Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962 (Utlåtande 1962:Ju11 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Nr 11

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av de fiskesakkunniga organen i vattenmål,
m. m., jämte i ämnena väckta motioner.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
(p. 131—134) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1962/63 till Fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen: Avlöningar och
Omkostnader samt till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar och Omkostnader anvisa förslagsanslag av respektive
1 491 000 kr., 580 000 kr., 637 000 kr. och 201 000 kr.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln vidare
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnena,
för budgetåret 1962/63 beräkna till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet ett reservationsanslag
av 1 000 kr. (p. 135), till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar och Omkostnader
förslagsanslag av 255 000 respektive 27 000 kr. (p. 136 och 137) samt
till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt
ett anslag av 785 000 kr. (p. 144).

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 16 februari 1962 dagtecknad proposition,
nr 48, vilken hänskjutits till jordbruksutskottet, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att dels godkänna i propositionen framlagda förslag
rörande omorganisation av de fiskesakkunniga organen i vattenmål,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för undersökningar
inom fiskeriorganisationen i enlighet med vad som föreslagits i
propositionen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att företaga de ändringar i
personalförteckningarna för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
fiskeristyrelsen och vatteninspektionen samt för fiskeriintendenter m. m.,
som föranledes av i propositionen framlagda förslag, dels fastställa viss
angiven avlöningsstat för fiskeriintendenter m. m., att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1962/63, dels oek å riksstaten för budgetåret 1962/
63 under nionde huvudtiteln anvisa till Undersökningar inom fiskeriorganisationen,
till Fiskeriintendenter in. m.: Avlöningar och Omkostnader förslagsanslag
av respektive 1 000 kr., 260 000 kr. och 27 000 kr. samt till
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt ett
anslag av 970 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 10 samt. Nr 11

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

1) 1:188 av herrar Ringaby och Arvidson, och 11:230 av herr Hedin m. fl.,
i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära sådan komplettering av 20 § i instruktionen
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion att enskilda berättigas
att få undersökningar och utredningar verkställda i fråga om vattenföroreningar;
och

2) 1:574 av herr Isacson, likalydande med 11:678 av herr Hedin, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att organisationen för mellersta och
södra fiskeriintendentsdistrikten samt västerhavets och österhavets distrikt
icke nu måtte fastställas av riksdagen utan göras till föremål för ny utredning,
varvid i motionerna framförda synpunkter bör beaktas.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner torde utskottet
få hänvisa till motionerna 11:230 och 1:574.

över motionerna 1:188 och 11:230 har gemensamt utlåtande avgivits av
fiskeristyrelsen och statens vatteninspektion.

I. Propositionen nr 48 angående omorganisation av de
fiskesakkunniga organen i vattenmål, m. m.

I propositionen har lämnats en redogörelse för dels ett av särskilt tillkallad
sakkunnig den 29 juni 1961 överlämnat betänkande med förslag
rörande organisationen av de fiskesakkunniga organen i vattenmål, m. m.,
jämte en av statens organisationsnämnd upprättad promemoria angående
nämndens samråd med den sakkunnige (s. 3—33), dels Ock däröver avgivna
remissyttranden och i anledning av betänkandet inkommen skrift i ämnet
(s. 34—45). Utskottet tillåter sig i fråga om nyssnämnda avsnitt hänvisa
till propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

”Fiskeutredningar i vattenmål — frånsett föroreningsmål enligt kapitel 8
vattenlagen — samt fiskeutredningar såsom förberedelse till sådana mål
utförs av särskilda av vattendomstolarna förordnade sakkunniga. Sådana
sakkunniguppdrag lämnas i regel antingen till fiskeristyrelsens sötvattenslaboratorium
eller till de i statens lokala fiskeriadministration ingående
fiskeriintendenterna. Vid laboratoriet finns, såsom närmare framgår av
den föregående redogörelsen, ett sekretariat samt en forsknings- och en
utredningsavdelning. Fiskeutredningarna utförs i huvudsak inom den sistnämnda
avdelningen. Som biträde åt fiskeriintendenterna i övre och nedre
norra distrikten har vidare för fiskeutredningar i vattenmål avdelats viss
personal från sötvattenslaboratoriets personalstat. Kostnaderna för laboratoriets
forsknings- och undersökningsverksamhet i samband med vatten -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

mål bestrids helt med avgifter, som fiskeristyrelsen för varje budgetår påför
intressenterna i de mål, varmed laboratoriet har befattning. De uppdrag
fiskeriintendenterna fullgör i vattenmål är tjänsteåligganden, för vilka de
inte är berättigade att uppbära särskild gottgörelse. Däremot uppbär statsverket
av vederbörande företagare ersättning enligt en särskild taxa för
uppdrag, som föranleder undersökning på platsen, ävensom för vissa undersökningar
i samband med förberedelse för vattenbyggnadsföretag. Ersättningarna
för sötvattenslaboratoriets verksamhet i vattenmål tas till uppbörd
på ett för ändamålet på riksstaten upptaget reservationsanslag, till
vilket årligen anvisas endast ett formellt belopp av 1 000 kr. De ersättningar,
som inflyter för uppdrag, som utförs av fiskeriintendenterna, upptas
som särskilda uppbördsmedel under intendenternas avlönings- och omkostnadsanslag.

Huvudprincipen för fördelningen av sakkunniguppdragen mellan fiskeriintendenterna
å ena och sötvattenslaboratoriet å andra sidan kan för närvarande
sägas vara, att laboratoriet får hand om utredningar rörande det
enskilda fiskeintresset i de stora sjöregleringsmålen och intendenterna utredningar
i övriga mål om byggande i vatten. Vid skilda tillfällen har framhållits
såväl från de fiskesakkunniga organens egen sida som från domstolar
och andra myndigheter, som är beroende av biträde av dessa organ,
att den nuvarande dubbelorganisationen på området inte är rationell. Vidare
har både fiskeriintendenternas och sötvattenslaboratoriets arbetsbörda tilltagit
starkt under senare år på grund av den ökade vattenkraftsutbyggnaden.
Mot bakgrunden av bland annat dessa förhållanden har en allsidig
översyn av organisationen av de fiskesakkunniga organen i vattenmål,
in. m., företagits genom en särskilt tillkallad sakkunnig.

Utredningsmannen har undersökt olika möjligheter att effektivisera de
fiskesakkunnigas arbete. Undersökningarna har i första hand resulterat i
att man bör lägga hela denna verksamhet antingen på intendentsorganisationen
eller på sötvattenslaboratoriet. Med hänsyn bland annat till intendentsorganisationens
bättre kontakt med arbetsfältet samt det växande behovet
av samordning mellan undersökningsverksamheten, den lokala fiskevården
och den alltmera betydelsefulla tillsynen över verkställigheten av
fiskekompenserande åtgärder m. in. enligt de domar, som meddelats i
vattenmål, har utredningsmannen ansett sig böra förorda, att all utredningsverksamhet
rörande fiskeskador koncentreras till denna organisation,
som samtidigt bör utbyggas för ändamålet. För alternativet att låta
utredningarna helt omhänderhas av sötvattenslaboratoriet talar enligt den
sakkunnige visserligen kravet på samverkan mellan forskning och undersökningsverksamhet,
men detta skäl minskar enligt hans förmenande i
styrka, allteftersom möjligheter till schablonberäkning av fiskeskador framkommer.

