillsyningsmannen, att tillverkningen i dessa hänseenden
icke sker på tillfredsställande sätt, åligger det honom att därom
göra anmälan hos hälsovårdsnämnden ävensom hos länsstyrelsen; och
äger Iänsst57relsen, örn skäl därtill äro,att sedan tillverkaren lämnats tillfälle
förklara sig, meddela förbud mot tillverkningens fortsatta bedrivande,
intill dess rättelse sker.

24 §.

Tillsyningsman äge för fullgörande av honom enligt 23 § åliggande
skyldigheter när som helst mellan klockan sex förmiddagen och klockan
sju eftermiddagen ävensom å annan tid, då tillverkning pågår, tillträde
till de lokaler, som äro för tillverkningen avsedda, ävensom till alla vid
tillverkningsstället befintliga magasin, källare och andra dylika förvaringsrum,
över vilka tillverkaren förfogar.

25 §.

Tillsyningsman åtnjuto vid varje fabrik, där tillverkningen står under
hans uppsikt, arvode, vars belopp länsstyrelsen med hänsyn till tillverkningens
omfattning och andra omständigheter bestämmer, men som likväl
för hel månad ej må understiga, örn tillverkningen avser allenast
margarin ost, femtio kronor samt eljest etthundra kronor eller överstiga
trehundra kronor. Detta arvode skall gäldas av tillverkaren och i förskott
för varje månad av honom till länsstyrelsen inbetalas för att vid
månadens utgång tillhandahållas tillsyningsmannen. Uraktlåter tillverkaren
att i behörig tid verkställa denna inbetalning, äger länsstyrelsen,
örn så prövas nödigt, förordna, att tillverkningen skall inställas, intill
dess inbetalningen ägt rum.

Utöver arvodet äge tillsyningsman, som för uppdragets fullgörande
måste företaga resa, att uppbära resekostnads- och traktamentsersätäning
enligt gällande allmänt resereglemente.

26 §.

Vad i 47 § lagen örn arbetarskydd är stadgat rörande förbud för den,
som innehar eller innehaft befattning såsom yrkesinspektör, att röja
yrkeshemlighet eller yppa driftanordning eller affärsförhållande samt örn
påföljderna för överträdelse av detta förbud gällö ock örn den, som är el -

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

ler varit tillsyningsman vid sådan tillverkning, som i denna förordning
avses.

Instruktion för tillsyningsman utfärdas av lantbruksstyrelsen.

27 §.

1 mom. Allmän åklagare, hälsovårdsnämnd, statskonsulent i mejerihushållning,
tillsyningsman, varom i 23 § sägs, så ock av länsstyrelse på
förslag av lantbruksstyrelsen därtill särskilt förordnad person må, för
utövande av tillsyn å efterlevnaden av denna förordning, mot ersättning
efter gängse pris uttaga prov av vara, som uppgives eller misstänkes utgöra
margarin, margarinost, fettemulsion eller konstister, samt äga för
sådan provtagning när som helst mellan klockan sex förmiddagen och
klockan sju eftermiddagen, jämte erforderliga medhjälpare, tillträde till
varje lokal, där smör, ost, margarin, margarinost, fettemulsion eller
konstister tillverkas annorledes än till förbrukning i eget hushåll, ävensom
till varje lokal och varje fartyg, där smör, ost, grädde, mjölk, ister,
margarin, margarinost, fettemulsion eller konstister finnes i lager, eller
där handel med sådan vara bedrives.

Provtagning, som nyss nämnts, må, såvitt angår vara, som befinnes i
tullverkets vård, icke ske före varans tullbehandling.

Provtagning skall verkställas med tillbörlig varsamhet, så att varken
varan eller förpackningen onödigtvis skadas, samt, så vitt ske kan, försiggå
i närvaro av varuhavaren eller dennes ombud.

2 mom. Prov, som i 1 mom. sägs, må utgöra av margarin eller konstister
omkring femtio gram, av margarinost omkring etthundrafemtio
gram och av fettemulsion omkring tvåhundrafemtio gram. Provet skall
tagas i två vittnens närvaro samt av provtagaren inneslutas i lämplig
förpackning, som förseglas med ettdera vittnets sigill och förses med
påskrift örn innehållet, uppgift örn dagen för provtagningen samt namn
och adress på den, hos vilken provet tagits. Påskriftens riktighet skall
av vittnena bestyrkas. En av provtagaren till riktigheten bestyrkt avskrift
av påskriften skall tillställas den, hos vilken provet tagits.

3 morn. Prov, varom i denna paragraf sägs, skall för undersökning
omedelbart av provtagaren antingen ingivas till anstalt eller person,
som i 28 § första stycket avses, eller ock för befordran till dylik anstalt
eller person avlämnas å postanstalt.

Finner provtagare, som icke tillika är allmän åklagare, förseelse
hava ägt rum mot föreskrifterna i denna förordning eller mot av lantbruksstyrelsen
enligt förordningen meddelade bestämmelser, skall förseelsen
ofördröjligen anmälas till åtal.

Vad i 26 § första stycket stadgas beträffande tillsyningsman gällö ock
örn den, som jämlikt 1 mom. av denna paragraf har eller haft rätt till
tillträde till lokal, där smör, ost, margarin, margarinost, fettemulsion
eller konstister tillverkas.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70. 11

28 $.

Behörighet att verkställa undersökning av prov, som tagits .jämlikt 27 §,
tillkommer centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och
de med understöd av statsmedel inrättade kemiska stationerna för jordbrukets
och näringarnas behov ävensom den, som av lantbruksstyrelsen
blivit förklarad behörig att utföra dylika undersökningar.

Intyg angående verkställd undersökning skall, så snart ske kan, tillställas
den, som tagit provet; och har han, då med hänsyn till innehållet
i intyget förseelse finnes vara begången mot föreskrift i denna förordning,
att, där han ej själv är allmän åklagare, överlämna intyget till
denne.

29 §.

Lantbruksstyrelsen meddelar de närmare bestämmelser, som för verkställande
av provtagning och undersökning enligt 27 och 28 §§ finnas erforderliga,
samt övar tillsyn därå, att undersökning, som nyss sagts,
varder behörigen utförd.

30 $.

För undersökning enligt 28 § jämte intyg och bokföring däröver utgår
ersättning enligt av lantbruksstyrelsen för statsunderstödd kemisk
station fastställd taxa med tillägg av belopp, som utgivits i postavgifter.

Den, som förrättat provtagning enligt 27 §, äger att, efter anmälan,
hos länsstyrelsen undfå gottgörelse av allmänna medel för vad
han utgivit i ersättning för varuprov och undersökning, som i första
stycket nämnts, där ej länsstyrelsen finner honom uppenbarligen hava
saknat anledning att taga provet.

Framgår av undersökningen, att förseelse mot denna förordning blivit
begången, är den enligt förordningen för förseelsen ansvarige pliktig att
ersätta statsverket undersökningskostnaderna samt återbetala för varuprovet
erhållen ersättning. Av länsstyrelse förskjutna gottgörelser,
vilka ej blivit sålunda ersatta, skola årligen före januari månads Utgång
hos Kungl. Majit i jordbruksdepartementet anmälas till ersättande.

Ansvarsbestämmelser m. m.

31 §.

1 mom. Den, som

annorledes än till förbrukning i eget hushåll tillverkar margarin, margarinost,
fettemulsion eller konstister utan att hava iakttagit föreskrifterna
i 2 eller

fortsätter tillverkningen av dylik vara, oaktat förbud enligt 23 eller
25 § däremot meddelats; eller

vid tillverkningen av margarin icke iakttager bestämmelserna i 7 §;
eller

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

överträder föreskrifterna i 3, 6, 8 eiler 16 §, 17 § första stycket, 18 §
första stycket, 19 § första stycket, 20 eller 21 §; eller
saluhåller eller försäljer margarin, margarinost eller fettemulsion, som
enligt vad lian vet eller bort veta icke är tillsatt med potatisstärkelse
eller sesamolja, på sätt stadgas i 6 §, eller, vad angår margarin, i fråga örn
fetthalt eller vattenhalt icke överensstämmer med föreskrifterna i 7 §; eller
i meddelande, som i 21 § avses, rörande den myckenhet fett, som ingår
i uthjuden eller försåld vara, lämnar uppgift, som efter vad han vet eller
bort veta är oriktig; eller

till riket inför eller söker införa margarin, margarinost eller fettemulsion,
som till sin sammansättning avviker från bestämmelserna i 10 § 2
morn., och ej förmår visa, att hans avsikt icke varit att undandraga varan
tillämpning av sagda bestämmelser; eller

1 avgiven anmälan till tullklarering upptager margarin, margarinost,
fettemulsion eller konstister under oriktig uppgift örn varans beskaffenhet
och ej förmår visa, att den oriktiga uppgiften icke lämnats i syfte
att undandraga varan tillämpning av bestämmelserna i 10 §; eller

från riket utför eller söker utföra margarin, margarinost, fettemulsion
eller konstister, som enligt 14 § icke får utföras från riket,
straffes med dagsböter och havé förhrutit varan, jämte emballage och
kärl, till kronan. Kan varan ej tillrättaskaffas, skall värdet gäldas.

2 mom. Till dagsböter skall ock den dömas, som

bryter mot föreskrifterna i 5 §, 17 § andra stycket, 18 § andra stycket,
19 § andra stycket eller 22 §; eller

i strid mot bestämmelserna i 24 § vägrar tillsyningsman tillträde till
lokal eller förvaringsrum, som där sägs; eller
vägrar i 27 § omförmäld provtagare eller medhjälpare tillträde till
lokal eller fartyg, varest provtagning må äga rum, eller att taga prov,
varom i nämnda paragraf stadgas.

3 mom. Uraktlåter någon att ställa sig till efterrättelse av lantbruksstyrelsen
enligt denna förordning meddelade bestämmelser rörande tillsättande
av potatisstärkelse eller sesamolja, straffes, där ej ansvar å uraktlåtelsen
följer enligt vad ovan i denna paragraf sägs, med böter från
och med fem till och med trehundra kronor.

4 mom. Sker varuinförsel, varom i denna paragraf sägs, under omständigheter,
som innebära olovlig införsel enligt gällande bestämmelser
örn ansvar för olovlig varuinförsel, skola de i sådant avseende meddelade
föreskrifterna lända till efterrättelse.

5 mom. Förseelse, varför straff enligt denna förordning blivit ådömt,
skall göras allmänt bekant genom kungörelse, som på den dömdes bekostnad
genom åklagarens försorg införes i tidning inom den ort, där förseelsen
blivit begången.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70. 13

32 §.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse mot denna
förordning, fortsätter samma förseelse, skall för varje gång åtal därför
anhängiggöres fällas till särskilt ansvar.

33 §.

Husbonde ansvarar för förseelse mot denna förordning, som begås av
"hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen
begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt,
att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

34 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid allmän
domstol och utföres av allmän åklagare, vilken då vara jämlikt denna
förordning är att anse som förbruten har att verkställa beslag därå.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas
tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

35 §.

