Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36 (Utlåtande 1913:Ju36 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 mars 1913 kl. 8 e. in.

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om gemensamhetsfiske, lag om ändrad lydelse
av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och lag om
ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni
1896 om rätt till fiske, dels ock en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till Riksdagen den 31 december 1912 avlåten, till jordbruksutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 6, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit Riksdagen antaga nedan intagna förslag till lag om gemensamhetsfiske,
lag om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken och
lag om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896
om rätt till fiske.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till innehållet i förberörda protokoll.

1 sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av ifrågavarande proposition inom Andra kammaren av herr
Erlansson väckt motion, nr 210, däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta,
att första punkten i 38 § av den föreslagna lagen om gemensamhetsfiske
skulle erhålla följande lydelse:

Böter som ådömas enligt 37 §, skola tillfalla den eller dem, vilkas
rätt blivit förnärmad.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 10 samt. 19 käft. (AV 36.)

.1wdbruksutskottets utlåtande Nr 36.

Utskottet.

I fråga om de av motionären till stöd för framställningen anförda
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Det förslag till lag om gemensamhetsfiske, som nu förelagts Riksdagen,
är byggt på väsentligen enahanda grunder som det vid 1909 års
riksdag framlagda förslaget i samma ämne. Riksdagen uttalade då i
huvudsak sitt gillande av de principer, som i förslaget kommit till uttryck;
men då inom lagutskottet, som till förberedande behandling förehaft förslaget,
framställts så betydelsefulla anmärkningar såväl mot dess innehåll
i vissa hänseenden som ock mot dess form och uppställning, att utskottet
icke ansett sig kunna förorda dess upphöjande till lag, blev förslaget i
enlighet med utskottets hemställan av båda kamrarna avslaget.

Utskottet har funnit det nu föreliggande förslaget vara av beskaffenhet
att kunna, visserligen med några ändringar, för vilka här nedan skall
redogöras, av utskottet tillstyrkas.

En granskning av förslaget giver enligt utskottets mening vid handen,
att detsamma ur formell synpunkt, även om genom den verkställda omarbetningen
icke alla anledningar till anmärkningar av dylik natur blivit
undanröjda, likväl måste anses vara det tidigare förslaget icke obetydligt
överlägset. Sålunda synes förslaget i dess helhet genom den revision,
detsamma underkastats, hava vunnit i klarhet och överskådlighet, varjämte
en del i det tidigare förslaget upptagna, väl omständliga detaljbestämmelser,
på sätt Riksdagen påyrkat, förkortats och förenklats. Åven i åtskilliga
andra hänseenden, för vilka departementschefen i sitt yttrande till det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet för den 24 maj 1912 närmare
redogjort, hava i enlighet med Riksdagens anvisningar sådana formella
förbättringar vidtagits, att ur dylik synpunkt enligt utskottets mening
hinder för förslagets antagande numera icke torde föreligga.

Beträffande härefter de av Riksdagen mot det äldre förslaget framställda
anmärkningarna av saklig natur må till en början påpekas, hurusom,
på sätt Riksdagen önskat, bestämmelsen om företrädesrätt för delägare,
som ägde tala för mer än hälften av tiskeriområde, att vid fiskets upplåtande
på arrende själva på vissa villkor övertaga detsamma, i det nya
förslaget utgått och ersatts med eu för minoritetens rätt mera tryggande
bestämmelse, att ut arrenderingen av fiske städse, där ej delägarne enhälligt
överenskomma om annat förfaringssätt, skall ske å offentlig auktion.

Jämväl stadgandena om ändring av grunderna för gemensamhetsfiske
och om gemensamhetsfiskes upphörande hava i det nya förslaget, i
anledning av Riksdagens erinran därom att fråga kunde uppkomma om
vattnets användande för annat ändamål än fiske, underkastats nödig
jämkning.

Jordbruksutskottets utlåtande. Nr Hd.

Vad Riksdagen anfört beträffande önskvärdheten av att i den nya
lagen måtte intagas bestämmelser angående strändernas begagnande, i den mån
sådant kunde erfordras för fiskets bedrivande, samt att särskilda garantier
träffades, för att ett inrättat gemensamhetsfiske, synnerligast om det upplåtits
på arrende, under tiden för sitt bestånd bedreves rationellt, bär
däremot icke i det nva förslaget vunnit beaktande. Ehuru utskottet
delar den av 1909 års Riksdag i förevarande avseende uttalade uppfattningen,
har utskottet dock, med hänsyn till vad av departementschefen
härutinnan anförts och då det torde kunna antagas, att Kungl. Maj:t, därest
olägenheter till följd av bristen på bestämmelser i ovanberörda hänseenden
i en framtid skulle komma att yppa sig, icke skall underlåta att taga under
övervägande, vilka åtgärder härav kunna påkallas, funnit sig icke böra
vidhålla kravet på införandet i nu ifrågasatta lag av bestämmelser av ovan
antydd art.

Icke heller den av 19i>9 års Riksdag framställda anmärkningen i
fråga om de stadgande!! om hörande av statens fiskeritjänstexnan m. m.,
vilka innefattades i 29, 30 och 32 §§ av 1909 års förslag och vilka äga
sin motsvarighet i det nuvarande förslagets 13, 33 och 34 §§. hava vid
uppgörandet av det nya förslaget vunnit avseende. Då det emellertid, på
sätt departementschefen närmare utvecklat, torde kunna anses befogat att,
såsom förslaget innebär, göra skillnad mellan de fall, då förrättning på
stället skall äga rum och då endast vederbörandes yttrande skall inhämtas,
har utskottet icke ansett sig böra framställa någon erinran mot förslaget
i denna del.

