Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61
Utlåtande 1939:Ju61
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
1
Nr 61.
Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1939 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående försäljning
av kronoegendomen Sundbyholm nr 2 i
Sundby socken av Södermanlands län.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 3 mars 1939 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 171, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, under
punkt 2:o föreslagit riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 63/4 mantal Sundbyholm nr 2 i Sundby socken av
Södermanlands län med undantag av öarna Lövsärken och Stråholmen samt
vissa där utanför i Mälaren belägna holmar och skär, däribland Stenskär,
må försäljas till Eskilstuna stad mot en köpeskilling av 338,000 kronor samt
på de villkor i övrigt, som Kungl. Majit efter förslag av domänstyrelsen bestämmer.
Kronoegendomen 63/4 mantal Sundbyholm nr 2 i Sundby socken av Södermanlands
län är utarrenderad i två lotter, arrendelotten I för tiden till den
14 mars 1939 samt arrendelotten Hammartorp till den 14 mars 1940.
Den förstnämnda lotten arrenderas av kaptenen Oscar Dyrssen mot en årlig
avgift, som för närvarande utgår med dels 29 hektoliter vete, 35 hektoliter
havre och 251 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet
fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan dels därutöver 1,500 kronor.
Utöver omförmälda avgift har därjämte arrendatorn att till skolmästaren
vid Sundbyholms skola leverera in natura 71 tunnor 8 kappar eller
448 kubikfot 9 kannor spannmål, hälften råg och hälften korn, med förbindelse
att, därest skolmästarens avlöning skulle bestämmas att utgå i annan
ordning eller bli indragen, för spannmålen erlägga lösen till statsverket
efter 10-årigt medelmarkegångspris. Efter överenskommelse med
kapten Dyrssen ha de å ön Lövsärken belägna torpen Rättartorp och Fiskartorp,
vilka tidigare ingått i arrendet av arrendelotten I, undantagits från arrendeupplåtelsen
samt från den 14 mars 1937 ställts under domänstyrelsens
skogsförvaltning.
Den andra arrendelotten av egendomen eller lotten Hammartorp, omfattande
de ägor, som å en av förste lantmätaren Herb Rob. Linder år 1903 över
egendomen upprättad karta äro belägna söder örn en å kartan dragen blå
linje, betecknad med litt. A—B—C—D—E, har sedan år 1927 arrenderats av
Itiliang till riksdagens protokoll 1939. 10 sami. Nr 61—62. 1
- J ordbruk sutskottets utlåtande Nr 61.
Gustav Emanuel Pettersson mot en avgift, som för närvarande utgår med
dels 34 hektoliter vete, 44 hektoliter havre och 294 kilogram smör att lösas
med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^
dels därutöver 1,772 kronor 50 öre.
Till kronoegendomen hörande fiskerätt är med vissa undantag utarrenderad
till fiskaren K. Larsson, Stråholmen, för tiden intill den 14 mars 1949.
I anledning av den förestående arrendeledigheten har uppskattningsförrättning
hållits a egendomen den 2—4 november 1936. Av de över förrättningen
förda protokollen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas
bland annat följande.
Egendomen är belägen invid Mälaren cirka 14 kilometer från Eskilstuna,
som är avsättningsorten. Enligt en av distriktslantmätaren Johan W. Ström
den 21 augusti 1924 upprättad ägobeskrivning innehåller egendomen en
areal av 503.85 hektar, som redovisas på följande sätt:
Fastighet | Tomt och | Äng och | Hag- och | Impediment hektar |
I arrendelotten......... | 126.429 | 46.745 | 168.504 | 4.711 |
Lotten Hammartorp........ | 127.513 | 3.563 | 5.043 | 3.412 |
Icke utarrenderat .......... | — | — | 17.930 | — |
Summa areal | 253.942 | 50.308 | 191.477 | 8.123 |
Kronan tillhöriga byggnader å arrendelotten I äro i stort sett i medelgott
skick samt brandförsäkrade för 149,800 kronor.
Å arrendelotten Hammartorp är det kronan tillhöriga byggnadsbeståndet
genomgående svagt. Bostaderna äro i stort behov av modernisering och
nybyggnader. Brandförsäkringsvärdet å kronans hus utgör 45,400 kronor.
