Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

Utlåtande 1965:Ju28 - höst

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196i församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av
statsverket, m. m., såvitt berättelsen hänvisats till
jordbruksutskottet.

Berättelsen har, såvitt avser §§ 28—31, hänvisats till jordbruksutskottet.

1 :o) Domänverkets fastighetsköp. Under jordbruksdepartementet, § 28,
har revisorerna berört vissa med domänverkets inköps- och försälj ningsverksamhet
sammanhängande frågor under tiden efter år 1956 (Del I, s.
261—280).

Utlåtanden har avgivits av domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen (Del II,
s. 171—174).

Utskottet. 1958 års B-riksdag (SU B 34 p. 38, rskr B 56) framförde i anledning
av 1957 års revisorers berättelse erinringar mot att man tillåtit en
del av de vid domänverkets fastighetsförsäljningar inflytande medlen att
ansamlas på markfonden i stället för att enligt gällande riktlinjer använda
dem för återköp av mark. 1964 års revisorer har tagit upp domänverkets
fastighetsköp till ny granskning bl. a. för att undersöka inköps- och försälj
ningsverksamhe tens utveckling för tiden efter 1957. Revisorerna har
därvid funnit att den successiva stegring av behållningen på domänverkets
markfond, som ägde rum före 1957, har avstannat. Ett visst jämviktsläge
har åstadkommits till följd av en ökad inköpsverksamhet.

En annan omständighet har medverkat till att revisorerna på nytt tagit
upp förevarande fråga till granskning. I den offentliga debatten har sålunda
framförts påståenden om att domänverket bedriver en så livlig inköpsverksamhet
att andra skogsägarkategorier beredes alltför ringa utrymme
på marknaden. Revisorerna konstaterar att en ytterst liten ökning
av kronoskogarnas andel i landets hela skogsmarksareal ägt rum, vilken
ökning under de senaste sju åren uppgått till omkring en promille. En
större förskjutning har dock skett om man ser enbart till landets södra
och mellersta delar, dit inköpen under senare år i huvudsak varit koncentrerade.
I dessa landsdelar har kronoskogarnas landareal ökat med 5,7
procent under åren 1957—1963. Domänverkets markinnehav uppgår emellertid
här endast till knappt sju procent av den totala skogsmarksarealen.

Beträffande inköpsverksamhetens inriktning framhåller revisorerna bl. a.
angelägenheten av att den av domänverket och lantbruksnämnderna påbörja 1

Biliang Ull riksdagens protokoll 1965. 10 samt. Nr 28

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

de gemensamma planeringen för att åstadkomma omarrondering av spridda
skogstillgångar aktiveras, så att mera påtagliga resultat erhålles. Någon anledning
att påyrka ändrade riktlinjer för domänverkets inköpsverksamhet
anser revisorerna inte föreligga. Däremot understryker de att markfondens
medel bör användas för sådana markförvärv för vilka fonden är
avsatt.

Domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen har beretts tillfälle avge remissyttranden
i förevarande ärende. De behandlar bl. a. omarronderingsverksamheten
och lämnar synpunkter på möjligheterna till en ändring av denna. De
båda ämbetsverken har i allt väsentligt lämnat utan erinran revisorernas
uttalanden beträffande riktlinjerna för domänverkets inköpsverksamhet och
markfondens användning.

Utskottet, som anser det värdefullt att förevarande spörsmål tagits upp
till belysning, finner för sin del ej heller anledning göra någon erinran mot
vad revisorerna anfört. Eftersom ärendet inte synes erfordra någon särskild
åtgärd från riksdagens sida begränsar sig utskottet till att vad sålunda
förekommit för riksdagen

omförmäla.

2:o) Domänverkets natur- och fritidsverksamhet. Under jordbruksdepartementet,
§ 29, har revisorerna lämnat en redogörelse för natur- och
fritidsverksamheten på kronoparkerna och i anslutning därtill framfört
vissa synpunkter rörande kostnaderna för nämnda verksamhet. (Del I, s.
281—289).

Utlåtanden har avgivits av domänstyrelsen, statens natur vårdsnämnd och
1962 års fritidsutredning. (Del II, s. 174—178).

Utskottet. Revisorerna har under förevarande paragraf behandlat den del
av domänverkets naturvårdande verksamhet som är av särskilt intresse
för allmänheten. Framför allt uppehåller sig revisorerna vid den enligt statsmakternas
beslut år 1962 (prop. 39, JoU 8, rskr 237) bedrivna natur- och
fritidsverksamheten på kronoparkerna. Enligt revisorerna har åtskilliga
större natur- och fritidsområden helt eller i det väsentliga färdigställts sedan
år 1962. Mindre omfattande anläggningar eller anordningar har tillkommit
på en mängd platser. Revisorerna, som besökt några såväl nya som
äldre områden, uttrycker i stort sett sin tillfredsställelse med de genomförda
åtgärderna. Ifrågavarande verksamhet fyller enligt revisorerna ett aktivt
och påtagligt behov. Utvecklingen visar emellertid, anför revisorerna
vidare, att stora fritidsanläggningar blir kostnadskrävande. Revisorerna
förutsätter, att de nu påbörjade större anläggningarna färdigställs, men
understryker att det jämsides härmed finns ett betydande behov av insatser
även av annat slag. Det är enligt revisorernas mening önskvärt att
resurserna nu i större utsträckning inriktas på smärre anordningar, varige -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år WG5

3

nom en större spridning av objekten åstadkommes. I anslutning härtill
pekar revisorerna på att utmärkningen av intressanta naturobjekt på sina
håll är tämligen bristfällig. Beträffande utgifterna för verksamheten påtalar
revisorerna, att år 1963 ett väsentligt överskridande ägt rum i förhållande
till den för året angivna kostnadsramen. Differensen synes revisorerna
tyda på att systemet för revirens medelsdisposition och redovisningen
inom styrelsen behöver kompletteras eller i vart fall bringas att fungera
mera tillfredsställande.

Utskottet vill med anledning av vad revisorerna anfört beträffande utgifterna
för natur- och fritidsverksamheten på kronoparkerna instämma i
att dessa bör hållas inom den av Kungl. Maj :t årligen angivna kostnadsramen.
Av vad domänstyrelsen anfört framgår att vissa nya redovisningsmetoder
m. m. kan förväntas leda till god överensstämmelse härutinnan.
Vad gäller den fortsatta inriktningen av ifrågavarande verksamhet synes
domänstyrelsens planering i stort sett sammanfalla med de av revisorerna
anförda synpunkterna. Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser sig
utskottet kunna begränsa sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen omförmäla.

3:o) Utmarksdelningsfastigheterna på Öland. Under jordbruksdepartementet,
§ 30, har revisorerna berört frågan om avveckling av vissa utmarksdelningsfastigheter
på Öland. (Del. I s. 290—294).

Utlåtanden har avgivits av kammarkollegiet, domunstyrelsen, länsstyrelsen
i Kalmar län och vägförvaltningen i Kalmar län. (Del II, s. 178—
182).

Utskottet. Revisorerna erinrar om att 1928 års riksdag (prop. 135, JoU
23, rskr 179) lämnade Kungl. Maj :t bemyndigande att utan riksdagens
hörande i varje särskilt fall försälja eller utan vederlag avstå sådana vid
utmarksdelningen på Öland avsatta områden, som ej nyttjas för det avsedda
ändamålet. Av dessa s. k. utmarksdelningsfastigheter eller »allmänna
planer» återstår enligt revisorerna numera i kronans hand omkring
120, vilka är spridda över hela ön och omfattar sammanlagt 437 hektar.
Områdena förvaltas av domänverket. I vissa fall utnyttjas de för sitt ursprungliga
ändamål såsom fiskelägen, hamnar m. in. I andra fall utnyttjas
de för nya ändamål eller ligger oanvända. Endast för ett drygt 40-tal upplåtelser
uttas avgälder, vilka ger årliga inkomster på sammanlagt omkring
2 400 kr. Arbetet med tillsyn och förvaltning av ifrågavarande områden står
enligt vad revisorerna inhämtat icke i rimligt förhållande till områdenas
värde och betydelse. I regel tjänar fastigheterna ej heller statliga angelägenheter.
Det synes revisorerna därför önskvärt alt detta fastighetsinnehav
— efter företagen inventering och utredning i lämplig omfattning av -

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

vecklas. I kronans hand bör endast behållas sådana fastigheter som kan
tänkas vara av värde för statliga myndigheter eller som eljest av särskild
anledning bör behållas för framtiden. Övriga områden bör försäljas eller
överlåtas, varvid kommuner och andra offentliga menigheter i första hand
bör beredas tillfälle att överta områdena. Enligt revisorernas mening bör avvecklingen
omfatta även sådana områden som alltjämt utnyttjas för det
ursprungliga ändamålet och som icke innefattas i riksdagens år 1928 lämnade
försälj ningsbemyndigande. Revisorerna förutsätter, att särskild uppmärksamhet
ägnas områden som kan tänkas äga betydelse för fritidsändamål.
Sådana områden torde enligt revisorerna i åtskilliga fall böra behållas
av kronan och kostnadsfritt upplåtas till kommuner eller samfälligheter.
Vidare bör beaktas, att överlåtelser av strandfastigheter icke sker på ett
sådant sätt att det allmänna framdeles kan åläggas utbetala ersättning för
mistad fiskerätt.

Kammarkollegiet har tillstyrkt att en inventering och utredning rörande
kvarstående utmarksdelningsområden företas med syfte att i den mån så
befinnes lämpligt kronans rätt till områdena skall bringas att upphöra.
Med hänsyn till vikten av de allmänna intressen som bör beaktas i sammanhanget
och till att överlåtelse i vissa fall förutsätts kunna ske utan
vederlag, torde enligt kammarkollegiet avvecklingsfrågan, sedan inventering
och utredning verkställts, få underställas riksdagen för principbeslut. Därefter
bör det ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om dispositionen av de
särskilda områdena. Domänstyrelsen har likaledes uttalat, att en inventering
och utredning bör företas för att ligga till grund för ett samlat ställningstagande
till frågan om fastigheternas framtida status och disposition.

Med hänsyn bl. a. till vad som anförts av nyssnämnda myndigheter, vilka
under Kungl. Maj:t närmast har att syssla med hithörande problem, anser
utskottet sig kunna förutsätta att erforderliga åtgärder för en lämplig
avveckling och disposition i övrigt av berörda områden kommer att vidtas
utan särskild åtgärd från riksdagens sida. 1 enlighet härmed inskränker sig
utskottet till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

4:o) Byggnadsbeståndet på jordbruksdomänen Lindhov. Under jordbruksdepartementet,
§ 31, har revisorerna påtalat anmärkningsvärda brister i
Lindhovs kungsgårds tillstånd och underhåll och förordar en allsidig prövning
av frågan om kronoegendomens upprustning och framtida disposition.
(Del I, s. 295—298).

Utlåtanden har avgivits av riksantikvarieämbetet, domänstyrelsen och
länsstyrelsen i Hallands län. (Del II, s. 183—194.) Till de två sistnämnda
utlåtandena har fogats yttranden från domänintendenten i mellersta domänområdet
resp. från lantbruksnämnden och landsantikvarien i Hallands län.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

5

Utskottet. Vid besök på Lindhovs kungsgård i Hallands län har revisorerna
iakttagit åtskilliga anmärkningsvärda brister i gårdens tillstånd och
underhåll. Revisorerna erinrar om att arkeologiskt värdefulla lämningar
från det medeltida Varberg finnes på en central del av markerna och att
byggenskapen förklarats som byggnadsminnesmärken. Revisorerna, som
anser att kronan ej kan undandraga sig sitt ansvar och underlåta att taga
hänsyn därtill, förordar att domänstyrelsen i samråd med riksamktivarieämbetet
företar en allsidig prövning av frågan om kronoegendomens upprustning
och framtida disposition.

Av remissutlåtandena framgår att berörda myndigheter har sin uppmärksamhet
riktad på nu angivna missförhållanden och redan vidtagit vissa
åtgärder i syfte att åstadkomma en förbättring. Mangårdsbyggnaden har sålunda
ombyggts. Vidare har arrendatorn på egendomen ålagts att under
innevarande år avhjälpa vissa brister på husen.

Av vad som inhämtats i ärendet finner utskottet skäl antaga, att syftet
med revisorernas uttalande blir tillgodosett utan att några särskilda åtgärder
från riksdagens sida behöver vidtagas. Utskottet har i enlighet härmed velat
begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 30 november 1965

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit
betr. 1 ro) (domänverkets fastighetsköp):

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Carl
Eskilsson, Mossberger, Hedström, Hermansson*, Gunnar Pettersson, Manne
Olsson, Skärman och fru Hultell;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, fru
Lindskog, herrar Nilsson i Lönsboda*, Lundmark*, Trana, Eskilsson i Likenäs,
Rimås, Persson i Heden* och Hedin*;

betr. 2:o)—4:o) (domänverkets natur- och fritidsverksamhet, utmarksdelningsfastigheterna
på Öland och byggnadsbeståndet på jordbruksdomänen
Lindhov):

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg,
Mossberger, Magnusson, Gunnar Pettersson, Manne Olsson, Skärman, Sveningsson*,
fru Hultell och herr Wikberg;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, fru
Lindskog, herrar Arweson, Nilsson i Lönsboda*, Trana, Eskilsson i Likenäs,
Rimås*, Persson i Heden* och Hedin*.

E] närvarande vid justeringen.

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 28 år 1965

Särskilt yttrande

betr. l:o) (Domänverkets fastighetsköp) av herr Carl Eskilsson, fru Hultell
och herr Hedin, vilka anfört:

»Då vi biträtt förevarande uttalande innebär detta icke att vi frånträtt
den bl. a. vid årets riksdag motionsvis redovisade uppfattningen i fråga om
den framtida dispositionen av domänverkets markfond. Vi anser det således
angeläget att grunderna för markfondens användning ändras så att
viss del av fonden kan disponeras för markförvärv för naturvårdsändamål
samt att ur markfonden avsätts medel till en fond för ersättning till markägare,
vilka är berättigade till ersättning enligt naturvårdslagen.»

MARCUS BOKTR. STHLM !965 650013

Tillbaka till dokumentetTill toppen