I anslutning härtill föreslår den sakkunnige, att utredningsavdelningen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

och sekretariatet vid sötvattenslaboratoriet upplöses. Tjänsterna vid utredningsavdelningen
bör därvid i princip överföras till intendentsorganisationen.
Emellertid bör befattningen som föreståndare och laborator vid avdelningen
indras. I fråga om de till sekretariatet hörande tjänsterna föreslås,
att tjänsten som förste byråsekreterare överförs till fiskeristyrelsen, medan
tjänsterna för eu kansliskrivare, ett av kanslibiträdena och en expeditionsvakt
överflyttas till forskningsavdelningen. De återstående tjänsterna inom
sekretariatet för en kontorist, ett av kanslibiträdena och en biträdande vaktmästare
förutsätts bli indragna.

Enligt utredningsmannens förslag skall fiskeriintendentsorganisationen
förstärkas genom att dels nyssnämnda tjänster vid sötvattenslaboratoriets
utredningsavdelning överförs, dels ett mindre antal nya tjänster inrättas.
Utbyggnaden föreslås omfatta de tre nordligaste intendentsdistrikten. Inom
dessa redan befintliga, på sötvattenslaboratoriets stat uppförda tjänster bör
samtidigt ombildas eller indras. Totalt bör sakkunnigorganisationen enligt
förslaget förstärkas med tre biologer -— varav två alternativt statistiker —
samt en förste fiskmästare. Utbyggnaden avses komma även de båda södra
fiskeriintendentsdistrikten för sötvattensfisket till godo. Den sakkunnige
förordar nämligen, att utredningspersonalen i mellersta distriktet skall betjäna
också dessa båda distrikt.

Utredningsmannen lämnar också vissa allmänna rekommendationer rörande
arbetsfördelningen m. m. mellan sökande i vattenmål och de fiskesakkunniga
organen samt föreslår vissa ändringar i rutinen vid kontakter
mellan vattendomstolarna och fiskeristyrelsen rörande förordnanden om
undersökning av i vad mån det allmänna fiskeintresset berörs av vattenbyggnadsföretag.
Enligt den sakkunniges förslag bör vidare i den för statens
lokala fiskeriadministration gällande instruktionen intas föreskrifter
bland annat om skyldighet för fiskeriintendent att fortlöpande hålla fiskeristyrelsen
underrättad om viktigare frågor, som yppas i samband med undersökningsverksamheten,
samt om skyldighet att i frågor av allmän betydelse
eller större vikt samråda med styrelsen.

I fråga om finansieringen av utredningsorganisationen förordar den sakkunnige,
att nuvarande ordning i stort sett bibehålls. Med hänsyn till kostnadsstegringar
under senare år föreslås emellertid en höjning av timersättningen
enligt intendentstaxan från 33 till 41 kr.

I allt väsentligt anser jag mig böra förorda den sakkunniges förslag till
omorganisation av de fiskesakkunniga organen i vattenmål, in. m. I likhet
med den helt övervägande delen av remissorganen vill jag sålunda tillstyrka,
att fiskeutredningar i vattenmål i fortsättningen i princip enbart
utförs inom fiskeriintendentsorganisationen, som för detta ändamål utbyggs,
samtidigt som sötvattenslaboratoriets utredningsavdelning och sekretariat
upplöses. För min del anser jag, att bland annat kravet på samordning
av den allmänna fiskevården och den speciella fiskevård, som be -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

tingas av vattenbyggandet, talar starkt för att utredningsverksamheten förläggs
till intendentsorganisationen. Härtill kommer att fiskeriintendenternas
närhet till arbetsfältet och goda kännedom om lokala fiskeförhållanden
bör medföra, att fiskeundersökningarna genomförs snabbare än vad
som är möjligt för eu central utredningsorganisation. Det är vidare givetvis
angeläget, att undersökningarna särskilt vad gäller skadorna på det enskilda
fisket omfattas av befolkningens förtroende. Såsom vattenöverdomstolen
framhållit i sitt remissyttrande torde denna synpunkt bäst tillgodoses om
fiskeutredningarna i vattenmål förläggs till intendentsorganisationen. Som
främsta skäl för eu central utredningsorganisation har åberopats behovet
av ett nära samband mellan utredningsverksamheten och den biologiska
forskningen på området. Detta behov har dock såsom påpekats såväl av
utredningsmannen som i flera av remissyttrandena inte längre den betydelse,
att det är motiverat med ett organisatoriskt och lokalmässigt samband
mellan de båda verksamhetsgrenarna på det sätt som nu är fallet
inom sötvattenslaboratoriet. Det är emellertid enligt min mening viktigt,
att även i fortsättningen ett nära samarbete sker mellan dem, som arbetar
med forskningen inom laboratoriet, och dem, som sysslar med undersökningsverksamhet
inom intendentsdistrikten. Kontinuiteten i detta samarbete,
som givetvis bör la sikte på såväl ett utbyte av erfarenheter och synpunkter
rörande olika aktuella fiskeundersökningar i vattenmål som generella
förbättringar i metoderna för att genomföra sådana undersökningar,
finner jag böra upprätthållas och befordras genom att fiskeristyrelsen anordnar
regelbundna konferenser med företrädare för styrelsen och dess
sötvaltenslaboratorium, sakkunnigorganen samt vattendomstolarna som deltagare.
Jag torde i detta sammanhang få erinra om att enligt instruktionen
för fiskeristyrelsen denna har att offentliggöra resultaten av undersökningar
och försök på fiskets område, som utförs vid bland annat styrelsens
sötvattenslaboratorium. Utredningspersonalen vid sakkunnigorganen
har sålunda även genom denna anordning möjlighet att tillgodogöra sig de
rön, som framkommer vid forskningsarbetet inom sötvattenslaboratoriet.

Genom att koncentrera utredningsverksamheten till intendentsorganisationen
kan sakkunnigorganen väntas få möjlighet att bedriva sin verksamhet
mera rationellt och i snabbare takt än hittills. Såsom utredningsmannen
visat föreligger emellertid för närvarande eu betydande arbetsbalans, vilken
tillsammans med den ökning av fiskeutredningarna, som kan beräknas bli
följden av den fortsatta utbyggnaden av vattenkraften, nödvändiggör även
en viss förstärkning av sakkunnigorganen. Mot utredningsmannens förslag
till ny personalorganisation i de tre norra intendentsdistrikten, vilken närmare
redovisats i det föregående, har jag i huvudsak intet alt erinra. Enligt
min mening bör det emellertid i mellersta liksom i övre och nedre norra
intendentsdistrikten föreligga möjlighet att anställa en befattningshavare
med statistisk eller administrativ utbildning. Vidare synes i det nedre norra

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

intendentsdistriktet böra inrättas en biträdestjänst för kontorsgöromål utöver
vad den sakkunnige förordat.

