Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47

Utlåtande 1934:Ju47

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

1

Sr 4?.

A ukom till riksdagens kansli den 16 mars 1934 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående tillämpningen av
bestämmelserna örn mjölkreglering.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 464 av herr Johansson i Tväråselet m. fl. har hemställts, att riksdagen
ville besluta anhålla, att Kungl. Majit vid tillämpningen av kungörelsen
nr 500 den 15 augusti 1933 måtte beakta de synpunkter, som framhållits
i svenska mejeriernas riksförenings skrivelse till Kungl. Majit den
15 december 1933.

Utskottet, som i det följande kommer att redogöra för innehållet i nyssnämnda
skrivelse, får beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till
stöd för sin hemställan, hänvisa till motionen.

Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift
skall för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för
mjölk och mejeriprodukter, där Kungl. Majit så förordnar, upptagas viss
avgift å mjölk och grädde (mjölkavgift).

Vid avlåtande till 1933 års riksdag av propositionen nr 258 med förslag
till nämnda förordning anförde departementschefen, som ansåg mjölkavgiften
principiellt böra vara densamma över hela riket utan någon nedsättning
för vissa delar av landet, att hinder icke torde böra möta för att
fastställa den del av avgiften, som vore avsedd att användas till stödjande
av smörpriset, lägre för landsdelar, där smörpriset vore av mindre
betydelse för mjölkproduktionen, än för riket i övrigt. Till detta uttalande
anslöt sig sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet i sitt
härvidlag av riksdagen godkända utlåtande nr 2, varvid utskottet tilläde,
att enligt dess mening en sådan anordning borde träffas särskilt i fråga
örn stora delar av Norrland.

Enligt kungörelse den 30 juni 1933 (nr 442) skall mölkavgift, som avses
i förordningen den 26 juni 1933, upptagas för mjölk och grädde, som under
tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 saluföras inom riket. Uti kungörelsen
den 15 augusti 1933 (nr 500) angående användningen av de medel, som
inflyta genom upptagande för tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av mjölkavgift,
föreskrives, att dessa medel skola, sedan vissa kostnader guldits,
användas i första band för utlämnande av pristillägg å smör, ost, kon Bihang

till riksdagens protokoll 19M- 10 samt. Nr 47.

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

denserad mjölk, torrmjölk och grädde, som beretts inom riket och härifrån
utförts, samt, i andra hand och sedan vissa särskilda åtgärder bekostats,
för utbetalande av prisutjämningsbidrag för inom riket producerad
mjölk och grädde, som använts för beredande av smör, ost eller annan
mejeriprodukt. Den del av den inbetalda avgiften, som användes för
utlämnande av pristillägg, skall sålunda utgå med lika belopp av alla
inbetalda avgifter. Prisutjämningsmedlen skola fördelas på sju prisutjämningsdistrikt
i förhållande till de myckenheter mjölk och till mjölk
omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika distrikten utgår. Av
prisutjämningsdistrikten omfattar det sjunde Norrbottens län och det
sjätte Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län med
undantag av landskapet Gästrikland.

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. har i sin ovannämnda skrivelse
den 15 december 1933 anfört, att, sedan numera en viss tid förflutit,
under vilken mjölkregleringen verkat, resultaten av densamma i olika
avseenden gjort sig gällande. Det hade sålunda blivit möjligt för riksföreningen
att överblicka den betydelse, som smörprisregleringen haft för
olika landsdelar. Eiksföreningen fortsätter:

