6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
Nr 53.
Ankom til] Riksdagens kansli den 11 april 1913 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande
av en lägenhet från förra militiebostället Bjuvstorp
nr 4, 8 i Malmöhus län.
(l:a Avd.)
I en till Riksdagen den 19 mars 1913 avlåten, till jordbruksutskottet
för förberedande handläggning hänvisad proposition, nr 149,
har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit Riksdagen medgiva,
att en med litt. t betecknad, till förra mönsterskrivarbostället
Bjuvstorp nr 4, 8 om 3A mantal i Bjuvs socken av Malmöhus län hörande
lägenhet må, med i statsrådsprotokollet angivet område, från egendomen
upplåtas enligt kungl. kungörelsen den 31 december 1909 angående
förändrade grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och
obemedlade bereda tillfälle att förvålla egnahemslägenheter från vissa
kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen
samma dag i fråga om tillämpningen av berörda grunder
meddelade närmare bestämmelser.
Departementschefen har i detta ärende till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Uti en till 1912 års Riksdag avlåten proposition (nr 29) föreslog
Kungl. Maj:t Riksdagen medgiva, att 11 till det vid berörda tid till den
14 mars 1913 för 3,100 kronor utarrenderade förra mönsterskrivarbostället
Bjuvstorp nr 4, 8 om SA mantal i Bjuvs socken av Malmöhus
län hörande, å en av kommissionslantmätaren Axel Nilsson år 1909 över
egendomen upprättad karta med litt. a, b, c, d, e, f, g, h, i, j och k
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53. 7
betecknade lägenheter finge från egendomen upplåtas enligt nådiga kungörelsen
den Öl december 1909 angående förändrade grunder för åtgärder
i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärva
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande
av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag i fråga om tilllämpningen
av berörda grunder meddelade närmare bestämmelser.
Med anledning av denna proposition väcktes inom Riksdagens
Andra kammare en motion (nr 269), däri föreslogs, att ytterligare en till
samma egendom hörande, å kartan med ägotiguren nr 2 betecknad
lägenhet måtte i nyss angiven ordning från egendomen upplåtas, samt
att saluvärdet för sistnämnda lägenhet måtte sättas till högst 45 öre för
kvadratmeter. Till stöd härför anförde motionären följande. Ifrågavarande
lägenhet vore, liksom en del av de av Kungl. Maj:t till försäljning föreslagna,
redan bebyggd och borde upplåtas till innehavaren mot skälig
köpeskilling. Det kunde nämligen icke ligga i statens intresse att slopa
detta egna hem, vilket säkerligen kunde riskeras, om Riksdagen icke fattade
något beslut om, huru med lägenheten skulle förfaras vid huvudgårdens
utarrenderande. I så fall kunde ägaren av byggnaderna å lägenheten,
en småbrukare, som värderade desamma till 1,500 kronor, kanske få ga
ifrån sitt hem utan att få ersättning för sin egendom. Då vidare denne
småbrukare i meddelande till motionären förklarat sig intet högre önska
än att allt fortfarande få kvarbo i sitt hem, hade motionären ansett rättvisan
kräva, att även denne sattes i tillfälle att få tillösa sig den jord,
varå hans byggnader vore belägna.
Jordbruksutskottet, till vilket såväl propositionen som motionen
remitterats, förmälde sig i avgivet utlåtande (nr 40) icke hava något
att erinra med anledning av propositionen samt anförde beträffande
motionen följande.
I instrumentet över den år 1910 hållna uppskattningsförrättningen
för förnyad utarrendering av ifrågavarande egendom förekomme rörande
den i motionen åsyftade lägenheten följande yttrande av uppskattningsmännen:
»Härefter
togs i övervägande vilka delar av egendomen, i den
mån dessa nu innehavas av lägenhetsinnehavare, som utan egentlig skada
för densamma kunna frånskiljas och försäljas. Vad då först angår den
å kartan med 2 betecknade ägofiguren och som innehaves av änkan
Anna Andersson, anse vi icke denna lägenhet böra försäljas. Denna
lägenhet ligger utmed hemmanets utfarts väg och ganska nära» (omkring
200 meter ifrån) »byggnaderna, varför det icke av oss anses lämpligt
att tomten komme att ägas av annan än kronan. Husets ägare har
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
redan nu, utom den bostad hon själv nyttjar, borthyrda lägenheter för
två familjer, och huru många där kunde komma att uppstå, om tomten
försåldes, kan icke förutses, men att många obehag för en arrendator
kunde uppstå genom att så nära intill byggnaderna hava en del arbetarfamiljer
torde vara uppenbart, och om det skulle bliva nödigt att vid
egendomen uppföra stathus är platsen där eller därintill den mest lämpliga.