Vad slutligen beträffar den av Riksdagen framställda anmärkningen
mot den i det tidigare förslagets 1L § intagna bestämmelsen om rätt för
delägare, som arrenderar gemensamhetsfiske, att vid erläggandet av arrendeavgiften
avdraga vad å honom belöper efter hans delaktighet i fisket, har
berörda anmärkning icke föranlett den ändring i förslaget, som av Riksdagen
åsyftats, i det nämligen i det nya förslagets 19 § återfinnes ett
stadgande av enahanda innebörd som det nyss omförmälda. Såsom av departementschefen
påpekats, saknades varje dylikt stadgande i det av kommitterade
utarbetade förslaget, men infördes i det år 1909 för Riksdagen
framlagda förslaget i samband därmed, att på grund av erinringar inom
högsta domstolen i förslaget upptogs förbud för delägare, som tillika är
arrendator, att deltaga i avgörandet av fråga om gemensamma medels användande
till åtgärder för fiskets främjande eller av annan fråga, vari
han såsom arrendator kunde vänta nytta eller skada av delägarnas beslut.
— De skäl, som av departementschefen anförts för bibehållandet av förevarande
stadgande, hava emellertid icke varit av beskaffenhet att kunna bi -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

bringa utskottet någon annan uppfattning i avseende å bestämmelsens
lämplighet än den vid frågans tidigare behandling av ^Riksdagen redan
uttalade. Att, på sätt Kung!. Maj:ts förslag innebär, ordna förhållandena
så, att en delägare, som tillika är arrendator och alltså oftast torde vara
den, som i främsta rummet kommer att draga nyttan av de till åtgärder
för fiskets främjande anslagna medel, själv i många fall helt befrias från
skyldigheten att bidraga till dylika åtgärder, torde enligt utskottets mening
vara alltför obilligt mot övriga delägare för att verkligen böra ifrågakomma.
Jämväl ur ren fiskevårdssynpunkt lärer en bestämmelse, som
leder till dylika konsekvenser vara mindre lämplig, då det med fog torde
kunna antagas, att delägare i gemensamhetsfiske komma att, åtminstone i
början av arrendeperioderna, bliva mindre benägna att över huvud taget
anslå någon del av de behållna arrendemedlen till åtgärder för fiskets
främjande. Bestämmelsen skulle sålunda på visst sätt vara ägnad att
motverka det ändamål — en rationellare fiskevård — vartill hela den
ifrågavarande lagstiftningen syftar.

Om utskottet sålunda icke kan dela departementschefens uppfattning
om önskvärdheten av bibehållandet av ifrågavarande stadgande, är
utskottet däremot villigt medgiva, att, såsom departementschefen framhållit,
även ett uteslutande av bestämmelsen skulle, åtminstone i ett avseende,
medföra olägenhet, i det nämligen delägare, som arrenderar fisket, skulle
kunna tvingas att bidraga till åtgärder för fiskets främjande utan att dock
äga rätt att deltaga i beslut om användandet av de för dylikt ändamål
anslagna medlen. Utskottet har emellertid trott sig finna en möjlighet
att undgå berörda olägenhet genom att i denna punkt återgå till det ursprungliga,
av kommitterade utarbetade förslaget och sålunda medgiva delägare,
som tillika är arrendator av fisket, rätt att deltaga i avgörandet av
frågor om gemensamma medels användande till fiskets främjande. Även
om det måhända kan anses formellt mindre riktigt att på dylikt sätt
medgiva en person rätt att deltaga i beslut, av vilka han själv omedelbart
kan vänta nytta eller skada, har utskottet icke kunnat finna någon materiell
olägenhet härav i detta fall vara att befara, helst som delägarenarrendatorn
enligt stadgandet i 29 § 1 mom. i varje fall icke äger utöva
rösträtt för mer än en tredjedel av de i omröstningen deltagandes sammanlagda
röstetal och sålunda aldrig lärer kunna tillvälla sig något otillbörligt
stort inflytande på omröstningens resultat. Utskottet, som icke
kunnat finna någon annan tilläventyrs mera tillfredsställande lösning av
ifrågavarande synnerligen svårlösta spörsmål, har sålunda ansett sig höra
föreslå, att andra momentet av 19 § måtte utgå samt tredje momentet
av 29 § underkastas nödig omredigering på sätt ovan antytts.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

Efter denna redogörelse för det nu föreliggande förslagets stallning
till de av Riksdagen vid frågans tidigare behandling fram stil lida. anmärkningarna,
övergår utskottet, som, utöver vad ovan sagts, endast i några
få punkter funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, till en
redogörelse för berörda erinringar.

§ 3.

Då enligt utskottets mening såsom ett önskemål framstår, att de
inskränkningar i utövningen av fiskerätten, som delägare i gemensamhetsfisken
måste underkasta sig, såvitt möjligt anpassas efter det i varje fall
i dylikt hänseende föreliggande behovet, har utskottet, som ansett fiske
med drag och svirvel i åtskilliga delar av landet saklöst kunna tillåtas för
delägare i gemensamhetsfiske, åtminstone om de enhälligt därom överenskomma,
men funnit tvekan kunna uppstå, huruvida lagstadgandet med den
föreslagna avfattningen medgiver dylik överenskommelse eller är av tvingande
natur, funnit sig böra föreslå intagande i paragrafens första moment av
en uttrycklig bestämmelse därom, att delägare i gemensamhetsfiske, som
disponeras på i paragrafen angivet sätt, efter enhällig överenskommelse, äga,
envar i honom tillkommande vatten, idka fiske med svirvel och drag.
Härigenom undanröjes ock varje tvivel om att övriga i §:ns andra moment
omförmälda fiskesätt, i trots av tilläventyrs mellan delägarna träffade överenskommelser
i motsatt riktning, under alla omständigheter äro uteslutna i
vatten, där gemensamhetsfiske är inrättat.

Den sålunda föreslagna lagändringen förutsätter viss ändring i de i
37 § intagna straffbestämmelser, som nedan skall beröras.

§ 9.

Paragrafen torde böra kompletteras med en bestämmelse av innehåll, att,
i händelse vid uppskattning förrättningsmannen och vardera gode mannen
har sin särskilda mening, förrättningsmannens skall gälla.

§ 37.

Den enligt vad ovan sagts föreslagna ändringen i 3 § torde, såsom
antytts, böra föranleda därtill, att den i denna § stadgade straffpåföljden
utsträckes till att omfatta alla de fall, då någon* som i följd av gemen -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

samhetsfiskes inrättande allenast äger rätt till visst eller vissa slag av
fiske i honom tillkommande vatten, likväl där bedriver annat slag av fiske.

§ 41.

Utskottet föreslår i denna § en mindre ändring, som dock är av
rent redaktionell natur.