Såsom utredningsmannen föreslagit bör fiskeriintendenterna och dem underlydande
personal i övre norra och nedre norra distrikten liksom hittills
stationeras i Lulea respektive Härnösand. Vad gäller intendenten i
mellersta distriktet, vilken för närvarande är placerad i Lidingö, anser jag
i likhet med lokaliseringsutredningen för statlig verksamhet, att denne och
honom underlydande personal bör stationeras i Gävle. Härför talar enligt
min mening bland annat den geografiska utbredningen av det mellersta
distriktet och vattenregleringsföretagens belägenhet inom detta. Frågan om
stationeringsorter för övriga fiskeriintendenter liksom det i vissa remissyttranden
väckta spörsmålet om ändrad gränsdragning mellan de olika intendentsdistrikten
finner jag inte anledning att uppta till prövning i detta
sammanhang.

Efter den av mig förordade omorganisationen bör således tills vidare
under ledning av fiskeriintendenten i övre norra distriktet i Luleå tjänstgöra
följande personal, nämligen en biträdande fiskeriintendent, två förste
fiskeriinspektörer, en förste aktuarie, fyra personer med fiskmästarutbildning
och tva biträden för kontorsgöromål. I nedre norra distriktet i Härnösand
bör den personal, som underställs fiskeriintendenten, omfatta en biträdande
fiskeriintendent, fyra förste fiskeriinspektörer, varav en alternativt
förste aktuarie, sju personer med fiskmästarutbildning och tre biträden för
kontorsgöromål, medan i mellersta distriktet i Gävle fiskeriintendentens personal
bör bestå av två förste fiskeriinspektörer, varav en alternativt förste
aktuarie, två personer med fiskmästarutbildning och ett biträde för kontorsgöromål.

Personalen i mellersta fiskeriintendentsdistriktet bör i enlighet med den
sakkunniges förslag jämväl biträda fiskeriintendenterna i övre och nedre
södra intendentsdistrikten. Fördelningen av personalen på olika intendentsdistrikt
bör givetvis kunna omprövas av Kungl. Maj:t i anslutning till de
förskjutningar i arbetsbelastningen, som kan förväntas komma att inträffa.
Jag förutsätter vidare att, utöver vad nu föreslagits, liksom hittills möjlighet
skall föreligga att anställa tillfällig personal för att kunna genomföra
erforderliga fiskeutredningar i vattenmål. För att elastiskt kunna tillgodose
intendenternas behov av dylik arbetskraft bör enligt min mening Kungl.
Maj:t äga vidta ändringar under löpande budgetår i den för ifrågavarande
undersökningar upprättade staten.

Utredningsmannens förslag att vid upplösningen av sötvattenslaboratoriets
utredningsavdelning i princip överföra de till denna knutna tjänsterna
till intendentsorganisationen föranleder ingen erinran från min sida. Ej
heller har jag något att invända mot att tjänsten som föreståndare för och
laborator vid avdelningen indras. Vad gäller sekretariatet bör enligt min
mening tjänsterna för en kansliskrivare, ett av kanslibiträdena och en bi -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

trädande vaktmästare indras, medan tjänsterna för en kontorist, ett av
kanslibiträdena och eu expeditionsvakt bör överföras till forskningsavdelningen.
Å andra sidan bör inrättas eu tjänst som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång för i främsta rummet skötsel av den för sötvattenslaboratoriet
och statens vatteninspektion gemensamma telefonväxeln. Som förut
nämnts har utredningsmannen föreslagit, att tjänsten som förste byråsekreterare
i lönegrad Ao 21 skall överföras till fiskeristyrelsen. I likhet
med vissa av remissorganen anser jag emellertid, att denna tjänst bör
överföras till det mellersta intendentsdistriktet. En av de vid detta distrikt
till inrättande föreslagna tjänsterna som förste fiskeriinspektör, alternativt
förste aktuarie, bör därvid hållas vakant, så länge förste byråsekreterartjänsten
uppehålls av nuvarande ordinarie innehavaren. Den samordningsoch
initiativverksamhet beträffande fiskeutredningama, som fiskeristyrelsen
enligt den sakkunniges förslag bör handha efter omorganisationen,
synes enligt min mening i erforderlig omfattning kunna fullgöras av styrelsen
utan någon särskild personalförstärkning.

Sötvattenslaboratoriets personal kommer efter omorganisationen av de
fiskesakkunniga organen sålunda att bestå av en laborator och föreståndare,
eu laborator, en person med fiskmästarutbildning, två institutionsbiträden,
ett biträde för kontorsgöromål och en expeditionsvakt, vilka skall
avlönas av medel, som anvisas över ordinarie driftbudgetanslag, samt två
laboratorer, fem institutionsbiträden och två biträden för kontorsgöromål,
vilka skall avlönas av medel, som uppbärs av intressenterna i vattenmål.

Med hänsyn till vad fiskeriintendenten i övre norra distriktet anfört angående
biträdespersonal för fjälläsning anser jag, att det bör åligga fiskeristyrelsen
att tillse, att sötvattenslaboratoriet med förtursrätt utför det fjällläsningsarbete
m. m., som erfordras för fiskeriintendenternas utredningar
i vattenmål.

Det bör i detta sammanhang erinras om att utredningsmannen inte närmare
behandlat frågan om forskningen på fiskets område. Det är emellertid
min avsikt att senare denna dag hemställa om Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla eu sakkunnig för att verkställa utredning rörande organisationen
av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. m.

Utredningsmannen har föreslagit, att de tjänster, som i samband med
omorganisationen överförs till fiskeriintendentsorganisationen, liksom de
föreslagna nya tjänsterna vid organisationen skall inrättas som extra ordnarie
med hänsyn till att utredningsverksamheten under i vart fall de närmaste
tre decennierna totalt sett inte beräknas komma att minska. Mot den
sakkunniges förslag i denna del har jag intet att erinra.

Beträffande löneställningen för befattningshavarna inom den nya utredningsorganisationen
vill jag föreslå följande. Fiskeriintendenterna i de tre
nordligaste distrikten bör uppflyttas från nuvarande lönegrad Ao 26 till
Bo 1. De två nya tjänsterna som biträdande fiskeriintendent, för vilka i

8 Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

princip bör tillämpas samma kompetenskrav som för fiskeriintendent,
bör placeras i lönegrad Ae 25. Befattningarna som förste fiskeriinspektör
respektive förste aktuarie bör inrättas i lönegrad Ae 23. För att kunna
erhålla tjänst som förste fiskeriinspektör bör sökande fullgöra den provtjänstgöring,
som fiskeristyrelsen kan finna skäl föreskriva. För fiskmästarpersonalen,
som för närvarande innehar tjänster i lönegrad A 13
respektive A 15, bör inrättas tjänster i lönegrad A 15 respektive A 17. Samtidigt
bör tjänstebenämningarna fiskmästare och förste fiskmästare ersättas
med titeln fiskerikonsulent. Vad gäller fördelningen av fiskerikonsulentema
i olika lönegrader pa skilda intendentsdistrikt anser jag mig böra
föreslå, att övre norra distriktet tills vidare tilldelas två tjänster i lönegrad
Ae 17 och två i lönegrad Ae 15, nedre norra distriktet två tjänster i lönegrad
Ae 17 och fem i lönegrad Ae 15. Beträffande biträdespersonalen
för kontorsgöromål föreslår jag, att övre norra distriktet erhåller en tjänst
som kontorist i lönegrad Ae 9 och en tjänst som kontorsbiträde i reglerad
befordringsgång, nedre norra distriktet en tjänst som kontorist i lönegrad
Ae 9 och två tjänster som kontorsbiträden i reglerad befordringsgång samt
mellersta distriktet en tjänst som kanslibiträde i lönegrad Ae 7. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med förskjutningar i arbetsbelastningen
ompröva fördelningen av personalen på olika intendentsdistrikt.