»Av hos riksföreningen verkställda beräkningar, sammanställda med
ledning av inkomna uppgifter angående september månads mjölkmängd,
framgår, att inom det i förberörda kungörelse omförmälda VI prisutjämningsdistriktet
invägts 5,016,805 kilogram mjölk och inom VII prisutjämningsdistriktet
1,356,368 kilogram mjölk, varav till produktberedning
använts inom VI prisutjämningsdistriktet 2,618,216 kilogram och
inom VII prisutjämningsdistriktet 573,572 kilogram. Motsvarande siffror
för övriga delar av landet utgjorde totalt 191,408,281 kilogram, varav
till produktberedning 145,773,709 kilogram. Den genom utlämnande av
pristillägg för september månad uppnådda prisförbättringen å smör utgjorde
i genomsnitt 69 öre för kilogram, det vill säga efter en beräknad
åtgång av 25 kilogram mjölk för 1 kilogram smör, 2.76 öre per kilogram
produktmjölk, och sålunda på all invägd mjölk inom VI prisutjämningsdistriktet
1.44 öre per kilogram och inom VII prisutjämningsdistriktet
1.17 öre per kilogram samt inom landets övriga delar 2.io öre per kilogram.

Av de förenämnda hos riksföreningen verkställda beräkningarna med
ledning av september månads mjölkkvantiteter framgår ock, att de olika
länsdelarna av VI prisutjämningsdistriktet skulle erhållit rätt varierande
prisutjämningsbidrag, därest varje län utgjort ett prisutjämningsdistrikt
för sig. Inom Västernorrlands län skulle sålunda enligt dessa
beräkningar utgått ett prisutjämningsbidrag på 5.09 öre, medan övriga
län inom distriktet skulle erhållit lägst 3.58 öre i Jämtlands län och högst
3.93 öre i Västerbottens län. Genom de olika länens sammanförande till
ett distrikt utgick prisutjämningsbidraget emellertid med 4.20 öre inom
hela distriktet. Inom VII prisutjämningsdistriktet utgjorde prisutjämningsbidraget
samtidigt 4.17 öre.

Av vad anförts torde följa, att olika delar av VI prisutjämningsdistriktet
måste anses olika gynnade av prisutjämningsbidragen samt att VI
och VII prisutjämningsdistrikten erhålla mindre fördel av smörprisregleringen
än övriga landsdelar. Härtill kommer, att dessa båda distrikt
jämväl ur den synpunkten äro mindre gynnade av smörprisregleringen,
som distrikten äro underskottsområden och på grund härav före smör -

3

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

prisregleringens genomförande knöde hålla ett något högre smörpris ån
övriga landsdelar, ett prisförhallande, som numera utjämnats till dessa
distrikts nackdel. Jämväl med hänsyn till de särskilt i Norrland rådande
svåra ekonomiska förhållandena torde ock åtgärder böra vidtagas föi
att underlätta mjölkproduktionens läge därstädes.

Vid övervägande härav har riksföreningen funnit, att ett medel, for
åstadkommande av större jämställdhet vore, att för VI och VII prisutjämningsdistriktens
vidkommande avsättningen till smörprisregleringen
begränsades till ett belopp motsvarande distriktets andel i kraftfoderaccismedlen.
Detta skulle per liter mjölk — med utgångspunkt från september
månads kvantiteter — betyda ett tillskott av 0.44 öre för VI prisutjämningsdistriktet
och O.n öre för VII prisutjämningsdistriktet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får Svenska mejeriernas riksförening
u. p. a. härmed hemställa, att Eders Kungl. Majit vilk; medgiva,
att med avseende å de i kungörelsen den 15 augusti 1933 (nr aOO) angående
användningen av de medel, som inflyta genom upptagande för tiden
1 juli 1933—30 juni 1934 av mjölkavgift, omförmälda VI och VII prisutjämningsdistrikten
sådan omläggning får vidtagas som ovan sagts.»

Statens mjölknämnd har den 12 januari 1934 till Kungl. Majit avgivit
yttrande över såväl riksföreningens ifrågavarande skrivelse som en den
1 december 1933 dagtecknad skrivelse från Norrbottens läns pioducentförening
m. b. p. a., vari hemställts, att Norrbotten undantoges från avgiftsplikt
i fråga örn mjölkavgiftens smörprisreglerande del eller, örn
så ej kunde ske, densamma för Norrbotten fastställdes till en fjärdedel av
det belopp, varmed den utginge i södra och mellersta Sverige. Mjölknämnden
har i sitt yttrande anfört följande.