Ankan Anna Andersson torde däremot i sin livstid få nyttja
tomten emot en årlig avgäld till arrend atorn av 20 kronor, men vid
hennes frånfälle bör byggnaden ovillkorligen borttagas.»
Uppskattningsmännen hade således ansett, att lägenheten å ägofiguren
nr 2, vilken enligt den i propositionen omförmälda, av kommissionslantmätaren
Nilsson upprättade karta med beskrivning hade en areal
av 8 ar 60 kvadratmeter, icke borde avskiljas från egendomen; och hade
de ej heller, såsom givet vore, förebragt någon utredning i sådant syfte.
De myndigheter, som därefter haft ärendet under handläggning — Kungl.
Maj:ts befallningshavande, domänstyrelsen och vederbörande departement
— hade ej heller, såvitt handlingarna utmärkte, yttrat sig om lägenhetens
försäljning, synbarligen beroende därpå, att varken från uppskattningsmännens
sida eller från annat håll framställning därom gjorts.
Vid sådant förhållande, särskilt med avseende å vad uppskattningsmännen
anfört, hade utskottet funnit, att det skulle vara synnerligen betänkligt
att på enskild motionärs utan någon som helst utredning åtföljda förslag
besluta om lägenhetens försäljning. Och att en eventuell försäljning
föregående utredning vore av behovet påkallad, därom vore den
behandling, de till försäljning föreslagna bostadslägenheterna undergått,
ägnad att övertyga. Dessa lägenheter, liksom den med motionen åsyftade,
återfunnes nämligen å förenämnda karta och beskrivning såsom ägofigurer
med angiven nummerbeteckning och areal, medan samma lägenheter
föreslagits till försäljning under bokstavsbeteckning och med andra arealer
än de i beskrivningen angivna. Detta berodde, såsom det i uppskattningsinstrumentet
hette, därpå att, »då de tomter, som sålunda föreslagits
att försäljas, i vissa avseenden nu hava oregelbundna gränser, utmärktes
på marken nya gränser för områdena», varefter dessa av lantmätare
uppmättes och avfattades å karta. Att en sådan gränsreglering även
tarvades beträffande den lägenhet, varför motionären intresserat sig, torde
ingalunda vara uteslutet. Och dessutom syntes den för bestämmandet
av köpeskillingen för lägenheten föreslagna beräkningsgrunden, högst
45 öre för kvadratmeter, ej kunna vara annat än tämligen godtyckligt
vald.
Enligt vad som meddelats utskottet, hade innehavaren av lägen -
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 58.
9
heten vid uppskattningstillfället änkan Anna Andersson dåmera avlidit
cell lägenheten övergått till en måg till henne, deri i motionen omförmälde
småbrukaren, åt vilken motionären uppgivit sig vilja rädda hans
redan innehavande egna hem. Därigenom hade frågan kommit i annat
läge än vid tiden för sist förrättade uppskattning. Visserligen kunde
den nuvarande innehavaren, som enligt utskottet meddelade uppgifter
skulle vara en välkänd och skötsam person, icke länge hava varit i besittning
av berörda lägenhet. Men då lägenhetens bestånd som eget
hem eljest kunde äventyras, syntes det utskottet rättvist, att, innan nytt
kontrakt med arrendator!! avslutades, innehavaren av lägenheten i fråga
sattes i tillfälle att efter i vanlig ordning skedd uppskattning ansöka
om köp av jorden å sin lägenhet. Däremot hade icke utskottet kunnat
tillstyrka motionen i sådant syfte, att Riksdagen redan då skulle besluta
lägenhetens försäljning mot av motionären föreslaget eller eljest utan
reelare grunder satt pris.
