Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 (Utlåtande 1953:Ju1 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Nr 1.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av Kungl. Maj :ts
framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 2 januari
1953 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1953/54.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har "utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.

A. Jordbruksdepartementet.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 1 (s. 1—3) innebär — förutom hemställan om ändringar i
personalförteckningen för jordbruksdepartementet samt fastställande av
ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 736 000 kronor, vilket belopp
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 131 000
kronor. Höjningen är till huvudsaklig del av automatisk karaktär, bland
annat föranledd av 1952 års löneregleringar. En mindre del av ökningen,
7 100 kronor, hänför sig till de personalförändringar, varom chefen för civildepartementet
anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor rörande löneställningen för vissa tjänstemän inom statsdepartementen
in. m. I enlighet därmed har å jordbruksdepartementets personalstat
uppförts en tjänst som budgetsekreterare i lönegrad Cr 8 och ytterligare
t\å tjänster såsom förste kanslisekreterare i lönegrad Ca 29, varjämte en
tjänst såsom förste kanslisekreterare i lönegrad Ca 29 å övergångsstat återförts
å ordinarie stat. Ä andra sidan har tre tjänster såsom andre kanslisekreterare
i lönegrad Ca 25 utgått ur personalförteckningen samt en dylik
tjänst utbytts mot en tjänst såsom kanslisekreterare i samma lönegrad.
Eu vakant byråchefstjänst, å vilken någon vikarie icke är avsedd att förordnas,
har föreslagits böra indragas vid nuvarande innehavares avgång.
Tjänsten som föredragande i regeringsrätten har uppflyttats till lönegrad
Ce 33.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr l.

Utskottet. Kungi. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för jordbruksdepartementet dels uppföra en tjänst såsom
budgetsekreterare i lönegrad Cr 8 och ytterligare två tjänster
såsom förste kanslisekreterare i lönegrad Ca 29, dels
återföra en å övergångsstat uppförd tjänst såsom förste
kanslisekreterare i lönegrad Ca 29 å ordinarie stat, dels utesluta
tre tjänster såsom andre kanslisekreterare i lönegrad
Ca 25 samt utbyta en dylik tjänst mot en tjänst såsom
kanslisekreterare i samma lönegrad, dels ock flytta upp en
tjänst såsom föredragande i regeringsrätten från lönegrad
Ce 32 till lönegrad Ce 33;

b) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen............... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 328 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 141 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 234 800

Summa kronor 736 000;

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 736 000 kronor.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 2 (s. 3) om oförändrad anslagsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Kostnader för utbetalande av producentbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 4 (s. 5) — innefattande
en anslagsökning med 18 000 kronor i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
äskande för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Kostnader för
utbetalande av producentbidrag för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 94 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

4:o) Lantbruksnämnderna: Utrustning. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 6 (s. 6—7) — innebärande en
anslagsökning med 10 000 kronor, vilket belopp motsvarar kostnaderna för
en telefonväxel hos lantbruksnämnden i Värmlands län -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 kronor.

5:o) Lantbruksnämnderna: Ersättningar åt ortsombuden. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts hemställan under punkten 7 (s. 7) — innefattande
oförändrad medelsanvisning -— och hemställer,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Ersättningar
åt ortsombuden för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.

ö:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 9 (s. 7—8) innebär en anslagshöjning med 14 000 kronor till
212 500 kronor. Av höjningen hänför sig ett belopp av 11100 kronor till
icke-ordinarieposten, som uppräknats på grund av lönejusteringar för skrivpersonalen
åt lantbruksrepresentanten i Bonn respektive lantbruksattachén
i London. Återstående ökning, 2 900 kronor, avser posten rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 153 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags vis

.......................................... 51 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 7 600

Summa kronor 212 500;

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 212 500 kronor.

7:o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 10 (s. 9) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 47 000
kronor.

C. Lantbruksakademien m. m.

8:o) Lantbruksakademien: Avlöningar. Under punkten 11 (s. 10—11) har
Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget med hänsyn till dels löneregleringen
för vissa tjänstemän, dels det rörliga tillägget skall höjas med 10 200 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 31 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 17 500

Summa kronor 49 200

Särskilda uppbördsmedel.

Av lantbruksakademiens medel...................... 6 500

Nettoutgift kronor 42 700;

b) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 42 700 kronor.

9:o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m.. I enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 12 (s. 12) — innefattande
en oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,
bibliotek m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 19 000 kronor.

10:o) Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av kostnaderna för
jordbrukets forskningsråd m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 13 (s. 12—13) — innebärande en anslagsökning med 7 900
kronor till 55 300 kronor huvudsakligen på grund, av löneregleringen för
vissa tjänstemän och arvodesregleringen — och hemställer,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Bidrag till lantbruksakademien för
bestridande av kostnaderna för jordbrukets forskningsråd
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
55 300 kronor.

It :o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Kungl. Maj :t
har under punkten 14 (s. 13—15) föreslagit en anslagsanvisning av 350 000
kronor, vilket belopp med 50 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

»Med hänsyn till den betydelse forskningen på jordbrukets område har för
strävandena att öka jordbruksproduktionen och i övrigt förbättra förhållandena
inom jordbruksnäringen har ifrågavarande anslag under senare år
uppräknats vid flera tillfällen. Trots detta har dess realvärde på grund av de
stegrade kostnaderna för löner och materiel minskats efter hand. En höjning
av anslaget är redan på grund härav befogad. Jag föreslår därför, att
anslaget skall höjas med 50 000 kronor till 350 000 kronor. I enlighet med
forskningsrådets förslag torde en tredjedel av anslagsbeloppet få användas
för främjande av lagringsforskning och återstående två tredjedelar för främjande
av annan forskning på jordbrukets och trädgårdsodlingens område.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och
hemställer sålunda,

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.

12:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Under punkten 15 (s. 15—19)
har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 792 900 kronor, vilket
belopp med 208 900 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 193 av herr Björck
och II: 242 av herrar Spångberg och Andersson i Ryggestad, vari hemställts,
att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj :ts förslag om inrättande i Kalmar
av en filial till statens växtskyddsanstalt måtte uttala att, innan tillräcklig
erfarenhet vunnits om behovet av ytterligare växtskyddsverksamhet,
utöver det upplysningsarbete som numera enligt beslut av 1952 års riksdag
skall utföras av hushållningssällskapens konsulenter och instruktörer, och
innan frågan om behovet av smärre filialer till växtskyddsanstalten därefter
upptagits till allsidig omprövning, ingen ytterligare utbyggnad av växtskyddsanstaltcns
filialsystem bör ske.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I sina anslagsäskanden har statens växtskyddsanstalt hemställt, att anslaget
skall höjas med 122 000 kronor till 706 000 kronor. Vid sin anslagsberäkning
har anstalten emellertid icke tagit hänsyn till den kostnadsökning,
som föranletts av de i kungörelsen nr 65/1952 omförmälda lönetilläggen.

Av höjningen har ett belopp av omkring 22 600 kronor avsetts för inrättandet
av en tjänst såsom föreståndare i lönegrad Ce 27 respektive skrivbiträde
i lönegrad Cf 4 vid Kalmarfilialen. Beträffande motiveringen för
dessa yrkanden har i första hand hänvisats till vad som i förevarande hänseenden
anförts i propositionen nr 99/1952 angående anslag till anstalten
för budgetåret 1952/53, in. in. Härutöver har styrelsen framhållit, att inrättandet
av dessa tjänster bedömes av styrelsen såsom särskilt brådskande.
Växtskyddsverksamheten på platsen har hittills uppehållits av Kalmar
läns södra hushållningssällskap i samråd med anstalten. De nödvändiga
medlen härför har insamlats men beräknas vara förbrukade vid budgetårsskiftet
1953. För att undvika ett avbrott i verksamheten, vilket otvivelaktigt
skulle vara till stort men, bör anstalten vara beredd att genom en
tilial övertaga verksamheten. Styrelsen anser lämpligt, att befattningarna
som föreståndare och skrivbiträde inrättas från och med juli 1953, medan
de andra befattningarna lämpligen torde kunna anstå tills lokal- och rekryteringsförhållandena
blivit ordnade.

Efter redogörelse för anstaltens motivering i övrigt under denna anslagspunkt
samt styrelsens för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
utlåtande i ärendet har departementschefen anfört följande.

»Vad till en början angår anstaltsföreståndarens löneställning torde jag
få erinra om att föreståndartjänsten i propositionen nr 99/1952 jämställdes
med tjänsterna såsom föreståndare för statens centrala frökontrollanstalt
och statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt i enlighet därmed
placerades i lönegrad Ca 37. Riksdagen hade intet att erinra däremot. Med
anledning därav är jag icke beredd att nu upptaga till prövning frågan om
ytterligare uppflyttning av tjänsten.

De ifrågasatta lönegradsuppflyttningarna av föreståndarna för Linköpings-
och Skarafilialerna ävensom av en förste assistent vid anstaltens botaniska
avdelning har redan prövats och avgjorts av riksdagen (prop. nr 241/
1952). Vad liäretter angår personaluppsättningen vid de botaniska och zoologiska
avdelningarna framhöll jag i förstnämnda proposition, att det kunde
anstå med avgörandet av denna fråga. Enligt min mening torde det emellertid
vara ofrånkomligt, att dessa avdelningar nu erhåller någon förstärkning
av sin personal. I enlighet med anstaltsstyrelsens förslag förordar jag
därför, att två assistenttjänster i lönegrad Cg 19 inrättas vid dessa. Härför
torde böra beräknas tillhopa 15 600 kronor.

1952 års riksdag uttalade, bland annat, att Kung], Maj :t borde till följande
år framlägga förslag'' rörande de åtgärder, som erfordras för genomförande
av filialsystemets utbyggnad enligt i huvudsak de riktlinjer, växtskyddsutredningen
förordat. Med anledning därav får jag erinra om att utredningens
förslag innebar, att — bortsett från filialen vid Röbäcksdalen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

— Kalmarfilialen skulle inrättas i första hand. För närvarande uppehälles
växtskyddsverksamheten i denna trakt av Kalmar läns södra hushållningssällskap
i samråd med anstalten. De medel, som står till förfogande för ändamålet,
beräknas emellertid vara förbrukade vid utgången av innevarande
budgetår. Under hänvisning till riksdagens uttalande får jag därför tillstyrka,
att den planerade filialen därstädes inrättas nu. Verksamheten torde
till en början kunna drivas med en filialförståndare, som bör placeras i lönegrad
Cg 27. Kostnaden härför uppgår till It 200 kronor. För att tillgodose
behovet av skrivhjälp in. m. vid filialen torde vidare böra anvisas ett belopp
av 2 000 kronor.

Anstaltsstyrelsens yrkanden i övrigt beträffande personalen anser jag mig
icke kunna biträda i vidare mån än att jag förordar att ett belopp av 2 500
kronor skall beräknas för avlönande av tillfällig skrivhjälp vid Skarafilialen.

Vad jag nu föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet under förevarande
anslag med (15 600 -j- 11 200 -f- 2 000 -j- 2 500 =) 31 300 kronor.
Härtill kommer emellertid ökningar av automatisk karaktär. På grund av
den under år 1952 beslutade löneregleringen för vissa tjänstemän (prop.
nr 241 och 245) bör anslaget höjas med 31 200 kronor. Vidare medför beräknade
löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på grund av reglerad
befordringsgång ett ökat medelsbehov av 6 500 kronor. Posten till rörligt
tillägg bör slutligen uppräknas med 139 900 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör växtskyddsanstaltens
avlöningsanslag höjas med sammanlagt 208 900 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande anslagspunkt föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.

Vad härefter angår det i motionerna I: 193 och II: 242 framförda yrkandet,
att riksdagen vid behandlingen av förevarande anslagspunkt måtte uttala
att ingen vidare utbyggnad av växtskyddsanstaltens filialsystem borde
ske, förrän tillräcklig erfarenhet vunnits om behovet av ytterligare växtskyddsverksamhet
utöver det av hushållningssällskapen bedrivna upplysnings-
och rådgivningsarbetet samt frågan om behovet av smärre filialer
därefter upptagits till allsidig omprövning, får utskottet erinra- följande.
Frågan om utbyggnaden av nyssnämnda filialsystem var föremål för prövning
i samband med behandlingen av anstaltens medelsbehov för innevarande
budgetår. Därvid anslöt sig utskottet till det av 1949 års växtskyddsutredning
framlagda förslaget, att filialerna skulle successivt utbyggas med,
förutom en filial av större typ vid Röbäcksdalen, tre filialer av mindre typ
i Kalmar, Örebro och på Gotland. Av sistnämnda filialer skulle Kalmarfilialen
i första band komma i fråga. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t
till 1953 års riksdag skulle framlägga förslag rörande de åtgärder, som erfordrades
för genomförandet av utbyggnaden enligt i huvudsak utredningens
riktlinjer. Riksdagen hade intet att erinra mot utskottets utlåtande.

Såsom framhålles i motionerna är den av hushållningssällskapen bedrivna
verksamheten för upplysning och rådgivning på här ifrågavarande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

område av stor betydelse. Hänsyp härtill torde emellertid ha tagits redan
i samband med frågans behandling vid föregående års riksdag. Då riksdagen
således behandlat spörsmålet så sent som i fjol samt något skäl av
beskaffenhet att böra föranleda frågans upptagande till förnyad prövning
icke anförts, finner utskottet sig icke kunna förorda bifall till motionerna.
1 detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla, att förslag om inrättandet
av ytterligare filialer måste underställas riksdagens prövning samt
att denna därför kommer att få tillfälle att följa utvecklingen på detta
område.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 101 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 407 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 283 700

Summa kronor 792 900;

2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 792 900 kronor;

B. att motionerna I: 193 och II: 242 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

13:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 16 (s. 19—20), som i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår innebär en anslagsminskning med 6 000
kronor, och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
173 000 kronor.

14:o) Statens växtskyddsanstalt: Utrustning. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 17 (s. 21—23) — innefattande
en medelsanvisning, som förhöjts med 20 000 kronor för anskaffande av utrustning
till en växtskyddsfilial i Kalmar — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

15:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 18 (s. 24—35) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen och
godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 4 109 500 kronor,
vilket belopp med 649 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden
— anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen även i år framlagt
ett flertal förslag till tjänsteförändringar och personalförstärkningar.
Det torde vara uppenbart, att det i nuvarande läge icke är möjligt att tillgodose
alla styrelsens önskemål. En noggrann prövning av de olika förslagen
med hänsyn till angelägenhetsgraden är sålunda nödvändig. En
sådan prövning bör enligt min mening till en början leda till att endast de
förslag, vilka styrelsen upptagit i första hand, överhuvud nu bör komma i
betraktande. Även bland förstahandsyrkandena torde emellertid en gallring
vara ofrånkomlig. För min del anser jag sålunda, att bifall bör övervägas
blott i sådana fall, där tjänsteförändringen eller personalförstärkningen
måste betraktas såsom särskilt angelägen med hänsyn till verksamheten
vid högskolan och lantbruksförsöken. Med dessa allmänna utgångspunkter
har jag stannat för att föreslå följande ändringar beträffande personalen
för nästa budgetår. I anslutning till mina förslag torde jag härjämte få
upptaga vissa av högskolestyrelsen ej berörda spörsmål.

Vad först angår undervisningsinstitutionerna vill jag föreslå, att en assistenttjänst
vid baljväxtlaboratoriet skall placeras i lönegrad Ce 25. För tillfällig
arbetskraft vid laboratoriet bör beräknas ytterligare 3 000 kronor. I
likhet med styrelsen anser jag vidare, att arvodet till föreståndaren för
jordbrukstekniska institutet i dennes egenskap av föreståndare för maskintekniska
institutionen bör höjas. Jag tillstyrker sålunda, att arvodet skall
uppräknas med 1 500 kronor till 4 500 kronor. Styrelsens förslag till beräkning
av arvodet till specialläraren i geodesi kan jag även biträda. Då de båda
kemiska institutionerna uppenbarligen bör ha var sitt kontorsbiträde och
ej såsom nu är fallet blott ett tillsammans, har jag icke heller något att invända
mot att ytterligare ett dylikt biträde skall anställas vid dessa institutioner.
Slutligen tillstyrker jag, att erforderliga medel skall anvisas till den
av styrelsen föreslagna kursen rörande offentligrättsliga organ på jordbrukets
område.

I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om en uppräkning av
arvodena till högskolans speciallärare in. fl. Dessa arvoden har för innevarande
budgetår i flertalet fall höjts med 10 procent i förhållande till de

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

belopp, varmed de utgick under budgetåret 1951/52. En ytterligare höjning
synes emellertid enligt min mening skälig. Jag föreslår därför, att för ifrågavarande
arvoden skall beräknas ett belopp, som möjliggör en sammanlagd
uppräkning av arvodena med 20 procent i jämförelse med de under budgetåret
1951/52 utgående arvodes- och ersättningsbeloppen.

Beträffande förslagen under rubriken kansliet och kamrerarexpeditionen
in. in. kan jag tillstyrka att en eldartjänst i lönegrad Ce 10 skall inrättas.
Övriga förslag till tjänsteförändringar och personalförstärkningar under
förevarande rubrik kan jag däremot icke biträda. Ej heller kan jag förorda,
att medel skall beräknas för ytterligare lönegradsuppflyttning av laboratoriebiträden.

Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Vad då först angår jordbruksförsöken
anser jag mig kunna tillstyrka högskolestyrelsens förslag endast
i så måtto att jag föreslår, att vid försöken skall inrättas en förste
assistenttjänst i lönegrad Ce 27, avsedd för betesförsök, samt att för tillfällig
arbetskraft skall anvisas ytterligare 5 000 kronor. Å andra sidan bör
inrättandet av nämnda tjänst leda till att den konsulenttjänst i lönegrad
Ce 21, vars innehavare är sysselsatt med vissa betesfrågor, indrages. Jag
utgår vidare, från att om nämnde konsulent erhåller den nya förste assistenttjänsten,
han icke längre skall äga uppbära det tilläggsarvode, som
nu utgår till honom från anslaget till Betesförsök i Norrland. För husdjursförsökens
del vill jag med hänsyn till den intensifierade försöksverksamheten
rörande ensilageberedning föreslå, att 6 000 kronor skall anvisas
till avlöning åt extra arbetskraft.

Vad angår försöksanstalterna torde jag här även få upptaga ett par av
högskolestyrelsen icke nämnda personalfrågor. Jag vill sålunda till en
början erinra om att föregående års riksdag beslöt, att ledningen av försöksgården
vid Böbäcksdalen från och med budgetåret 1953/54 skall handhavas
av en statsagronom i 29 lönegraden. Medel torde därför nu böra
beräknas för avlöning av denne. Härvid bör beaktas, att tjänsten numera
uppflyttats till lönegrad Ce 33 (prop. nr 241/1952). Vidare torde jag få
anmäla, att jordbruksdriften vid nyssnämnda försöksgård under innevarande
budgetår förestås av en utav de förutvarande studiegårdsledarna,
som härvid avlönas av lantbruksstyrelsen. En dylik befattning kommer att
allt framgent behövas vid försöksgården. Med hänsyn härtill anser jag, att
en särskild tjänst bör inrättas för ändamålet på högskolans stat. Den synes
böra benämnas driftsledare och placeras i lönegrad Ce 21. Slutligen kan den
personliga arvodesbefattning, som av 1948 års riksdag inrättades för den
estniske vetenskapsmannen Enn Terasmäe, indragas. Denne har nämligen
numera frånträtt befattningen.

Vad till sist angår högskolestyrelsens förslag i fråga om täckdikningsförsöksverksamheten
kan jag icke heller i år tillstyrka desamma.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör ifrågavarande anslag höjas
med 45 700 kronor. Härtill kommer emellertid utgiftsökningar av automatisk
karaktär. På grund av den under år 1952 beslutade löne- och arvodes -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

regleringen för vissa tjänstemän (prop. nr 107, nr 241 och nr 245) bör anslaget
uppräknas med 177 400 kronor. Vidare föranleder beräknade löneklassförändringar
en ökning med 6 900 kronor. Under posten till rörligt
tillägg bör slutligen beräknas ytterligare 419 000 kronor. Sammanlagt behöver
alltså förevarande anslag höjas med 649 000 kronor.

A personalförteckningen bör uppföras en statsagronomtjänst i lönegrad
Ce 33 samt ytterligare en förste assistenttjänst i lönegrad Ce 27.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 967 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 87 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

.................................... 1 801 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 1 253 500

Summa kronor 4 109 500;

c) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 109 500 kronor.

16:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under
punkten 19 (s. 35—39) har Kungl. Maj:t hemställt om en medelsanvisning
av 483 700 kronor, innebärande anslagshöjning med 56 700 kronor.

Efter en redogörelse för högskolestyrelsens äskanden om tillhopa 560 500
kronor för ifrågavarande ändamål har departementschefen anfört bland annat
följande.

»Vad först angår omkostnaderna för kansli, undervisningsinstitutioner
in. m. kan jag tillstyrka högskolestyrelsens förslag att posterna sjukvård
in. in., bränsle, lyse och vatten, driftkostnader för baljväxtlaboratoriet samt
städning och renhållning skall höjas med respektive 2 400, 10 000, 6 200
samt 14 000 kronor till respektive 12 000, 180 000, 71 200 samt 88 000 kronor.
Under posten till reseersättningar torde böra beräknas ytterligare 1 500
kronor till överinspektörens resor och 500 kronor till resor av personalen vid
Wiad. Posten skulle alltså behöva uppföras med ett 2 000 kronor högre be -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

lopp än för innevarande budgetår eller med 32 500 kronor. Jag anser mig
även böra föreslå, att posten till övriga expenser skall höjas med 1 500 kronor
till 30 500 kronor med hänsyn till de ökade kostnaderna för telefon. Vidare
synes en uppräkning av posten till publikationstryck vara motiverad.
Jag kan dock icke tillstyrka, att posten höjes med mer än 3 000 kronor till
18 000 kronor. Däremot anser jag det icke nödvändigt att beräkna ytterligare
medel under posten till sjukvårdskostnader för studentkåren. Posten bör
följaktligen upptagas med oförändrat belopp av 2 000 kronor. Ej heller kan
jag förorda högskolestyrelsens förslag att överföra kostnaderna för studieresor
och för stipendiatutbyte till högskolans stat i form av särskilda
anslagsposter under förevarande anslag. Medel för dessa ändamål torde även
i fortsättningen få anvisas i den ordning som hittills tillämpats. Anslagsanvisningen
till omkostnaderna för kansli, undervisningsinstitutioner m. m.
skulle alltså öka med (2 400 + 10 000 + 6 200 + 14 000 + 2 000 + 1 500
-f- 3 000 =) 39 100 kronor.

Jag övergår härefter till försöksanstalterna. Beträffande statens jordbruksförsök
vill jag föreslå, att posten till reseersättningar höjes med 3 100
kronor till 65 500 kronor och posten till övriga expenser med hänsyn till de
ökade telefonkostnaderna med 500 kronor till 17 100 kronor. I fråga om posten
till publikationstryck har högskolestyrelsen ifrågasatt en uppräkning
med 20 000 kronor, d. v. s. en fördubbling av posten. En så stor höjning kan
i nuvarande läge icke komma i fråga, så mycket mindre som posten för innevarande
budgetår uppräknades med 5 000 kronor. En viss ytterligare ökning
av medelsanvisningen för ändamålet torde dock enligt min mening icke
kunna undvikas. Jag föreslår därför, att posten skall höjas med 5 000 kronor
till 25 000 kronor. Å andra sidan torde, såsom högskolestyrelsen föreslagit,
posten till bränsle, lyse och vatten kunna nedsättas med 2 000 kronor
till 12 000 kronor.

Vad härefter angår statens husdjursförsök torde tillkomsten av den nya
institutionsbyggnaden göra en betydande uppräkning av posten till bränsle,
lyse och vatten nödvändig. Jag anser dock höjningen kunna begränsas till
8 000 kronor. Posten skulle alltså behöva upptagas med 20 000 kronor. I
övrigt kan jag emellertid även här blott i begränsad utsträckning biträda
högskolestyrelsens äskanden. Jag kan sålunda icke tillstyrka större höjning
av posterna till reseersättningar och till publikationstryck än med 500
respektive 1 000 kronor till 10 500 respektive 9 000 kronor. Posten till
övriga expenser bör ej uppräknas i vidare mån än som betingas av de ökade
telefonkostnaderna eller med 1 500 kronor till 7 700 kronor. Slutligen synes
någon höjning av posten till övriga utgifter icke för närvarande böra övervägas.

Till omkostnader vid försöksanstalterna skulle alltså behöva anvisas ett
med (3 100 + 500 + 5 000 — 2 000 + 8 000 + 500 + 1 000 + 1 500 =)
17 600 kronor förhöjt belopp.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör till omkostnader vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för nästa budgetår anvisas ett för -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

slagsanslag av (427 000 + 39 100 + 17 600 = ) 483 700 kronor. I förhållande
till medelsanvisningen för löpande budgetår innebär detta en anslagsökning
med 56 700 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid
fastställa ny omkostnadsstat för högskolan och lantbruksförsöken.»

Utskottet. Anslagsberäkningen föranleder icke någon erinran, varför utskottet
hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 483 700 kronor.

17:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel m. m.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 20 (s. 39—41)
— innefattande en uppräkning av anslaget med 16 000 kronor — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 530 000 kronor.

18:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek. Kungl. Maj :t har under punkten 21
(s. 41—43) föreslagit en medelsanvisning av 47 000 kronor eller 15 000 kronor
mindre än innevarande budgetårs anslag. Den föreslagna minskningen
motsvarar ett av fjolårets riksdag anvisat engångsbelopp för kompletterande
inköp till biblioteket.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 47 000 kronor.

19:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier. Jämlikt
Kungl. Maj:ts under punkten 22 (s. 43—44) gjorda framställning —-innefattande en med 1 000 kronor ökad medelsanvisning motsvarande uppräkningen
av doktorandstipendiet vid högskolan — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Stipendier för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 39 800 kronor.

20:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Underhåll av byggnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 23
(s. 44) — innebärande en med 5 000 kronor ökad medelsanvisning — hemställer
utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Underhåll av byggnader m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

21 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
Under punkten 24 (s. 44—47) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
alt för nästa budgetår anvisa ett anslag av 250 000 kronor eller 16 400
kronor mindre än innevarande budgetårs anslag. Kungl. Maj :ts förslag innebär
att medelsanvisningen hålles inom samma ram som under de senaste
budgetåren.

Utskottet. Som Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

22:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Särskilda undersökningar.
Kungl. Maj:t har under punkten 25 (s. 47—50) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett anslag av 140 000 kronor, vilket belopp
med 16 000 kronor överstiger innevarande budgetårs anslag.

Departementschefen har efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning,
lydande å 174 700 kronor, anfört.

»I och för sig skulle det givetvis vara önskvärt, om såväl nu pågående undersökningar
kunde fortsättas i planerad omfattning som de ifrågasatta
nya undersökningarna igångsättas. Såsom framgår av det föregående är
emellertid förutsättningen härför en betydande ökning av förevarande anslag.
I nuvarande läge kan enligt min mening detta icke komma i fråga.
För min del är jag sålunda blott beredd att föreslå en uppräkning av anslaget
med 16 000 kronor till 140 000 kronor. Härvid är emellertid å ena
sidan att beakta, att ett belopp av 6 600 kronor av anslaget frigöres genom
att en av de nu pågående undersökningarna väntas upphöra under innevarande
år. Å andra sidan vill jag här erinra om att jag vid behandlingen
av högskolans avlöningsanslag icke ansett mig kunna tillstyrka förslaget
om att inrätta en förste assistenttjänst för jordbearbetningsförsök vid institutionen
för allmän jordbrukslära. Utgifterna för assistenthjälp vid berörda
försök avses således även under nästa budgetår skola belasta förevarande
anslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
högskolestyrelsen att fördela det av mig nu förordade anslaget
på olika ändamål. I samband därmed torde få avgöras vilken eller vilka
av de nu pågående undersökningarna som eventuellt måste inskränkas till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

följd av den begränsning av medelsanvisningen, som jag funnit mig nödsakad
att föreslå. Skulle det befinnas önskvärt att disponera en del av anslaget
för någon eller några av de föreslagna nya undersökningarna, bör
detta icke vara uteslutet trots den ytterligare inskränkning av de redan
igångsatta undersökningarna, som en sådan disposition måste leda till.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning göra erinran mot Kung].
Maj :ts framställning och hemställer förty,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Särskilda undersökningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

23 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till lokal
försöksverksamhet. Under punkten 27 (s. 51—52) har Kungl. Maj:t hemställt
om oförändrad anslagsanvisning av 250 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskande
å 675 000 kronor, anfört.

»Såsom framgår av det föregående har högskolestyrelsen hemställt om en
höjning av förevarande anslag med icke mindre än 425 000 kronor. Av följande
anslagspunkt framgår, att styrelsen yrkat, att anslaget till bidrag till
den fasta försöksverksamheten skall uppräknas med 75 000 kronor.

Med anledning härav torde jag få erinra om att såväl den lokala som den
fasta försöksverksamheten var föremål för behandling så sent som vid föregående
års riksdag (prop. nr 109/1952; jordbruksutsk:s utlåt, nr 38). Vid
sådant förhållande anser jag mig nu blott kunna förorda en mindre ökning
av den ram, som då fastställdes för bidrag till dessa ändamål, eller med
25 000 kronor. Enligt min mening bör denna ökning helt komma den fasta
försöksverksamheten till godo. Anslaget till denna verksamhet bör alltså
höjas till 200 000 kronor, medan anslaget till den lokala försöksverksamheten
bör bibehållas vid oförändrat belopp av 250 000 kronor för nästa budgetår.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet, som sålunda
hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till lokal försöksverksamhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

24:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bidrag till fast
försöksverksamhet m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 28 (s. 52—54) —
under åberopande av vad som anförts under föregående punkt — hemställt
om en anslagsanvisning av 200 000 kronor, vilket belopp överstiger innevarande
budgetårs anslag med 25 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bidrag till fast försöksverksamhet in. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.

25 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 29 (s. 54—65) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för
institutet och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av
1 259 100 kronor, vilket belopp med 255 100 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:352 av herr
Franzén m. fl. samt II: 241 av herr Staxäng m. fl., i vilka motioner hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att två assistenttjänster
skall inrättas hos statens trädgårdsförsök med placering vid var och
en av försöksstationerna Ekerum och Tosemarken.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har hemställt,
att anslaget skall höjas med 292 900 kronor. Av beloppet avses 19 248
kronor för inrättande av en assistenttjänst i lönegraden Cg 17 vid vardera
av Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer.

Dessutom har Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap samt Kalmar
läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott och styrelsen för
stiftelsen Ekerums gård och lantmannaskola hemställt om inrättande av
nyssnämnda assistenttjänster.

Beträffande förslaget att inrätta assistenttjänster vid Ekerums och
Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer erinrar institutsstyrelsen, att enahanda
förslag framförts vid åtskilliga tidigare tillfällen och senast i styrelsens
anslagsäskanden för innevarande budgetår (se IX ht 1952 s. 62). Enligt
styrelsen kan frågan icke längre ställas på framtiden.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap anför i sin framställning
bland annat följande.

Hushållningssällskapet förvärvade egendomen Tosemarken för tio år sedan
för att å densamma uppföra bland annat en försöksstation på trädgårdsskötselns
område. Engångskostnaderna härför, köpeskillingen för egendomen
icke inräknad, uppgick till omkring 50 000 kronor och bestreds helt av
sällskapet. Försöksverksamheten har under de gångna åren utvidgats allt
mera och omfattar för närvarande, bland annat, frukt- och bärodlingsförsök
samt försök med olika slag av köksväxter. Stationens totala areal omfattar
cirka 3,5 hektar.

Då stationen började sin verksamhet, träffades överenskommelse med statens
trädgårdsförsök angående, bland annat, finansiering av verksamheten.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I överenskommelsen förutsattes, att sällskapet skulle tillhandahålla erforderliga
lokaler m. m. Av de årliga omkostnaderna skulle lönen till försöksträdgårdsmästaren
bestridas av statsmedel, medan samtliga övriga kostnader
(övrig arbetskraft och driftsutgifter utöver plantmaterial) skulle bestridas
av sällskapet. Sistnämnda kostnader ansågs med fog efter hand kunna
till största delen täckas genom inkomster av försålda produkter, överenskommelsens
ikraftträdande är emellertid beroende av Kungl. Maj:ts godkännande,
vilket ännu icke erhållits. Alnarpsinstitutet har upprepade gånger
hemställt hos Kungl. Maj:t om inrättandet av en statsavlönad befattning
som assistent, placerad å Tosemarken. Bifall till detta förslag skulle innebära,
att bestämmelserna i överenskommelsen skulle tillämpas i sin helhet.

Storleken av de årliga driftkostnaderna vid Tosemarken under åren 1950
och 1951 framgår av följande uppställning.

	195 i	i 951	1951 i jämförelse
	med 1950
Arbetslöner..................	........ 9 872	11 624	+ 1 752
Förbrukningsartiklar..........	........ 876	1 054	+	178
Inventarieunderhåll...........	........ 176	161	—	15
Diverse omkostnader.........	........ 481	575	+	94
	11 405	13 414	+ 2 009
Av lönebeloppet för år 1951	utgjorde 8 688 kronor ersättning till försöks-
trädgårdsmästaren. Kostnaderna har täckts på följande sätt.
	1 9	5 0	1	9 5 1
	Kronor	%	Kronor	%
Statsbidrag..................	........... 4 500	39,5	4 500	33,5
Försålda produkter (netto) ....	........... 4 335	38,0	2 576	19,2
Diverse inkomster............	........... 204	1,8	1	0,0
Hushålln.sällskapets anslag ....	........... 2 366	20,7	6 337	47,3
	11 405	100,0	13 414	100,0

Av sammanställningen framgår, att sällskapet år 1951 nödgats utbetala
cirka 4 000 kronor mer än år 1950 och att nära hälften av utgifterna under
år 1951 bestritts genom direkt anslag från sällskapet. Anledningen till ökningen
är dels det trots stegrade omkostnader oförändrade statsanslaget,
dels en nära 2 000 kronor lägre inkomst av försålda produkter. Sistnämnda
post varierar givetvis av naturliga skäl från år till år. Därtill kommer emellertid,
att försöksverksamheten under år 1951 i mindre grad än år 1950 omfattade
sådana växtslag, som kan tänkas giva någon större avkastning. Framför
allt gäller detta bärodling (jordgubbar och hallon). Sällskapet påpekar
i detta sammanhang, att omfattande frostskador å fruktträden för några år
sedan nödvändiggjorde komplettering i mycket stor utsträckning av träd,
som just skulle börja lämna avkastning. Såvitt nu kan bedömas, blir produktförsäljningen
även innevarande år av relativt ringa omfattning.

De alltmer stegrade utgifterna för stationen bereder sällskapet bekymmer,
så mycket mer som det kan förväntas att driftkostnaderna under år 1952
kommer att stiga ytterligare, bland annat genom att behovet av byggnadsunderhåll
nu ökas för varje år. Inkomsterna av försålda produkter torde av
nyssnämnda skäl icke komma att stiga i motsvarande grad. Att sällskapet
på sin lid igångsatte försöksstationen sammanhänger givetvis med de för

2 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Bohuslän säregna odlingsbetingelserna på trädgårdsområdet och det därav
föranledda behovet av försöksverksamhet. Uppenbart är emellertid, att försöksresultaten
är av stor betydelse även för andra landsdelar. Med hänsyn
härtill synes det sällskapet vara ett riksintresse, att verksamheten vid Tosemarkens
försöksstation kan upprätthållas i minst nuvarande omfattning.
Tyvärr är det emellertid icke möjligt för sällskapet att i fortsättningen täcka
så stor del av kostnaderna härför som under år 1951.

Såsom motivering för framställningen rörande Ekerums försöksstation
anför Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott och styrelsen
för stiftelsen Ekerums gård och lantmannaskola i huvudsak följande.

Ekerums gård inköptes år 1938 av Kalmar läns södra hushållningssällskap.
Sällskapet avsåg att genom detta köp söka förverkliga önskemålet att på
Öland med dess i flera avseenden säregna odlingsbetingelser få till stånd en
försöksgård av lämplig storlek och beskaffenhet. Ekerums gård omfattar en
areal av cirka 120 hektar åker och 130 hektar skogs- och betesmark. Av
åkern disponeras för närvarande inemot 11 hektar för olika slags försök.
Därjämte anordnas på gården vissa fältförsök, exempelvis med buskbekämpning
och läplantering. Även försök med nötkreatur pågår på gården.

Av fältförsöksarealen disponeras en betydande del — cirka 4 hektar —
såsom försöksstation för statens trädgårdsförsök. Verksamheten vid denna
försöksstation synes mycket lovande och innefattar dels fruktträdsförsök
av olika slag, dels åtskilliga försök med köksväxter och bärbuskar.

Ekerums gård med inventarier betingade vid inköpet ett pris av 275 000
kronor. För att kunna genomföra köpet erhöll sällskapet från Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse ett anslag å 140 000 kronor under villkor, att
egendomen användes för växtförädlings- och försöksverksamhet. Omedelbart
efter förvärvet igångsattes vissa byggnads- och förbättringsarbeten för en
kostnad av cirka 82 000 kronor. Sedermera har under årens lopp utförts
ytterligare förbättringsarbeten, vilka dragit betydande kostnader.

Den 14 mars 1948 ingick Kalmar läns södra landsting såsom hälftendelägare
i gården, varvid sällskapet och landstinget bildade en särskild stiftelse,
vilken nu står såsom ägare. För stiftelsen, som benämnes stiftelsen
Ekerums gård och lantmannaskola, gäller av Kungl. Maj :t den 15 juli 1949
fastställda stadgar. Enligt dessa har stiftelsen till ändamål, bland annat,
att vid gården upprätthålla en lantmannaskola. Förverkligandet härav synes
emellertid under nu rådande förhållanden få uppskjutas tills vidare.
Enligt stadgarna har stiftelsen även till uppgift att i enlighet med sällskapets
anvisningar vid gården anordna försöksverksamhet på jordbrukets område.
Sådan verksamhet bedrives nu av sällskapet och stiftelsen i samverkan.

Då verksamheten vid stationen igångsattes, utgick sällskapet och statens
trädgårdsförsök från att där skulle stationeras, bland andra, en försöksledare
som skulle knytas till statens trädgårdsförsök och alltså bli helt statsavlönad.
Vidare beräknades, att sällskapet skulle tillhandahålla vissa för
stationen erforderliga lokaler, arbetskraft m. in. och att sällskapet härför
skulle erhålla viss ersättning av statens trädgårdsförsök. Emellertid har
statens medverkan vid försöksstationens finansiering i huvudsak begränsats
till vissa mindre årliga bidrag. Dessa bidrag har för ett vart av budgetåren
1950/51 och 1951/52 utgjort 4 500 kronor. Bidragen har givetvis
icke kunnat täcka de med stationens verksamhet förenade kostnaderna utan
dessa har till betydande del måst bestridas av huvudmannen, som bland annat
avlönat försöksträdgårdsmästare och annan erforderlig arbetskraft samt
tillhandahållit lokaler.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Till belysande av kostnadernas storlek vid stationen redovisar sällskapet
följande uppgifter för åren 1950 och 1951.

	1950	1951
	kronor	kronor
Avlöningar.......................................	11 172	12 642
Arrende, hyror, dragkraft, diverse förbrukningsartik-lar m. m.......................................	1 930	3 150
Konstgödsel, besprutningsmedel m. m..............	3 308	3 219
Summa kronor	16 410	19 011

Av de i tabellen upptagna avlöningsbeloppen avses 7 012 respektive 8 206
kronor för avlönande av försöksträdgårdsmästaren.

För att täcka kostnaderna har disponerats dels nyssnämnda statsbidrag
och dels inkomsten av försålda produkter. Bidragen och försäljningsinkomsterna
har emellertid icke varit tillräckliga för att täcka kostnaderna
utan huvudmannen har båda åren måst tillskjuta medel, nämligen 2 976
kronor år 1950 och 5 687 kronor år 1951.

Av nu nämnda uppgifter framgår, att verksamheten vid stationen utgör
en avsevärd belastning för huvudmannen. Nuvarande situation med stigande
kostnader samtidigt som statsbidraget till verksamheten bibehållits
vid oförändrad storlek inger allvarliga bekymmer. Kostnaderna för stationens
drift torde under år 1952 bli betydligt högre än under år 1951. Bland
annat uppgår försöksträdgårdsmästarens årslön numera till cirka 10 000
kronor. Därjämte måste man räkna med att behovet av byggnadsunderhåll
och förbättringar å gården ökas för varje år. Å andra sidan kan man icke
utgå från att inkomsterna för försålda produkter från trädgårdsförsöken
skall stiga i samma grad som driftskostnaderna vid stationen. Med hänsyn
härtill torde det i längden bli omöjligt att upprätthålla verksamheten vid
stationen i nuvarande omfattning, därest icke statsmakterna lämnar ökat
stöd.

Efter redogörelse för institutsstyrelsens motivering i övrigt samt i ärendet
avgivna yttranden har departementschefen anfört följande.