Vidkommande härefter den av herr Erlansson i anledning av ifrågavarande
lagförslag väckta motionen synes densamma grunda sig å en sammanblandning
av begreppen straff och skadestånd. Den som för överträdande
av den honom tillkommande fiskerätten blivit dömd till böter enligt
den ifrågasatta nya lagen, är naturligen, därest genom förseelsen skada
åsamkas annan, skyldig att, i händelse av yrkande från dennes sida, till
honom utgiva ersättning med belopp, motsvarande värdet av den lidna
skadan. Utskottet har sålunda funnit sig böra avstyrka bifall till motionen.

Beträffande slutligen de av Kungl. Maj:t framlagda förslagen till lag
om ändrad lydelse av 11 kap. 13 § rättegångsbalken samt till lag om
ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om rätt till
fiske hava desamma icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med tillkännagivande att Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändrat
skick av Riksdagen bifallas, måtte, i anledning av
densamma och med avslag å den av herr Erlansson
väckta motionen, för sin del antaga följande förslag till

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36‘.

(Kun()l. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslug.)

!) Lag

om gemensamhetsfiske.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

År fiskevatten oskift eller eljest tillhörigt två eller flera, må delägarna
besluta, att fisket i vattnet skall vara gemensamhetsfiske. För beslutets
giltighet erfordras fastställelse av Konungens befallningshavande.

Gemensamhetsfiske skall, efter vad delägarna besluta, inrättas för
visst antal år, minst tio och högst tjugufem.

2 §•

Gemensamhetsfiske skall antingen nyttjas av delägarna i bolag eller
upplåtas på arrende eller ock, om fisket ej är tillgodogjort på något av
nu angivna sätt, brukas av delägarna var för sig enligt fastställd plan.

3 §•

Utan hinder av att gemensamhetsfiske
nyttjas av delägarna i bolag
eller upplåtits på arrende have delägare
rätt att själv och med sitt husfolk
idka mete i honom tillkommande
vatten. Gemensamhetsfiske, som skall
brukas av delägarna var för sig enligt
fastställd plan, må ej, innan plan
blivit fastställd, nyttjas annorledes
än nu är sagt.

3 §•

Utan hinder av att gemensamhetsfiske
nyttjas av delägarna i bolag
eller upplåtits på arrende have delägare
rätt att själv och med sitt
husfolk i honom tillkommande vatten
idka mete ävensom, där delägarna
därom enhälligt överenskomma, fiske
med drag och svirvel. Gemensamhetsfiske,
som skall brukas av delägarna
var för sig enligt fastställd

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

Såsom mete är ej att anse fiske plan, må ej, innan plan blivit fastmer!
ståndkrok, långrev, utter, drag ställd, nyttjas annorledes än nu är
eller svirvel, ej heller slantning. sagt.

Såsom mete är ej att anse fiske
med ståndkrok, långrev, utter, drag
eller svirvel, ej heller slantning.

4 §■

Har ej mellan delägarna träffats enhällig överenskommelse om särskild
beräkningsgrund för deras delaktighet i gemensamhetsfisket, njute
en var av dem sådan delaktighet, om vattnet är i sin helhet oskift, efter
sin andel däri och i annat fall efter det jämlikt 9 § bestämda värdet å
hans andel i avkastningen av fisket i vattnet. Vad nu är stadgat skall,
med iakttagande av vad i 29 § sägs, äga motsvarande tillämpning beträffande
delägares rösträtt vid beslut i fråga om gemensamhetsfiskes inrättande
eller annan angelägenhet, som rör sådant fiske.

Om inrättande av gemensamhetsflske.

5 §•

Uppstår fråga om inrättande av gemensamhetsfiske, och enas icke
samtliga delägare såväl härom som angående tiden för gemensamhetsfiskets
bestånd och sättet för dess tillgodogörande samt, därest fisket skall
enligt plan brukas av delägarna var för sig, angående sådan plan ävensom,
då fiskevattnet ej är i sin helhet oskift, om grunden för beräkning
av delaktigheten i gemensamhetsfisket och av delägarnas rösträtt, skall
frågan företagas till prövning vid förrättning på stället.

Till hållande av sådan förrättning förordne Konungens befallningshavande,
efter ansökning av delägare, statens fiskeritjänsteman eller, vid
förfall för honom, annan sakkunnig, som är av lantbruksstyrelsen godkänd.
I ansökningen skola uppgivas fiskevattnets belägenhet och omfattning
ävensom, såvitt ske kan, de fastigheter saken angår samt ägarnas
och innehavarnas namn och hemvist.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

6 §•

Förrättningsmannen skall, efter samråd med sökanden, bestämma tid
och ställe för förrättningen samt härom lämna uppgift till Konungens
befallningshavande, och läte befallningshavanden kungörelse om förrättningen
införas i länskungörelserna samt minst fjorton dagar före förrättningen
ej mindre uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet
är beläget, än även införas i tidning inom orten.

Finnes saken angå fiskevatten, tillhörigt kronan eller allmän inrättning,
och är ej boställshavare eller arrendator jämlikt 31 § 2 mom. första
stycket behörig att för fiskevattnet föra talan, varde ombud till bevakande
av kronans eller inrättningens rätt utsett av Konungens befallningshavande
eller annan myndighet, som sådant må tillkomma; och give Konungens
befallningshavande, då annan myndighet skall utse ombud, denna myndighet
underrättelse om saken så tidigt, att ombudet kan tillstädeskomma vid
förrättningen.

7 §•

Yppas vid förrättning giltig anledning till ovisshet, huruvida fiskevatten
är skiftat eller icke, eller angående rätta sträckningen av ägogräns
i vattnet, och kan ej enighet uppnås, skall föi’rättningen inställas och förrättningsmannen
om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshavande,
som förklarar frågan om gemensamhetsfiskes inrättande förfallen.

8 §■

Finner förrättningsmannen för fiskets ändamålsenliga utövande erforderligt,
att gemensamhetsfisket skall omfatta jämväl vatten, som icke
avses i ansökningen, uppskjute han förrättningen och göre om förhållandet
anmälan hos Konungens befallningshavande med uppgift å detta vattens
belägenhet och omfattning, de ytterligare fastigheter, saken förmenas angå,
samt ägarnas och innehavarnas namn och hemvist, varefter befallningshavanden
föranstaltar om att enligt 6 § den nya tiden för förrättningen
kungöres och allmänt ombud, om sådant erfordras, varder utsett.

9 §• 9 §.

