Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
9
Nr 12.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1941 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 31 januari 1941 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 59, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva,
l:o) att för betalning av vissa andelar av ett till reglering av Lyckebyån
mellan Emmaboda och Kyrkebys jon i Vissefjärda socken av Kalmar län
den 18 juni 1910 beviljat lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag
utgå ett belopp av 3,280 kronor;
2:o) att för täckande av vissa merkostnader vid Skorpetorp—Skrika dikningsföretag
av år 1929 i Fliseryds och Döderhults socknar av Kalmar län
må beviljas ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 1,860
kronor.
Beträffande utredningen i ärendena får utskottet, i den mån ej därför redogöres
nedan, hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
l:o.
Företag för reglering av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön i
Kalmar län.
Den 18 juni 1910 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden med
62,700 kronor till reglering av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön
i Vissefjärda socken av Kalmar län, varjämte Kungl. Majit fastställde
plan för arbetets utförande.
Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde genom utslag den 30 mars 1922 fördelningen
å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och ålade därvid följande
personer att årligen för vart och ett av åren 1921—1943 ävensom för
år 1944 erlägga, Gottfrid Jonsson såsom ägare av 8/25 mantal Emmabo ln 646
kronor 15 öre respektive 79 kronor 7 öre, Gustaf Carlsson såsom ägare av 8/s
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
mantal Grämnemåla l3 396 kronor 14 öre respektive 48 kronor 48 öre, J.
E. Nilsson såsom ägare av 3/s mantal Grämnemåla l2 184 kronor 81 öre
respektive 22 kronor 62 öre, Gottfrid Niklasson såsom ägare av Vs mantal
Bromboda l3 124 kronor 86 öre respektive 15 kronor 28 öre, Elof Svensson
såsom ägare av 732 mantal Bromboda l2 119 kronor 37 öre respektive 14
kronor 61 öre samt P. A. Johansson såsom ägare av 1U mantal Andersmåla
l3 65 kronor 37 öre respektive 8 kronor.
Genom beslut den 13 juli 1934 anvisade Kungl. Majit 3,000 kronor till
bestridande av kostnaderna för utredning rörande vattenavledningen från
Lyckebyåns övre vattenområde till och med Kyrkebysjön. I anledning härav
förordnade länsstyrelsen i Kalmar län den 29 januari 1935 lantbruksingenjören
E. Lindqvist att verkställa ifrågavarande utredningsuppdrag.
Kungl. Majit har, i avvaktan på slutförandet av vederbörlig utredning,
genom särskilda beslut dels den 17 november 1933 samt den 20 april och
15 juni 1934 beviljat uppskov till den 1 juli 1935 för vissa delägare i företaget,
däribland Gottfrid Jonsson och Gustaf Carlsson, med erläggande av
de annuitetsandelar, som för de ifrågavarande fastigheterna från och med
år 1933 förfallit eller förfölle till betalning å nämnda lån ävensom räntefrihet
under uppskovstiden å samma fastigheters andelar i den oguldna kapitalskulden,
dels ock den 19 november 1937 medgivit anstånd intill den 1
juli 1938 för Gottfrid Jonsson med erläggande av å åren 1933—1937 belöpande
annuiteter å ifrågavarande lån samt för Gustaf Carlsson, Elof Svensson,
Gottfrid Niklasson, Ernst Nilsson och Victor Nicklasson, den sistnämnde
såsom ägare till Andersmåla l3, med erläggande av å år 1937 belöpande
annuiteter å samma lån.
I en den 12 december 1936 dagtecknad skrift ha sist omförmälda sex
delägare i företaget hos Kungl. Majit anhållit om ytterligare anstånd med
betalningen av ifrågavarande lån. Sedan förut omförmäld utredning i oktober
1938 slutförts av lantbruksingenjören Lindqvist, lia nämnda delägare
i en till Kungl. Majit ställd skrift av den 17 oktober 1938 anhållit om avskrivning
av den del av lånet, som belöpte å deras fastigheter, samt, för den
händelse detta ej omedelbart kunde beviljas, anhållit om ytterligare anstånd
med erläggande av ifrågavarande annuiteter.
Den 3 november 1938 har Kungl. Majit efter att ha förklarat Sig vilja
framdeles meddela beslut i anledning av framställningen om avskrivning av
lån medgivit anstånd intill den 1 juli 1939 dels för Gottfrid Jonsson med erläggande
av å aren 1933—1938 belöpande annuiteter å ifrågavarande lån,
dels ock för Gustaf Carlsson, Elof Svensson, Gottfrid Niklasson, Ernst Nilsson
och Victor Nicklasson med erläggande av å åren 1937 och 1938 belöpande
annuiteter å samma lån.