Åkerjorden å lotten I består huvudsakligen av mulljord, mer eller mindre
sandblandad, och lider delvis av torka. Å Hammartorp består åkerjorden
till cirka 15 hektar av lermylla, cirka 85 hektar av gyttjelera och cirka 25
hektar av ren röjord.
Kronoegendomen är delaktig i Kalkbäcken—Sundbyåns torrläggningsföretag
med årligen återkommande kostnader för rensningsarbeten.
Egendomen äger andel i Öster-Rekarne häradsallmänning med en utdelning,
som under sistförflutna år uppgått till 800 kronor.
Elektriska ledningar finnas framdragna över egendomen.
Taxeringsvärdet för egendomen i dess helhet utgör 266,900 kronor, varav
särskilda taxeringsvärden åsatts arrendelotten I med 100,200 kronor, Hammartorp
med 90,300 kronor, till egendomen hörande skogsmark med växande
skog med 59,100 kronor och Rättartorp med 17,300 kronor.
På grund av egendomens natursköna belägenhet vid Mälaren samt dess
närhet till Eskilstuna har friluftsliv i vidsträckt omfattning förekommit å
egendomen. Sålunda har sedan år 1933 en i Mälaren utskjutande långsmal
udde av egendomens utmark genom särskild upplåtelse till Dyrssen disponerats
såsom allmän badplats, som varit livligt besökt. Ä nordvästra udden
av fastlandet har av egendomens utmark till scoutkåren Sörmlandspojkarna
intill den 14 mars 1939 upplåtits ett tomtområde om cirka 2,500
kvadratmeter, varå av kåren uppförts en sportstuga. Å fastlandet disponeras
därjämte ytterligare tre stycken sportstugor med tillhörande tomtområden
av enskilda personer.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
3
Uppskattningsnämnden har framhållit, att Eskilstuna stad i hög grad vore
intresserad av egendomens framtida disposition. Framställning örn rätt att
arrendera för fritidsändamål lämpliga områden av arrendelotten I hade även
inkommit från staden. Med hänsyn till önskvärdheten av att egendomens
strandområde jämte holmen Rävsgarn reserveras för idkande av bad och
camping och annat friluftsliv, anser nämnden, att för angivna ändamål bör
vid utarrendering av lotten I undantagas två av nämnden å förenämnda av
Linder år 1903 upprättade karta inom blå gränslinjer utmärkta områden,
betecknade litt. B1 och B2 för att eventuellt utarrenderas till staden.
Vidkommande den framtida dispositionen av arrendelotten Hammartorp
har uppskattningsnämnden ställt sig mera tveksam med hänsyn till de avsevärda
bvggnadskostnader, kronan torde komma att få vidkännas, därest
denna — enligt nämndens mening — relativt svaga jordbruksgård ånyo
skulle utarrenderas. Då emellertid avstyckning och försäljning av denna
lott icke enligt jorddelningslagen utan tilldelning av skogsmark från lotten
I kunde komma till stånd, har nämnden ansett sig böra förorda lottens förnyade
utarrendering, därvid arrendatorn Pettersson, som under sin arrendetid
väl hävdat egendomen, borde erhålla optionsrätt till förnyat arrende.
Slutligen har nämnden — i anslutning till två från ägarna till de från
egendomen tidigare försålda lägenheterna Stentorp örn 7.45 hektar och Skrivartorp
om 7.51 hektar inkomna framställningar örn rätt att för utökning av
sina innehav förvärva mark från respektive arrendelotten I och Hammartorp
— ansett dessa framställningar böra tillmötesgås; och har nämnden
föreslagit försäljning från egendomen av två områden örn respektive 3.50 och
4.58 hektar åker för utökning av lägenheterna ifråga.
Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 februari 1939 anfört i huvudsak
följande:
Styrelsen har i anslutning till det av uppskattningsnämnden framlagda
förslaget vidtagit anstalter för disposition från den 14 mars 1939 av lotten I,
som därvid — med bortseende från öarna Lövsärken och Stråholmen, vilka
särskilt disponerats —- ansetts böra upplåtas i två lotter, nämligen dels omförmälda
friluftsområde, motsvarande lotterna litt. B1 och B2, och dels en
jordbrukslott, omfattande till arrendelotten I i övrigt hörande ägor. I enlighet
med uppskattningsnämndens förslag ha båda lotterna på fastställda arrendevillkor
i första hand hembjudits Dyrssen för en upplåtelsetid av tjugu
år, men har Dyrssen efter att lia tagit del av hembudsförslagen meddelat,
att han icke önskade i fortsättningen arrendera lotterna på av styrelsen fastställda
villkor. Dyrssen har senare meddelat sig ämna avflytta från egendomen
den 14 mars 1939, samt att han för sin del icke hade något att erinra
emot att styrelsen vidtoge de anstalter för egendomens disposition, som befunnes
lämpliga.
Vid den inventering av för friluftsliv lämpliga områden i landet, som ingått
i fritidsutredningens uppdrag, har förevarande egendom betecknats .såsom
särskilt värdefull för Eskilstunabygdens förseende med lämplig friluftsallmänning.
I yttrande till fritidsutredningen har Eskilstuna stad meddelat,
att staden ej stöde helt främmande för tanken att från kronoegendomen förvärva
ett utmed Mälaren beläget skogsområde örn cirka 50 hektar jämte två
därtill hörande holmar, Rävsgarn och Benklädet. Då nu arrendatorn av arrendelotten
I meddelat, alt han icke reflekterade på förnyat arrende av den av
uppskattningsnämnden utlagda friluftslotten litt. B1 och B2 jämte till lotten
I i övrigt hörande ägor, har frågan örn lotternas upplåtande till staden blivit
aktuell. Vid de förhandlingar, som i ifrågavarande avseende förts mellan
domänintendenten och staden, har staden anmält sig såsom spekulant å egen
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
domen, då staden snarast möjligt önskade få friluftsfrågan i största möjliga
utsträckning ordnad. Vid sammanträde den 14 februari 1939 mellan domänstyrelsen
och representanter för staden har uppgörelse preliminärt träffats,
enligt vilken staden meddelat sig vara spekulant å egendomen i dess helhet
med undantag för öarna Lövsärken och Stråholmen samt några mindre
holmar och skär kring Lövsärken. mot en köpeskilling av 338,000 kronor,
samt under villkor i övrigt, som kunna föranledas av erforderlig närmare
utredning i ärendet. Domänstyrelsen, som förordar genomförande av den
sålunda preliminärt avtalade försäljningen, har gått i författning om skyndsam
utredning med förslag till de villkor, som böra gälla för försäljningen.
Enligt vad styrelsen under hand inhämtat lär den av uppskattningsnämnden
ifrågasatta försäljningen av två områden för utökning av lägenheterna
Stentorp och Skrivartorp komma att ske genom stadens försorg, så snart
plan för egendomens framtida användning i stadens ägo utarbetats.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit hemställer domänstyrelsen,
som icke finner tiden medgiva, att förenämnda utredning och förslag
avvaktas innan försäljningsärendet underställes statsmakterna, att Kungi.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att ifrågavarande kronoegendom
skall med undantag av öarna Lövsärken och Stråholmen samt vissa där
utanför i Mälaren belägna mindre holmar och skär, däribland Stenskär,
försäljas till Eskilstuna stad mot en köpeskilling av 338,000 kronor, därvid
det bör ankomma å Kungl. Majit att efter närmare utredning och förslag
från domänstyrelsen fastställa de villkor i övrigt, som skola gälla för försäljningen.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens förslag till försäljning
av omförmälda kronoegendom till Eskilstuna stad för en köpeskilling av
338,000 kronor. För att undvika att försäljningsärendets avgörande uppskjutes
förordar jag att ärendet underställes riksdagens prövning, oaktat
förslag till övriga försäljningsvillkor nu ej kunna framläggas. Därest riksdagen
lämnar bifall till den föreslagna försäljningen, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att, efter förslag av domänstyrelsen, fastställa de slutliga
försäljningsvillkoren. Jag utgår ifrån att staden, i den utsträckning densamma
ej anser sig böra omedelbart exploatera hela egendomen för fritidsändamål,
beaktar den företrädesrätt till nytt arrende, som må tillkomma arrendatorn
av lotten Flammartorp.»