»Vad till en början angår lönegradsplaceringen av laboratorerna, avdelningsföreståndarna,
kansliskrivaren och trädgårdsmästaren får jag erinra
om att denna fråga redan prövats och avgjorts av riksdagen (prop. nr 241/
1952). Styrelsens övriga förslag anser jag mig kunna tillmötesgå endast i
ringa utsträckning. Av nya tjänster är jag sålunda blott beredd att tillstyrka
inrättandet av en assistentbefattning i lönegrad Cg 17 vid Alnarps trädgårdar
och en kanslibiträdesbefattning i lönegrad Cg 11 vid institutionen
för mejerilära. Kostnaden härför kan beräknas till 11 200 kronor. Därjämte
förordar jag, att kamrerartjänsten — numera (prop. nr 241/1952) i lönegrad
Ce 27 — och 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ce 8 överföres å ordinarie
stat.

De olika förslagen beträffande hiträdespersonal och extra personal anser
jag mig kunna biträda endast i så måtto, att 1 000 kronor beräknas för
tillfiillig skrivhjälp å rektorsexpeditionen samt att det belopp, som avses för
sådan hjälp vid trädgårdsförsöken, uppräknas med enahanda summa. I stället
för en vaktmästartjänst vid institutionen för mejerilära vill jag föreslå,
att till vaktmästarhjälp anslås 3 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

Jag har icke något att erinra mot att ett belopp av 1 000 kronor beräknas
för en extra föreläsare i den högre mejerikursen. För att möjliggöra anställandet
av en administrativt skolad kraft torde vidare arvodet åt sekreteraren
böra uppräknas till 2 400 kronor.

I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om uppräkning av arvodena
till speciallärarna vid institutet. I likhet med motsvarande arvoden vid
lantbrukshögskolan har dessa för innevarande budgetår höjts med omkring
10 procent. Denna höjning är emellertid enligt min mening icke tillräcklig
i vissa fall. Jag föreslår därför, att arvode till speciallärare i högre mejerikursen
samt i matematik vid högre trädgårdskursen skall utgå med 42 respektive
22 kronor för reducerad undervisningstimme, med 35 kronor till
övriga speciallärare vid högre trädgårdskursen och vid driftsledarkursen med
undantag dock för speciallärare i bokföring samt med 22 kronor till speciallärare
i arbetspsykologi in. in. vid övriga kurser.

Vad jag nu föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet under anslaget
med 26 100 kronor. Emellertid kommer härtill ökningar av automatisk
karaktär. På grund av den under år 1952 beslutade löneregleringen
för vissa tjänstemän (prop. nr 107, 146 och 241) bör anslaget höjas med
47 800 kronor. Beräknade löneklassförändringar medför ett ökat medelsbehov
å 4 600 kronor. Vidare bör posten till rörligt tillägg uppräknas med
175 400 kronor. I anslutning till arvodesregleringen år 1952 bör slutligen
det för arvode till montören vid maskininstitutionen avsedda beloppet uppräknas
med 1 200 kronor. Sammanlagt behöver således förevarande anslag
höjas med 255 100 kronor.

Å personalförteckningen hör kainrerartjänsten överföras till ordinarie
stat. Vidare bör å förteckningen upptagas tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad
Ca 8.»

Utskottet. De skäl, som i motionerna I: 352 och II: 241 anförts för inrättandet
av två assistenttjänster vid Ekerums och Tosemarkens trädgårdsförsöksstationer,
finner utskottet beaktansvärda. Emellertid bör under nuvarande
förhållanden största möjliga återhållsamhet iakttagas i fråga om inrättandet
av nya tjänster. Utskottet anser sig därför icke kunna biträda
motionärernas ifrågavarande förslag. På grund härav och då utskottet ej
heller i övrigt har någon erinran mot Kungi. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag i förevarande del å motionerna I: 352
och II: 241,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut, som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för institutet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 366 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 15 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

.................................... 484 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 392 900

Summa kronor 1 259 100;

c) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 259 100 kronor.

26:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har under punkten 30 (s. 65—71) föreslagit riksdagen att för
ändamålet anvisa ett förslagsanslag av 488 200 kronor, vilket belopp med
80 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Av den föreslagna medelsanvisningen hänför sig 220 900 kronor till statens
trädgårdsförsök och 267 300 kronor till institutets övriga verksamhet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:352 av herr Franzén
in. fl. samt II: 241 av herr Staxäng m. fl., vari, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att — därest riksdagen lämnar utan bifall det under föregående anslagspunkt
upptagna yrkandet om inrättande av två assistenttjänster vid
Ekerums och Tosemarkens försöksstationer — posten driftkostnader vid stationerna
måtte uppräknas till 25 000 kronor och att sålunda under förevarande
anslag för budgetåret 1953/54 skall anvisas ett belopp av 507 200
kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, torde få hänvisas
till dessa.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut (skr. 27/8
och 11/12 1952) hemställer, att för budgetåret 1953/54 skall anvisas 526 900
kronor till omkostnader. Av nämnda belopp belöper 231 200 kronor på statens
trädgårdsförsök och 295 700 kronor på institutets övriga verksamhet.

Vidare har Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap (skr. 11/3 1952)
i anslutning till sitt förslag om inrättande av en assistenttjänst vid Tosemarkens
försöksstation (se närmare föregående anslagspunkt) hemställt, att för
nästa budgetår skall anvisas ett belopp av 3 250 kronor till stationens driftkostnader.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och stålens lantbruksförsök (remissutlåtande
3/10 1952) tillstyrker institutsstyrelsens förslag till omkostnadsstat
för statens trädgårdsförsök.

Beträffande posten driftkostnader vid Ekerum och Tosemarken erinrar
institutsstyrelsen om alt den under avlöningsanslaget föreslagit inrättandet
av två assistenttjänster. Vid bifall härtill är eu höjning av denna post icke

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

nödvändig för nästa budgetår. Samtidigt understryker styrelsen emellertid
att, därest assistenttjänsterna icke inrättas, posten måste höjas med lägst
19 000 kronor till 25 000 kronor. Styrelsen förordar dock inrättandet av
assistenttjänsterna, då endast därigenom kontinuitet i försöksarbetet kan
påräknas.

Departementschefen har anfört följande.

»Till en början torde jag få behandla medelsbehovet till institutets verksamhet
utom trädgårdsförsöken. Av de skäl, institutsstyrelsen anfört, biträder
jag förslaget att kostnaderna för städning och renhållning skall utbrytas
från delposten övriga expenser och hänföras till en särskild delpost.
Såsom institutsstyrelsen föreslagit torde den nya delposten böra uppföras
med 71 400 kronor, vilket innebär en ökning av medelsanvisningen för ändamålet
med 20 000 kronor. Till övriga expenser bör upptagas oförändrat
belopp av 26 600 kronor. I fråga om delposterna bränsle, lyse och vatten,
underhåll av byggnader samt ersättning till Alnarps trädgårdar för underhåll
av parken anser jag en uppräkning med respektive 5 000, 1 000 och
2 000 kronor vara tillräcklig. Delposten kosthåll för elever bör i enlighet
med institutsstyrelsens förslag höjas med 22 000 kronor. Vidare torde ett
belopp av 12 000 kronor böra uppföras såsom en ny delpost till förbrukningsartiklar
för institutionen för mejerilära. Övriga nu icke särskilt nämnda utgiftsposter
bör för nästa budgetår upptagas med samma belopp som i gällande
omkostnadsstat. Institutsstyrelsens beräkning av särskilda uppbördsmedel
anser jag mig böra godtaga. Medelsbehovet torde med hänsyn härtill
kunna minskas med 18 500 kronor.

I enlighet med det anförda torde nettoutgifterna för institutets verksamhet,
utom trädgårdsförsöken, under nästa budgetåret böra uppskattas till
(223 800 + 20 000 + 5 000 + 1 000 + 2 000 + 22 000 + 12 000 —
18 500 =) 267 300 (+ 43 500) kronor.

Vad härefter angår omkostnaderna för statens trädgårdsförsök kan jag
tillstyrka att delposten dagsverken in. in. på grund av avtalsmässiga lönehöjningar
uppräknas med 30 000 kronor. Däremot anser jag, att höjningen
av posten reseersättningar ävensom delposterna ersättning till Norrlands
trädgårdsskola i Söråker för personalkostnader in. in. och driftkostnader vid
Öjebyns försöksstation kan begränsas till respektive 500, 2 500 och 1 500
kronor. Såsom jag anfört under institutets avlöningsanslag är jag icke beredd
att tillstyrka inrättandet av de föreslagna assistenttjänsterna vid Ekerums
och Tosemarkens försöksstationer. Med hänsyn härtill synes en uppräkning
av bidraget till stationernas driftkostnader vara erforderlig. Höjningen
torde emellertid böra begränsas till 2 000 kronor. I anslutning till vad
jag föreslagit i det föregående torde även beträffande trädgårdsförsöken kostnaderna
för städning och renhållning böra utbrytas från delposten övriga
expenser och hänföras till en särskild delpost. Denna post ävensom övriga
utgiftsposter torde böra bibehållas vid oförändrade belopp.

Medelsbehovet för statens trädgårdsförsök under nästa budgetår torde sålunda
böra uppskattas till (184 400 + 30 000 + 500 -f 2 500 + 1 500 -f
2 000 ==) 220 900 (+ 36 500) kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Vid bifall till vad jag föreslagit i det föregående skulle Alnarpsinstitutets
omkostnadsanslag för budgetåret 1953/54 behöva uppföras med (267 300 +
220 900 =) 488 200 (+ SO 000) kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa nya omkostnadsstater för institutet.»

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t
bland annat föreslagit, att bidraget till driftkostnaderna för Ekerums och
Tosemarkens försöksstationer skall uppräknas med 2 000 kronor. Då utskottet,
som under föregående anslagspunkt avstyrkt inrättandet av de
begärda assistenttjänsterna vid nämnda stationer, ej heller finner sig kunna
förorda någon ytterligare uppräkning av ifrågavarande post, får utskottet
avstyrka bifall till de föreliggande motionerna, jämväl såvitt nu är i fråga.
Med anledning härav och då vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under denna
anslagspunkt icke föranleder någon erinran från utskottets sida, hemställer
utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag i förevarande del å motionerna I:
352 och II: 241, till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 488 200 kronor.

27 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel m. m.
Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 31 (s.
72) — innefattande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

28:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och
bokbindning för institutets bibliotek. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 32 (s. 72—73) — innebärande oförändrad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

29:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 33 (s. 73) -—-innebärande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Stipendier in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 11 500 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

30:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 34 (s. 73—74) — som innefattar en anslagsökning med 3 000 kronor
i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk bgrå för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 13 200 kronor.

31 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning.
Under punkten 35 (s. 74—76) har Kungl. Maj:t hemställt om ett
anslag av 53 000 kronor, vilket belopp med 24 500 kronor överstiger motsvarande
anvisning för löpande budgetår.

Efter närmare redogörelse för institutsstyrelsens anslagsäskande, lydande
å 113 300 kronor, samt för yttrande av lantbruksstyrelsen i ärendet har
departementschefen anfört följande.

»I likhet med institutsstyrelsen anser jag det nödvändigt att en viss upprustning
av institutionen för mejerilära företages omedelbart. Jag kan sålunda
biträda förslaget att 10 000 kronor skall anvisas för att ställa i ordning
två laboratorierum till kontorslokaler. Ej heller har jag något att erinra
mot att medel anvisas för inköp av möbler och kontorsmaskiner till dessa
lokaler med tillhopa 13 000 kronor. Till institutionen för mejerilära bör sålunda
för ifrågavarande ändamål beräknas sammanlagt 23 000 kronor.

Institutsstyrelsens äskanden i övrigt avser till en del ändamål, för vilka
medel begärts redan tidigare. Därjämte bär emellertid även nya behov
upptagits. Tillsammans har härför begärts ett belopp av 90 300 kronor.
En så kraftig höjning av anslaget är jag icke beredd att förorda. För min
del föreslår jag, att 30 000 kronor anvisas. En anslagsanvisning av denna
storlek torde göra det möjligt för institutet att tillgodose de mest angelägna
behoven. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, på institutsstyrelsen att sedermera bestämma den närmare
dispositionen av anslaget.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts framställning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut: Inredning och utrustning för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

32:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokala trädgårdsförsök
och fasta försöksfält. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 36 (s. 76—77) — innebärande en anslagsökning med 6 000
kronor i överensstämmelse med institutsstyrelsens äskande för ändamålet
— hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
36 000 kronor.

33:o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 37 (s. 77—79) innefattar en anslagsanvisning
av 84 700 kronor, vilket belopp med 9 800 kronor understiger anvisningen
för innevarande budgetår. Anslaget har å ena sidan ökats med
ett belopp av 14 200 kronor, därav 13 200 kronor avsetts för lärarlöner och
1 000 kronor som ersättning för den förlust, som garantiföreningen för
folkhögskolan Vilan haft för gymnasiet under räkenskapsåret 1950/51. Å
andra sidan har anslaget minskats med 24 000 kronor för elevstipendier, för
vilka medel i fortsättningen skall äskas under åttonde huvudtiteln.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialggmnasiet för lantbruks-, mejeri-
och skogsstuderande för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 84 700 kronor.

34 :o) Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 38 (s. 79—82) innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en uppräkning av anslaget med 20 300 kronor.

1 samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till
utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 324 av herrar Sunne
och Eskitsson samt II: 422 av fru Ewerlöf m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte bevilja dels att statsbidraget till avlönings- och pensionskostnaderna
för lärarpersonalen skall utgå med 100 procent i stället för 90 procent,
dels att grundbidraget till driftkostnaderna skall höjas från 24 till 30
kronor för undervisningsdag och tilläggsbidraget från 1 krona 20 öre
till 2 kronor för elev och dag, dels ock att bestämmelsen om bidragets inaximering
till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar av de utav lantbruksstyrelsen
godkända driftkostnaderna upphäves.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Styrelsen för lanthushållningsseminariet å Rimforsa (skr. 10/7 1952)
hemställer, dels att tilläggsbidraget till seminariets driftkostnader skall
höjas från 1 krona 20 öre för elev och dag till 2 kronor dels ock att seminariet
för budgetåret 1953/54 skall tilldelas statsbidrag med 156 269 kronor.

Lantbruksstyrelsen (utlåtande 27/8 1952) föreslår, att anslaget för nästa
budgetår skall uppräknas med 19 300 kronor till 157 300 kronor. Av ökningen
avses 17 400 kronor för avlöningskostnader och pensionsavgifter för lärarpersonalen
samt 1 900 kronor för driftkostnader.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Sedermera har Fredrika Bremerförbundet (skr. 1/11 1952) hemställt, dels
att statsbidraget till avlönings- och pensionskostnaderna för lärarpersonalen
skall utgå med 100 procent i stället för 90 procent, dels att grundbidraget
till driftkostnaderna skall höjas till 30 kronor för undervisningsdag och
tilläggsbidraget till 2 kronor för elev och dag, dels ock att bestämmelsen
om bidragets maximering till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar av de
utav lantbruksstyrelsen godkända driftkostnaderna skall upphävas.

Såsom motivering för sitt förslag anför lantbruksstyrelsen, att den räknar
med att statsbidrag för nästa budgetår skall utgå till bestridande av avlönings-
och pensionskostnader för en föreståndarinna samt sex ordinarie
och två extra ordinarie ämneslärarinnor. Ökningen i förhållande till motsvarande
anvisning för innevarande budgetår är av automatisk karaktär.
Den beror dels på de löne- och arvodestillägg, som från och med den 1
januari 1952 skall utgå till vissa statsanställda in. fl., dels på höjt arvode
till föreståndarinnan (SFS 439/1952) och dels på beräknade löneklassförändringar.

I fråga om driftkostnaderna har styrelsen för seminariet anhållit, att
tilläggsbidraget skall höjas från 1 krona 20 öre till 2 kronor. Enligt lantbruksstyrelsens
förslag, för vilket närmare redogöres under anslagspunkten
Lägre lantbruksundervisning in. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader, bör statsbidraget för lantbruksundervisningsanstalternas
driftkostnader uppräknas med 15 procent. Vid bifall härtill
skall i statsbidrag till seminariets driftkostnader utgå ett från 24 till 28
kronor höjt grundbidrag och ett tilläggsbidrag av 1 krona 40 öre. Då seminariets
styrelse räknar med 10 924 elevdagar under läsåret 1953/54 uppskattas
medelsbehovet till (28 X 360 + 1,40 X 10 924 =) i runt tal 25 400
kronor.

Fredrika Bremerförbundet anför i sin skrivelse, att den drivit lanthushållningsseminariet
å Rimforsa sedan den 1 november 1907. Förbundet framhåller,
att detta seminarium och Fackskolans lanthushållningsseminarium å
Brogård är de enda utbildningsanstalterna för lanthushållslärarinnor i landet.
Då seminariet å Rimforsa sedan åtskilliga år gått med betydande förlust,
ser sig förbundet nödsakat att begära statsmakternas stöd för att överhuvudtaget
kunna fortsätta med denna för hela landet nödvändiga undervisning.
Förbundet lämnar härefter en översikt över seminariets tillkomst och utveckling
samt de ekonomiska förhållandena under denna tid. Beträffande
den närmare redogörelsen härför torde få hänvisas till framställningen. Till
den del redogörelsen berör ekonomiska förhållanden torde här emellertid få
återgivas följande.

Sedan år 1945 har seminariet börjat gå med förlust. Sålunda visar till
exempel boksluten för respektive budgetår 1948/49, 1949/50 och 1950/51
underskott på respektive 7 862, 19 080 och 12 896 kronor. Enligt preliminärt
bokslut för 1951/52 beräknas förlusten bli omkring 12 000 kronor. Denna
avsevärda försämring beror delvis på att en del ganska omfattande reparationer
blivit nödvändiga. Sålunda har förbundet låtit installera nya värme -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

pannor, bygga om det så kallade småbruket, bygga nya balkonger, utföra
tapetsering och lägga om värmepannorna till sågspånseldning. Samtidigt har
den årliga driften, bortsett från dylika engångsutgifter, visat underskott.
Det ändrade tidsläget har krävt mera personal för undervisningen och därmed
ökade omkostnader. Vidare har genom statsmakternas beslut lärarinnorna
fått i och för sig fullt berättigade löneförbättringar, medan statsbidraget
till lönerna samtidigt nedskurits till 90 procent. Återstående tio procent innebär
med nuvarande löner en svår belastning för huvudmannen. Härtill
kommer att huvudmannen skall svara för en viss del av lärarinnornas pensionsavgifter.

Förbundet framhåller vidare, att frågan om seminariets fortsatta verksamhet
nu kommit till en avgörande vändpunkt. Det synes förbundet ogörligt
att driva en för hela landet viktig undervisningsanstalt, medan risken
för förluster alltmer ökar. Utbildningen vid seminariet har hittills varit god.
Enligt förbundet bör utbildningens standard icke sänkas genom inknappningar
utan tvärtom höjas i takt med den stigande levnadsstandarden. Det
synes förbundet meningslöst att exempelvis bedriva undervisning i hushållsgöromål,
om man icke har tillgång till den maskinella utrustning, som blir
allt vanligare i svenska hem. Vidare bör man icke mer än vad som kan anses
nödvändigt ur undervisningssynpunkt belasta eleverna med rena rutingöromål.
Förbundet anser, att det numera är en samhällets gemensamma uppgift
att stödja denna betydelsefulla undervisning. Om sådant stöd icke lämnas
i föreslagen omfattning, kan förbundet icke fortsätta att driva seminariet
utan kommer att nedlägga verksamheten. Förbundet är därvid villigt
att först hembjuda seminariet till staten, innan andra planer för egendomens
användande prövas.

En höjning av statsbidraget synes förbundet vara det naturligaste sättet
att stödja seminariet i detta läge. Statsbidraget utgår nu efter samma principer
som för lanthushållsskolorna. Enligt förbundet borde en avsevärd skillnad
föreligga mellan dessa skolor och den undervisningsanstalt, som skall
utbilda skolornas lärarpersonal. Såsom statsbidraget är konstruerat för närvarande,
förutsättes att huvudmannen tillskjuter en avsevärd del av kostnaderna
för lärarnas avlöning och driften i övrigt. Detta kan enligt förbundet
anses fullt naturligt, då huvudmannen är ett landsting som fallet är beträffande
de flesta lanthushållsskolorna. Vid nuvarande förhållanden med höjda
löner och stegrade priser innebär denna anordning emellertid en orimlig belastning
för en enskild organisation.

Departementschefen har anfört följande.

»Utbildningen av lanthushållslärarinnor äger rum dels vid en särskild linje
vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, dels ock vid Fredrika Bremerförbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Fackskolan sorterar
under skolöverstyrelsen och åtnjuter bidrag från anslag under åttonde
huvudtiteln, medan seminariet är underställt lantbruksstyrelsen och får bidrag
från anslag under förevarande huvudtitel. Undervisningen omfattar
i väsentliga delar samma ämnen, och utbildningen ger samma kompetens.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Den nuvarande utbildningen har emellertid varit föremål för viss kritik.
Sålunda har man bland annat anmärkt, att den är alltför elementär och därjämte
innefattar praktiskt rutinarbete i alltför stor utsträckning. I den mån
ökade krav ställes på rationaliseringen av det husliga arbetet och de grenar
av lanthushållningen, som tillhör lanthushållslärarinnornas områden, framträder
behovet av en förbättring av dessas utbildning allt starkare. Enligt
min mening är tiden nu inne att låta utreda frågan hur denna utbildning
bör ordnas. Jag har därför för avsikt att i samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet
begära bemyndigande av Kungl. Maj :t att få tillkalla
särskilda sakkunniga för sådant ändamål. Eftersom utbildningen
har nära samband med skolornas resurser i fråga om lokaler och material
in. m., kommer utredningen uppenbarligen att få behandla även dessa spörsmål.

I avbidan på resultatet av utredningen är jag icke beredd att nu tillstyrka
några andra ändringar i grunderna för bidragen till seminariet än att, i
enlighet med vad jag ämnar föreslå beträffande de lägre lantbruksundcrvisningsanstalterna,
grundbidraget skall höjas från 24 till 26 kronor för
dag och tilläggsbidraget från 1 krona 20 öre till 1 krona 40 öre för elev
och undervisningsdag. Detta medför en höjning av anslaget med (2 X 360
+ 0,20 X 10 924 =) i runt tal 2 900 kronor. Lantbruksstyrelsens beräkning
av medelsbehovet för avlöningskostnader och pensionsavgifter för lärarpersonalen
synes böra godtagas.

Förevarande anslag bör alltså höjas med (2 900 + 17 400 =) 20 300 kronor
och bestämmas till (138 000 + 20 300 =) 158 300 kronor.»

Utskottet. I motionerna I: 324 och II: 422 har yrkats dels att statsbidraget
till avlönings- och pensionskostnaderna för lärarpersonalen skall utgå
med 100 procent i stället för 90 procent, dels att grundbidraget till driftkostnaderna
skall höjas till 30 kronor för undervisningsdag och tilläggsbidraget
till 2 kronor för elev och dag, dels ock att bestämmelsen om bidragets
maximering till ett belopp motsvarande tre fjärdedelar av de utav
lantbruksstyrelsen godkända driftkostnaderna skall upphävas. Med anledning
härav får utskottet erinra om att riksdagen så sent som år 1951 fattade
beslut om de nu gällande grunderna för statsbidrag till seminariet och
därvid fastställde gemensamma grunder för seminariet och de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.
Efter viss höjning av statsbidraget år 1952
har Kungl. Maj :t nu, såsom framgår av det föregående, för budgetåret 1953/
54 föreslagit ytterligare ökning därav, nämligen av grundbidraget från
24 till 26 kronor för dag och av tilläggsbidraget från 1 krona 20 öre till
1 krona 40 öre för elev och undervisningsdag. Samtidigt har emellertid
departementschefen uttalat sin avsikt att låta vidtaga eu översyn av utbildningen
av lanthushållslärarinnorna. Departementschefen har därvid understrukit,
att vid översynen uppenbarligen kommer att behandlas även frågan
om skolornas resurser beträffande lokaler och material in. in. Vid sådant
förhållande synes enligt utskottets mening resultatet av översynen böra avvaktas,
innan någon ändring i grunderna för statsbidraget överväges.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till höjning av grundbidraget och tilläggsbidraget
har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 324 och II: 422,
till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 158 300 kronor.

35 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurser i hovbeslag och maskinreparation
vid Alnarp. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 39 (s. 82—83) — som innebär anslagsökning med 900 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. in.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Alnarp för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 600 kronor.

36:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor. Tillstyrkande
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 40 (s. 83—84) — innefattande
en anslagsökning med 3 700 kronor till följd av höjda tiinlärararvoden
och minskad reservation å anslaget — ■ hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 14 400 kronor.

37:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under punkten 41 (s. 84—85) innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 83 300 kronor, vilket belopp med 12 000
kronor överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Anslaget har å ena
sidan minskats med ett belopp av 4 000 kronor till följd av att inkomsterna
stigit samt å andra sidan ökats med i runt tal 16 000 kronor. Av ökningen
har 5 900 kronor avsetts för höjd ersättning till lantbrukseleverna i tvåårskursens
yngre avdelning samt återstoden för reglerad bcfordringsgång och
höjda lönetillägg.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen och hemställer
följaktligen,

alt riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksskolan
vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... 28 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 35 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 19 400

Summa kronor 83 300;

b) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Vltuna: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 83 300 kronor.

38 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 42 (s.
85) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
—- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 9 100 kronor.

39:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten 43 (s.
85—87) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning till avlöningar
med 5 650 000 kronor.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens äskande, lydande å 5 667 000
kronor, har departementschefen anfört följande.

»Jag är icke beredd att föreslå en uppräkning av anslaget på grund av utvidgad
undervisningsverksamhet. I övrigt torde emellertid lantbruksstyrelsens
beräkning av medelsbehovet under anslaget böra godtagas. Jag förordar
därför, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med ett avrundat belopp
av 5 650 000 kronor. I förhållande till det anslag, som anvisats för innevarande
budgetår, innebär detta en ökning med 650 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning har ej givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
5 650 000 kronor.

40 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Driftkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 44 (s. 87—88) innefattar anslagsanvisning för ändamålet med
1 813 000 kronor eller 183 000 kronor mera än motsvarande anvisning för
innevarande budgetår.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskande,
vilket lyder å 1 965 000 kronor — i ärendet anfört följande.

»Med hänsyn till de allmänna kostnadsstegringarna uppräknades bidraget
till driftkostnaderna så sent som i fjol med 20 procent. Enligt vad lantbruksstyrelsen
uppgivit har denna höjning emellertid icke visat sig tillräcklig för
att läcka skolornas merutgifter. Styrelsen har därför föreslagit, att statsbidraget
skall ökas med ytterligare 15 procent. Enligt min mening synes det
vara ofrånkomligt att bevilja de lägre lantbruksundervisningsanstalterna
någon kompensation för det senaste årets prisstegringar. Jag förordar sålunda,
att grundbidraget för lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna
skall höjas från 24 till 26 kronor för dag. För trädgårds- och fruktodlingsskolorna
bör i anslutning härtill grundbidraget fastställas till 12 900
respektive 6 450 kronor. Därjämte torde tilläggsbidraget för samtliga skolor
böra höjas från 1 krona 20 öre till 1 krona 40 öre för elev och dag, dock
att beträffande maskinskötarkurser motsvarande höjning bör ske från 2 kronor
40 öre till 2 kronor 80 öre. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att
vidtaga de författningsändringar, som vid bifall härtill blir erforderliga.

De nya bidragsgrunder, som jag förordat, medför en höjning av anslaget
med i runt tal 183 000 kronor. Då jag icke anser mig kunna tillstyrka en
ökad medelsanvisning med hänsyn till utvidgning av kursverksamheten,
skulle alltså till bidrag till driftkostnader vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter
för nästa budgetår behöva anvisas ett belopp av (1 630 000
+ 183 000 =0 1 813 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 813 000 kronor.

41 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 45 (s. 89) — innebärande oförändrad
medelsanvisning för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter: Bidrag
till arvoden åt skolläkare för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.

42 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets yrkesskolor.
Kungl. Maj :t har under punkten 46 (s. 90—91) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett med 62 000 kronor till 367 000 kronor höjt belopp,
därav 260 000 kronor avsetts för avlöningar för lärarpersonalen och
skolornas förmän samt 107 000 kronor för driftkostnader. Anslagsökningen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

har föranletts dels av löneregleringen för vissa statsanställda och nytt kollektivavtal
för förmanspersonalen vid skolorna dels ock av höjt driftkostnadsbidrag.

Utskottet. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 367 000 kronor.

43:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser.
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 47 (s. 91—95) om anvisande
för ändamålet av ett reservationsanslag av 124 000 kronor innefattar
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en höjning av
anslaget med 51 000 kronor. På grund av en beräknad reservation av 16 100
kronor innebär förslaget, att för nästa budgetår sammanlagt omkring 140 000
kronor skulle komma att stå till förfogande för ifrågavarande kursverksamhet.
Det avses, att Kungl. Maj :t skall äga bestämma, vilka kurser som under
nästa budgetår skall få anordnas inom nämnda kostnadsram.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
följaktligen,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till särskilda utbildningskurser för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 124 000 kronor.

44 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter m. m. Jämlikt Kungl. Maj:ts under punkten
48 (s. 95—97) gjorda framställning — innefattande medelsanvisning enligt
de nya stipendiegrunderna med ett från 1 300 000 kronor till 1 610 000 kronor
höjt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 610 000 kronor.

45 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter. Under punkten 49 (s. 97—98) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1953/54 till ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor, innebärande anslagsanvisning
med oförändrat belopp.

Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts framställning, hemställer,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor.

46 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för maskinundervisning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 50 (s. 98) — innebärande en med 15 000 kronor höjd medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
165 000 kronor.

47 :o) Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. m.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 51 (s. 98—100) innefattar anslagsanvisning
för ändamålet med 1 266 500 kronor, vilket belopp med
183 500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 192 av herr Larsson,
Sigfrid, m. fl. och II: 243 av herr Adolfsson m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att för undervisningskurser avsedd
del av anslaget Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet
m. m. uppföres som ett rent förslagsanslag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen (skr. 27/8 1952) hemställer, dels att anslaget för
nästa budgetår skall sänkas med 165 000 kronor till 1 285 000 kronor, dels
ock en utvidgning av bestämmelserna om traktamentsersättning till lärare
och instruktörer, som anlitas i verksamheten. I en vid skrivelsen fogad
framställning anhåller Föreningen skogs- och lantbruksfilm om ett anslag
å 50 000 kronor för framställning av undervisnings- och instruktionsfilmer
ävensom bildserier på jordbrukets och trädgårdsodlingens områden.

Hushållningssällskapens förbund (skr. 30/9 1952) hemställer, att anslaget
med hänsyn till de ytterligare kostnadsstegringar, som inträffat efter det anslaget
för budgetåret 1952/53 fastställts, skall uppräknas med 15 procent.

Lanlbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet under anslaget för nästa
budgetår framgår av följande tablå, i vilken till jämförelse upptagits för
budgetåret 1952/53 beviljade belopp.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

1. Undervisningskurser...........................

2. Studieresor...................................

3. Undervisningsfilm och bildserier................

Summa kronor

Anvisat för Föreslaget för
195S/53 1953/54

1 372 000 1 200 000

43 500 40 000

34 500 45 000

1 450 000 1 285 000

Efter en närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens framställning har
departementschefen anfört följande.

»Såsom anförts i det föregående har för innevarande budgetår på grund av
omläggning av redovisningsåret för muntliga undervisningskurser och studieresor
beräknats medel för ett och ett halvt år. Till följd härav har nämnda
poster uppräknats med 262 000 respektive 14 500 kronor. För att tillgodose
det ökade medelsbehovet med anledning av utvidgad kursverksamhet och
stegrade resekostnader vill jag föreslå, att ifrågavarande poster icke skall
nedräknas med mer än 172 000 respektive 11 500 kronor. Med hänsyn härtill
torde för nästa budgetår för undervisningskurser böra upptagas 1 200 000
kronor och för studieresor 32 000 kronor. Någon höjd medelsanvisning till
statsbidag till undervisningsfilm och bildserier kan jag däremot icke tillstyrka.

Enligt nuvarande bestämmelser utgår ingen traktamentsersättning till sådana
vid kurser anlitade lärare och instruktörer, som ej är anställda hos
hushållningssällskap eller vid statsunderstödd lantbruksundervisningsanstalt.
Lantbruksstyrelsen föreslår, att statsbidrag till traktamenten efter styrelsens
beprövande skall utgå även till ifrågavarande lärare och instruktörer.
Då nuvarande bestämmelser i många fall visat sig vara ett hinder för att vid
behov få lämpliga personer att ställa sig till förfogande för verksamheten,
anser jag mig böra biträda styrelsens förslag. Jag förutsätter emellertid därvid,
att traktamentsersättning kommer att beviljas endast i sådana fall, där
det anses särskilt motiverat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga
de författningsändringar, som blir erforderliga vid bifall härtill.

Förevarande anslag skulle sålunda för nästa budgetår behöva uppföras
med (1 200 000 + 32 000 + 34 500 =) 1 266 500 kronor.»

Utskottet. Med anledning av det i motionerna 1:192 och 11:243 framförda
yrkandet vill utskottet erinra om att förevarande anslag, som tidigare
vård obetecknat, från och med budgetåret 1951/52 ändrades till förslagsanslag.
Såsom skäl härför anfördes därvid, att det med anslagets dåvarande
karaktar mötte stora svårigheter att med hänsyn till det beräknade bidragsbehovet
fördela de för kursverksamheten avsedda medlen. Till följd
härav hade denna verksamhet i många fall kunnat påbörjas först vid en
alltför sen tidpunkt. Förseningen hade i sin tur ofta medfört, att kursplanerna
icke kunnat följas eller att kurserna kommit att fortgå även sedan
''årbruket tagit sin början. Genom att anslaget uppfördes såsom förslagsanslag
i den del det avsåg kursverksamheten skulle dessa olägenheter försvinna.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I fråga om anslagets disposition föreskrev Kungl. Maj :t, att anslaget till
kursverksamheten icke skulle få överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande.
Såsom motionärerna framhållit har emellertid denna inskränkning
i praktiken medfört, att nyssnämnda olägenheter alltjämt kvarstår. En
framställning om anslagets överskridande kan nämligen icke göras, förrän
det beräknade medelsbehovet under budgetåret kan överblickas, och beslut
i ärendet erhållas först sedan en avsevärd tid av budgetåret förflutit. För
att denna gagnande undervisningsverksamhet icke skall hämmas genom
berörda olägenheter förordar utskottet i anslutning till motionärernas yrkande,
att den del av anslaget, som avser kursverksamhet, skall få disponeras
utan hittillsvarande begränsning. De under anslaget ingående posterna
studieresor samt framställning av undervisningsfilm och bildserier bör dock
även i fortsättningen icke få överskridas.

Då utskottet icke har något att erinra mot anslagsberäkningen eller
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapens
undervisningsverksamhet m. m. för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 1 266 500 kronor;

2) att riksdagen må bifalla motionerna I: 192 och II: 243.

48 :o) Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 52 (s. 100—101) — innefattande anslagsanvisning för ändamålet
med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet
rörande biodling för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

49:o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område. Jämlikt Kungl.
Maj :ts under punkten 53 (s. 101) gjorda framställning — som innebär anslagsökning
med 2 500 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

50:o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln.
Under punkten 58 (s. 109—132) har Kungl. Maj :t i enlighet med
en framställning av Iantbruksstyrelsen hemställt om oförändrat anslag för
ändamålet.

I sitt anslagsäskande har styrelsen räknat med att av anslaget ett belopp
av högst 51 000 kronor skall få användas för bidrag till nämnden för avkommeundersökning
av tjurar för att under år 1953 utföra orienterande undersökning
av tjurars produktionsanlag. Tillika har styrelsen anhållit, att av
det överskott, som kan komma att uppstå å anslaget för innevarande budgetår,
få disponera motsvarande belopp, högst 51 000 kronor, för samma ändamål
under år 1952. Styrelsen har härvid anfört, att hushållningssällskapens
förbund, Riksorganisationen Sveriges seminföreningar, Avelsföreningen
för svensk röd och vit boskap, Avelsföreningen för svensk låglandsboskap
och Avelsföreningen för svensk kullig boskap träffat avtal om att gemensamt
främja ett tillförlitligt urval av för aveln lämpliga nötkreatur genom ifrågavarande
nämnd. Denna består av sju ledamöter, av vilka förbundet och riksorganisationen
utser vardera två, avelsföreningarna gemensamt två samt de
sålunda utsedda gemensamt en ledamot. Nämnden skall vidare med sig adjungera
en av Iantbruksstyrelsen utsedd person, som äger deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Avtalet löper med ett års uppsägningstid, dock
att det kan upphöra att gälla tidigast med ingången av år 1955.

Departementschefen har anfört följande.

»Från förevarande anslag utgår för närvarande bidrag till stambokföring
och registrering av nötboskap ävensom till bekämpandet av ärftliga fel hos
nötkreatur samt till tjurhållning vid mindre jordbruk. Framför allt på grund
av den ökade anslutningen till seminverksamheten har numera bidragsbehovet
för sistnämnda ändamål undergått en väsentlig minskning. Emellertid
har i stället nya uppgifter anmält sig på området.

Såsom Iantbruksstyrelsen framhållit har sålunda behovet av tillförlitliga
urvalsmetoder gjort sig allt starkare gällande under senare år. Såväl från
det allmännas sida som av hushållningssällskap och enskilda sammanslutningar
har frågan ägnats ökad uppmärksamhet. De avkommeundersökningar,
som redan kommit i gång, utföres emellertid av skilda organ utan några
enhetliga riktlinjer, vilket såsom styrelsen framhållit medfört vissa olägenheter.
Även enligt min mening är det därför angeläget, att undersökningarna
sammanföres under en central ledning. Av det förut anförda framgår,
att överenskommelse redan träffats mellan vissa sammanslutningar om tillskapandet
av ett särskilt organ, nämnden för avkommeundersökningar av
tjurar (N. A. T.), för att gemensamt främja ett tillförlitligt urval av för
avel lämpliga nötkreatur. Till nämndens uppgifter hör att undersöka tjurar -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

nas mjölkanlag med ledning av döttrarnas avkastning. Man avser därvid
att snabbt gallra ut de för avel olämpliga tjurarna genom att låta samtliga
tjurar, som kan bli föremål för avkommeundersökning, undergå orienterande
sådan undersökning, grundad på döttrarnas avkastning under deras första
laktationsår. Därigenom får man å andra sidan även fram de tjurar,
som har goda mjölkanlag och därför bör undergå fullständig avkommeundersökning,
varvid hänsyn tages till döttrarnas avkastning under hela den
tid, de varit underkastade A- eller B-kontroll. Den orienterande undersökningen
avses skola vara kostnadsfri, medan kostnaden för den fullständiga
undersökningen skall helt bestridas av den, som begärt densamma.

Ifrågavarande undersökningar är uppenbarligen av grundläggande betydelse
för de åtgärder, som på nötboskapsavelns område främjas med bidrag
från förevarande anslag. Mot vad styrelsen härutinnan anfört har jag icke
något att erinra. Jag förordar således, att 51 000 kronor skall beräknas som
bidrag till nämnden för dess verksamhet rörande de orienterande undersökningarna
under nästa budgetår. Med hänsyn till att verksamheten skall
kunna bedrivas även innevarande budgetår, har jag heller intet att erinra
mot att bidrag skall utgå även för denna tid. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot, torde därför högst 51 000 kronor av odisponerade
medel av anslaget få användas för ändamålet. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, styrelsen att meddela
närmare föreskrifter om dispositionen av dessa medel.

Mot styrelsens beräkning av medelsbehovet i övrigt har jag intet att
erinra.»

Utskottet. Medelsberäkningen under anslaget föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara av stor betydelse
att de undersökningar av tjurarnas anlagstyp med ledning av avkommans
beskaffenhet, som hittills utan enhetliga riktlinjer bedrivits av skilda
organ och sammanslutningar, samordnas under en central ledning. Den för
detta ändamål tillkomna nämnden för avkommeundersökningar av tjurar
synes enligt utskottet vara lämpligt sammansatt och sålunda väl ägnad för
uppgiften i fråga. Då nyssnämnda undersökningar är av grundläggande betydelse
för de olika åtgärder på nötboskapsavelns område, som främjas med
bidrag från detta anslag, har utskottet icke något att erinra mot att medel
till nämndens verksamhet rörande de orienterande undersökningarna utgår
från anslaget. Utskottet förordar sålunda i anslutning till Kungl. Maj :ts
förslag att dels 51 000 kronor av anslaget för nästa budgetår, dels högst motsvarande
belopp av odisponerade medel å anslaget för innevarande budgetår
skall få användas för ändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 307 500 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

51 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet.
Under punkten 59 (s. 112—117) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att anvisa ett belopp av 504 900 kronor, innebärande anslagsökning
med 83 000 kronor. Beräkningen innefattar en uppräkning av anslaget med
73 000 kronor till den allmänna bidragsverksamheten samt med 10 000 kronor
till verksamhetens övervakning in. in.