Vara, som enligt denna förordning hemfallit till kronan eller dömts
förbruten, skall säljas under förbehåll, i förekommande fall, att varan
vederbörligen förpackas eller märkes eller ock under behörig tullkontroll
återutföres till det land, varifrån varan kommit, samt under iakttagande
i övrigt i tillämpliga delar av förordningens föreskrifter. Kan ej försäljning
sålunda ske, skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj:t efter
anmälan av överexekutor eller, där försäljningen skall äga rum genom
tullverket, av generaltullstyrelsen förordnar.

Särskild bestämmelse.

36 §.

Där det med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes påkallat,
vill Kungl. Maj:t i särskilt fall medgiva undantag från de i denna förordning
meddelade föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit bestämmer.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 13 oktober 1905
(nr 59) angående kontroll å tillverkningen av margarin, margarinost
ävensom konstister samt å handeln därmed.

I fråga örn vara, som visas hava inom riket tillverkats eller till riket
införts före nya förordningens utfärdande, skola bestämmelserna i 20
och 21 §§ ävensom föreskrifterna angående 1''etthalt och vattenhalt i mar -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

garin samt tillsättning av sesamolja till fettemulsion ej äga tillämpning;
och. skola beträffande varan i stället för nya förordningens bestämmelser
angående förpackning och märkning gälla vad äldre förordningen härutinnan
stadgar.

Utan hinder av nya förordningens bestämmelser må varumärke, vari
ingår benämning, som i 20 § avses, eller bild, teckning eller meddelande,
varom i 21 § sägs, och vilket före den 1 januari 1932 blivit för viss näringsidkare
registrerat, ävensom firma, vari sådan benämning ingår och
som före sagda dag registrerats, fortfarande användas under en tid av
sex månader från förordningens ikraftträdande.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft
följande inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner,
nämligen

inom första kammaren
nr 198 av herr von Heland,

nr 300 av herr Johan Bernhard Johansson m. fl.,
nr 301 av herr Jönsson) m. fl.,
nr 302 av herr Fritiof Gustafson m. fl„
nr 303 av herr Petrus Nilsson m. fl, och

nr 314 av herrar Gottfrid Karlsson och August Johansson samt
inom andra kammaren

nr 300 av herr Anderson i Storegården m. fl.,

nr 440 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.,

nr 441 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl.,

nv 442 av herrar Bengtsson i Kullen och Olsson i Berg,

nr 447 av herr Nordkvist m. fl.,

nr 448 av herr Persson i Grytterud m. fl.,

nr 449 av herr Nordkvist,

nr 450 av herr Nygren,

nr 451 av herrar Sjöström och Wijkander,

nr 465 av herr Carlström m. fl, och

nr 466 av herrar Magnusson i Skövde och Nordkvist.

Till utskottet har därjämte direkt inkommit en den 29 mars 1932 dagtecknad
skrivelse från Margarinfabrikernas fönsäljningsaktiebolag.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får
utskottet, i den mån därför ej nedan redogöres, hänvisa till det vid propositionen
fogade protokollet.

Vad motionärerna hemställt återgives i samband med utskottets yttrande
i de delar, som motionerna avse. I fråga örn de skäl, som motionärerna
anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till motionerna.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Det i propositionen framlagda författningsförslaget grundar sig i väsentliga
delar å ett utav lantbruksstyrelsen utarbetat, till Kungl. Majit
ingivet förslag till förordning i ämnet. Lantbruksstyrelsen förslag bar

1 sin ordning föranletts av från åtskilliga båll under en följd av år gjorda
framställningar örn revidering av nu gällande förordningen den 13 oktober
1905 (nr 59) angående kontroll å tillverkningen av margarin oell margarinost
ävensom konstister samt å handeln därmed. Över lantbruksstyrelsen
förslag hava yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter,
sammanslutningar och näringsidkare. Förslaget har därefter inom jordbruksdepartementet
underkastats viss omarbetning.

Förordningen den 13 oktober 1905 innehåller, efter vissa däri genom förordningen
den 15 oktober 1909 (nr 123) och kungörelsen den 13 oktober
1921 (nr 582) vidtagna ändringar, i huvudsak följande bestämmelser.

Såsom margarin anses varje smörliknande vara av vad ursprung, blandning
eller sammansättning som helst, såvida däri ingår fett, som ej är
framställt ur mjölk. Med margarinost förstås sådan ost eller ostmassa,
däri ingår fett, som ej är framställt ur mjölk, och såsom konstister anses
varje med konst framställd till människoföda avsedd isterliknande vara
av vad ursprung, blandning eller sammansättning som helst, såvida däri
ingår annat fett än svinfett, dock att från tillämpning av förordningen
skall undantagas oförfalskat, från djur eller växter hämtat fett, sorn utbjudes
till salu under benämning, som tydligt angiver dess ursprung
(1 § 1 morn.). För att vid kemisk undersökning underlätta särskiljande
av margarin och margarinost från smör och ost har stadgats, att vid tillverkningen
skall tillsättas i fråga örn margarin potatisstärkelse till så stor
mängd, att i den färdiga produkten återfinnes sådan stärkelse till minst
7io och högst Vo procent av varan, samt beträffande margarinost sesamolja
till en mängd, som motsvarar minst 5 procent av det vid tillverkningen
använda fettet och växtoljorna, sesamoljan däri icke inbegripen (1 §

2 morn.). Denna bestämmelse erhöll sin nuvarande lydelse genom 1921
års ändring. Dessförinnan skulle såväl margarin som margarinost tillsättas
sesamolja.

Den, som tillverkar margarin, margarinost eller konstister annorledes
än till förbrukning i eget hushåll, skall därom göra anmälan hos länsstyrelsen
(3 §). I detta samband må framhållas, att i ingressen till 1905 års
förordning förklarats, att föreskrifterna i §§ 1, 9, 11 och 18 av näringsfrihetsförordningen
ej skulle äga tillämpning i avseende å tillverkning av
nyssnämnda varor. Tillverkare av smör eller ost till avsalu får icke
i mejerilokalen tillverka eller låta tillverka margarin eller margarinost,
och ej heller får i mejerier eller i lokaler, där smör ompackas eller
samlas för export, förvaras margarin, oleomargarin eller annat för margarintillverkning
användbart fett (2 §). Margarintillverkningen skall stå
under tillsyn av en utav länsstyrelsen därtill förordnad person, som har
såväl att öva uppsikt över tillverkningen i hygieniskt avseende som även

Förslagets

tillkomst.

Gällande
bestämmelse!.

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

att vaka över, att förordningens bestämmelser efterlevas. Till tillsyningsmannen
utgår arvode, vars belopp bestämmes av länsstyrelsen men ej
får understiga 100 kronor eller överstiga 300 kronor i månaden, och vilket
gäldas av tillverkaren. Tillsyningsman äger därjämte åtnjuta viss
resekostnadsersättning (4 §).

Till skydd mot förväxling av margarin, margarinost och konstister med
motsvarande naturprodukter hava åtskilliga bestämmelser meddelats. Sålunda
stadgas i fråga örn margarin och konstister att varan icke får förvaras
eller salubjudas annat än i kärl av viss angiven, från smördrittlar
avvikande form samt märkta med ordet margarin eller margarine, respektive
konstister i minst 3 centimeter höga bokstäver. Härifrån gäller dock
det undantag, att i minuthandeln varan får utställas till försäljning i
klumpar eller mindre stycken, örn allenast å densamma anbragts skylt eller
etikett, innehållande med tydliga bokstäver nämnda ord (5 § 1 morn.).
Vid försäljning skall margarin och konstister till köparen överlämnas
antingen i kärl, som förut omförmälts, eller i omslag, innehållande med
tydliga bokstäver ordet margarin eller margarine, respektive konstister
(5 § 4 morn.). Beträffande margarinost föreskrives dels märkning med
ordet margarinost i bokstäver av minst 3 centimeters höjd, dels ock att
osten i sin helhet skall vara rödfärgad (5 § 2 mom). Vid försäljning i
mindre stycken än hel ost skall varan utlämnas i omslag, innehållande
ordet margarinost i tydliga bokstäver (5 § 5 morn.).

För margarin, margarinost och konstister, som införas till riket eller
som utföras, gälla enahanda bestämmelser rörande förpackning och
märkning som de nyss nämnda. Margarinost, som införes, skall tillika
vara färgad på sätt nyss sagts, varemot så ej behöver vara förhållandet
med margarinost, som utföres ur riket, (5 § 3 morn.). Sistberörda stadgande
fick sin omförmälda lydelse genom ändringen 1909. Från utrikes
ort inkommen vara, som angives till tullbehandling såsom margarin
eller konstister, skall, örn den icke förvaras i kärl av föreskriven
beskaffenhet och på föreskrivet sätt märkt, ompaclcas i sådant kärl, å
vilket därjämte, örn varan är av utländsk tillverkning, detta skall utmärkas
(8 § 1 morn.). Såsom margarinost till tullbehandling angiven
vara, som ej är märkt och färgad på föreskrivet sätt, får ej införas
(8 § 2 morn.). Beträffande såväl margarin som margarinost gäller dessutom,
att varan ej får införas eller utföras utan att den är tillsatt med
stadgad mängd potatisstärkelse eller sesamolja (8 § 3 morn.).

I varje lokal, där vara av ifrågavarande slag saluhålles, skall detta tillkännagivas
genom anslag (6 §). I räkningar och dylika handlingar angående
varan skall denna uttryckligen angivas såsom margarin, margarinost
eller konstister (7 §).

För utövande av tillsyn å efterlevnaden av förordningen äger allmän
åklagare, statskonsulent i mejerihushållning eller av länsstyrelsen därtill
förordnad person att taga prov av vara, som misstänkes utgöra margarin,

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

margarinost eller konstister, eller av vara, som uppgives utgöra margarin
eller margarinost men misstankes icke innehålla stadgad mängd sesamolja
(9 §). Provet skall underkastas viss närmare angiven undersökning
(10 §). För vad provtagare fått utgiva i ersättning för sådan undersökning
äger han hos länsstyrelsen erhålla gottgörelse av allmänna medel,
där ej länsstyrelsen finner honom uppenbarligen hava saknat anledning
att verkställa provtagningen. Har den undersökta varan befunnits utgöra
margarin, margarinost eller konstister, är varans ägare pliktig ersätta
statsverket undersökningskostnaden (11 §).

överträdelse av förordningens bestämmelser straffas med böter men kan
vid olaga utförsel eller försök därtill även medföra fängelse. För de
flesta fall är förseelsen därjämte förbunden med påföljd av förverkande
utav den vara, i fråga örn vilken förseelsen blivit begången (12 §).

Frågan om ändringar i och tillägg till nu gällande bestämmelser på förevarande
område bar vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens
prövning. Sålunda yrkades i motion II: 79 vid 1926 års riksdag, att riksdagen
måtte besluta skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn bestämmelser,
att vid försäljning av margarin, som angåves vara blandat med
smör eller grädde eller vars namn bäntydde på sammansättning med mejeri-
eller 1 adu gårdspr odukter, skulle å förpackningen tydligt och på ett i
ögonen fallande sätt angivas procenttalet av den mejeri- eller ladugårdsprodukt,
som inginge i varan. Motionen föranledde ej någon vidare riksdagens
åtgärd, sedan andra kammarens femte tillfälliga utskott i utlåtande,
nr 8, anfört, att utskottet, som låtit inhämta lantbruksstyrelsens
yttrande i frågan och erfarit, att styrelsen bade sin uppmärksamhet riktad
på saken, icke funne något riksdagens initiativ för det dåvarande
behövligt.