»I det betänkande med förslag angående ändrade bestämmelser örn
mjölkavgiftens upptagande och användning, som ligger till grund för nii
gällande bestämmelser i ämnet, uttalas, att mjölkavgiftsmedlen borde i
första hand användas på så sätt, att vad som milote från produktmjölken
användes för smörprisets stödjande samt vad som härflöte av konsumtionsmjölken
inom varje prisutjämningsdistrikt disponeras för prisutjämning
mellan konsumtionsmjölken och produktmjölken. I propositionen
i ämnet till förra årets riksdag uttalade föredragande departementschefen
sig för, att avgiftsmedlen skulle disponeras så, att kostnader för
smörprisets stödjande borde principiellt bäras med lika belopp för kilogram
produktmjölk och konsumtionsmjölk samt att återstoden av avgiftsmedlen
användes för prisutjämning. Hinder borde dock enligt departe
mentschefens mening ej möta mot, att den del av mjölkavgiften, som vöre
avsedd för smörpriset, fastställdes lägre för landsändar, där smörpriset
vore av mindre betydelse för mjölkproduktionen, än för riket i övrigt.
Denna departementschefens ståndpunkt godkändes av riksdagen.

I sin skrivelse den 25 juli 1933 med förslag till plan för användningen
av medel, vilka inflöte genom upptagande för tiden 1 juli 1933—30 juni
1934 av mjölkavgift, ifrågasatte riksföreningen, att nyssberörda del av
mjölkavgiften borde bestämmas för Norrland till hälften mot i övriga
landsändar. Samtidigt föreslog riksföreningen, att do medel, som inflöte
genom kraftfoderskatten, skulle fördelas med lika belopp enbart å produktmjölken.
I sitt utlåtande över berörda förslag till plan förordade
emellertid mjölknämnden, att av kraftfoderskatten inflytande medel borde
användas för utbetalande av prisutjämningsbidrag enligt samma grun -

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

der som förordats beträffande prisutjämningsmedlen. Under förutsättning
att sådan anordning träffades, ansåg mjölknämnden tillräckliga skäl
icke för det dåvarande föreligga, att den del av mjölkavgiften, som skulle
användas för smörprisets stödjande med mera, bestämdes till lägre belopp
i norra Sverige än i övriga delar av landet.

Någon anledning att nu frångå den av nämnden tidigare intagna ståndpunkten
anser mjölknämnden ej föreligga. Principiella skäl tala sålunda
mot att vissa landsändar utbrytas ur systemet och tillerkännas en förmånsställning.
Av de siffror, som anföras i de båda förevarande framställningarna,
framgår visserligen, att den direkta nyttan av smörprisets
förbättring är mindre i Norrland än i övriga Sverige, men detta är helt
natin ligt med hänsyn till, att inom de norra landsändarna konsumtionsmjölken
utgör en större andel av all saluförd mjölk än inom riket i övrigt.
Liknande förhållanden råda emellertid även i andra trakter av Sverige
såsom i exempelvis områdena kring Stockholm och Göteborg. I framställningarna
synes man vidare hava förbisett att enligt den grundsats,
varpå nuvarande mjölkregleringssystem bygger, en höjning av produktmoölkens
pris kommer att stöda konsumtionsmjölkens pris med minst det
belopp, varmed produktmjölkpriset liöjes. Tager man hänsyn till denna
indirekta nytta av smörprisets förbättring, synes näppeligen skäl föreligga
att anse Norrland ogynnsammare ställt i förevarande avseende än
övriga Sverige.

Med anledning av vad sålunda anförts får mjölknämnden hemställa, att
framställningarna ej matte föranleda någon Kungl. Majlis åtgärd.»