I delta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 91 av herr Andersson,
Lars, och herr Bergli samt II: 118 av herr Larsson i Hedenäset m.fl.,
vari hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag för budgetåret
1953/54 anvisa ett belopp av 10 000 kronor till demonstrationsförsök
inom Norrbottens län.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
höjas med 54 100 kronor till 476 000 kronor. Därvid har styrelsen föreslagit,
att årsbidrag till kontrollförening skall höjas beträffande A- och B-kontroll
från högst 15 till högst 20 kronor för medlem med besättning om högst tio
kor och i fråga om kontroll genom provmjölkningsringar från 1 krona till 1
krona 50 öre för varje ko, tillhörig medlem med besättning om högst tio kor.
Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning av anslaget med tillhopa
151 000 kronor. Beloppet fördelar sig med 133 000 kronor på kontrollen av
nötkreatursbesättning genom besök av kontrollassistent eller genom provmjölkningsring
och med 18 000 kronor på demonstrationsförsök. Å andra sidan
innebär medelsberäkningen en minskning med sammanlagt 96 900 kronor.
Minskningen är föranledd av att medel till överkontrollassistenter —
vid bifall till styrelsens yrkande under hushållningssällskapens avlöningsanslag
om inrättande av 26 husdjursinstruktörer — icke längre behöver anvisas
under förevarande anslag.

Vidare har hushållningssällskapens förbund hemställt, dels att omfattningen
av och formerna för den fortsatta kontrollföreningsverksamheten
måtte allsidigt utredas, dels ock att — i avbidan på utredningens resultat
— anslaget till verksamheten måtte uppräknas till ett belopp, som motsvarar
de senaste årens kostnadsstegringar.

Beträffande höjningen av beloppet till demonstrationsförsök har lantbruksstyrelsen
framhållit, att rådgivnings- och upplysningsverksamhet i anslutning
till mjölkboskapskontrollen är av utomordentligt stor betydelse för
utfodringens ordnande. Särskilt värdefulla synes utfodringsförsöken vara.
Dessa avser, bland annat, att ett antal jordbrukare under sakkunnig ledning
skall ordna utfodringen rationellt och i övrigt på sådant sätt, att den
kan tjäna som mönster för jordbrukare i trakten. Det synes därför styrelsen
angeläget att bereda hushållningssällskapen ökade möjligheter att anordna
dylika försök. Anslagsbehovet torde böra beräknas till samma belopp som

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

styrelsen upptagit i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår eller
25 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till de kostnadsstegringar, som inträffat sedan bidragen för
A- och B-kontroll samt kontroll genom provmjölkningsringar fastställdes,
är jag beredd att förorda någon höjning av bidragsbeloppen. Jag kan emellertid
icke tillstyrka en större ökning än beträffande A- och B-kontroll från
högst 15 till högst 18 kronor för medlem med besättning om högst tio kor
och i fråga om kontroll genom provmjölkningsringar från 1 krona till 1
krona 25 öre för varje ko, tillhörig medlem med besättning om högst tio
kor. Merutgiften härför torde kunna beräknas till cirka 73 000 kronor. Jag
förordar sålunda, att anslaget uppräknas med nämnda belopp. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de författningsändringar, som blir
erforderliga vid bifall härtill.

Vad angår förslaget av hushållningssällskapens förbund att omfattningen
av och formerna för den fortsatta kontrollföreningsverksamheten skall allsidigt
utredas, torde jag få erinra om att grunderna för verksamheten fastställdes
av riksdagen så sent som år 1950. Enligt min mening bör därför
samlas ytterligare någon tids erfarenhet, innan frågan om eventuella ändringar
i verksamheten ånyo upptages till övervägande.

Såsom jag närmare kommer att anföra under avlöningsanslaget för hushållningssällskapen
är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av husdjursinstruktörsbcfattningar
hos sällskapen. Den centrala övervakningen av
kontrollverksamheten torde sålunda böra fortgå i nuvarande form. Ej heller
kan jag biträda förslaget om arvoden jämlikt kommittékungörelsen till
kontrollnämndens ledamöter. Den föreslagna höjningen av statsbidraget till
verksamhetens övervakning in. m. anser jag mig icke kunna biträda i vidare
mån än att bidraget på grund av den arvodeshöjning till överkontrollassislenterna,
varom beslut meddelades förra året, samt ökade resekostnader
och traktamentsersättningar bör uppräknas med (7 500 -f- 2 500 =) 10 000
kronor.

Även för nästa budgetår torde för demonstrationsförsök böra beräknas ett
oförändrat belopp av 7 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle förevarande anslag för näsla
budgetår behöva upptagas med (421 900 -f- 73 000 -f- 10 000 =) 504 900
kronor.»

Utskottet. I motionerna 1:91 och II: 118 har yrkats ett belopp av 10 000
kronor, som skall användas till demonstrationsförsök på utfodringens område
inom Norrbottens län. Såsom skäl härför har i huvudsak anförts, att
kontrollföreningsverksamheten inom länet till följd av kostnadsstegringarna
under senare år gått avsevärt tillbaka. På grund härav har svårigheter
uppstått, bland annat, att utnyttja kontrollassistenternas arbetstid
på ett rationellt sätt. Enligt motionärerna skulle eu intensifierad utfodrings -

40 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

rådgivning vara ett lämpligt medel att stimulera jordbrukarna att ansluta
sig till kontrollverksamheten. Genom att i större utsträckning anförtro kontrollassistenterna
denna uppgift skulle man på samma gång utnyttja deras
arbetskapacitet mera effektivt.

Med anledning härav vill utskottet till en början vitsorda, att anslutningen
till kontrollföreningsverksamheten under den senaste tiden onekligen
gått tillbaka. Det av motionärerna framlagda förslaget i syfte att stimulera
verksamheten synes därför vara värt beaktande. Emellertid anser
sig utskottet, med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet
vid anslagsbeviljandet, icke för närvarande kunna biträda vad i motionerna
hemställts.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:91 och II: 118, till
Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kontrollföreningsverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 504 900 kronor.

52:o) Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under punkten 60
(s. 117—122) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett anslag av 185 200 kronor, vilket belopp med 17 500 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget
för budgetåret 1953/54 skall uppföras med 211 200 kronor. Med skrivelsen
har styrelsen överlämnat dels en framställning från Svenska svinavelsföreningen
rörande svinstamkontrollens ledning och handhavande, dels
framställningar från Svenska fåravelsföreningen, Sveriges fjäderfäavelsförening
och Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund om statsbidrag
med respektive 17 000, 69 000 och 10 000 kronor för sin verksamhet. Styrelsen
har för främjande av svin-, får-, get-, fjäderfä- och kaninaveln beräknat
respektive 101 500, 37 700, 2 000, 60 000 och 10 000 kronor.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskanden har
departementschefen anfört följande.

»Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår
anförde jag beträffande svinstamkontrollen, att denna skulle bygga
icke endast på de statliga stationerna utan även på en av jordbrukarna
själva anordnad kontroll. Den kontrollstation, som Kristianstads läns hushållningssällskap
och Kristianstads-Blekinge slakteriförening beslutat uppföra
i Kristianstadsorten, framhölls därvid som ett betydelsefullt steg i
denna riktning. I detta sammanhang anförde jag vidare, att de statliga ut -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

gifterna för kontrollverksamheten icke borde ökas ytterligare och att jag
därför för det dåvarande icke kunde biträda förslaget om att ett årligt
statsbidrag av 5 000 kronor skulle utgå till stationen. Med beaktande av
dessa synpunkter, vilka alltjämt äger giltighet, finner jag det icke nu böra
övervägas att avlöna assistenterna vid av jordbrukarna inrättade stationer
av statsmedel eller att lämna årliga statsbidrag till sådana stationer. Däremot
anser jag skäligt, att utgifterna för bearbetning av kontrollresultaten
och fodermedelsanalyserna —- i likhet med vad fallet är i fråga om de statliga
stationerna — bestrides av statsmedel. För dessa ändamål torde i enlighet
med lantbruksstyrelsens beräkningar anvisas (8 000 + 5 500=)
13 500 kronor. Förslaget att uppräkna bidraget till kostnaden för tryckning
av svinstamkontrollens resultat kan jag däremot icke biträda.

Vad angår framställningen från Sveriges fjäderfäavelsförening torde jag
få erinra om att statsbidraget till föreningen för innevarande budgetår höjdes
med 7 500 kronor. Det oaktat synes föreningens ekonomiska ställning
fortfarande vara synnerligen bekymmersam. Med hänsyn härtill och i betraktande
av föreningens betydelsefulla verksamhet anser jag en ytterligare
höjning av statsbidraget till föreningen befogad. Jag finner mig dock
ej kunna förorda, att anslaget skall uppräknas med mer än 4 000 kronor
eller således från 46 000 till 50 000 kronor. Någon uppräkning av de belopp,
som beräknats för får- och kaninavelns främjande, är jag icke beredd att
föreslå.

Vid bifall till mina förslag skulle anslaget för nästa budgetår behöva uppföras
med (167 700 + 13 500 -f- 4 000 =) 185 200 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid fördela anslagsmedlen å de olika
ändamålen.»

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
185 200 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

F. Veterinärväsendet m. m.

53:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 61 (s. 123—127) innefattar — förutom hemställan om ändringar
i personalförteckningen för veterinärstyrelsen och fastställande av ändrad
avlöningsstat — en medelsanvisning av 568 500 kronor eller 68 500 kronor
mera än innevarande budgetårs anslag.

Veterinärstyrelsen, som hemställt att anslaget skall höjas med 72 000
kronor, har bland annat föreslagit en partiell omorganisation av styrelsen.
De föreslagna ändringarna framgår av följande sammanställning.

Nuvarande organisation Förslag

Allmänna byrån........ 1 veterinärråd i Cp 14 1 veterinärråd i Cp 14

1 byråveterinär i Ce 29 1 byrådirektör i Ce 31

Hygienbyrån........... 1 veterinärråd i Cp 14 1 veterinärråd i Cp 14

1 konsulent i Ce 27 1 byråveterinär i Ce 29

Tuberkulosbyrån........ 1 veterinärråd i Cp 14 1 veterinärråd i Cp 14

1 byråveterinär i Ce 29 1 byråveterinär i Ca 29

1 konsulent i Ca 27 2 byråveterinärer i Ce 29

3 konsulenter i Ce 27 1 kansliskrivare i Ce 15

1 kontorist i Ce 13

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för veterinärstyrelsens
anslagsframställning och däröver avgivet yttrande av statskontoret
— anfört.

»Jag har i princip icke något att erinra mot den av veterinärstyrelsen föreslagna
omorganisationen. Det må för övrigt framhållas, att omorganisationen
till den del densamma avser omändring av konsulenttjänster i 27
lönegraden till byråveterinär tjänster i 29 lönegraden redan är beslutad genom
att riksdagen antagit de i propositionen nr 241/1952 framlagda förslagen.
På ett par punkter kan jag emellertid icke godtaga styrelsens förslag.
Jag kan sålunda icke tillstyrka, att en byråveterinärtjänst i lönegrad
Ce 29 skall omändras till en byrådirektör stjänst i lönegrad Ce 31. Vidare
anser jag, att i stället för de begärda båda tjänsterna såsom kansliskrivare
och kontorist bör inrättas två kontoristtjänster i lönegrad Ce 13.

En omorganisation enligt de riktlinjer jag nu angivit medför en minskning
av medelsbehovet under förevarande anslag med 6 500 kronor, varav
5 500 kronor faller på posten till rörligt tillägg. Å andra sidan bör anslaget
höjas med 1 500 kronor på grund av att en förste byråsekreterare och en
förste expeditionsvakt uppflyttats till lönegrad Ca 29 respektive Ca 12
(prop. nr 241/1952) samt med 4 100 kronor på grund av beräknade löneklassförändringar
och reglerad befordringsgång. Vidare bör posten till rörligt
tillägg uppräknas med 63 900 kronor. Hänsyn har därvid tagits till nyssnämnda
minskning av posten.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Mot förslaget att överföra den kansliskrivare, som tjänstgör såsoin styrelsens
kassör, å ordinarie stat har jag icke något att erinra.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör veterinärstyrelsens avlöningsanslag
höjas med sammanlagt 68 500 kronor.

Å personalförteckningen bör uppföras en kansliskrivartjänst i lönegrad
Ca 15. Å andra sidan bör två byråveterinärtjänster i lönegrad Ce 29 indragas.
»

I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet den 28 januari
1953 upprättad promemoria har anförts följande.

Sedan år 1948 äger medlem av veterinärstyrelsens vetenskapliga råd liksom
ledamot av styrelsens disciplinnämnd, som icke är befattningshavare
i styrelsen, att för varje gång han efter kallelse inställer sig hos styrelsen
för att deltaga i handläggning av ärende erhålla ersättning med 30 kronor.
Vidare äger medlem eller ledamot, som på anmodan verkställer utrédning
i veterinärstyrelsen eller hos styrelsen föredrager ärende, att utöver den honom
för inställelsen hos styrelsen tillkommande gottgörelsen, där sådan inställelse
påfordras, åtnjuta den ersättning som för varje fall av styrelsen
bestämmes, dock högst 100 kronor. Med hänsyn till den uppräkning, som
efter nyssnämnda tidpunkt skett beträffande flertalet ersättningar i liknande
fall, synes det rimligt att även nu berörda gottgörelse höjes i motsvarande
mån. Beloppen synes sålunda från och med nästa budgetår böra
bestämmas till 35 respektive högst 120 kronor. Då ifrågavarande ersättningar
utgår från arvodesposten i veterinärstyrelsens avlöningsstat och
denna post är upptagen förslagsvis, torde emellertid någon ökning av styrelsens
avlöningsanslag för nästa budgetår icke behövas.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot förslaget att de ersättningsbelopp,
som för närvarande i vissa fall utgår till medlem av veterinärstyrelsens
vetenskapliga råd ävensom till ledamot av styrelsens disciplinnämnd,
skall höjas från 30 respektive högst 100 kronor till 35 respektive
högst 120 kronor. Såsom anförts i det föregående torde denna höjning icke
behöva medföra någon uppräkning av anslaget. Med hänsyn härtill och då
utskottet i övrigt biträder vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna anslagspunkt
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för veterinärstyrelsen, som angivits
i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Aulöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 195 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis

3 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 186 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 184 000

Summa kronor 568 500;

c) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 568 500 kronor.

54:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 62 (s. 127—128)
har Kungl. Maj:t gjort framställning om en med 7 300 kronor till 73 200
kronor förhöjd medelsanvisning. Uppräkningen har skett å posterna till
sjukvård m. m., publikationstryck och reseersättningar samt å delposten
till övriga expenser.

btskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 73 200 kronor.

55:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 63 (s. 128—134) innefattar — förutom hemställan om fastställande
av ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 2 254 000 kronor, vilket
belopp överstiger det nuvarande anslaget med 364 000 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 325 av herr Nilsson,
Alfred, m. fl. och II: 425 av herr Nihlfors m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att föreståndaren för veterinärhögskolans
avdelning för hovsjukdomar samt hovbeslags- och anspannslära professorn
E. Åkerblom skall erhålla samma löneställning som övriga avdelningsföreståndare
vid högskolan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Styrelsens för veterinärhögskolan anslagsframställning innebär en anslagshöjning
med 452 000 kronor. Bland styrelsens äskanden ingår ett förslag
om anvisning av 3 060 kronor för uppflyttning av Åkerblom från lönegrad
Ca 33 till lönegrad Ca 37. Styrelsen har till stöd för förslaget anfört,
att ifrågavarande tjänsteman icke erhållit någon förbättring motsvarande
den högskolans övriga högre akademiska lärare fått. Tidigare har han varit
placerad två lönegrader högre än laboratorerna. Från och med den 1 juli
1952 är han emellertid placerad i samma lönegrad som dessa, eller i 33 lönegraden.
Med hänsyn till den nuvarande tjänsteinnehavarens utomordentliga
skicklighet och vetenskapliga meriter måste detta anses i hög grad otillfredsställande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Departementschefen har efter redogörelse för högskolestyrelsens samtliga
anslagsäskanden anfört följande.

»Jag torde till en början få erinra om alt frågan om löneställningen för
läraren i hovbeslag in. m. och för förste expeditionsvakten redan prövats
och avgjorts av riksdagen (prop. nr 241/1952). Vad angår högskolestyrelsens
övriga förslag anser jag mig endast i mycket begränsad utsträckning
kunna tillmötesgå desamma. Jag kan sålunda icke förorda, att några nya
tjänster skall inrättas. I fråga om tjänsteförändringar m. m. är jag blott
beredd att tillstyrka förslaget att de båda befattningarna som tredje amanuens
vid avdelningarna för farmakologi och för födoämneshygien skall
omändras till förste amanuensbefattningar. Härigenom kommer högskolans
samtliga avdelningar att ha tillgång till förste amanuenser. Ändringen
medför en kostnadsökning å 8 000 kronor. Vad härefter angår de av högskolestyrelsen
ifrågasatta arvodeshöjningarna vill jag för min del föreslå
följande ändringar. Med hänsyn till att jourtjänsten i köttbesiktning
enligt gällande läroplan fördubblats torde arvodena till de två besiktningsveterinärer,
vilka leder denna tjänst, likaledes böra fördubblas. Då arvodena
nu utgår med 1 800 kronor, innebär detta en kostnadsökning å samma
belopp. Arvodena till speciallärarna i tuberkulosdiagnostik och i parasitologi
bör uppräknas med 470 respektive 180 kronor till 4 800 respektive 1 500
kronor. På grund av göromålens omfattning synes en höjning av arvodet
till rektors undervisningsvikarie med 300 till 1 500 kronor skälig. Slutligen
torde det för arvode till sekreterarhjälp avsedda beloppet böra uppräknas
med 600 kronor till 3 600 kronor.

Vad jag nu föreslagit föranleder en ökning av medelsbehovet under förevarande
anslag med i runt tal 11 400 kronor. Härtill kommer emellertid ökningar
av automatisk karaktär. För vikariatsersättningar bör sålunda beräknas
8 000 kronor mer än för innevarande budgetår. På grund av den
under år 1952 beslutade löneregleringen för vissa tjänstemän (prop. nr
107, nr 241 och nr 245) bör anslaget därjämte höjas med 67 100 kronor. Vidare
medför beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar
på grund av reglerad befordringsgång ett ökat medelsbehov å 4 500 kronor.
Posten till rörligt tillägg bör slutligen uppräknas med 273 000 kronor.»

Utskottet. Med anledning av yrkandet i motionerna I: 325 och II: 425 angående
löneställningen för läraren i hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära
får utskottet erinra om att riksdagen redan tidigare behandlat
denna fråga. 1 sitt utlåtande nr 1/1947 p. 55, som godkändes av riksdagen,
förutsatte utskottet sålunda, att detta spörsmål skulle upptagas till övervägande
i anslutning till prövningen av 1946 års högskoleulrednings förslag.
Utskottet erinrade i detta sammanhang om att Kungl. Maj:t genom
beslut den 29 november 1946 tillagt innehavaren av befattningen professors
namn samt förklarat honom äga säte och stännna i högskolans lärarkollegium
i likhet med ordinarie professor. Härefter anförde emellertid departementschefen
i den till 1948 års riksdag avlåtna propositionen nr 177, vilken

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

grundades på högskoleutredningens betänkande, att en från veterinärhögskolans
sida ifrågasatt ombildning av lärarbefattningen i hovsjukdomar,
hovbeslagslära och anspannslära icke behövde närmare prövas, eftersom
förslaget avvisats av utredningen och icke heller högskolans myndigheter
i remissyttrande över utredningens betänkande ansett sig böra för det dåvarande
vidhålla sitt tidigare yrkande på en ändring i ämnets ställning.
Riksdagen hade icke något att erinra häremot. Utskottet får slutligen framhålla,
att frågan om löneställningen för ifrågavarande lärare senast prövats
i samband med de allmänna löneregleringarna åren 1951 och 1952. Därvid
placerades befattningen i samma lönegrad som tjänsterna såsom laborator
med undervisningsskyldighet. I jämförelse med att ifrågavarande befattning
tidigare legat två lönegrader högre än laboratorstjänsterna synes nämnda
placering otvivelaktigt vara något låg. Med hänsyn till att löneställningen
prövats så sent som vid 1952 års riksdag, finner utskottet emellertid anledning
nu icke föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet får sålunda
avstyrka bifall till motionerna.

Kungl. Maj :ts förslag föranleder ej heller i övriga delar någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna 1: 325 och II: 425,

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 719 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 98 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

..................................... 719 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 717 000

Summa kronor 2 254 000;

b) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 254 000 kronor.

56:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 64 (s. 134—135) innefattar en anslagshöjning med 13 000 kronor
till 237 000 kronor. Uppräkningen 1''öranledes av höjda städningskostnader
och ökade utgifter för telefon.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 237 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

57:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts under punkten 65 (s. 135—136) gjorda framställning om en medelsanvisning
av 225 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
225 000 kronor.

58:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 66 (s. 136—137),
vilket innebär att anslaget skall höjas med ett engångsbelopp av 5 000 kronor
för kompletterande bokinköp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 17 000 kronor.

59:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Under punkten 67 (s. 137) har
Kungl. Maj :t hemställt, att anslaget skall uppräknas med 3 000 kronor till
36 400 kronor för att ettvart av högskolans tre doktorandstipendier skall
kunna höjas med 1 000 kronor till 6 000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 36 400 kronor.

60:o) Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Under tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 68 (s. 137—138) gjorda
framställning — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

61 :o) Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj:t har under
punkten 69 (s. 138—139) hemställt om en medelsanvisning av 170 000
kronor eller 10 000 kronor mera än innevarande budgetårs anslag för ändamålet.

Departementschefen har av statsfinansiella skäl funnit sig icke kunna tillmötesgå
högskolestyrelsens anslagsäskanden, innebärande en anslagshöjning
med 369 338 kronor, i annan mån än att anslaget uppräknas med förenämda
10 000 kronor. Detta belopp är avsett att i första hand användas till

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

oundgänglig utrustning av den nya institutionsbyggnaden för avdelningen
för födoämneshygien.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag föranleder icke någon erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Inredning och
utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 170 000 kronor.

62:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag ununder
punkten 70 (s. 139—141) innefattar — förutom fastställande av ändrad
avlöningsstat — en medelsanvisning av 161 000 kronor, vilket belopp
överstiger det nuvarande anslaget med 26 800 kronor. Höjningen föranledes
helt av automatiska utgiftsökningar.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 1 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 106 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 53 000

Summa kronor 161 000;

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 161 000 kronor.

63:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. Jämlikt Kungl. Maj :ts
förslag under punkten 71 (s. 141—142) — innefattande en huvudsakligen
av medelsförbrukningen betingad anslagshöjning med 8 600 kronor — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 33 700 kronor.

64:o) Veterinärinrättningen i Skara: Inredning och utrustning. Kungl.
Maj:t har under punkten 72 (s. 143) hemställt, att 12 000 kronor skall anvisas
för ändamålet. Av beloppet är 6 300 kronor avsedda till underhålls -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

arbeten och 5 700 kronor till inredning av veterinärinrättningens huvudbyggnad.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Inredning
och utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

65:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
under punkten 73 (s. 143—147) gjort framställning om anslagsanvisning
med 1 686 500 kronor, vilket innebär en ökning med 288 500 kronor. Därjämte
har hemställts om bemyndigande att å personalförteckningen för anstalten
uppföra en tjänst såsom kassör i lönegrad Ca 19. Av anslagshöjningen
belöper 4 200 kronor å en ytterligare tjänst såsom tekniskt biträde vid
det kemiska laboratoriet. På grund av den under år 1952 beslutade löneregleringen
för vissa tjänstemän har uppräkning skett med 46 500 kronor.
Återstående del av anslagsökningen hänför sig till posten rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet tillstyrker framställningen och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens veterinärmedicinska anstalt,
som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för anstalten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 406 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 4 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

..................................... 693 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 582 000

Summa kronor 1 686 500;

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 686 500
kronor.

66:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Under punkten
74 (s. 147—150) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av
618 300 kronor eller 23 300 kronor mera än det nuvarande anslaget. Kungl.
Maj :ts förslag innebär å ena sidan en uppräkning av anslaget med 38 300
kronor. Av detta belopp är 2 300 kronor betingade av ökade telefonkostna4
Hihany till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr I.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

der. Till inköp och underhåll av inventarier och apparatur har beräknats
3 000 kronor mer än för löpande budgetår. Posterna till förbrukningsartiklar
samt till tvätt och inre renhållning har uppräknats med 15 000 respektive
8 000 kronor. Vidare har anslaget höjts med 10 000 kronor för utbyte
av anstaltens förslitna personbil. Å andra sidan har posterna till inköp av
bakteriologiska preparat samt till inköp och underhåll av djur med hänsyn
till belastningen minskats med 5 000 respektive 10 000 kronor.

Utskottet. Som anslagsberäkningen icke föranleder någon erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 618 300 kronor.

67ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 77 (s. 154—155) innebär en anslagsökning i förhållande till löpande
budgetår med 1 000 kronor. Å ena sidan har arvodena till anstaltens
veterinär och vaktmästare uppräknats med 350 respektive 300 kronor, varjämte
600 kronor beräknats till arvode för upprättande av ritningar m. m.
till ny anstaltsbyggnad. Å andra sidan har vid anslagsberäkningen ett för
innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 300 kronor bortfallit.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 4 800 kronor.

68:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under punkten 78 (s. 155—157)
har Kungl. Maj :t i överensstämmelse med veterinärstyrelsens anslagsäskande
föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 950 000
kronor, innebärande i jämförelse med innevarande budgetårs anslagsanvisning
en minskning med 150 000 kronor. Till åtgärder inom tuberkulosfria
områden har beräknats 340 000 kronor, till statlig kontroll med tuberkulin
500 000 kronor, till klinisk tuberkuloskontroll 10 000 kronor samt till utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar 100 000 kronor.
Till motsvarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats respektive
325 000, 600 000, 25 000 och 150 000 kronor. Av veterinärstyrelsen
föreslagen höjning av ersättningen till hushållningssällskap för registrering
av tuberkulinundersökta besättningar har Kungl. Maj :t ansett sig icke
böra tillstyrka.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 51

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 950 000 kronor.

69ro) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen. Under punkten 80 (s.
158—159) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 725 000 kronor
eller med 25 000 kronor mindre än för löpande budgetår.

Veterinärstyrelsen har äskat 725 000 kronor för ändamålet, varjämte styrelsen
hemställt om en höjning av ersättningarna till hushållningssällskapen
för utförda laboratorieprov ävensom att en registreringsavgift skall utgå
för vissa undersökningar.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för veterinärstyrelsens
framställningar och yttrande däröver av statskontoret, anfört följande.

»Med hänsyn till de ökade kostnaderna för ifrågavarande laboratorieprov
anser även jag att en höjning av ersättningarna till hushållningssällskapen
för provens utförande är skälig. De av veterinärstyrelsen föreslagna ersättningsbeloppen
synes emellertid i vissa fall vara väl högt beräknade. För min
del föreslår jag att ersättningen för blodprov skall höjas till 1 krona 35 öre
för varje av de första 25 000 proven, 75 öre för varje av de följande 25 000
proven samt 35 öre för varje ytterligare prov. Ersättningarna för efterbördsprov
och för serologisk undersökning av mjölkprov bör enligt min mening
uppräknas till 1 krona 20 öre respektive 20 öre. Mot förslaget att — liksom
vid tuberkulosbekämpandet — en registreringsavgift skall utgå till hushållningssällskap
som utför s. k. ABR-undersökningar inom kastsjukefritt område
har jag intet att erinra. Då jag emellertid icke kunnat tillstyrka den i
annat sammanhang (punkt 78) gjorda framställningen att höja avgiften
vid tuberkulosbekämpandet från 10 till 20 öre, bör även nu föreslagna avgift
bestämmas till förstnämnda belopp.

De reduceringar av de utav veterinärstyrelsen angivna ersättningsbeloppen,
som mina förslag i det föregående innebär, medför givetvis en viss
minskning av medelsbehovet under förevarande anslag i förhållande till vad
styrelsen räknat med. Med hänsyn till svårigheten att mera exakt beräkna
utgifterna under anslaget för ett kommande budgetår torde emellertid försiktigheten
bjuda, att anslaget det oaktat bör uppföras med det av styrelsen
angivna beloppet. Anslaget bör sålunda blott nedsättas med 25 000 kronor
till 725 000 kronor för nästa budgetår.»

mskottet. Kungl. Maj :ts förslag föranleder icke någon erinran från utskottets
sida, varför utskottet hemställer,

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 725 000 kronor.

70:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot hönstyfus. Kungl. Maj:t har under punkten 81 (s. 150—161)
i överensstämmelse med veterinärstyrelsens äskande hemställt om en medelsanvisning
av 60 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 30 000
kronor.

Departementschefen har, i anledning av förslag av veterinärstyrelsen om
att ersättningen till hushållningssällskap för vissa laboratorieprov skall höjas
samt att styrelsen skall bemyndigas att i undantagsfall kunna tillerkänna
blodprovare reseersättning vid förrättning inom ansluten, icke friförklarad
besättning, anfört följande.

»Beträffande ersättningarna för de laboratorieprov, som gäldas från förevarande
anslag, föreslår jag samma höjning som i fråga om ersättningarna
för motsvarande, under nästföregående punkt omförmälda prov. Vad angår
ersättningen för undersökning av hönskadaver synes denna böra uppräknas
till 1 krona 20 öre. Mot förslaget att reseersättning skall kunna utgå till
blodprovare i de av veterinärstyrelsen angivna fallen, har jag intet att invända.
Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde sålunda
Kungl. Maj :t få lämna styrelsen det begärda bemyndigandet att i undantagsfall
utbetala dylik ersättning från förevarande anslag.»

Utskottet. Utskottet finner icke anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot hönstyfus
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.

71 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 82
(s. 161) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
med ett formellt belopp av 100 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

72:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter. Kungl. Maj:ts under punkten 83 (s. 161—163) gjorda framställning
innefattar anslagsanvisning med 1 000 000 kronor, vilket belopp
överstiger innevarande budgetårs anvisning med 600 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 90 av herr Björnberg och II: 122 av herr Hseggblom in. fl., likalydande,
i vilka motioner hemställts, att av ifrågavarande anslag må högst
100 000 kronor efter Kungl. Maj :ts prövning användas till fortsatt, försöksvis
anordnat bekämpande av de smittsamma juverinflammationerna hos kor;

2) 1:328 av herr Nilsson, Bror, m. fl. och 11:407 av herr Pettersson i
Dahl m. fl., likalydande, i vilka motioner hemställts att av medel under
förevarande anslag må minst 100 000 kronor efter Kungl. Maj :ts prövning
användas för bekämpandet av förenämnda sjukdom.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskotlet hänvisa till motionerna.

Veterinärstgrelsen hemställer i sin anslagsframställning, innebärande anslagsanvisning
av 1 000 000 kronor, bland annat, att under nästa budgetår ett
belopp av högst 100 000 kronor av anslaget skall få disponeras för att försöksvis
anordna bekämpande av de smittsamma juverinflammationerna
(mastiterna) hos kor. Under innevarande budgetår må för detta ändamål
användas högst 40 000 kronor av anslaget. Styrelsen anför, att ifrågavarande
försöksverksamhet under budgetåret 1953/54 kan beräknas vara igångsatt
vid samtliga hushållningssällskap, vid vilka den är avsedd att förekomma.
Anslutningen torde emellertid bli större än från början beräknats. Medelsanvisningen
för ändamålet måste därför höjas till angivna belopp av
100 000 kronor för nästa budgetår.

Statskontoret (remissutlåtande 13/10 1952) anser sig med hänsyn till vad
som tidigare förekommit i frågan (jfr bl. a. IX ht 1952 s. 165) böra starkt
ifrågasätta, om den av veterinärstyrelsen begärda medelsanvisningen för bekämpande
av de smittsamma juverinflammationerna hos kor bör beviljas.
Enligt statskontoret bör i vart fall dessförinnan närmare uppgifter om försöksverksamheten
lämnas och åtminstone någon beräkning förebringas angående
de totala kostnaderna för verksamheten. I anslutning härtill erinrar
ämbetsverket om att veterinärstyrelsen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1948/49 uttalade, att här avsedda försök borde förläggas till två hushållningssällskap,
samt beräknade kostnaderna till 30 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»Den verksamhet beträffande bekämpandet av de smittsamma juverinflammationerna
hos kor, som under innevarande budgetår försöksvis igångsatts,
torde böra fortsättas även under nästkommande budgetår. Verksamheten
bör dock enligt min mening hållas inom en oförändrad kostnadsram
av 40 000 kronor. Någon ökning av medelsanvisningen för ändamålet kan
jag alltså icke förorda.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Vad till en början angår yrkandet i motionerna I: 90 och II: 122
ävensom 1:328 och 11:407 om höjning av det för bekämpandet av smittsamma
juverinflammationer avsedda beloppet från 40 000 till 100 000 kronor
får utskottet erinra om att medel till detta bekämpande första gången
anvisades av 1952 års riksdag med anledning av ett motionsvis framställt
yrkande därom. I sitt utlåtande över yrkandet uttalade utskottet, att ifrågavarande
verksamhet endast borde bedrivas försöksvis och förläggas till ett
mindre antal hushållningssällskap. Riksdagen hade icke något att erinra
häremot.

Motionärernas skäl till stöd för en ökad medelsanvisning för ändamålet
är utan tvivel värda beaktande. De smittsamma juverinflammationerna torde
nämligen vara av sådan betydelse, att ett bekämpande är påkallat. Emellertid
synes det utskottet lämpligt att — i överensstämmelse med vad utskottet
tidigare anfört — bekämpandet anordnas i mindre omfattning tills
vidgad erfarenhet på området vunnits och en lämplig metodik för bekämpandet
utarbetats. Med hänsyn härtill finner utskottet sig icke för närvarande
böra tillstyrka en utvidgning av verksamheten.

Med hänsyn härtill och då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra
mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 122 samt
I: 328 och II: 407, till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

73:o) Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m. Jämlikt Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 84 (s. 163) om att i överensstämmelse med
veterinärstyrelsens äskande anslaget skall uppföras med oförändrat belopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å uppvärmning av mjölk och
grädde m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 95 000 kronor.

74:o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 85 (s. 163—
164) — innebärande att för ändamålet i överensstämmelse med veterinärstyrelsens
förslag anvisas anslag med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

G. Lanthushållning i allmänhet.

75:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under
punkten 86 (s. 165—168) gjorda framställning innefattar anslagsanvisning
till avlöningar med 5 310 000 kronor, vilket belopp med 1 085 000 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 329
av herr Pålsson m. fl. och II: 428 av herr Agerberg m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta om inrättandet av tjugusex befattningar som husdj
ursinstruktör hos hushållningssällskapen. I samband därmed har framhållits,
att vid bifall härtill sällskapens omkostnadsanslag bör uppräknas med
en summa, motsvarande ett årligt belopp av 5 000 kronor för envar av ifrågavarande
befattningar.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till
dessa.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 935 000
kronor till 5 160 000 kronor. Av höjningen har ett belopp av 126 700 kronor
avsetts för inrättandet av 26 husdjursinstruktörstjänster under sex månader.
Angående motiveringen för sistnämnda förslag, som framförts upprepade
gånger under de senaste åren, har styrelsen hänvisat till IX ht 1951 s. 148
under 2 vartill utskottet torde få hänvisa.

Dessutom föreligger en framställning från hushållningssällskapens förbund,
vari hemställes om dels inrättande av sammanlagt ytterligare 40 befattningar
såsom instruktörer, särskilt husdjurs- och jordbruksinstruktörer,
och dels utökning av antalet kontorsbiträden hos sällskapen med ytterligare
11 befattningar. Slutligen hemställer Svenska kontrollföreningarnas riksförbund
om bifall till lantbruksstyrelsens och hushållningssällskapens förbunds
förslag om inrättande av husdjursinstruktörsbefattningar.

Departementschefen har anfört följande.

»Under de senaste åren har upprepade gånger från skilda håll framförts
förslag om utvidgning av antalet instruktörer hos hushållningssällskapen.
För min del anser jag det i och för sig önskvärt, att sällskapen erhåller de
resurser, som fordras för en intensifiering av verksamheten på de områden,
som anförtrotts dem. I nuvarande läge ser jag mig dock förhindrad att
tillstyrka inrättandet av nya tjänster annat än i ytterst begränsad omfattning.
önskemålen om inrättande av nya statsbidragsberättigande instruktörsbefattningar
anser jag därför ej för närvarande böra tillgodoses i vidare
utsträckning än att ett mindre antal tjänster som jordbruksinstruktörer inrättas.
Jag förordar sålunda, att medel skall upptagas för avlönande av
fyra jordbruksinstruktörer i lönegrad Ca 17. Då dessa emellertid icke torde
komma att anställas förrän vid budgetårsskiftet, synes kostnaderna härför

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

behöva beräknas endast för andra halvåret 1953. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att ett belopp av 20 100 kronor skall anvisas för ändamålet.

Då anledning fortfarande föreligger att ha en extra jordbrukskonsulent i
lönegrad Cg 22 anställd hos Västernorrlands läns hushållningssällskap, tillstyrker
jag att medel härför beräknas för helt år. Detta medför en merkostnad
av 7 400 kronor. Däremot kan jag icke biträda lantbruksstyrelsens och
hushållningssällskapens förbunds begäran om utökning av antalet kontorsbiträden.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat erfordras en höjning av anslaget
med 27 500 kronor. Härtill kommer emellertid ökningar av automatisk karaktär.
Sålunda bör för 15 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång upptagas
medel för helt år i stället för sex månader. Härför beräknas 52 500
kronor. På grund av den under år 1952 beslutade löneregleringen för vissa
tjänstemän (prop. nr 241) samt det ökade medelsbehovet till rörligt tilllägg
bör anslaget höjas med 949 300 kronor. Vidare medför beräknade
löneklassförändringar ett ökat medelsbehov å 55 800 kronor. Anslaget skulle
sålunda för budgetåret 1953/54 behöva upptagas med (4 225 000 -f- 27 500
“t- 52 ^00 -j- 949 300 -j- 55 800 =) i runt tal 5 310 000 kronor.

I personalförteckningarna för hushållningssällskapen torde böra uppföras
ytterligare fyra jordbruksinstruktörer i lönegrad Ca 17. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen
att fördela dessa tjänster mellan sällskapen.»

Utskottet. Såsom departementschefen anfört har under senare år upprepade
gånger framförts förslag om utvidgning av antalet instruktörer hos
hushållningssällskapen. Vad angår husdjursinstruktörer framhöll utskottet
redan vid 1950 års riksdag, att det var önskvärt att sådana tjänster inrättades
så snart som möjligt. Vid 1952 års riksdag underströk utskottet detta
sitt uttalande, därvid utskottet tillika anförde, att det icke torde vara möjligt
att belasta sällskapen med ytterligare uppgifter på kontrollföreningsverksamhetens
område, förrän frågan om inrättandet av dessa tjänster blivit löst.

Med anledning av att denna fråga nu upptagits i motionerna I: 329 och
11.428 fai utskottet framhalla, att utskottet i likhet med departementschelen
givetvis anser det önskvärt, att hushållningssällskapen erhåller sådana
resurser, som fordras för en intensifiering av verksamheten på de områden
vilka anförtrotts dem. Till de åtgärder, som i sådant syfte bör i första hand
komma i fråga, hör inrättandet av husdjursinstruktörstjänster. Med hänsyn
häitill vill utskottet ånyo framhålla, att dylika tjänster bör inrättas så snart
förhållandena så medgiver. För närvarande anser sig utskottet emellertid icke
kunna föreslå en utökning av antalet instruktörer vid sällskapen i vidare
mån än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet finner sig därför icke kunna tillstyrka
bifall till nyssnämnda motioner.

Då utskottet jämväl i övrigt förordar Kungl. Maj :ts förslag under denna
anslagspunkt, hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 329 och II: 428,

a) medgiva, att Kungl. Maj :t må i personalförteckningarna
för hushållningssällskapen uppföra ytterligare fyra jordbruksinstruktörstjänster
i lönegrad Ca 17;

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 310 000
kronor.

76:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten 87
(s. 168—170) har Kungl. Maj ;t hemställt att för ändamålet måtte anvisas
ett reservationsanslag av 4 250 000 kronor, vilket innebär en ökning med
250 000 kronor i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår.
Uppräkningen har skett dels för att kompensera kostnadsstegringar,
som inträffat under senaste tiden, dels för att täcka omkostnaderna för
fyra nya jordbruksinstruktörstjänster.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 4 250 000 kronor.

77:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Demonstrationsgårdsverksamhet.
Jämlikt Kungl. Maj :ts under punkten 88 (s. 170) gjorda framställning —
innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Demonstrationsgårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

78 :o) Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 89 (s.
171) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kronor.

79 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. 1 enlighet
med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 90 (s. 171), vilken
framställning innebär oförändrad anslagsanvisning, hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 80 000 kronor.

80 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten 92 (s. 172—176) gjorda framställning
innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad
avlöningsstat för anstalten — anslagsanvisning till avlöningar med
1 464 500 kronor, vilket belopp med 113 500 kronor överstiger anvisningen
för innevarande år. Ökningen är av automatisk karaktär och hänför sig till
löneregleringen för vissa tjänstemän, beräknade löneklassförändringar och
rörligt tillägg.

I en till utskottet överlämnad, inom jordbruksdepartementet den 28 januari
1953 upprättad promemoria har erinrats om att vid förra årets riksdag
reglerats, bland annat, arvodena till ordförande och övriga icke självskrivna
ledamöter av flertalet styrelser för de verk och inrättningar, vilka
hör till jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Härvid medtogs dock
icke styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt. Något förslag i ämnet
har icke heller framlagts i årets statsverksproposition. Det synes emellertid
skäligt, att även ordföranden och övriga icke självskrivna ledamöter av
denna styrelse skall äga rätt att från och med nästa budgetår uppbära arvode
för sitt uppdrag. Enligt för övriga styrelser tillämpade normer bör
arvodet åt ordföranden bestämmas till 750 kronor för år och åt övriga icke
självskrivna ledamöter till 20 kronor per sammanträdesdag. Genomföres
detta förslag, bör det i årets statsverksproposition äskade beloppet till avlöningar
vid frökontrollanstalten uppräknas med 1 400 kronor. Beloppet torde
böra uppföras under en särskild arvodespost i avlöningsstaten.