År fiskevattnet ej i sin helhet År fiskevattnet ej i sin helhet

oskift, och träffas icke enhällig över- oskift, och träffas icke enhällig över Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 10 saml. 19 käft. (Nr 36.) 2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

enskommelse om granden för beräkning
av delaktigheten i gemensamhetsfisket
och av delägarnas rösträtt,
skall uppskattning verkställas av
värdet å den årliga avkastning, som
fisket i varje särskild del av fiskevattnet,
vari fiskerätt tillkommer en
delägare eller flera delägare samfällt,
kan beräknas lämna vid sådan utövning
av fisket, att fisktillgången
icke förminskas. Om fiskerätt i viss
del av fiskevattnet tillkommer flera
delägare samfällt, skall för en var
av dem uträknas, huru stor del av
det uppskattade värdet å samfällighetens
årliga avkastning belöper å
honom efter hans lott i samfälligheten.

Vid uppskattningen skall förrättningsmannen,
om någon delägare
det påkallar, biträdas av två för sakkunskap
och pålitlighet kända, med
fiskeriförhållandena i orten förtrogna
gode män, vilka utses av delägarna
eller, därest de icke om valet sämjas,
av Konungens befallningshavande
på anmälan av förrättningsmannen.
Uppkomma mellan förrättningsmannen
och gode männen olika meningar,
galle den mening, om vilken
de flesta förena sig.

(Utskottets förslag.)

enskommelse om grunden för beräkning
av delaktigheten i gemensamhetsfisket
och av delägarnas rösträtt,
skall uppskattning verkställas av
värdet å den årliga avkastning, som
fisket i varje särskild del av fiskevattnet,
vari fiskerätt tillkommer eu
delägare eller flera delägare samfällt,
kan beräknas lämna vid sådan utövning
av fisket, att fisktillgången
icke förminskas. Om fiskerätt i viss
del av fiskevattnet tillkommer flera
delägare samfällt, skall för en var
av dem uträknas, huru stor del av
det uppskattade värdet å samfällighetens
årliga avkastning belöper å
honom efter hans lott i samfälligheten.

10 §.

Förrättningsmannen skall föranstalta om fullständig utredning av
alla på frågan inverkande omständigheter och därefter för delägarna framlägga
utlåtande, med angivande särskilt, huruvida han anser gemensam -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

hetsfiske böra inrättas i fiskevattnet, samt huru fisket enligt hans åsikt
lämpligast skall nyttjas. Anser förrättningsmannen fiskets brukande av
delägarna var för sig enligt fastställd plan kunna ifrågakomma, skall han
uppgöra och i utlåtandet framlägga förslag till plan.

11 §•

Sedan förrättningsmannens utlåtande framlagts, skall inför honom
anställas omröstning angående frågan, huruvida gemensamhetsfiske skall
inrättas, så ock för huru många år sådant fiske skall komma till stånd samt
om fiskets upplåtande på arrende eller antagande av plan för fiskets brukande
av delägarna var för sig; och skall härvid frågan om gemensamhetsfiskes
inrättande företagas till avgörande efter övriga nu nämnda
frågor, om någon delägare det yrkar.

För beslut om gemensamhetsfiskes inrättande erfordras beträffande
fiskevatten, som är i sin helhet oskift, mer än hälften och i fråga om
annat fiskevatten minst två tredjedelar av samtliga delägares rösttal.

Delägare, som gjort ansökning om förrättningsmans förordnande,
vare ej därav förhindrad att rösta mot inrättande av gemensamhetsfiske.

12 §•

Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande att, om någon
finner sig befogad till påminnelser i fråga om gemensamhetsfiskets inrättande
eller tillgodogörande eller beträffande uppskattning och uträkning,
varom i 9 § förmäles, sådana påminnelser må ingivas till Konungens befallningshavande
före klockan tolv å trettionde dagen från avslutningen.

Förrättningsmannen åligger att ofördröjligen till Konungens befallningshavande
insända det vid förrättningen förda protokoll jämte övriga
handlingar angående saken.

13 §.

Hava till Konungens befallningshavande inkommit handlingar, utvisande,
att delägarna utan förrättning, varom ovan sägs, träffat överenskommelse
om inrättande av gemensamhetsfiske, och är ej sådant fall för
handen, att enligt 5 § förrättning bort hållas, läte Konungens befallningshavande
genom kungörelse, som skall införas i länskungörelserna och tidning
inom orten samt uppläsas i kyrkan i den eller de socknar, där fiske -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kun(fl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vattnet är beläget, tillkännagiva, att handlingarna äro tillgängliga hos
befallningshavanden och att påminnelser i ärendet inå till honom ingivas
före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då kungörelsen upplästs
i kyrkan, eller, om den upplästs å olika dagar i särskilda socknars
kyrkor, från den dag, då den sist blivit uppläst. Konungens befallningshavande
höre ock statens hskeritjänsteman.

14 §.

Beslut om inrättande av gemensamhetsfiske varde av Konungens befallningshavande
fastställt, om med hänsyn till fiskevattnets gränser
och omfattning samt förhållandena i övrigt sådant fiske finnes böra inrättas.

15 §.

Hava delägarna ej bestämt viss dag, från vilken beslutet om gemensamhetsfiskes
inrättande skall äga tillämpning, eller infaller av dem utsatt
dag, innan Konungens befallningshavandes beslut om fastställelse vinner
laga kraft, skall befallningshavanden bestämma dagen.

Om gemensamhetsfiskes nyttjande av delägarna i bolag.

16 §.

Gemensamhetsfiske skall nyttjas av delägarna i bolag, om de enhälligt
överenskomma därom.

Nyttjas gemensamhetsfiske på nu angivet sätt, äge denna lag ej
tillämpning beträffande delägarnas inbördes förhållande och ordnandet av
deras gemensamma angelägenheter.

Om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende.

17 §.

För beslut, att gemensamhetsfiske skall upplåtas på arrende, erfordras
samma röstövervikt som för beslut om gemensamhetsfiskes inrättande i
fiskevattnet. Beslut om att dylik upplåtelse skall ske varde underställt

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Konungens befallningshavande, som, därest beslutet finnes i laga ordning
tillkommet, fastställer det till efterrättelse.

18 §.

Utarrenderingen skall ske å offentlig auktion, om ej delägarna enhälligt
överenskomma om annat förfaringssätt; och värde gjorda anbud
prövade av delägarna vid auktionen eller å sammanträde, som vid auktionen
utsättes att hållas sist å tionde dagen därefter.