I anslutning till det av mig nu framlagda organisationsförslaget är jag
beredd att förorda löneförbättringar även för vissa befattningshavare
inom fiskeriväsendet i övrigt. De förordade lönegradsuppflyttningarna,
vilka samtliga bör gälla från och med den 1 juli 1962, har varit föremål
för överläggningar mellan företrädare för civil- och jordbruksdepartementen
samt vederbörande personalorganisationer och därvid godtagits av organisationerna.
Tablå över den vid överläggningarna överenskomna lönegradsplaceringen
beträffande vissa tjänster inom fiskeriväsendet m. m. redovisas
i särskild, härvid fogad bilaga.

Den sakkunniges förslag att kostnaderna för de fiskesakkunniga organen
i vattenmål även i fortsättningen skall bestridas på i princip samma sätt
som hittills föranleder ingen erinran från min sida.

För uppdrag, som av fiskeriintendent verkställs i ansökningsmål angående
byggande i vatten och vattenreglering, då uppdraget föranleder undersökning
på platsen, ävensom för undersökningar enligt 5 § kungörelsen
den 24 april 1953 (nr 177) angående förberedelse av vissa företag enligt
vattenlagen samt 14 kap. 5 § 2 mom. vattenlagen, bör statsverket sålunda
av vederbörande företagare uppbära ersättning enligt den s. k. intendentstaxan.
Timersättningen enligt denna taxa bör emellertid med hänsyn
till kostnadsutvecklingen i enlighet med riksrevisionsverkets förslag
höjas från nuvarande 33 till 50 kr. Därvid bör av nyss angivna skäl även
det procentuella tillägget vid debitering av större uppdrag ändras från nu

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

gällande 60 till 90 procent. Uppbörden och redovisningen av ersättningarna,
m. m. enligt intendentstaxan bör även framdeles ske på samma sätt som no.

Kostnaderna för den hittillsvarande statliga sektorn av den lokala fiskeriadministrationen
bör även framdeles täckas av medel, som anvisas under
fiskeriintendenternas avlönings- och omkostnadsanslag. I den mån den övriga
utredningspersonalen tillfälligt behöver anlitas för en statlig arbetsuppgift
bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
under avlöningsanslaget anlitas och belastningen på motsvarande anslag
för utredningsverksamheten i samma mån minskas.

Vad i övrigt gäller finansieringen av de fiskesakkunniga organen i vattenmål
får jag först framhålla, att jag i princip inte har något att erinra mot
att den forskning vid sötvattenslaboratoriet, som har samband med fiskeundersökningarna
i vattenmål, tills vidare bedrivs med hjälp av de medel,
som tillskjuts av vattenregleringsföretagen. I likhet med utredningsmannen
anser jag emellertid, att frågan om hur denna forskning med finansiering
från regleringsföretagen i fortsättningen skall anordnas, närmare bör utredas.
Jag avser därför att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t, att det i
det föregående berörda uppdraget att verkställa utredning rörande organisationen
av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, in. in. skall omfatta
även nu nämnda spörsmål. Tills vidare hör kostnaderna för berörda forskning
i likhet med kostnaderna för undersökningsverksamheten i övrigt i
samband med vattenmål bestridas i samma ordning som hittills, d. v. s.
med avgifter, som för varje budgetår påförs intressenterna i de mål, varmed
de fiskesakkunniga organen har befattning. Såsom i olika sammanhang
anförts utgör metoden eu förenkling av det förfarande, som 11 kap. 97 §
vattenlagen närmast synes anvisa.

I enlighet med utredningsmannens förslag hör — för att möjliggöra eu
rättvis fördelning av kostnaderna på olika intressenter — tidskrivning utföras
av all utredningspersonal utom den egentliga kontorspersonalen. Kostnaderna
för denna och lokaler samt expenser in. in. hör fördelas efter de
grunder, som fastställs med utgångspunkt från utredningspersonalens tidskrivning.
I fråga om tillämpningen i övrigt av tidskrivningen ansluter jag
mig till vad utredningsmannen anfört härom.

Liksom hittills hör ersättningarna från intressenterna i vattenmål tas till
upphörd på ett särskilt anslag, till vilket endast anvisas ett formellt belopp
av 1 000 kr. beloppet har hittills anvisats under ett reservationsanslag till
Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet.
Enligt min mening bör det formella beloppet i fortsättningen
anvisas under ett förslagsanslag till Undersökningar inom fiskeriorganisationen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att liksom hittills
fastställa stat för anslagets användning ävensom under löpande budgetår
vidta de ändringar i staten, som anförts i det föregående.

Såsom tidigare redovisats har utredningsmannen framlagt vissa allmänna

Jordbruksutskottets utlåtande nr It År 1962

rekommendationer rörande arbetsfördelningen vid undersökningsverksamheten
m. m. Enligt hans mening bör sålunda övervägas att komplettera bestämmelserna
i 14 kap. 5 § vattenlagen och den s. k. förberedelsekungörelsen
i syfte alt sökandens medverkan i fiskeundersökningarna skall kunna
påfordras. Enligt min mening bör det emellertid få ankomma på vattendomstolarna
att från fall till fall träffa avgörande rörande sökandens medverkan
i undersökningarna. Initiativ i frågor om utredning genom sökandens
försorg bör i stället, såsom vattenöverdomstolen påpekat, kunna ske
genom hänvändelse från fiskeristyrelsen till vattendomstol. Vidare bör enligt
utredningsmannens förslag skyldighet föreligga för fiskeriintendent att
vända sig till fiskeristyrelsen för att samråda och erhålla anvisningar rörande
utredningsuppdragens fullgörande. Vad gäller utredningar rörande
det allmänna fiskeintresset synes intet vara att erinra häremot. Jag ämnar
senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan om härför erforderliga ändringar
i instruktionen för statens lokala fiskeriadministration. I fråga om utredningar
rörande ersättning för skada på enskilt fiske bör emellertid inte
någon motsvarande skyldighet till samråd med fiskeristyrelsen föreligga.
Den fiskesakkunniges ställning är, såsom vattenöverdomstolen framhållit,
i sådana fall enbart att bedöma enligt reglerna i rättegångsbalken och
vattenlagen. Härav följer dock inte att. när uppdrag att som sakkunnig
avge yttrande i vattenmål anförtros någon tjänsteman inom den statliga
fiskeriorganisationen, uppdraget utan särskilda skäl må lämnas till vederbörande
annat än i hans egenskap av tjänsteman. Spörsmålet i vad mån
tjänstemannen äger med tjänsten förena att såsom privatuppdrag -— och
således utan att utnyttja de statliga laboratoriernas resurser — åtaga sig
avge sakkunnigutlåtande, ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj:t att reglera
genom sådan ändring i de för fiskeriadministrationen gällande instruktionerna
att frågan om tillstånd må särskilt prövas i varje enskilt fall.