Vid riksdagen 1930 hemställdes dels i två likalydande motioner 1:166 och
11:276, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om utredning
och förslag angående lagstiftning till förhindrande av saluhållande
eller tillverkning av margarin eller produkter därav, vari smör, mjölk
eller grädde inginge, dels ock i motionen 11:10, att riksdagen ville i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes snarast möjligt
låta i 1905 års margarinförordning införa sådana bestämmelser, att tillverkare
och! försäljare av margarin, som uppgåves vara smörblandat,
ålades att å varje förpackning av sådant margarin tydligt angiva, å såväl
låda som paket, till vilken procent natursmör inginge i varan.

Jordbruksutskottet, till vars behandling motionerna hänvisades, inhämtade
i vederbörlig ordning yttrande över motionerna 1:166 och 11:276 av
lantbruksstyrelsen och kommerskollegium samt över motionen 11:10 av
kommerskollegium.

Båda myndigheterna ställde sig avvisande gentemot de förslag, som i de
till dem remitterade motionerna framförts. Lantbruksstyrelsen anförde
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 29 hafi. (Kr 70.) 2

Tidigare
riksdagsbeslut.

År 1926.

År 1930.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

bland annat, att ett förbud sådant som det i motionerna 1:166 och 11:276
föreslagna vore liktydigt med förbud mot varje tillverkning och försäljning
av ifrågavarande slags varor, då, såvitt styrelsen hade sig bekant,
mjölk vore en nödvändig ingrediens för själva tillverkningen av dylika
varor. Kommerskollegium framhöll i anledning av motionen 11:10, att
en allmän skyldighet att deklarera procenthalten natursmör lätt skulle
leda till den mindre önskvärda konsekvensen, att smörblandat margarin
av konsumenterna bedömdes och värdesattes huvudsakligen med hänsyn
härtill. Kollegium gjorde gällande, att i själva verket kvaliteten vore i
ännu högre grad beroende på egenskaperna hos i blandningen ingående
smör och margarin, varför en smörfattig blandning kunde vara vida bättre
än en blandning med högre halt natursmör. Därtill bomme, enligt
ltollegii förmenande, svårigheten att genom analys med erforderlig grad av
noggrannhet kontrollera uppgiven smörhult.

Utskottet förklarade i avgivet utlåtande, nr 84, under åberopande av vad
lantbruksstyrelsen anfört, att utskottet ej kunde tillstyrka motionerna
1:166 och 11:276. Vidkommande motionen 11:10 anförde utskottet, att det
synts utskottet vara en i princip tilltalande tanke, att tillverkare och försäljare
av smörhlandat margarin skulle vara skyldig uppgiva, till vilken
procent natursmör inginge i varan. Med hänvisning till vad kommerskollegium
anfört och då frågan genom lantbruksstyrelsens förslag till ny
margarinförordning redan vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning, ansåg
utskottet sig emellertid icke böra taga ståndpunkt till motionärernas
förevarande förslag. Utskottet hemställde därför beträffande samtliga
motionerna, att de icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

År 1931. Vid riksdagen 1931 väcktes dels två likalydande motioner 1:172 och 11:290
med enahanda framställning som i motionerna 1:166 och 11:276 vid 1930
års riksdag, dels ock en motion 11:16 med samma yrkande som i motionen
11:10 vid 1930 års riksdag samt med hemställan tillika örn införande i 1905
års margarinförordning av bestämmelse, att margarin, som uppgåves vara
smörblandat, skulle innehålla minst 10 procent smörfett.

I utlåtande, nr 67, över motionerna förklarade jordbruksutskottet, att
utskottet av samma skäl, som föranlett avstyrkande av motionerna 1:166
och 11:276 vid 1930 års riksdag, och vilka skäl utskottet alltjämt ansåge
giltiga, icke kunde biträda motionerna 1:172 och 11:290. Beträffande motionen
11:16 anförde utskottet, under hänvisning till sitt utlåtande över den
likartade motionen 11:10 vid riksdagen 1930, att utskottet icke heller nu
ansåge sig böra ingå på den väckta frågan, som vöre en detalj, örn också
en av de viktigare, i det under Kungl. Maj:ts prövning fortfarande befintliga
ärendet rörande ny margarinlagstiftning. Utskottet förklarade
sig emellertid vilja upprepa, att förslaget syntes i princip tilltalande, och
utskottet sade sig givetvis förutsätta, att detsamma komme under omprövning
vid frågans avgörande. Vidare anförde utskottet, att utskottet
ansåge sig nu böra förorda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
gjorde framställning, att en lösning av frågan snarast möjligt måtte kom -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

ma att äga rum, därvid utskottet framhöll, att ingen tvekan torde råda därom,
att gällande bestämmelser på detta område sedan lång tiel tillbaka varit
i behov av reformering och komplettering i olika avseenden.

I överensstämmelse med utskottets förslag avslog riksdagen motionerna
1:172 och 11:290 men anhöll i anledning av motionen 11:16 i skrivelse den
22 maj 1931, nr 276, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för att frågan
örn ny margarinlagstiftning så snart ske kunde måtte vinna sin lösning.

Det nu framlagda förslaget avviker, förutom i formellt hänseende, uti
väsentliga delar från 1905 års förordning. Dels hava upptagits bestämmelser,
vartill motsvarighet i nämnda förordning helt saknas, dels hava
gällande föreskrifter på åtskilliga punkter ändrats och kompletterats. Till
förra kategorien kunna i främsta rummet hänföras bestämmelser, a\-sedda att reglera tillverkningen, införseln och utförseln av samt handeln
med grädd- och mjölkliknande konstprodukter, s. k. fettemulsioner, ävensom
stadganden, avsedda att hindra vilseledande beteckningar och meddelanden
vid utbjudande och försäljning av de varor, vilka omfattas av
förordningen. Vidare böra i detta sammanhang nämnas bestämmelser,
varigenom krav uppställts angående viss lägsta fetthalt och högsta "vattenhalt
hos margarinet. Av de föreslagna ändringarna i eller tilläggen till
redan gällande stadganden äro de viktigare de, vilka avse förpackning och
märkning samt tillsyn och hontzell. Särskilt torde vara att märka, att
i fråga om importerade varor givits bestämmelser, avsedda att trygga,
att varornas utländska härstamning fullt tydligt framträder. Tillverkningen
av icke blott margarin utan även margarinost, fettemulsion och
bönsyster skall enligt förslaget stå under sådan tillsyn, som hittills varit
stadgad beträffande allenast tillverkningen av margarin. Tillverkarna
hava ålagts föra journal över tillverkningen, däri de ingredienser, som
för tillverkningen åtgå, skola antecknas till art och myckenhet.

I sin motivering till förslaget har chefen för jordbruksdepartementet
inledningsvis anfört följande:

»Behovet av nya eller avsevärt ändrade bestämmelser i fråga örn tillverkning,
införsel och utförsel av samt handel med de i allt större utsträckning
förekommande ersättningsmedlen för lanthushållningens produkter
har med styrka hävdats fran olika hall, där man haft anledning
taga ställning till hithörande spörsmål. Ur olika synpunkter har förordningen
den 13 oktober 1903 angående kontroll å tillverkningen av margarin
och margarinost ävensom konstister saint a handeln därmed, enligt dess
lydelse efter däri genom förordningen den 15 oktober 1909 och kungörelsen
den 13 oktober 1921 gjorda ändringar, ansetts otillfredsställande. Sålunda
har såsom en väsentlig brist hos förordningen framhållits, att den alls
icke berörde de ersättningsprodukter för grädde och mjölk, vilka under
senare år blivit alltmer vanliga. Vidare har från de inhemska margarinfabrikanternas
sida anmärkts, att förordningens bestämmelser angående
importerade varor icke vöre av den beskaffenhet, som med hänsyn till

Förslagets

innebörd.

Departements chefen.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

Förslagets

detaljer.

kontrollen beträffande motsvarande varor av svensk tillverkning kunde
såväl av konsumenter som av inhemska producenter förväntas. Från
andra håll återigen har gjorts gällande, att föreskrifterna rörande sagda
kontroll och framför allt rörande tillsyn vid varornas tillverkning icke
vore av önskvärd effektivitet. Som en betydande svaghet har vidare påpekats
saknaden av förbud mot varornas saluhällande under benämningar,
häntydande på lanthushållningen, och skärpta bestämmelser till hindrande
av att varorna över huvud kunde givas sken av eller förväxlas med
lantbruksprodukter hava ansetts påkallade. Föreskrifterna rörande förpackning
och anslagsskyldighet hava ur jämväl andra synpunkter blivit
föremål för anmärkningar, och ytterligare ett flertal erinringar och
önskemål hava uttalats såsom torde närmare framgå av den i ärendet
förut lämnade redogörelsen.

Vad sålunda anförts angående angelägenheten av omarbetning och
komplettering av gällande bestämmelser i ämnet har jag i väsentliga delar
funnit värt beaktande. Ärendet har underkastats en grundlig, under en
följd av år fortlöpande utredning. Tiden torde nu vara inne att låta
resultatet av denna utredning författningsvis komma till uttryck.»

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att en revision av 1905
års förordning icke längre bör uppskjutas. Att behov föreligger av ändrade
eller nya bestämmelser i åtskilliga hänseenden å förevarande område
synes utskottet otvivelaktigt. Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget
tillgodoser i åtskilliga delar de krav, vilka rimligen kunna ställas
å en ny lagstiftning i ämnet. Förslaget innebär vissa avgjorda fördelar
framför den gällande förordningen. Särskilt vill utskottet i detta hänseende
framhålla de skärpta bestämmelserna angående tillsyn och kontroll
samt märkning av importerad vara ävensom de i förslagets 20 och 21
§§ upptagna stadgandena till förhindrande av att ifrågavarande konstprodukter
utbjudas och försäljas under vilseledande benämningar eller eljest
med anlitande av reklammetoder, varigenom varorna givas ett missvisande
sken av samband med lanthushållning eller mejerihantering. Även i
övrigt synes förslaget i huvudsak i stort sett ägnat att läggas till grund för
en ny författning. Emellertid har utskottet icke kunnat undgå att finna,
att, icke minst vid en jämförelse med hithörande stadganden i andra länder,
de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna i vissa hänseenden
innebära väl stora eftergifter åt de intressen, som av producenterna av
konstprodukterna företrädas. Föreskrifter, utöver de i förslaget upptagna,
till uppnående av en tydlig åtskillnad mellan berörda produkter och naturprodukterna,
äro enligt utskottets åsikt påkallade. Härtill vill utskottet
längre fram återkomma.