Utskottet. I likhet med vad som gäller för styrelserna vid vissa andra institutioner
på jordbrukets område, förordar utskottet att från och med nästa
budgetår skall utgå dels ett årligt arvode å 750 kronor till ordföranden i
frökontrollanstaltens styrelse, dels ett dagarvode å 20 kronor för sammanträdesdag
till övriga icke självskrivna ledamöter i styrelsen. Anslaget bör
till följd härav uppräknas med 1 400 kronor till 1 465 900 kronor. Beloppet
torde böra anvisas under en särskild post i avlöningsstaten, benämnd arvoden,
bestämda av Kungl. Maj :t.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke föranleder någon erinran från utskottets
sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning,

a) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 208 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis. 1400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 815 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 440 500

Summa kronor 1 465 900;

b) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 1 465 900 kronor.

81 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader. Under punkten 93 (s. 176—177) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett anslag av 587 900 kronor, innebärande
en ökning med 27 200 kronor i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår. Beräkningen innefattar å ena sidan en uppräkning
av anslaget med tillhopa 31 600 kronor, som fördelar sig på reseersättningar,
övriga expenser, skatter och onera samt utsädeskontroll vid
Svalöv, och å andra sidan en minskning med 4 400 kronor, uppkommen
genom att en engångsutgift för innevarande år bortfaller.

Utskottet. Med tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 587 900 kronor.

82 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk fröodling.
Kungl. Maj:t har under punkten 94 (s. 177—178) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett anslag av 35 000 kronor, innefattande en ökning
av anslaget för innevarande budgetår med 5 000 kronor, ökningen har
föranletts av att statsbidraget till Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understöd
åt lokala frökontrollanstalter inräknats i lorevarande anslag.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

83:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Stödjande av odlingen av vissa
kulturväxter. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under punkten 95
(s. 178) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
— hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

84:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 96 (s. 179—185) innefattar
anslagsanvisning för ändamålet med 898 500 kronor eller 85 500 kronor
mera än motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för utsädesföreningens anslagsäskanden,
lydande å tillhopa 956 400 kronor, ävensom för yttrande av
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt överinspektören
för lantbrukets försöksväsen — i ärendet anfört följande.

»Genom en lönereglering år 1947 erhöll innehavarna av lönereglerade befattningar
vid föreningen en löneställning, motsvarande den som skulle gälla
för tjänstemän i jämförlig ställning inom den statliga förvaltningen. Numera
har 1952 års riksdag fattat beslut om ändrad löneställning för sådana kategorier
av statstjänstemän, med vilka föreningens befattningshavare vid
tidigare löneregleringar jämställts. Jag anser det därför skäligt och med
hänsyn till rekryteringsmöjligheterna även nödvändigt, att löneställningen
för föreningens tjänstemän nu ånyo prövas. Efter överläggningar med chefen
för civildepartementet och representanter för 1949 års tjänsteförteckningskommitté
förordar jag, att föreningens tjänstemän skall erhålla lön
enligt de grunder, jag i det följande angiver.

Föreståndaren för föreningen bör hänföras till lönegrad Co 14 på löneplan
2, d. v. s. till samma lönegrad som professorerna vid lantbrukshögskolan.
Avdelningsföreståndarna liksom avdelnings- och filialföreståndarna bör
hänföras till lönegrad Ca 33. Till sistnämnda lönegrad bör även hänföras
föreningens sekreterare och ekonomichef, som tillika är förste assistent.
Hans tjänstebenämning bör i samband härmed ändras till sekreterare och
ekonomichef tillika avdelningsföreståndare. Av övriga förste assistenter bör
den vid rotfruktsavdelningen hänföras till lönegrad Ca 29 och benämnas
överassistent. Beträffande förste assistenten på kemiska avdelningen anser
jag liksom föreningen att lön bör utgå efter lönegrad Ca 29. Tjänstebenämningen
bör ändras till förste kemist. Filialföreståndarna torde i enlighet
med överinspektörens förslag böra hänföras till 29 lönegraden. Vidare torde
till lönegrad Ca 27 böra hänföras tre av de nuvarande andre assistenterna,
medan till återstående andre assistenter enligt min mening bör utgå lön
efter lönegrad Ca 25. Assistenterna i 27 lönegraden bör benämnas förste
assistenter. I fråga om tredje assistenterna ansluter jag mig till förslaget
att en lönegradsserie Ce 15—Ce 17—Ce 19—Ce 21 bör tillämpas. Deras
tjänstebenämning bör därvid lämpligen ändras till assistent. Vad angår
löneställningen för kassören och bokföraren har föreningen upprepade
gånger tidigare föreslagit, att de skall hänföras till lönegrad Ca 19. Jag fin -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

Öl

ner mig nu kunna biträda en sådan uppflyttning. Vid bifall härtill torde
dock det särskilda arvodet å 1 020 kronor böra slopas.

Den av mig sålunda förordade löneregleringen för angivna tjänstemän
föranleder, att utgiftsposterna för avlöningar till föreningens befattningshavare
bör uppräknas med tillhopa 52 700 kronor.

Beträffande föreningens anslagsäskanden i övrigt är jag icke för närvarande
beredd att förorda förslagen om att inrätta en tjänst som andre assistent
vid Ultunafilialen eller att anvisa medel till en substation på småländska
höglandet.

Med anledning av att timlönerna till arbetarna höjts ökar medelsbehovet
med 56 100 kronor. Vidare har kostnaderna för filialernas försöksverksamhet
till följd av ökade priser på förnödenheter stigit med 8 900 kronor, varför
bidraget till föreningen bör uppräknas med motsvarande belopp. Till
löneklassförändringar, rörligt tillägg och pensionsavgifter erfordras en anslagsökning
med sammanlagt 120 800 kronor.

I fråga om övriga utgiftsändamål, för vilka föreningen begärt ökade medel,
vill jag med beaktande huvudsakligen av den verkliga medelsförbrukningen
under de olika omkostnadsposterna föreslå, att statsbidraget skall
höjas med sammanlagt 10 000 kronor.

Föreningens beräkning, att inkomsterna skall stiga med 163 000 kronor,
synes kunna godtagas.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör anslaget uppföras med
(813 000 + 52 700 + 56 100 + 8 900 + 120 800 + 10 000 — 163 000 =)
898 500 kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 898 500 kronor.

85 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening
för kvalitetsundersökning av lin m. m. Tillstyrkande Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 97 (s. 185—187), som innefattar medelsanvisning
med oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för kvalitetsundersökning
av lin m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 65 000 kronor.

86 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Under punkten 98 (s. 187—188)
har Kungl. Maj :l hemställt, att riksdagen för nästa budgetår måtte anvisa
ett med 10 000 kronor till 210 000 kronor förhöjt belopp.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 330 av herr Nord, likalydande med II: 429 av herrar Antby och Widén,
vari hemställts, att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen in. m.:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 300 000 kronor samt

2) I: 331 av herr Osvald m. fl., likalydande med II: 416 av herr Hansson
i önnarp m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels att anslaget till den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
måtte utgå med 300 000 kronor, dels att i samband därmed anslaget
till FAO skall nedsättas med 90 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.

W. W eib ull aktiebolag med Weibullsholms växtförädlingsanstalt har anhållit
om ett med 170 000 kronor till 370 000 kronor höjt anslag för nästa
budgetår. I sin skrivelse har bolaget — efter att ha lämnat en redogörelse
för sina arbetsinsatser på växtodlingens område — framhållit i huvudsak
följande.

Kostnaderna härför har för innevarande budgetår upptagits till 641 900
kronor men torde komma att stiga till 745 000 kronor. För budgetåret 1953/
54 beräknas de till följd av löne- och prisstegringar stiga till 780 000 kronor.
För att täcka dessa utgifter räknar bolaget alltjämt med att principen
om ett statsbidrag motsvarande hälften av förädlingskostnaderna skall tilllämpas.
Därest denna begäran icke kan bifallas, hävdar bolaget såsom ett
minimum, att det nuvarande anslaget å 200 000 kronor skall ökas med ett
belopp, som motsvarar hälften av de kostnadsstegringar, som på grund av
penningvärdeförsämringen inträffat under de senaste åren. Dessa har av
bolaget uppskattats till 200 000 kronor, varför statsbidraget sålunda bör uppräknas
med 100 000 kronor. Anslaget för innevarande budgetår täcker enligt
bolagets beräkning endast cirka 26,8 procent av den totala kostnaden för
förädlingsverksamheten. I denna situation har bolaget sett sig tvunget att
nedskära denna verksamhet. Därest kostnaderna stiger ytterligare och anslaget
icke ökas, nödgas bolaget överväga en mera väsentlig nedskärning,
vilket skulle innebära ett avbrott i en hittills resultatrik utvecklingslinje.

I sitt yttrande över bolagets skrivelse erinrar styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att den redan i sina yttranden över
bolagets anslagsäskanden för tidigare budgetår tillstyrkt principen om
statsbidrag, motsvarande 50 procent av växtförädlingskostnaderna. Styrelsen
finner det alltjämt skäligt, att statsbidraget beräknas efter denna
grund. Därest så icke anses möjligt eller lämpligt med hänsyn till den av
riksdagen begärda översynen av grunderna för stödet till växt- och fruktträdsförädlingen,
förordar styrelsen i andra hand, i anslutning till bolagets
förslag, att bidraget höjes med åtminstone 100 000 kronor till 300 000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»För innevarande budgetår höjdes anslaget med 25 000 kronor för att bolaget
skulle erhålla någon kompensation för utgiftsökningarna. Med hänsyn

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

härtill och till nödvändigheten att iakttaga sträng sparsamhet vid beviljande
av anslag kan jag icke nu tillstyrka en anslagsökning av den storlek som
bolaget begärt utan finner mig endast kunna förorda, att anslaget höjes med
10 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn till den gagnande verksamhet, som bedrives vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt, är anstalten väl förtjänt av statsmakternas
intresse och bistånd. Det vore därför i och för sig önskvärt att de medel,
som kan anses erforderliga, ställes till förfogande för verksamheten. I
betraktande av att sträng sparsamhet måste iakttagas vid beviljande av
anslag finner sig utskottet dock icke kunna tillstyrka högre medelsanvisning
än Kungl. Maj :ts framställning avser. Utskottet får sålunda avstyrka
bifall till yrkandena i de likalydande motionerna 1:330 och 11:429 samt i
motionerna I: 331 och II: 416, de båda sistnämnda även likalydande.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om att 1951 års
riksdag, på förslag av utskottet, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhållit om
en översyn av gällande grunder för statligt stöd åt växt- och fruktförädlingen
jämte därmed sammanhängande frågor (uti. nr 46; r. skr. nr 359).
Såsom utskottet i samband därmed framhöll föreligger svårigheter att klart
bedöma frågan, huruvida statens stöd på förädlingsverksamhetens område
för närvarande är avpassat på ett fullt tillfredsställande sätt. Vid 1952 års
riksdag underströk utskottet detta sitt uttalande, därvid utskottet tillika
anförde, att nämnda översyn borde med det snaraste komma till stånd. Med
hänsyn härtill vill utskottet ånyo framhålla önskvärdheten av att översynen
igångsättes utan dröjsmål.

Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna 1: 330 och II: 429 samt
1:331 och 11:416, till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 210 000 kronor.

87:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
under punkten 99 (s. 188—190) gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat för anstalten
— anslagsanvisning till avlöningar med 281 100 kronor, vilket belopp
med 60 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår, ökningen är uteslutande av automatisk karaktär och hänför sig
till löneregleringen för vissa tjänstemän, beräknade löneklassförändringar
och lönegradsuppflyttningar samt rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning
och hemställer följaktligen,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 76 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis . 108 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 94 400

Summa kronor 281 100;

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
281 100 kronor.

88 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Kungl.

Maj:ts framställning under punkten 100 (s. 190—192) innefattar en anslagsanvisning
av 75 800 kronor eller 19 100 kronor mera än motsvarande
anvisning för innevarande budgetår, ökningen fördelar sig med 800 respektive
300 kronor på posterna reseersättningar och sjukvård samt med tillhopa
7 000 respektive 11 000 kronor på de olika delposterna under expenser
och övriga utgifter.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 75 800 kronor.

89 :o) Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Med biträdande
av Kungl. Maj :ts framställning under punkten 101 (s. 192—193) —
innebärande en anslagsökning med 5 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lokala lantbrukskemiska
kontrollstationer för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 35 000 kronor.

90 :o) Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station. I enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkten 102 (s. 193) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till personal vid nedlagd
kemisk station för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

91 :o) Bidrag till plantskolekontroll. Biträdande Kungl. Maj:ts under punkten
103 (s. 193—194) gjorda framställning — innebärande oförändrad medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till plantskolekontroll för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

92 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 104 (s. 194—195) — innefattande anslagsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

93 :o) Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd. Tillstyrkande
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 105 (s. 195) — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Föreningen för växtförädling
av fruktträd för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 75 000 kronor.

94 :o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade
kostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 106
(s. 196) — innebärande anslagsanvisning med ett formellt belopp — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

95 :o) Bidrag till markkartering och grundkalkning. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 107 (s. 196—197) — innefattande
en med hänsyn till medelsåtgången föreslagen anslagsökning från
200 000 till 230 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till markkartering och grundkalkning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kronor.

96 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten
108 (s. 197) —- innebärande oförändrad medelsanvisning — och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till Svenska smörprovningarna för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 14 700 kronor.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

97 :o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 110 (s. 198) — innefattande anslagsanvisning
med ett formellt belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.

98:o) Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkten 112 (s. 199—
200) — innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Producentbidrag till vissa innehavare
av mindre jordbruk för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 58 000 000 kronor.

99:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen.
Jämlikt Kungl. Maj:ts framställning under punkten 115 (s. 201—
202) — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en minskning med 12 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag
till jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

100:o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av
statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. Tillstyrkande bifall till
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 116 (s. 202) — innebärande en
anslagsminskning med 3 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank
för förvaltningen av statens sekundär lånefond
för jordbrukare m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 22 000 kronor.

101 :o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 117 (s. 202—205) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat -— en anslagsanvisning
av 256 900 kronor, vilket belopp med 41 900 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår. Ökningen hänför sig huvudsakligen till
löneregleringen för vissa tjänstemän, beräknade löneklassförändringar och
rörligt tillägg.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet
hemställer alltså,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinoch
redskapsprovningsanstalter, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden m.

fl., förslagsvis............................... 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

..................................... 157 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 81 100

Summa kronor 256 900;

b) till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 256 900 kronor.

102:o) Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Omkostnader. Under
punkten 118 (s. 205—206) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för
ändamålet anvisa ett anslag av 60 400 kronor, vilket i förhållande till motsvarande
anvisning för innevarande budgetår innebär en minskning med
2 000 kronor. Beräkningen innefattar å ena sidan en höjning av posterna
reseersättningar, bränsle, lyse och vatten, publikationstryck samt instrument,
övriga inventarier och förbrukningsmateriel med sammanlagt 18 000
kronor. Å andra sidan har anslaget minskats med 20 000 kronor till följd
av att inkomsterna av de särskilda uppbördsmedlen stigit och en engångsutgift
för innevarande budgetår å 10 000 kronor fallit bort.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 60 400 kronor.

103:o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. Kungl. Maj :t har under
punkten 119 (s. 207—208) hemställt om en med 75 000 kronor till 325 000
kronor ökad medelsanvisning.

Styrelsen för jordbrukstekniska institutet har hemställt, att anslaget för
nästa budgetår skall höjas med 179 000 kronor.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för institutets förslag
anfört följande.

»Genom avtal år 1945 mellan Kungl. Maj :t, å ena, samt jordbrukstekniska
föreningen, å andra sidan, förband sig Kungl. Maj :t, bland annat, att

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

genom årliga anslag bidraga till att bestrida kostnaderna för verksamheten
vid institutet ävensom för dettas allmänna administration. Dessa bidrag beräknades
vid full utbyggnad av verksamheten uppgå till 250 000 kronor för
år. Föreningen åtog sig genom avtalet att bidraga till institutets verksamhet
med ett årligt belopp, som lägst skulle uppgå till 40 000 kronor vid full
utbyggnad av verksamheten. Avtalet skulle gälla i första hand till utgången
av juni 1955.

Statsbidraget utgår för närvarande med 250 000 kronor årligen.

Såsom institutsstyrelsen anfört, har förhållandena i hög grad ändrats efter
avtalets ingående. På grund av den starka stegringen av löner och kostnader
i övrigt har institutets ekonomiska ställning i grund förändrats. Institutet
har därför råkat i ekonomiska svårigheter, som synes hota dess
verksamhet. Dessa omständigheter talar uppenbarligen för att man nu på
nytt bör pröva frågan om statens och föreningens tillskott. Med hänsyn till
institutets stora betydelse och förhållandena i övrigt finner jag mig för
min del kunna förorda, att dessa tillskott skall höjas proportionellt. Den
inträffade förskjutningen i pris- och lönenivån synes motivera en höjning
av statsbidraget till 325 000 kronor. Motsvarande höjning av föreningens bidrag
torde böra beräknas till 10 000 kronor, varigenom detta skulle komma
att uppgå till 50 000 kronor om året. Höjningen av statsbidraget bör dock
vara betingat av att föreningen vidtager en dylik proportionell uppräkning
av sitt bidrag. En sådan jämkning av bidragen torde böra intagas i avtalet.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att med jordbrukstekniska
föreningen träffa överenskommelse i huvudsaklig överensstämmelse
med vad förut anförts;

2) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

104:o) Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 121 (s. 210) — innebärande
en anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp -— och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
24 000 kronor.

105 :o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts under punkten 122 (s. 210—211) gjorda framställning —
innebärande en anslagsökning med 25 000 kronor till 225 000 kronor —-hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 225 000
kronor.

106:o) Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus m. m. Utskottet
tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 123 (s.
211) — innebärande anslagsanvisning för ändamålet med oförändrat belopp
— och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av frukt- och
potatislagerhus m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

107 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 124 (s. 212—214) om anvisande
för ändamålet av ett anslag av 1 050 000 kronor innebär i förhållande
till innevarande budgetår en minskning av anslaget med 100 000 kronor.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat en inom riksdagen väckt,
till utskottet hänvisad motion, I:''335, av herr Persson, Helmer, m. fl., vari
hemställts dels att till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1953/54 måtte anvisas ett förslagsanslag av
1 600 000 kronor, dels ock att Kungl. Maj :ts framställning, att lån från jordbrukets
maskinlånefond skall amorteras på fem år i stället för tidigare
åtta år, måtte avslås.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa
till denna.

Lantbruksstgrelsen (skr. 27/8 1952) hemställer, dels att anslaget för
nästa budgetår upptages med 1 050 000 kronor, dels ock att det belopp, inom
vars ram under budgetåret 1953/54 bidrag till återbetalning av dylika
lån får medgivas i samband med beviljandet av maskinlån från maskinlånefonden
eller utfästelser om bidrag får göras, skall fastställas till
1 600 000 kronor.

Hushållningssällskapens förbund (skr. 30/9 1952) hemställer om sådan
ändring av gällande bestämmelser, att hushållningssällskap skall — efter
prövning i varje särskilt fall — äga föreskriva kortare amorteringstid än
åtta år.

Lantbruksstyrelsen har i sin framställning framhållit, att beräkningen
av medelsbehovet verkställts dels med ledning av till styrelsen inkomna
redogörelser rörande hushållningssällskapens förmedling av lån från jordbrukets
maskinlånefond, dels på grundval av de bidrag, som styrelsen beviljat
till återbetalning av lån, upptagna i enskilda kreditinrättningar för
att anskaffa till gemensam maskinanvändning avsedda jordbruksmaskiner.
Vad beträffar nyssnämnda bidragsram anför styrelsen i huvudsak följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Den bidragsram, inom vilken för varje budgetår utfästelser om bidrag till
återbetalning av maskinlån får göras, har för ett vart av budgetåren 1948/49

1050/51 fastställts till 1 500 000 kronor, medan anspråken på bidrag under
samma tid avsett vida större belopp. Den stora disproportionen mellan
erforderliga och tillgängliga medel för ändamålet har i hög grad försvårat
hushållningssällskapens handläggning av bidragsärendena och synes även
ha skapat viss irritation bland bidragssökandena, vilka givetvis alla anser
sig vara och i de flesta fall också är berättigade till bidrag. För att de allvarligaste
olägenheterna härvidlag skulle i viss mån kunna elimineras, har
styrelsen vid upprepade tillfällen föreslagit, att bestämmelserna för bidrag
skulle ändras på så sätt att bidragsprocenten icke vore fixerad till 25 procent.
Vid oförändrad bidragsram skulle sällskapen härigenom få möjlighet
att tördela tillgängliga bidragsmedel mellan ett större antal bidragssökande,
dock utan att behöva sätta bidragsbeloppen så lågt, att den gemensamma
maskinhållningen ej skulle få det stöd, som behövdes i det enskilda fallet.

Från och med den 1 juli 1951 ändrades bidragsbestämmelserna så, att
bidrag numera kan beviljas efter eu lägre procentsats än 25 procent. Samtidigt
härmed minskades emellertid bidragsramen med 15 procent till
1 275 000 kronor. Då dessutom priserna på jordbruksmaskiner genom penningvärdets
fall stigit avsevärt, är det uppenbart, att sällskapen med denna
låga bidragsram alltjämt har stora svårigheter att åstadkomma en rättvis
fördelning av bidragsmedlen mellan de sökande.

Anspråken på bidrag har heller icke hittills visat någon tendens att minska.
Sällskapen har sålunda i sina till styrelsen ingivna ansökningar om bidragskvot
för innevarande budgetår beräknat bidragsbehovet för sagda budgetår
till i runt tal 2 700 000 kronor. Efterfrågan på bidrag under budgetåret
1953/54 kan beräknas bli av ungefär samma omfattning.

Av det anförda torde framgå, att en avsevärd höjning av den nuvarande
bidragsramen å 1 275 000 kronor för budgetår skulle vara fullt motiverad.
Styrelsen anser sig emellertid för närvarande icke böra föreslå större höjning
än till 1 600 000 kronor.

Hushållningssällskapens förbund har såsom motivering för sin framställning
anfört bland annat följande.

Enligt kungörelsen den 26 juli 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets
maskinlånefond in. in. skall från och med den 1 juli 1948 maskinlån
återbetalas med lika amorteringar vid utgången av vart och ett av de åtta
efter lånets lyftande närmast följande kalenderåren. Denna föreskrift innebär,
att den möjlighet, som enligt tidigare gällande lånebestämmelser fanns
att inom vissa gränser avpassa återbetalningstiden med hänsyn till det
maskinslag lånet avsåg, icke längre består. En enhetlig återbetalningstid för
maskinlån torde medföra vissa fördelar beträffande handhavandet och redovisningen
av låneförmedlingen. I fråga om flertalet jordbruksmaskiner synes
ej heller ur teknisk synpunkt finnas anledning till erinran mot en återbetalningstid
av åtta år.

Under den tid nu gällande bestämmelser ägt tillämpning har emellertid i
vissa fall bestämda olägenheter visat sig vara förenade med en enhetlig
återbetalningstid av nuvarande längd. Återbetalningstiden för maskinlån
överstiger sålunda i regel väsentligt varaktigheten för exempelvis maskiner,
som användes vid stenröjning och täckdikning. På grund av de stora påfrestningar,
för vilka dessa maskiner utsättes, förslites de mycket snabbt.
Detta medför självfallet én felaktig avpassning av de årliga amorteringarna

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

efter maskinernas verkliga varaktighet, vilket bidrar till att lämna en oriktig
bild av de årliga kostnader, som är förenade med ifrågavarande maskiner.

Förbundet har med hänsyn till de anförda olägenheterna funnit det påkallat
att förorda en ändring av bestämmelserna rörande återbetalningstiden.
Då varaktigheten beträffande flertalet av de maskintyper, vartill lån
kan utlämnas, torde motivera bibehållandet av nuvarande återbetalningstid,
synes denna tidrymd även framdeles böra utgöra den normala återbetalningstiden.
Hushållningssällskapens förvaltningsutskott bör emellertid äga
befogenhet att, där särskilda skäl föreligger, fastställa kortare återbetalningstid
än åtta år. Kortare amorteringstid än förslagsvis fem år synes dock ej
böra medgivas.

Departementschefen har anfört.

»Mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet under anslaget har
jag icke något att erinra. Anslaget torde sålunda för nästa budgetår böra
uppföras med ett 100 000 kronor lägre belopp än för innevarande år eller
med 1 050 000 kronor. Däremot kan jag icke biträda styrelsens framställning
i vad den avser höjning av det belopp, inom vars ram bidrag till återbetalning
av lån får medgivas eller utfästelse om bidrag göras. Sistnämnda
belopp bör enligt min mening fastställas till 1 275 000 kronor även för nästa
budgetår.

Vad angår bestämmelserna rörande amorteringstidens längd för lånen
kan jag i huvudsak instämma i vad hushållningssällskapens förbund anfört
därom i sin framställning den 30 september 1952. Jag förordar därför,
att sådan ändring vidtages i nämnda bestämmelser, att möjlighet öppnas
att fastställa kortare amorteringstid än åtta år beträffande lån till maskiner,
som är utsatta för särskilt snabb förslitning. Som förbundet framhållit torde
dock kortare sådan tid än fem år icke böra ifrågakomma. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter i ämnet.»

Utskottet. I fråga om medelsanvisningen och bidragsramens storlek för
ifrågavarande verksamhet biträder utskottet vad Kungl. Maj :t därvidlag
hemställt. Med hänsyn till att vissa maskiner är utsatta för särskilt snabb
förslitning, anser utskottet vidare ändamålsenligt, att möjlighet öppnas att
i dylika fall medge kortare amorteringstid för lån från maskinlånefonden
än åtta år. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj :ts förslag även härutinnan.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionen 1:335, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 1 050 000 kronor,

2) att motionen 1:335, såvitt angår yrkandet i fråga om
amorteringsbestämmelserna, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

108:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts under punkten 125 (s. 214—217) gjorda framställning innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen
och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av lo3 200 kronor, vilket belopp med 30 200 kronor överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår.

Etter redogörelse för anstaltsstyrelsens äskanden har departementschefen
anfört följande.

»I fråga om de begärda tjänsteförändringarna är jag av de skäl, anstaltsstyrelsen
anfört, beredd att förorda en förbättring av de båda assistenternas
löner. Jag föreslår sålunda, att den assistent, till vilken för närvarande utgår
ett arvode enligt 26 löneklassen, skall uppföras å extra ordinarie stat.
Han bör därvid i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag placeras i 27 lönegraden
och benämnas förste assistent. Vid bifall härtill uppstår en merkostnad
å 900 kronor. Beträffande den andre assistenten, som sysslar med transportfrågor,
anser jag att denne fortfarande skall åtnjuta lön i form av arvode.
Jag förordar emellertid, att arvodet skall uppräknas till ett belopp
motsvarande 23 löneklassen. Detta förslag medför en utgiftsökning med 1 500
kronor. I övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka ifrågasatta tjänsteförändringar
och personalförstärkningar i vidare mån än att en assistent skall
anställas för att leda försöksarbetet vid Habo gård i Lomma socken utanför
Lund. Hans arvode bör bestämmas till ett belopp motsvarande 15 löneklassen
i ortsgrupp 3. Till följd härav ökas medelsbehovet med 9 700 kronor.

Slutligen torde anslaget med anledning av regleringen av vissa arvoden
samt med hänsyn till det rörliga tillägget böra höjas med 5 000 respektive
13 100 kronor. Vid bifall till vad i det föregående förordats bör forskningsanstaltens
avlöningsanslag uppräknas med sammanlagt 30 200 kronor.

Å personalförteckningen bör upptagas en tjänst som förste assistent i
Ce 27.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för forskningsanstalten, som angivits
i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 99 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 31 300

Summa kronor 153 200;

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 153 200 kronor.

109ro) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader.
I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 126
(s. 217—218), innebärande anslagshöjning med 2 500 kronor på grund av
ökade kostnader för städning och telefon, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 49 000 kronor.

110:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar. Under punkten 127
(s. 218—219) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen — förutom att godkänna
ändrad avlöningsstat för nämnden — att för nästa budgetår anvisa ett
anslag av 47 000 kronor för avlöningar, vilket belopp med 15 500 kronor
överstiger anvisningen för innevarande budgetår. Höjningen hänför sig
med 7 800 kronor till en utökning av personalen med en assistent i lönegrad
Cg 19 samt med 7 700 kronor till posten rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för jordbrukets upplysningsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 2 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 29 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 14 700

Summa kronor 47 000;

b) till Jordbrukets upplysningsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 kronor.

lll:o) Jordbrukets upplysningsnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 128 (s. 219—221) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa
ett anslag av 34 000 kronor, innebärande en ökning med 4 600 kronor
i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår. Av ökningen
avser 1 000 respektive 2 000 kronor posterna tryckningskostnader och
bildtjänst respektive reseersättningar samt 500 kronor expenser. Vidare fö -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

reslås anvisning av 100 kronor under en ny post för sjukvård och ett engångsbelopp
av 1 000 kronor för anskaffning av erforderlig kontorsutrustning
m. in.

Utskottet. Tillstyrkande Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukets upplysningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 34 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering m. m.

112:o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Kungl.
Maj:t har under punkten 130 (s. 222—224) föreslagit riksdagen att för
ändamålet anvisa ett oförändrat anslag av 50 000 kronor. Förslaget innebär
vidare, att kreditgaranti under budgetåret 1953/54 skall kunna utlämnas
för samma ändamål och i samma omfattning som under innevarande
budgetår.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor;

b) medgiva, att under budgetåret 1953/54 statlig kreditgaranti
må beviljas för dels lån avseende yttre rationalisering
intill ett belopp av 10 000 000 kronor, lån för inre rationalisering
intill ett belopp av 15 000 000 kronor samt jordbruksegnahemslån
m. m. intill ett belopp av 20 000 000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena skulle ge
anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning, dels
driftslån intill ett belopp av 6 000 000 kronor.

113 :o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder
m. m. Med biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 131 (s. 224) gjorda
framställning -— som innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

114:o) Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av vissa servitut.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 132 (s. 225) — innefattande
oförändrad medelsanvisning — hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Bidrag till gäldande av ersättning
vid förlängning av vissa servitut för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

115 :o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 2 800 000 kronor
har 1 500 000 kronor ställts till lantbruksstyrelsens och 1 300 000 kronor
till domänstyrelsens förfogande. Kungl. Maj:t har under punkten 133 (s.
225—227) föreslagit riksdagen att för ändamålet anvisa ett med 500 000
kronor till 3 300 000 kronor förhöjt anslag, ökningen hänför sig till det för
domänstyrelsens verksamhet avsedda beloppet.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot framställlningen och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

116:o) Betesförsök i Norrland. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under
punkten 134 (s. 228) gjorda framställning — som innefattar medelsanvisning
med oförändrat belopp — och hemställer,

att riksdagen må till Betesförsök i Norrland för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

117 :o) Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Jämlikt Kungl. Maj:ts förslag under punkten 136 (s. 228—229) hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Grundförbättringar:
Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag
må under budgetåret 1953/54 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.

118:o) Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag. I
överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 137 (s.
229—230) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisade reservationsanslaget till Tilläggsbidrag
till vissa statsunderstödda torrläggningsföretag må
under budgetåret 1953/54 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

119ro) Täckdikningsförsök m. m. Utöver det för innevarande budgetår anvisade
anslaget å 110 000 kronor har beräknats stå till förfogande en reservation
av 20 000 kronor. Vid ingången av nästa budgetår har icke beräknats
föreligga någon reservation å anslaget. Med hänsyn härtill och på
grund av ökade lönekostnader har Kungl. Maj :t under punkten 138 (s.
230-—232) föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 140 000 kronor för
ändamålet.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kronor.

120:o) Försök med täckdikningsmaskiner m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 139 (s. 232) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisade reservationsanslaget till Försök
med täckdikningsmaskiner m. m. må under budgetåret 1953/
54 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

121 :o) Arrendenämnder. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 140 (s. 233) — innebärande medelsanvisning med oförändrat
belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

122 :o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 141 (s. 233) — innebärande oförändrad
medelsanvisning med ett formellt belopp — och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
100 kronor.

I. Fiskeri väsendet.

123:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 142 (s. 234—242) innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att medgiva ändring i personalförteckningen
och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 869 000 kronor,
vilket belopp med 107 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) II: 79 av herrar Skoglund i Umeå och Levin, i vilken motion hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att den i personalförteckningen för fiskeristyrelsen
uppförda befattningen för överinspektör i lönegrad Ce 33 skall
uppföras på ordinarie stat,

b) I: 337 av herr Magnusson m. fl. samt II: 246, likalydande, av herr Hagård,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta utöka antalet
ledamöter i fiskeristyrelsen med en representant för Svenska fiskhandelsförbundet,

c) 1:338 av herrar Osuald och Hansson samt 11:427, likalydande, av
herr Ariveson m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att befattningen såsom assistent vid havsfiskelaboratoriets hydrografiska
avdelning skall från och med budgetåret 1953/54 uppföras såsom extra ordinarie
i lönegrad Ce 27.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden,
vilka innebär en anslagshöjning med 137 000 kronor till 899 000 kronor,
bland annat föreslagit dels att överinspektör stjänsten vid styrelsens tillsynsavdelning
skall överföras å ordinarie stat, dels att en assistenttjänst i
lönegrad Ce 27 skall inrättas vid havsfiskelaboratoriet i stället för en arvodestjänst.

Till stöd för förslaget att uppföra överinspektörstjänsten på ordinarie
stat har fiskeristyrelsen åberopat de skäl som styrelsen tidigare (IX ht 1949
s. 163) anfört till stöd för enahanda yrkande. Styrelsen har vidare erinrat
om att jordbruksutskottet (utlåt, nr 1 p. 116) i sammanhang med förslaget
i 1952 års statsverksproposition rörande beräkningen av förevarande anslag
behandlade en inom riksdagen väckt motion (11:222) om ordinariesättning
av ifrågavarande tjänst. Utskottet anförde därvid, att såsom utskottet framhållit
redan vid 1950 års riksdag goda skäl talade för att tjänsten skulle
överföras på ordinarie stat. Då spörsmålet om tillsvnsavdelningens framtida
organisation ännu icke blivit slutgiltigt löst, ansåge utskottet sig likväl icke
kunna biträda det i motionen framförda yrkandet. Därvid förutsatte utskottet
emellertid, att Kungl. Maj:t ägnade fortsatt uppmärksamhet åt frågan
om befattningens ordinariesättning samt, så snart förhållandena det medgåve,
föreläde riksdagen förslag i ämnet.

Beträffande inrättandet av en assistenttjänst i lönegrad Ce 27 har fiskeristyrelsen
anfört följande.

Framställningen avser assistenten på havsfiskelaboratoriets hydrografiska
avdelning. Denne uppbär för närvarande ett årligt arvode med belopp motsvarande
lön i 24 löneklassen eller 14 988 kronor. Till stöd för förslaget åberopar
fiskeristyrelsen de anvisningar, som utfärdats i anslutning till statens
allmänna avlöningsreglemente. Enligt dessa bör arvodesanstälining i möjligaste
mån undvikas och avvecklas för heltidsanställd personal. Beträffan -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

de frågan om befattningens löneställning erinrar fiskeristyrelsen om sitt i
1949 års anslagsskrivelse (IX ht 1950 s. 214) framlagda förslag att tjänsten
skulle utbytas mot en tjänst såsom laborator. Detta förslag vann emellertid
icke statsmakternas bifall. Med hänsyn härtill torde en något lägre löneställning
böra väljas, lämpligen lönegrad Ce 27, varigenom befattningen skulle
komma i paritet med de befattningar inom styrelsen (byråinspektörer),
för vilka fordras högre examen (filosofie licentiatexamen). I varje fall torde
numera, efter den av statsmakterna godkända överenskommelsen mellan
tjänsteförteckningskommittén och statstjänstemännens organisationer, som
bland annat innebär utmönstrande av lönegraden Ce 24 och dess ersättande
med lönegrad Ce 25, lägre lönegrad än Ce 25 icke kunna ifrågakomma.
Tjänsten bör sålunda från och med nästa budgetår uppföras såsom extra
ordinarie med oförändrad tjänstebenämning i lönegrad Ce 27, alternativt lönegrad
Ce 25.

Statskontoret har i avgivet yttrande bland annat avstyrkt fiskeristyrelsens
förslag om ordinariesättning av överinspektörstjänsten.

Under punkten 142 har vidare anmälts en framställning av Svenska fiskhandelsförbundet,
vari hemställts, att antalet ledamöter i fiskeristyrelsen
skall ökas med en för att plats skall beredas jämväl för en representant för
den enskilda fiskhandeln.

Fiskeristyrelsen har i avgivet yttrande avstyrkt fiskhandelsförbundets
framställning under hänvisning, bland annat, till att ärenden, som berör
eller är av intresse för fiskhandeln, handlägges inom statens jordbruksnämnd,
i vars råd för fiskefrågor även den enskilda fiskhandeln är företrädd.

Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande.

»Frågan om utökning av antalet ledamöter i fiskeristyrelsen har vid flera
tillfällen varit föremål för riksdagens prövning utan att vinna bifall. Med
hänsyn bland annat härtill finner jag mig icke kunna tillstyrka den nu gjor*
da framställningen om sådan utökning.

Vad härefter angår styrelsens yrkanden får jag till en början erinra om
att såsom framgår av det förut anförda 1946 års riksdag, i anslutning till
inrättandet av institutet för konserveringsforskning i Göteborg, beslöt att
frågan om avveckling av havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska avdelning
skulle upptagas till behandling efter beredning inom jordbruksdepartementet.
Frågan har därefter varit föremål för upprepade överväganden. I samband
därmed har särskilt från fiskindustriens sida vid flera tillfällen framhållits
avdelningens betydelse och starkt understrukits den olägenhet, som
skulle uppstå, därest verksamheten lades ned. Med anledning därav har
Kungl. Maj :t genom beslut den 19 december 1952 uppdragit åt styrelsen att
ytterligare utreda frågan samt inkomma med förslag i ämnet. I avbidan härpå
torde avdelningen böra fortsätta sin nuvarande verksamhet.

Vad angår styrelsens äskanden i övrigt kan jag på av styrelsen anförda
skäl ansluta mig till förslaget om inrättandet av en tjänst som tredje styrman
å Skagerak. Tjänsten bör uppföras å extra ordinarie stat och placeras i
lönegrad 17. Vid bifall härtill behöver anslaget höjas med 10 500 kronor. Öv -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

riga personalförstärkningar, som begärts av styrelsen, kan jag däremot icke
tillstyrka. Icke heller kan jag förorda, att överinspektörsbefattningen ordinariesättes
eller att en extra tjänst som tekniskt biträde vid havsfiskelaboratoriets
hydrografiska avdelning överföres å extra ordinarie stat. Mot ordinariesättning
av tjänsten som expeditionsvakt i Ce It har jag emellertid icke
något att erinra.

På grund av beräknade löneklassförändringar och den föregående år
genomförda löneregleringen av vissa tjänster (prop. nr 107 och nr 241) bör
anslaget höjas med sammanlagt 34 400 kronor. Den allmänna lönehöjningen
och den därav betingade uppräkningen av arvodena till assistenten och instrumentmakaren
vid havsfiskelaboratoriet samt befälhavaren å Eystrasalt
föranleder därjämte en ökning av anslaget med (15 800 + 3 500 +1 100 = )
20 400 kronor. Någon höjning av arvodena till fyrskeppspersonal eller arvode
till föreståndaren för havsfiskelaboratoriets hydrografiska avdelning i
Göteborg och undersökningsstationen å Bornö kan jag däremot icke förorda.
Slutligen torde på grund av nytt löneavtal posten avlöningar till kollektivavtalspersonal
vid Skagerak och Eystrasalt uppräknas med 32 400 respektive
9 300 kronor.

Å fiskeristyrelsens personalförteckning bör upptagas en tjänst såsom expeditionsvakt
i lönegrad Ca 11.»

Utskottet. Frågan om överföring å ordinarie stat av överinspektörstjänsten
vid fiskeristyrelsens tillsynsavdelning har tidigare varit föremål för riksdagens
prövning. Senast vid 1952 års riksdag framhöll utskottet i anledning av
en då väckt motion i ämnet att goda skäl talade för en ordinariesättning av
tjänsten. Utskottet ansåg sig likväl icke kunna biträda det av motionärerna
framförda yrkandet, då spörsmålet om tillsynsavdelningens framtida organisation
ej slutgiltigt lösts. Härvid förutsatte utskottet emellertid, att Kungl.
Maj :t ägnade fortsatt uppmärksamhet åt frågan om tjänstens ordinariesättning
samt, så snart förhållandena det medgåve, föreläde riksdagen förslag i
ämnet. Enligt utskottets mening föreligger fortfarande skäl för en ordinariesättning
av överinspektörstjänsten. Då emellertid frågan om tillsynsavdelningens
framtida organisation fortfarande icke definitivt avgjorts, anser sig
utskottet icke heller i år kunna förorda att tjänsten överföres å ordinarie
stat. Utskottet avstyrker sålunda bifall till det i motionen II: 79 framförda
yrkandet. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om att särskilda
sakkunniga nyligen tillkallats inom jordbruksdepartementet med uppgift
att utreda frågan om effektiva åtgärder till motverkande av förorening av
våra sjöar och vattendrag. I samband därmed torde jämväl spörsmålet om
tillsynsavdelningens framtida organisation komma att upptagas till prövning.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har i motionerna 1:338
och 11:427 föreslagits, alt befattningen såsom assistent vid havsfiskelaboraloriets
hydrografiska avdelning skall från och med nästa budgetår uppföras
såsom extra ordinarie i lönegrad Ce 27. Utskottet ansluter sig i princip till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

den av fiskeristyrelsen och motionärerna uttalade uppfattningen om lämpligheten
att avveckla en arvodesanställning av den art, varom här är fråga. Goda
skäl synes även enligt utskottets mening tala för att den nu ifrågavarande
assistenttjänsten skall överföras å extra ordinarie stat. Emellertid är utskottet
icke för närvarande berett att biträda det i förevarande motioner framställda
yrkandet härom. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj:t ägnar
fortsatt uppmärksamhet åt frågan.