Utredningsmannen har vidare föreslagit, att rutinen vid kontakter mellan
vattendomstol och fiskeristyrelsen rörande förordnanden enligt 11 kap.
36 § vattenlagen ändras därhän att vattendomstol skall vara skyldig att
till fiskeristyrelsen översända två i stället för som för närvarande endast
ett exemplar av ansökningshandlingarna i målet och kungörelse därom.
Utredningsmannens förslag i denna del anser jag mig inte kunna tillstyrka.

Omorganisationen av de fiskesakkunniga organen i vattenmål, m. m. bör
enligt min mening genomföras redan från och med den 1 juli 1962. Det är
emellertid naturligt, att den nya organisationen under den första tiden därefter
får provisorisk karaktär. Senast när fältarbetsperioden våren 1963 tar
sin början bör emellertid alla övergångsanordningar kunna ha vidtagits.
För att underlätta ett snabbt genomförande av omorganisationen avser jag
att senare denna dag föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt fiskeristyrelsen att
förbereda och vidta åtgärder i den omfattning, som kan ske utan att riksdagens
ställningstagande till frågan föregrips.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962 11

I samband med omorganisationen kan sålunda uppkomma behov av
vissa övergångsanordningar. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela de föreskrifter, som kan bli behövliga i detta sammanhang.

Vad utredningsmannen anfört angående fördelningen av de åt sötvattenslaboratoriet
m. fl. redan meddelade förordnandena i vattenmål efter omorganisationen
föranleder ingen erinran från min sida.

Den av mig i det föregående förordade omorganisationen av de fiskesakkunniga
organen medför en kostnadsökning som, inklusive vissa löneregleringar
för personalen vid dessa organ, kan beräknas utgöra cirka 265 000
kr. Större delen härav eller omkring 235 000 kr. hänför sig till den verksamhet,
som skall bekostas med sådana medel, som erläggs av intressenterna
i vattenmål och tas till uppbörd under förslagsanslaget till undersökningar
inom fiskeriorganisationen. I beloppet ingår även ett engångsbelopp
för anskaffning av möbler o. d. i samband med omorganisationen. Återstående
belopp av cirka 30 000 kr. utgör kostnadsökning till följd av löneregleringen
för vissa fiskeriintendenter. Denna ökning motvägs emellertid
av den i det föregående förordade höjningen av den s. k. intendentstaxan.

Vad härefter angår avlöningsanslaget till fiskeriintendenter m. m. torde
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän i anledning av nyssnämnda
lönereglering böra höjas med 22 800 kr. Vidare bör posten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal i anslutning till den förut förordade
lönegradsuppflyttningen för den nuvarande fiskmästarpersonalen
vid statens fiskodlingsanstalter höjas med 4 300 kr. I anslutning till nu
nämnda ökningar bör posterna till rörligt tillägg och kompensation för höjda
folkpensionsavgifter uppräknas med 8 300 respektive 600 kr. Samtidigt
bör de under särskilda uppbördsmedel upptagna posterna bidrag av vissa
fiske- och arrendeavgiftsmedel samt ersättningar för undersökningar höjas
med 6 000 respektive 25 000 kr.

Avlöningsanslaget torde sålunda böra uppföras med (255 000 + 36 000—
31 000 = ) 260 000 kr.

Vad beträffar omkostnadsanslaget till fiskeriintendenter in. m. bör posterna
till reseersättningar och expenser med hänsyn till automatiska utgiftsökningar
höjas med 2 000 respektive 1 000 kr. Å andra sidan bör under
särskilda uppbördsmedel posterna bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel
samt ersättningar för undersökningar uppräknas med 1 000 respektive
2 000 kr.

Omkostnadsanslaget torde sålunda böra uppföras med (27 000 + 3 000—
3 000 = ) 27 000 kr.

Kostnaderna för de förordade lönegradsuppflyttningarna av vissa tjänster
vid fiskeristyrelsen, sölvattenslaboratoriet, statens fiskodlingsanstalter
och statens vatteninspektion beräknas totalt till omkring 25 000 kr. Härav
hänför sig cirka 12 000 kr. till fiskerislyrelsens avlöningsanslag, omkring

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 dr 1962

6 000 kr. till avlöningsanslaget för fiskeriintendenter m. m. och cirka 7 000
kr. till vatteninspektionens avlöningsanslag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att medge de överskridanden av fiskeristyrelsens och vatteninspektionens
avlöningsanslag, som påkallas av nämnda löneregleringar.

På fiskeristyrelsens personalförteckning bör utbytas dels tjänsten som
förste byråsekreterare i lönegrad Ae 23 mot en befattning som byrådirektör

1 lönegrad Ae 24, dels två byråinspektörstjänster i lönegrad Ae 21 mot två
tjänster som förste fiskeriinspektör i lönegrad Ae 23. Vidare bör en tjänst
som förste byråsekreterare i lönegrad Ao 21 avföras ur förteckningen och
en tjänst som förste fiskmästare i lönegrad Ao 15 överföras på övergångsstat.

För det nya anslaget till undersökningar inom fiskeriorganisationen bör
fastställas personalförteckning omfattande följande tjänster, nämligen två
laboratorer i lönegrad Ae 26, två biträdande fiskeriintendenter i lönegrad
Ae 25, åtta förste fiskeriinspektörer — varav alternativt två förste aktuarier
— i lönegrad Ae 23 och en förste aktuarie i lönegrad Ae 23. I förteckningen
bör å övergångsstat upptas nyssnämnda tjänst som förste byråsekreterare
i lönegrad Ao 21. Som förut anförts bör så länge förste byråsekreterartjänsten
uppehålls av nuvarande ordinarie innehavare, en av tjänsterna
som förste fiskeriinspektör i lönegrad Ae 23, alternativt förste aktuarie,
hållas vakant. 1 personalförteckningen för fiskeriintendenter in. in. bör
tre tjänster som fiskeriintendent i lönegrad Ao 26 ersättas med tre tjänster
som fiskeriintendent i lönegrad Bo 1.

Till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess
utövare e r 1 a g d bensinskatt har för innevarande budgetår
anvisats ett anslag av 785 000 kr. Anslaget avser restitution av ordinarie
skatt för bensin, som förbrukas vid yrkesmässigt fiske under budgetåret.
Beloppet har beräknats med utgångspunkt från en bensinmängd av

2 454 400 liter och eu skattesats av 32 öre per liter. Den höjning av skattesatsen
till 33 öre per liter, som beslutats vid 1961 års riksdags vårsession,
bar sålunda inte beaktats och skall inte heller beaktas, enär höjningen
endast är en följd av ändrat system för att fastställa skattepliktig kvantitet
och inte orsakat höjt bensinpris.