Mot bestämmelserna under vissa paragrafer i förslaget hava i de till
utskottet hänvisade motionerna framställts anmärkningar. Också utskottet
har i vissa fall funnit de föreslagna stadgandena vara av beskaffenhet
att icke kunna oförändrade av utskottet tillstyrkas. Utskottet övergår nu
till en granskning av de särskilda bestämmelser, vilka sålunda föranlett
erinran. i ■.. ,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

I den av herrar Sjöström och Wijkander vackla motionen II: 451 har
hemställts, att riksdagen ville, för det fall att propositionen bifölles, uttala,
att användandet av benämningarna konstgrädde och konstmjölk icke borde
förbjudas.

I de likalydande motionerna 1:303 av herr Petrus Nilsson m. fl. och
II: 440 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. har yrkats, att beteckningen
konstister mätte, till undvikande av förväxling, utbytas mot beteckningen
konstfett.

Såsom framgår av vad utskottet redan anfört, är utskottet av den bestämda
åsikten, att de konstprodukter, varom här är fråga, böra hållas
klart åtskilda från de äkta varor, för vilka de avse att utgöra ersättning.
Utskottet finner det därför, i likhet med departementschefen, oriktigt, att
berörda produkter låna sina namn från lanthushållningen. Med hänsyn
härtill kan utskottet icke tillstyrka herrar Sjöströms och Wijkanders hemställan,
att för grädd- och mjölkliknande konstprodukter benämningarna
konstgrädde och konstmjölk skulle få användas.

Ett strängt fasthållande vid den av utskottet intagna ståndpunkten
skulle medföra, att ej heller vare sig benämningen konstister eller benämningen
margarinost tillätes. Departementschefen har i motiveringen till
Kungl. Maj:ts förslag (sid. 57) anfört, att då dessa namn brukats alltsedan
de därmed avsedda produkterna i slutet av 1800-talet först kommo i marknaden
och hittills godtagits i författningar, berörande samma produkter,
undantag från den allmänna regeln syntes härvidlag böra medgivas. Tilllika
har departementschefen framhållit, att ett dylikt undantag ej torde
hava någon större betydelse, bland annat av den anledning, att margarinost
och konstister salufördes i allenast förhållandevis ringa omfattning.
Vad departementschefen sålunda anfört finner utskottet vara förtjänt av
beaktande. Utskottet vill därjämte vad konstistret angår erinra, att priset
därå icke obetydligt överstiger priset å naturligt ister. På grund härav
anser utskottet sig icke böra tillstyrka någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag
i anledning av det utav herr Petrus Nilsson m. fl. och herr Olsson i
Kullenbergstorp m. fl. framställda yrkandet.

I sin motion II: 450 har herr Nygren yrkat, att tillsatsen av potatisstärkelse
vid tillverkningen av margarin måtte fastställas till minst en tiondedels
och högst tre tiondedels procent av varan.

Motionären anför bland annat följande:

»I skrivelse till lantbruksstyrelsen av den 29 april 1931 har professor
Öhr. Barthel vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
föreslagit, att stärkelsehalten liöjes från O.i—0.2 procent till 0.2—0.3
procent med den motiveringen, att bestämningen av stärkelsen och följaktligen
identifieringen av margarin i blandning med smör därigenom
betydligt underlättas. Förslagsställaren antager, att någon egentlig olägenhet
ur margarinfabrikationens synpunkt av en dylik ökning av stärkelsehalten
ej torde förefinnas. Margarinfabrikernas försäljningsaktie -

i §•

Motioner.

Utskottet.

6 §•
Motion.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

bolag har i skrivelse till lantbruksstyrelsen av den 9 maj 1931 uttalat sig
emot den föreslagna ändringen såsom onödig. Då det synes önskvärt, att
kontrollen i möjligaste mån underlättas, vilket tydligen skulle ske genom
höjning av stärkelsens maximiprocent, har jag hos försäljningsbolaget efterhört,
örn någon verklig olägenhet skulle uppstå av höjningen till maximum
0.3 procent, och fått det svaret, att minimigränsen fortfarande borde
bibehållas vid 0.1 procent, men att maximigränsens uppflyttning till 0.3
procent näppeligen skulle medföra några skadliga följder för margarinet.»

utskottet. i anledning av nu berörda yrkande vill utskottet erinra, att, enligt vad
departementschefen anfört (sid. 62), frågan huruvida den myckenhet stärkelse,
som skall tillsättas margarin, är lämpligt avvägd, ännu icke blivit
slutgiltigt prövad. Utskottet förutsätter, att, örn vid den utredning, som
härutinnan lärer äga rum, ändring av de föreslagna bestämmelserna finnes
påkallad, detta kommer att av Kungl. Maj:! beaktas.

7 §. I sin nyssnämnda motion II: 450 har herr Nygren hemställt, att lägsta

Motion. tillåtna fetthalten i margarin måtte bestämmas till 80 procent, samt att
tillverkning i strid mot bestämmelserna i 7 § icke måtte medföra ansvar i
annat fall än örn den olagligen tillverkade varan försåldes.

Utskottet. Vad motionären sålunda hemställt kan utskottet icke biträda. Anledningen
till att fetthalten i margarin skulle bestämmas till lägst åttio procent
i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna åttiotvå procent har av motionären
angivits vara, att då vattenhalten får uppgå till högst sexton procent,
skulle återstå en marginal av allenast två procent för sälthult, stärkelsehalt
och viss torrsubstans. Utskottet vill häremot framhålla, att,
därest i visst fall svårigheter skulle anses möta att inom sagda marginal
inrymma nyssberörda, förutom fett och vatten i margarinet ingående ämnen,
möjlighet förefinnes att minska något på vattenhalten. På grund
härav anser utskottet sig icke böra eftersätta det i fråga örn fetthalten i
propositionen uppställda kravet.

Även i ansvarsfrågan delar utskottet den uppfattning, som kommit till
uttryck i Kungl. Maj:ts förslag, eller att örn margarin med annan sammansättning
än den i förevarande paragraf stadgade tillverkas annorledes
än för förbrukning i eget hushåll, förfarandet bör kunna medföra
ansvar, även örn varan icke utsläppes i handeln. Vid utskottets ställningstagande
till detta spörsmål hava kontrollhänsyn varit utslagsgivande. Så
länge varan ännu befinner sig i fabriken, är den under tillsyningsmannens
omedelbara kontroll. Sedan varan kommit ut i marknaden och kanske
spritts runt örn i landet, blir tillsynen över efterlevnaden av förordningens
bestämmelser genast besvärligare. Särskilt torde det därvid
möta svårigheter att fastställa den omfattning, i vilken en av tillverkaren
begången förseelse uti nu ifrågavarande avseende ägt rum. Att stadgandet,
sådant det av Kungl. Maj:t föreslagits, skulle leda till obilligheter,
torde enligt utskottets mening icke behöva befaras. Utskottet anser sig
sålunda icke heller i denna punkt böra tillstyrka någon åtgärd i anledning
av motionärens hemställan.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Under förarbetena till det nu framlagda författningsförslaget har från
flera båll uttalats, att, då importbestämmelserna kunde vara olika i olika
länder, det icke vore lämpligt, att närmare föreskrifter örn förpackning
och märkning av vara, avsedd för export, intoges i förordningen. Tillika
bär, jämväl med hänsyn till exporten, hemställts, att grädd- och mjölkliknande
konstprodukter måtte vid tillverkning för utförsel ur riket få
såsom identifieringsmedel tillsättas potatisstärkelse i stället för sesamolja.

Departementschefen har i anledning av vad sålunda anförts erinrat, att
Kungl. Majit ägde att, där ur nyssberörda synpunkt eller av annan anledning
så funnes påkallat, bevilja dispens från förordningens bestämmelser.

Utskottet inser önskvärdheten av, särskilt ur kontrollsynpunkt, att förordningens
förpacknings- och märkningsbestämmelser ävensom övriga
föreskrifter bliva i görligaste mån enhetliga för samtliga de varor, som avses
i förordningen. Å andra sidan finner utskottet det vara av vikt, att
exporten av varorna icke försvåras. Då utskottet ansett sig kunna godtaga
Kungl. Majlis förslag till stadgande under 14 §, har det skett i den
förvissningen, att Kungl. Majit i alla de fall, där omständigheterna skäligen
kunna anses därtill föranleda, vill medgiva tillverkning och utförsel
ur riket av här ifrågakomna varor, utan hinder av att de i förordningen
fastställda villkoren icke i allo uppfyllas.

Såsom motivering till stadgandet i 20 § har departementschefen bland
annat anfört följande!

»Att för folkhälsan så viktiga näringsmedel som smör, grädde och
mjölk skola låna sina namn åt produkter, avsedda att utgöra surrogat
för de varor, vilkas namn de efterlikna, synes oegentligt. Bestämmelser
i syfte att reglera detta missförhållande måste anses befogade. Emellertid
torde man icke böra stanna härvid. Ord sådana som ko, mejeri, ladugård
eller herrgård, använda i benämning å ersättningsmedel för smör,
grädde eller mjölk, komma konstprodukten att i det allmänna medvetandet
framstå såsom nära sambörande med och följaktligen såsom näringsmedel
samt ur hälsosynpunkt jämställda med naturprodukterna. Konsumenterna
bibringas med andra ord härigenom en felaktig uppfattning örn
ersättningsproduktens värde. Detsamma torde gälla beträffande benämningar,
vari ingå andra ord, hämtade från lanthushållningen. Samtliga
benämningar av ifrågavarande slag synas mig därför böra förbjudas.
I själva verket lärer en dylik åtgärd få anses som en följdriktig
utveckling av de principer, som legat till grund redan för det år 1917
införda förbudet mot användande av vilseledande beteckningar vid födoämnensliandcln.
Att, såsom kommerskollegium föreslagit, begränsa förbudet
till att avse allenast vissa bestämda ord, finner jag icke tillfyllest.
Då vidare även ord, häntydande på varumärken, vilka registrerats för
lantbruksprodukter, kunna vara ägnade att, begagnade i benämningar å
ifrågavarande konstprodukter, giva en oriktig föreställning örn produkternas
förmåga att ersätta den äkta varan, torde benämningar, vari sådana
ord ingå, böra inbegripas i förbudet.»

14 §.

Proposi tionen.

Utskottet.

20 §.

Proposi tionen.

Motion.

Utskottet.

24 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

I sin motion 11:450 har herr Nygren hemställt, att 20 § måtte erhålla
följande ändrade lydelse: »Margarin, margarinost, fettemulsion eller
konstister må icke utbjudas eller försäljas under benämning, vari ingår
ord eller delar av ord, som häntyda på ladugård, ko, mejeri, smör, grädde
eller mjölk. Ej heller må — — — från en tillverkare eller importör, i
vars firma---är förbjudet.»

Alternativt har motionären yrkat, att örn riksdagen icke antoge hans
formulering av 20 § eller annan formulering, som innehnre, att vissa inregistrerade
varumärken för margarin, däribland varumärkena Herrgårdsväxt
och Enna Margarin, fortfarande finge användas, ett uttalande måtte
intagas i riksdagens skrivelse, varigenom möjliggjordes för Kungl. Maj:t
att medgiva undantag för nämnda varumärken enligt 36 §.