Menar delägare, att, med avseende å anbudens beskaffenhet eller i
övrigt föreliggande förhållanden, anbud, som godkänts, icke bort antagas,
må han före klockan tolv å tjugonde dagen från anbudets godkännande
klaga hos Konungens befallningshavande; och äge befallningshavanden,
därest det finnes uppenbart, att delägarnas gemensamma bästa icke tillvaratagits,
förordna, att ny auktion skall hållas.

19 §•

Behållen arrendeavgift skall fördelas
efter delaktigheten i gemensamhetsfisket,
om ej delägarna besluta
att använda dylik avgift till
åtgärder för fiskets främjande.

År gemensamhets fiske utarrenderat
till delägare, må han vid erläggande
av arrendeavgiften avdraga
vad av behållningen ä honom belöper
efter hans delaktighet i fisket.

19 §.

Behållen arrendeavgift skall fördelas
efter delaktigheten i gemensamhetsfisket,
om ej delägarna besluta
att använda dylik avgift till
åtgärder för fiskets främjande.

20 §.

Sedan beslut fattats om gemensamhetsfiskes upplåtande på arrende,
vare beslut att, med ändring av vad sålunda bestämts, fisket skall brukas
av delägarna var för sig enligt fastställd plan icke giltigt, därest ej delägare
med mer än hälften av samtliga delägares rösttal förenat sig om
beslutet.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om gemensamhetsfiskes nyttjande av delägarna var för sig enligt

fastställd plan.

21 §.

Skall gemensamhetsfiske nyttjas av delägarna var för sig enligt
fastställd plan, varde plan av dem antagen.

Dylik plan skall innehålla föreskrifter om beskaffenheten och antalet
av de fiskredskap, som varje delägare må vid fisket begagna, samt, då
fråga är om oskift fiskevatten, angiva den ordning, i vilken delägarna
må använda de olika fiskeplatserna. I planen må jämväl införas bestämmelser
om viss fredningstid för särskilda fiskslag och om avsättande av
fredningsområden ävensom förbud mot fångande av fisk under viss storlek,
stadganden, som möjliggöra tillsyn därå att delägare icke använder andra
eller flera redskap än honom tillkommer, samt andra bestämmelser, som
kunna tjäna till främjande av fisket eller förekommande av tvist mellan
delägarna.

Ej må någon i plan tilläggas rätt att fiska i annan delägares fiskevatten,
med mindre denne lämnat medgivande därtill.

22 §.

Antagen plan för gemensamhetsfiskes brukande skall underställas
Konungens befallningshavande, som tillser huruvida planen tillkommit i
laga ordning samt överensstämmer med lag och författning, så ock, därest
delägare gjort påminnelse i sådant hänseende, huruvida planen kränker
dennes enskilda rätt eller icke är tjänlig för fiskets främjande.

År ej planen antagen vid förrättning, varom i 5 § förmäles, skall
tillfälle att avgiva påminnelser ofördröjligen beredas delägarna enligt vad
i 13 § sägs.

Planen skall av Konungens befallningshavande antingen oförändrad
fastställas eller ogillas. Vägras fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

23 §.

Har i plan för fiskevatten, som ej är i sin helhet oskift, upptagits
bestämmelse om avsättande av fredningsområde, och lider delägare, inom

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

{Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vars fiskevatten området skall avsättas, genom sådan åtgärd intrång i sin
fiskerätt, må bestämmelsen ej mot honom tillämpas, med mindre ersättning
för intrånget beredes honom.

Erinran härom skall införas i beslut om fastställelse å plan, som
nyss är sagd.

24 §.

Träffas ej överenskommelse angående ersättning, varom i 23 § förmäles,
skall ersättningen av tre ojäviga skiljemän fastställas till visst belopp
i penningar eller varor att årligen förskottsvis utgå. Bland skiljemännen
skall en utses av den till ersättning berättigade och en av övriga delägare,
varefter de sålunda utsedda tillkalla den tredje, som skall vara skiljemännens
ordförande. Tredskas någondera parten att utse skiljeman, eller
kunna de utsedda ej förena sig om valet av den tredje, äge domaren eller
utmätningsmannen i orten att förordna om valet.

Den, som ej nöjes med de flesta skiljemännens mening eller, om
alla äro av skilda meningar och dessa ej kunna till varandra jämkas, med
vad ordföranden säger, äge att draga tvisten under rättens prövning, så
framt han instämmer sin talan sist å nittionde dagen från det skiljemännens
beslut tillställdes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning
om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande
under rättens prövning. Ställes hos Konungens befallningshavande pant
eller borgen för ersättning, som, utöver vad skiljemännen bestämt, kan
varda fastställd, äge befallningshavanden förordna, att bestämmelsen om
fredningsområde må, ändå att den till ersättning berättigade söker ändring
i skiljemännens beslut, genast tillämpas mot erläggande tillsvidare av ersättning
enligt samma beslut.

25 §.

Fastställd plan skall, om den ej av Konungens befallningshavande
jämlikt 35 § förklaras skola upphöra att gälla, lända till efterrättelse,
intill dess bolag bildats för gemensamhetsfiskets nyttjande, eller ny plan
eller beslut om fiskets upplåtande på arrende efter vunnen fastställelse
trätt i tillämpning.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

{Kung!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Bestämmelser om syssloman samt vissa bestämmelser om delägarnas

sammanträden och beslut.

26 §.

Delägarna i gemensamhetsfiske skola, om de äro flera än tre eller
eljest någon, vars rätt är därav beroende, det yrkar, utse syssloman att
uppbära och omhänderhava samt, i den mån det skall ske, fördela delägarna
samfällt tillkommande medel ävensom mottaga uppsägning och annat meddelande,
som rör fisket.

Utse ej delägarna syssloman, då sådant skall ske, äge Konungens
befallningshavande att på ansökan av någon, vars rätt är därav beroende,
utse syssloman. Delägare eller den, som enligt 31 § äger föra hans talan,
vare, om han av Konungens befallningshavande utses till syssloman, skyldig
mottaga uppdraget utan rätt till arvode för dess utförande; äge dock att
efter fem år avgå och vare sedermera ej skyldig ånyo mottaga befattningen,
förrän ytterligare fem år förflutit.