Enligt beslut vid 1961 års riksdags höstsession har emellertid den ordinarie
skatten för bensin höjts med 5 öre per liter från och med den 1 januari
1962. Höjningen påkallar en ökad gottgörelse till fiskerinäringen för innevarande
budgetår med avrundat 60 000 kr. För nästa budgetår bör gottgörelse
med utgångspunkt från en oförändrad bensinmängd av 2 454 400 liter
och en skattesats av (32 + 5 = ) 37 öre per liter beräknas till avrundat 910 000
kr. Tilläggsbeloppet för innevarande budgetår synes böra upptas under
anslaget för nästa budgetår, vilket sålunda bör uppföras med 970 000 kr.”

Jordbruksutskottets utlåtande nr It år 1962

II. Anslagstiskandena i statsverkspropositionen.

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen: Avlöningar.
Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt, att anslaget
ökas med i runt tal 71 000 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för fiskeristyrelsens motivering
för äskandena och för över desamma avgivna remissutlåtanden —
anfört följande.

”Fiskeristyrelsens framställning om extra-ordinariesättning av en extra befattning
som assistent vid havsfiskelaboratoriets hydrografiska avdelning i
Göteborg anser jag mig böra biträda. Enligt min mening bör dock befattningen
därvid ändras till en tjänst såsom förste laboratorieassistent i lönegrad
Ae 13. Jag kan vidare tillstyrka styrelsens hemställan om ordinariesättning
av tjänsten som kassör i lönegrad Ae 12 vid styrelsen. Styrelsens förslag om
löneregleringar samt om personalförstärkning å styrelsen kan jag inte biträda.

I samband med att det nya fiskeriundersökningsfartyget Thetis tagits i
bruk har det enligt styrelsen visat sig erforderligt med en besättning på fartyget
som med två man överstiger vad som tidigare preliminärt beräknats.
Mot styrelsens nu framlagda förslag till besättning på fartyget har jag intet
att erinra. Denna bör sålunda utgöras av en befälhavare, två bästemän, två
motormän, två matroser och en kocksteward. På grund av ökningen bör anslagsposten
till avlöningar till kolleklivavtalspersonal uppräknas med 25 000
kr.

Förslaget att även under nästa budgetår hälla en tjänst som trålmästare
på fiskeriundersökningsfartyget Skagerak i lönegrad Ae 10 vakant samt att
i stället anställa en fiskmästare i lönegrad Ag 13 med tjänstgöring både på
Skagerak och vid havsfiskelaboratoriet föranleder ingen erinran från min
sida. Skillnaden i lönekostnader mellan lönegrad Ag 13 och Ae 10 synes böra
få bestridas på samma sätt som under innevarande budgetår. De ytterligare
erfarenheterna av anordningen bör redovisas av fiskeristyrelsen i anslagsskrivelsen
hösten 1962.

På grund av löneregleringar för viss personal enligt 1961 års löneöverenskommelse
bör anslaget höjas med 2 600 kr. Vidare bör delposten till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter uppräknas med 100 kr. Samtidigt
kan emellertid anslaget till följd av lägre kostnader för rörligt tillägg minskas
med 6 700 kr.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (1 470 000 + 21 000 = )
1 491 000 kr.”

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen: Omkostnader.
Fiskeristyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget
ökas med 128 400 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

Departementschefen har efter redogörelse för fiskeristyrelsens motivering
för de gjorda äskandena föreslagit anslagsanvisning av ett med 47 000
kr. till 580 000 kr. uppräknat belopp. Anslagsberäkningen innebär i huvudsak
följande.

Anslagsposten till reseersättningar för sötvattenslaboratoriets personal
har höjts med dels 11 000 kr. för anordnande av kostnadsfri transport mellan
Brommaplan och arbetsplatsen å Lovön, dels 3 300 kr. på grund av
kostnadsstegringar av automatisk natur. Sistnämnda orsak har föranlett
ökning av posten till publikationstryck med 1 000 kr. Fiskeriundersökningsfartygens
proviantpost har uppräknats med 6 500 kr., varav huvuddelen
föranletts av att besättningen ökats på fartyget Thetis. I samband härmed
har sillrekognosceringsposten å 10 000 kr. indragits. Föreslagen förstärkning
av havsfiskelaboratoriets utrustning har medfört anslagsökning med
8 500 kr. På grund av automatiska kostnadsstegringar har delposterna till
instrument- och laboratoriekostnader, till bibliotek samt till drift och underhåll
av båtar uppräknats med tillhopa 3 700 kr. Delposten till fiskeriförsök
m. m. har förstärkts med 900 kr. I samband med att byggnadsstyrelsen
övertagit förvaltningen av forskningsstationens på Stora Bornö mark och
byggnader har anslaget nedräknats med 2 100 kr. I anledning av fiskeristyrelsens
flyttning till nya lokaler har expensposten tillförts ett engångsbelopp
av 25 000 kr. för inventarier, varjämte anmälts att vad som därutöver kan
komma att erfordras för detta ändamäl är avsett att efter Kungl. Maj:ts
prövning ställas till förfogande genom överskridande av nu löpande omkostnadsanslag.

Under punkten har vidare anmälts dels att Kungl. Maj:t medgivit fiskeristyrelsen
att överskrida nu gällande anslagspost till fiskeriundersökningsfartygen,
i vad avser delposten till underhåll och utrustning av fartygen,
med högst 100 000 kr. för att täcka kostnaderna för vissa underhållsarbeten
å fartyget Skagerak, dels att Kungl. Maj:t avser att bemyndiga styrelsen
att för gäldande av kvarstående kostnad å 10 122 kr. 1 öre från
tidigare ombyggnad av sistnämnda fartyg utbetala motsvarande belopp från
den under anslagsposten till fiskeriundersökningsfartygen för nästa budgetår
upptagna delposten till underhåll och utrustning av fartygen.

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen: Avlöningar.
Vatteninspektionen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget
ökas med 140 800 kr.

Departementschefen har efter redogörelse för vatteninspektionens motivering
för äskandena anfört följande.

”Vatteninspektionen har sedan tillkomsten ställts inför allt större uppgifter.
Genom en successiv utbyggnad av vattenvården under åren 1956—1959
har inspektionens arbetsmöjligheter utvidgats väsentligt men inspektionens

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

resurser är alltjämt otillräckliga. På ett område, nämligen mikrobiologien,
saknar inspektionen helt personal och utrustning. För att möjliggöra en fortsatt
utbyggnad av den vattenvårdande verksamheten finner jag mig böra
förorda vatteninspektionens förslag att inrätta en mikrobiologisk avdelning.
Härför bör inspektionen i första hand tillföras en tjänst som laborator i lönegrad
Ae 26 och en tjänst som laboratoriebiträde i reglerad befordringsgång.
Därutöver vill jag förorda, att vid inspektionen inrättas en tjänst för
ett institutionsbiträde i reglerad befordringsgång. Till följd härav behöver
anslaget uppräknas med sammanlagt 57 100 kr.