I motionerna I: 337 och II: 246 har hemställts, att riksdagen måtte besluta
utöka antalet ledamöter i fiskeristyrelsen med en representant för Svenska
fiskhandelsförbundet. Såsom föredragande statsrådet anfört med anledning
av den av fiskhandelsförbundet gjorda framställningen i ämnet har frågan
om utökning av antalet ledamöter i fiskeristyrelsen vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning utan att vinna bifall. Utskottet anser att de
skäl, som i de nu föreliggande motionerna anförts till stöd för en dylik utökning,
icke motiverar ett ändrat ställningstagande till frågan från riksdagens
sida. Utskottet vill med hänsyn härtill avstyrka bifall till motionerna 1: 337
och II: 246.

Kungl. Maj :ts framställning föranleder ej heller i övrigt någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna II: 79 samt I: 338
och II: 427,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,
som angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Fiskeristyrelsen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................. 95 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för slagsvis

............................. 172 000

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .. 2 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 94 900 366 800

Sötvattenslaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................. 47 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 19 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 24 600 91 900

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Havsfiskelaboratoriet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................. 33 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... 21 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal,

förslagsvis...................... 82 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 38 900 176 300

Undersöknings- och bevakningsfartygen:

Skagerak.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för slagsvis

............................. 70 400

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, för slagsvis

............................. 101 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 27 100 198 700

Eystrasalt.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t...... 8 300

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, för slagsvis

............................. 25 300

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

personal, förslagsvis.................. 1 700 35 300

Summa kronor 869 000;

c) till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
869 000 kronor;

B. att motionerna I: 337 och II: 246 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

124:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. Enligt
gällande omkostnadsstat fördelas anslaget med 69 700 kronor å fiskeristyrelsen
med tillsynsavdelningen, 24 100 kronor å sötvattenslaboratoriet, 52 200
kronor å havsfiskelaboratoriet samt 240 600 kronor å undersöknings- och
bevakningsfartygen.

Kungl. Maj :t har under punkten 143 (s. 242—247) föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett anslag av 415 900 kronor, vilket belopp med
29 300 kronor överstiger innevarande budgetårs medelsanvisning.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslaget skall höjas med 33 400 kronor. Styrelsen har vidare
hemställt, att till styrelsens förfogande måtte ställas dels 3 000 kronor för
anskaffande av en s. k. arkivkamera, dels 14 000 kronor för anskaffning av
ett ekolod till undersökningsfartyget Eystrasalt.

0 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

Föredragande statsrådet har, efter redogörelse för fiskeristyrelsens förslag
samt yttranden av statskontoret, anfört följande.

»Vad först angår fiskeristyrelsens omkostnader torde, såsom statskontoret
anfört, posten till sjukvård in. m. med hänsyn till medelsåtgången under
sistförflutna budgetår böra höjas med 500 kronor. Vidare vill jag föreslå,
att posten till reseersättningar skall uppräknas med 2 000 kronor till 37 000
kronor samt posten till övriga expenser — på grund av de ökade telefonkostnaderna
— med 500 kronor till 24 500 kronor. I övrigt kan jag icke tillstyrka
någon höjning av de båda sistnämnda posterna. Ej heller anser jag
mig kunna biträda styrelsens framställning om medel till anskaffande av
en arkivkamera för bildtjänst. Till fiskeristyrelsens omkostnader bör sålunda
anvisas (69 700 + 500 + 2 000 + 500 =) 72 700 kronor.

Såsom statskontoret föreslagit bör jämväl för sötvattenslaboratoriets del
posten till sjukvård in. in. med hänsyn till belastningen höjas med 500 kronor.
Posten torde alltså böra uppföras med 600 kronor. De av fiskeristyrelsen
ifrågasatta anslagshöjningarna avseende detta laboratorium kan jag
emellertid endast i begränsad utsträckning tillstyrka. För min del föreslår
jag, att envar av posterna till reseersättningar, publikationstryck och laboratoriekostnader
skall uppräknas med 500 kronor samt posterna således upptagas
med respektive 4 500, 2 500 och 2 500 kronor. Någon höjning av posterna
till bibliotek samt fiskeriförsök in. m. kan jag däremot icke förorda.
Sötvattenslaboratoriets omkostnader skulle följaktligen behöva beräknas
till (24 100 + 500 + 500 + 500 + 500 = ) 26 100 kronor.

I fråga om havsfiskelaboratoriet kan jag likaledes till en början ansluta
mig till statskontorets förslag såvitt angår posten till sjukvård in. m. Med
hänsyn till belastningen å posten under det senaste budgetåret bör densamma
salunda höjas med 300 kronor till 800 kronor. Vad angår övriga ifrågakomna
poster i laboratoriets omkostnadsstat vill jag föreslå, att posten till
reseersättningar skall uppräknas med 2 000 kronor till 9 100 kronor. Jag
har härvid främst beaktat, att en ny laboratorstjänst inrättats vid laboratoriet
från och med innevarande budgetår. På grund av de kraftigt ökade
kostnaderna för tryckning av den s. k. fyrskeppsredogörelsen torde vidare
en uppräkning av posten till publikationstryck vara ofrånkomlig. Jag kan
dock icke tillstyrka att posten skall uppföras med högre belopp än 9 000
kronor eller 3 000 kronor mer än för innevarande budgetår. Samtidigt vill
jag här understryka angelägenheten av att i fortsättningen alla möjligheter
tillvaratages för att nedbringa tryckningskostnaderna för nämnda redogörelse.
Jag har slutligen icke något att erinra mot att — i likhet med vad
som redan gäller beträffande sötvattenslaboratoriet — en särskild anslagspost
skall upptagas i havsfiskelaboratoriets omkostnadsstat till underhåll
av bryggor och akvarier m. m. Såsom fiskeristyrelsen föreslagit bör posten
bestämmas till 1 000 kronor. Däremot kan jag icke nu förorda någon höjning
av posterna till övriga expenser, bibliotek samt instrument- och laboratoriekostnader.
Havsfiskelaboratoriets omkostnader bör alltså beräknas till
(52 200 + 300 + 2 000 + 3 000 + 1 000 = ) 58 500 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Vad till sist angår undersöknings- och bevakningsfartygen synes beträffande
Skagerak en höjning av posten till undersökningsmateriel vara befogad.
Det torde emellertid vara tillräckligt, om posten uppräknas med 3 000
kronor till 22 000 kronor. Beträffande Eystrasalt anser jag mig böra biträda
förslaget att för inköp av förut nämnda ekolod skall anvisas ett belopp av
14 000 kronor under posten till nyanskaffning samt reparationer av redskap
och apparater in. m. Härutöver torde posten böra uppräknas med ytterligare
1 000 kronor. Den behöver alltså höjas från 7 500 kronor till 22 500 kronor.
Någon ökad medelsanvisning under posten till vinterförläggning etc. för sistnämnda
fartyg kan jag däremot icke tillstyrka. Då jag icke heller anser mig
böra förorda de av statskontoret ifrågasatta ändringarna beträffande vissa
andra poster, bör omkostnadsstaterna för Skagerak och Eystrasalt följaktligen
sluta å (203 800 + 3 000 =) 206 800 kronor respektive (36 800 -f
14 000 + 1 000 =) 51 800 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle förevarande anslag
för nästa budgetår behöva uppföras med (72 700 + 26 100 + 58 500 +
206 800 + 51 800 =) 415 900 kronor. I förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär detta en ökning med 29 300 kronor. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa stat för anslaget.
»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 415 900 kronor.

125 :o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet. Kungl. Maj :t har under punkten 144 (s. 247—248) föreslagit
riksdagen att anslaget skall uppföras med oförändrat belopp av 100
kronor. Förslaget innebär vidare att i förteckningen över vissa tjänstemän
vid undersökningarna skall införas en skriv- och kontorsbiträdestjänst i lönegrad
Cf 4—Ce 8.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

126:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten
145 (s. 248) hemställt, att anslaget skall uppräknas med 18 100 kronor
till 158 500 kronor. Förslaget innebär, att ordinarieposten och icke-ordinarieposten
på grund av 1952 års lönereglering höjts med sammanlagt 10 200
kronor. Vidare har posten rörligt tillägg höjts med 16 500 kronor. Å andra
sidan bar ordinarieposten till följd av pensionsavgång minskats med 3 000
kronor och de särskilda uppbördsmedlen uppräknats med 5 600 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
in. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 107 900

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

..................................... 39 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 56 300

Summa kronor 209 600

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel...... 51 100

Nettoutgift kronor 158 500;

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 158 500 kronor.

127:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Under punkten 146 (s. 249
—250) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen anvisa ett oförändrat anslag
av 30 000 kronor. Förslaget innebär att posterna reseersättningar och expenser
höjts med 1 500 respektive 1 000 kronor. Å andra sidan har de särskilda
uppbördsmedlen uppräknats med 2 500 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. in.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.

128:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkten 147 (s.
250—251) har Kungl. Maj:t föreslagit en oförändrad anvisning av 53 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1: 339 av herr Boman
m. fl. samt II: 415 av herr Jacobsson i Igelsbo m. fl., vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande anslag måtte besluta en
medelsanvisning för statistik rörande sötvattensfisket å 15 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har liksom i förra årets anslagsäskanden
hemställt, att anslaget skall höjas med 17 000 kronor. A-v
den föreslagna höjningen avses 7 000 kronor för bidrag till hushållningssällskap
eller annan ortskorporation för insamlande av primäruppgifter
för fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket samt 10 000 kronor för bidrag
till landsting eller hushållningssällskap för fiskets främjande i de särskilda
orterna. Till dessa ändamål har för innevarande budgetår anvisats 15 000
respektive 38 000 kronor.

En ledamot av fiskeristyrelsen, ombudsmannen B. G. W. Högström, har
vid styrelsens behandling av förevarande anslagsäskande anmält avvikande
mening och hemställt, att enahanda belopp, som fiskeristyrelsen begärt till
kostnaderna för insamlande av primäruppgifter för fiskeristatistik beträffande
saltsjöfisket, skall anvisas under anslaget för återupptagandet av primärstatistik
över insjöfisket. Till stöd för förslaget har framhållits, bland
annat, att uppgifter till någon allmän statistik över insjöfisket icke insamlats
sedan år 1923 samt att avsaknaden av aktuell sådan statistik medför
olägenheter vid bedömningen av insjöfiskets avkastning, skadeståndsfrågor,
redskapsförbrukning m. in.

Statskontoret har i likhet med föregående år icke ansett sig kunna tillstyrka
den begärda ökade medelsanvisningen å anslaget.

Föredragande statsrådet har med hänsyn till det ekonomiska läget ansett
sig icke heller i år kunna tillstyrka någon ökning av medelsanvisningen
till ifrågavarande ändamål. Enligt statsrådets mening bör anslaget alltså
uppföras med oförändrat belopp av 53 000 kronor.

Utskottet. Under de senaste åren har i ett flertal motioner yrkats, att medel
måtte anvisas till statistik rörande sötvattensfisket. Vid behandlingen
av dessa motioner har utskottet förklarat sig dela de av motionärerna
framförda synpunkterna, att avsaknaden av erforderlig statistik beträffande
nämnda fiske i vissa fall medför stora olägenheter. Med hänsyn till kravet
på återhållsamhet i fråga om statliga utgifter har utskottet emellertid
förklarat sig icke kunna biträda motionärernas yrkanden. Av vad som anförts
till stöd för de nu föreliggande motionerna I: 339 och II: 415 framgår,
att fiskeristyrelsen uppdragit åt chefen för styrelsen att i samråd med statistiska
centralbyrån framlägga förslag om statistik för sötvattensfisket
samt metodiken in. in. för denna. Utskottet anser sig kunna utgå från att
Kung], Maj :t, sedan detta förslag behandlats av fiskeristyrelsen, kommer
att framlägga förslag i ämnet. I avvaktan härpå synes medel icke nu böra
anvisas för den ifrågavarande statistiken. Med hänsyn härtill och då dessutom
det av utskottet tidigare åberopade kravet på återhållsamhet i fråga
om statliga utgifter alltjämt äger giltighet, anser sig utskottet icke kunna
tillstyrka bifall till det i motionerna framförda yrkandet. Anslaget torde
således i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra uppföras med oförändrat
belopp.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1:339
och 11:415, till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
53 000 kronor.

129:o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
nr 84/1951 beslöt 1951 års riksdag, att en kurs om cirka 17
månader skulle anordnas vartannat år för utbildning av fiskeritjänstemän.
De för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisade ansiagen har i enlighet
härmed avsetts till bestridande av kostnaderna under första respektive
andra läsåret av den år 1951 påbörjade kursen.

Under punkten 148 (s. 251—252) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för den kurs, som skall påbörjas under år 1953, anvisa ett anslag av
33 900 kronor. Förslaget innebär en ökning med 3 500 kronor i förhållande
till medelsanvisningen till kostnaderna under första läsåret av den år
1951 påbörjade kursen, ökningen hänför sig till posterna timlärararvoden
(2 000 kronor), hyra och städning av undervisningslokaler (300 kronor),
undervisningsmateriel och expenser (600 kronor) samt bidrag till kostnader
för praktikresor, studiebesök och exkursioner (600 kronor).

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 33 900 kronor.

130:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget skall 33 000 kronor utgå såsom statsbidrag
till Södra Sveriges fiskeriförening samt 60 000 kronor disponeras till bidrag
till statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område,
10 000 kronor till en fortbildningskurs för länsfiskeritjänstemän och
30 000 kronor enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:l meddelar för varje
särskilt fall.

Kungl. Maj :t har under punkten 149 (s. 252—254) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 6 500 kronor till 139 500 kronor förhöjt
anslag. Förslaget innebär, att bidragen till fiskeriföreningen och till
den statsunderstödda utbildningsverksamheten höjts med 6 500 respektive
10 000 kronor. Å andra sidan har det till fortbildningskurs för länsfiskeritjänstemän
avsedda beloppet å 10 000 kronor bortfallit.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 139 500 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

131 :o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. För innevarande budgetår
har anvisats ett reservationsanslag av 57 000 kronor. Kungl. Maj :t har
under punkten 151 (s. 255—256) föreslagit riksdagen att för nästa budgetår
anvisa ett oförändrat anslag av 57 000 kronor.

Föredragande statsrådet haii efter redogörelse för av fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök gjort anslagsäskande anfört följande.

»Enligt min mening bör möjlighet finnas att även under nästa budgetår
utsända ett bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Jag tillstyrker därför
fiskeristyrelsens förslag, att medel skall anvisas för detta ändamål under
förevarande anslag. Liksom föregående år torde det emellertid få ankomma
på Kungl. Maj :t att i sinom tid besluta, huruvida anslaget skall tagas i anspråk,
samt att i sådant fall bestämma, vilket fartyg som skall disponeras
för ändamålet. Skulle därvid i likhet med de senaste båda åren ett flottans
fartyg komma i fråga och till expeditionsledare utses en officer i flottan,
bör i överensstämmelse med de då tillämpade principerna avlöningen till
denne bestridas från marinens anslag.

Vad härefter angår anslagets storlek är det givetvis svårt att redan nu
bedöma kostnaderna för en eventuell expedition under innevarande år, särskilt
som mera exakta uppgifter i fråga om den senaste expeditionen ännu
icke kunnat erhållas. Man synes emellertid kunna utgå från att ett anslag
å samma belopp som anvisats för löpande budgetår skall vara tillräckligt.
Jag ansluter mig därför till fiskeristyrelsens förslag, att anslaget skall uppföras
med oförändrat belopp av 57 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bevakningsfartyg för sillfisket vid
Island för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 57 000 kronor.

132:o) Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under punkten 152 (s. 256—257) gjorda
framställning —- innefattande oförändrad medelsanvisning — och hemställer,

att riksdagen må till Organisationsbidrag in. m. vid fiskebåts-
och fiskredskapsförsäkring för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

133:o) Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring. Jämlikt
Kungl. Maj:ts under punkten 153 (s. 257) gjorda framställning om oförändrad
medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag vid förluster på grund av
fiskredskapsförsäkring för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

134:o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkten 154 (s. 257) gjorda framställning, som innefattar oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

135 :o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten 155 (s. 257—258) gjorda
framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisade reservationsanslaget till Främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. må under
budgetåret 1953/54 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

136:o) Understöd åt fiskare. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under
punkten 156 (s. 258) gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisade reservationsanslaget till Understöd
åt fiskare må under budgetåret 1953/54 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.

137 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts under punkten 157 (s. 258—259) gjorda framställning
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å riksstaten för budgetåret
1939/40 anvisade reservationsanslaget till Bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap m. m. må under budgetåret
1953/54 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

138:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget å 60 000 kronor har 9 000 kronor avsetts
till underhåll och drift av fiskefyrar m. in. Återstoden av anslaget, 51 000
kronor, skall användas till nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg.

Under punkten 158 (s. 259—263) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår till ändamålet anvisa ett med 5 700 kronor till 65 700 kronor
förhöjt anslag.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

a) I: 20 av herr Karlsson, Gustaf, och herr Andersson, Karl, samt II: 32,
likalydande, av herr Mårtensson i Uddevalla m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 90 700 kronor.

b) I: 22 av herr Spetz samt II: 33, likalydande, av herr Utbult m. fl., i vilka
motioner hemställts, att riksdagen till Säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg för budgetåret 1953/54 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 kronor.

c) II: 78 av herr Skoglund i Umeå m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 204 000 kronor.

d) I: 344 av herr Hällgren, i vilken motion hemställts, att riksdagen till
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg för budgetåret 1953/54
måtte anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

e) II: 417 av herr Staxäng, vari hemställts, att riksdagen måtte uttala, att
undersökningen angående en radiofyr å Klövningarna i norra Bohuslän skall
ges företräde vid undersökningar avseende nyanläggning av säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisas till dessa.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har i sina anslagsäskanden
hemställt att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 204 000 kro -

nor i enlighet med följande sammanställning.

1. Underhåll och drift av fiskefyrar.............................. 11 400

2. Nyanläggningar:

a) Mistsignalanläsgning (tyfon) vid Åstholmsudde, Väster norrlands

län...................................... 23 400

b) Fiskefyr på Bläckskvalet, Uppsala län............... 15 000

c) Fiskefyr på Rödskär ostnordost om Saltvik, Kalmar län 17 900

d) Fiskefyr på Rönneskär, Blekinge län................. 18 500

e) Fiskefyrar på Flöjten och Flundrebådan, Blekinge län .. 39 100

f) Fyrlykta vid inloppet till Karlskrona................ 5 000

g) Mistsignalanläggning vid Kåseberga, Kristianstads län .. 4 500

h) Fiskefyr på Matskär, Göteborgs och Bohus län......... 11 000

i) Radiofyr på Burö, Göteborgs och Bohus län.......... 9 700

j) Fiskefyrar vid Kalvrännan sydost om Syd-Koster, Göteborgs
och Bohus län................................ 45 000

k) Undersökningar för anordnande av radiofyr på Klövningarna
norr om Nord-Koster, Göteborgs och Bohus län 3 500 192 600

204 000.

Fiskeristyrelsen har såsom allmän motivering anfört, att betydande eftersläpningar
föreligger i fråga om denna för fiskerinäringen synnerligen betydelsefulla
verksamhet på grund av att under flera år medelsanvisningen under
anslaget varit för låg för att ens tillnärmelsevis täcka behovet. Styrelsen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

har erinrat om att jordbruksutskottet i sitt yttrande över anslagsäskandena
för innevarande budgetår (jordbruksutsk. utlåt, nr 9/1952) anförde, att utskottet
med hänsyn till det stora behovet av säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg förutsatte, att Kungl. Maj :t, därest de ekonomiska förhållandena
det medgåve, till 1953 års riksdag framlade förslag om ökad medelsanvisning
för ändamålet. Beträffande de i sammanställningen ovan upptagna
delbeloppen har styrelsen anfört i huvudsak följande.

1. Förslaget innebär en höjning av det till underhåll och drift avsedda beloppet
med 2 400 kronor. Härav hänför sig 800 kronor till fyra nya fyrar, till
vilkas anordnande medel ställts till förfogande av anslaget för innevarande
budgetår. Underhållet och driften av dessa fyrar bör ombesörjas av vederbörande
fiskareorganisationer, varvid dock i enlighet med vad som hittills tilllämpats
i dylika fall visst statsbidrag bör utgå. Sådant bidrag utgick under
en följd av år med omkring 150 kronor per år men höjdes för innevarande
budgetår till 170 kronor. Även efter denna höjning har emellertid bidragen
på grund av prisstegringen visat sig vara väl knappt tilltagna. Kostnaderna
för drift och underhåll av dessa säkerhetsanordningar har till följd därav
i vissa fall blivit betungande för fiskarena. Styrelsen förordar fördenskull,
att bidraget beträffande var och en av ifrågavarande fyra nya fiskefyrar bestämmes
till 200 kronor för år. ökningen i övrigt, 1 600 kronor, avses till en
motsvarande höjning av bidragen till underhåll och drift av äldre säkerhetsanordningar.

2 a, c—e, g och h. Till dessa säkerhetsanordningar begärdes medel redan
i anslagsäskandena för innevarande budgetår. Beträffande motiveringen
torde därför få hänvisas till IX ht 1952 s. 262—263. De förra året angivna
anläggningskostnaderna har av fiskeristyrelsen med hänsyn till prisstegringar,
i det fall kostnaderna ej på annat sätt kunnat beräknas, höjts med
omkring 15 procent.

2 b. Lotsstyrelsen har efter framställning från fiskarena i Klungstens och
Nyhamns fiskelägen uppgjort plan och kostnadsberäkning för en fiskefyr
vid Bläckskvalet (Bläckan) i öregrundsgrepen, avsedd att ersätta den nuvarande
fiskefyren Hållnäs. Denna senare fyr kan numera, sedan de flesta
fiskarena flyttat sina båtar till Slada (Klungsten) innanför Bläckskvalet,
endast i ringa grad tjäna till vägledning. Anläggningskostnaderna för den
nya fyren uppskattas till 15 000 kronor under förutsättning, att apparaturen
i fyren Hållnäs kommer till användning. Omkring 10—12 fiskebåtar i Klungsten
och trakten däromkring skulle mera regelbundet få nytta av den nya
fyren. Fiskarena i denna trakt kan icke undvara fyrbelysning, då skärgården
här är synnerligen grunduppfylld och svårnavigabel. Då fyren Hållnäs
numera icke längre fyller sitt ändamål, synes därför fyrbelysningen böra
ordnas enligt nu föreliggande förslag.

2 f. Blekinge läns havsfiskeförening och Svenska sydkustfiskarnas centralförbund
har hos lotsstyrelsen hemställt, att fyrbelysning måtte anordnas
vid farleden genom försänkningen mellan öarna Aspö och Kungsholmen i
Karlskrona skärgård. Enligt lotsstyrelsen har förslag tidigare uppgjorts till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

en skärinad fyr å ifrågavarande plats. Kostnaderna för en sådan fyr kan nu
beräknas till omkring 50 000 kronor. Lotsstyrelsen har därjämte meddelat,
att en enklare men ur nautisk synpunkt mindre tillfredsställande lösning av
frågan är att anordna en mindre fyrlykta utan avskärmning. Kostnaden
för en sådan anordning kan begränsas till omkring 5 000 kronor. Fiskeristyrelsen
finner det väl motiverat, att åtgärder nu vidtages för att lösa frågan.
Även om anordnandet av en oskärmad fyrlykta ej kan anses fullt tillfredsställande
ur nautisk synpunkt, torde dock enligt fiskeristyrelsens åsikt
redan en dylik relativt enkel anordning komma att innebära en betydande
hjälp. Detta alternativ är ju också ur kostnadssynpunkt att föredraga. Fiskeristyrelsen
förordar därför särskilt med hänsyn till rådande ekonomiska
läge att medel anvisas för upprättande av nämnda fyrlykta.

2 i. För att underlätta navigeringen genom det s. k. Stora Oset för fiskebåtar,
som anlöper Göteborgs fiskhamn och fiskelägena utanför Göteborg,
har anlagts en radiofyr på Burö. Medel till anläggningskostnaderna har anskaffats
genom de fiskareorganisationer, vilkas medlemmar har störst
intresse av fyren. Svenska västkustfiskarnas centralförbunds avdelning nr
43 Björkö har i skrivelse till fiskeristyrelsen meddelat, att anläggningskostnaderna
uppgått till 25 789 kronor, vartill beräknas komma kostnader
för en manöverkabel med omkring 4 000 kronor. För att täcka den
totala kostnaden har fiskareorganisationerna av egna medel bidragit med
10 000 kronor, varjämte landstinget i Göteborgs och Bohus län samt Bohuslänska
fiskarefonden anvisat vardera 5 000 kronor för ändamålet. Dessutom
har ett tillfälligt lån å 10 000 kronor upptagits. I avdelningens skrivelse
anhålles om statsbidrag med 9 789 kronor för att täcka mellanskillnaden
mellan nämnda bidragsbelopp, sammanlagt 20 000 kronor, och de
totala anläggningskostnaderna. Fiskeristyrelsen anser skäligt, att statsbidrag
skall utgå med hänsyn till dels anläggningens stora nytta för fiskerinäringen,
dels de betydande bidrag, som inom orten tillskjutits för ändamålet.

2 j. Svenska västkustfiskarnas centralförbunds lokalavdelning nr 38
Koster har anhållit om medel till tre fyrar för att underlätta navigeringen
genom Kalvrännan sydost om Syd-Koster. Framställningen har föranletts
av ett länge känt behov hos fiskarebefolkningen i Tjärnö socken, som omfattar
18 bebodda öar med närmare 70 fiskebåtar, vilka nära nog dagligen
trafikerar denna farled. Fiskeristyrelsen vitsordar, att ifrågavarande fyrbelysning
skulle vara till nytta för fiskerinäringen i denna trakt.

2 k. I motioner (1:40 och 11:51) till 1952 års riksdag hemställdes, att
medel skulle anvisas till en radiofyr på Klövningarna norr om Nord-Koster.
Anläggningskostnaderna beräknades av lotsstyrelsen till omkring 160 000
kronor. Under motivering att den i motionerna förordade radiofyren icke
syntes böra få företräde framför de anläggningar, fiskeristyrelsen föreslagit.
hemställde utskottet (jordbruksutsk. uti. nr 9) att riksdagen måtte
avslå motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet därmed. Enligt styrelsen
skulle ifrågavarande fyr otvivelaktigt vara till betydande gagn för fisket.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Att trots detta medel icke tidigare begärts för ändamålet, beror enligt styrelsen
dels på att kostnaderna för fyren uppenbarligen kommer att bli av en
helt annan storleksordning än de, som vanligen erfordras för säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg, dels på att oklarhet rått och alltjämt
torde råda rörande det tekniska utförandet av fyren. Styrelsen anser sig
icke heller nu böra föreslå anvisande av medel till denna fyr. Lotsstyrelsen
har nämligen anfört, att det innan vissa prov verkställts icke med säkerhet
kan avgöras, huruvida tillfredsställande resultat kan påräknas med en
riktad radiofyr på Klövningarna. Dessa undersökningar beräknas kosta
mellan 3 000 och 4 000 kronor. Lotsstyrelsen anser sig icke kunna utföra
dessa prov med till dess förfogande ställda medel. Enligt fiskeristyrelsen
är frågan om anordnandet av fyren av sådan vikt, att den om möjligt bör
lösas snarast möjligt. En förutsättning härför är dock, att frågan blir i
största möjliga mån utredd. Det synes därför lämpligt, att lotsstyrelsen får i
uppdrag utföra denna utredning samt att åt denna styrelse anvisas 3 500
kronor för ändamålet.

Statskontoret har i yttrande anfört, att frågan om utvidgning av kostnadsramen
för säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg var föremål för
ingående prövning vid 1952 års riksdag. De framförda förslagen till nya dylika
anordningar torde i nuvarande läge ej böra föranleda någon åtgärd.
Statskontoret har avstyrkt även den yrkade höjningen av bidragen till
fiskarorganisationer för underhåll och tillsyn av fiskefyrar m. in., då dessa
bidrag höjdes innevarande år.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Med hänsyn till att bidragen till underhåll och drift av fiskefyrar höjdes
så sent som för innevarande budgetår anser jag mig i likhet med statskontoret
icke nu kunna förorda en ytterligare ökning av dessa bidrag. Däremot
har jag icke något att erinra mot att bidrag även skall utgå till de
fyra nya fyrar, vilka bekostats av det för löpande budgetår anvisade anslaget.
Detta medför en ökning av medelsbehovet till underhåll och drift av
fiskefyrar med i runt tal 700 kronor till 9 700 kronor.

Vad härefter angår nyanläggning av säkerhetsanordningar har fiskeristyrelsen
härför ävensom för vissa undersökningar äskat sammanlagt nära
200 000 kronor. Även om de ifrågasatta nyanläggningarna samtliga synes
vara av den art, att de otvivelaktigt skulle bli till stort gagn för fiskerinäringen,
kan jag i nuvarande läge icke förorda en medelsanvisning av sådan
storleksordning. Jag anser mig sålunda endast kunna tillstyrka en mindre
ökning av kostnadsramen i förhållande till vad som fastställts för innevarande
budgetår, eller med 5 000 kronor. För nyanläggningar bör följaktligen
anvisas (51 000 -f- 5 000 =) 56 000 kronor för nästa budgetår. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att sedermera efter förslag av fiskeristyrelsen
bestämma, för vilka anläggningar nämnda belopp skall användas. I samband
därmed torde böra övervägas, huruvida någon del av beloppet bör disponeras
för de i det föregående angivna undersökningarna.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Vid bifall till vad jag nu förordat skulle förevarande anslag för budgetåret
1953/54 behöva uppföras med (9 700 -f- 56 000 =) 65 700 kronor, vilket
i jämförelse med anslagsanvisningen för löpande budgetår innebär en
ökning med 5 700 kronor.»

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag i fråga
om bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar. Utskottet tillstyrker därför,
att för detta ändamål skall avses ett belopp av 9 700 kronor.

Beträffande nyanläggning av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
framhöll utskottet redan förra året i samband med behandlingen
av anslaget för innevarande budgetår, att stort behov förelåge av dylika anordningar.
Utskottet vill ånyo understryka detta uttalande. Härtill kommer
att anordningarna är till stort gagn även för annan sjöfart än den här
ifrågavarande. Det stora antal motioner, som inom riksdagen väckts i ämnet,
torde vidare tydligt utvisa angelägenheten av att medel anvisas för
ändamålet i så stor utsträckning som möjligt. Med utgångspunkt från det
sålunda anförda anser sig utskottet böra föreslå, att under anslaget för
nästa budgetår skall anvisas ett belopp som överstiger det av Kungl. Maj :t
föreslagna. Vid övervägandet av denna fråga har utskottet stannat för att —
i enlighet med yrkandet i de likalydande motionerna I: 20 och II: 32 —
förorda en uppräkning av anslaget till 90 700 kronor. Härigenom skulle till
säkerhetsanordningar kunna under nästa budgetår disponeras ett belopp av
81 000 kronor. Utskottet vill i detta sammanhang anföra, att utskottet vid
sitt ställningstagande uppmärksammat, att nettoutgifterna och belastningen
under det föregående budgetåret beträffande ett flertal av de till fiskeriväsendet
anvisade anslagen icke tillnärmelsevis uppgått till de belopp, som
stått till förfogande för de olika ändamålen.

Vad slutligen angår det i motionen 11:417 framställda yrkandet vill utskottet
erinra om att föredragande statsrådet med anledning av fiskeristyrelsens
framställning på denna punkt särskilt framhållit, att det vid fördelningen
av anslaget torde böra övervägas, huruvida någon del av beloppet bör
disponeras till undersökningar för anordnande av en radiofyr på Klövningarna
i Göteborgs och Bohus län. Med hänsyn härtill utgår utskottet från
att det i motionen 11:417 uttalade önskemålet om möjligt blir tillgodosett.
Någon ytterligare åtgärd i frågan synes vid sådant förhållande icke vara
påkallad.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt motionerna 1:22 och 11:33, 11:78 samt I:
344, ävensom med bifall till motionerna 1:20 och 11:32,
till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartgg för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 90 700 kronor; B.

att motionen II: 417 må, i den mån densamma icke kan
anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

139:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
Utskottet biträder Kungl. Maj :ts under punkten 159 (s. 263)
gjorda framställning — innefattande oförändrad medelsanvisning — och
hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

140:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Under punkten 160 (s. 264—266) har
Kungl. Maj :t föreslagit — förutom att riksdagen måtte medgiva ändring
i personalförteckningen för skogsstyrelsen och godkänna ändrad avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 487 800 kronor, vilket i förhållande till motsvarande
anvisning för innevarande budgetår innebär en ökning med
102 800 kronor. Av sistnämnda belopp hänför sig 18 000 kronor till överförandet
till förevarande anslag av en förste aktuarietjänst i lönegrad Cg
29 och en kontorsbiträdestjänst, till vilka medel för närvarande beräknats
under reservationsanslaget till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering
och avverkningsstatistik. Nämnda tjänster har föreslagits uppförda
å extra ordinarie stat, vilket innebär att en förste aktuarietjänst i lönegrad
Ce 29 bör upptagas å skogsstyrelsens personalförteckning. Av ökningen
i övrigt hänför sig 5 100 kronor till den under år 1952 beslutade löneregleringen
för vissa tjänstemän, 3 800 kronor till beräknade löneklassförändringar
samt 75 900 kronor till höjning av posten rörligt tillägg.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för skogsstyrelsen, som angivits i det
föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 163 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t............ 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis

..................................... 150 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 168 500

Summa kronor 487 800;

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 487 800 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

141 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 161 (s. 266—269) innefattar en anslagsanvisning av 100 000 kronor,
vilket belopp med 12 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår
anvisade beloppet. Ökningen avser posterna reseersättningar (4 000
kronor), bränsle, lyse och vatten (1 000 kronor), övriga expenser (3 000
kronor), publikationstryck (2 000 kronor) samt blankettryck (2 000 kronor).

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kronor.

142:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 162 (s. 269—272) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 835 000 kronor,
vilket belopp med 133 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden,
anfört bland annat följande.

»Av de personalförstärkningar, styrelsen begärt, torde högskolan i samband
med tillkomsten av nya lokaler särskilt väl behöva vaktmästaren. Jag
anser mig därför böra biträda yrkandet härom. I likhet med styrelsen anser
jag det vara värdefullt, att eleverna under sin utbildning får utföra
examensarbeten som är inriktade på det praktiska skogsbruket. Jag förordar
med hänsyn härtill, att medel skall anvisas för anordnande av dylika
prov under nästa år. Beträffande avlöningsanslaget innebär detta, att
medel skall beräknas för avlönande av en laborator under två månader. På
grund av undervisningens omläggning har vidare behovet av amanuenser
ökat, och styrelsen har därför begärt medel till två nya amanuenser. Enligt
min mening bör det emellertid vara tillfyllest, om högskolan får en
ny amanuens i ämnet skogs- och fältmätning. Såsom styrelsen föreslagit
bör medel anvisas till arvode åt en speciallärare i skogsskötsel. Det belopp,
som avsetts för speciallärararvoden, bör därutöver höjas med cirka 10 procent,
eller 2 300 kronor. I övrigt avstyrker jag de framställningar om personalförstärkningar
som styrelsen framställt.

Vid bifall till mina förslag skulle arvodesposten behöva höjas med 4 000
kronor och icke-ordinarieposten med 11 500 kronor. Härtill kommer emellertid
ökningar och minskningar av automatisk karaktär. Det förhållandet
att vissa kurser icke behöver dubbleras under nästa budgetår minskar medelsbehovet
under nyssnämnda båda poster med 4 500 respektive 22 300
kronor. På grund av under år 1952 beslutade löneregleringar för vissa
tjänstemän (prop. ror 107, nr 241 och nr 245) samt beräknade löneklassförändringar
bör å andra sidan ordinarieposten höjas med 5 000 kronor och

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

icke-ordinarieposten med 29 300 kronor. Posten rörligt tillägg slutligen bör
uppräknas med 110 000 kronor.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj :ts
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 212 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 28 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 332 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 262 000

Summa kronor 835 000;

b) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 835 000 kronor.

143:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 163 (s. 273—275)
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett anslag av 236 800 kronor,
vilket innebär en ökning med 29 700 kronor i jämförelse med anslagsanvisningen
för innevarande budgetår. Förslaget innebär att posten sjukvård
in. m. höjts med 500 kronor, delposten bränsle, lyse och vatten med
17 000 kronor, delposten övriga expenser med 3 500 kronor och posten
publikationstryck med 1 000 kronor. Vidare har posten praktiska övningar
uppräknats med 9 900 kronor, vilket motsvarar skillnaden mellan en ökning
å 20 100 kronor och en minskning å 10 200 kronor. I fråga om posten
reseersättningar slutligen har föreslagits en ökning med 11 100 kronor. Å
andra sidan har emellertid posten minskats med 13 300 kronor. Minskningen
under sistnämnda båda poster har föranletts av att den nuvarande
kursdubbleringen bortfaller från och med nästa budgetår.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 236 800
kronor.

144:o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts
under punkten 164 (s. 276—277) gjorda framställning, vilken innefattar
en medelsanvisning för ändamålet av ett med 5 000 kronor till 53 000 kronor
förhöjt belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 53 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

145 :o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 165 (s. 277—
278) — innefattande medelsanvisning med oförändrat belopp — hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

146:o) Skogshögskolan: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 166 (s. 278) -— innebärande anslagsanvisning av
ett med 3 000 kronor till 34 700 kronor höjt belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 34 700 kronor.

147:o) Skogshögskolan: Inredning och utrustning. Kungl. Maj :t har under
punkten 167 (s. 278—279) hemställt om en anslagsanvisning av 21 500
kronor, varav 4 500 kronor till en konstljusanläggning för skogsbotaniska
avdelningens nya växthus, 5 000 kronor för inredning och utrustning av
rektorns nya arbetsrum och för komplettering av kansliets inredning samt
12 000 kronor till resterande inredning och utrustning vid förläggningen i
Garpenberg.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Inredning och utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 21 500 kronor.

148:o) Skogshögskolan: Institutionernas upprustning. Under punkten 168
(s. 280—281) har Kungl. Maj :t hemställt om en medelsanvisning av 15 000
kronor, varav 5 000 kronor till upprustning och iståndsättning av högskolans
parker samt 10 000 kronor till instrumentutrustning för undervisningen i
fotogrammetri.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Institutionernas
upprustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

149:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 169 (s. 281—282) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändrad avlöningsstat för statens skogmästarskola — en
anslagsanvisning av 66 700 kronor, vilket belopp med 11 200 kronor över 7

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 saml. Nr 1.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

stiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Ökningen hänför
sig i huvudsak till den av 1952 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningen
av rektorstjänsten och tjänsten som andre lärare (1 800 kronor) samt till
uppräkning av posten rörligt tillägg (8 900 kronor).

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 5 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 40 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 21 100

Summa kronor 66 700;

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 66 700 kronor.

150:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 170 (s. 282—284) hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett
med 5 400 kronor till 29 600 kronor förhöjt anslag. Framställningen innebär
en uppräkning av posterna reseersättningar med 500 kronor, underhåll av
byggnader med 2 000 kronor samt övriga expenser med 1 000 kronor. Dessutom
har för inköp av en tryckspruta, två avvägningsinstrument samt en
filmprojektionsapparat beräknats ett belopp av 3 700 kronor. Å andra sidan
bortfaller ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp å 1 800 kronor.

Utskottet. I enlighet med framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
29 600 kronor.

151 :o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkten 171 (s. 284) gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
med oförändrat belopp -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

152:o) Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten. Under punkten 172
(s. 284—288) har Kungl. Maj:t hemställt om en anslagsanvisning av 131 000
kronor, vilket belopp med 126 000 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Av det äskade anslaget avses 65 000 kronor för
omläggning av värmecentralen vid skolan, 31 000 kronor för reparation av
rektorsbostaden och andre lärarens bostad, 30 000 kronor för iståndsättande
av herrgårdsbyggnadens bottenvåning och upprustning av stallflyglarna samt
5 000 kronor för anläggning av kylrum i köket.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 131 000 kronor.