I motionen framhålles, bland annat, att den i Kungl. Maj :ts förslag upptagna
bestämmelsen angående »ord, som häntyder på varumärke, som den,
i fiken utbjuder eller försäljer varan, vet eller bort veta vara registrerat
för lantbruksprodukter», vore synnerligen oklar samt anföres härom vidare
följande:

»Hur olämpligt detta uttalande är, torde bäst belysas därav, att örn en
margarinfirma inregistrerat ett fullkomligt neutralt varumärke, som ej
på något sätt berör lanthushållning eller mejerirörelse, så kan en firma
därefter välja samma märke för en mejeriprodukt och därmed tvinga
margarinfirman att släppa sitt märke. Het finnes nämligen ingenting i
20 § nämnt örn någon prioritetsrätt, utan det skulle kunna göras gällande
i det nämnda fallet, att sedan firman valt margarinmärket för en mejeriprodukt,
margarinfabrikanten vetat örn eller bort veta örn, att märket blivit
inregistrerat för en lantbruksprodukt, varför det måste släppas av
margarinfirman.»

Vad departementschefen anfört till stöd för bestämmelserna i förevarande
paragraf kan utskottet i allo biträda. Utskottet vill sålunda ej förorda,
att stadgandet erhåller den snävare avfattning, motionären föreslagit,
Ej heller kan utskottet medgiva, att, såsom alternativt hemställts,
varumärkena Runa Margarin och Herrgårdsväxt må, oavsett det i stadgandet
upptagna förbud, fortfarande användas. Det synes utskottet icke kunna
bortses från, att förstnämnda märke är ägnat att bibringa viss föreställning
örn samband mellan konstprodukten och det runmärkta mejerismöret,
och även benämningen Herrgårdsväxt är enligt utskottets förmenande av
beskaffenhet att föra tanken på lanthushållning. Emellertid torde, med
den formulering 20 § i Kungl. Maj:ts förslag erhållit, möjlighet förefinnas
för uppkomsten av missförhållanden av den art, motionären framhållit.
Visserligen torde kunna förutsättas, att, därest det av motionären påtalade
fall skulle inträffa, eller att ett för en margarinprodukt inregistrerat
neutralt varumärke sedermera även inregistrerades för en lantbruksprodukt,
med påföljd att märket enligt 20 § icke vidare finge nyttjas såsom
margarinbeteckning, Kungl. Majit med begagnande av sin i 36 § om -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

förmälda dispensrätt skulle medgiva margarinfabrikanten att detta oaktat
använda märket. Att åtnöjas med förefintligheten av denna Kungl.
Maj:ts befogenhet att meddela dispens från förordningens bestämmelser
är dock tydligen icke här tillfredsställande. Utskottet hemställer därför,
att såsom ett andra stycke i 20 § måtte inrymmas följande stadgande:

»Varder efter denna förordnings utfärdande varumärke registrerat för
lantbruksprodukter, utgöra den omständigheten, oavsett ovan stadgade förbud,
ej hinder mot att vid utbjudande eller försäljning av vara, som i denna
förordning avses, använda varumärke, som registrerats för varan tidigare
än först omförmälda registrering ägt rum. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning i fråga örn användande av firma.»

Motionärens ändringsförslag, i vad det avser upptagande i förordningen
av förbud mot utbjudande eller försäljning under angivande av att
varan härrör från en importör, i vars firma ingår ord, varom i första punkten
av paragrafen sägs, anser utskottet sig icke böra biträda. Det saknas
enligt utskottets mening anledning att uti förevarande hänseende i fråga
örn importörer utfärda bestämmelser, aA^vikande från dem, vilka gälla beträffande
återförsäljare i allmänhet.

I fråga örn bestämmelserna under förslagets 21 § har departementschefen
bland annat anfört:

»Genom bestämmelserna i 20 § förhindras användandet av bland annat
den för margarin i marknaden allmänt förekommande benämningen
smörblandat. Lantbruksstyrelsens förslag härutinnan är så tillvida avvikande,
att enligt detsamma sagda benämning skulle få brukas, under
förutsättning att i margarinet inginge minst 18 procent smörfett. Tanken
har tydligen varit den, att tillverkare och försäljare av ett margarin,
vari smör ingår, böra äga rätt att upplysa konsumenterna härom,
men att å andra sidan dessa sistnämnda därvid, då smörhalten icke närmare
angives, böra harm garanti för, att den äkta varan icke utgör allenast
en försvinnande liten del av hela produkten. De synpunkter, vilka
sålunda torde hava legat bakom lantbruksstyrelsens förslag, äro även enligt
min uppfattning värda beaktande. Emellertid torde hänsyn till desamma
lämpligare kunna tagas under andra former än dem, styrelsen
föreslagit. Det synes mig, i anslutning till de åsikter jag förut hävdat,
icke tilfredsställande, att för ett smörsurrogat, vars innehåll i regel icke
skulle till ens en femtedel bestå av smör, medgiva användandet av en på
samband med den äkta varan så kraftigt hänvisande benämning som
smörblandat. I detta sammanhang bör framhållas, att en ersättningsprodukt
även annorledes än genom sin benämning kan givas ett missvisande
sken av samband med den äkta varan. Meddelanden sådana som
»tillverkat av bland annat runmärkt mejerismör», »innehåller smör» och
dylika äro lika ägnade som benämningen smörblandat att bibringa allmänheten
en oriktig tanke om produktens värde såsom ersättningsmedel.
Jämväl bestämmelser till förhindrande av sådana vilseledande meddelanden
torde erfordras. I motioner vid ett flertal riksdagar har föreslagits,
att tillverkare och försäljare av margarin, som uppgåves vara
smörblandat, skulle vara skyldiga att jämväl meddela, till vilken procent
natursmör inginge i varan. Jordbruksutskottet A’id 1930 och 1931 års

21 §.

Proposi tionen.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Motioner.

Utskottet.

riksdagar kai’ förklarat sig anse sistberörda förslag vara i princip tilltalande.
Enligt min memling torde en tillfredsställande lösning av nu
ifrågavarande problem kunna ske i anslutning till de av motionärerna sålunda
angivna riktlinjerna. Med de analysmetoder, som numera förefinnas,
torde det icke möta alltför stora svårigheter att med erforderlig
tillförlitlighet utröna smörfetthalten. I händelse av osäkerhet står alltid
utvägen öppen att angiva den fetthalt, som med visshet kan konstateras.
Av kommerskollegium uttalade farhågor, att deklarerandet av procenthalten
natursmör skulle leda till, att smörblandat margarin av konsumenterna
uteslutande bedömdes efter sagda halt, torde icke höra tillläggas
någon avgörande betydelse. Vid angivande av smörfetthalten synes
emellertid, i anslutning till Arnd jordbruksutredningen härutinnan
föreslagit, jämväl höra utsättas de olika myckenheter fett av annat slag,
varan innehåller. I ö\rerensstämmelse med vad jag här anfört har i 21 §
aA? departementsförslaget införts ett stadgande, vilket förhindrar sådana
vilseledande meddelanden, som nyss nämnts, och har i samband därmed
angivits, att emellertid hinder ej möter mot tillkännagivande av att i Åkäran
ingår fett, framställt ur mjölk, försåvitt samtidigt meddelas såväl
procenttalet dylikt fett som äATen procenttalen aAr andra i ATaran ingående
fettämnen. Stadgandet har ansetts böra erhålla sådan utformning, att
därigenom skydd beredes jänrväl mot missAusande meddelanden angående
margarinost, fettemulsioner och bönsyster.»

I likalydande motionerna I: 303 a\^ herr Petrus Nilsson m. fl. och II: 440
av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. har hemställts, att förslaget måtte
avstyrkas i vad det avsåge tillåtelse att salubjuda margarin, Amri smörfett
inginge.

I sin motion 11:450 har herr Nygren yrkat, att 21 § måtte erhålla följande
ändrade lydelse:

»Vid utbjudande eller försäljning av margarin — —• —■ finnas anbragt
hild eller teckning, som giver varan ----eller mejerihantering.

Margarin må ej utbjudas eller försäljas under uppgift, att smör däri
blivit inblandat med mindre det å omslag eller annan förpackning angles
den procenthalt smör, som är inblandat, och denna uppgår till minst
10 procent aA7 den färdiga varan.

Margarinost och fettemulsion må ej utbjudas eller försäljas under tillkännagivande,
att i Åkäran ingår fett, framställt ur mjölk, utan att procenthalten
av sådant fett samtidigt angives.»

Såsom framgår av den i ärendet lämnade redogörelsen har utskottet
vid riksdagarna såväl 1930 som 1931 avstyrkt då väckta motioner med
begäran örn utredning och förslag angående lagstiftning till förhindrande
av saluhållande eller tillverkning av margarin eller produkter däraAT,
vari smör, mjölk eller grädde inginge. Utskottets mening har vid håda
tillfällena blivit riksdagens beslut. Anledningen till utskottets aA^slagsyrkande
har varit, att ett förhud, sådant som det i motionerna åsyftade,
skulle innebära förhud mot att ifrågavarande konstprodukter över huArud
tillverkades eller försåldes. Mjölk torde nämligen vid tillverkningen aAr
produkterna vara en nödvändig beståndsdel. Under åberopande aAr det

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

nu anförda och då margarinet efter kärning med mjölk innehåller viss
procent smörfett, finner ntskottet sig förhindrat att tillstyrka bifall till
den av herrar Petrus Nilsson och Olsson i Kullenbergstorp m. fl. gjorda
hemställan.

Ehuru utskottet alltså icke vill förorda bestämmelser, som lägga hinder
i vägen för saluhållande av margarin, vari av förut påtalade orsak
mindre mängd smörfett ingår, anser utskottet däremot, på sätt i annat
sammanhang kommer att närmare beröras, att förhud bör utfärdas mot
tillverkning och försäljning av margarin, blandat med smör. Under hänvisning
härtill får utskottet avstyrka herr Nygrens förslag, i vad det avser
tillstånd att vid försäljning av margarin uppgiva, att smör däri blivit
inblandat, örn procenthalten samtidigt angives och denna uppgår till
minst 10 procent. Ej heller finner utskottet eljest Arnd sagde motionär
anfört och yrkat vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring i det i
första stycket av förevarande paragraf upptagna stadgande.

Beträffande föreskriften i andra stycket har utskottet erfarit, att det
skulle möta stora svårigheter, att ATid ATarje särskilt tillfälle angiva procenttalen
av de olika slagen av i margarin ingående andra fettämnen än
mjölkfett. Sagda procenttal måste nämligen ständigt ATäxla, örn varan
skall kunna hållas till sin konsistens någorlunda jämn under olika årstider.
Utskottet har tillika funnit, att någon fullt tillfredsställande kontroll
beträffande myckenheten av de särskilda beståndsdelarna i margarinet
icke för närvarande kan genom analys erhållas. Endast smörfettet
och kokosfettet torde kunna med nöjaktig noggrannhet bestämmas. Under
sådana förhållanden synes det olämpligt att vidbliva det i förslaget uppställda
kra\’et örn uppgift å de olika procenttalen av andra fettämnen än
fett, framställt ur mjölk. Däremot finner utskottet det rimligt, att örn en
vara uppgives innehålla sistnämnda slag av fett, jämväl övriga i varan
ingående fettämnen skola angivas. Tillika torde därvid sammanlagda
procenttalet dylika ämnen lämpligen böra meddelas. Utskottet får på
grund härav hemställa, att andra stycket av 21 § måtte givas följande
lydelse:

»Vad nu sagts galle icke beträffande sådant meddelande angående varans
fettlialt, i vilket samtidigt dels procenttalet fett, framställt ur mjölk,
angives, dels ock övriga i varan ingående fettämnen ävensom procenttalet
dylika ämnen meddelas.»