Vatteninspektionen har försökt möta den starka ökningen av arbetsuppgifterna
genom samarbete med andra myndigheter och med näringslivets
organisationer. Inspektionen har sålunda i samråd med de sistnämnda sökt
komma fram till vissa allmänna riktlinjer för lösandet av industriella föroreningsfrågor.
Trots detta har inspektionen sedan länge en betydande balans
beträffande särskilt de ärenden som gäller förorening genom utsläpp av spillvatten
från industrier. Jag vill därför föreslå, att till inspektionen anvisas
medel, så att för denna verksamhet en tjänsteman kan förordnas att bestrida
göromål, som ankommer på byrådirektör i lönegrad A 26. För ifrågavarande
tjänsteman bör gälla, att vederbörande skall ha civilingenjörsutbildning
eller samma kompetens i fråga om teoretisk utbildning som är stadgad
för vatteninspektör men uppfylla högre krav på tjänstgöringsmeriter, nämligen
att under sammanlagt minst tre år ha tjänstgjort inom arbetsområde,
som sammanhör med vatteninspektionens verksamhet. Vad jag nu förordat
föranleder ett ökat medelsbehov under anslaget av 33 200 kr.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör en tjänst som vaktmästare i
lönegrad Ao 7 utbytas mot en tjänst som institutionstekniker i lönegrad Ao 9.
Förslaget medför en kostnadsökning av 1 300 kr.

Till följd av beräknade löneklassförändringar och ökat behov av medel
för kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör anslaget uppräknas
med 5 600 respektive 1 500 kr. Vidare bör posten till rörligt tillägg för
nästa budgetår ökas med 300 kr.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (538 000 + 99 000 =) 637 000
kr.”

Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektton: Vatteninspektionen: Omkostnader.
Vatteninspektionen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att posten
till laboratoriekostnader ökas med 111 000 kr. och att anslaget sålunda upptages
med 236 000 kr.

Departementschefen har efter redogörelse för vatteninspektionens motivering
till äskandena anfört följande.

”Såsom jag anfört vid behandlingen av fiskeristyrelsens omkostnadsan -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

slag bör med hänsyn till de besvärliga kommunikationerna personalen vid
vatteninspektionen få tillgång till kostnadsfri transport mellan Brommaplan
och arbetsplatsen å Lovön. För ändamålet bör anslagsposten till reseersättningar
för nästa budgetår ökas med 14 000 kr. Till följd av utgiftstegringar
av automatisk natur bör denna post även uppräknas med 2 000 kr.

Delposten till laboratoriekostnader bör minskas med ett för innevarande
budgetår anvisat engångsbelopp å 5 000 kr. För komplettering av inspektionens
mikroskopiska utrustning bör emellertid för nästa budgetår under
nyssnämnda delpost ånyo upptagas ett engångsbelopp av 5 000 kr.

I anledning av den under föregående anslag förordade förstärkningen av
vatteninspektionen med ett mikrobiologiskt laboratorium bör under anslagsposten
till övriga utgifter delposten till laboratoriekostnader dels höjas med
10 000 kr. för att täcka ökade löpande omkostnader, dels förstärkas med
ett engångsbelopp av 47 000 kr. för anskaffning av viss utrustning till ifrågavarande
laboratorium. På grund av utbyggnaden av inspektionens verksamhet
bör vidare under delposten till övriga expenser för nästa budgetår
upplagas ett engångsbelopp av 3 000 kr. för anskaffning av möbler.

För inköp av fisk för försöksändamål har av inspektionen äskats ett belopp
av 3 000 kr. Enligt min mening synes medel för dessa inköp emellertid
böra utgå ur de fiskeavgiftsmedel, som upptages enligt 8 kapitlet 34 § vattenlagen.

Anslaget torde sålunda böra uppföras med (125 000 + 76 000 =) 201 000
kr.”

III. Remissyttrande över motionerna 1:188 och 11:230.

Fiskeristyrelsen och statens vatteninspektion har i sitt gemensamma yttrande
över motionerna 1:188 och 11:230 anfört, att den av motionärerna
berörda frågan om enskildas rätt att få undersökningar och utredningar
verkställda i fråga om vattenföroreningar fortfarande kan sägas stå öppen.
Då vissa skäl för den av motionärerna önskade anordningen enligt remissorganens
mening onekligen kan anföras vill fiskeristyrelsen och statens vatteninspektion
icke motsätta sig en utredning av frågan. Denna utredning
anses lämpligen böra utföras av vattenvårdskommittén, som för närvarande
utreder vissa närbesläktade spörsmål såsom rörande finansiering m. m. av
en för undersökningar av radioaktiv vattenförorening avsedd organisation.
I yttrandet anföres bl. a. följande.

Den remitterade motionens kläm avser ”att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t begära sådan komplettering av 20 § i instruktion
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion att enskilda berättigas
att få undersökningar och utredningar verkställda i fråga om vattenföroreningar”.

Detta önskemål har tidigare varit föremål för statsmakternas uppmärk -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 ur 1962

samhet. Sålunda berördes frågan av vattenvårdskommittén i dess betänkande
”Vattenvården” den 1 december 1954 (SOU 1955:6), s. 64, på
följande sätt.

»Vid en sådan upprustning synes det lämpligt, att tillsynsmyndigheten
även sättes i stånd att i större utsträckning än hittills mot ersättning till
statsverket företaga utredningar i föroreningsfrågor på beställning av kommuner
och enskilda. Ersättningen bör därvid, liksom vid liknande beställningsarbeten
inom andra grenar av statsförvaltningen, helt täcka de
lönekostnader och omkostnader, som ifrågavarande arbeten betingar. Några
särskilda tjänster eller särskild utrustning kan på förhand icke upptagas
för ändamålet. Beställningsverksamheten bör till en början bedrivas i liten
skala med tillgängliga resurser, vilka får ökas efter hand som uppdragen
så påfordrar och som ur ekonomisk synpunkt kan försvaras. Kommittén vill
vidare understryka angelägenheten av att beställningsverksamheten utövas
med grannlagenhet och på sådant sätt att inspektionen icke kommer i
partsställning.»

Frågan anmäldes i statsrådet den 28 december 1956 av dåvarande statsrådet
Hj. R. Nilson i samband med hemställan om avlåtande till 1957 års
riksdag av proposition, nr 49, angående vattenvårdens organisation m. m.
med följande anförande (s. 52).

»Med anledning av vad som i ärendet anförts angående lämpligheten av
att vatteninspektionen utför undersökningar mot ersättning, vill jag som
min mening framhålla, att inspektionen icke bör åtaga sig dylika serviceuppgifter.
»

Emellertid avslogs prop. 1957:49 vid höstsessionen med 1957 års riksdag
(SU 166; rskr. 381), i följd varav statsmakterna torde vara obundna av
det nyss återgivna uttalandet.

I vattenvårdskommitténs den 1 mars 1958 avgivna, stencilerade betänkande
”Statens vatteninspektion, betänkande med förslag angående vattensvårdens
centrala och lokala organisation” upptogs den i de remitterade
motionerna berörda servicefrågan icke till .särskild behandling, liksom icke
heller i prop. 1958:133 angående vattenvårdens organisation m. in., vilken
efter godkännande av riksdagen (JoU 25; rskr. 286) ligger till grund för
utformningen av 1958 års instruktion för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion
(SFS 1958:309 med senare ändringar).

IV. Utskottet

De i propositionen nr 48 framlagda förslagen angående omorganisation
av de fiskesakkunniga organen i vattenmål m. m.
syftar till att effektivisera det utredningsarbete, som bedrivs av ifrågavarande
organ. Förslagen innebär bland annat, såsom framgår av den i det föregående
lämnade redogörelsen, att all sådan verksamhet från och med den
1 juli 1962 koncentreras till fiskeriintendentsorganisationen. Sistnämnda
organisation förstärks vad det gäller de tre nordligaste distrikten med tjänster
för kvalificerad biologisk och statistisk personal samt fiskmästar- och
kontorspersonal. Utredningsavdelningen och sekretariatet vid fiskeristyrel‘2
— Rihang till riksdagens protokoll 1962. 10 sand. Nr It

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

sens sötvattenslaboratorium föreslås samtidigt skola upplösas, varvid flertalet
tjänster vid dessa enheter överflyttas till intendentsdistrikten. Vad Kungl.
Maj:t härutinnan föreslagit, kan utskottet ansluta sig till. Utskottet finner sålunda
ej anledning biträda det i motionerna 1:574 och 11:678 framförda
yrkandet om att organisationen för mellersta och södra fiskeriintendentsdistrikten
samt för västerhavets och österhavets distrikt icke nu måtte fastställas
utan göras till föremål för ny utredning.

Vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit under fisker istyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag samt under
vatteninspektionens motsvarande anslag kan utskottet
biträda.

I motion sparet 1:188 och 11:230 har hemställts, att riksdagen
av Kungl. Maj:t begär sådan komplettering av instruktionen för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion att enskilda berättigas att få undersökningar
och utredningar verkställda i fråga om vattenföroreningar. I anledning
av nu ifrågavarande motionsyrkande finner utskottet att vissa skäl
talar för att Kungl. Maj:t överväger möjligheten att på sätt i remissutlåtande
över motionerna sägs låta vattenvårdskommittén utreda förevarande spörsmål.

I det föregående ej särskilt berörda uttalanden och förslag i Kungl. Maj:ts
förevarande framställningar föranleder icke någon erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer under åberopande av det anförda,

att riksdagen må

I. besluta att motionerna I: 574 och II: 678, såvitt de avser
yrkanden om utredning rörande organisationen för mellersta
och södra fiskeriintendentsdistrikten samt för västerhavets
och österhavets distrikt, ej måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd

II. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 574 och II: 678, såvitt nu är i fråga,
godkänna de förslag rörande organisationen av fiskeriintendentsdistrikten,
som i det föregående angivits

III. med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

a) godkänna de förslag i övrigt rörande omorganisation
av de fiskesakkunniga organen i vattenmål, som i det
föregående framlagts

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning
för undersökningar inom fiskeriorganisationen i
enlighet med vad som föreslagits i det föregående

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

sonalförteckningarna för fiskeristyrelsen med statens
vatteninspektion: fiskeristyrelsen och vatteninspektionen
samt för fiskeriintendenter m. m., som föranledes av vad
i det föregående angivits

d) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen med
statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 328 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 11 900

3. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
.................................. 309 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................... 574 700

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ 1 700

6. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 500

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 246 200

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis............... 18 100

Summa kr. 1 491 000

e) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1962/63:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................... 414 700

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 11 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 139 600

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis............................... 9 400

Summa kr. 637 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

f) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1962/63:

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 230 600

Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 7 500

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 66 300

Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 84 600

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................. 6 000

Summa kr. 395 000

Särskilda uppbördsmedel

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel
.................................... 60 000

Ersättningar för undersökningar........ 75 000 135 000

Nettoutgift kr. 260 000

IV. å riksstaten för budgetåret 1962/63 under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 491 000 kr.

b) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 637 000 kr.

c) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 260 000 kr.

d) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 580 000 kr.

e) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 201 000
kr.

lj till Fiskeriintendenter m. in.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 27 000 kr.

g) till Undersökningar inom fiskeriorganisationen ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

h) till Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt ett anslag av 970 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 dr 1962 21

V. besluta att motionerna I: 188 och II: 230 måtte anses
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

Stockholm den 3 april 1962

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Jonsson, Bertil Andersson, Carl Eskilsson,
* Hermansson, Mossberger,* Nils Hansson, Magnusson, Augustsson,*
Gunnar Pettersson* och Isacson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Jonsson i Strömsund,
* Lindström, Arweson, Nilsson i Lönsboda,* Johanson i Västervik,
Johansson i Öckerö,* Persson i Tandö, Stiernstedt och Hedin.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Carl Eskilsson, Isacson, Stiernstedt och Hedin, vilka ansett dels
att första stycket i utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

»De i — — — (lika med utskottet) — — — till intendentsdistrikten.
Vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit kan utskottet i stort sett ansluta
sig till. Utskottet vill emellertid ifrågasätta, om organisationen för mellersta
distriktet samt samtliga södra distrikt på sikt fått en lämplig utformning.
Såsom anförts i motionerna 1:574 och 11:678 talar många skäl, bl. a. det
starkt ökande fritidsfisket samt den betydande utbyggnaden av vattenanläggningar
för industriella ändamål i södra Sverige, för att fiskeriintendentsorganisationen
inom detta område göres till föremål för en ny utredning.
I likhet med motionärerna kan man enligt utskottets mening därvid bl. a.
ifrågasätta om inte fiskeriintendenterna i södra distrikten skulle kunna till
sitt förfogande få en gemensam medarbetarstab. Vidare skulle en annan och
mera central förläggning av mellersta distriktets stationeringsort än den
nu till Gävle föreslagna kunna tänkas. Frågan om en förstärkning av organisationen
för österhavets och västerhavets distrikt bör jämväl prövas. Intendenterna
i dessa distrikt saknar liksom i de båda södra distrikten såväl
biträdeshjälp som särskilda kontorsutrymmen. Såsom i förevarande motionspar
förordats bör den nyligen tillsatta utredningen rörande organisationen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 11 år 1962

av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet m. m. jämväl få till uppgift att
lämna förslag i nu berörda hänseenden.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och II. bort lyda sålunda:

»I. i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt med
bifall till motionerna I: 574 och II: 678, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att organisationen för
mellersta och södra fiskeriintendentsdistrikten samt västerhavets
och österhavets distrikt göres till föremål för ny utredning,
varvid de i förenämnda motioner framförda synpunkterna
bör beaktas.»

»II. i anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt
med bifall till motionerna I: 574 och II: 678, såvitt nu är i
fråga, besluta, att organisationen för mellersta och södra
fiskeriintendentsdistrikten samt västerhavets och österhavets
distrikt i avvaktan på resultatet av under I. angiven utredning
övergångsvis uppbygges i enlighet med vad i det föregående
förordats, ävensom godkänna de förslag rörande
organisationen för fiskeriintendentsorganisationen i övrigt,
vilka framlagts i det föregående.»