153 ro) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 173 (s. 288—292) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen för statens
skogsforskningsinstitut och godkänna ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 1 284 000 kronor, vilket belopp med 287 000 kronor överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Förslaget innebär att under
icke-ordinarieposten beräknats 19 300 kronor för överförande till anslaget
av en försöksledartjänst och en skogsteknikertjänst, till vilka medel för
innevarande budgetår beräknats under reservationsanslaget till Statens
skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik. Vidare
har ordinarieposten och icke-ordinarieposten på grund av den år 1952 beslutade
löneregleringen, beräknade löneklassförändringar m. m. samt viss
korrigering av ordinarieposten uppräknats med sammanlagt 30 600 respektive
30 100 kronor. Dessutom har posten rörligt tillägg höjts med 207 000
kronor. Förslaget innebär slutligen att å personalförteckningen skall uppföras
ytterligare tre kanslibiträdestjänster i lönegrad Ca 11 och två kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 samt en försöksledartjänst i lönegrad Ce 32.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skogsforskningsinstitut som
angivits i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för skogsforskningsinstitutet.
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 315 9001

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.... 100''

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 519 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 449 000

Summa kronor 1 284 000;

c) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 284 000
kronor.

154:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 174 (s. 293—294) innefattar en anslagsanvisning
av 260 300 kronor, vilket belopp med 9 600 kronor överstiger anvisningen
för innevarande budgetår. Förslaget innebär en uppräkning av posterna reseersättningar
med 5 500 kronor, underhåll av byggnader med 600 kronor,
renhållning, städning och tvätt med 4 000 kronor samt hantlangning med
2 000 kronor. Å andra sidan har ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp
å 2 500 kronor bortfallit.

Utskottet. Med bifall till Kungl. Maj ;ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
260 300 kronor.

155:o) Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda undersökningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts framställning under punkten 175 (s. 294—296),
innefattande en medelsanvisning för ändamålet av ett med 26 000 kronor till
230 000 kronor förhöjt belopp, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Särskilda
undersökningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kronor.

156:o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 176
(s. 296—297) — innebärande en med 147 000 kronor till 535 000 kronor höjd
anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering
och avverkningsstatistik för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kronor.

157:o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 177 (s. 297—
298) -— innebärande en med 6 000 kronor till 66 000 kronor höjd anslagsanvisning
•— hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

101

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogsproduktforskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 66 000 kronor.

158:o) Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten m. m. å försöksfält
vid Bogesund. Under punkten 178 (s. 298—299) har Kungl. Maj:t föreslagit
att till en bevattningsanläggning å skogsforskningsinstitutets försöksfält
vid Bogesund måtte anvisas ett anslag av 48 000 kronor.

Utskottet. Då utskottet icke har något att erinra mot framställningen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten
in. m. å försöksfält vid Bogesund för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

159:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid
statens skogsskolor m. m. Under punkten 179 (s. 299—302) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för nästa budgetår anvisa ett med 42 200 kronor till
277 200 kronor förhöjt belopp.

Domänstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget för nästa
budgetår måtte uppföras med 398 700 kronor, innebärande en ökning å
163 700 kronor i jämförelse med löpande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för domänstyrelsens förslag
samt ett yttrande av statskontoret, i ärendet anfört följande.

»Med hänsyn till att posten till löner till gårdskarlar så sent som för innevarande
budgetår höjdes med 3 000 kronor, kan jag i likhet med statskontoret
icke nu förorda någon ytterligare uppräkning av denna post. I övrigt
har jag emellertid icke någon erinran mot domänstyrelsens beräkning av
medelsbehovet till avlöningar vid skogsskolorna för nästa budgetår. För detta
ändamål bör alltså beräknas ett (1 700 + 10 200 + 17 230 =) 29 200 kronor
högre belopp än som anvisats för löpande budgetår.

Vad härefter angår medelsbehovet till övriga utgifter anser jag mig böra
tillstyrka, att under posten till expenser och underhåll skall upptagas ett
belopp av 25 000 kronor till anskaffning av inventarier och inredning i den
nya skolbyggnaden vid Bispgården. Däremot kan jag icke biträda förslaget
om inköp av fyra bussar för elevtransporter. Då ett för innevarande budgetår
anvisat engångsbelopp å 12 000 kronor bortfaller, bör ifrågavarande
post alltså höjas med (25 000— 12 000 =) 13 000 kronor. Höjningen av
posterna till rese- och traktamentsersättning för yrkeslärare samt till kostnader
för lokalstyrelser bör enligt min mening kunna begränsas till 200
respektive 300 kronor. Den ifrågasatta höjningen av premiebeloppen kan
jag icke förorda, då — såsom även statskontoret påpekat — dessa innevarande
budgetår ökats från 50 till 100 kronor. Någon höjning av posten

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

till elevstipendier in. m. för nu angivna ändamål bör alltså icke komma i
t råga. Å andra sidan vill jag emellertid erinra om att medelsbehovet under
posten torde komma att öka till följd av att 1952 års riksdag antagit de i
propositionen nr 220 framlagda förslagen angående studiehjälpverksamheten
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Hur stor utgiftsökningen
kan komma att bli, är dock omöjligt att nu bedöma. Med hänsyn till att förevarande
anslag har förslagsanslags karaktär torde därför posten i avbidan på
närmare erfarenheter i ämnet icke heller av denna anledning nu böra höjas.
I anslutning till vad statskontoret anfört bör vidare den under ifrågavarande
post upptagna delposten å 500 kronor för domänstyrelsens inspektion utgå.
Till övriga utgifter vid skogsskolorna bör följaktligen anvisas (13 000 —J—
200 + 300 — 500 =) 13 000 kronor mer än som nu står till förfogande för
ändamålet.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör förevarande anslag
för budgetåret 1953/54 uppföras med (235 000 + 29 200 + 13 000 =) 277 200
kronor. Detta innebär en ökning med 42 200 kronor i förhållande till medelsanvisningen
för löpande budgetår. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att i sinom tid fastställa ny stat för anslaget.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 277 200 kronor.

160:o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor. Kungl.
Maj :t har under punkten 180 (s. 302—305) föreslagit riksdagen att anvisa
ett anslag av 320 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en ökning med 210 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) I: 21 av herr Grym m. fl. samt II: 31, likalydande, av herr Larsson i
Hedenäset m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att en ny skogsskola skall inrättas i Älvshyn samt att till Byggnads- och underhållsarbeten
vid statens skogsskolor för budgetåret 1953/54 skall anvisas
ett anslag av 1 190 000 kronor,

b) I: 346 av herr Persson, Helmer, m. fl., i vilken motion hemställts, att
till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor för budgetåret
1953/54 skall anvisas ett anslag av 1 462 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Domänstyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt, att anslaget skall
uppföras med 1 462 000 kronor. I jämförelse med innevarande budgetårs anslag
innebär detta en ökning med 1 352 000 kronor. Det begärda anslaget
avses skola disponeras för följande ändamål.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

103

1. Byggnads- och underhållsarbeten vid

a) Hällnäs skogsskola................

b) Bispgårdens skogsskola............

c) Bj urfors skogsskola................

d) Kolleberga skogsskola.............

2. Inrättande av ny skogsskola i Älvsbyn

1 462 330

Beträffande de föreslagna byggnads- och underhållsarbetena vid de nuvarande
skogsskolorna har domänstyrelsen anfört, att arbetena är nödvändiga
för att restaurera byggnadsbeståndet, som under många år blivit eftersatt till
följd av brist på medel. Styrelsen, som i tidigare gjorda anslagsäskanden
framhållit nödvändigheten av att skogsskolornas byggnader tillfredsställande
underhålles, har ånyo understrukit detta behov, som för varje år blir
allt mera trängande. Beträffande de särskilda skolorna har i övrigt anförts
följande.

1 a. För Hällnäs skogsskola begäres 67 654 kronor för reparation av elevhemmet
och 1 041 kronor för oförutsedda underhållsarbeten.

1 b. Det för Bispgårdens skogsskola beräknade beloppet fördelar sig med
56 300 kronor till färdigställande av skogsskolebyggnad, 4 000 kronor till
ändring av provisorisk lärosal i elevhemmet till dagrum och läsrum, 3 000
kronor till iordningställande av tomt omkring det nya skolhuset samt 2 000
kronor till diverse oförutsedda arbeten.

1 c. Av det för Bjurfors skogsskola begärda beloppet avses 166 000 kronor
för utbyggnad och modernisering av elevbostaden. I övrigt beräknas 5 300
kronor för målning. 6 500 kronor för plastbeläggning av golv, 1 800 kronor
för anordning för balloptikon, 200 kronor för komplettering av ljuspunkter,
allt avseende skolbyggnaden, ävensom 5 000 kronor för reparation av gamla
uthuset och 1 000 kronor för diverse arbeten.

1 d. För Kolleberga skogsskola begäres 200 035 kronor för ombyggnad av
skolhuset, 18 000 kronor för reparation av jägmästarbostaden, 4 000 kronor
för reparation av yrkeslärarens bostad samt 40 500 kronor för reparation
av pannhuset jämte gårdskarlsbostaden.

Beträffande inrättande av ny skogsskola i Älvsbyn har domänstyrelsen anfört
följande.

Av det under punkten 2 äskade beloppet har 10 000 kronor beräknats
för inköp av tomt, medan återstoden avses för uppförande av byggnader.
Domänstyrelsen erinrar om att styrelsen i fjolårets anslagsäskanden upptog
ett belopp av 740 000 kronor för uppförande av ifrågavarande skola. Departementschefen
ansåg sig emellertid ej kunna tillstyrka någon medelsanvisning
för ändamålet. Angående motiveringen för sitt nu ånyo framförda
förslag hänvisar styrelsen till vad den tidigare anfört i frågan (IX ht 1952
s. 302). Styrelsen åberopar vidare jordbruksutskottets utlåtande (nr 1/1952
s. 105) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i 1952 års statsverkspropo -

68 695
65 300
185 800

262 535 582 330

880 000

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

sition angående anslag till byggnads- och underhållsarbeten vid statens
skogsskolor jämte i ämnet väckta motioner (1:320 och 1:321). Enligt utskottets
mening gav såväl den i propositionen framlagda utredningen som
vad utskottet i övrigt inhämtat i ärendet stöd åt uppfattningen, att ett synnerligen
starkt behov förelåg av en skogsskola för övre Norrland. Utskottet
ville därför ansluta sig till vad i motionerna uttalats om angelägenheten av
att en sådan skola inrättades inom en nära framtid. Ur angivna synpunkter
syntes goda skäl i och för sig tala för bifall till motionärernas hemställan,
att principbeslut nu skulle fattas om uppförandet av en sådan skola i Älvsbyn.
Med hänsyn till den återhållsamhet, som måste iakttagas i fråga om
statliga åtaganden avseende byggnadsinvesteringar, fann utskottet sig likväl
icke böra biträda denna hemställan. Utskottet underströk emellertid
särskilt, att utskottet vid detta ställningstagande förutsatt att Kung], Maj :t
vid prövning av de byggnadsföretag, till vilka medel ansågs böra anvisas
av nästkommande års riksdag, skulle upptaga frågan om inrättande av berörda
skogsskola till förnyad behandling samt förelägga riksdagen förslag i
ämnet.

Statskontoret har i yttrande anfört, att behovet av medel för det med anslaget
avsedda ändamålet väsentligen undandrager sig statskontorets bedömande.
I likhet med vad som skedde beträffande anslagsäskandena för
innevarande budgetår framhåller ämbetsverket emellertid angelägenheten
av att i nuvarande läge alla möjligheter till utgiftsbegränsningar tillvaratages,
och att endast sådana byggnadsåtgärder vidtages, som prövas oundgängligen
erforderliga. Förslaget om en ny skogsskola i Älvsbyn synes under
sådana förhållanden icke böra vinna beaktande.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har domänstyrelsen äskat icke mindre
än 1 462 000 kronor under förevarande anslag, varav 880 000 kronor för
inrättande av en ny skogsskola i Älvsbyn och återstoden till upprustningsåtgärder
m. m. vid de nuvarande fyra skogsskolorna. Med hänsyn till den begränsning
av investeringsverksamheten, som även under nästa budgetår
måste vidmakthållas, kan uppenbarligen en medelsanvisning av denna storleksordning
icke komma i fråga. Även om det är önskvärt, att erforderliga
medel ställes till förfogande för de angivna ändamålen, torde det därför bli
nödvändigt att välja mellan dessa. Härvid torde följande synpunkter främst
böra komma i betraktande.

Det står utom allt tvivel, att en skogsskola i Älvsbyn har en stor uppgift
att fylla. Behovet av skolan torde sålunda vara till fullo styrkt. Jag vill för
övrigt i detta sammanhang erinra om att frågan om skolans inrättande i
viss mån redan avgjorts av riksdagen i positiv riktning. Förra året förutsattes
nämligen, att Kungl. Maj :t skulle vid prövning av de byggnadsföretag,
till vilka medel ansåges böra anvisas av 1953 års riksdag, upptaga frågan om
inrättandet av denna skola till förnyad behandling samt förelägga riksdagen
förslag i ämnet (jordbruksutsk:s utlåt, nr 1/1952 s. 107). Starka skäl talar

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

105

därför för att företräde skall ges ifrågavarande skola. Emellertid kan enligt
min mening ännu starkare motiv anföras för upprustningsåtgärderna vid de
nuvarande skolorna. Enligt vad jag inhämtat är nämligen förhållandena vid
dessa skolor — främst såvitt angår skolorna i Hällnäs, Bispgården och Bj urfors
— sådana, att det måste anses såsom oundgängligen nödvändigt att
snarast möjligt låta utföra de av domänstyrelsen ifrågasatta arbetena. Det
kan icke heller vara försvarligt att inrätta en ny skola, så länge de redan
befintliga befinner sig i ett så otillfredsställande skick, som uppenbarligen
är fallet. För min del har jag därför efter noggrant övervägande funnit mig
höra stanna för att föreslå, att medel nu skall anvisas för de underhållsoch
byggnadsarbeten, som domänstyrelsen föreslagit beträffande nyssnämnda
tre skolor. Vissa smärre inskränkningar i styrelsens förslag synes dock
vara möjliga att genomföra. Med hänsyn härtill torde medelsanvisningen för
ändamålen kunna begränsas till ett sammanlagt belopp av 310 000 kronor.
Det torde få ankomma på domänstyrelsen att fördela beloppet på skolorna.

Därest riksdagen godkänner vad jag nu föreslagit skulle sålunda skogsskolan
i Älvsbyn ytterligare skjutas på framtiden. Då emellertid längre uppskov
— åtminstone såvitt nu kan bedömas — icke bör ifrågasättas, bör enligt
min mening redan nu erforderliga medel anvisas till inköp av tomt för
skolan. I enlighet med domänstyrelsens förslag bör för detta ändamål beräknas
10 000 kronor. Jag vill slutligen i detta sammanhang framhålla, att
förevarande byggnadsföretag enligt min åsikt torde vara att hänföra till
dem, som bör komma i fråga att medtagas vid uppgörandet av en ny allmän
beredskapsstat.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, bör till byggnads- och
underhållsarbeten vid statens skogsskolor för nästa budgetår anvisas ett
anslag å (310 000 + 10 000 = ) 320 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär detta en ökning med 210 000
kronor.»

Utskottet. Vid behandlingen av motsvarande anslagspunkt i förra årets
statsverksproposition framhöll utskottet det synnerligen starka behovet av
eu skogsskola i övre Norrland. Med hänsyn till kravet på återhållsamhet i
fråga om statliga åtaganden avseende byggnadsinvesteringar ansåg sig utskottet
likväl icke böra tillstyrka att medel då anvisades för inrättandet av
den ifrågasatta skogsskolan i Älvsbyn. Samtidigt underströks emellertid att
utskottet vid detta ställningstagande förutsatte att Kungi. Maj :t vid prövning
av de byggnadsföretag, till vilka medel ansåges böra anvisas av 1953
års riksdag, skulle upptaga frågan om inrättande av berörda skogsskola till
förnyad behandling samt förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Kungl. Maj:t har vid övervägandet av detta spörsmål funnit sig böra föreslå
att medel i första band skall anvisas för upprustning av de nuvarande
skogsskolorna i Hällnäs, Bispgården och Bjurfors. Med hänsyn till det skick,
vari dessa skolor befinner sig, vill utskottet icke motsätta sig detta förslag.
Då, såsom departementschefen anfört, vissa smärre inskränkningar torde

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

kunna göras i de av domänstyrelsen ifrågasatta arbetena, bör för nämnda
ändamål anvisas det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet av 310 000 kronor.
Utskottet kan sålunda icke tillstyrka det i motionen 1:346 framställda yrkandet
att det av domänstyrelsen äskade beloppet å 582 000 kronor skall anvisas.

Med utgångspunkt från det nu anförda och med hänsyn till det av departementschefen
uttalade önskemålet, att investeringsverksamheten jämväl under
nästa budgetår bör begränsas, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
även i vad detsamma avser den ifrågasatta skogsskolan i Älvsbyn. Även om
synnerligen goda skäl tala härför kan utskottet sålunda icke tillstyrka det
av motionärerna framförda förslaget att ytterligare medel utöver det av
Kungl. Maj :t föreslagna beloppet, 10 000 kronor, skall anvisas för nästa
budgetår till inrättandet av denna skola. Därest riksdagen godkänner den
föreslagna medelsanvisningen till inköp av tomt torde emellertid principbeslut
få anses föreligga, att berörda skola skall komina till stånd. Med hänsyn
härtill utgår utskottet från att Kungl. Maj it, därest medel icke dessförinnan
ställts till förfogande å allmän beredskapsstat, redan till nästa års
riksdag kommer att framlägga förslag om fortsatt medelsanvisning till uppförandet
av de för skolan erforderliga byggnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
ävensom med avslag å motionerna I: 21 och II: 31 samt
I: 346, till Byggnads- och underhållsarbeten vid statens
skogsskolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 320 000 kronor.

161 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för provisorisk
skogsskolekurs. Kungl. Maj :t har under punkten 181 (s. 305—308) föreslagit
riksdagen att anvisa ett anslag av 72 100 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en ökning med 15 200 kronor.

Efter redogörelse för domänstyrelsens anslagsäskande, lydande å 79 100
kronor, samt däröver avgivet yttrande av statskontoret har departementschefen
anfört följande.

»Jag anser mig icke kunna förorda, att medel skall anvisas till avlöning
åt en biträdande yrkeslärare i Ce 13 under sex månader. Då jag emellertid
i övrigt icke har någon erinran mot domänstyrelsens beräkning av medelsbehovet
till avlöningar vid kursen, bör för detta ändamål anvisas ett
(350 -f- 500 -)- 9 750 ==) 10 600 kronor högre belopp för nästa budgetår.

Vad härefter angår styrelsens förslag beträffande delposterna under övriga
utgifter vill jag förorda, att till expenser och underhåll samt till kostnader
för lokalstyrelsen äskas ytterligare 6 000 respektive 100 kronor.
Däremot bör någon höjning av delposten till elevstipendier m. m. icke ske.
I fråga om denna delpost torde jag i övrigt få hänvisa till de synpunkter,
som jag tidigare denna dag anfört beträffande motsvarande delpost under

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

107

anslaget till avlöningar vid statens skogsskolor in. in. Härvid är emellertid
att märka att nu förevarande anslag till skillnad från nyssnämnda anslag
icke är förslagsanslag. Av skäl som närmare framgår av vad jag framhöll
i berörda sammanhang, bör därför även anslaget till ifrågavarande kurs
ges denna karaktär. Mot förslaget att minska det för rese- och traktamentsersätlningar
till lärarpersonalen avsedda beloppet med 1 500 kronor har
jag slutligen intet att erinra. Till övriga utgifter vid ifrågavarande kurs
bör sålunda för nästa budgetår anvisas (6 000 -f- 100 — 1 500 =) 4 600
kronor mer än för innevarande budgetår.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör till kostnaderna för
provisorisk skogsskolekurs för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av
(56 900 + 10 600 + 4 600 =) 72 100 kronor. I förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär detta en ökning med 15 200
kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för provisorisk skogsskolekurs för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 100 kronor.

162:o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar
vid statens förberedande skogskurser m. m. Under punkten 182 (s. 308—309)
har Kungl. Maj :t hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett anslag av
116 600 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning
med 19 600 kronor.

Dejmrtementschefen har — efter redogörelse för domänstyrelsens äskanden
samt ett av statskontoret avgivet yttrande -— anfört följande.

»Domänstyrelsens förslag till medelsanvisning till avlöningar vid ifrågavarande
kurser föranleder icke någon erinran från min sida. Det för
nämnda ändamål avsedda beloppet bör alltså uppräknas med i runt tal
17 600 kronor. Beträffande övriga utgifter kan jag tillstyrka, att delposten
till expenser och underhåll höjes med ett till 2 500 kronor avrundat belopp.
Någon ökning av delposten till rese- och traktamentsersättningar för föreståndare
och yrkeslärare kan jag däremot icke förorda. Vad slutligen angår
delposten till domänstyrelsens inspektion bör denna, i likhet med vad
som föreslagits i fråga om motsvarande delpost under anslaget till avlöningar
vid statens skogsskolor m. in., helt utgå. Detta medför en minskning
av medelsbehovet med 500 kronor.

Förevarande anslag bör sålunda vid bifall till vad jag nu föreslagit för
nästa budgetår uppföras med (97 000 -j- 17 600 -f- 2 500 — 500 =) 116 600
kronor, vilket i jämförelse med anslagsanvisningen för löpande budgetår
innebär eu ökning med 19 600 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t alt i sinom tid fastställa ny stat för anslaget.»

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurser
m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 116 600 kronor.

163:o) Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens
förberedande skogskurser. Ä riksstaten för budgetåret 1949/50 uppfördes ett
reservationsanslag av 267 500 kronor för iordningställande av förläggningar
lör statens förberedande skogskurser i Skinnskatteberg och Storsund. Under
punkten 183 (s. 309—310) har Kungl. Maj :t hemställt, att ett anslag å
17 800 kronor måtte anvisas för slutförande av ifrågavarande byggnadsarbeten.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten för iordningställande
av förläggningar för statens förberedande skogskurser
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
17 800 kronor.

164 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig personal.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 184 (s. 310
—311) — innebärande en ökning av anslagsanvisningen med 44 000 kronor
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 419 200 kronor.

165 :o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 185 (s. 311—320) innefattar
anslagsanvisning till avlöningar med 8 952 000 kronor, vilket belopp med
1 629 000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) 1:89 av herr Näslund m. fl. samt II: 119, likalydande, av fru Sandström
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i enlighet med
skogsstyrelsens förslag under punkten 185, bil. 11 till statsverkspropositionen,
överföra de befattningar, som redovisas under skogsstyrelsens yrkanden
3 f) till ordinarie avlöningsstat,

b) I: 191 av herr Lindblom samt II: 406, likalydande, av herr Gezelius
m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen med bifall till skogsstyrelsens
framställning måtte besluta att placera länsjägmästar- och kamrerar -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

109

befattningarna hos skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län i lönegrad Ca 37
och Ca 23 respektive,

c) 1:347 av herr Hansson m. fl. samt 11:418, likalydande, av herr
Staxäng in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

1. uppflyttning av länsjägmästartjänsten i Kopparbergs
län från lönegrad Ca 34 till lönegrad Ca 37;

2. uppflyttning av kassörstjänsten i samma län från Ca
21 till Ca 23;

3. överförande å extra ordinarie stat av 1 assistent i Cg 25
(Hallands län) och 8 biträdande länsskogvaktare i Cg 12
(Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar norra,
Kristianstads, Skaraborgs, Västmanlands och Västernorrlands
län) samt

4. inrättandet av 10 tjänster för biträdande länsskogvaktare
i Ce 12 (Östergötlands, Kalmar södra, Malmöhus,
Jämtlands och Västerbottens län vardera en samt Värmlands
län 5).

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har hemställt, att anslaget skall höjas med 1 682 000 kronor.
Av detta belopp hänför sig 3 000 kronor till höjda arvoden till styrelseledamöter
in. fl., 3 600 kronor till tjänsteförändringar, 356 300 kronor till
personalförstärkningar samt sammanlagt 1 319 100 kronor till lönereglering
för vissa tjänstemän, löneklassförändringar, vikariatsersättningar och ökade
kostnader för rörligt tillägg. Styrelsens förslag till tjänsteförändringar
innebär, bland annat, att länsjägmästartjänsten och kassörstjänsten hos
skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län skall uppflyttas från Ca 34 till Ca 37
respektive från Ca 21 till Ca 23 ävensom att 1 assistent i Cg 25 och 8 biträdande
länsskogvaktare i Cg 12 skall överföras å extra ordinarie stat. Förslaget
om personalförstärkningar innebär, bland annat, dels att 2 assistenter,
1 betesledare, 3 betesinstruktörer och 3 kontorsbiträden, vilka för närvarande
avlönas från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i
Norrland, skall överföras å extra ordinarie stat, dels att 10 biträdande länsskogvaktartjänster
i Ce 12 skall inrättas.

Såsom allmän motivering har skogsstyrelsen anfört, bland annat, att styrelsen
funnit angeläget att jämväl för nästkommande budgetår iakttaga
sträng återhållsamhet. Styrelsen räknar med allenast en mindre utvidgning
av arbetsomfånget i förhållande till vad som förutsatts för innevarande budgetår.
Utvidgningen har sin huvudsakliga grund i de alltmer ökade krav,
som ställes på skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid skoglig utbildning och
undervisning av olika slag. Redan i fjolårets medelsäskanden underströk
skogsstyrelsen kraftigt behovet av en personalförstärkning för nämnda ändamål
och föreslog eu utökning av främst antalet icke-ordinarie tjänster för

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

biträdande länsskogvaktare. Styrelsen upprepar nämnda förslag till den del
dessa ej bifölls samt föreslår härutöver vissa nya befattningar. De sålunda
föreslagna tjänsterna måste anses såsom ett minimum för att förelagda uppgifter
över huvud taget skall kunna lösas tillfredsställande.

Beträffande lönegradsuppf lyftningen av länsjägmästar- och kassörstjänsterna
i Kopparbergs län har skogsstyrelsen anfört följande.

Lönegradsplaceringen av länsjägmästartjänsten fastställdes vid 1952 års
vårriksdag (prop. nr 107). Skogsstyrelsen erinrar om att statsutskottet i
sitt utlåtande (nr 153) med anledning av propositionen visserligen godtagit
Kungl. Maj :ts förslag såvitt gällde skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän men
likväl funnit sig böra uttala att skäl syntes föreligga att framdeles underkasta
frågan om lönegradsplaceringen för dessa tjänstemän förnyad prövning.
Enligt skogsstyrelsens mening kan de resultat, som för skogsvårdsstyrelsernas
vidkommande uppnåtts på grundval av tjänsteförteckningsrevisionen
i dess under våren 1952 avslutade delar, icke anses i allo tillfredsställande.
Skogsstyrelsen beklagar, att vare sig ämbetsverket eller de berörda
lokala organen lämnats tillfälle att yttre sig över förhandlingsöverenskommelsen
eller aktivt medverka under utredningsarbetets gång, innan mera
definitiva ståndpunktstaganden träffats. Med hänsyn till uppkomna orättvisor
bör en omprövning av löneställningen för vissa tjänster komma till
stånd. Skogsstyrelsen anser sålunda uppenbart, att på sätt föreslagits i motioner
(1:404 samt II: 546 och 547) till 1952 års riksdag nu ifrågavarande
tjänst bör placeras i samma lönegrad som den, till vilken länsjägmästartjänsterna
i de fem Norrlandslänen fr. o. in. den 1 juli 1952 är hänförda.
Enahanda skäl, som föranlett att sistnämnda tjänster placerats i 37 lönegraden,
bör medföra, att länsjägmästartjänsten i Kopparbergs län uppflyttas
till samma lönegrad.

Enligt det förslag, som framlagts av tjänsteförteckningskommittén, skall
kassörstjänsterna hos skogsvårdsstyrelserna ombildas till kamrerar tjänster
och hänföras, 2 till lönegrad Ca 25 (Västerbottens och Norrbottens län).
3 till lönegrad Ca 23 (Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län)
samt 20 till lönegrad Ca 21. Den gränsdragning, som härigenom skett och
som synes grunda sig på den klassificering, vilken kommit till stånd beträffande
länsjägmästartjänsterna, måste anses synnerligen olycklig. Gränsdragningen
innebär en uppenbar obillighet särskilt i fråga om kassörstjänsten i
Kopparbergs län, vilken i fråga om ansvar och arbetsuppgifter måste anses
minst lika krävande som de motsvarande tjänster i vissa norrlandslän, vilka
hänförts till lönegrad Ca 23. Enahanda skäl, som skogsstyrelsen anfört till
stöd för förslaget i anslagsäskandena (jämför ovan) att länsjägmästartjänsten
i Kopparbergs län skall hänföras till samma lönegrad som länsjägmästartjänsterna
i de nyss berörda länen bör enligt skogsstyrelsens mening
föranleda, att kassörstjänsterna i de ifrågavarande fyra länen likställes
i lönehänseende. Det är förklarligt, att tjänsteförteckningskommittén
från sina utgångspunkter funnit sig böra draga gränsen för kassörstjänsterna
på samma sätt som tidigare gjorts beträffande länsjägmästartjänsterna.
Då emellertid den sistnämnda gränsdragningen får anses otillfredsställande
och på sätt skogsstyrelsen hemställt snarast bör rättas till, bör i anslutning
därtill en motsvarande anordning vidtagas beträffande kassörstjänsterna.

Till stöd för förslaget att till extra ordinarie stat överföra 1 assistent och
8 biträdande länsskogvaktare har skogsstyrelsen anfört följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

111

1952 års riksdag (jfr IX ht 1952 s. 314) medgav, att vissa extra tjänster
hos skogsvårdsstyrelserna fick ombildas till extra ordinarie tjänster.
Samtidigt inrättades de under förevarande punkt upptagna extra tjänsterna.
Då det ur rekrvteringssynpunkt är synnerligen angeläget, att jämväl dessa
tjänster är förenade med pensionsrätt, föreslår skogsstyrelsen att de omändras
till extra ordinarie. Det synes skogsstyrelsen över huvud taget innebära
olägenheter av skilda slag att laborera med såväl extra ordinarie som extra
befattningar under avlöningsanslagets icke-ordinariepost. De befattningar,
som är av den stadigvarande natur att de anses böra bekostas ur nämnda
post, bör enligt skogsstyrelsens mening samtliga i princip upptagas såsom
extra ordinarie. En annan ordning medför förutom olägenheter ur rekryteringssynpunkt
svårigheter att verkställa en rättvis fördelning mellan skogsvårdsstyrelserna.
Med beaktande härav har jämväl de nya icke-ordinarie
tjänster, som skogsstyrelsen i sina anslagsäskanden föreslår skall inrättas,
upptagits såsom extra ordinarie. Anordningen i fråga innebär givetvis icke
att befattningarnas innehavare med nödvändighet skall erhålla extra ordinarie
anställning i varje särskilt fall utan endast att möjlighet skall föreligga
för skogsvårdsstyrelse att, om skäl därtill är för handen, kunna bereda
vederbörande dylik anställning.

Vad angår överförandet till extra ordinarie stat av viss personal, som för
närvarande avlönas från produktionsanslaget, har skogsstyrelsen anfört följande.

Avlöningskostnaderna för under denna punkt angiven personal faestrides
för närvarande från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion
i Norrland. Skogsstyrelsen anför, att skogsvårdsstyrelsernas egentliga förvaltningskostnader
för verksamheten med nämnda anslag synes böra bestridas
från styrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag. Eu dylik överflyttning
av förvaltningskostnaderna ägde redan budgetåret 1946/47 rum beträffande
övriga av de särskilda skogsvårdsanslagen men ansågs av olika
anledningar tills vidare böra anstå i fråga om produktionsanslaget. Tidpunkten
synes nu lämplig att vidtaga motsvarande anordning jämväl beträffande
sistnämnda anslag. Härför talar icke blott praktiska och faokföringstekniska
skäl utan jämväl det förhållandet, att möjligheter synes böra skapas
för vederbörande skogsvårdsstyrelser att bereda den med denna verksamhet
kontinuerligt sysselsatta personalen mera stadigvarande anställning
i pensionsberättigande befattningar. Då dylika befattningar icke lämpligen
synts böra inrättas, så länge personalen är avlönad från särskilt sakanslag,
har hittills icke gjorts någon framställning i syfte att bereda personalen
möjligheter till pension. Sedan verksamheten nu pågått i över 10 år, är det
icke minst ur rekrvteringssynpunkt påkallat, att åtgärder härutinnan vidtages.

Vad slutligen angår förslaget att inrätta 10 biträdande länsskogvaktartjänster
har skogsstyrelsen anfört följande.

Till stöd för förslaget anförcs, att skogsvårdsstyrelsernas personalbehov
för olika biträdesuppgifter ända till på senare år i stor utsträckning
tillgodosetts genom tillfällig personal med tämligen osäkra anställningsförhållanden.
I den alltmer skärpta konkurrensen om den utbildade arbetskraften
har det emellertid blivit nödvändigt för styrelserna att kunna i vidgad
grad erbjuda mera fast anställning med ordnade pensionsförhållanden.
Särskilt skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län har i vidsträckt omfattning

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

anlitat den mera lösliga, tillfälliga anställningsformen även för skogsskoleutbildad
personal. Jämväl nämnda styrelse har emellertid funnit nödvändigt
att övergå till fastare anställningsformer för att kunna förvärva och behålla
duglig arbetskraft. Denna styrelses förslag om en väsentlig utökning av antalet
tjänster för biträdande länsskogvaktare och minskning av förmansstammen
får ses mot bakgrunden härav. Skogsstyrelsen har funnit det i hög
grad befogat, att skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län erhåller vidgade möjligheter
att fastare knyta skogsskoleutbildad personal till sin tjänst genom
att 5 befattningar såsom extra ordinarie biträdande länsskogvaktare inrättas.
I övrigt har skogsstyrelsen upprepat sitt föregående år framförda förslag
i vad det icke bifallits, dock att en tjänst för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län tillkommit.

Statskontoret har angående överförandet av förvaltningskostnaderna för
verksamheten med norrländska produktionsanslaget samt angående tillskapandet
av ytterligare extra ordinarie tjänster anfört följande.

Statsmakternas beslut om medelsanvisning till skogsvårdsstyrelserna för
innevarande budgetår innebar, bland annat, tillgodoseende av det i olika
anslagsäskanden framförda önskemålet om inrättande av pensionsberättigande
tjänster för viss fältpersonal med flera. Icke mindre än 113 dylika
extra ordinarie tjänster synes ha tillkommit. Skogsstyrelsens förslag, att
förvaltningskostnaderna för verksamheten med norrländska skogsproduklionsanslaget,
vilka hittills belastat sagda anslag, skulle överföras till förevarande
anslag för att möjliggöra pensionsberältigande anställning för den
mer kontinuerligt sysselsatta personalen, föranleder i och för sig icke
någon erinran från statskontorets sida. Med hänsyn till det stora antal
extra ordinarie tjänster, som tillkommit innevarande år, torde dock sträng
återhållsamhet böra iakttagas i fråga om tillskapandet av ytterligare sådana
tjänster. Sålunda bör yrkandet att till extra ordinarie stat överföra
de 8 biträdande länsskogsvaktartjänster, vilka inrättades genom beslut av
årets riksdag, icke bifallas för närvarande.

Angående skogsstyrelsens övriga ifrågavarande förslag anför statskontoret
i huvudsak följande.

Sådana förslag till tjänsteförändringar och personalförstärkningar, som
avser ändring av vid årets riksdag beslutad lönegradsplacering för viss
personal, torde böra lämnas utan åtgärd. Det sagda har avseende bland
annat å yrkandet om uppflyttning till högre lönegrad av länsjägmästartjänsten
i Kopparbergs län samt om inrättande av en kanslibiträdestjänst i
Älvsborgs län. Vad beträffar skogsstyrelsens förslag om förstärkning i olika
avseenden av personalorganisationen vid skogsvårdsstyrelserna — i åtskilliga
delar en upprepning av tidigare framförda önskemål — undandrager sig
behovet härav väsentligen statskontorets bedömande. Statsregleringsbeslutet
för innevarande budgetår innebar emellertid en icke obetydlig utökning av
personalen vid styrelserna, främst för att möjliggöra ökade insatser ifråga
om undervisning och utbildning i skogsarbete men även för att tillgodose
behovet av kontorspersonal. Sålunda tillkom bland annat förenämnda 8
biträdande länsskogvaktare jämte 7 kontorsbiträden. Vid angivna förhållande
bör de nu framförda yrkandena om personalökning ej vinna beaktande.
Höjningen av beloppet till vikariatsersättningar torde böra avpassas
i förhållande till eventuellt nyinrättade tjänster.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

113

Departementschefen har anfört följande.

»Skogsstyrelsens yrkanden om uppflyttning i lönegrad Ca 37 av länsjägmästartjänsten
i Kopparbergs län samt om utbyte av en tjänst som-biträdande
länsskogvaktare mot en tjänst som länsskogvaktare i Kronobergs
län kan jag icke tillstyrka. Ej heller kan jag biträda förslaget att ombilda
kassörstjänsten hos skogsvårdsstyrelsen i förstnämnda län till en kamrerartjänst
i lönegrad Ca 23.

Styrelsen har vidare hemställt om en rad personalförstärkningar. Vissa
av dessa avser dock icke någon egentlig personalökning utan endast att
avlöningskostnaderna skall överflyttas från skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag
eller från norrländska skogsproduktionsanslaget. Enligt min
mening bör emellertid dessa kostnader jämväl under nästa budgetår bestridas
från sistnämnda båda anslag. Övriga personalförstärkningar som
innefattas i styrelsens äskanden anser jag mig under nuvarande förhållanden
endast kunna tillstyrka i tre fall. På de skäl styrelsen anfört vill jag
sålunda förorda, att en tjänst som distrikts jägmästare i lönegrad Ca 30
skall inrättas i Jämtlands län. Vidare vill jag föreslå, att skogsvårdsstyrelsen
i Värmlands län skall få en av de två ordinarie länsskogvaktartjänster,
vilkas inrättande skogsstyrelsen förordat. På grund av ökade uppgifter på
undervisningens område torde denna skogsvårdsstyrelse vidare böra erhålla
en ny biträdande länsskogvaktare.

I fråga om de överföringar från extra ordinarie till ordinarie stat respektive
från extra anställning till extra ordinarie, som styTelsen föreslagit, tillstyrker
jag endast att två kontorsbiträden skall överföras å ordinarie stat.

Ett bifall till vad jag nu förordat skulle öka medelsbehovet med i runt
tal 42 000 kronor. Vidare torde anslaget i överensstämmelse med skogsstyrelsens
äskanden på grund av uppfinningar i befordringsgången, beräknade
löneklassförändringar och vikariatsersättningar samt ökade kostnader
för rörligt tillägg böra höjas med sammanlagt i runt tal (143 800 +
17 200 + 1 158 000 =) 1 319 000 kronor. Dessutom torde den till arvoden
åt styrelseledamöter med flera avsedda posten, såsom styrelsen föreslagit,
böra uppräknas med 3 000 kronor. Härtill kommer ökningar i medelsbehovet
på grund av de löneregleringar som enligt riksdagens beslut genomförts
under år 1952 (prop. nr 107, nr 241 och nr 251). Dessa synes kunna
uppskattas till i runt tal 265 000 kronor. Anslaget skulle sålunda behöva
höjas med (42 000 + 1 319 000 + 3 000 + 265 000 =) 1 629 000 kronor. Av
detta belopp hänför sig 3 000 kronor till posten arvoden till styrelseledamöter
in. fl., 1 303 000 kronor till posten avlöningar till ordinarie personal samt
323 000 kronor till posten avlöningar till icke-ordinarie personal. Förslaget
om överförande å ordinarie stat av två kontorsbiträdestjänster skulle vidare
medföra en ökning av ordinarieposten respektive en minskning av
icke-ördinarieposten med 14 500 kronor. Ifrågavarande poster skulle följaktligen
för nästa budgetår behöva upptagas till respektive (85 000 + 3 000 =)
88 000, (6 020 500 + 1 303 000 + 14 500 =) 7 338 000 och (1 217 500 +

8 Bihang till riksdagens protokoll 1953. it) samt. Nr 1.

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

323 000 — 14 500 =) 1 526 000 kronor samt anslaget sammanlagt till
8 952 000 kronor.

Liksom för innevarande budgetår torde Kungl. Maj :t böra äga bemyndiga
skogsstyrelsen att fördela såväl förevarande anslag som skogsvårdsstyrelsernas
omkostnadsanslag ävensom fastställa inkomst- och utgiftsstater
för styrelserna. I samband därmed bör skogsstyrelsen även äga meddela
erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid vidtaga de ändringar
i skogsvårdsstyrelsernas personalförteckningar, som föranledes av
bifall till vad jag nu föreslagit.»