I likalydande motionerna I: 303 av herr Petrus Nilsson ni. fl. och II: 440
a\T herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. hava motionärerna i fråga örn tillsynen
över margarintillverkningen anfört, att de icke kunde instämma
i ett av departementschefen gjort uttalande (sid. G4), att såsom tillsyningsman
borde i främsta rummet ifrågakomma bland andra mejerikonsulenter.
Motionärerna förklara det i hög grad oliimpligt, att dessa konsulenter,
vilkas uppgift vore att främja mejerihanteringen, skulle tjänstgöra
som något slags garanter för margarinfabrikationen.

23 5.
Motioner.

Utskottet,

27 §.
Motioner.

Utskottet.

28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

I sin motion II: 449 har herr Nordkvist anfört, att det kunde ifrågasättas,
om ej den hygieniska kontrollen över margarintillverkningen gått för
långt och kommit att motverka sitt syfte, enär den av margarinfahrikerna
utnyttjades i reklamändamål.

Utskottet, som icke kan dela de synpunkter, motionärerna sålunda framhållit,
har icke funnit anledning till anmärkning mot bestämmelserna i
förevarande paragraf.

I sin motion 11:449 har herr Nordkvist hemställt, att riksdagen ville
i anslutning till i motionen framhållna synpunkter företaga erforderliga
ändringar i förslagets tillsyningsföreskrifter. Motionären har haft följande
erinringar mot förslaget: Bestämmelser borde införas örn obligatorisk, på
bestämda tider återkommande provtagning och undersökning av margarin.
Prov av margarin borde utgöra minst 300 gram. Stadgandet att två
vittnen skulle närvara vid provtagning vore överflödigt. Kostnaden för
prov, som uttoges av tillsyningsman, borde bestridas av tillverkaren, och
i stället borde tillsyningsmannens arvode i motsvarande mån minskas.
Det borde uppdragas åt lantbruksstyrelsen att öva tillsyn över margarinfabrikernas
reklamverksamhet.

I sin motion II: 450 har herr Nygren yrkat sådan ändring av stadgandet
i 27 § 1 morn., att rätt till provtagning medgåves allenast under tid,
då tillverkning i fabrik vore i gång eller butik hölles öppen för allmänheten.
Gentemot Kungl. Maj:ts förslag, att provtagning skulle få ske när
som helst mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen
har herr Nygren invänt, att på grund av den lagstadgade åttatimmarsdagen
margarinfabrikanterna icke brukade hava fabrikerna i gång under
hela ovan angivna tid, samt att enligt butiksstängningslagen handlandena
vore förbjudna att hålla sina butiker öppna under så lång tid, varför personal
skulle vissa timmar örn dagen behöva hållas extra, örn förslaget godtoges.

Vad herr Nordkvist anfört har icke övertygat utskottet örn lämpligheten
av att ändringar i eller tillägg till Kungl. Maj:ts förslag för
närvarande företagas. Beträffande yrkandet att prov av margarin måtte
förklaras skola utgöra minst 300 gram, vill utskottet emellertid hava uttalat,
att utskottet förutsätter, att, därest den i förslaget upptagna, från
1905 ars förordning hämtade föreskriften örn en provstorlek av omkring
50 gram skulle visa sig mindre ändamålsenlig med hänsyn till den kontrollanalys,
provet enligt förslaget måste kunna underkastas, berörda föreskrift
kommer att i erforderlig mån av Kungl. Majit jämkas.

Ej heller herr Nygrens yrkande finner utskottet anledning tillstyrka.
Kungl. Maj:ts förslag innebär icke såsom motionären synes förutsätta, att
fabrikanter och handlande skulle vara skyldiga att hålla sina lokaler
öppna varje dag mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju efter -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70. 29

middagen. Är, då provtagare önskar verkställa provtagning, den lokal,
som skall besökas, stängd, får lian vända sig till vederbörande fabrikant
eller handlande och särskilt anhålla örn tillträde, som då, under angivna
tid, icke får förvägras. Detta nödvändiggör givetvis icke hållande av
extra personal. Provtagning i fabrik under annan tid än då tillverkning
pågår eller i butik annat än då densamma är öppen för allmänheten torde
för övrigt säkerligen komma att höra till undantagen. Det torde kunna
antagas, att provtagarna, vilka handla under tjänstemannaansvar, taga
tillbörlig hänsyn till näringsidkarnas berättigade krav att icke tillskyndas
onödiga kostnader och besvär.

I sin motion 11:450 har herr Nygren hemställt, att till förslagets övergångsbestämmelser
måtte fogas ett stadgande av följande lydelse: »Vad i
17 § stadgas angående förpackning av margarin och konstister skall tilllämpas
först sex månader efter förordningens ikraftträdande.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»Enligt 17 § skall trycket å omslag och förpackningar vara av visst slag
med delvis rött tryck och det tager givetvis tid, innan margarinfabrikerna
hinna anskaffa det nya förpackningsmaterialet. Kortare tid än sex månader
kan näppeligen beräknas, och häri ligger motiveringen för tillägget.
Vill man av fabrikerna kräva ett noggrant iakttagande av den nya
förordningens bestämmelser, vilket naturligtvis är riktigt, så måste man
giva dem tillfälle att träffa de nödiga förberedelserna.»

Enligt förslagets övergångsbestämmelser skall förordningen träda i kraft
den dag Kungl. Maj:t bestämmer. Det av motionären framhållna önskemål,
att nödigt rådrum måtte beredas margarinfabrikanterna för anskaffande
av nytt, i anledning av förslagets bestämmelser erforderligt förpackningsmaterial
torde sålunda lämpligen kunna tillgodoses genom att
förordningens ikraftträdande fastställes till viss senare dag än dess utfärdande.
Utskottet vill härvidlag betona, att utskottet finner det vara
av största vikt, att förordningen snarast bringas i tillämpning. Å andra
sidan vill utskottet icke motsätta sig, att behörig hänsyn tages till syftemålet
med motionärens yrkande. De, vilka av förordningen beröras, måste
givetvis erhålla möjlighet att inrätta sig efter de nya bestämmelserna.

Utskottet övergår nu till behandling av de i motionerna framförda yrkandena
i de delar de icke kunna direkt hänföras till bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts förslag. Till en början vill utskottet härvid till prövning
upptaga gjorda framställningar beträffande margarinets smörfetthalt.

I de likalydande motionerna I: 302 av herr Fritiof Gustafson m. fl. och
II: 447 av herr Nordkvist m. fl. har hemställts, att riksdagen ville begära,
att bestämmelser i enlighet mod i motionerna angivna riktlinjer måtte utfärdas
angående förbud mot mera inblandning i margarin av smör liksom
av andra ladugårdsprodukter än som erfordrades för margarinets in -

Övergångsbe stämmelserna.

Motion.

Utskottet.

Margarinets

smörfetthalt.

Motioner.

Utskottet.

30 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

kärning samt att härvid föreskrift måtte utfärdas örn en smörfetthalt intill
högst 3 procent.

I de likalydande motionerna 1:314 av herrar Gottfrid Karlsson och
August Johansson samt II: 465 av herr Carlström ni. fl. har yrkats, att
riksdagen ville begära sådana bestämmelsers intagande i den föreslagna
förordningen, att vid tillverkning av margarin inblandning av natursmör
bleve förbjuden.

Ur förstnämnda motioner vill utskottet återgiva följande anförande:

»liela frågan örn margarintillverkningen och dennas villkor har under
de sista åren kommit i ett helt annat läge än tidigare. Så länge anledning
förefanns att tro, att överskottet av det svenska smöret skulle kunna
söka sig ut till exportmarknaderna och där kunna avyttras till fördelaktiga
pris, kunde hänsynen till konsumenternas intressen medgiva en större
rörelsefrihet vid margarintillverkningen. Inför de alltmer växande, svårigheterna
för vår smörutförsel samt på grund av de katastrofala prisfall
å smör och mjölk, som blivit en följd lika mycket av smörmarknadens
övermättnad som margarinindustriens inblandningar, måste dock enligt
vår mening en reviderad margarinförordning bestämdare ta sikte på de
stora produktionsfrågorna. Vad man härvid med skäl kan påyrka är att
en konkurrens för jordbruket från margarinet, vilken till stor del härrör
från sm örblandningsför faran det, icke längre kan anses, på något sätt. förtjänt
av samhällelig sanktion. Jordbrukarna kumla i nuvarande situation
med rätta kräva, att smör skall vara smör och margarin skall vara
margarin samt att inga mellanformer skola få finnas, ägnade att vilseleda
allmänheten eller till skada för smörets avsättning utplåna åtskillnaden
mellan de båda livsmedlen.»

Den svenska margarinlagstiftningen intager i fråga örn tillverkning och
försäljning av smörblandat margarin en särställning, jämförd med utländsk
rätt. De flesta länder hava fastställt en viss högsta tillåten procenthalt
smörfett i margarinet, varierande vanligen mellan 3 och 10 procent.
I Danmark, där maximiprocenten smörfett är bestämd till 3, får inblandning
av smör icke ske. Även i Tyskland är dylik inblandning förbjuden.
Nämnas kan att i Finland, där enligt gällande lag av den 6 februari 1920
mj ollif etthalten är bestämd till högst 10 procent, har vid innevarande års
riksdag antagits ett förslag till ny margarinlag, enligt vilken halten av
mjölkfett icke får överstiga 5 viktprocent.

Utskottet delar den uppfattning, som ligger till grund för de i förevarande
motioner framställda yrkandena. En bestämd gräns måste dragas
mellan smöret å den ena sidan och margarinet å den andra. Smör och margarin
äro sinsemellan konkurrerande varuslag. Avsikten med smörinblandningen
i margarin är tydligen att göra margarinet begärligare för kunderna
och sålunda öka dess omsättning. Det förefaller utskottet i hög
grad otillfredsställande, att den äkta varan skall kunna på detta sätt genom
inblandning i surrogatet användas till att bereda det sistnämnda en
vidgad kundkrets och försvåra den rena naturproduktens avsättningsmöjligheter.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Enligt vad Margarinfabrikernas försäljningsaktieholag uppgivit torde
för det närvarande ungefär 1,200 ton smör årligen åtgå till inblandning
i margarin. Därest förbud mot tillverkning och försäljning av smörblandat
margarin införes, torde berörda smörkvantitet emellertid ganska säkert
finna avsättning på annan väg. Det synes utskottet finnas fog för
antagandet, att åtskilliga hittillsvarande konsumenter av smörblandat
margarin komma att övergå till konsumtion av smör. Utskottet vill också
erinra, att ett förhud, sådant som det här antydda, givetvis icke hindrar,
att inblandning av smör i margarin äger rum i hemmen. Varje vara kommer
dock att vid inköp gälla för vad den är, och någon mellanform, ägnad
att vilseleda allmänheten beträffande den saluförda varans rätta ursprung
och värde, kommer ej att finnas.