Från domänstyrelsen har lill utskottet inkommit avskrift av ett av uppskattning
snämnden fört protokoll vid saluvärdering den 20 februari 1939 av
ifrågavarande kronoegendom, däri antecknats bland annat följande:
Beträffande beskrivning och utredning hänvisas till protokoll fört vid uppskattningsförrättningar
den 2, 3 och 4 november 193G.
Med ledning av dessa protokoll har Kungl, domänstyrelsen utarbetat fullständigt
förslag till disposition av första arrendelotten och nuvarande arrendator
har erhållit hembud å de uppgjorda utarrenderingsförslagen. Arrendatorn
har emellertid förklarat att han icke önskar vidbliva vid arrendet
utan har för avsikt att den 14 mars 1939 avflytta från egendomen.
Beträffande dispositionen av andra arrendelotten har nu gällande arrendekontrakt
prolongerats att gälla under ytterligare ett år intill den 14
mars 1940 för att pågående utredning beträffande nybyggnader vid arrendelotten
skulle kunna slutföras före uppgörande av nytt arrendekontrakt.
Sedan nuvarande arrendatorn av första arrendelotten förklarat sig icke
vilja använda sin optionsrätt har Eskilstuna stad upptagit förnyade under
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
5
handlingar beträffande dels arrendering av antingen hela eller del av första
arrendelotten och dels om köp av hela kronoegendomen. Dessa underhandlingar
hava resulterat i att stadens stadsfullmäktige förklarat sig för friluftsliv
önska förvärva kronoegendomen med undantag av öarna Lövsärken,
Stråholmen och Stenskär samt kring dessa liggande mindre holmar och skär
Egendomen innehåller i areal:
tomt och åker .......................................... 253.942 har
äng och odlingsmark .................................... 50.308 »
hag och skogsmark ...................................... 191.477 »
impediment ..................................... 8.123 »
Summa 503.850 har
Av denna areal utgör Lövsärken, Stråholmen och Stenskär:
åker .................................................. 22.705 har
äng ................................................... 34.085 »
utmark ................................................ 104.460 »
impediment ...................................... 0.499 »
Summa 161.749 har
Från egendomen har tidigare skett upplåtelse
till Sundby församling för dels utvidgning av kyrkogård och dels till skoltomt,
till vägstyrelsen för vägomläggning,
enligt Kungl. Maj:ts brev av den 25 maj 1906 har från egendomen försålts
lägenheterna Helgaröängen, Lövgårdsstugan, Biskopsängen och Ramsund,
enligt Kungl. Maj:ts brev av den 22 juni 1911 har till Sundby kommun och
Sundby församling upplåtits vissa områden,
enligt Kungl. Maj:ts brev av den 12 juni 1925 har från egendomen försålts
lägenheterna Skrivartorp, Nylund, Djuptorp eller Djupan, Skogstorp,
Bockhammarstorp, Vadstenatorp häri inbegripet Haneberg, Karlslund,
Stentorp, Mjölnartorp och Erikslund samt ett område örn 0.884 har,
enligt Kungl. Maj:ts brev av den 13 januari 1928 har Kungl. Majit bl. a.
förordnat att Riksamiralen, Friherre Karl Karlsson Gyllenhjelms och
hans hustru Kristina Ribbings den 20 oktober 1629 upprättade gåvobrev,
vilket bibehållits och stadsfästs genom nådigt brev av den 29^ september
1820 fortfarande skall gälla för de i gåvobrevet avsedda ändamålen. Gåvobrevet
avser att från egendomen skall till skolmästaren vid Sundbyholms
skola levereras in natura 71 tunnor 8 kappar eller 448 kubikfot 9 kannor
spannmål, hälften råg och hälften koni, för vilken naturaprestation lör
närvarande erlägges lösen efter 10-årigt medelmarkegångspris,
jämlikt nådigt beslut den 25 januari 1935 har Kungl. Majit förordnat att
nuvarande å egendomen belägna huvudbvggnad samt resterna av Sundbyholms
gamla slott som numera disponeras som magasinsbyggnad, skola
åtnjuta särskild omvårdnad såsom byggnadsminnesmärken i enlighet med
bestämmelsen i Kungl. kung. av den 26 november 1920 nr 744.