Kiksföreningens framställning i dess ifrågavarande skrivelse den 15 december
1933 är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Utskottet vill till en början framhålla, att den år 1933 genomförda mjölkleglei
ingen givetvis varit till fördel även för Norrlands mjölkproducenter.
De av motionärerna påtalade svårigheterna skulle säkerligen gjort
sig kännbara i ännu högre grad, om mjölkregleringen icke funnits.

På grund av smöiproduktionens förhållandevis mindi''e omfattning i
Norrland är emellertid den direkta nyttan av smörprisets förbättring
mindre där än i övriga Sverige. Det skulle därför stå i full överensstämmelse
med statsmakternas år 1933 uttalade avsikter, örn den del av
mjölkavgiften, som är avsedd att användas till stödjande av smörpriset,
sattes lägre för sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten, d. v. s. Norrland
med undantag av landskapet Gästrikland, än för riket i övrigt.
\ issel ligen bör det icke ifrågakomma att uppgiva rikssynpunkten i avseende
å mjölkregleringen genom att för varje landsdel gradera avgiftens
piistilläggsandel efter samma landsdels direkta intresse av smörprisets
förbättring, men sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten synas
på grund av de egenartade produktionsförhållandena och omständigheterna
i övrigt förtjäna att intaga en särställning. Framhållas må även,
att de under de senaste åren från statsmakternas sida vidtagna åtgärderna
i prisreglerande syfte för jordbruksprodukter på det hela taget
icke haft samma betydelse för norra delarna av landet som för landet i
övrigt.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

5

Svenska mejeriernas riksförening bär i sin ovannämnda skrivelse av
den 15 december 1933 föreslagit, att för sjätte och sjunde prisutjämningsdistriktens
vidkommande avsättningen till smörprisregleringen skulle
begränsas till ett belopp motsvarande distriktets andel i kraftfoderaccismedlen.
Örn en sådan ordning tidigare varit genomförd, skulle detta för
sjätte distriktet hava medfört en ökning av prisutjämningsbidragen med
1.704 öre per kilogram under december 1933 och 1.403 öre per kilogram under
januari 1934. För sjunde distriktet skulle ökningen blivit 1.662 öre
per kilogram under december 1933 och 1.932 öre per kilogram under januari
1934. Den motsvarande minskningen av prisutjämningsbidragen
för övriga Sverige skulle endast hava blivit 0.0465 öre per kilogram under
december 1933 och 0.05087 öre per kilogram under januari 1934. En
icke obetydlig fördel för mjölkproducenterna i Norrland synes alltså stå
att vinna med ringa ekonomisk uppoffring från producenterna i det
övriga Sverige.

Till belysande av prisutjämningsförfarandet under december 1933 och
januari 1934 hava vid detta utlåtande fogats ett par tabeller, till vilka
utskottet tillåter sig att hänvisa.

På nu anförda grunder förordar utskottet vidtagande av åtgärder i
motionens syfte. Huruvida riksföreningens nyssnämnda förslag därvid
bör följas, anser sig utskottet icke i frågans nuvarande läge böra taga
bestämd ståndpunkt till. Ett annat tillvägagångssätt är att — såsom riksföreningen
tidigare vid framläggande av plan för mjölkavgiftsmedlens
användning ifrågasatt — bestämma avgiftens pristilläggsandel för Norrland
till hälften mot i övriga landsändar. Inom utskottet bar den tanken
framförts att för sjätte distriktets vidkommande stanna vid sistnämnda
regel och endast i fråga örn sjunde distriktet, d. v. s. Norrbottens län, gå
så långt, som riksföreningen sedermera föreslagit. Avgörandet örn vilken
väg, som bör väljas, synes i allt fall böra ankomma på Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionen II: 464 må
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
i fråga örn användningen av de medel, som inflyta genom
mjölkavgifter, måtte vidtaga sådan ändring i gällande
bestämmelser, att den del av avgiften, som är
avsedd att användas för utlämnande av pristillägg å
smör, ost, kondenserad mjölk, torrmjölk och grädde,
sättes lägre för sjätte och sjunde prisutjämningsdistrikten
än för riket i övrigt.

