Nr 19—21.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande med anledning av väckta motioner angående förskott
ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering
eller ur jordfonden till byggande av en fiskehamn vid
Hallshuks fiskeläge.
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 380 av herr Franzén och II: 404 av herr Svensson i
Stenkyrka m. fl. har yrkats, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder i syfte att snarast möjliggöra
iordningställande av en fiskehamn vid Hallshuks fiskeläge och att
härför erforderliga medel måtte förskotteras antingen ur anslaget till bidrag
till jordbrukets rationalisering eller ur jordfonden.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för yrkandena, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Över motionerna har yttranden inhämtats från lantbruksstyrelsen och
statskontoret.
Lantbruksstyrelsen har i sitt den 26 februari 1954 dagtecknade yttrande
anfört i huvudsak följande.
De föreliggande motionerna synes ha väsentligen samma syfte som en av
Hallshuks hamnförening u. p. a. i skrift den 21 maj 1952 till Konungen gjord
framställning i ämnet, vilken dock ej bifölls. Styrelsen anförde i sitt underdåniga
utlåtande den 30 mars 1953 över nämnda hemställan bl. a. följande.
»I Halls socken, som utmärkes av karg natur, har befolkningen huvudsakligen
levt på jordbruk och fiske. De naturliga förutsättningarna för jordbruk
är emellertid mindre goda, och under de senaste årtiondena har svårigheterna
för jordbrukarna på orten att försörja sig blivit alltmer framträdande.
Med hänsyn till att de svårbemästrade problemen krävde behandling utan
dröjsmål, utvaldes socknen redan 1948 vid lantbruksorganisationens tillkomst
till s. k. typområde för jordbruksplanering. Det befanns vid undersökningen,
att brukningsförhållandena var så ogynnsamma och inkomststandarden
så låg, att en avsevärd avflyttning inom kort måste beräknas
inträffa. En minskning av antalet jordbruk framstod såsom ofrånkomlig.
Omedelbara åtgärder för att åstadkomma något så när tillfredsställande förhållanden
för dem, som komme att stanna vid jordbruket, befanns påkallade.
I sådant syfte har lantbruksnämnden i samarbete med lantmäteriorganisationen
genomfört omreglering av fastigheterna i Halls socken, varigenom
dessa helt ombildats beträffande areal och arrondering samtidigt som betydande
investeringar till förbättring och nybyggnad av vägar, bostads- och
ekonomihus in. in. gjorts. På grund av de rådande förhållandena har antalet
brukningsenheter vid omregleringen minskats avsevärt. Enligt en av styrelsen
införskaffad promemoria av den 16 mars 1953, vilken upprättats av
förrättningsmannen, distriktslantmätare E. Lundström och bifogas akten,
bildas genom fastighetsregleringen 12 jordbruk, av vilka 6—7 stycken kan
betraktas som fullt bärkraftiga även på längre sikt. De återstående torde ge
1 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 10 samt. Nr 19-21.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
sina brukare sysselsättning och bärgning så länge de svaga och grunda jordar,
som ännu brukas, kan hållas i kultur; men de måste på längre sikt anses
som ofullständiga och torde så småningom komma att sammanläggas
eller tillföras de övriga jordbruken. Genom regleringen bildas därjämte 10
stödjordbruk och It) rena bostadsfastigheter. Regleringsområdet innehöll tidigare
32 jordbruksfastigheter och 24 fastigheter av annan karaktär av vilka
en del dock kunde betraktas som stödjordbruk.
På grund av de ogynnsamma förutsättningarna för jordbruket i orten
minskas såväl antalet brukningsenheter som den till jordbruket knutna befolkningen,
och som en följd härav minskar även folkmängden i socknen.
Den 1 januari 1953'' uppgick folkmängden sålunda till endast 182 personer
medan den utgjordes av 219 personer den 1 januari 1949. Folkmängden har
före detta år varit i stort sett konstant under en lång följd av år. Vid en
fortsatt nedgång av folkmängden uppkommer allvarliga olägenheter i fråga
om förutsättningarna för gemensamma anläggningar och service för den
kvarvarande befolkningen. Med hänsyn till det isolerade läget och de relativt
långa avstånden till andra bebyggelseområden torde det kunna ifrågasättas
om icke hela områdets fortsatta brukning och bebyggelse äventyras.