Utöver upplåtelser intill tiden 14 mars 1949, har till egendomen hörande
fiskevattnet med undantag dels av strandfisket vid bostadslotten intill 30 m.
från vasskant eller vassfri strand dels av arrendatorn av Rättartorp tillkommet
husbehovsfiske utarrenderats till fiskaren K. Larsson å Stråholmen för
tiden intill den 14 mars 1949.
Å fastigheten finnas följande upplåtelser för tomter:
Scoutkåren Sörmlandspojkarna har å egendomen uppfört en sportstuga och
disnoncrar tomten omkring denna.
Änkan Klara Fredrika Johansson har vid Sundby uppfört boningshus, källare
och uthus.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
Därjämte har nuvarande arrendator tillåtit uppförande av frenne stycken
sportstugor, vilka ägas av enskilda personer.
Å ön Lövsärken bedriver Kungl, domänstyrelsen genom revirförvaltningen
omfattande försök med lövträdsföryngring. Uppskattningsnämnden anser
att den här pågående försöksverksamheten är av synnerligen stor betydelse
och bör ostört kunna få fortsätta, varför ön Lövsärken föreslås att bibehållas
i kronans ägo varjämte i och för en naturlig avgränsning från egendomen
även bör bibehållas öarna Stråholmen och Stenskär samt intilliggande
småholmar och skär och föreslår uppskattningsnämnden som lämplig avgränsning
den å närslutna karta med rött inlagda gränslinjen.
Egendomen är delaktig i Sundbyåns regleringsföretag. Kapitalskulden har
av kronan inbetalts, men har egendomen att tillsammans med övriga intressenter
deltaga i kostnaderna för avloppets rensningar.
Vid uppgörande av förslag till nybyggnader vid andra arrendelotten bär
förutsatts att magasinsbyggnaden vid Sundby, vilken är obehövlig för första
arrendelotten, skulle rivas och därav användbart virke komma till användPnS
yid byggnadsarbeten vid Hammartorp. En bestämmelse härom har även
införts i arrendekontraktet om första arrendelotten. Uppskattningsnämnden
anser lämpligt att de i denna byggnad användbara materialierna komma till
användning vid uppförande av arbetarebostad med uthus varom bestämmelse
blivit intagen i prolongationsavtalet för andra arrendelotten.
Å egendomen finnes en brygga, vilken använts av Eskilstuna Ångfartygs
A -B. och är sjöfarten därstädes särskilt vintertiden stundtals ganska livlig.
Till denna brygga ledande väg från Sundby är intagen till allmänt underhåll.
Revirförvaltningen använder denna brygga för utlastning av skogsprodukter
från dels kronoegendomen, dels Hugelsta och Ribbingelunds kronoparker.
I utarrenderingsförslaget till den s. k. strandlotten hade uppskattningsnämnden
föreslagit att figuren D intill bryggan skulle undantagas för
att användas av reviret såsom upplagsplats.
Med hänsyn till revirets behov av utlastningsplats från ovan angivna kronoparker
anser uppskattningsnämnden lämpligt att kronan vid försäljningen
förbehålles rätt till fritt begagnande av den allmänna vägen från Sundby "till
Sundbyholms brygga och rätt att intill Sundbyholms brygga använda behövlig
mark för upplagsplatser för försålda skogsprodukter.
Med hänsyn till de av Eskilstuna stad anförda motiven för ett förvärv av
kronoegendomen för anordnande av friluftsallmänning för staden, tillstvrker
uppskattningsnämnden att egendomen försäljes till Eskilstuna stad och
anser lämpligt att försäljningen sker med tillträde den 14 mars 1939.
I försäljningen bör dock icke ingå Lövsärken, Stråholmen, Stenskär och
intill dessa liggande mindre holmar och skär.