Syssloman må genom delägarnas beslut entledigas, dock att av Konungens
befallningshavande utsedd syssloman skall innehava befattningen,
till dess hos befallningshavanden visats, att delägarna utsett annan syssloman
och att denne åtagit sig uppdraget.

27 §.

Huru delägarna skola kallas till sammanträde bestämmes, sedan dem
beretts tillfälle att yttra sig i ämnet, av Konungens befallningshavande,
då beslut om gemensainhetsfiskes inrättande fastställes.

Om tid och ort för sammanträde bestämme delägarna. Syssloman
må ock utlysa sammanträde, som han finner erforderligt. Påfordra delägare
med minst eu tiondel av samtliga delägares rösttal hos syssloman
sammanträde för uppgivet ändamål, skall sammanträde utlysas. Har syssloman
ej senast fjorton dagar efter sådan påfordran utlyst sammanträde
att hållas inom fjorton dagar, åligger det, på anmälan av delägare, domaren
eller utmätningsmannen i orten att ofördröjligen utlysa sammanträde.
Lag samma vare, om syssloman ej finnes och val av syssloman skall ske.

Vid sammanträde föres ordet av den, som de närvarande därtill
utse. Protokoll skall vid sammanträde föras genom ordförandens försorg.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

28 §.

Ej må genom beslut av delägarna tillskott i penningar, varor eller
arbete åläggas delägare, som ej biträtt beslutet; ej heller må annorledes än
genom enhällig överenskommelse mer än hälften av influten arrendeavgift

O o

anvisas^ till åtgärder för fiskets främjande.

29 §.

Vid omröstning i andra frågor
än de i 1, 17, 2(3 och 33 §§ omförmälda
må icke för någon delägare
beräknas mer än en tredjedel av de
i omröstningen deltagandes sammanlagda
rösttal.

Då ej annat är för visst fall stadgat,
galle den mening, som erhåller
högsta rösttalet, eller, vid lika rösttal,
den mening, varom de flesta röstande
förenat sig. Aro även efter sådan
beräkning rösterna lika delade, avgöres
val genom lottning, men galle
i annan fråga den mening, som biträdes
av ordföranden vid sammanträdet
eller, därest omröstning sker
under förrättning, varom ovan sägs,
av förrättningsmannen.

Har delägare avgivit anbud vid
auktion enligt 18 §, må han ej deltaga
i prövningen av de gjorda anbuden,
och äge ej heller delägare,
som ensam eller jämte andra arrenderar
gemensamhetsfisket, deltaga i
avgörandet av fråga om gemensamma
medels användande till åtgärder för
fiskets främjande eller av annan
fråga, vari han såsom arrendator
kan vänta nytta eller skada av delägarnas
beslut.

Bihang till Riksdagens protokoll 1

29 §.

Vid omröstning i andra frågor
än de i 1, 17, 20 och 33 §§ omförmälda
må icke för någon delägare
beräknas mer än en tredjedel
av de i omröstningen deltagandes
sammanlagda rösttal.

Då ej annat är för visst fall stadgat,
galle den mening, som erhåller
högsta rösttalet, eller vid lika rösttal,
den mening, varom de flesta
röstande förenat sig. Äro även efter
sådan beräkning rösterna lika delade,
avgöres val genom lottning, men
galle i annan fråga den mening, som
biträdes av ordföranden vid sammanträdet
eller, därest omröstning sker
under förrättning, varom ovan sägs,
av förrättningsmannen.

Har delägare avgivit anbud vid
auktion enligt 18 §, må han ej deltaga
i prövningen av de gjorda anbuden,
och äge ej heller delägare,
som ensam eller jämte andra arrenderar
gemensamhetsfisket, att i annat
fall än i § 19 omförmäles deltaga
i avgörandet av fråga, vari han såsom
arrendator kan vänta nytta eller
skada av delägarnas beslut.

10 samt. 10 käft. (Nr 36.)

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

30 §.

Delägarna må åt syssloman eller annan av dem utsedd person uppdraga
sin beslutanderätt i fråga, för vars avgörande ej erfordras enhällig
överenskommelse eller viss röstövervikt.

31 §.

1 mom. Innehavare av stadgad åborätt till fastighet, som tillhör
kronan eller allmän inrättning, vare i avseende å tillämpningen av denna
lag att anse såsom ägare av fastigheten.

2 mom. Boställshavare, som själv brukar bostället, och arrendator
av boställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderat, äge föra talan
för fiskevatten, som han i nämnda egenskap äger nyttja. Samma rätt tillkomme
arrendator av annan genom offentlig myndighet utarrenderad fast
egendom.

Är eljest fast egendom utarrenderad, tillkomme, om ej annat förbehåll
skett, den rätt nyss är sagd arrendatorn; dock må ej utan upplåtatarens
samtycke arrendatorn lämna medgivande, som i 21 § tredje stycket
omförmäles, eller deltaga i beslut

i fråga om bestämmande av särskild beräkningsgrund för delaktigheten
i gemensamhetsfiske eller för delägares rösträtt enligt vad i 4 §
sägs eller

i frågor, som omförmälas i 1, 17, 20 och 33 §§.

Såväl ägare som boställshavare och arrendator vare berättigad:

att jämlikt 9 § påkalla biträde av gode män vid förrättnings företagande,

att enligt vad i 11 § sägs yrka, att omröstning rörande vissa frågor
skall äga rum, innan frågan om gemensamhetsfiskes inrättande företages
till avgörande,

att jämlikt 18 § klaga över prövningen av arrendeanbud,

att enligt 24 § klandra skiljemäns beslut,

att ingiva påminnelser i de fall, då sådant enligt denna lag i allmänhet
är tillåtet, samt

att åtala förseelse, varom i 37 § förmärs.

32 §.

Vad delägarna beslutat i fråga, som ankommer på deras avgörande,
galle mot ny delägare.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

1!)

(Kanal. May.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Om ändring av grunderna för gemensamhetsflske samt om gemensamhets flskes

uppkörande.

33 §.

Ändring av området för gemensamhetsfiske må ej ske, med mindre
beslut därom biträdes dels av delägare i det ursprungliga området, vilka
äga minst två tredjedelar av delägarnas hela rösttal, dels ock av delägare
i det vatten, om vars tilläggande eller avskiljande fråga år, med det rösttal,
som erfordras för beslut om gemensamhetsfiskes inrättande i samma vatten.
Beslut om sådan ändring skall underställas Konungens befallningshavande,
som, därest ändringen finnes lämpligen böra äga rum, fastställer beslutet
till efterrättelse.