Jordbruket kan sålunda icke ensamt utgöra tillräckligt näringsunderlag.
För att hålla bygden levande och för att den företagna fastighetsregleringen
skall bli av beslående värde är det därför av synnerlig vikt, att det inom
socknen skapas arbetstillfällen och utkomstmöjligheter utanför det egentliga
jordbruket. Om så ej sker, kan man ej räkna med att befolkningen på
stödjordbruk och bostadslägenheter i längden stannar kvar i bygden. Olika
uppslag har övervägts för alt finna en lämplig kompletterande näring till
jordbruket, men man har därvid funnit att förutsättningar i regel saknas
för ny verksamhet inom området. Vidmakthållande och rationalisering av
fisket synes vara den enda framkomliga utvägen. En nödvändig förutsättning
härför är att en hamnanläggning kommer till stånd vid Hallshuk. I
denna fråga har 1944 års fiskehamnsulredning i sitt betänkande år 1947
bland annat framhållit, att en hamn vid Hallshuk är erforderlig ej endast
för de på platsen hemmahörande fiskarna, utan även som nödhamn för fiskare
på andra orter vid fiske i området kring Gotlands nordspets. Utredningen
förordar att en fiskehamn bygges på platsen. En hamn med slip skulle
även ge möjlighet till utvidgning av den båtbyggerirörelse, som för närvarande
bedrives i blygsam skala på platsen. Yrkeskunnigt folk finnes ännu
inom socknen såväl för fiske som för båtbyggeri.
Det är nu angeläget att frågan om att skapa lönsamma arbetstillfällen löses
snabbt. Jordbrukets rationalisering har redan framskridit långt. En stor
del av befolkningen utanför jordbruket har fått söka sig arbeten på stora
avstånd och de som fortfarande ägna sig åt fiske måste, när det gäller stora
fiskebåtar, använda fiskehamnen i Kappelhamn, dit avståndet är cirka 13
km landsvägen. Dessa personer torde inom en snar framtid flytta till sina
nya arbetsplatser, om ej arbetstillfällen snart kunna erbjudas inom hemsocknen.
I den föreliggande framställningen har hemställts att medel till hamnanläggningen
skulle förskotteras ur anslaget för jordbrukets rationalisering
till cless medel inom ordinarie fiskehamnsanslag blir disponibelt. Med hänsyn
till det stora värde, som en bärkraftig näringsgren vid sidan av jordbruket
skulle ha även för jordbruket i Halls socken, och då resultatet av
den genomförda jordbruksrationaliseringen kan äventyras om icke åtgärder
snarast kommer till utförande, har lantbruksstyrelsen intet att erinra
mot att medel förskottsvis må tagas i anspråk för en hamnanläggning i
1 Den 1 januari 1954 utgjorde siffran 192 personer.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
3
Hallshuk ur anslaget för jordbrukets rationalisering under förutsättning att
så låter sig göra och att medel ej nu kunna erhållas för ändamålet på annat
sätt.»
Av de skäl som sålunda anfördes har styrelsen icke heller nu nagot att
erinra mot att — om finansieringsfrågan ej kan lösas på annat sätt — medel
förskottsvis tages i anspråk för ifrågavarande hamnanläggning ur anslaget
för bidrag till jordbrukets rationalisering eller jordfonden. — Därvid
förutsättes givetvis, att ifrågavarande anläggningskostnad icke kommer
att slutligt stanna å nämnda anslag respektive fond. Styrelsen ifrågasätter
emellertid om icke — med hänsyn till nyss nämnda under senare år inträdda
förhållanden i bygden — en lämpligare lösning av finansieringsfrågan
är att en uppflyttning av Hallshuk i turordningen å fiskehamnsanslaget
företages.
I sitt den 1 mars 1954 dagtecknade yttrande har statskontoret anfört huvudsakligen
följande.