Då det kan anses tveksamt huruvida försäljningen kan komma till stånd
med tillträde den 14 mars 1939 har undertecknad domänintendent med
Eskilstuna stad under förutsättning av kungl, domänstyrelsens godkännande
träffat arrendeavtal örn dels den s. k. strandlotten och” dels örn egendomens
jordbruksdel för tiden 1939 14/3 1940.
I arrendekontrakten har intagits bestämmelse örn att därest staden genom
köp förvärvar kronoegendomen med tillträde den 14 mars 1939 skall arrendeavtalet
anses förfalla under angivet förbehåll.
I köpekontraktet örn egendomen höra intagas följande bestämmelser:
att försäljningen omfattar G3/* mantal Sundbyholm nr 2 i Sundby socken
av Södermanlands län med undantag av öarna Lövsärken, Stråholmen, Stenskär
och intill dessa liggande mindre holmar och skär enligt å närslutna
kartblad inlagd röd avgränsningslinje,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
7
att tillträdet sker den 14 mars 1939 och att egendomen tillträdes i då befintligt
skick,
att i köpet endast ingår kronan tillhöriga byggnader och anläggningar,
att köparen skall vara skyldig respektera de genom gällande kungl, breven
gjorda upplåtelserna,
att köparen skall respektera om andra arrendelotten träffat prolongationsavtal
för tiden 14 mars 1939 till 14 mars 1940 varvid kronan dock skall
vara skyldig utan särskild ersättning från köparen, svara för uppförande vid
denna arrendelott av 1 st. bostadshus, inrymmande 2 st. lägenheter
örn vardera 2 rum och kök, samt 1 st. uthusbyggnad för 2 familjer,
att änkan Klara Fredrika Johansson så länge hon lever skall äga hava
sina byggnader kvarstående på egendomen mot erläggande av en årlig avgäld
av kr. 10: —,
att köparen skall vara skyldig i överensstämmelse med nådiga brevet av
den 13 januari 1928 till skolmästaren vid Sundby skola årligen leverera
71 tunnor 8 kappar eller 448 kubikfot 9 kannor spannmål, hälften råg och
hälften korn,
att köparen skall vara skyldig respektera med fiskare K. Larsson å Stråholmen
tecknat arrendekontrakt om fiskerätten med i kontraktet angivna
undantag, dock skall köparen av den härför inkommande arrendeavgälden
årligen intill den 14 mars 1949 äga utbekomma kr. 75: —,
att kronan förbehåller sig dels fritt begagnande av den nu allmänna vägen
Sundby—Sundbyholms brygga och dels rätt att begagna marken intill bryggan
såsom upplagsplats för utlastning av försålda skogsprodukter från
kronoparken^ Hugelsta och Ribbingelund,
att köparen vid vården av corps de logis och resterna av Sundbyholms
gamla slott skall ställa sig till ovillkorlig efterrättelse i kungl, kungörelsen av
den 26 november 1920 nr 744 §§ 18—27 meddelade föreskrifter,
att i köpet icke ingår magasinet vid Sundby. Kronan skall äga rätt vid
uppförande av arbetarebostäder med uthus på arrendelotten Hammartorp
tillgodogöra sig i magasinet befintliga byggnadsmateriel,
att därest brandskada inträffat å någon av egendomens byggnader före
tillträdesdagen så skall köparen endast äga rätt uppbära brandskadeersättningen,
att kronan skall äga rätt uppbära de allmänningemedel, som utdelas år
1939,
att kronan bekostar avstyckningen av de öar som skola kvarbliva i kronans
ägo,
att köparen ansvarar för de skatter, som belöpa på tiden efter tillträdesdagen
och kronan ansvarar för de skatter som belöpa på tiden före tillträdesdagen,
att köparen skall övertaga ansvaret för egendomens delaktighet i Sundbyåns
regleringsföretag samt gälda fr. o. m. tillträdesdagen för torrläggningsföretaget
uttaxerade belopp,
att innehavarna av med nådigt tillstånd över egendomen framdragna elektriska
ledningarna skola få lia dessa kvarliggande utan rätt till annan ersättning
än från ledningarnas innehavare för skada och intrång, som tillfogas
egendomen vid ledningarnas reparation, tillsyn eller förändring jämväl
för skada å betande kreatur,
att köparen ensam gäldar alla med köpet förenade kostnader.
Försåld enligt ovanstående åsättes egendomen följande saluvärde
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
Utskottet.
Sundbyholm,
107.002 har tomt och åker å 800: —.................. kronor
10.554 » äng » 200: —.................. >
Utmark med växande skog (enl. jägmästarens värdering).. »
4.184 har impediment å 10:—........................ »
Corps de logis och trädgård............................ »
Kapitalvärde å fiske och jakt .......................... »
» » allmänningen .......................... »
Tomtvärde............................................ »
Grusåsen.............................................. »
Hammartorp
127.513 har tomt och åker å 500:—.................. »
3.553 > äng » 100: —.................. »
5.043 » utmark » 200: —.................. »
3.412 » impediment » 10:—.................. »
Räf sgarn
9.72 har utmark med sandstrand .................... »
85,600 | — |
2,110 | 80 |
85,000 | — |
41 | 84 |
33,000 | — |
5,000 | — |
20,000 | — |
20,000 | — |
12,000 | — |
63,756: 50
356: 30
1,008: 60
34: 12
10,000: —
som avjämnas till kronor 338,000:—.
Summa kronor 337,908: 16,
Förevarande försäljningsärende har tilldragit sig särskild uppmärksamhet
från utskottets sida med hänsyn dels till att det här är fråga om försäljning
av en större kronoegendom av även kulturhistoriskt värde och dels till att
försäljningen är avsedd att tillgodose ett kommunalt behov av mark, att användas
såsom fritidsområde för en större industribefolkning. Vissa skäl synas
utskottet tala för att Sundbyholms kungsgård med dess slottsbyggnad
från mitten av 1600-talet borde bibehållas i kronans ägo. Men å andra sidan
framstår det ock såsom ett statsintresse att tillmötesgå Eskilstuna stads
önskan att kunna tillförsäkra sin befolkning erforderligt och lämpligt område
för omförmälda ändamål. Vid besök på platsen har utskottet funnit egendomen
ifråga med hänsyn till naturskön belägenhet vid Mälaren och goda
möjligheter till bad och annat friluftsliv vara väl ägnad att disponeras såsom
fritidsallmänning. Visserligen skulle kunna ifrågasättas att från försäljningen
undantaga de delar av egendomen, som även i fortsättningen äro avsedda
att brukas såsom jordbruk. Då emellertid den i egendomen ingående
skogsmarken i så fall bör kunna i nödig utsträckning tagas i anspråk för fritidsändamål,
torde en utbrytning av jordbruksdelen utan tillräcklig skog
möta hinder i jorddelningslagen. För övrigt är ifrågavarande jordbrukslott
— Hammartorp — försedd med ett genomgående svagt byggnadsbestånd,
som det skulle ställa sig oekonomiskt för staten att iståndsätta. Enligt försälj
ningsförslaget skola däremot vissa öar, där domänstyrelsen bedriver omfattande
försök med lövträdsföryngring, kvarbliva i statens ägo. Detta finner
utskottet välbetänkt. Vad beträffar den gamla slottsbyggnaden, som numera
ej befinner sig i ett värdigt skick men måste anses ha ett betydande
både kulturhistoriskt och konstnärligt värde, så är dess belägenhet å egendomen
sådan att den jämte erforderligt tomtområde icke lämpligen kan frånskiljas
vid försäljning. Utskottet förutsätter emellertid, att Eskilstuna stad
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 61.
9
kommer att väl underhålla och vårda detta historiska minnesmärke. Bestämmelse
härom i huvudsaklig överensstämmelse med vad uppskattningsnämnden
föreslagit med avseende på denna byggnad torde böra intagas i
blivande köpekontrakt. Vid detta förhållande och med hänsyn till vad utskottet
i övrigt anfört vill utskottet tillstyrka, att Eskilstuna stad beredes
tillfälle att förvärva egendomen. Utskottet finner heller icke anledning till
erinran emot att egendomen försäljes mot den föreslagna köpeskillingen och
på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t efter förslag av domänstyrelsen må
bestämma.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla förevarande framställning.
Stockholm den 9 maj 1939.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 59.