I skrivelse den 24 maj 1912 anmälde Riksdagen, att Riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, samt anhöll tillika, under
åberopande av vad jordbruksutskottet i nyssberörda utlåtande anfört,
att, innan arrendekontrakt avslutades med arrendator^ nuvarande innehavaren
av den med nr 2 betecknade, till egendomen hörande lägenheten
måtte beredas tillfälle att efter skedd uppskattning få sin önskan
om köp av lägenheten i vanlig ordning prövad.
Med anledning härav anbefallde Kungl. Magt domänstyrelsen att
uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag L fråga om upplåtande
av sistnämnda lägenhet.
Domänstyrelsen har nu till åtlydnad härav med skrivelse den
30 augusti 1912 överlämnat, bland annat, dels instrument över en den
23 juli 1912 av vederbörande arrendeuppskattningsmän verkställd värdering
av lägenheten, dels yttranden av lägenhetens nuvarande innehavare,
gruvarbetaren Martin Filip Stolt ävensom av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet, dels ock ett av t. f. extra lantmätaren J. Gordh upprättat
arealbevis angående lägenheten.
Av dessa handlingar inhämtas huvudsakligen följande.
Lägenheten, som å en kopia av Nilssons karta betecknas med litt.
t, har en areal av 8 ar 40 kvadratmeter och utgöres av ett triangelformigt
omi’åde, beläget i egendomens nordvästra hörn och utmed egendomens
utfartsväg, samt angränsar i övre hörnet allmän bygdeväg.
Enligt uppskattningsmännens mening hade lägenheten såsom hustomt
ett särdeles fördelaktigt läge uti ett tätt "bebyggt samhälle och på
ett avstånd av omkring 1 kilometer från Bjuvs järnvägsstation och stenBihang
till Riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 33 höft. (Nr 52—55.) 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
kolsgruva. Uppskattningsmännen delade dock den av 1910 års uppskattningsmän
uttalade uppfattning, att tomtens belägenhet utmed egendomens
utfartsväg och i närheten av egendomens byggnader vore sådan,
att tomten icke borde med äganderätt avhändas kronan. Den å lägenheten
befintliga byggnaden, som vore inredd till bostadslägenheter för
och uthyrd åt tre arbetarfamiljer mot en årlig hyra av tillhopa 174 kronor,
vore 17.3 meter lång, 6 meter bred och 1.9 5 meter hög samt uppförd
av korsvirke med lerväggar och halmtak. Byggnaden vore i någorlunda
försvarligt skick och brandförsäkrad för 1,500 kronor. Bemäkle
Stolt bodde icke själv i byggnaden, utan å en honom tillhörig, omkring
2 kilometer därifrån belägen fastighet, 1/96 mantal Bjuvstorp nr 5, med
en areal av omkring 3 tunnland god jord. Jämte det Stolt brukade
sistnämnda till 3,500 kronor taxerade fastighet, där Stolt med större
skäl kunde sägas hava sitt hem än å ifrågavarande tomt, arbetade han
som kolhuggare vid Bjuvs gruva. — Den i jordbruksutskottets utlåtande
omnämnda änkan Anna Andersson hade aldrig haft några egna barn,
utan hade till uppfostran mottagit Stolts nuvarande hustru, då denna
varit minderårig. Ankan Andersson hade genom avhandling den 21
maj 1911 till Stolt försålt den å tomten uppförda byggnaden. — Uppskattningsmännen
hade saluvärderat lägenheten till 504 kronor eller
efter 60 öre kvadratmetern d. v. s. samma värde som vid uppskattningen
år 1910 åsatts den i närheten liggande, med litt. k betecknade tomten,
med vilken ifrågavarande tomt ansetts jämförlig beträffande såväl läge
som beskaffenhet. På grund av ifrågavarande tomts belägenhet skulle
emellertid dess frånskiljande från egendomen för arrendatorn av densamma
medföra vida större men än som åstadkommes genom frånskiljandet
av tomten litt. k. Arrendatorn finge nämligen icke någon rätt
att bestämma över, vilka inhyses personer skulle bo och vistas å ifrågavarande
tomt, och genom dess frånsäljande kunde han komma att utsättas
för många flera obehag än genom en försäljning av lägenheten litt. k.