Hallshuks fiskehamn har av 1944 års fiskehamnsutredning (SOU 1947:
63) upptagits som nr 5 med hänsyn till angelägenhetsgraden. Därest fiskehamnsutredningens
förslag kommer att läggas till grund vid utbyggnaden
av fiskehamnar på Gotland, återstår enligt under hand inhämtade uppgifter
arbeten för omkring 700 000 kronor, innan fiskehamnen vid Hallshuk
kan komma i fråga. Av Hallshuks hamnförening u. p. a. gjord framställning
om iordningställande av fiskehamnen med anlitande av de anslag, som finnes
disponibla för jordbrukets rationalisering, har enligt beslut av Kungl.
Maj :t den 17 april 1953 ej föranlett någon åtgärd. Sistnämnda dag har
emellertid Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
företaga en översyn av 1944 års fiskehamnsutrednings förslag med avseende
å hamnföretagens angelägenhetsgrad m. m. och till Kungl. Maj :t inkomma
med redogörelse för resultatet av utredningen. Enligt statskontorets mening
bör frågan om utbyggnad av fiskehamnen i Hallshuk upptagas till prövning
först sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppdrag slutförts. Motionärernas
förslag, att medel för byggande av fiskehamnen skulle förskotteras
antingen ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering eller ur jordfonden,
torde ej stå i överensstämmelse med principerna för användningen
av sagda medel. Statskontoret föreslår därför, att föreliggande motioner
icke föranleder någon riksdagens åtgärd.
Utskottet. Av utredningen i ärendet framgår, att det med hänsyn till de
dåliga utkomstmöjligheterna inom Halls socken på norra Gotland visat sig
svårt att kvarhålla befolkningen på platsen. Som en framkomlig utväg för
att hindra en ytterligare avfolkning har i motionerna föreslagits, att ökade
möjligheter skapas för att bedriva fiske som en kompletterande näring till
jordbruket. Enligt motionärerna förutsätter detta, att en fiskehamn iordningställes
vid Hallshuks fiskeläge. I avvaktan på att medel härför anvisas
ur anslaget till byggande av fiskehamnar, avses det erforderliga beloppet
skola förskotteras antingen från jordbrukets rationaliseringsanslag eller ur
jordfonden.
Utskottet är ense med motionärerna om att förhållandena inom ifrågavarande
område påkallar åtgärder i någon form. Såsom lanlbruksstyielsen
framhållit skulle tillkomsten av ett bärkraftigt fiske i föreliggande fall vara
av stort värde även för jordbruket. Med hänsyn härtill och då resultatet
av den genomförda jordbruksrationaliseringcn inom socknen kan äventyras,
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 19.
om icke åtgärder vidtages så snart som möjligt, finner sig utskottet böra
biträda det i motionerna framlagda förslaget. Utskottet tillstyrker fördenskull
att — därest finansieringen icke kan genomföras på annat sätt —
medel skall få tagas i anspråk för ifrågavarande hamnanläggning ur anslaget
för bidrag till jordbrukets rationalisering eller ur jordfonden. Därvid
förutsätter utskottet emellertid, att medel, som sålunda förskotterats,
kommer att i sinom tid återföras till nämnda anslag respektive fond från
anslaget till byggande av fiskehamnar.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:380 och
11:404, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl.
Maj :t måtte vidtaga åtgärder i syfte att snarast möjliggöra
iordningställande av en fiskehamn vid Hallshuks fiskeläge,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att förskottera härför erforderliga
medel ur anslaget till bidrag till jordbrukets rationalisering
eller ur jordfonden.
Stockholm den 13 april 1954.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Näslund, Jon Jonsson, Bertil
Andersson, Sundberg*, Eskilsson, Nord, Franzén, Mossberger och Snygg;
samt
från andra kammaren: herrar Jacobson i Vilhelmina, Andersson i
Hyssna, Haeggblom, Antby, Utbult, Lindström, Svensson i Vä, Mårtensson*,
Arweson och Jönsson i Gärds Köpinge.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Mossberger och Jacobson i Vilhelmina, vilka ansett att utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 380 och
11:404, dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl.
Maj :t måtte vidtaga åtgärder i syfte att snarast möjliggöra
iordningställande av en fiskehamn vid Hallshuks fiskeläge,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att -— därest så anses påkallat
—förskottera härför erforderliga medel ur anslaget till bidrag
till jordbrukets rationalisering eller ur jordfonden.»