I avseende å ändring, som i första stycket sägs, äge vad i 5—13
§§ är stadgat motsvarande tillämpning. Är fråga om tillökning av gemensamhetsfiskes
område, skall vad i 9 § stadgas om uppskattnings företagande
äga tillämpning jämväl med avseende på det ursprungliga området,
utan hänsyn till om uppskattning beträffande detta område förut skett.
Är däremot fråga allenast om fiskevattens avskiljande, må förnyad uppskattning
ej företagas, med mindre Konungens befallningshavande, sedan
tillfälle beretts delägarna att yttra sig och förrättningsmannen blivit hörd,
finner nödigt att förordna om uppskattnings företagande.

34 §.

Har efter gemensamhetsfiskes inrättande fiskevatten, som ingår däri,
blivit delat, och erfordras för bestämmande av det å varje del belöpande
rösttal sådan uppskattning, som i 9 § omförmäles, äge Konungens befallningshavande,
på ansökan av delägare i fiskevattnet, förordna om förrättning
för sådan uppskattning.

Finnes till följd av fastighets delning erforderligt att vidtaga jämkning
i fastställd plan för gemensamhetsfiskes brukande, förordne därom
Konungens befallningshavande på ansökan av delägare i fastigheten. Innan
ärendet företages till avgörande, skall tillfälle att ingiva påminnelser beredas
delägarna enligt vad i 13 § sägs samt statens fiskeritjänsteman höras
eller ock förrättning på stället företagas, om Konungens befallningshavande
finner sådan erforderlig.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

( Utskottets förslag.)

35 §.

Har under en sammanhängande tid av tre år gemensamhetstiske icke
varit på arrende upplåtet och ej heller överenskommelse om fiskets nyttjande
i bolag eller fastställd plan för fiskets brukande varit gällande, äge
Konungens befallningshavande, på ansökan av delägare, förklara beslutet
om gemensamhetsfiskes inrättande förfallet.

Om genom fiskevattens användande för annat ändamål än fiske eller
i följd av sjösänkning, naturhändelse eller annan omständighet gemensamhetsfiske
undergått väsentlig förändring till beskaffenhet eller gränser, äge
Konungens befallningshavande, efter ansökan av delägare, antingen förklara
beslutet om gemensamhetsfiskes inrättande förfallet eller förordna om förrättning
för uppskattning enligt 9 § eller för uppgörande av förslag till
ny plan för fiskets brukande eller ock, om sådan plan antagits utan förrättning,
bereda delägarna tillfälle att avgiva påminnelser enligt vad i 13 §
sägs; och äge Konungens befallningshavande, även om icke ny plan
antages och av befallningshavanden fastställes, förklara, att förut fastställd
plan skall upphöra att gälla.

Konungens befallningshavande må ej förklara beslut om gemensamhetsfiskes
inrättande förfallet, innan delägarna enligt vad i 13 § sägs erhållit
tillfälle att ingiva påminnelser i ärendet samt statens fiskeritjänsteman
blivit i saken hörd.

36 §.

Med avseende å förrättning, som jämlikt 34 eller 35 § skall företagas,
galle i tillämpliga delar vad i 5, 6 samt 9—12 §§ är stadgat.

Straffbestämmelser.

37 §.

Den, som i följd av gemensamhetsfiskes
inrättande allenast äger
rätt att meta i honom tillkommande
vatten men likväl där idkar annat
slag av fiske, så ock den, som fiskar
i strid mot fastställd plan, dömes,

37 §.

Den, som i följd av gemensamhetsfiskes
inrättande allenast äger
rätt till visst slag av fiske i honom
tillkommande vatten men likväl där
idkar annat slag av fiske, så ock den,
som fiskar i strid mot fastställd plan

Jordbruksutskottets utlåtande Nr •96‘.

(Kungl. Maj:ts förslug.)

om ej gärningen är belagd med
straff i allmänna strafflagen, till böter
från och med fem till och med
etthundra kronor.

Förseelse, varom nu är sagt, må
ej, därest den endast förnärmar enskild
persons rätt, åtalas av annan
än delägare i gemensamhetsfisket
eller arrendator av fisket.

(Utskottets förslug.)

dömes, om ej gärningen är belagd
med straff i allmänna strafflagen, till
böter från och med fem till och med
etthundra kronor.

Förseelse, varom nu är sagt, må
ej, därest den endast förnärmar enskild
persons rätt, åtalas av annan
än delägare i gemensamhetsfisket
eller arrendator av fisket.

38 §.

Böter, som ådöraas enligt 37 §, skola tillfalla kronan. Saknas tillgång
till deras fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

39 §.

För förrättning, varom i 5 och 9 §§ sägs, skall utgå ersättning till
förrättningsmannen och gode män enligt vad särskilt stadgas. Ersättning,
som ej av allmänna medel gäldas, jämte kostnad för kungörelser och annat,
som för förrättningen är av nöden, skall sökanden genast förskjuta. Kommer
gemensamhetsfiske till stånd, gäldas sådan ersättning och kostnad av
delägarna efter vars och ens delaktighet i gemensamhetsfisket; dock vare
boställshavare samt arrendatorer, som i 31 § 2 mom. första stycket avses,
pliktiga gälda vad av ersättningen och kostnaden belöper å fiskevatten,
som av dem innehavas.

Vad i första stycket stadgas äge motsvarande tillämpning i avseende
å förrättning, som jämlikt 33, 34 eller 35 § skall företagas.

40 §.

Beslut, som Konungens befallningshavande jämlikt denna lag meddelar,
skall införas i länskungörelserna och tidning inom orten samt uppläsas
i kyrkan i den eller de socknar, där fiskevattnet är beläget.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Mot Konungens befallningshavandes beslut må talan fullföljas hos
Konungen genom besvär, vilka skola till vederbörande statsdepartement
ingivas före klockan tolv å sextionde dagen från den dag, då beslutet
upplästs i kyrkan, eller, därest beslutet upplästs å olika dagar i särskilda
socknars kyrkor, från den dag, då det sist blivit uppläst.

Beslut, varigenom plan för gemensamhetsfiskes brukande fastställts,
lände till efterrättelse utan hinder av förd klagan.

