Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 11)66 (Utlåtande 1966:Ju17 - höst ju)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 11)66

Nr 17

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående
anläggningar för konsttorkning av vallfoder.

I en inom riksdagens andra kammare väckt, till jordbruksutskottet hänvisad
motion nr 744 av herrar Grebäck och Gustafsson i Kårby har hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam
prövning och förslag till åtgärder för att åstadkomma en ur teknisk,
ekonomisk och fysiologisk synpunkt riktig lösning av anläggningar för
konsltorkning av vallfoder.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.

över motionen har utskottet inhämtat yttranden från lantbrukshögskolan,
lantbruksstyrelsen, statens vatteninspektion, veterinärstyrelsen, jordbrukstekniska
institutet och Skaraborgs läns hushållningssällskap.

Styrelsen för lantbrukshögskolan påpekar i sitt remissutlåtande att den
svenska åkerarealen uppgår till ca 3 000 000 ha. Ungefär 40 % av denna
areal utnyttjas för vallodling och avkastningen av denna odling kan för
närvarande beräknas till ca 800 miljoner kronor. För landets jordbruk är
det, framhåller styrelsen, av synnerligen stor betydelse att vallgrödan kan
skördas och lagras på ett sådant sätt att den blir ett högvärdigt foder och
att förluster under skörd och lagring nedbringas. Hanteringen av grovfodret
är sålunda ett nyckelproblem i arbetet för en rationell utveckling av produktionskedjan
från vallen till avsaluprodukten mjölk och kött och frågan
om möjligheterna att använda konsttorkning av olika slag spelar där en
central roll. Styrelsen anför i övrigt följande.

Metoden för konsttorkning av vallfoder med het luft har förekommit i
vårt land sedan 1930-talet utan att dock användas i större utsträckning.
Ny teknisk apparatur och ändrade ekonomiska betingelser har emellertid
gjort denna form av konsttorkning alltmer aktuell som ett alternativ till
konventionell grovfoderkonservering. Vår kunskap om de fysiologiska utfodringsmässiga
och ekonomiska konsekvenserna av en mer utbredd användning
av en sålunda erhållen foderprodukt är emellertid begränsad och
utländska erfarenheter kan inte alltid och oreserverat tillämpas på svenska
förhållanden. Det är därför nödvändigt att vårt land har en egen försöksverksamhet
som kan läggas till grund för bedömning av detta konsttorkade
foder och det är viktigt att man så snabbt som möjligt får fram försöksresultat
för denna bedömning. Lantbrukshögskolan har börjat preliminära

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 17

Jordbruksutskottets utlåtande nr il år 1966

undersökningar i samarbete med Skaraborgs läns hushållningssällskap vid
dess torkanläggning på Viken, som uppfördes år 1965. Vissa orienterande utfodringsförsök
utförs också vid lantbrukshögskolans institution för husdjurens
utfodring och vård, dels i egna anläggningar, dels i privatägda besättningar,
huvudsakligen i Skåne. Vidare pågår tekniska och ekonomiska utredningar.
Problemets omfattning är emellertid sådant att det kräver mycket
stora försök omfattande såväl växtodling som utfodring, teknik och
ekonomi. Inom lantbrukshögskolan förbereds för närvarande ett omfattande
sådant försöksprojekt under ledning av högskolans samarbetskommitté
för grovfoderproduktion. Frågor rörande växtodling, skörd och hantering,
torkning, lagring, utfodring, byggnadstekniska anordningar, ekonomiska
analyser och organisation kommer därvid att upptas på programmet
och samordnas. Förutsättningen för att denna försöksverksamhet skall
kunna påbörjas vid lantbrukshögskolan är emellertid att en konsttorkningsanläggning
kan uppföras. En framställning härom har ingivits till Kungl.
Maj :t och enligt planerna skulle denna kunna uppföras redan innevarade
vår. Vidare krävs avsevärt större fiansiella försöksresurser än vad lantbruksliögskolan
för närvarande har till sitt förfogande. En väsentlig ökning
av högskolans försöksanslag är därför erforderlig om en mera omfattande
prövning av konsttorkning av val]foder skall kunna komma till stånd och
ge resultat av betydelse för svenskt jordbruk. Om högskolan får resurser att
genomföra en så planerad försöksverksamhet torde motionärernas intentioner
bli uppfyllda.