Utskottet. Såsom framgår av den föregående redogörelsen har Kungl.
Maj:t icke ansett sig kunna tillstyrka av skogsstyrelsen gjord framställning
att länsjägmästartjänsten och kamrerartjänsten hos skogsvårdsstyrelsen i
Kopparbergs län, vilka tjänster för närvarande är placerade i lönegrad Ca 34
respektive Ca 21, skall uppflyttas till lönegrad Ca 37 respektive Ca 23. I ett
flertal motioner har yrkats bifall till det av skogsstyrelsen framlagda förslaget
d detta hänseende. Motionärerna har, i likhet med skogsstyrelsen, till
stöd härför åberopat, bland annat, statsutskottets uttalande (utlåt, nr 153)
vid 1952 års riksdag, att skäl syntes föreligga att framdeles underkasta frågan
om lönegradsplaceringen för skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän förnyad
prövning. Detta uttalande ävensom vad motionärerna i övrigt anfört till stöd
för sin hemställan synes jämväl enligt utskottets mening motivera en justering
av lönegradsplaceringen för ifrågavarande båda tjänster. Även om sålunda
goda skäl talar för bifall till motionerna I: 191 och II: 406 samt I: 347
och II: 418, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga, anser sig emellertid
utskottet icke kunna tillstyrka ett sådant bifall. Utskottet har vid detta
ställningstagande beaktat, att lönegradsplaceringen för berörda tjänstemän
ingår såsom ett led i den förhandlingsöverenskommelse, vilken så sent som i
fjol godkändes av riksdagen. Dessutom har i årets statsverksproposition (bil.
2, gemensamma frågor) uttalats att det icke ansetts påkallat att, innan tjänsteförteckningsrevisionen
ens avslutats, taga upp frågor om ändringar i de
hittills redovisade resultaten av, bland annat, 1949 års tjänsteförteckningskommittés
arbete.

I de likalydande motionerna 1:347 och 11:418 har vidare yrkats, dels
att en extra assistent och åtta extra biträdande länsskogvaktare, vilka för
närvarande avlönas från förevarande anslag, skall överföras å extra ordinarie
stat, dels att vid vissa skogsvårdsstyrelser skall inrättas ytterligare nio tjänster
som biträdande länsskogvaktare utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna
för skogsvårdsstyrelsen i Värmland avsedda tjänsten som biträdande länsskogvaktare.
Till stöd för förstnämnda yrkande har motionärerna åberopat,
bland annat, svårigheten för skogsvårdsstyrelserna att i konkurrens med domänverket
och enskilda arbetsgivare försäkra sig om dugande yngre arbetskraft
med skogshögskole- och skogsskoleutbildning. Utskottet är medvetet
om att främsta orsaken till denna svårighet torde varit att styrelserna
endast haft begränsade möjligheter att bereda vederbörande pensionsberätti -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

115

gande anställning. Från och med innevarande budgetår har emellertid inrättats
ett stort antal extra ordinarie tjänster för personal av här ifrågavarande
slag. Med hänsyn härtill och då, såsom statskontoret -uttalat, sträng återhållsamhet
bör iakttagas i fråga om tillskapandet av ytterligare sådana tjänster,
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande om överförande
av berörda personal å extra ordinarie stat. Utskottet anser sig icke
heller kunna förorda motionärernas yrkande i vad detsamma avser inrättandet
av nio nya tjänster som biträdande länsskogvaktare. Även om alltmer
ökade krav ställts på skogsvårdsstyrelsernas medverkan vid skoglig utbildning
och undervisning av olika slag, torde någon ytterligare personalförstärkning
i detta hänseende, utöver den av Kungl. Maj :t föreslagna, icke anses
tillräckligt motiverad.

Vad slutligen angår den i motionerna I: 89 och II: 119 gjorda framställningen,
att avlöningskostnaderna för viss personal, som för närvarande avlönas
från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland, skall
överföras till förevarande anslag och att i samband därmed ifrågavarande
personal skall erhålla extra ordinarie anställning, får utskottet erinra om sin
i det föregående uttalade uppfattning att sträng återhållsamhet bör iakttagas
i fråga om inrättandet av extra ordinarie tjänster. Med utgångspunkt
härifrån anser sig utskottet, med avstyrkande av motionärernas yrkande,
böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag att ifrågavarande kostnader
jämväl under nästa budgetår skall bestridas från norrländska produktionsanslaget.

Då utskottet jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag under denna
punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 89 och II: 119, I: 191
och 11:406 samt 1:347 och 11:418, till Skogsvård in. m.:
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 952 000 kronor.

166:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Under punkten 186 (s. 320—329) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
för nästa budgetår anvisa ett med 200 000 kronor till 5 441 000 kronor förhöjt
belopp.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget måtte uppföras
med 6 249 300 kronor, vilket innebär en ökning med 1 008 300 kronor
i förhållande till innevarande budgetår.

Departementschefen har, efter redogörelse för styrelsens förslag samt fö>r
yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Under de senaste budgetåren har statsmakterna vid beräkningen av omkostnadsanslaget
för skogsvårdsstyrelserna utgått från att dessa skulle kunna
uppehålla sin verksamhet i en omfattning, som motsvarar omkring 65
procent av normalprogrammet. I anslagsäskandcna för nästa budgetår bär
skogsvårdsstyrelserna räknat med en något ökad verksamhet i jämförelse

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

med innevarande år. Ehuru skogsstyrelsen strävat efter att iakttaga återhållsamhet
vid anslagsprövningen, har den dock grundat sina äskanden på
att en ringa utvidgning av verksamheten skall äga rum, huvudsakligen till
följd av ökade arbetsuppgifter på undervisningens område. För min del anser
jag, att endast en mindre uppräkning av anslaget för nästa budgetår är
möjlig. Inom ramen för denna medelsanvisning torde verksamheten emellertid
kunna uppehållas i åtminstone samma omfattning som under innevarande.
budgetår.

Vad härefter angår medelsbehovet för budgetåret 1953/54 torde jag till
en början få upptaga till behandling frågan om kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet för frö- och plantförsörj ningen. Skogsstyrelsen har

1 fråga om dessa grenar av verksamheten räknat med en nettoförlust av
383 900 kronor, varav 70 600 kronor avser fröförsörjningen och 313 300 kronor
plantförsörj ningen. Inräknas kostnaderna för återbetalning av frölån,
vilka ingår i utgiftsposten till lån med ett belopp av 17 000 kronor, uppgår
den beräknade förlusten å fröförsörjningen till 87 600 kronor. Emellertid
har jag tidigare vid beräkningen av förevarande anslag anslutit mig till
principen, att amorteringskostnaden för frölån i första hand bör täckas genom
ökade inkomster av fröförsäljning. Verksamheten för fröförsörjningen
bör vidare bedrivas så, att inkomster och utgifter balanserar varandra. Således
bör under fröförsörjningen upptagas ett överskott, som motsvarar vad
av utgiftsposten till lån belöper å frölån. Enligt min mening bör dessa riktlinjer
följas även under nästa budgetår. I fråga om plantförsörjningen har
nettoförlusten under de båda senaste budgetåren uppskattats till 315 000
kronor. För nästa budgetår har nettoförlusten beräknats till 313 300 kronor.
Mot denna beräkning har jag intet att erinra. Med tillämpning av vad jag
anfört beträffande fröförsörjningen torde sålunda den totala nettoförlusten
å båda de ifrågavarande verksamhetsgrenarna för nästa budgetår böra uppskattas
till sistnämnda belopp. Därvid förutsätter jag, att kostnaderna för
återbetalning av frölån, beräknade till 17 000 kronor, även under nästa budgetår
skall täckas genom inkomster av fröförsäljning.

Beträffande utgifterna i övrigt torde skogsstyrelsens beräkningar böra
godtagas i fråga om vissa av posterna. Jag tillstyrker sålunda en uppräkning
av följande poster med nedannämnda belopp, nämligen sjukvård med

2 900 kronor till 27 300 kronor, kursverksamhet med 9 200 kronor till 87 900
kronor, annan upplysning och propaganda med 6 600 kronor till 86 100
kronor, diverse med 3 800 kronor till 61 000 kronor och kapital med 2 500
kronor till 5 200 kronor. I enlighet med skogsstyrelsens förslag bör vidare
posten övriga fastigheter minskas med 9 000 kronor till 94 300 kronor och
posten tån med 36 300 kronor till 113 000 kronor. Posten avlöningar till tillfällig
personal bör enligt min mening uppräknas med 264 000 kronor till
2 549 300 kronor.

Å andra sidan torde vissa poster icke böra höjas fullt så mycket som
skogsstyrelsen avsett. Posterna resekostnader och traktamentsersättningar
bör sålunda icke uppräknas med högre belopp än 357 000 respektive 34 600

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

117

kronor till 2 209 200 respektive 2 241 900 kronor, posten tjänstelokaler och
expenser med 116 600 kronor till 871 000 kronor och posten inventarier med
17 500 kronor till 186 500 kronor.

Till oförutsedda utgifter torde icke behöva beräknas några medel.

Vad gäller posten skogsvårdsgårdar har jag i och för sig intet att erinra
mot de av skogsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena. Emellertid finner jag
mig icke kunna förorda, att ett högre belopp än 1 248 500 kronor anslås för
ändamålet, d. v. s. 100 000 kronor mindre än vad skogsstyrelsen äskat. Byggnadsprogrammet
torde därför böra begränsas något. I det angivna beloppet
innefattas ersättningen till statens domäners fond för Ladviks och Asa
skogsvårdsgårdar.

Frånsett utgifter för frö- och plantförsörjning skulle således skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader för nästa budgetår kunna beräknas till (27 300 +
87 900 + 86 100 + 61 000 + 5 200 -f 94 300 + 113 000 + 2 549 300 +
2 209 200 + 2 241 900 + 871 000 -f 186 500 + 1 248 500 =) i runt tal
9 781 200 kronor.

Skogsvårdsstyrelsernas inkomster, bortsett från inkomsterna för frö- och
plantförsörjningen, har skogsstyrelsen beräknat till 4 564 000 kronor. Detta
belopp fördelar sig med 3 649 000 kronor å biträdesersättningar, 27 500 kronor
å övriga ersättningar, 722 400 kronor å skogsvårdsgårdar, 109 100 kronor
å övriga fastigheter, 32 300 kronor å kapital och 23 700 kronor å diverse.
Mot denna beräkning har jag intet att erinra utom såvitt angår posten biträdesersättningar.
Denna har skogsstyrelsen höjt med 184 000 kronor. Som
tidigare nämnts har skogsstyrelsen därvid utgått från att biträdesverksamheten
under nästa budgetår skall erhålla en något större omfattning än som
förutsatts i de till grund för innevarande års stater liggande beräkningarna.
Skogsstyrelsen har därjämte räknat med att biträdestaxorna skall tillämpas
tämligen oförändrade. För min del har jag utgått från en tämligen oförändrad
verksamhet. Det kan emellertid sättas i fråga, huruvida det icke är rimligt
att skogsbruket åtminstone delvis skall bära de utgiftsökningar, som jag
ansett mig böra räkna med för nästa budgetår. Jag förordar därför, att posten
biträdesersättningar höjes till 4 049 000 kronor. Inkomsterna av andra
verksamhetsgrenar än frö- och plantförsörjningen bör sålunda upptagas
till (4 049 000 -f 27 500 -f 722 400 + 109 100 + 32 300 + 23 700 =)
4 964 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle det behövas ett belopp av
(313 300 + 9 781 200 — 17 000 — 4 964 000 =) 5 113 500 kronor för att
täcka skogsvårdsstyrelsernas omkostnader. Liksom övriga år torde emellertid
härutöver böra beräknas ett särskilt belopp till uppkommande, i staterna
för skogsvårdsstyrelserna icke beräknade omkostnader. I enlighet med
skogsstyrelsens hemställan bör beloppet fastställas till oförändrat 350 000
kronor och liksom för närvarande ställas till skogsstyrelsens förfogande. Å
andra sidan torde de beräknade omkostnaderna i någon utsträckning böra
täckas av skogsvårdsstyrelsernas egna kapitaltillgångar. Av dessa kan emellertid
för nästa budgetår tagas i anspråk ett betydligt mindre belopp än för

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

innevarande år. Såsom skogsstyrelsen anfört synes nämligen endast 22 500
kronor böra disponeras för ändamålet. Anslaget bör följaktligen för budgetåret
1953/54 uppföras med (5 113 500 + 350 000 — 22 500 =) 5 441 000
kronor.»

Utskottet. Vid beräkningen av förevarande anslag har i statsverkspropositionen
förutsatts att omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under
nästa budgetår skall bibehållas tämligen oförändrad. Trots detta har
vissa utgiftsposter under anslaget ansetts böra höjas med hänsyn till ökade
lönekostnader in. in. Dessa höjningar har emellertid i huvudsak motsvarats
av en uppräkning av bland annat inkomstposten biträdesersättningar. I
samband därmed har departementschefen uttalat att det kan sättas i fråga,
huruvida det icke är rimligt att skogsbruket åtminstone delvis skall bära de
utgiftsökningar, varom här är fråga. Utskottet delar i princip denna uppfattning
i vad gäller det biträde skogsvårdsstyrelserna lämnar skogsägarna,
däremot icke i fråga om t. ex. bidrag till investeringar i form av skogsvårdsgårdar,
byggnader för undervisningsändamål eller den av skogsvårdsstyrelserna
meddelade, tidigare eftersatta men numera utökade skogliga undervisningen,
vilken synes böra helt bestridas av allmänna medel. Enligt utskottets
mening är det emellertid icke skäligt att skogsägarna utöver väsentligt
höjda skogsvårdsavgifter även skall erlägga höjda biträdesersättningar,
helst som merinkomsten av skogsvårdsavgifterna från och med innevarande
budgetår synes väl täcka den höjning av skogsvårdsanslagen, som skogsbruket
skäligen kan anses böra hjälpa till att bära. Biträdestaxorna synes dessutom
redan ha nått en höjd som ej utan risk för ogynnsamma återverkningar
på skogsvårdsstyrelsernas arbete och ekonomi i nuvarande konjunkturläge
kan överskridas. Trots det nu anförda anser sig emellertid utskottet ej
böra frångå Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget för nästa budgetår. Utskottet
hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstgrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 5 441 000 kronor.

167 :o) Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget har avsetts högst 1 150 000 kronor såsom
bidrag till markägare, förvaltningsbidrag till skogssällskapet samt ersättning
till skogsvårdsstyrelserna för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial.
För sistnämnda ändamål må emellertid tagas i anspråk högst
50 000 kronor. I övrigt har av anslaget ett belopp å förslagsvis 50 000 kronor
avsetts till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Slutligen må
erinras, att riksdagen (IX ht 1952 s. 328) bemyndigat Kungl. Maj :t att
medgiva överskridande av förenämnda bidragssumma å 1 150 000 kronor
med belopp, motsvarande den odisponerade behållning å statens skogsutdiknings-
och skogsodlingsanslag, som inlevererats eller inlevereras till
budgetutjämningsfonden.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

119

Kungl. Maj :ts under punkten 187 (s. 329—333) framlagda förslag innebär,
att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 500 000 kronor. Sistnämnda
belopp skall dock få tagas i anspråk av skogsstyrelsen först sedan
Kungl. Maj :t efter särskild framställning från styrelsen givit tillstånd
därtill. Förslaget innebär vidare, att 200 000 kronor av anslaget skall få
användas för utdelning försöksvis av vissa bidrag i enlighet med ett av
skogsstyrelsen föreslaget förenklat förfarande, för vilket närmare redogjorts
i propositionen.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget skall höjas
med 800 000 kronor till 2 000 000 kronor. Av anslaget avses högst
1 950 000 kronor såsom bidrag till markägare och förvaltningsbidrag till
skogssällskapet. Något särskilt belopp synes enligt skogsstyrelsens mening
icke vidare böra anvisas såsom ersättning till skogsvårdsstyrelserna för
av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial. I stället föreslås, att av nämnda
delpost skall anvisas ett belopp av högst 200 000 kronor för utlämnande
av bidrag enligt ett förenklat förfarande liknande det som, vid sidan av
sedvanlig bidragsform, tillämpats vid utdelning av bidrag av de prisutjämningsmedel,
som anvisats till återuppbyggnad av skogsbeståndet. Återstoden
av anslaget, 50 000 kronor, avses till åtgärder mot skadegörelse av
skogsinsekter.

Rörande förslaget om bidragsgivning enligt ett i vissa avseenden förenklat
förfarande har skogsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

De medel, vilka hittills anvisats som ersättning till skogsvårdsstyrelserna
för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial, har använts i sådana fall,
där skogsvårdsstyrelse på grund av äldre kontrakt om bidrag ur det tidigare
anvisade skogsodlingsanslaget skall tillhandahålla fritt skogsodlingsmaterial
vid senare hjälpkulturer i ''de statsunderstödda kulturerna. Därvid skall
även lämnas fritt plantörsbiträde. Kostnaderna för sådant biträde har emellertid
ej ersatts ur skogsförbättringsanslaget.

Gällande bidragsbestämmelser för detta anslag hindrar ej, att bidrag utgår
på sedvanligt sätt, d. v. s. som regel med 50 procent av hela skogsodlingskostnaden
inberäknat arbetskostnader m. in., även för hjälpkulturer i tidigare
kulturer, vilka utförts med bidrag ur anslaget. Då kostnaderna för
plantor och skogsodlingsmaterial regelmässigt icke uppgår till halva den
totala skogsodlingskostnaden, ger den nya bidragsformen markägaren större
förmån. Bidragsformen fri plantor och fritt skogsodlingsmaterial skulle
således vara dömd att automatiskt försvinna. Förfarandet enligt bestämmelserna
för skogsförbättringsanslaget synes emellertid onödigt omständligt,
då det gäller smärre företag. Fn om bidragsformen fri plantor och fritt
skogsodlingsmaterial påminnande metod har, vid sidan av den sedvanliga
bidragsformen, kommit till användning i Norrland vid utdelning av bidrag
av de prisutjämningsmedel, som anvisats till återuppbyggnad av skogsbeståndet.
Åtgärderna utföres under ledning av en förman från skogsvårdsstyrelsen
utan föregående ansökan, planläggning och kontraktering. Bidraget
beviljas till belopp, motsvarande kostnaderna för plantörsbiträde och
skogsodlingsmaterial. Värdet av förmånerna förutsättes icke i något fall
uppgå till hälften av de totala kostnaderna för åtgärderna eller till det bidrag
markägaren enligt de för skogsförbättringsanslaget gällande bidragsbestännnelserna
är berättigad till. Verksamheten kommer därför automa -

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

tiskt att begränsas till smärre företag, där fördelarna av det förenklade tillvägagångssättet
är påtagliga. Med hänsyn till att det i realiteten ofta blir
förmannen, som avgör om förmånerna skall utgå, har bidraget maximerats
på så sätt, att ingen markägare erhåller förmåner utöver ett värde av 200
kronor per företag.

Det angivna tillvägagångssättet, vilket visat sig lämpligt, då det gäller
smärre objekt på enskildas marker, synes värt att konnna till användning
även vid utdelning av bidrag ur skogsförbättringsanslaget vid sidan av den
sedvanliga bidragsformen. Detta torde förutsätta, att skogsstyrelsen medgives
dels att vid bidragsgivning ur skogsförbättringsanslaget, så som skett
i fråga om nämnda prisutjämningsmedel, tillämpa det förenklade förfarandet
utan hinder av bestämmelserna angående bidrag och lån ur detta anslag,
dels att ställa vissa belopp ur anslaget till skogsvårdsstyrelsernas förfogande
och att till styrelserna delegera beslutanderätten beträffande dessa
belopp. Verksamheten enligt det förenklade förfarandet synes till en början
böra bedrivas försöksvis och i mindre omfattning. Bidragsbeloppet torde
därför böra maximeras, förslagsvis till 200 000 kronor. Däremot synes något
särskilt belopp icke vidare böra anvisas som ersättning till skogsvårdsstyrelserna
för av dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial. Verksamheten med
utlämning av sådant material till hjälpkulturer i kulturer, vilka åstadkommits
med bidrag ur det äldre anslaget, blir givetvis för varje år allt mindre
omfattande. I den mån sådan verksamhet ännu bedrives, torde den kunna
rubriceras som bidragsverksamhet enligt förenklat förfarande.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsäskande
samt för yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Vad skogsstyrelsen anfört torde enligt min mening visa, att en väsentlig
höjning av förevarande anslag är väl motiverad. Eu så stor anslagsökning
som styrelsen ifrågasatt kan jag dock icke förorda i nuvarande läge. För
min del anser jag sålunda, att anslaget icke bör höjas med mer än 500 000
kronor till 1 700 000 kronor. Av anslaget bör högst 1 650 000 kronor disponeras
för bidrag till markägare samt för förvaltningsbidrag till skogssällskapet.
Då de förenklingar av förfarandet, som skogsstyrelsen föreslagit beträffande
bidragsgivningen från anslaget i vissa fall, synes innebära åtskilliga
fördelar, har jag intet att erinra mot att högst 200 000 kronor av sistnämnda
belopp skall få användas för utdelning försöksvis av bidrag i enlighet
med styrelsens i det föregående närmare redovisade förslag i ämnet.
Vid bifall härtill bör, såsom styrelsen jämväl framhållit, något särskilt belopp
icke längre anvisas som ersättning till skogsvårdsstyrelserna för av
dem fritt utlämnat skogsodlingsmaterial. Återstående 50 000 kronor av anslaget
torde liksom hittills böra avses till åtgärder mot skadegörelse av
skogsinsekter.

Vid flera tillfällen denna dag har jag vid prövningen av olika anslagsfrågor
understrukit nödvändigheten av att jämväl under nästa budgetår begränsa
de statliga utgifterna. Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå,
att ett belopp av 500 000 kronor av anslaget, eller lika mycket som jag
ansett detsamma böra höjas med för nästa budgetår, skall få tagas i anspråk
av skogsstyrelsen först sedan Kungl. Maj :t efter särskild framställning
från styrelsen givit tillstånd därtill. I nyssnämnda belopp å 500 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr l.

121

kronor bör givetvis icke till någon del inräknas de medel, som beräknats
för åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må

a) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kronor;

b) förklara, att under samma budgetår må från samma
anslag för andra med detsamma avsedda ändamål än bekämpande
av skogsinsekter beviljas bidrag å tillhopa högst
1 650 000 kronor, i enlighet med de grunder, som angivits
i propositionen.

168:o) Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. Kungl. Maj:t har under punkten 188 (s. 333—334) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett med 300 000 kronor till 2 000 000 kronor
förhöjt belopp. Ifrågavarande ökning skall dock få tagas i anspråk först
sedan Kungl. Maj:t efter särskild framställning av skogsstyrelsen medgivit
detta.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 345 av herr
Ohlsson, Ebbe, och herr Eskilsson samt 11:419 av herr Magnusson m. fl.,
vari hemställts, att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av
2 250 000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget skall
höjas med 800 000 kronor till 2 500 000 kronor samt att liksom hittills ett
belopp av högst 5 000 kronor av anslaget skall få disponeras för fortbildningskurser
i skogsvägbyggnad. Till stöd för sitt yrkande har skogsstyrelsen
anfört följande.

Motsvarande framställning gjordes i fjolårets anslagsäskanden. I statsverkspropositionen
(IX ht 1952 s. 329) framhölls, att skogsstyrelsens framställning
i och för sig syntes väl motiverad. Med hänsyn till angelägenheten
av att investeringsverksamheten begränsades ävensom till det dåvarande
arbetskraftsläget ansåg sig departementschefen emellertid icke kunna
tillstyrka någon uppräkning av anslaget. Riksdagen anvisade i enlighet
härmed oförändrat anslagsbelopp. Till stöd för den nu ånyo begärda ökningen
av anslaget anföres, att det synes skogsstyrelsen, som om det nuvarande
arbetskraftsläget icke skulle utgöra något skäl att begränsa skogsvägbyggnadsverksamheten
utan snarare ytterligare motivera en utökning.
Styrelsen framhåller, att en så ringa förhöjning som den föreslagna icke
kan väntas få någon avsevärd effekt ur sysselsättningssynpunkt. Skulle
arbetskraftsläget utvecklas därhän, alt det blir önskvärt att höja skogs -

122

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

vägbyggnadsverksamheten för att bereda ökad sysselsättning, torde det
vara nödvändigt att höja anslaget väsentligt. Om förhållandena ger anledning
därtill, ämnar styrelsen i särskild ordning hemställa om sådan höjning.

Statskontoret har i yttrande avstyrkt skogsstyrelsens framställning.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens framställning
och statskontorets yttrande, anfört följande.

»Frågan om huru stort belopp som bör anvisas under förevarande anslag
för nästa budgetår synes böra bedömas ur samma synpunkter, som anfördes
under nästföregående anslagspunkt beträffande skogsförbättringsanslaget.
Även här torde alltså avgörande vikt böra fästas vid nödvändigheten
att iakttaga återhållsamhet i den statliga investeringsverksamheten. Detta
leder först och främst till att en medelsanvisning under anslaget i den omfattning
skogsstyrelsen ifrågasatt icke nu kan komma i fråga. Enligt min
mening bör sålunda större ökning av anslaget än med 300 000 kronor till
2 000 000 kronor icke ifrågasättas. Vidare bör emellertid gälla -— i anslutning
till vad som föreslagits beträffande nyssnämnda anslag — att ett belopp
av samma storlek, som den av mig förordade anslagshöjningen, eller
300 000 kronor skall få tagas i anspråk först sedan Kungl. Maj:t efter särskild
framställning av skogsstyrelsen medgivit detta. I övrigt bör anslaget
disponeras enligt samma grunder som de, vilka gäller för det för innevarande
budgetår anvisade anslaget.»

Utskottet. Utskottet delar den i motionerna framförda synpunkten att
förbättring av skogsvägar är att hänföra till de mera angelägna rationaliseringsåtgärderna
inom skogsbruket. Åt denna uppfattning har utskottet
tidigare givit uttryck. Med hänsyn till de av departementschefen anförda
skälen anser sig emellertid utskottet icke kunna tillstyrka den i motionerna
föreslagna uppräkningen av anslaget. Det torde enligt utskottets
mening vara tillfyllest om anslaget uppräknas med det av Kungl. Maj :t
föreslagna beloppet. Därest det skulle visa sig önskvärt att ur sysselsättningssynpunkt
utöka skogsvägbyggnadsverksamheten, torde denna fråga
få upptagas till prövning i annat sammanhang.

Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å de likalydande motionerna 1: 345
och II: 419, till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbgggnader
å skogar i enskild ägo för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

169:o) Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. Under punkten 189 (s. 334—335) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att för ändamålet anvisa ett oförändrat anslag av 1 200 000 kronor.

Skogsstyrelsen har i sitt anslagsäskande hemställt, att anslaget för nästa
budgetår skall uppföras med oförändrat belopp av 1 200 000 kronor, varav

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

123

liksom hittills högst 5 000 kronor skall få disponeras för kursverksamhet.
Skogsstyrelsen har därvid — i anslutning till vad styrelsen föreslagit under
skogsvårdsstyrelsernas avlöningsanslag — utgått från att de egentliga förvaltningskostnaderna
för verksamheten med förevarande anslag från och
med nästa budgetår skulle bestridas från styrelsernas avlönings- och oinkostnadsanslag.
Till dessa båda anslag skulle i enlighet härmed överföras
96 000 respektive 94 000 kronor eller tillhopa 190 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens framställning
och yttrande av statskontoret, anfört följande.

»Såsom framgår av vad jag redan anfört vid behandlingen av skogsvårdsstyrelsernas
avlöningsanslag kan jag icke tillstyrka framställningen, att de
egentliga förvaltningskostnaderna för här ifrågavarande verksamhet från
och med nästa budgetår skall bestridas från styrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag.
Medel till dessa kostnader bör alltså även i fortsättningen
beräknas under förevarande anslag. Jag anser mig emellertid icke kunna förorda
någon ökad medelsanvisning för ändamålet. Anslaget synes sålunda för
nästa budgetår böra uppföras med ett oförändrat belopp av 1 200 000 kronor.
Av detta belopp torde liksom hittills få disponeras högst 5 000 kronor för
kursverksamhet.»

I en till utskottet överlämnad skrivelse den 19 februari 1953 har skogsstyrelsen,
med anledning av framställning i ämnet från skogssällskapet,
hemställt, att utskottet i samband med sin prövning av förevarande anslagspunkt
måtte föreslå riksdagen att besluta, att skogssällskapet, i likhet med
vad som gäller i fråga om skogsförbättringsanslaget och anslaget till väg- och
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, jämväl beträffande förevarande
anslag skall jämställas med skogsvårdsstyrelse.

Utskottet. Mot den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen under
anslaget har utskottet intet att erinra.

Vad angår de för dispositionen av anslaget gällande bestämmelserna >411
utskottet erinra om att skogssällskapet icke, såsom fallet är beträffande
skogsförbättringsanslaget och anslaget till väg- och flottledsbyggnader å
skogar i enskild ägo, medgivits rätt att utlämna lån och bidrag från anslaget
till åtgärder å mark, vars vård och förvaltning utövas under medverkan och
tillsyn av sällskapet, samt att härför åtnjuta förvaltningsbidrag. Då skogssällskapets
verksamhet enligt vad utskottet erfarit numera utvidgats till
Norrland, anser utskottet önskvärt, att sällskapet även i fråga om förevarande
anslag jämställes med skogsvårdsstyrelse. Utskottet förordar därför sådan
ändring av de för anslaget gällande bestämmelserna att detta blir fallet. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de ifrågavarande författningsändringarna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsnård in. in.: Åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. in. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

124

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

170:o) Förberedande skogskurs. Kungl. Maj:t har under punkten 191 (s.
336) hemställt, att för ändamålet måtte anvisas ett med 3 500 kronor till
18 500 kronor höjt anslag.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Förberedande skogskurs för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 500 kronor.

171 :o) Kostnader för virkesmätning. Största delen av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget är avsett till bestridande av löner och övriga
kostnader för skogsstyrelsens handläggning av ärenden rörande virkesmätning
och därmed sammanhängande frågor. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den
30 juni 1952 må styrelsen bestrida löner och övriga kostnader för denna
verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen upprättat
kostnadsförslag. Detta torde komma att medföra en utgift å anslaget för
löpande budgetår av omkring 160 000 kronor, varav omkring 118 000 kronor
till avlöningar och 42 000 kronor till omkostnader. Den i förhållande till
medelsanvisningen stora belastningen å anslaget hänför sig i huvudsak till
ökningen under år 1952 av de rörliga tilläggsförmånerna. Från anslaget må
härjämte bestridas kostnaderna för de i propositionen nr 95/1947 omförmälda
undersökningarna rörande mätning av sågtimmer. För sistnämnda
ändamål beräknas ett belopp av omkring 10 000 kronor.

Kungl. Maj:t har under punkten 192 (s. 337) föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår anvisa ett anslag av 170 000 kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till innevarande budgetår med 25 000 kronor, ökningen
i förhållande till de för löpande budgetår beräknade kostnaderna, 160 000
kronor, hänför sig i huvudsak till de år 1952 genomförda löneförändringarna.

Utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 170 000 kronor.

172:o) Belöningar för rovdjurs dödande. I enlighet med Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 193 (s. 338) •— innebärande en oförändrad
anslagsanvisning •— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.

173:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts under punkten 194 (se 338) gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
95 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

125

K. Lantmäteriväsendet.

174:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 195 (s. 339—340) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 027 000
kronor, vilket innebär en ökning med 171 000 kronor i jämförelse med det
nuvarande anslaget. Anslagshöjningen är huvudsakligen av automatisk
karaktär.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning tillstyrkes av utskottet, som sålunda
hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/
54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis .................................... 371 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t, förslagsvis ... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 296 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 358 000

Summa kronor 1 027 000;

b) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 027 000 kronor.

175:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Under punkten 196 (s. 340—
342) har Kungl. Maj :t hemställt att anslaget skall höjas med 7 000 kronor
till 123 500 kronor. Höjningen hänför sig med 1 000 kronor till posten
till publikationstryck, varjämte för ökade utgifter för städning och telefon
beräknats 6 000 kronor.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 123 500
kronor.

176:o) Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts framställning under punkten 197 (s. 342) •— innefattande en i överensstämmelse
med lantmäteristyrelsens äskande med 16 000 kronor ökad
medelsanvisning — hemställer utskottet,

126

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Kartlagningsarbeten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.

177:o) Lantmäteristaten: Avlöningar. Till Lantmäterikontorcn i länen:
Avlöningar och Omkostnader har å riksstaten för innevarande budgetår
anvisats 3 197 500 respektive 570 000 kronor (statsliggaren s. 836 o. 837).
Vidare har till Lantmäteriets distriktsorganisation: Avlöningar, Omkostnader
och Utrustning uppförts anslag å respektive 11 207 000, 2 946 000
och 235 000 kronor (statsliggaren s. 837—841). Länslantmäterikontoren och
distriktsorganisationen är sålunda, liksom hittills alltid varit fallet, anslagsmässigt
skilda åt.

I sina anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår
(skr. 30/8 1952) föreslår lantmäteristyrelsen, att avlöningsanslagen för
lantmäterikontoren i länen och lantmäteriets distriktsorganisation från och
med budgetåret 1953/54 skall sammanföras till ett anslag, benämnt Lantmäteristaten:
Avlöningar, att omkostnadsanslagen — med vissa undantag
—- på samma sätt skall sammanföras till ett anslag med rubriken Lantmäteristaten:
Omkostnader samt att distriktsorganisationens nuvarande utrustningsanslag
skall sammanslås med vissa poster i länskontorens omkostnadsanslag
till ett nytt anslag, benämnt Lantmäteristaten: Utrustning. Styrelsen
understryker till sist, att den ifrågasatta omläggningen av anslagsanvisningen
icke innebär några organisationsförändringar utan endast avser
att genomföra en efter föreliggande förhållanden avpassad teknisk förenkling
av anslagsredovisningen.

Kungl. Maj:t har under punkten 198 (s. 342—353) i anslutning till lantmäteristyrelsens
nämnda förslag hemställt om anvisning till lantmäteristatens
avlöningsanslag med 17 517 000 kronor eller 3 112 500 kronor mer
än som avsetts för ändamålet för löpande budgetår. Därjämte har Kungl.
Maj :t hemställt om bemyndigande att fastställa ny personalförteckning och
avlöningsstat för lantmäteristaten.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) II: 81 av fru Boman, vari hemställts, att riksdagen måtte under ifrågavarande
punkt besluta en anslagsanvisning av 17 632 723 kronor för att
därigenom möjliggöra inrättandet av en särskild skiftesorganisation för
Norrbottens län enligt av lantmäteristyrelsen uppgjord plan; ävensom

2) I: 190 av herr Bergh, vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta,
att distriktslantmätarna å övergångsstat i lönegrad Ca 29 inom lantmäteristaten
■— med bibehållna pensionsförmåner — skall placeras i lönegrad
Ca 31, dels att avlöningsanslaget under nionde huvudtiteln Lantmäteristaten:
Avlöningar ökas med det belopp, som svarar mot denna löneökning,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av beslutet föranledda ändringar
i personalförteckningen för lantmäteristaten.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

127

Beträffande de skäl, som åberopas till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Lantmäteristijrelsen hemställer i sin anslagsframställning att till Lantmäteristaten:
Avlöningar skall för budgetåret 1953/54 anvisas ett förslagsanslag
av 17 475 400 kronor. Då för innevarande budgetår till avlöningar
vid lantmäterikontoren i länen och distriktsorganisationen anvisats tillhopa
14 404 500 kronor, innebär äskandet en ökning med 3 070 900 kronor i jämförelse
med anslagsanvisningen för sistnämnda budgetår. Medelsanvisningen
och medelsåtgången för ändamålen uppgick för budgetåret 1951/52 till
sammanlagt 11 989 000 respektive 14 990 903 kronor. Av höjningen hänför
sig ett belopp av sammanlagt 115 723 kronor till en särskild skiftesorganisation
i Norrbottens län. I sina anslagsäskanden berör styrelsen bland annat
distriktsorganisationen och lämnar därvid en allmän överblick över
läget i fråga om arbetsuppgifternas art och omfattning samt utvecklingstendenserna
i dessa avseenden inom organisationen. Styrelsen anför härom
i huvudsak följande.

Inom åtskilliga distrikt råder nu tillfredsställande arbetsförhållanden.
I andra distrikt åter är arbetsanhopningen mycket omfattande och allmänheten
nödgas vänta flera år på sina förrättningar. I vissa delar av landet
råder därför ett fullt berättigat missnöje med de långa dröjsmålen. Särskilt
omfattande är arbetsanhopningen inom ett trettiotal distrikt, spridda
över hela landet. I dessa utgör balansen av lantmätararbete i medeltal inemot
21 arbetsmånader per lantmätare, medan den i genomsnitt i landet
är cirka 14 arbetsmånader.

Anledningen till den stora arbetsbelastningen är enligt lantmäteristyrelsen
att söka i flera omständigheter. Såsom en framträdande orsak anges
den alltför ringa personaltillgången. Därvidlag är av betydelse, att en legal
jorddelningsförrättning numera är en betydligt mera omständlig och tidskrävande
procedur än tidigare, eftersom åtskilliga myndigheter vid sidan
av jorddelningsmyndigheterna har intresse av ändringar i fastighetsindelningen
och därför tillförsäkrats direkt eller indirekt medinflytande i den
materiella prövningen. Den ökade arbetsinsatsen från lantmäteriets sida
beträffande varje enskild förrättning är främst föranledd av de av statsmakterna
beslutade riktlinjerna för jordbrukspolitiken, plan- och byggnadspolitiken
samt bostadspolitiken.

En annan orsak är den ökning som inträtt beträffande uppdrag att uppgöra
förslag till byggnadsplaner för mindre tätorter på landsbygden och förrättningar
enligt lagen om enskilda vägar. Vidare har tillkommit helt nya
grupper av förrättningar. Lantmäteristyrelsen nämner därvid sammanföring
av samfälld vägmark in. in. med angränsande fastighet samt utrednings- och
planläggningsuppdrag i anslutning till den nya strandlagstiftningen. Slutligen
väntar styrelsen att lagstiftning från och med den 1 juli 1953 skall ha
genomförts i enlighet med fastighetsbildningssakkunnigas förslag i syfte att
möjliggöra legalisering av vissa sämjedelningar. Dessa åtgärder beräknas
medföra högst avsevärda nya arbetsuppgifter för lantmätarna särskilt i södra
och mellersta Sverige.

Vid sidan av de mera normalt förekommande arbetsuppgifterna uppträder
emellertid lokalt speciella samt till sin karaktär omfattande och långsiktiga
arbetsuppgifter. Till dessa hör bland annat skiftesverksamheten i Koppar -

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

bergs län, för vilken dock numera finnes en beträffande chefsbefattningarna
i stort sett tillfredsställande organisation. Vidare finnes i Kalmar län ett
betydande behov av omskiften, vilket ännu icke kunnat tillgodoses tillräckligt
på grund av personalbrist. I Norrbottens län har ett sedan länge samlat
behov av skiften numera kommit i ett sådant läge, att snabba åtgärder är
nödvändiga. Dessutom är fastighetsbildningsfrågorna i fiskelägena i Göteborgs
och Bohus län nu efter viss utrednings- och försöksverksamhet mogna
att angripas i större skala än vad som hittills varit möjligt. Sammanfattningsvis
anför lantmäteristyrelsen beträffande nu nämnda frågor, att det för
de berörda bygderna är nödvändigt med radikala fastighetsregleringsåtgärder.
Sådana måste nämligen anses vara en förutsättning såväl för yttre och
inre rationalisering av jordbruket som för en sanering och reglering av bostadsbebyggelsen.

Det anförda visar enligt lantmäteristyrelsen, att den vid 1947 års riksdag
beslutade personalorganisationen för lantmäteridistrikten blivit för
knappt tillmätt. Med nuvarande resurser och trots synnerligen aktningsvärda
ansträngningar och hög prestationsförmåga från personalens sida kan sålunda
lantmäteriet icke lämna allmänhet och myndigheter en så snabb service
som vore önskvärt. Vad särskilt angår de mest utsatta distrikten kan
arbetsförhållandena därstädes icke anses försvarliga vare sig ur alllmänhetens
eller tjänstemännens synpunkt. Att bedriva verksamheten i intensivare
takt är icke heller möjligt utan att risk uppstår att personalen slites ut och
besvärliga verksamhetsavbrott uppstår. Tendenser härtill har redan förekommit
i icke ringa omfattning.

Enligt lantmäteristyrelsen påkallar nu angivna förhållanden inom åtskilliga
län i och för sig inrättandet av nya lantmäteridistrikt. Med hänsyn till
den relativt korta tid, varpå erfarenheten hittills kunnat byggas, anser sig
styrelsen emellertid icke nu böra föreslå något sådant. I stället förordas i
anslutning till vad som anförts om arbetsförhållandena i de mest utsatta
distrikten, att 30 av de nuvarande normaldistrikten skall förstärkas. Förstärkningen
anses böra ske med 15 lantmätare under vartdera av budgetåren
1953/54 och 1954/55. Enligt styrelsen borde förstärkningen egentligen
omfatta alla personalkategorier. Av skilda orsaker finner sig styrelsen dock
ej nu böra ifrågasätta någon utökning av antalet mätningstekniker och kontorsbiträden
vid de ifrågavarande lantmäteridistrikten.

Även de förut omförmälda särskilda arbetsuppgifterna i vissa län påkallar
enligt styrelsen organisationsförstärkningar. Dessa frågor behandlas
emellertid närmare i den speciella motiveringen för styrelsens olika förslag.

Beträffande den föreslagna särskilda skiftesorganisationen i Norrbottens
län anför styrelsen följande.

Inom Norrbottens läns lappmark, huvudsakligen inom Kiruna lantmäteridistrikt,
finnes ett antal ännu icke skiftade byar med mycket vidsträckta
ägoinnehav. Ansökningar har redan inkommit om primärskiften, omfattande
sammanlagt 148 400 hektar, varjämte inom kort väntas inkomma framställningar
om dylika skiften omfattande tillhopa 19 100 hektar. Befolkningsunderlaget
i förevarande byar är stabilt, och ungdomen visar vilja att stanna
kvar i bygden. De oefterrättliga fastighetsförhållandena har emellertid hittills
hindrat bygdens utveckling. Vad som nu aktualiserat primärskiften i
dessa bygder är framför allt, att nybyggnad av bostäder och ekonomibyggnader
erfordras i stor omfattning. Därvid möter emellertid det hindret, att
delägarnas jordinnehav ofta icke är belåningsbart.