41 §.

Sträcker sig fiskevatten, om vilket
fråga är, genom två eller flera
län, höre ärendet under Konungens
befallningsbavande i det län, där
största delen av fiskevattnet är belägen;
dock att, sedan befallningshavanden
i visst län meddelat förordnande
för förrättningsman jämlikt
5 § eller, utan att förrättning företagits,
fastställt beslut om gemensamhetsfiskes
inrättande, samme beta
llningshavandc städse skall fortfarande
handlägga ärenden angående
gemensamhetsfisket.

41 §.

Sträcker sig fiskevatten, om vilket
fråga är, genom två eller flera
län, höre ärendet under Konungens
befallningshavande i det län, där
största delen av fiskevattnet är belägen
; dock att, sedan befallninghavanden
i visst län meddelat förordnande
för förrättningsman jämlikt
5 § eller, utan att förrättning företagits,
fastställt beslut om gemensamhetsfiskes
inrättande, samme befallningshavande
fortfarande skall
handlägga ärenden angående gemensamhetsfisket.

42 §.

Den rätt, vilken tillkommer ägare av fiske, varmed äganderätt till
grunden ej är förenad och som avser fångst av allenast visst eller vissa
fiskslag, skall ej beröras av gemensamhetsfiskes inrättande.

Har, innan denna lag trätt i kraft, fiskevatten utarrenderats, antingen
särskilt för sig eller under sådana villkor att avtalet uppenbarligen avser
huvudsakligast fiskerätten, eller har före denna lags trädande i kraft rätt
att fiska i vatten upplåtits annorledes än genom utarrendering av vattnet,
och inrättas gemensamhetsfiske, som omfattar jämväl sådant fiskevatten,
vare godkännande av fiskerättens innehavare erforderligt för giltigheten av
beslut att upplåta gemensamhetsfisket på arrende.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr Hd.

(Kunyl. Maj:ts forslat/.)

(Utskottets förslag.)

v) Lag

om ändrad lydelse av II kap. 13 § rättegångsbalken.

Härigenom förordna», att 11 kap. 13 § rättegångsbalken skall erhålla
följande ändrade lydelse:

I mål angående gruva, som tillhör flera gemensamt, må stämning å
delägarna delgivas gruvföreståndaren; och svare denne delägarna för att
ofördröjligen stämningen föredrages å stämma eller i besannad avskrift
överlämnas till varje delägare.

Skola delägarna i gemensamhetsfiske, för vilket syssloman är utsedd,
stämmas i sak, som rör gemensamhetsfisket, må stämningen delgivas sysslomannen;
och svare denne delägarna för att stämningen ofördröjligen föredrages
å sammanträde med delägarna eller i besannad avskrift överlämnas
till en var av dem.

3) Lag

om ändrad lydelse av 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni 1896 om

rätt till fiske.

Härigenom förordnas, att 10, 13 och 14 §§ i lagen den 27 juni
1896 om rätt till fiske skola erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

Oskift fiskevatten må alla, som däri äga del, bruka efter ty de
kunna sämjas. Sämjas de ej, lägge rätten dem emellan, huru fisket utan
förfång för någon av dem må nyttjas. Fiskebyggnad have ock en var
lov att uppföra allt efter som han äger del i samfälligheten och lägenhet
därtill finnes. År ej lägenhet för varje delägare att uppföra särskild
fiskebyggnad, bjude den, som vill bygga, de övriga att deltaga; vilja de
ej, och prövar rätten, att byggnaden kan göras utan skada för dem, bestämme
rätten, på vad sätt, villkor och tid byggnaden må uppföras och
nyttjas.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

(.Knngl. Maj:ts förslag.) {Utskottris förslag.)

I oskift fiskevatten må ej en delägare utan de flesta övrigas samtycke
upplåta fiskerätt åt någon, som ej är delägare.

Vad i denna § är stadgat skall ej äga tillämpning beträffande fiskevatten,
som utgör gemensamhetsfiske eller ingår i sådant fiske.

13 §.

Om gemensamhetsfiske så ock om lapparnas rätt till fiske i vissa
delar av riket galle vad särskilt är stadgat.

14 §.

Fast eller rörlig fiskredskap, som kan hindra fisken att framgå, må
ej utsättas i kungsådra.

I älv, ström, å eller sund, där kungsådra ej finnes, men fisken har
sitt drev, skall en sjättedel av bredden i djupaste vattnet lämnas fri från
redskap, varom nyss är sagt, där ej Konungens befallningshavande efter
rättägandes och sakkunnigs hörande giver lov till redskapens användande.
År i ty fall fråga om fiskebyggnad, som kan förorsaka uppdämning, lände
jämväl till efterrättelse vad därom är särskilt stadgat.

Har vatten, däri fisket är gemensamhetsfiske, gemenskap med annat
vatten endast genom sådant sund, tillflöde eller avlopp, där kungsådra ej
finnes, må Konungens befallningshavande, på ansökan av delägarna i
gemensamhetsfisket, efter rättägandes och sakkunnigs hörande giva delägarna
lov att avstänga samma sund, tillflöde eller avlopp medelst anordning,
som hindrar fisken att framgå, dock att, där fråga är om anordning,
som kan förorsaka uppdämning, vad om fiskebyggnad för ty fall är stadgat
jämväl skall lända till efterrättelse.

Stockholm den 3 mars 1913.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: hrr Persson, frih. De Geer, Fahlén, Lindblad, Pers, Ericsson, Nilsson i Kabbarp,
Kronlund, Ingeström, Barthelson, Berggren (utom vid §§ 1 och 2), Lundström,
Ekerot, Tysk, Olausson och Nilsson i Linnås (utom vid §§ 1 och 2); ävensom
Odelberg och Andersson vid §§ 1 och 2.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO,

Reservationer:

av I). Persson i fråga om 11 §;

av N. A. Nilsson, G. A. E. Kronlund, A. L. Lundström, P. Tysk
och C. L. Olausson, vilka ansett, att för beslut om gemensam hetsfiskes
inrättande borde vid rösträttens utövande tillämpas principen om lika
rösträtt för delägarna i fisket: samt

av G. L. De Geer och A. H. Fahlén, som beträffande 19 och 29 §§
ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag
oförändrat.

Bihang till Riksdagens -protokoll 1913. 10 sand. 19 Käft. (Nr 36.)