På sätt utskottet i annat sammanhang anfört lärer margarin ej kunna
tillverkas utan tillsats av mjölk. Viss mängd smörfett må därför tillåtas
förekomma i margarinet. Det förhud, som anses böra stadgas, synes därför
lämpligen kunna givas samma omfattning som det, vilket gäller enligt
den danska lagen. Utskottet får sålunda i anledning av förevarande motioner
tillstyrka, att i den nya margarinförordningen intagas bestämmelser,
varigenom dels inblandning av smör i margarin, avsett till salu, förbjudes,
dels ock tillverkning och försäljning av margarin med högre smörfetthalt
än tre procent förhindras.

I motionen II: 300 av herr Anderson i Storegården m. fl. har yrkats, att
riksdagen ville för sin del besluta följande

■»Lag om bemyndigande för Konungen att förordna örn inblandning av

smör i margarin.

1 %.

Örn det finnes erforderligt för att bereda avsättning för i Sverige framställt
smör, äger Konungen för bestämd tid förordna, att i margarin, som
hålles till salu inom riket, skall finnas inblandad viss mängd sådant smör.

2 §.

Priset å smör, som uppköpes för inblandning i margarin, bestämmes av
Konungen.

3 §.

Närmare bestämmelser örn tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen.

4 §.

Bryter någon mot föreskrift, som med stöd av denna lag meddelats av
Konungen, straffes med dagsböter.

5 §.

Allmän åklagare äger tala å förseelse, varom i 4 § förmäles, och anhangiggöres
åtal vid allmän domstol.

Motion,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

Margarinets

färg.

Motioner.

Utskottet.

6$.

Böter, som ådömas jämlikt denna lag, tillfalla Kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande förvandlas de enligt allmän strafflag.

7 §.

Denna lag träder omedelbart i kraft och gäller till den 1 juli 1933.»

Av utskottets nyss tillkännagivna ställningstagande till motionerna
I: 302 och II: 447 samt I: 314 och II: 465 framgår, att utskottet icke kan biträda
förevarande förslag, som åsyftar inblandning av viss större myckenhet
smör i margarin. Utskottet får därför hemställa, att nu ifrågavarande
motion icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I de likalydande motionerna I: 301 av herr Jönsson m. fl. och II: 442 av
herrar Bengtsson i Kullen och Olsson i Berg har hemställts, att riksdagen
ville i sitt yttrande över Kungl. Maj:ts förslag intaga sådana bestämmelser
angående margarinets färg, att åtskillnaden i smörets och margarinets utseende
bleve tydligt framträdande.

I de likalydande motionerna I: 303 av herr Petrus Nilsson m. fl. och
II: 440 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. har föreslagits sådan förändring
av Kungl. Maj:ts förslag, att förbud utfärdades mot tillsättande
till margarin av sådant färgämne, att margarinet erhölle smörets färg.

I motionerna I: 301 och II: 442 anföres bland annat följande:

»Då margarin i ofärgat skick lärer äga ett utseende, som betydligt avviker
från smörets, borde sålunda enligt vår mening den nya margarinförordningen
innehålla förbud mot tillsättande av färgämnen. Med vår
bristande kännedom örn margarintillverkningens tekniska tillvägagångssätt
och på grund av det i propositionen föreliggande knapphändiga utredningsmaterialet
härom sakna vi dock möjlighet att bedöma, huruvida
detta förbud skulle genom tillsättande av vissa fettämnes ingredienser
kunna på så sätt kringgås, att margarinet därigenom utan särskild färgningsprocess
erhålla ett smörliknande utseende. Vederbörande utskott
torde dock, därest detta vill underkasta effektiviteten av ifrågavarande
förbud en närmare undersökning, härutinnan kunna vinna klarläggande
upplysning. I annat fall vilja vi förorda, att sådana färgningsregler
kunde utformas, att margarinet erhölle en viss fastställd färg, som gjorde
skillnaden mellan smör och margarin tydligt framträdande. Helst borde
man i sistnämnda fall framgå varsamt och genom någon markerad vit
eller ljus färg söka erhålla en påtaglig olikhet mot smöret utan att konstsmöret
därigenom alltför mycket behövde avvika från nuvarande utseende.
»

I likhet med motionärerna anser utskottet, att, såsom redan förut anförts,
man bör söka åstadkomma bestämmelser, ägnade att förebygga, att margarin
kan förväxlas med smör, samt att därför åtskillnad i färg är
önskvärd. Då emellertid margarinet i ofärgat skick lärer äga ett
gråaktigt utseende, anser utskottet det icke lämpligt, att man i strävandena
att skapa en tydlig åtskillnad mellan smör och margarin tillgriper
bestämmelser, som skulle innebära ett osmakliggörande av ersättningspro -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70. 33

dukten. Utskottet kan nämligen icke förbise, att många konsumenter finna
sig av ekonomiska skäl böra använda margarin i stället för det dyrare
smöret. Härav anser utskottet dock ingalunda böra följa, att margarinfabrikanterna
skola liksom nu tillåtas att vid sin tillverkning söka efterlikna
smörets färg. Det är enligt utskottets mening en rimlig begäran, att
konstprodukten skall kunna till utseendet skiljas från den äkta varan.
Som bekant växlar smörets färg under olika utfodringsbetingelser från
ljusare till mörkare gult. Mycket kan enligt utskottets förmenande vinnas
genom att i den nya margarinförordningen upptagas bestämmelser till den
verkan, att margarin icke må vid något tillfälle kunna äga mörkare gul
färg än den natursmöret har, då det är som ljusast. Dylika bestämmelser
medföra icke, att margarinet blir oaptitligt, och kunna ej anses innebära
någon obillighet gentemot margarinfabrikanterna, vilka ju dock medgivas
att fortfarande använda en färg, som vid vissa tillfällen ej nämnvärt
avviker från natursmörets. Bestämmelserna torde å andra sidan emellertid
vara ägnade att skapa ett visst skydd för naturprodukten. Visserligen
kommer natursmöret understundom att i ofärgat tillstånd hava
margarinet liknande färg, men möjlighet föreligger för smörproducenterna
att, örn så finnes önskvärt, genom användande av färgmedel skilja
sin vara något från margarinfabrikanternas. Genom bestämmelser sådana
som de nyss nämnda vinnes också, att å restauranger och andra näringsställen
kunderna äga möjlighet att kontrollera, huruvida det är
smör eller margarin, som serveras dem.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet förorda, att i den nya
margarinförordningen måtte upptagas bestämmelser med förbud mot viss
färgning av margarin enligt de av utskottet angivna riktlinjer. För att
detta förbud icke skall kunna i vissa fall bliva illusoriskt, torde detsamma
böra avse icke blott tillverkning och handel utan även försäljning å
restauranter och andra näringsställen. Den mörkaste nyans i gult, som
enligt det ovan sagda må tillåtas för margarinet, torde lämpligen böra
fastställas genom färgprov, som införes i förordningen samt på begäran
tillhandahålles vederbörande fabrikant.

I de likalydande motionerna 1:300 av herr Johan Bernhard Johansson
m. fl. och II: 441 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl. har hemställts, att
riksdagen ville som sitt yttrande med anledning av förevarande proposition
besluta, antingen att tillverkningen och försäljningen av fettemulsioner
skulle helt förbjudas, eller i annat fall att fettemulsioner skulle tillsättas
ett färgämne, som tydligt markerade åtskillnaden mellan fettemulsionerna
och naturprodukterna.

Den sålunda väckta frågan vill utskottet upptaga till prövning i samband
med behandlingen av de i det närmast följande omförmälda motioner
med begäran örn vissa utredningar.

Angående

fettemul sioner.

Motioner.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 saini. 29 haft. (Nr 70.)

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Yrkanden om I de likalydande motionerna I: 314 av herrar Gottfrid Karlsson och Auutredningar
gUSf jJhansson samt II: 465 av herr Carlström m. fl. har yrkats, att riksMotioner.
dagen mätte hemställa, att Kungl. Majit ville verkställa en utredning angående
behovet av de ytterligare ingripanden på margarinlagstiftningens
område, som på grund av i motionerna angivna och inträdande förhållanden
kunde påfordras, samt vidtaga de åtgärder, som därav kunde föranledas.

I motionen II: 466 av herrar Magnusson i Skövde och Nordkvist har yrkats,
att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Majit ville verkställa en
undersökning angående behovet av ytterligare och skärpta bestämmelser
för margarintillverkningen i huvudsaklig överensstämmelse med av motionärerna
angivna synpunkter samt vidtaga de åtgärder i övrigt, som på
grund av utredningen och av angivna och inträdande förhållanden kunde
påfordras.

Till belysande av i vilken riktning de i förevarande motioner antydda
skärpta bestämmelserna rörande margarinindustrien skulle gå, får utskottet
åberopa följande i de två förstnämnda motionerna gjorda uttalande:

»För ojämförligt största delen av jordbruksnäringens utövare är mjölkproduktionen
av vital betydelse för driftens uppehållande; ja, man kan
påstå, att utan denna är jordbruk för den stora massan av dem omöjligt
att driva. Skall margarinproduktionen i fortsättningen behålla och utvidga
sin nuvarande marknad, synes emellertid mjölk- och smörproduktionen
rätt snart stå inför en betydande reduktion, som i sin tur måste
leda till ytterligare försvagande av jordbruket i stora delar av vårt land.
Från denna utgångspunkt anse vi, att en begränsning av margarinförbrukningen
nu måste anses aktuell här i landet. Det är visserligen ett
grannlaga spörsmål, som kan komma att beröra näringsfriheten och som
sålunda kan framkalla allvarliga betänkligheter. Men inför faran av en
naturlig, inhemsk närings undanträngande genom en konstprodukt, som
huvudsakligen framställes av utländsk råvara och vars prisbillighet ytterst
beror på bortrationaliserade arbetstillfällen för landets egna arbetare,
torde man nödgas att välja den minst betänkliga utvägen.