Stockholm den 16 mars 1934.

På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson, von Stockenström,
Granath, Fritiof Gustafson, Lindmark och Henriksson; samt

Irån andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,
Andersson i Löbbo, Carlström, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i Sörsjön och Persson
i Grytterud.

Bilaga.

Översikt över prisutjämningsförfarandet under december månad 1933.

Distrikt

Invägd mjölk
kg.

Produktmjölk

kg-

Dispon. avgifts-medel
kr.

Till smörreg-lering m. m.
kr.

I.

Stockholm ..................

60,038,228

37,017,709

1,275,965: 2 9

507,360

II.

Småland .....................

19,280,173

15,573,301

410,329:40

163,200

III.

Skåne ........................

54,046,835

44,331,711

1,093,064: 7 9

434,720

IV.

Västra Sverige...............

39,330,125

30,429,409

861,343: 58

342,560

V.

Värmland-Dalarna.........

7,824,094

3,935,186

195,982: 96

77,920

VI.

Mellersta Norrland.........

5,505,516

2,864,045

149,080: 43

59,360

VII.

Norrbotten ..................

1,754,039

736,141

37,460:16

14.880

Summa

187,779,010

184,887,602

4,023,226: 61

1,600,000

Till prisutjämn.

Kraftfoderaccis-

Prisutjämningsbidrag

kr.

kr.

å öre/kg.

kr.

I.

Stockholm ..................

768,605: 29

90,057

_

2.8 2

858,810: 86

II.

Småland .....................

247,129:4 0

28,968

1.78

277,204

76

III.

Skåne...........................

658,344: 7 9

77,163

1.67

740,339: 6 7

IV.

Västra Sverige...............

518,783: 58

60,804

1.90

578,158: 7 7

V.

Värmland-Dalarna.........

118,062: 96

13,831

3.34

131,435:21

VI.

Mellersta Norrland.........

89,720: 4 3

10,536

3.60

100,241: 58

VII.

Norrbotten ..................

22,580:16

2,641

3.42

25,176: 02

Summa

2,428,226: ei

284,000

2.012

2,711,866: 76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47. 7

Översikt över prisutjämningsförfarandet under Januari månad 1934.

Distrikt

Invägd mjölk
kg-

Produktmjölk

kg-

Dispon. avgifts-medel
kr.

Till smörreg-lering m. m.
kr.

I.

Stockholm ..................

65,066,494

42,881,670

1,382,802: 24

581,400

_

II.

Småland .....................

21,163,570

17,500,617

447,518: 91

188,280

III.

Skåne...........................

57,375,424

48,013,209

1,157,857: 76

486,900

IV.

Västra Sverige...............

41,572,904

33,171,541

888,191:44

373,320

V.

Värmland-Dalarna .........

8,580,405

4,740,750

194,434: —

81,720

VI.

Mellersta Norrland.........

6,389,614

3,900,123

154,507: 06

64,980

VII.

Norrbotten ..................

1,944,604

1,019,735

55,632: 4 6

23,400

Summa

202,098,015

151,227.645

4,280,943: 87

1,800,000

Till prisutjämn.

Kraftfoderaccis-

Prisutjäraningsbidrag

kr.

kr.

å öre/kg.

kr.

I.

Stockholm.....................

801,402: 2 4

91,732

2.08

891,938: 74

II.

Småland .....................

259,238: 91

29,706

1.65

288,760:18

III.

Skåne..........................

670,957: 7 6

76,822

1.55

744,204

74

IV.

Västra Sverige...............

514,871:4 4

58,902

1.72

570,550

51

V.

Värmland-Dalarna .........

112,714: —

12,894

2.68

127,052: lo

VI.

Mellersta Norrland.........

89,527: 06

10,252

2.57

100,233. 16

VII.

Norrbotten ..................

32,232: 4 c

3,692

2.67

27,226: 92

Summa

2,480,948: 87

284,000

1.824

2,749,966: 35

Tillbaka till dokumentetTill toppen