Stolt har uti en särskild skrift anhållit att få köpa lägenheten litt.
t för det av uppskattningsmännen föreslagna priset 504 kronor. Hans
nuvarande fastighet, som vore belägen över 2 kilometer från Bjuvs
gruva, där han hade sitt arbete, vore för liten för att han där skulle
kunna försörja sin familj, helst han hade skuld att förränta. Därest
han finge inköpa ifrågavarande lägenhet, som läge betydligt närmare
gruvan än den honom nu tillhöriga fastigheten, skulle han avhända sig
denna senare och ägna sig uteslutande åt gruvarbetet.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har icke haft något att erinra
emot det föreslagna saluvärdet, 504 kronor, å lägenheten litt. t. I likhet
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 53.
11
med uppskattningsmännen bär emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande
icke funnit det lämpligt, att kronan avhände sig äganderätten till detta
område, beläget vid egendomens utfartsväg på knappt 200 meters avstånd
från dess byggnader. Därjämte bär Kungl. Maj:ts befallningshavande
ansett sig böra fästa uppmärksamheten därpå, att Stolt visserligen inköpt
byggnaden å lägenheten litt. t, men aldrig erhållit domänstyrelsens
medgivande till överlåtelsen, samt att Stolt dessutom ägde en till 3,500
kronor taxerad fastighet.
Domänstyrelsen har uti sin ovanberörda skrivelse i ämnet meddelat,
att ifrågavarande kronoegendom vore belägen på ett avstånd av 2 kilometer
från Bjuvs gruva, där Stolt hade sitt arbete. Med avseende å
vad Kungl. Majtts befallningshavande och uppskattningsmännen anfört
och då särskilda skäl icke syntes föreligga att i förevarande fall frångå
stadgandet i 9:de punkten av omförmälda kungörelsen den 31 december
1909, att lägenhet icke finge upplåtas till den, som redan ägde fastighet,
ansåge styrelsen sig förhindrad tillstyrka upplåtelse av ifrågavarande
lägenhet.
Det enda egentliga skälet, som anförts mot upplåtande av lägenheten
litt. t, har varit, att densamma är belägen så nära intill egendomens
byggnader. Detta skäl synes mig emellertid i förevarande fall
icke vara avgörande. Avståndet till egendomens byggnader är dock
omkring 200 meter och därtill kommer, att lägenheten ligger i en utkant
av egendomen, i en vinkel där två vägar sammanstöta, och gränsar till
egendomens mark på allenast två sidor, varav den ena utgöres av en
utfartsväg och den andra har en längd av blott 22.7 meter.
Lägenhetens nuvarande innehavare äger visserligen en annan mindre
fastighet. Men då denna ligger mera obekvämt till för honom än den
nu ifrågavarande och han dessutom förklarat sig ämna avyttra den förra,
därest han får inköpa den senare, synes man böra bereda honom möjlighet
därtill. Gent emot domänstyrelsen vill jag påpeka, att det av
styrelsen åberopade stadgandet i 9:de punkten i 1909 års kungörelse
icke är tillämpligt på ett fall som detta, där lägenheten är bebyggd
med innehavaren tillhörigt boningshus. — Mot det lägenheten åsätta
saluvärdet har jag icke något att anmärka.
Slutligen vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev
den 13 september 1912 bemyndigat domänstyrelsen att ombesörja skötsel
och vård av ifrågavarande lägenhet under ett år, räknat från den 14
mars 1913.»
12
53.
Utskottet.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Stockholm den 11 april 1913.
På jordbruksutskottets vägnar:
GÖSTA TAMM.
Kärva rande : herrar Tamm, Odelberg, frih. De Geer, Fahlén, Pers, Ericsson, Nilsson i
Kabbarp, Andersson, Linders, Hellström, greve Wachtrneister, Barthelson,
Bosson, Olausson, Gustafsson och Nilsson i Linn&s.