Vi anse därför, att en utredning snarast möjligt hör komma till stånd
för att få utrönt, huru och på vilket sätt margarinförbrukningen här i
landet bör begränsas.»

utskottet. Utskottet förstår och delar de farhågor, vilka utgöra den närmaste anledningen
till motionärernas utredningsyrkanden. Så länge möjligheten
till export av vårt överskott av smör till rimligt pris stod öppen, kunde
margarinindustriens utveckling icke anses innebära något verkligt hot mot
mejerihanteringen. Nationalekonomiskt sett kunde en viss margarinkonsumtion
inom landet måhända tvärtom anses vara till fördel, då därigenom
större mängder smör frigjordes för export. Läget har dock nu blivit annorlunda.
Genom det för producenterna rent av ruinerande prisfallet på smör
har mjölkhanteringen under senaste året kommit i ett synnerligen prekärt
läge, och örn förhållandena på detta område skulle fortsätta någon längre tid,
bliva möjligheterna för bedrivande av ladugårdsskötsel allvarligt hotade.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Denna näringsgren är dock en av de främsta förutsättningarna för i synnerhet
det mindre och medelstora jordbrukets fortbestånd här i landet. Det
är naturligt, att under sådana förhållanden motsättningen mellan margarinindustri
och mejerihanxering skärpes, och den frågan tränger sig fram,
huruvida icke till jordbruksnäringens skyddande åtgärder kunna anses
påkallade, vilka man under vanliga omständigheter ej skulle hava tillgripit.
Spörsmålet angående möjligheten att genom strängare lagstiftning
på margarinindustriens område eller på annan väg begränsa avsättningen
av konstprodukterna träder härvid i förgrunden. Uppenbarligen är berörda
spörsmål av både invecklad och ömtålig art. Det faller av sig självt,
att ett ingripande i näringslivet sådant som det antydda måste föregås av
ett synnerligen omsorgsfullt utredningsarbete, avseende att fastställa dels
förutsättningarna, ekonomiska och andra, för genomförande av dylik begränsning,
dels ock verkningarna därav i skilda hänseenden. Stridande
intressen måste vägas mot varandra och fördelar och olägenheter ingående
prövas. Då med hänsyn till jordbrukets betryckta ställning ett kraftigt
ingrepp från statsmakternas sida till förmån för den svenska mjölkoch
mejerihanteringen måhända inom en icke allför avlägsen framtid kan
bliva oundvikligt, vill utskottet — icke minst just på grund av svårigheterna
att finna en tillfredsställande lösning av problemet — tillstyrka, att
en utredning i angivet syfte kommer till stånd.

Såsom anförts kan en begränsning i ovan berörda avseende tänkas
ske genom skärpning av lagstiftningen på ifrågavarande område. I
detta sammanhang anser utskottet lämpligt att erinra örn och till behandling
upptaga det i motionerna 1:300 och 11:441 väckta yrkandet angående
förbud mot tillverkning och försäljning av fettemulsioner eller förordnande
örn tillsättning till fettemulsioner av ett färgämne, som tydligt
skiljer dem från naturprodukterna. På sätt framgår av propositionen
har redan jordbruksutredningen i sitt yttrande över lantbruksstyrelsen
förslag till ny margarinförordning ifrågasatt införande av förhud, sådant
som det nyss nämnda. Enligt vad jordbruksutredningen framhåller
hava tillverkningen och förbrukningen av ifrågavarande ersättningsprodukter
hittills varit jämförelsevis obetydliga och skulle några större ekonomiska
intressen därför icke bliva lidande på ett förbud. Å andra sidan
skulle, enligt jordbruksutredningens åsikt, därigenom den ur jordbrukets
synpunkt allvarliga risken för ökat insteg av berörda produkter
å den inhemska marknaden avlägsnas och en utveckling förebyggas, vilken
skulle lända jordbruket till stor skada. Departementschefen har ansett
förbud icke böra tillgripas. Han har förklarat sig härvid förutsätta,
att tillverkningen och försäljningen reglerades av bestämmelser, vilka
tillvaratoge konsumenternas berättigade krav i fråga örn hygien samt såvitt
möjligt uteslöte, att varorna förväxlades med naturlig grädde eller
mjölk. Förslagets bestämmelser angående förpackning och märkning
samt förbud mot användande av vissa beteckningar m. m. liro också en -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Motion.

ligt utskottets mening ägnade att i sin mån motverka sådan förväxling,
varom departementschefen talat. Att märka är emellertid, att fettemulsionernas
egentliga avnämare äro bagerier och näringsställen. Sedan varans
förpackning där avlägsnats, sakna konsumenterna möjlighet att konstatera
varans egenskap av konstprodukt. Tanken att genom tillsättning
av något ofarligt färgmedel bibringa varan ett utseende, som skiljer densamma
från grädde och mjölk, måste med hänsyn härtill framstå såsom
i princip riktig. Ett dylikt förfarande skulle överensstämma med syftet
med Kungl. Maj:ts förslag enligt departementschefens nyss återgivna uttalande
samt ansluta sig till de synpunkter, utskottet i det föregående
hävdat beträffande margarinet. Bestämmelser angående färgning av
fettemulsioner behöva ej vara liktydiga med förbud mot varans marknadsförande.
Utfärdandet av sådana bestämmelser torde dock böra föregås
av undersökning, avseende att fastställa vilken färg, som lämpligen
borde komma till användning, samt, så långt sig göra låter, de verkningar,
dylika färgningsföreskrifter skulle hava på varans avsättningsmöjligheter.

I motionerna I: 300 och II: 441 har såsom nämnts alternativt föreslagits,
att tillverkning och försäljning av fettemulsioner borde förbjudas. Ehuru
utskottet icke kan undgå att hysa vissa betänkligheter mot genomförande
av ett fullständigt förbud, förefaller det utskottet likväl, på skäl jordbruksutredningen
framhållit, önskvärt, att förutsättningarna härför utredas.
Man torde icke böra bortse från att en ohämmad utveckling av
den visserligen för närvarande icke särskilt betydande produktionen av
fettemulsioner kan i en framtid lända mjölkhanteringen till verkligt men.

Utskottet får på grund av vad sålunda anförts förorda, att riksdagen
ville hos Kungl. Majit anhålla örn utredning angående förutsättningarna
för samt verkningarna av att genom skärpta bestämmelser på förevarande
lagstiftningsområde eller i annan ordning begränsa avsättningen inom
landet av margarin och fettemulsioner, därvid frågorna angående
färgning av fettemulsioner och förbud mot dylik varas marknadsförande
böra upptagas till särskild prövning. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att vidtaga de åtgärder, som av utredningen må föranledas. I den
mån mera vittgående ingripanden i näringslivet kunna anses påkallade,
torde Kungl. Majits åtgärd dock böra gå ut på allenast framläggande för
riksdagen av förslag i ämnet.

I sin motion 1:198 har herr von Heland hemställt, att riksdagen måtte
i syfte att göra statsmakterna beredda att möta den katastrof för animalieodlingen,
som stängda exportmöjligheter för smör innebure, anhålla
hos Kungl. Majit örn en skyndsam men grundlig utredning rörande den
svenska smörproduktionens avsättning inom landet, med beaktande av i
motionen angivna tänkbara hjälpmedel för denna avsättnings säkerställande.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Försäljning å
näringsställen.

Motioner.

Proposi tionen.

Utskottet, som finner, att motionärens huvudsyfte sammanfaller med utskottet.
de synpunkter, vilka kommit till uttryck i motionerna 1:314, 11:465 och
11:466, hemställer, att motionen, i vad den icke kan anses besvarad genom
vad utskottet förut anfört, ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I de likalydande motionerna 1:303 av herr Petrus Nilsson m. fl. och
11:440 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. har yrkats, att i förslaget
till ny margarinförordning måtte upptagas bestämmelser med förbud mot
att å restauranter och andra näringsställen utbjuda och servera margarin
m. m. samt fettemulsioner under namn av smör, respektive grädde
eller mjölk.

I motionen 11:448 av herr Persson i Grytterud m. fl. har hemställts, att
riksdagen ville i sitt yttrande över förslaget till ny margarinförordning
i anslutning till i motionen angivna synpunkter införa tilläggsbestämmelser,
åsyftande att å restauranter, konditorier och andra offentliga näringsställen
möjliggöra kontroll av att margarin och fettemulsioner serverades
under riktiga varubeteckningar.

Den fråga, som i motionerna beröres, har även i propositionen varit
föremål för uppmärksamhet. I sitt yttrande över lanthruksstyrelsens förslag
till margarinförordning framhöll jordbruksutredningen, att förbud
erfordrades mot ifrågavarande konstprodukters tillhandahållande å näringsställen
under namn av smör, grädde eller mjölk. Lantbruksstyrelsen,
som också behandlat spörsmålet, hade funnit sig icke kunna tillstyrka
ett dylikt förhud på grund av den enligt styrelsens förmenande alltför
långt gående kontroll, som dess upprätthållande skulle kräva. Departementschefen
har å sin sida uttalat, att han på de av lantbruksstyrelsen
anförda skäl ansett särskilda åtgärder uti ifrågavarande hänseende ej nu
lämpligen kunna vidtagas.

Därest utskottets hemställan vinner bifall, kommer margarin framde- utskottet.
les att lättare kunna skiljas från smöret på grund av färgen, och därigenom
försvåras förväxlingen av smör och margarin å näringsställen. Beträffande
fettemulsioner har utskottet förordat utredning angående möjligheterna
av antingen förbud mot dessa varors saluhållande eller ock varornas
tillsättande av ett färgmedel, som giver dem ett från grädde och
mjölk avvikande utseende. Utskottet har tillika föreslagit, att Kungl.

Maj:t skall vidtaga de åtgärder, som av utredningen kunna föranledas.

Med hänsyn till det nu anförda finner utskottet någon riksdagens åtgärd
i anledning av omförmälda i motionerna 1:303, 11:440 och 11:448 framställda
yrkanden icke vara påkallad. Utskottet får alltså avstyrka bifall
till samma yrkanden.

/lilläng till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 2.9 haft. (Nr 70.)

38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit

a) anmäla, att det för riksdagen för yttrande framlagda
förslaget till förordning angående kontroll å
tillverkningen av samt handeln med margarin, margarinost,
fettemulsion och konstister, m. m. föranlett
de erinringar och ändringsförslag, som framgå
av vad utskottet här ovan anfört; och

b) anhålla, att Kungl. Majit ville dels föranstalta
örn utredning angående förutsättningarna för samt
verkningarna av att genom skärpta bestämmelser på
förevarande lagstiftningsområde eller i annan ordning
begränsa avsättningen inom landet av margarin
och fettemulsioner, därvid möjligheten av färgning av
fettemulsion eller förbud mot dylik varas marknadsförande
bör upptagas till särskild prövning, dels ock
vidtaga de åtgärder, som av utredningen må föranledas; 2)

att de av utskottet till behandling förehavda motionerna,
i den mån de ej kunna anses besvarade genom
utskottets hemställan under 1), icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson*, Gabrielsson, Elof B. Andersson*,
Tjällgren, Granath, Fritiof Gustafson och Karl A. Johanson*; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld*, Hedlund i Häste*,
Carlström*, Uddenberg, Andersson i Grimbo, Bengtsson i Kullen och friherre Lilliecreutz.

Ej närvarit vid utlåtandets justering.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Reservation

av herrar Johaesson i Uppmälby, Carl E. Eriksson, Granath, Karl A.
Johanson, Sköld och Uddenberg, som anfört följande:

»Då vi icke kunnat biträda de av utskottet upptagna förslagen om dels
maximering av smörfetthalten hos margarin och dels särskilda bestämmelser
örn färgen å margarin samt icke finna, att anledning föreligger
för igångsättande av den utav utskottet ifrågasatta utredningen, hava vi
ansett, att utskottets hemställan borde hava följande lydelse:

1) att riksdagen njå i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,
att det för riksdagen för yttrande framlagda
förslaget till förordning angående kontroll å tillverkningen
av samt handeln med margarin, margarinost,
fettemulsion och konstister, m. m. föranlett de erinringar
och ändringsförslag, som framgå av vad utskottet
härom under rubriken förslagets detaljer anfört; 2)

= utskottet.»