I ärendet ha yttranden avgivits av torrläggningskommittén den 28 december
1938, av länsstyrelsen i Kalmar län den 12 juni 1940, av lantbruksstyrelsen
den 27 november 1940 samt av statskontoret den 3 januari 1941. Vid
länsstyrelsens utlåtande fanns fogat yttrande från lantbruksingenjören Lindqvist.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
11
Enligt den förut omförmälda av lantbruksingenjören Lindqvist verkställda
utredningen rörande Lyckebyån har den reglering av ån, för vars genomförande
ifrågavarande lån utgått, fungerat tillfredsställande till och med år
1923. Därefter har emellertid skörden å vidsträckta arealer ofta blivit antingen
helt förstörd eller betydligt minskad genom att an översvämmat närliggande
marker. Enligt vad som utretts ha ans flöden, som varit större
under de senare åren, förorsakats dels och huvudsakligen av ogynnsamma
nederbördsförhållanden, dels av under senare ar utförda torrläggningsföretag
inom Lyckebyåns vattenområde ovanför Emmaboda, dels av försummat
underhåll av den uppgrävda åsträckan mellan Emmabo och Kyrkebysjön,
dels genom ombyggande av landsvägstrumma med mindre genomgångsöppning
än den förutvarande, dels ock därav att de dimensioner å vattendraget
som föreskrivits vid 1906—1907 års syneförrättning varit väl små för att
kunna medgiva avbördande av de största vattenmängderna. De genom
flödena förorsakade översvämningarna hade därjämte givits ökad omfattning
genom den sättning av de ifrågavarande markerna som under årens
lopp skett efter åregleringens genomförande.
Lantbruksingenjören Lindqvist har i sitt yttrande över framställningen om
låneavskrivning framhållit, dels att icke all sökandena tillhörig mark, som
inginge i företaget, brukade översvämmas vid flöden, dels ock att den mark,
som då översvämmades, ej kunde sägas vara alldeles värdelös, utan att dess
nuvarande båtnad kunde, lågt räknat, anses uppgå till i medeltal J/5 av den
som beräknats vid förslagets upprättande. Den del av det oguldna lånet, för
vilken återbetalningsskyldighet åvilade dessa marker, syntes därför böra
minskas med 80 procent. Med hänsyn härtill har Lindqvist beräknat det
procenttal, efter vilket var och en av sökandenas kvarstående kapitalskuld
syntes böra minskas.
Lantbruksstyrelsen har anfört, att en nedskrivning torde böra ske av den
kapitalskuld å ifrågavarande lån, som återstode efter inbetalningen av samtliga
annuiteter till och med den senast, d. v. s. ar 1940, utdebiterade. En pa
dylikt sätt bestämd nedskrivning, beräknad efter de av Lindqvist föreslagna
procenttalen, mot vilka styrelsen icke funne anledning till erinran, belöpte
sig till i runt tal 3,280 kronor enligt följande inom lantbruksstyrelsen upprättade
tabell:
| Fastighet | Kapitalskuld | Föreslagen nedskrivning | |
| procent | kronor | ||
| Emmabo l71 | 1,875.45 | 78 | 1,462.85 |
| Grämnemåla l3 | 1,149.80 | 78 | 896.84 |
| » l2 | 523.81 | 78 | 408.57 |
| Bromboda l2 | 346.47 | 80 | 277.18 |
| » l3 | 362.41 | 66 | 239.19 |
|
|
|
| 3,284.68 |
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av vad i det föregående anförts torde framgå, alt båtnaden av företaget
för de ifrågavarande fastigheterna icke på långt när uppgått till vad vid
företagets igångsättande beräknats ävensom att den huvudsakliga anledningen
härtill varit ogynnsamma nederbördsförhållanden. Såsom lantbruksstyrelsen
framhållit skulle en reglering av Lyckebyån i enlighet med något av de
vid den senaste utredningen framlagda båda alternativen med säkerhet komma
att medföra väsentlig båtnad för därav beroende marker. Då det emellertid
är ovisst, när en ny reglering av ån kan komma att genomföras, finner
jag i likhet med lantbruksstyrelsen skäligt, att sökandena erhålla den lättnad
i återbetalningen av sina låneandelar, som kan vinnas genom att ett statsunderstöd
beviljas för åstadkommande av en avbetalning av förevarande lån
från odlingslånefonden. Vad angår storleken av sagda understöd ansluter jag
mig till styrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för ändamålet må från statens
avdikningsanslag utgå ett belopp av 3,280 kronor. Härtill synes emellertid
riksdagens medverkan böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör av lantbruksstyrelsen
ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å ifrågavarande
lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter.
Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens
medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets
användning.»
2:o.
Skorpetorp—Skrika dikningsföretag i Kalmar län.
Den 28 november 1932 beviljade Kungl. Majit Skorpetorp—Skrika dikningsföretag
av år 1929 i Fliseryds och Döderhults socknar av Kalmar län
dels statsbidrag från statens avdikningsanslag med 32,670 kronor och dels
lån från statens avdikningslånefond med 31,770 kronor, varjämte Kungl.
Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
Vid 1934 ars riksdag väckta motioner (1:267 och 11:470) om ytterligare
statsunderstöd till ifrågavarande företag avslogos av riksdagen (jordbr, utsk.
uti. nr 74). Vidare fann Kungl. Majit genom beslut den 21 februari 1936
en av företagets arbetsstyrelse gjord framställning om anslag av statsmedel
till ett belopp av 14,630 kronor för täckande av vissa kostnader, som företaget
genom skiljedom ålagts att utbetala till entreprenören, icke föranleda
någon Kungl. Majits vidare åtgärd.
I samband med avlatande till 1940 ars lagtima riksdag av förslag (se prop.
nr 100) om försäljning av lotten litt. N (Skorpetorps huvudgård) av kronoegendomen
Sandshult i Döderhults socken uppkom, bland annat till följd av
framställning i ämnet den 31 januari 1938 från företagets arbetsstyrelse,
ånyo frågan örn anvisande av ytterligare statsbidrag till företaget för täckande
av uppkomna merkostnader. Frågans lösning ansågs emellertid böra
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
13
anstå i avbidan på ytterligare utredning i saken. Genom beslut den 8 mars
1940 uppdrog Kungl. Maj:t åt lantbruksstyrelsen att verkställa sådan utredning
samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, som kunde föranledas
av densamma.
I skrivelse den 29 augusti 1940 har lantbruksstyrelsen framlagt utredning
och förslag i ämnet, över skrivelsen, vid vilken fogats yttranden av lantbruksingenjören
E. Lindqvist samt länsstyrelsen i Kalmar län, ha infordrade
utlåtanden avgivits den 4 oktober 1940 av domänstyrelsen och den 25 oktober
1940 av statskontoret.
Av tillgängliga handlingar inhämtas: Enligt den fastställda arbetsplanen
beräknades båtnaden av företaget till 65,336 kronor 40 öre och kostnaden för
arbetets genomförande till 66,882 kronor 34 öre. Genom flera omständigheter
ha de slutliga kostnaderna för företaget kommit att stiga till 92,929
kronor 56 öre, därav 2,349 kronor 24 öre utgöra kostnad för syneförrättningen
och därmed jämförliga utgifter.
Enär kronan såsom ägare till förenämnda, i företaget ingående fastigheten
Skorpetorps huvudgård (Skorpetorp l1), i det följande benämnd kronoegendomen,
icke sökt företaget och ej heller förenat sig med sökandena eliel
eljest blivit likställd med sökande, är enligt bestämmelserna i 7 kap. 27 §
vattenlagen kronan icke skyldig att för kronoegendomen vidkännas större
bidrag till kostnaden för företaget än som svarar mot värdet å den båtnad,
dess mark därigenom beredes. Däremot är kronan jämlikt bestämmelserna
i 10 kap. 80 § vattenlagen skyldig vidkännas å kronoegendomen belöpande
andel av förrättningskostnaden. Vid syneförrättningen rörande företaget har
genom torrläggningen uppkommande båtnad a mark tillhörande kronoegendomen
Skorpetorp uppskattats till ett värde av 38,696 kronor 20 öre. Kronoegendomens
andel i kostnaden för dikningen skall salunda begränsas till
nämnda belopp. I förrättningskostnaderna skall kronoegendomen enligt vid
syneförrättningen upprättad kostnadsfördelningslängd deltaga med 59.208
1,390 kronor 94 öre, och kronoegendomens sammanlagda kostnad för företaget
uppgår till (38,696: 20 + 1,390:94 =) 40,087 kronor 14 öre.
Av övriga delägare i företaget lia icke heller ägarna till fastigheterna
Hälleforshult l1 och Skorpetorp 1° sökt företaget. Efter begränsning av
sistnämnda båda fastigheters kostnader för dikningen till deras båtnadsvärden
och med inräkning av fastigheternas andelar i förrättningskostnaderna
enligt de delaktighetstal, som finnas angivna i den i synehandlingarna intagna
kostnadsfördelningslängden, komma pa sagda fastigheter belöpande
kostnader för företaget att utgöra för Hälleforshult l1 8,949 kronor 74 öre
samt för Skorpetorp 1° 206 kronor 18 öre eller sammanlagt 9,155 kronor
92 öre.
Återstående kostnader eller [92,929:56 — (40,087:14 + 9,155:92) =]
43,686 kronor 50 öre lia övriga delägare i företaget att gälda. Enligt före
-
procent. Dess andel i nämnda kostnad utgör sålunda
59.208 x 2,349: 24
100
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
nämnda kostnadsfördelningslängd hade deras kostnader vid arbetsplanens
fastställande beräknats till 27.269 procent av 66,882 kronor 34 öre eller till
18,238 kronor 15 öre. Företaget har sålunda för nämnda delägare medfört en
kostnadsökning av (43,686: 50 — 18,238: 15 =) 25,448 kronor 35 öre eller
med omkring 140 procent av den för deras fastigheter ursprungligen beräknade
kostnaden.
I sin förenämnda skrivelse den 29 augusti 1940 har lantbruksstyrelsen
anfört, att av de åtta fastigheter som, när kronoegendomen samt Hälleforshult
l1 och Skorpetorp 1° frånräknades, hade att gälda den uppkomna merkostnaden
tillhörde fyra — nämligen lägenheterna Skorpetorp l4, l7, l8 och
l12 — personer som, enligt vad som framginge av utredningen i ärendet, befunne
sig i svag ekonomisk ställning. Med hänsyn till de särskilda omständigheter,
som vore förknippade med ifrågavarande företag, syntes rimligt
att på nämnda lägenheter belöpande andelar i den uppkomna merkostnaden
bestredes av statsmedel. Sistnämnda andelar belöpte sig till i runt tal
1,860 kronor enligt följande inom styrelsen upprättade tabell:
Lägenhet Skorpetorp » » » | l1 ......... 17 ......... 18 ......... I12......... | Procent | Merkostnad kronor 278: 66 |
|
| Summa 7.328 | 1,864: 85. |
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»I samband med avlåtande till fjolårets lagtima riksdag av förslag om försäljning
av Skorpetorps huvudgård under kronoegendomen Sandshult förklarade
jag mig icke vara beredd att då taga ståndpunkt till frågan, huruvida
ytterligare statsbidrag borde utgå till ifrågavarande torrläggningsföretag
för täckande av vissa vid företagets utförande uppkomna merkostnader.
Jag ansåg sålunda ytterligare utredning erforderlig rörande företagets verkningar
på delägarnas ekonomiska ställning samt rörande storleken av den
båtnad, som genom företagets utförande verkligen uppkommit för kronoegendomen.
Dylik utredning har numera, såsom framgår av vad förut anförts,
förebragts av lantbruksstyrelsen. Med hänsyn till vad vid utredningen
framkommit finner jag mig böra biträda det av lantbruksstyrelsen framlagda
och av såväl domänstyrelsen som statskontoret tillstyrkta förslaget. Såsom
lantbruksstyrelsen framhållit synes det nämligen, med beaktande av de särskilda
omständigheter som orsakat den avsevärda kostnadsökningen för
företaget, vara rimligt, att de andelar av den uppkomna merkostnaden som
belöpa på fastigheter, vilkas ägare ha en relativt svag ekonomisk ställning,
täckas av statsmedel. Jag förordar alltså, att från statens avdikningsanslag
anvisas ytterligare statsbidrag till företaget med 1,860 kronor för
bestridande av merkostnaderna för de av lantbruksstyrelsen angivna fyra
smärre lägenheterna, vilkas ägare icke torde äga möjligheter att av egna me
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 12.
15
del gälda sagda merkostnader. Härtill bör emellertid riksdagens samtycke
inhämtas. Omförmälda belopp torde icke böra inräknas i det belopp, som
enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser
för avdikningsanslagets användning.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställ- Utskottet.
ningar och hemställer alltså,
att riksdagen medgiver,
l:o) att för betalning av vissa andelar av ett till reglering
av Lyckebyån mellan Emmaboda och Kyrkebysjön i Vissefjärda
socken av Kalmar län den 18 juni 1910 beviljat lan
från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag utgå
ett belopp av 3,280 kronor;
2:o) att för täckande av vissa merkostnader vid Skorpetorp—Skrika
dikningsföretag av år 1929 i Fliseryds och Döderhults
socknar av Kalmar län må beviljas ytterligare statsbidrag
från statens avdikningsanslag med 1,860 kronor.
Stockholm den 6 mars 1941.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtande nr 10.