Lantbruksstijrelsen anser att motionen inte behöver föranleda någon åtgärd
med hänsyn till att ett samarbete redan pågår mellan olika institutioner
vid försök och utredningar beträffande anläggningar för konsttorkning av
vallfoder och styrelsen förutsätter att erforderliga medel anvisas för genomförande
av planerade projekt på ifrågavarande område. Lantbruksstvrelsen
anför vidare.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat kommer den försöksverksamhet
avseende såväl tekniska frågor i vid bemärkelse, då det gäller konsttorkning
av vallfoder, som fodrets utnyttjande till grovfoder att bedrivas skyndsamt.
Vidare har lantbrukshögskolan hos Kungl. Maj :t hemställt om medel för
uppförande av en grovfodertorkanläggning vid högskolan. Försöksverksamheten
på området har samordnats genom en av lantbrukshögskolans styrelse
tillsatt kommitté — samarbetskommittén för grovfoderproduktion —-som bevakar hela grovfoderproduktionsfrågan. I kommittén finns företrädare
för såväl teknik och ekonomi som för praktiskt jordbruk. Jordbrukstekniska
institutet bar ett flertal år arbetat med höberedningens fortsatta
mekanisering och ensilering, exempelvis studier över helmekaniserad höhantering
med s. k. hötorn, där grönfodret hackas och konsttorkas med kalluft.

Vid val mellan konsttorkning av vallfoder och ensilering måste naturligtvis
problemet med pressvattnets oskadliggörande tagas i beaktande. Frågan
bar närmare studerats av en särskild arbetsgrupp med företrädare för lantbrukshögskolan
och tekniska högskolan.

Såsom framgår av motionen följer lantbruksstyrelsen med uppmärksamhet
de försök som pågår på grovfoderhanteringens område. För att utreda
den inverkan en konsttorkningsanläggning kan ha på driftsinriktning och
ekonomiskt resultat vid de till en sådan anläggning anslutna brukningsenheterna
genomför lantbruksstyrelsen för närvarande en utredning därom

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 1966 15

för eu grupp jordbrukare i Skaraborgs län. Liknande utredningar torde
komina att göras på flera ställen i landet.

Statens vatteninspektion biträder motionens syfte med särskilt framhållande
av att den föreslagna utredningen bör, om den kommer till stånd, innefatta
konsttorkningens betydelse ur vattenvårdssynpunkt. Vatteninspektionen
har vidare anfört.

Pressafl från ensilage medför mycket svårartad vattenförorening. Skadeverkningarna
härav är desto mera kännbara som ensilageberedningen har
störst omfattning i slättbygder med små vattendrag. Efter omfattande undersökningar
är all expertis enig om att enda möjligheten att förhindra
sådan förorening är att innehålla ensilagevätskan på land. Detta kan såvitt
nu är känt ske enligt någon av följande metoder, nämligen dels genom
spridning på mark, eventuellt i blandning med urin och kreatursgödsel;
dels genom användning av ensilagemetod som icke medför uppkomst av
pressaft; dels genom konsttorkning av vallfoder för att i vart fall delvis
ersätta ensilage.

Vatteninspektionen har för sin del ingen sakkunskap om vilken metod
som ur jordbrukets synpunkt är lämpligast. Att döma av de många överläggningar
med representanter för myndigheter, forskningsinstitutioner och
organisationer på jordbrukets område, vari inspektionen deltagit, synes
samtliga metoder böra prövas; det förefaller icke heller vara uteslutet att
kombinationer av olika metoder kan ur både jordbruks- och vattenvårdssynpunkt
vara ändamålsenliga.

Såvitt vatteninspektionen kan bedöma torde dock metoden med spridning
av pressaft på mark vara det förfaringssätt som är bäst belyst ur olika
synpunkter. Undersökningarna rörande vätskeinnehållande ensilageberedning
och konsttorkning synes befinna sig på ett mera förberedande stadium.
Då behovet av åtgärder mot jordbrukets vattenförorening är trängande,
torde utspridning av förorenande vätska på mark i första hand få förordas
överallt där så skäligen kan krävas med hänsyn till kostnader och skyddsbehovets
angelägenhet.

Eu säkrare bedömning av olika förfaringssätts praktiska värde bl. a. ur
vattenvårdssynpunkt än som nu kan ske, är dock angelägen.

Statens vatteninspektion bär i ärendet infordrat yttrande från länsstyrelsens
i Malmöhus län Vattenvårdsgrupp, som tillstyrker att de i motionen
föreslagna åtgärderna kommer till stånd.

Veterinärstijrelsen anför i sitt remissutlåtande följande.

I det pågående rationaliseringsarbetet inom jordbruket har strävandena
att finna nya arbetsbesparande och samtidigt produktionshöjande foder
länge spelat en viktig roll. Ensilage, hömjöl och höpellets har därvid betecknats
som stora framsteg. Dessa fodertyper har emellertid småningom
visat sig behäftade med vissa brister. Användande av ensilage har icke varit
tillräckligt arbetskraftsbesparande och inläggningsmetodens känslighet även
för smärre avvikelser liar medfört skadeverkningar av olika slag såväl på
djuren som på mjölk, smör och ost. Hömjöl och pellets har bl. a. genom
sin alltför finfördelade konsistens orsakat nedsatta magfunktioner hos
nötkreatur och får med skador av ungefär samma art som de nyss nämnda.
Ej heller pellets har haft tillräckligt arbetsbesparande effekt, då det visat
sig nödvändigt att samtidigt utfodra med grovfoder.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 1966

För att komma ifrån skildrade missförhållanden har försök gjorts med
s. k. höbriketter eller hövåfflor. Briketter av rätt sammansättning skulle
möjliggöra automatisk utfodring utan samtidig utfodring med grovfoder.
Med material av lämplig struktur i briketterna skulle magarnas motoriska
funktioner ej rubbas, och digestionen fungera så att ingen negativ effekt
uppstod på bl. a. mjölk eller mjölkprodukter.

Uppenbarligen återstår många olösta problem av växtodlings-, teknisk
och veterinärmedicinsk natur att lösa i samband med brikettillverkningen.
De foderväxter som skall användas måste ha lämpligt näringsinnehåll och
lämplig torrsubstanshall. De måste ge hög och jämn skörd och vara lättskördade.
Brikettpressarna måste ge bättre pressning med mera bibehållen
struktur hos ingående material. Lämpliga maskiner för hantering och
transport av briketterna måste tas fram och försök göras att förbättra lagringsdugligheten.
Effekten på djurens hälsotillstånd, magarnas funktioner,
etc. av utfodring med briketter behöver slutligen studeras ytterligare ur
veterinärmedicinsk synpunkt, varvid erfarenheter bör framkomma, vilka
kan tjäna till ledning för växtodlare och tekniker i deras arbete.

Forskning i ämnet pågår på enstaka punkter och är planerad på andra.
Veterinärstyrelsen har bl. a. under hand inhämtat att medel ånyo begärts
hos jordbrukets forskningsråd för undersökning vid Skara veterinärinrättning
rörande lagringsduglighetcn sedan en tidigare ansökan icke kunnat
tillgodoses i tillräcklig omfattning av brist på medel. För att icke utfodringen
med briketter vid en snabb utbredning av användningen skall leda till
besvikelse för många djurägare som fallet ofta varit med ensilage, hömjöl
och höpellets är enligt veterinärstyrelsens uppfattning en skyndsam, utökad
forskning av nöden. Av det tidigare sagda är det uppenbart att denna
måste ske i form av ett teamarbete under medverkan av bl. a. veterinär expertis.
Erforderlig samordning av denna forskning synes förslagsvis böra
ske genom lantbrukshögskolans försökskollegium.

Jordbrukstekniska institutet tillstyrker att erforderliga medel ställs till
förfogande för de av lantbrukshögskolans samarbetskommitté för grovfoderproduktion
planerade undersökningarna över konsttorkning av vallfoder
och anför vidare.

Som framhållits i motionen, är konsttorkning av vallfoder en sedan lång
tid tillämpad metod för framställning främst av hömjöl avsett som vitaminrikt
lillsatsfoder. Enligt vad som är känt beredes i regel mindre än 1 %
av vallfodret i Europa och Amerika genom konsttorkning. Metoden har
dock fått något större användning i Schweiz beroende på att tillverkningen
av vissa ostsorter kan ske endast av mjölk producerad på gårdar med enbart
höutfodring.

Jämfört med andra konserveringsmctoder för vallfoder kännetecknas
konsttorkningen av att den är mycket mindre beroende av väderleken under
skörden och att kvaliteten på fodret blir högre. Skörden och hanteringen
bör också kunna mekaniseras mycket långt. Att konsttorkning trots de
nämnda fördelarna inte kommit till större användning än som ovan angivits,
och då endast för kraftfoder, har berott på att denna metod koslnadsmässigt
inte kunnat konkurrera med andra konserveringsmetoder. Utvecklingen
mot allt högre arbetskostnader och relativt sett lägre maskinkostnader
har emellertid medfört, att konsttorkningens konkurrensförmåga
efter hand ökat och framdeles sannolikt kommer att öka ännu mera. Jäm -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 är 1966

sides härmed har maskiner utvecklats för pellelering och brikettering av
den torkade produkten, vilket öppnat möjligheter för en långt driven mekanisering
av hanteringen fram till foderbordet.

Innan konsttorkningen kan komma till allmän användning lör framställning
av grovfoder, synes det emellertid vara nödvändigt att klarlägga vilken
struktur fodret måste ha vid utfodring till olika djurslag. Dessutom behöver
såväl torkar som briketteringsmaskiner utvecklas vidare för alt passa
för den grövre struktur på fodret som sannolikt är nödvändig. Med hänsyn
till de mycket stora investeringar som konsttorkningen kommer att medföra,
är det också av stor betydelse att utreda de ekonomiska förutsättningarna
för metodens tillämpning i stor skala.

Dylika undersökningar över konsttorkningsmetodens lämplighet ur teknisk,
ekonomisk och utfodringsmässig synpunkt planeras för närvarande av
Lantbrukshögskolans samarbetskommitté för grovfoderproduktion. Dessa
är avsedda att bedrivas av berörda institutioner vid högskolan och med
hjälp av den torkanläggning till vilken medel redan beviljats av Kungl. Maj :t.

Skaraborgs läns hushållningssällskap anser, i likhet med motionärerna,
att det är många problem förknippade med konsttorkning av vallfoder. En
intensiv forskning och försöksverksamhet torde därför bli nödvändig, framhåller
hushållningssällskapet, och det är önskvärt att denna kommer i gång
så snart som möjligt. Intresset från det praktiska jordbruket är mycket
stort och det är angeläget, alt snabbt nå det ökade vetande, som erfordras
innan man i större skala kan göra de betydande investeringar, som det här
skulle bli fråga om. Sällskapet påpekar vidare önskvärdheten av att den
försöksverksamhet, som kommer att bedrivas rörande utfodringssidan av
det aktuella problemet, sker i intimt samarbete med den veterinära försöksverksamheten.
En del av de problem, som här öppnar sig, har en övervägande
veterinär karaktär och den veterinära sakkunskapen bör härvid kunna bli
av stort värde.

Hushållningssällskapet anför vidare.

Skaraborgs läns hushållningssällskap har, såsom påpekats i motionen,
våren 1965 på sällskapets demonstrationsgård Viken uppfört en konsttorkningsanläggning
för vallfoder. I denna framställes — för första gången i
Sverige — ett konsttorkat hö av så grov struktur, att det bör kunna utgöra
huvudsakligt grovfoder vid mjölkproduktion. Mjölkkobesättningen på Viken,
f. n. omfattande närmare 100-talet mjölkande djur, har sedan den 1
juli 1965, d. v. s. under 8 månader utfodrats med sådant foder. Med ledning
av de erfarenheter, som härvid vunnits, anser sig utskottet kunna uttala,
att det synes vara möjligt att använda dylikt foder, kompletterat endast
med en mindre giva halm, såsom enbart grovfoder vid mjölkproduktion
och att härvid få en fullt godtagbar avkastning. Härmed öppnar sig otvivelaktigt
stora möjligheter för en betydande rationalisering av mjölkproduktionen
och en radikal nedskärning av utfodringsarbetet.

Sällskapet vill i detta sammanhang påpeka nödvändigheten av att försöksverksamheten
främst inriktas mot de delar av landet, där nötkreatursproduktionen
framdeles bedömes få sin största betydelse och som även kan anses
ha goda förutsättningar för produktion av konsttorkat vallfoder. I vårt
land får vallfodret på grund av föreliggande klimatiska skillnader en olik -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 1966

artad sammansättning och kvalitet i olika delar av landet. I västra Sverige
med dess relativt regniga och solfattiga somrar, får man stora vallskördar
med förhållandevis hög växttrådhalt. Vid ordinär höbärgning har den höga
växttrådhalten ansetts vara en olägenhet. Vid konsttorkning blir detta kanske
i stället en fördel, då det bör kunna ge ett ur struktursynpunkt bättre
foder. De resultat, som skulle erhållas från en försöksverksamhet, som helt
inriktades på foder, framställt inom de östra och mellersta delarna av Sverige
med deras torrare klimat och något kortare vegetationstid, blir icke
helt tillämpligt för södra och västra Götalands jordbruksbygder. Konsttorkningens
konkurrenskraft torde vara störst i södra Sverige med doss längre
vegetationstid. Konsttorkningsanläggningar är nämligen mycket kapitalkrävande.
Det är därför nödvändigt att hålla anläggningen i drift under så
lång lid som möjligt för att kunna fördela de fasta årliga kostnaderna på
största möjliga tillverkningskvantitet. En lång vegetationsperiod ger flera
driftstimmar och därmed en billigare vara, vilket är en klar fördel för Sydsverige.
Det är därför mycket, som talar för att denna önskvärda försöksverksamhet
i första hand bör förläggas till Götalands södra och västra jordbruksbygder.

Till i detta sammanhang angelägna åtgärderna hör allt, som kan bidraga
till att sänka drift- och anläggningskostnaderna vid de förhållandevis dyrbara
torkanläggningarna. En mycket betydande del av driftkostnaderna
utgöres av kostnader för erforderlig energi, d. v. s. för olja och elektricitet.
Dessa kostnader beräknas för en anläggning av den storlek, som finns på
försöksgården Viken, till 110 000 å 150 000 kr./år. På dessa driftförnödenheter
utgår energiskatt, som blir en väsentlig kostnadspost i sammanhanget.
Här gäller för övrigt det märkliga förhållandet, att torkanläggningar av
denna typ, som tillverkar luzernmjöl för affärsmässig försäljning, kan erhålla
restitution på en del av skatten på brännoljan, medan sådan restitution
ej kan erhållas, då man i torkanläggningen tillverkar höbriketter av ordinära
klövergräsgrödor.

Av anläggningskostnaderna utgöres ca 350 000 kr. av kostnader för torkoch
pressanläggningarna, vilka måste importeras. För dessa anläggningsdetaljer
utgår därför tull, som i den mån anläggningen, såsom vid Viken,
kommer från EFTA-området, utgår med 10%. Då anläggningen, såsom
vid Viken, helt utnyttjas för en produktion, som till huvudsaklig del användes
inom det närliggande jordbruket, borde det vara möjligt alt betrakta
anläggningarna som maskiner, vilka användes i jordbruket, vilket skulle
medföra en förmånligare behandling vid förtullningcn. Även detta synes
vara en fråga, som behöver ytterligare utredas.

Utskottet. I föreliggande motion hemställs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam prövning och förslag till åtgärder
för en ur teknisk, ekonomisk och fysiologisk synpunkt riktig lösning av
anläggningar för konsttorkning av vallfoder. Motionärerna betonar bl. a. den
samhällsekonomiska vikten av alt det blir klarlagt i vilken utsträckning
s. k. höbriketter kan användas som grovfoder. Frågans samband med strävandena
att komma till rätta med jordbrukets vattenföroreningsproblem
framhålls också.

Av remissutlåtandena över motionen framgår att samarbete redan pågår
mellan berörda myndigheter och institutioner vid försök och utredningar

Jordbruksutskottets utlåtande nr 17 år 1966

beträffande anläggningar för konsttorkning av vallfoder. I sammanhanget
torde vidare få erinras om att årets riksdag i anledning av proposition nr 105
angående ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1965/66 godkänt att i investeringsplanen för byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor m. in. upptas ett nybyggnadsprojekt, omfattande bl. a. torkanläggning
vid egendomen Kungsängen inom Ultunaområdet. Till inredning
och utrustning av nämnda torkanläggning anvisades därjämte ett reservationsanslag
av 700 000 kr. (JoU 15; rskr. 214).

Med hänsyn till bl. a. vad i ärendet anförts av berörda myndigheter och
organ anser sig utskottet kunna förutsätta att erforderliga åtgärder för att
lösa problemen i fråga om konsttorkning av vallfoder kommer att vidtas.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av den nu väckta
motionen torde därför icke vara påkallad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lämna motionen II: 744 utan åtgärd.

Stockholm den 22 november 1966

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Carl
Eskilsson, Hedström, Magnusson, Hermansson*, Augustsson, Gunnar Pettersson,
Isacson och Manne Olsson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, fru
.Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm, Nilsson i Lönsboda, Trana,
Johansson i Simrishamn, Dahlgren och Berndtsson.

Ej närvarande vid justeringen.