Vid inspektion inom skifteslagen i mars 1952 fann lantmäteristyrelsen, att

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

129

skiftena nu icke längre kan uppskjutas. Genom vissa provisoriska anordningar
har visserligen möjliggjorts, att en del förberedande arbeten, äganderättsutredningar
och hävdeundersökningar, kunnat påbörjas redan hösten
1952. Då skiftesarbetet kommer i gång på allvar, vilket hör ske med början
under fältsäsongen 1953, är det emellertid nödvändigt med en väl utbyggd
skiftesorganisation. Det är nämligen otänkbart, att personalen i Kiruna
lantmäteridistrikt skall kunna belastas med ifrågavarande skiften, då distriktet
tillhör landets mest arbetstyngda, trots att det sedan länge tillhört de
förstärkta distrikten. Styrelsen föreslår därför, att en särskild skiftesorganisation
skall tillskapas för länet, bestående av en distriktslantmätare och
chef i lönegrad Ce 32, tre yngre lantmätare i befordringsgången, en förste
mätningstekniker i lönegrad Ce 21, tre mätningstekniker i lönegrad Cf 12
samt tre kontorsbiträden i lönegrad Cf 4.

Slutligen upplyser styrelsen, att den ämnar genom förslag om ändrad lagstiftning
och andra åtgärder successivt möjliggöra alla tänkbara förenklingsåtgärder
beträffande skiftesarbetet i förevarande län.

Efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens framställning samt
däröver avgivet yttrande av statskontoret, som i fråga om den föreslagna
skiftesorganisationen i Norrbottens län ansett att med anställande av personal
för organisationen tills vidare borde anstå, har föredragande statsrådet
anfört.

»De av lantmäteristyrelsen anförda skälen för att lantmäterikontoren i länen
och lantmäteriets distriktsorganisation anslagsmässigt skall sammanföras
till en enhet finner jag bärande. I likhet med statskontoret vill jag därför
icke motsätta mig den omläggning av anslagen till nämnda myndigheter,
som styrelsen i sådant syfte föreslagit. Från och med nästa budgetår bör
alltså gemensamma avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag anvisas
till länskontoren och distriktsorganisationen. Mot styrelsens förslag till benämningar
för de nya anslagen har jag intet att erinra. Ej heller har jag
någon invändning mot att i samband med omläggningen vissa utgiftsposter,
som hittills upptagits under länskontorens omkostnadsanslag, överföres till
det nya utrustningsanslaget.

Jag övergår härefter till styrelsens anslagsäskanden under förevarande
punkt. Vad då först angår den av styrelsen begärda ökningen av antalet
lantmätare för att förstärka vissa särskilt arbetstyngda distrikt, anser jag
att styrelsen anfört goda skäl för detta förslag. Den utredning, som åberopats
till stöd för förslaget, torde sålunda klart visa, att arbetsbelastningen
inom vissa lantmäteridistrikt är sådan, att en förstärkning av lantmätarpersonalen
är väl motiverad. En så stor ökning av antalet lantmätare i distriktsorganisationen,
som styrelsen funnit nödvändig, är jag emellertid icke
beredd att förorda. Jag anser mig sålunda icke kunna gå längre än till att
föreslå att medel skall beräknas för anställande av tio lantmätaraspiranter,
att av styrelsen disponeras för successivt avarbetande av balansen i nu ifrågavarande
distrikt. Jag har sålunda utgått från att någon ytterligare personalförstärkning
för ändamålet icke vidare skall behöva komma i fråga.
Kostnaderna för den av mig nu föreslagna personalförstärkningen kan beräknas
till 79 000 kronor.

!( Iiihang till riksdagens protokoll 1953. It) samt. .Yr I.

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Vad härefter angår lantmäteristyrelsens förslag om förstärkning av skiftesorganisationen
i Kopparbergs län, distriktsorganisationen i Göteborgs och
Bohus län och centralkontoret i Stockholm samt inrättande av särskilda
skiftesorganisationer i Kalmar och Norrbottens län har väl enligt min mening
starka skäl åberopats även för dessa förslag. Med hänsyn till den avsevärda
ökning av distriktsorganisationens lantmätarpersonal, som jag nyss
förordat, kan jag emellertid nu endast i mycket begränsad omfattning tillstyrka
ifrågavarande förslag. Jag finner mig sålunda blott böra föreslå, att
distriktsorganisationerna i Kalmar samt i Göteborgs och Bohus län skall förstärkas
med en lantmätare i lönegrad Cg 31 respektive en mätningstekniker
i lönegrad Cf 12 och ett kontorsbiträde i lönegrad Cf 4. Kostnaderna härför
uppgår till 22 800 kronor.

Mot lantmäteristyrelsens övriga förslag har jag ingen annan erinran än
att — såsom framgår av vad som anföres vid behandlingen av lantmäteristatens
utrustningsanslag — antalet kontorsbiträden å länslantmäterikontoren
bör minskas med tre i stället för fem. I anslutning härtill bör medelsanvisningen
till avlöningar vid länslantmäterikontoren och distriktsorganisationen
— bortsett från rörligt tillägg —- å ena sidan ökas med 245 000 kronor,
å andra sidan minskas med 56 500 kronor. Då emellertid hänsyn icke
tagits till den vid 1952 års höstriksdag beslutade löneregleringen för vissa
tjänstemän (prop. nr 241), tillkommer en ökning av medelsbehovet med
256 900 kronor. Slutligen bör till rörligt tillägg beräknas ytterligare 2 565 300
kronor.

Ny personalförteckning för lantmäteristaten torde böra fastställas. I denna
bör upptagas de tjänster, vilka nu är uppförda i de särskilda personalförteckningarna
för lantmäterikontoren i länen samt lantmäteriets distriktsorganisation.
Dock bör härvid de nu i sistnämnda förteckning upptagna
lantmätarna å övergångsstat minskas med fyra till tio.»

Utskottet. Vad först angår yrkandet om inrättande av en särskild skiftesorganisation
i Norrbottens län framhålles i motionen II: 81, att det i vissa
områden inom länet, speciellt inom Kiruna lantmäteridistrikt, fortfarande
finns ett antal byar, som är oskiftade. Ansökningar har redan inkommit om
primärskiften, omfattande cirka 150 000 hektar. I motionen framhålles, att
de oordnade fastighetsförhållandena ofta gör det omöjligt att belåna fastigheterna,
vilket hindrar erforderlig nybyggnad av bostäder och ekonomibyggnader
samt därigenom även hämmar bygdens utveckling. Därjämte
anföres, att denna omständighet är desto mera olycklig som befolkningsunderlaget
inom ifrågavarande områden visat sig vara stabilt och ungdomen
hittills helst velat stanna där.

Även enligt utskottets mening är fastighetsförhållandena inom nyssnämnda
områden så otillfredsställande, att de kräver särskilda åtgärder. Det torde
emellertid vara otänkbart, att lantmäteripersonalen i Kiruna distrikt, som
redan nu är synnerligen arbetstyngd, skall kunna belastas med dessa.
Å andra sidan är utskottet icke berett att tillstyrka att en särskild skiftes -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

131

organisation inrättas i länet. Det torde därför enligt utskottets förmenande
vara lämpligast att i stället ställa medel till förfogande för en förstärkning
av personalen inom den nuvarande skiftesorganisationen på platsen. Utskottet
vill sålunda föreslå, att ett belopp av 50 000 kronor skall anvisas för
nämnda ändamål. Beloppet torde lämpligen bör anvisas under icke-ordinarieposten,
vilken med hänsyn härtill bör uppräknas till 6 320 000 kronor.
Vad slags personal som därvid bör ifrågakomma, torde böra bestämmas först
efter en närmare prövning av de föreliggande arbetsuppgifterna. Det torde
fördenskull lämpligen få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, lantmäteristyrelsen att sedermera besluta därom.

Vad därefter beträffar yrkandet i motionen I: 190 angående löneställningen
för distriktslantmätarna å övergångsstat får utskottet erinra om
att dessa tjänster tillkom i samband med lantmäteriväsendets omorganisation
år 1948, varvid distrikten inom landet för att tillgodose arbetsorganisatoriska
synpunkter minskades från dåvarande 210 till 148. Enligt uppgifter,
som lämnats utskottet, är för närvarande endast 9 av de ursprungligen 45
dylika befattningshavarna i tjänst, och de flesta av dessa tillhör nu de högre
åldersklasserna. Utskottet får framhålla, att löneställningen för dessa och
andra tjänstemän av samma kategori ansetts icke böra upptagas till provning
i samband med 1952 års lönereglering för vissa statstjänstemän. Enligt
utskottets förmenande torde därför denna fråga — om den anses böra upptagas
till prövning — böra behandlas i ett större sammanhang. Utskottet finner
sig fördenskull icke kunna förorda bifall till nu ifrågavarande motion.

Vad i övrigt anförts under ifrågavarande punkt föranleder icke någon utskottetä
erinran.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna II: 81 och I: 190,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning
för lantmäteristaten, upptagande de tjänster, som angivits
i det föregående;

b) fastställa följande avlöningsstat för lantmäteristaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis ................................... 5 143 600

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för slagsvis

................................... 16 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 6 320 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 6 087 000

Summa kronor 17 567 000;

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 17 567 000 kronor.

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

178:o) Lantmäteristaten: Omkostnader. För budgetåret 1951/52 anvisades
till Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader och Lantmäteriets distriktsorganisation:
Omkostnader tillhopa 3 000 000 kronor. Medelsåtgången under
anslagen uppgick för samma budgetår till sammanlagt 3 876 683 kronor.
För innevarande budgetår är anslagen uppförda med tillhopa 3 516 000 kronor
(statsliggaren s. 837 och 840).

Såsom framgår av föregående anslagspunkt föreslår lantmäteristyrelsen
(skr. 30/8 1952), att förenämnda båda anslag från och med nästa budgetår
skall sammanföras till ett gemensamt anslag, benämnt Lantmäteristaten:
Omkostnader, ävensom att medelsanvisningen till utrustning vid länslantinäterikontoren
och distriktsorganisationen likaledes skall ske under ett
gemensamt anslag. I samband därmed föreslås, att från det nuvarande ornkostnadsanslaget
till länslantmäterikontoren skall till det nya utrustningsanslaget
överflyttas sådana utgifter, som har karaktär av nyutrustning, exempelvis
kostnader för inredning av nya lokaler och för nyanskaffning av
skåp.

Kungl. Maj :t har i anslutning till lantmäteristyrelsens nämnda förslag
under punkten 199 (s. 353—359) hemställt om en anvisning av 4 075 000
kronor till lantmäteristatens omkostnadsanslag.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för lantmäteristyrelsens
anslagsäskande, lydande å 4 283 000 kronor, samt för yttrande däröver av
statskontoret — anfört.

»Såsom närmare utvecklats under nästföregående anslagspunkt bör i fortsättningen
de hittillsvarande omkostnadsanslagen till lantmäterikontoren i
länen och till lantmäteriets distriktsorganisation sammanslås till ett anslag,
benämnt Lantmäteristaten: Omkostnader. I samband härmed bör, såsom
i nämnda sammanhang jämväl berörts, vissa utgiftsändamål med karaktär
av nyinvesteringar överflyttas från länskontorens nuvarande omkostnadsanslag
till det likaledes gemensamma nya utrustningsanslaget. Till frågan
om anvisande av medel för dessa ändamål återkommer jag sålunda under
nästfoljande punkt vid behandlingen av sistnämnda anslag. Med dessa
utgångspunkter synes medelsbehovet till omkostnader vid lantmäteristaten
böra beräknas på följande sätt.

Till sjukvård in. m. bör såsom statskontoret föreslagit anvisas 55 000 kronor.
Beträffande reseersättningar anser jag mig böra godtaga lantmäteristyrelsens
förslag och föreslår sålunda, att för detta ändamål skall beräknas
2 600 000 kronor. Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten torde i enlighet
med vad statskontoret anfört kunna begränsas till 100 000 kronor. Vad
härefter angår medelsbehovet till övriga expenser synes detta enligt min
mening böra uppskattas till sammanlagt 920 000 kronor. Härvid har avsetts
för renhållning och städning 350 000 kronor, för skrivmateriel, papper,
blankettryck o. d. 110 000 kronor, för telefon, telegram och annonsering
125 000 kronor, för förnyelse och underhåll av utrustning 255 000 kronor
samt för bokinköp, bindning av böcker m. in. 80 000 kronor. I fråga om det

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

133

för förnyelse och underhåll av utrustning upptagna beloppet har förutsatts,
att 25 000 kronor skall disponeras för utbyte av handlings- och kartskåp
av trä mot stålskåp, 30 000 kronor för inköp och underhåll av möbler etc.
samt 200 000 kronor för förnyelse och underhåll av utrustning i övrigt. Vad
slutligen angår medelsanvisningen till kostnader i samband med lantmäteriförrättningar
kan jag biträda lantmäteristyrelsens förslag i ämnet. För detta
ändamål bör alltså upptagas 400 000 kronor. Jag utgår emellertid härvid
från att den anslagsökning, som detta innebär, skall komma att täckas av
ökade inkomster för statsverket på sätt styrelsen angivit.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör anslaget till omkostnader
vid lantmäteristaten uppföras med (55 000 + 2 600 000 -f- 100 000 +
920 000 + 400 000 =) 4 075 000 kronor. I förhållande till den sammanlagda
medelsanvisningen under länskontorens och distriktsorganisationens
omkostnadsanslag för löpande budgetår innebär detta en ökning med 559 000
kronor, främst beroende på de ökade resekostnaderna. Av vad som angivits
i det föregående framgår emellertid, att den gjorda jämförelsen ej är fullt
rättvisande.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid fastställa omkostnadsstat
för lantmäteristaten. >

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 075 000
kronor.

179 :o) Lantmäteristaten: Utrustning. För innevarande budgetår har anvisats
ett reservationsanslag av 235 000 kronor till Lantmäteriets distriktsorganisation:
Utrustning (statsliggaren s. 841). Anslaget var för budgetåret
1951/52 uppfört med 100 000 kronor. Medelsåtgången var under samma
budgetår 122 033 kronor; vid dess utgång förelåg en reservation å 12 132
kronor. Däremot har något särskilt anslag icke anvisats till utrustning vid
länslantmäterikontoren, utan medel för dylikt ändamål har hänförts till
kontorens omkostnadsanslag. Såsom framgår av föregående båda anslagspunkter
föreslår emellertid lantmäteristyrelsen (skr. 30/8 1952) nu, att i
fortsättningen gemensamma anslag skall anvisas till länslantmäterikontoren
och distriktsorganisationen. Såvitt nu är i fråga innebär detta, att nyssnämnda
anslag till utrustning för distriktsorganisationen jämte vissa i det
följande närmare angivna hittills under expensposten i länskontorens omkostnadsanslag
upptagna delposter till nyutrustningar för länskontoren
skall sammanföras till ett anslag, benämnt Lantmäteristaten: Utrustning.

Kungl. Maj:ts förslag under punkten 200 (s. 359 —363) innefattar eu anslagsanvisning
av 260 000 kronor.

134

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Efter återgivande av lantmäteristyrelsens anslagsframställning, vari föreslagits
anvisning av 566 000 kronor, ävensom av ett utav statskontoret däröver
avgivet yttrande, har föredragande statsrådet anfört.

»I överensstämmelse med vad jag anfört under nästföregående båda anslagspunkter
bör sådana kostnader för anskaffande av utrustning till länskontoren
och distriktsorganisationen, som har karaktär av nyinvesteringar,
hädanefter bestridas från ett gemensamt anslag med rubriken Lantmäteristaten:
Utrustning. Beträffande skälen härför samt den principiella innebörden
av denna omläggning torde jag få hänvisa till framställningen under
nämnda punkter. Jag övergår därför omedelbart till lantmäteristyrelsens
beräkning av medelsbehovet under anslaget.

Till anskaffning av instrument m. m. har styrelsen begärt 284 000 kronor
eller en tredjedel av vad som ansetts behövas för att inköpa vid början
av budgetåret 1953/54 erforderlig utrustning för distriktskontoren. Det är
självfallet av stor vikt, att distriktsorganisationen i sin verksamhet har tillräcklig
tillgång till instrument o. d. I nuvarande läge kan jag emellertid
icke förorda en så stor medelsanvisning som ifrågasatts. Jag föreslår, att ett
belopp av 165 000 kronor skall anvisas för ändamålet. Då av de för innevarande
budgetår anvisade medlen ett belopp av 190 000 kronor avsetts
för inköp av ett stereoinstrument för centralkontoret, innebär detta betydligt
ökade möjligheter till instrumentanskaffning för distriktsorganisationen
ute i landet.

Vad härefter angår länskontoren kan jag icke förorda lantmäteristyrelsens
förslag beträffande ytterligare utrustning för kontoren i Västernorrlands och
Blekinge län. Däremot vill jag tillstyrka, att även för nästa budgetår medel
skall äskas till anskaffande av förvaringsskåp för den nya ekonomiska kartan
och stålskåp för arkivens årliga tillväxt. För dessa ändamål bör dock
enligt min mening icke ställas till förfogande större belopp än sammanlagt
25 000 kronor. Det torde få ankomma på lantmäteristyrelsen att närmare
besluta om dispositionen av beloppet.

Lantmäteristyrelsen har slutligen hemställt, att under anslaget medel
skall upptagas för att anskaffa fotokopieringsanläggningar till ett antal
länskontor. Detta förslag anser jag väl värt beaktande. Såsom styrelsen anfört
medför dylika anläggningar betydande fördelar främst ur rationaliseringssynpunkt.
Bland annat vinnes sålunda, att kontorspersonalen kan använda
den tid, som nu åtgår för kartkopiering för hand, till andra arbetsuppgifter.
Vidare blir en direkt minskning av länskontorens personal möjlig.
Med hänsyn till det anförda vill jag tillstyrka styrelsens förevarande
förslag. I likhet med statskontoret anser jag dock, att medel nu skall äskas
för inköp av blott sju anläggningar. För ändamålet bör anvisas ett belopp
av 70 000 kronor under förevarande anslag. Anläggningarna bör uppenbarligen
i första hand disponeras för de större länskontoren. Det torde emellertid
få ankomma på lantmäteristyrelsen att bestämma, å vilka kontor
de lämpligen skall placeras. Vid bifall till vad jag nu förordat, bör å andra
sidan tre kontorsbiträdestjänster vid länskontoren kunna indragas. Detta

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1. 135

medför en årlig besparing under lantmäteristatens avlöningsanslag å cirka
18 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Utrustning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 260 000
kronor.

180:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till vissa förrättningskostnader
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 202 (s. 364—365)
hemställt om en medelsanvisning med 200 000 kronor eller 50 000 kronor
mer än innevarande budgetårs anslag för ändamålet. Utskottet biträder förslaget
och hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag tilll vissa förråttningskostnader m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

181 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften. Utskottet
biträder Kungl. Maj :ts under punkten 203 (s. 365—366) gjorda framställning
om medelsanvisning med oförändrat belopp och hemställer alltså,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

182:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till kostnader vid
ensittarförrättningar. Jämlikt Kungl. Maj :ts framställning under punkten
204 (s. 366) — innefattande medelsanvisning i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens
anslagsäskande av ett med 35 000 kronor höjt belopp —
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 kronor.

183 :o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning åt
vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts under punkten 205 (s. 366—367) gjorda framställning om medelsanvisning
i överensstämmelse med lantmäteristyrelsens förslag med ett med
10 000 kronor minskat belopp hemställer utskottet,

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr i.

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsvåsendet
m. m.: Bidrag till ersättning åt vissa förråttningsmån enligt
lagen om enskilda vägar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 kronor.

184:o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av
fastighetsregister m. m. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 206 (s.
367—368) innefattar anslagsanvisning med oförändrat belopp av 5 000 kronor.
I överensstämmelse med lantmäteristyrelsens hemställan föreslås i
Kungl. Maj :ts framställning vidare att från förevarande anslag skall från
och med nästa budgetår bestridas kostnaderna för den del av arbetet med
uppläggandet av fastighetsregister såsom för stad i köping eller municipalsamhälle
eller annan ort å landet, som ankommer på överlantmätaren, ävensom
de materialkostnader vilka föranledes av detta arbete. Vidare föreslås
att dispositionsrätten över anslaget överflyttas från statskontoret och länsstyrelserna
till lantmäteristyrelsen.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under punkten har icke givit utskottet
anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra
samhällen för upprättande av fastighetsregister m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

185 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar. Utskottet
biträder Kungl. Maj:ts under punkten 207 (s. 369) gjorda framställning —
innefattande en med 5 000 kronor ökad medelsanvisning — och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

186ro) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Kungl. Maj:ts
under punkten 208 (s. 369) gjorda framställning om medelsanvisning med
oförändrat belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens
läns lappmark för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 kronor.

187:o) Ströängars indragande till kronan. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 209 (s. 370) om en anslagsanvisning av 5 000
kronor eller 2 200 kronor mindre än det nuvarande anslaget hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

137

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

188 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Jämlikt Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 210 (s. 370) om medelsanvisning med
ett i enlighet med lantmäteristyrelsens anslagsäskande med 5 000 kronor till
25 000 kronor nedsatt belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

189:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Under punkten 211 (s. 371
—375) har Kungl. Maj:t hemställt att riksdagen måtte, förutom att fastställa
ny avlöningsstat, anvisa ett anslag av 4 230 000 kronor eller 743 000
kronor mer än innevarande budgetårs anslag.

Föredragande statsrådet har — efter redogörelse för kartverkets anslagsäskande,
som innebär en anslagsökning med 630 000 kronor, samt yttrande
däröver av statskontoret — anfört följande.

>Jag anser mig icke för närvarande kunna tillstyrka den av kartverket
begärda ökningen av antalet kartassistenter på den ekonomiska kartbyrån.
För att de påtalade personalsvårigheterna på byrån under fältarbetstiden
åtminstone i någon mån skall kunna avhjälpas, vill jag emellertid föreslå,
att ökade medel skall ställas till förfogande för vikariatsersättningar. Härtill
återkommer jag i det följande. Med hänsyn till vad som anförts rörande
omfattningen av kartverkets arkiv kan jag vidare tillstyrka, att ytterligare
en arkivbiträdestjänst skall inrättas. Då kartverkets nuvarande arkivbiträde
uppflyttats till lönegrad Ce 15 (prop. nr 241/1952), bör även den nu
föreslagna tjänsten erhålla denna placering. I anslutning härtill torde jag
få erinra om att löneställningen för den extra ordinarie statstopografen och
de tre kartassistenterna i 19 lönegraden med vikariatslöneförordnanden i
21 lönegraden jämväl behandlats i nyssnämnda proposition. Något ställningstagande
till kartverkets förslag beträffande dessa befattningshavare
påkallas därför icke i förevarande sammanhang. Förslaget att inrätta en
instrumentmakartjänst i lönegrad Cg 14, avsedd för verkstaden i Norrtälje,
kan jag icke biträda.

Vad härefter angår yrkandena under rubriken ersättning till viss extra
eller tillfällig personal in. m. kan jag tillstyrka, att till ackordsarbetare,
tillfälligt anställda, biträde vid granskning av reseersättningar samt tillsyn
över lokaler och städning skall beräknas respektive 3 000, 900, 400 samt

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

600 kronor. För att möjliggöra en uppräkning av arvodena till avdelningsledare
vid de topografiska och geodetiska fältarbetena med tio procent, torde
det härför avsedda beloppet böra höjas med i runt tal 200 kronor. Vidare
bör — med beaktande av vad jag i det föregående uttalat — för vikariats-
och övertidsersättningar upptagas ytterligare 8 000 kronor. Å andra
sidan minskar kartverkets kostnader för telefonister med 900 kronor. Vad
slutligen angår förslagen om överföring av vissa tjänster å ordinarie stat,
kan jag icke för närvarande biträda desamma.

Vad jag nu föreslagit medför en ökning av medelsbehovet under förevarande
anslag med 18 800 kronor. Härtill kommer utgiftsökningar av automatisk
karaktär. På grund av den under år 1952 beslutade löne- och arvodesregleringen
för vissa tjänstemän behöver anslaget sålunda höjas med
104 200 kronor. 1 anslutning härtill torde medlen för arvoden till biträdande
militärassistenten samt till pensionerade officerare och underofficerare, som
är anställda vid kartverket, böra uppräknas med tillhopa 8 100 kronor. Beräknade
löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på grund av
reglerad befordringsgång föranleder vidare en uppräkning med 15 300 kronor.
Slutligen bör under posten till rörligt tillägg beräknas ytterligare
596 600 kronor.

Vid bifall till vad jag förordat i det föregående bör kartverkets avlöningsanslag
höjas med sammanlagt 743 000 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning tillstyrkes. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för -

slagsvis .................................... 1 738 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 15 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 1 039 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 437 000

Summa kronor 4 230 000;

b) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 230 000 kronor.

190:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under
punkten 212 (s. 376—377) hemställt om en medelsanvisning av 529 700
kronor, vilket innebär en anslagsökning med 39 700 kronor, ökningen hänför
sig med 3 500 respektive 6 500 kronor till posterna sjukvård m. m. och

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

139

publikationstryck. Vidare har stegrade städnings- och telefonkostnader medfört
en uppräkning av delposten till övriga expenser med 29 700 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker anslagsberäkningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
529 700 kronor.

191 :o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten 213
(s. 377—379) har Kungl. Maj:t hemställt, att medelsanvisningen för ändamålet
skall höjas med 55 000 kronor till 1 120 000 kronor. Anslagsberäkningen
innebär att posterna till reproduktionsarbeten, till fältarbeten och
till flygfotografering m. m. uppräknats med respektive 5 000, 35 000 och
20 000 kronor, medan å andra sidan posterna till ritkurs för militär personal
och till ortnamnsforskning minskats med 3 000 respektive 2 000 kronor.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsan~
slag av 1 120 000 kronor.

192 :o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Kungl. Maj :t har under''punkten
214 (s. 379—381) hemställt, att 80 000 kronor måtte anvisas
för anskaffande av en ny kamera för flygfotografering, vilken skall användas
i samband med framställning av kartor. Utrustningsanslaget för löpande
budgetår uppgår till 100 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.

M. Lappväsendet.

193:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 215 (s. 382—383) innefattar — förutom hemställan om fastställande
av ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av 327 000 kronor
eller 53 000 kronor mer än det nuvarande anslaget. Av höjningen belöper
600 kronor å ökat medelsbehov för vikariatsersättningar. Återstående
del av anslagsökningen är av automatisk karaktär, i det att 11 400 kronor
hänför sig till beräknade löneklassförändringar och fjolårets löneregleringar
samt 41 000 kronor till posten rörligt tillägg.

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr t.

Utskottet. Som Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets
erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 81 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 40 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för slagsvis.

.................................... 113 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 93 000

Summa kronor 327 000;

b) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 327 000 kronor.

194:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
under punkten 216 (s. 383) gjorda framställning — innefattande en med
4 000 kronor ökad medelsanvisning för att tillgodose det beräknade medelsbehovet
till posten reseersättningar — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 123 400
kronor.

N. Diverse.

195 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Tillstyrkande bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten
217 (s. 384) — innefattande en med 17 000 kronor ökad medelsanvisning
— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för bugetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 2 659 000 kronor.

196 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. Jämlikt
Kungl. Maj :ts under punkten 218 (s. 384) gjorda framställning — innefattande
en med 5 600 kronor ökad medelsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 54 400 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

141

197 :o) Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk anstalt. Under
punkten 220 (s. 386) har Kungl. Maj :t hemställt, att anslaget skall höjas
från 12 000 kronor till 15 000 kronor. Som villkor för att det högre beloppet
skall utbetalas har föreslagits att en i huvudsak motsvarande bidragshöjning
kommer anstalten till del från de övriga stater, som är anslutna
till densamma.

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Bidrag till internationell hydrografisk-biologisk
anstalt för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

198 :o) Bidrag till internationella frysinstitutet i Paris. Kungl. Maj :t har
under punkten 221 (s. 386—387) hemställt om en anslagsanvisning av
6 000 kronor eller dubbelt så mycket som anvisats för löpande budgetår. I
likhet med vad som föreslagits under nästföregående anslagspunkt är det
förhöjda bidraget till frysinstitutet avsett att utgå endast under förutsättning
att övriga till institutet anslutna stater ökar sina bidrag i huvudsakligen
samma proportion.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till internationella frysinstitutet
i Paris för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.

199 :o) Kostnader för Sveriges medlemskap i FAO. Under punkten 222 (s.
388—389) har Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning av 848 000 kronor.
Löpande budgetårs anslag uppgår till 600 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

»Såsom förordats av den svenska FAO-kommittén torde för budgetåret
1953/54 böra anvisas ett belopp av 570 000 kronor till Sveriges årsbidrag till
Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation. Vad angår frågan
om engångsbidrag till organisationens fonder torde visserligen, såsom
tidigare hävdats från svensk sida, någon bindande förpliktelse icke finnas
att lämna sådana bidrag. Med hänsyn till att andra medlemsstater kan bli
lidande av att svenskt bidrag icke lämnas, synes emellertid skäligt att även
Sverige ställer medel till förfogande för nämnda ändamål. Jag förordar sålunda,
att för bidrag till organisationens fonder upptages ett belopp av
213 000 kronor. Till bestridande av kostnaderna för FAO-kommittén och för
svenskt deltagande i internationella konferenser, som anordnas av FAO, bör
vidare beräknas 65 000 kronor under förevarande anslag.»

I en till utskottet överlämnad, av Svenska FAO-kommittén den 3 mars
1953 upprättad promemoria bar hemställts, att ett belopp av 7 500 kronor

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

måtte få disponeras av förevarande anslag såsom bidrag till anskaffning av
möbler och annan inredning till organisationens konferensbyggnad i Rom.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag. Icke heller har utskottet
något att erinra mot framställningen i förenämnda promemoria. Utskottet
hemställer följaktligen.

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap
i FAO för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
848 000 kronor.

200 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj :ts framställning under punkten 223 (s. 389) om
oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.

201 :o) Kontroll å standardisering av mjölk. Jämlikt Kungl. Maj :ts under
punkten 224 (s. 389—390) gjorda framställning om anslagsanvisning med
oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 40 000
kronor.

202 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkten 225 (s. 390) gjorda
framställning om oförändrad medelsanvisning, vilken framställning överensstämmer
med fiskeristyrelsens förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för
av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1953/54
anvisa ett anslag av 1 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

203 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 226 (s. 390—391) om att anslaget skall uppföras
med oförändrat belopp biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.

204 :o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Jämlikt Kungl.
Maj:ts under punkten 227 (s. 391) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

143

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
50 000 kronor.

205 :o) Bidrag till femtonde internationella veterinärkongressen i Stockholm
år 1953. Genom beslut den 29 augusti 1952 ställde Kungl. Maj:t ett belopp
av 10 000 kronor till förfogande för organisationskommittén för den
femtonde internationella veterinärkongressen i Stockholm år 1953, att utgå
från nionde huvudtitelns reservationsanslag till Extra utgifter.

Under punkten 228 (s. 391—393) har Kungl. Maj :t hemställt att för ändamålet
måtte anvisas ett anslag av 110 000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för i ämnet gjort yrkande av
kongressens organisationskommitté och veterinärstyrelsens yttrande däröver,
anfört.

»De internationella veterinärkongresserna torde otvivelaktigt ha en viktig
uppgift att fylla, särskilt på grund av de möjligheter till diskussioner och
utbyte av erfarenheter på veterinärmedicinens och födoämneshygienens områden,
som erbjuder sig vid dessa. För landets veterinärkår är det därför av
stort värde att få tillfälle att deltaga i dylika kongresser. Möjligheterna härtill
blir givetvis större, om det egna landet står såsom arrangör.

Ur dessa synpunkter och då avsikten nu är att anordna nästa veterinärkongress
i Stockholm, finner jag det rimligt, att svenska staten åtminstone
i viss utsträckning skall bidraga till kostnaderna för denna. Detta torde för
övrigt vara en förutsättning för att kongressen överhuvud skall kunna komma
till stånd, då kostnaderna, såsom framgår av det föregående, beräknats
komma att uppgå till ett så avsevärt belopp som omkring 300 000 kronor.
Jag vill för övrigt i detta sammanhang erinra om att staten tidigare lämnat
bidrag till kongresser av motsvarande art, exempelvis det sjunde nordiska
lantmätarmötet år 1952.

Vad härefter angår frågan om statsbidragets storlek anser jag mig i likhet
med veterinärstyrelsen kunna tillstyrka organisationskommitténs förslag
i ämnet. Bidraget bör alltså utgå med 110 000 kronor, motsvarande något
mer än en tredjedel av de beräknade totala kostnaderna. Såsom angivits
i det föregående har emellertid redan 10 000 kronor ställts till förfogande
för ändamålet från anslaget till Extra utgifter. Ett belopp av 100 000 kronor
skulle följaktligen återstå att anvisa. Emellertid torde det med hänsyn
till mångfalden av anspråk på nyssnämnda anslag vara nödvändigt att dit
återföra berörda belopp å 10 000 kronor. Beloppet torde lämpligen böra
äskas i förevarande sammanhang och sålunda inräknas i det av mig nu förordade
bidragsanslaget. Ifrågavarande anslag bör alltså uppföras med
110 000 kronor. Anslaget, som bör givas karaktär av reservationsanslag, torde
böra upptagas å riksstaten för budgetåret 1953/54 och benämnas Bidrag
till femtonde internationella veterinärkongressen i Stockholm år 1953. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter rörande
anslagets disposition, vilka må befinnas erforderliga.»

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Utskottet. Utskottet anser i likhet med Kungl. Maj:t att 110 000 kronor
bör anvisas för ändamålet. Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit biträdes likaledes
av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till femtonde internationella
veterinärkongressen i Stockholm år 1953 för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.

206 :o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden. Kungl. Maj :t
har under punkten 229 (s. 393) hemställt att till förevarande ändamål skall
anvisas ett anslag å 25 000 kronor. Till ifrågavarande ersättningar anvisades
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 ett reservationsanslag
av 100 000 kronor. Alltsedan budgetåret 1951/52, då intet längre återstod
av detta anslag, har för ersättningarna i fråga måst tagas i anspråk medel
från anslaget till Extra utgifter.

Utskottet. I likhet med Kungl. Maj :t anser utskottet lämpligare att ett särskilt
anslag årligen står till förfogande för ändamålet. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

207 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :ts
framställning under punkten 230 (s. 394) om medelsanvisning med 200 000
kronor, innebärande anslagsminskning med samma belopp, biträdes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

208 :o) Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 231 (s. 394) om oförändrad medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

209 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst- I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkten 232 (s. 394—395) gjorda framställning —
innebärande anslagsanvisning med oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

145

Uppskjutna frågor.

210:o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angives i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet
alt senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 mars 1953.

På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Anderberg, Lage Svedberg,
Jon Jonsson*, Näslund, Eskilsson, Bertil Andersson, Sundberg*, Bror Nilsson
och Nord; samt

från andra kammaren: herrar Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina,
Andersson i Hvssna, Haeggblom*, Antby, Jonsson i Järvsand och
Pettersson i Dahl, fru Eriksson i Hallstahammar samt herrar Ahlsten och
Mårtensson i Smedstorp;

dock att vid behandlingen av punkterna

72 herrar Widén, Lindström, Adolfsson och Stenberg deltagit i stället för
herrar Antby, Jonsson i Järvsand, Pettersson i Dahl och Ahlsten,

86 herrar Hjalmar Nilsson, Eliasson, Lindström och Svensson i Vä deltagit
i stället för herrar Anderberg, Haeggblom, Jonsson, i Järvsand och Pettersson
i Dahl,

123—139 herrar Johan Persson, Hansson, Arweson, Svensson i Vä och
Utbult deltagit i stället för herrar Näslund, Nord, Andersson i Hyssna,
Pettersson i Dahl och Ahlsten, samt

140—173 herrar Grym, Hansson, Widén och Adolfsson deltagit i stället
för herrar Bertil Andersson, Nord, Antby och Pettersson i Dahl.

Reservationer:

1) Vid punkten 55:o) (Veterinärhögskolan: Avlöningar) av herr Ahlsten.

2) Vid punkten 72:o) (Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar: Övriga utgifter) av herrar Näslund, Eskilsson, Bror
Nilsson, Nord, Haeggblom, Lindström, Mårtensson i Smedstorp, Widén,
Adolfsson och Stenberg, vilka ansett att utskottet bort med anledning av
motionerna 1:90 och 11:122 samt 1:328 och 11:407 tillstyrka en höjning

10 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 10 samt. Nr 1.

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

av det för bekämpandet av smittsamma juverinflammationer avsedda beloppet
från 40 000 till 100 000 kronor och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Vad till---(lika med utskottet)-----erinra häremot.

Motionärernas skäl till stöd för en ökad medelsanvisning för ändamålet
anser utskottet vara värda beaktande. De smittsamma juverinflammationerna
torde nämligen vara av sådan betydelse, att ett bekämpande är påkallat.
I överensstämmelse med vad utskottet tidigare anfört bör bekämpandet
anordnas som ett försöksbekämpande vid de hushållningssällskap, som
har tillgång till laboratorier och laboratoriepersonal. Veterinärstyrelsens
hemställan om att under nästa budgetår få utsträcka verksamheten till
samtliga sällskap, som lämpligen kan komma i fråga under försöksstadiet,
synes välmotiverat. Utskottet förordar därför, att ett belopp av högst 100 000
kronor under nästa budgetår ställes till veterinärstyrelsens förfogande för
fortsatta försök med bekämpande av-de smittsamma juverinflammationerna
hos kor.

Med hänsyn härtill och då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna T: 90 och II: 122 samt
1:328 och 11:407, till Förekommande och hämmande au
smittsamma husdjurssjukdomar: Övriga utgifter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
»

3) Vid punkten 86:o) (Befrämjande av fröodlingen in. in.: Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm) av
herrar Näslund, Eskilsson, Antbg, Ahlsten, Mårtensson i Smedstorp och
Eliasson, vilka ansett att utskottet bort med anledning av motionerna 1: 330
och II: 429 samt I: 331 och II: 416 tillstyrka en medelsanvisning av 300 000
kronor för ändamålet och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till den gagnande verksamhet, som bedrives vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt, är anstalten väl förtjänt av statsmakternas intresse
och bistånd. Att verksamheten vid en växtförädlingsanstalt främst på
grund av ökade avlöningskostnader nu medför betydligt stegrade utgifter
än tidigare framgår av de avsevärda anslagshöjningar, som av Kungl. Maj :t
föreslagits och av riksdagen beviljats som bidrag till Sveriges utsädesförening.
Dessa anslagshöjningar har beviljats med beaktande av det statsfinansiella
lägets krav på sträng sparsamhet. Därest man icke vill att den för
jordbruket gagneliga växtförädlingsverksamhet, som bedrives vid Weibullsholm,
skall avsevärt beskäras, är en höjning av statsanslaget även till denna
anstalt behövlig. Utskottet får därför tillstyrka bifall till yrkandena i motionerna
I: 330 och II: 429 samt I: 331 och II: 416.

Utskottet vill---(lika med utskottet)---utan dröjsmål.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

147

Då Kungl. Maj :ts framställning i övrigt icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 330 och II: 429 samt
1:331 och 11:416, till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 300 000 kronor.»

4) Vid punkten 160:o) (Byggnads- och underhållsarbeten vid statens
skogsskolor) av herr Grym.

5) Vid punkten 165:o) (Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Avlöningar) av herrar Näslund, Hansson, Mårtensson i Smedstorp
och Widén.

148

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt		Punkt	----—-
i 9:e huvud-	Anslagets rubrik	i 9:e huvud-	Anslagets rubrik
titeln		titeln
3	Lantbruksstyrelsen: Avlöningar.	in	Prisreglerande åtgärder på jordbru-kets område.
	Omkostnader.	113
5	Lantbruksnämnderna: Avlöningar.	Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksam-het.
	Omkostnader.
8	Kostnader lör planeringskommit-	114	Statlig lagerhållning: Omkostnader
	téer.		för statlig inköps- och försäljnings-
26	Lantbrukshögskolan och statens lan t-		verksamhet.
	bruksförsök: Statens försöksgårdar.	120	Befrämjande av landsbygdens elektri-
54-56	Statens hingstdepåer och stuteri:		fiering.
	Avlöningar.	129	Bidrag till jordbrukets rationalise-
	Omkostnader.		ring.
	Byggnadsarbeten.	135
57 75-76	Hästavelns befrämjande. Veterinärstaten:	Grundförbättringar: Statens avdik- ningsanslag.
150
Avlöningar. Omkostnader.	Avsättning till fonden för befräm-jande av fiske på avlägsna fiske-vatten.

79	Förekommande och hämmande av	190
	smittsamma husdjurssjukdomar: Bidrag till hushållningssällskapens	Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa
		skogsbrukskurser m. m.
	veterinärbakteriologiska laborato-	201	Kostnader för utbildnings- och fort-
	rier.		bildningskurser.
91	Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket.	219	Naturskydd:
109		Bidrag till svenska naturskydds- :
Statens jordbruksnämnd:		föreningen m. f).
	Avlöningar.		Bidrag till särskilda naturskvdds- j
	Omkostnader.		åtgärder.

r>37165. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag