Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 (Utlåtande 1966:Ju1 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1966/67 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
framställningar i fråga om utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
i den vid riksdagens början avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1966/67.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet av den 3 januari 1966
(prop. 1966: 1 bil. 11).

I samband härmed har utskottet behandlat i ämnet väckta motioner.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten A 1 (s. 9—10) innebär — förutom hemställan till riksdagen att
medge ändring i personalförteckningen och att fastställa ny avlöningsstat —
en anslagshöjning med 368 000 kr. Med hänvisning till att chefen för justitiedepartementet
vid anmälan av det under andra huvudtiteln uppförda anslaget
Statsrådsberedningen: Avlöningar behandlat frågan om biträdes- och expeditionsvaktsorganisationen
i statsdepartementen in. in. fr. o. in. nästa
budgetår förordas dels viss utökning av biträdespersonalen, dels vissa
l j änstef örändr ingar.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under anslagspunkten tillslyrkes
av utskottet, som sålunda hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för jordbruksdepartementet enligt vad som förordats
i propositionen,

1 Bihany till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr I

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

b) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis 85 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 340 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis.......................... 280 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 263 000

Summa kr. 2 968 000

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 968 000 kr.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj :ts förslag under
punkten A 2 (s. 10) om ett med 23 000 kr. till 194 000 kr. uppräknat
anslag biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
194 000 kr.

3:o) Lantbruksrepresentanter: Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag under
punkten A 3 (s. 10—11) om fastställande av ny avlöningsstat samt om oförändrad
medelsanvisning biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksrepresentanter,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 232 000

2. Ersättning till kostnader för förhyrning av bostäder,
förslagsvis ............................ 65 000

Summa kr. 297 000

b) till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

4:o) Lantbruksrepresentanter: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts under punkten A 4 (s. 11) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksrepresentanter: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 kr.

5 :o) Kommittéer m. m. Kungl. Maj :t har under punkten A 5 (s. 11) föreslagit
oförändrad medelsanvisning med 1 550 000 kr. Från anslaget avses
bestridas även vissa kostnader avseende planeringsresurser för verk och
myndigheter i anledning av beslut av 1965 års riksdag.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer m. in. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 550 000 kr.

6:o) Extra utgifter. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten
A 6 (s. 12) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kr.

B. Lantbruksstyrelsen

7 :o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning under
punkten B 1 (s. 12—15) innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat
— anslagsanvisning med 5 128 000 kr. eller med 39 000 kr. högre
belopp än för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 196 000 kr.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
har departementschefen anfört följande.

»1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256) beslutade i princip att
lantbruksnämndernas och hushållningssällskapens uppgifter i lråga om
jordbruks- och trädgårdsnäringarnas rationalisering in. m. skulle föras samman
i ett nytt statligt organ kallat lantbruksnämnd. För att utreda lantbruksnämndernas
närmare organisation har tillkallats 1965 års lantbruksorganisationsutredning.
Denna utredning skall so över även lantbruksstyrelscns
arbetsuppgifter mot bakgrunden av de uppgifter som kommer att
åvila de nya lantbruksnämnderna och pröva styrelsens inre organisation i berörda
delar.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Med hänsyn till behovet av medel för förberedelsearbeten inför omorganisationen
förordar jag att anslaget räknas upp med 125 000 kr. I enlighet
med mitt förslag under punkten C 13 bör anslaget vidare ökas med
7 000 kr. för att bekosta en till lantbruksstyrelsen knuten hästavelsnämnd.
Till följd av löneomräkning bör anslaget slutligen minskas med 93 000 kr.»

Ltskottet. Den av Kung], Maj:t framlagda anslagsberäkningen föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Som vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört och
yrkat under förevarande punkt ej heller möter någon invändning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 1 853 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis ...... 41 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 205 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 3 029 000

Summa kr. 5 128 000

b) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 5 128 000 kr.

8:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag under punkten B 2 (s. 15) om en medelsanvisning av 893 000 kr.,
innebärande en ökning med 104 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 893 000
kr.

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

9:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :t föreslår under
punkten C 1 (s. 16—17) att ny avlöningsstat fastställs och att anslaget höjs
med 381 000 kr. till 17 924 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt om anslagshöjning
med 670 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redovisning av lantbruksstyrelsens
anslagsäskande anfört.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»Såsom jag berört under punkten B 1 har 1965 års lantbruksorganisationsutredning
i uppdrag att pröva de nya lantbruksnämndernas organisation.
För att tillgodose behovet av viss tillfällig personalförstärkning och expertis
fram till den tidpunkt då omorganisationen genomförs, föreslår jag
att anslaget ökas med 100 000 kr. Lantbruksstyrelsens förslag att avveckla
organisationen med täckdikningsförmän per den 31 december 1966 kan jag
biträda. Jag förordar därför att anslaget minskas med 20 000 kr. Till följd
av löneomräkning bör anslaget höjas med 301 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört kan utskottet
ansluta sig till. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 7 951 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl Maj :t, förslagsvis................ 227 000

3. Arvoden till ortsombuden, förslagsvis .... 390 000

4. Ersättningar till täckdiknings- och cemente ringsförmän,

förslagsvis .................. 50 000

5. Ersättningar till sakkunniga m. in., förslagsvis
.................................... 782 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 8 524 000

Summa kr. 17 924 000

b) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 17 924 000 kr.

10ro) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. Under punkten C 2 (s. 17—
18) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning av 70 000 kr. till 4 147 000
kr. Däri har inräknats 4 000 kr. för engångsanskaffning av kontorsutrustning
samt 75 000 kr. för flyttningskostnader för lantbruksnämnden i Jämtlands
län.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt och hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa clt förslagsanslag av 4 147 000
kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

11 :o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Förutom hemställan
om ny avlöningsstat innebär Kungl. Maj :ts förslag under punkten C 3 (s.
18—19) en medelsanvisning å 13 408 000 kr., vilket innebär en höjning av
anslaget med 522 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för hushållningssällskapsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 11 050 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 956 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 521 000

4. ATP-avgifter, förslagsvis ................ 764 000

5. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moder skapsförsäkringen,

förslagsvis ............ 117 000

Summa kr. 13 408 000

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 408 000
kr.

12:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Under punkten
C 4 (s. 19—21) har Kungl. Maj:t föreslagit en med 400 000 kr. till 6 750 000
ler. ökad anslagsanvisning. Av anslagshöjningen hänför sig 50 000 kr. till
ökade kostnader för årsmöten och förvaltningsutskottens sammanträden
samt 350 000 kr. till kostnadsstegringar i hushållningssällskapens allmänna
verksamhet. I sistnämnda belopp är i enlighet med under punkten 21 :o redovisat
förslag inräknat 100 000 kr. till kostnader för hästpremiering.

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets
invändning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 6 750 000 kr.

13 :o) Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts framställning under
punkten C 5 (s. 21—22) om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss personal
vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 82 000 kr.

14 :o) Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Kungl. Maj :t
föreslår under punkten C 6 (s. 22—24) en uppräkning av anslaget med
234 000 kr. till 3 895 000 kr.

Lantbruksstgrelsen har hemställt, att anslaget vad avser kursverksamhet
och framställning av undervisningsfilm m. m. ökas med 265 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget i vad gäller
specialrådgivning höjs med 234 000 kr.

Svensk industriförening har i särskild skrift, varöver lantbruksstyrelsen
avgett yttrande, föreslagit, att hushållningssällskapens konsulenter får i
uppdrag att bedriva viss rådgivning riktad till innehavare av s. k. bygdekvarnar
samt medverka i regional kursverksamhet för dessa kvarnidkare
i fråga om bl. a. fodermedelsteknik, utsädesrensning och betning.

Departementschefen har anfört följande.

»Inom ramen för kursverksamheten har kurser i företagsplanering fått
ökad omfattning. Som jag i tidigare sammanhang framhållit är denna ändrade
inriktning av verksamheten ändamålsenlig och bör enligt min mening
ytterligare utvecklas. För att förstärka resurserna för kursverksamheten
föreslår jag att anslaget ökas med 60 000 kr. För ökade kostnader för lärararvoden
och reseersättningar bör beräknas ytterligare 90 000 kr. Såsom
lantbruksstyrelsen uttalat kan kurser för innehavare av s. k. bygdekvarnar
anordnas inom ramen för nu gällande bestämmelser för kursverksamheten.
Medelsbehovet för sådana kurser bör kunna täckas utan särskild anslagsökning.

För framställning av undervisningsfilm och bildserier bör enligt min mening
beräknas oförändrat medelsbehov av 75 000 kr.

Med hänsyn till de tekniska frågornas stora betydelse för jordbrukets rationalisering
förordar jag att 84 000 kr. beräknas för att till specialrådgivningen
knyta en teknisk expert.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt anfört och föreslagit
kan utskottet ansluta sig till. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 3 895 000 kr.

15:o) Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Under punkten C 7
(s. 24—25) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning med ett oförändrat
belopp av 20 milj. kr. Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare att ga -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

rantiramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering fastställs till oförändrat
6 milj. kr. resp. 16 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit dels att anslaget
ökas med 1 milj. kr., dels att den ram inom vilken bidrag skall få
beviljas för yttre och inre rationaliseringsåtgärder fastställs till oförändrat
22 milj. kr.

Efter närmare redogörelse för motiven i anslagsskrivelsen har departementschefen
förordat, att ramarna hålls oförändrade under nästa budgetår.
Kungl. Maj :t bör liksom tidigare äga jämka fördelningen mellan de båda
ramarna om förhållandena motiverar detta.

Departementschefens uttalande innebär vidare att medelsbehovet för
intensifierad rådgivning på grund av ökade kostnader för löner och omkostnader
kan beräknas till 477 000 kr. Av anslaget föreslås härutöver medel
få tas i anspråk för speciella ändamål i samma utsträckning som innevarande
budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

1) II: 307 av herrar Sundkvist och Persson i Heden, vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av
föreskrifterna till lantbruksnämnderna, att arrendatorer i större utsträckning
än hittills kan medges bidrag för inre rationalisering i enlighet med
motionens syfte;

2) I: 335 av herr Kristiansson, Axel, och herr Pettersson, Harald, likalydande
med II: 747 av herr Grebäck in. fl., i vilka motioner föreslagits, att
riksdagen vid behandlingen av nionde huvudtiteln måtte medge,

dels att bidrag enligt rationaliseringskungörelsen må kunna utgå till
kostnaderna för vattenvårdande åtgärder vid icke bestående brukningsenheter
enligt samma förutsättningar som gäller för brukningsenheter som
bedöms bli bestående,

dels att det under punkten C 7 upptagna förslagsanslaget till bidrag till
jordbrukets rationalisering m. in. må kunna disponeras även för här sagda
ändamål.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 307 och II: 747.

Remissyttranden över motionen II: 307 har inhämtats från lantbruksstyrelsen,
arrendelagsutredningen och Riksförbundet Landsbygdens folk
samt över motionsparet 1: 335 och II: 747 från lantbruksstyrelsen.

Yttranden över motionen 11:307 ang. förbättrat rationalise
ringsstöd åt arrendatorer.

Lantbruksstyrelsen avstyrker bifall till motionen och utgår därvid från

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

att de nya bestämmelser för rationaliseringsverksamheten, som kan komma
att beslutas med anledning av förslag från 1960 års jordbruksutredning,
också kommer att omfatta bestämmelser om statligt stöd till inre rationalisering
vid arrendefastigheter. Vidare anser styrelsen att även ändringar i
arrendelagstiftningen kan komma att påverka reglerna för ifrågavarande
stödgivning och finner det därför inte motiverat med ändring av eller tilllägg
till redan givna anvisningar till lantbruksnämnderna. Styrelsen redovisar
vidare gällande bestämmelser enligt kungörelsen den 11 juni 1948 (nr
342) angående statligt stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering
m. in. (rationaliseringskungörelsen) samt enligt av lantbruksstyrelsen utfärdade
anvisningar. Styrelsen har i övrigt bl. a. anfört.

Sammanfattningsvis gäller nu att i fråga om bidragsgivning till åtgärd för
inre rationalisering å arrendefastighet bör stimulans kunna ges till önskvärd
rationaliseringsåtgärd vid dylik fastighet under förutsättning att fastighetens
ägare inte därigenom erhåller en ekonomisk favör som inte skulle
ha kommit ägaren till del därest denne själv brukat jorden. För att undvika
komplicerade bedömningsfrågor rörande kostnadsfördelningen mellan
arrendatorn och jordägaren vid olika slag av åtgärder har styrelsen ansett
att en i stort sett ändamålsenlig gränsdragning kan erhållas med ledning av
åtgärdens art.

Då fråga är om uppförande eller förbättring av ekonomibyggnad eller
annan fast anläggning för jordbruksdriften, med undantag av gödselvårdsanläggning
och ensilagesilobyggnad, för vilka särskilda regler gäller på
grund^ av bestämmelserna i arrendelagen, har styrelsen således föreskrivit
att behovsprövningen skall avse såväl arrendatorns som jordägarens ekonomiska
ställning.

Förutnämnda komplettering av anvisningarna gällde uppförande av torkanläggningar
för stråfoder och spannmål. Dessa anläggningar synes ur olika
synpunkter vara i viss mån jämförbara med gödselvårdsanläggningar och
ensilagesilobyggnader. Torkanläggningar upptages emellertid ej i arrendelagen
under den grupp av anläggningar för vilka särskilda regler gäller för
kostnadsfördelning mellan jordägare och arrendator. Styrelsen har därför
ansett att dessa anläggningar i bidragssammanhang bör jämställas med
ekonomibyggnader och således behovsprövningen avse såväl arrendatorns
som jordägarens ekonomiska ställning.

Styrelsen har emellertid funnit att undantag bör kunna göras för sådana
byggnadsåtgärder av mindre omfattande slag, som av tekniskt-ekonomiska
skäl bör avskrivas under relativt kort tid och som inte kan förväntas
långsiktigt påverka fastighetens värde samt för vilka jordägaren ej enligt
lag eller författning är skyldig ersätta arrendatorn för anläggningskostnaderna.

Till denna kategori av åtgärder har ansetts att enklare anläggningar för
torkning av stråfoder och spannmål kan föras. Däremot har icke större
torkanläggningar ansetts kunna generellt inrymmas i detta undantag, enär
det bl. a. är synnerligt svårt att bedöma huruvida arrendeperioden kommer
alt ha sådan varaktighet som motsvarar en kostnadskrävande anläggnings
ekonomiska livslängd.

Av det anförda torde framgå att de av motionärerna berörda frågeställ lf

liihanij till riksdagens protokoll 1906. 10 samt. .Yr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ningarna har varit töremål för lantbruksstyrelsens fortlöpande uppmärksamhet
och att anvisningarna till lantbruksnämnderna i fråga om bidragsgivning
till åtgärder för inre rationalisering å arrendefastigheter anpassats
till utvecklingen inom ramen för gällande bestämmelser.

Arrendelagsutredningen föreslår i remissutlåtandet att motionen 11:307
icke måtte föranleda annan åtgärd än att den överlämnas till jordbruksutredningen
för att tagas i beaktande vid dess fortsatta arbete. Utredningen
anför vidare.

Statens stöd till jordbrukets rationalisering utgår dels i form av bidrag
utan återbetalningsskyldighet, dels i form av lån. Den ifrågavarande verksamheten
synes i allt större utsträckning inriktas på lånealternativet. Eftersom
strävandena går ut på att söka få fram företagsekonomiskt bättre lämpade
enheter, förefaller det riktigt att den nyss antydda linjen fullföljes.

Vad motionärerna har i sikte synes närmast vara en utvidgning av bidragsalternativet.
Om utredningens antagande om tendensen i den nuvarande
jordbrukspolitiken är riktig, synes det därför knappast vara motiverat
att exempelvis i fråga om arrendegårdarna verka för ytterligare bidragsgivning.

Motionärerna talar emellertid avslutningsvis också om det angelägna i att
över huvud taget öka rationaliseringsstödet till jordbruksarrendatorer. Behandlar
man motionen från denna synpunkt öppnar den otvivelaktigt mycket
vida och samtidigt intressanta perspektiv.

Frågan om det statliga rationaliseringsstödet i större utsträckning än hittills
skall kunna ges åt arrendatorer beror i väsentlig utsträckning på vilken
inriktning jordbrukspolitiken över huvud taget skall få i framtiden och då
särskilt vilken roll man därvid vill låta arrendejordbruket spela. Anser man
att arrendejordbruket är en företagsform som är ändamålsenlig och bör
stimuleras, kan det finnas anledning att låta denna brukningsform i större
utsträckning komma i åtnjutande av det statliga stödet och vice versa. Dessa
frågor behandlas f. n. av jordbruksutredningen, som också torde komma att
ta upp de i motionen behandlade frågorna.

Frågan om ökat rationaliseringsstöd till jordbruksarrendatorer äger också
en betydelsefull skatterättslig aspekt, vilken med anledning av skatteflyktskommitténs
betänkande (SOU 1963:52) f. n. är föremål för Kung].
Maj :ts prövning.

Oavsett om man i framtiden kommer att satsa på bidrags- eller lånealternativet,
kommer arrendatorernas civilrättsliga ställning i förhållande till
jordens ägare att bli en väsentlig faktor i sammanhanget. Arrendelagsutredningen
har i uppdrag att överse de därvid gällande''bestämmelserna. Det
torde vara ofrånkomligt att den blivande arrendelagen utformas på ett sådant
sätt att den icke kommer att verka hindrande på den framtida jordbrukspolitiken.
För närvarande är arrendelagsutredningen sysselsatt med
att avsluta ett delbetänkande med förslag till nya bestämmelser för lägenhetsarrende.

Riksförbundet Landsbygdens folk ifrågasätter i sitt remissvar om det nu
föreligger tillräckliga skäl för en detaljändring av det slag som förordas i
motionen och framhåller därvid att de redovisade problemen i första hand
torde beröra större torkningsanläggningar som inte beräknas kunna av -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

skrivas under återstående del av arrendeperioden. Riksförbundet delar uppfattningen
att det varit värdefullt om man hade kunnat i större utsträckning
än nu lämna rationaliseringsbidrag till arrendatorer för dylika anläggningar,
men framhåller att åtskilliga problem torde vara förenade med en ändring
av nuvarande regler i dessa avseenden. Riksförbundet förutsätter att
1960 års jordbruksutredning vid sin översyn av regler och principer för
rationaliseringsstödet uppmärksammar dessa problem och framhåller att
arrendelagstiftningen, som för närvarande är föremål för översyn, också
torde beröras av motionsförslaget.

Yttrande över motionerna 1:335 och 11:747 om statsbidrag
till vattenvårdande åtgärder.

Lantbruks styrelsen avstyrker bifall till motionerna och anför därvid.

Motionärerna hänvisar inledningsvis till det förslag angående statligt kreditstöd
till vattenvårdande åtgärder vid jordbruksföretag av icke bestående
karaktär, som departementschefen framlagt i årets statsverksproposition
och som grundar sig på den promemoria i ämnet, som lantbruksstyrelsen
utarbetat på Kungl. Maj :ts uppdrag.

I nämnda promemoria erinras om att det av Kungl. Maj :t givna utredningsuppdraget
endast avsett möjligheterna att bevilja statlig kreditgaranti
till här ifrågavarande anläggningar, varför frågan om statsbidrag ej diskuterats.
Det anföres vidare att sådana bidrag enligt styrelsens uppfattning
ej bör ifrågakomma i detta sammanhang.

Styrelsen har sålunda redan tagit ställning till frågan om statsbidrag till
vattenvårdande åtgärder vid icke bestående brukningsenheter. Här skall
motiven för detta ställningstagande närmare redovisas.

De åtgärder i form av investeringar i vattenvårdande syfte, som oundgängligen
behöver företagas inom jordbruket, är enligt styrelsens uppfattning
principiellt av samma karaktär som övriga investeringar i byggnader,
markanläggningar eller maskiner. Att förslag ändock framlagts om speciellt
statligt kreditstöd till vattenvårdande åtgärder vid företag, som eljest ej kan
erhålla statligt stöd till investeringar i fasta anläggningar, grundar sig på
ett behov att ur allmänna vattenvårdssynpunkter speciellt stimulera till och
finansiellt underlätta dylika investeringar. Enligt styrelsens uppfattning bölden
erforderliga stimulansen och tillräckligt finansieringsstöd kunna ernås
genom statlig kreditgarantigivning.

Lantbruksstyrelsen har vid utarbetandet av den nämnda promemorian
uppmärksammat den eventuella hämmande inverkan, som det föreslagna
kreditstödet kan få på jordbrukets strukturrationalisering. För att i möjligaste
mån eliminera riskerna för en dylik inverkan har styrelsen föreslagit,
att noggrann prövning bör ske i varje enskilt fall, att kreditstöd endast
beviljas i fall då vattenvårdande myndighet bedömer åtgärder till förhindrande
av vattenförorening som erforderliga samt att stöd endast bör komma
i fråga för utförandet av sådana anläggningar, som vid minsta möjliga investering
fyller de krav som bör ställas ur vattenvårdssynpunkt. Avser en
brukare vid här aktuella brukningsenheter att utföra mera omfattande anläggningar,
än vad som ur vattenvårdssynpunkt kan anses påkallat, bör
enligt styrelsens förslag statlig kreditgaranti ej beviljas till åtgärden. Departementschefen
synes ha godtagit dessa förslag.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Styrelsen vill som sin mening uttala, att riskerna för en hämmande inverkan
på jordbrukets strukturrationalisering genom statligt stöd, som även
utgår i form av statsbidrag till här ifrågavarande typ av brukningsenheter,
ej torde kunna elimineras genom de återgivna förslagen om principerna för
ärendenas prövning.

Motionärerna anför, att ägarna till de mindre brukningsenheter, som här
är aktuella, icke kan när jordbruket nedlägges få kompensation för de vattenvårdsinvesteringar,
som de enligt gällande bestämmelser kan föreläggas
att göra. Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att speciella vatten\
ardsinvesteringar vid icke bestående brukningsenheter i övervägande antalet
fall torde bli aktuella vid brukningsenheter, som kommer alt drivas
som självständiga företag under så lång tid, att investeringarna kan avskrivas
under en rimlig tidrymd, varunder kostnaderna för investeringarna
bör betraktas som normala och nödvändiga produktionskostnader i likhet
med andra kostnader för anläggningar.

Den kommande omfattningen av investeringar i vattenvårdande syfte med
alltför kort avskrivningstid påverkas starkt av i vilken utsträckning vederbörande
vattenvårdande myndighet kommer att påfordra omedelbara åtgärder
i de enskilda fallen. Vid beredningen av ovan nämnda utredning uttalade
statens vatteninspektion att viss respittid torde kunna medgivas i vissa
fall. Därigenom torde i många fall den situationen kunna uppnås, att brukaren
även ur andra än vattenvårdssynpunkter önskar avveckla djurhållningen,
varigenom investeringar helt undvikes.

Motionärerna framhåller bl. a., att de icke bestående brukningsenheterna
genom förslaget om kreditstöd till vattenvårdande åtgärder ej kommer i
samma position som de bestående, eftersom dessa även kan erhålla statsbidrag
till dylika åtgärder. Styrelsen vill i detta sammanhang påpeka, att
viktiga inskränkningar i möjligheterna att erhålla statsbidrag till inre rationaliseringsåtgärder
finns även för bestående brukningsenheter jämlikt
12 § rationaliseringskungörelsen (SFS 1959: 246 med senare ändringar).

Utskottet. I samband med behandlingen av förevarande anslagspunkt
har utskottet haft att ta ställning till två i motioner framförda förslag om
vidgade möjligheter att medge statsbidrag till åtgärder för inre rationalisering.
Sålunda har i motionerna I: 335 och II: 747 hemställts att rationaliseringskungörelsen
ändras sa att bidrag kan utgå till vattenvårdande åtgärder
vid brukningsenheter av icke bestående karaktär. Utskottet finner
det angeläget att förutsättningar skapas för en förbättrad vattenvård och
tillstyrker därför i det följande under punkten 17 :o) ett av Kungl. Maj :t
framlagt förslag att det statliga kreditstödet skall utvidgas att omfatta åtgärder
av nu nämnt slag. Enligt utskottets uppfattning bör den erforderliga
stimulansen och tillräckligt finansieringsstöd för ifrågavarande åtgärder
kunna uppnås genom sådan kreditgarantigivning. Att på sätt motionärerna
föreslagit ytterligare bygga ut stödet med bidragsgivning anser
utskottet inte böra ske, bl. a. med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i yttrande
över motionerna anfört rörande risken för en hämmande inverkan
på strukturrationaliseringen.

I motionen II: 307 föreslås vidare sådan ändring av gällande föreskrifter

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J966

att arrendatorer i större utsträckning än hittills kan erhålla bidrag till
inre rationalisering. Motionärerna synes främst vända sig mot lantbruksstyrelsens
tillämpningsföreskrifter, enligt vilka arrendators ansökan om
statsbidrag till större byggnadsåtgärd prövas med hänsyn till såväl arrendatorns
som jordägarens ekonomiska ställning. Såsom av lantbruksstyrelsens
remissutlåtande framgår avser man härigenom att undvika att ge en
icke bidragsberättigad jordägare ett indirekt bidrag i sådant fall, då denne
enligt arrendelagens bestämmelser i sista hand har att svara för kostnaderna.
Lantbruksstyrelsen har inom ramen för gällande bestämmelser fortlöpande
anpassat tillämpningsföreskrifterna efter utvecklingens krav. Ehuru
vissa skäl synes tala för den i motionen förordade utvidgningen av bidragsgivningen,
anser sig utskottet böra avstyrka bifall till förslaget, bl. a.
med hänsyn till att 1960 års jordbruksutredning inom kort väntas framlägga
sina förslag om den framtida rationaliseringsverksamheten.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit under nu ifrågavarande punkt föranleder
inte någon erinran från utskottets sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge att under budgetåret 1966/67 statsbidrag beviljas
till yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000
kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 16 000 000
kr. med rätt för Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle
ge anledning därtill, jämka angivna fördelning

b) till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000
kr.

c) avslå motionerna I: 335 och II: 747, samt

d) lämna motionen II: 307 utan åtgärd.

16 :o) Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering. Med biträdande av
Kungl. Maj :ts under punkten C 8 (s. 26) framlagda förslag om att minska
anslaget med 320 000 kr. till 180 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kr.

17 :o) Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Kungl.
Maj:t har under punkten C 9 (s. 26—48) föreslagit en medelsanvisning
med oförändrat belopp av 500 000 kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare
att garantiramarna för lån till yttre rationalisering fastställs till 45 milj.
kr., för lån till inre rationalisering till 38 milj. kr., för jordförvärvslån till
30 milj. kr. och för driftslån till 20 milj. kr. Jämkning i nu angivna fördelning
föreslås ankomma på Kungl. Maj :t. Garantiramarna för lån till upp -

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1906

förande av lagerhus m. in. samt för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
in. m. föreslås till oförändrat 4 milj. kr. resp. 6 milj. kr. Slutligen
föreslår Kungl. Maj :t att den årliga räntan på den stående delen av lån från
egnahemslånefonden, som beviljats efter år 1919 men före den 1 juli 1940,
må för år 1967 sättas ned till 3,6 procent och att räntan på köpeskilling
för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad på åbolägenhet, som år 1920
eller senare sålts från kronoegendom, må, i den mån köpeskillingen förräntas
efter enahanda grunder som gällt eller gäller för den stående delen
av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år
1967 utgå efter 3,6 procent.

Lantbruksstyrelsen har —- förutom om oförändrat anslag — bl. a. hemställt
att garantiramarna fastställs enligt följande, nämligen för lån till yttre
rationalisering 45 milj. kr., för lån till inre rationalisering 43 milj. kr.,
för jordförvärvslån 36 milj. kr., för driftslån 22 milj. kr., för lån till uppförande
av lagerhus m. in. 4 milj. kr. och för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. 6 milj. kr.

I förevarande sammanhang har anmälts dels en av lantbruksstyrelsen avgiven
promemoria med förslag angående statligt kreditstöd till vattenvårdande
åtgärder vid jordbruksföretag av icke bestående karaktär, dels ett av
trädgårdsnäringsutredningen avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder
på trädgårdsområdet (stencil Jo 1965: 7).

Departementschefen har under denna punkt — efter närmare redogörelse
för lantbruksstyrelsens anslagsframställning ävensom för nämnda promemoria
och betänkande samt däröver inhämtade yttranden — anfört följande.

»Vattenföroreningarna har blivit ett allt större samhällsproblem. Jag vill
erinra om att staten under senare tid satsat betydande resurser på olika åtgärder
för att komma till rätta med dessa problem. Lantbruksstyrelsens
förslag, som redovisats i det föregående, går ut på att skapa förutsättningar
för bättre vattenvård inom jordbruket. F. n. kan stöd till vattenvårdande
åtgärder inte utgå till sådana brukningsenheter som bedöms ej bestå på
lång sikt. För att underlätta för jordbrukare vid sådana enheter att genomföra
vissa ur allmän synpunkt önskvärda vattenvårdsåtgärder, bör såsom
lantbruksstyrelsen föreslagit öppnas möjligheter att lämna ståtliga kreditgarantier
härför. Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt förslaget.

Garanti bör enligt min mening beviljas endast då vattenvårdande myndighet
bedömer åtgärder för att hindra vattenförorening erforderliga. Vidare
bör garantistödet utgå endast till sådana anläggningar, som oundgängligen
erfordras för att fylla de krav, vilka bör ställas ur vattenvårdssynpunkt.
Enligt min mening bör kreditstödet lämnas såväl till anläggningskostnaden
som till anskaffning av nödvändig utrustning. Lånetiden bör ej överstiga
tio år. Kungl. Maj :t bör äga meddela de bestämmelser som föranleds av bifall
till vad jag nu förordat.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Trädgårdsnäringsutredningens förslag syftar till att stärka näringens konkurrenskraft.
Förslagen har i huvudsak tillstyrkts av remissinstanserna.
Även jag anser att förslagen är väl ägnade att förbättra näringens effektivitet
och ansluter mig i princip till vad utredningen föreslagit.

Kreditstöd till försäljningsföretag för trädgårdsprodukter lämnas f. n. av
olika myndigheter. Såväl lantbruksstyrelsen som utredningen har påpekat
att nämnda förhållande är mindre lämpligt. Jag biträder förslaget att utvidga
det kreditstöd, som lämnas till berörda företag genom lantbruksstyrelsen,
till att omfatta samtliga trädgårdsalster. Liksom bl. a. lantbruksstyrelsen
anser jag vidare det vara lämpligt att ha kreditstödet till trädgårdsnäringen
i en och samma kreditgarantiram. Jag föreslår därför, att kreditgarantier
för lån till här berörda försäljningsföretag lämnas inom ramen
för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Jag biträder vidare
lantbruksstyrelsens förslag att styrelsen ges möjlighet att ur nyssnämnda
ram medge kreditgaranti för lån upp till 200 000 kr. till ett och samma företag.
Kungl. Maj :t bör dock även i fortsättningen om särskilda skäl föreligger
äga bevilja garanti utöver nämnda maximibelopp. Även det vid remissbehandlingen
framförda förslaget att kostnader för personalutrymmen får
ingå i garantibeloppet kan jag tillstyrka. Kungl. Maj :t bör äga meddela de
bestämmelser som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.

Mot utredningens synpunkter på stödet till nyetablerade trädgårdsföretag
har jag intet att erinra.

Det av trädgårdsnäringsutredningen i samråd med representanter för odlarna
och handeln föreslagna samarbetsorganet blir enligt min mening väl
lämpat för arbete med kvalitetsnormer och upplysning i fråga om frukt.
Jag anser det vidare vara ändamålsenligt att samarbetsorganet för frukt i
likhet med motsvarande organ för grönsaker ges en viss officiell prägel genom
att Kungl. Maj :t efter framställning av samarbetsorganet bör kunna
fastställa stadgar för detta och förordna ordförande i dess styrelse. Jag vill
i sammanhanget understryka betydelsen av att de båda organen samarbetar
intimt för att på så sätt begränsa kostnaderna för administration m. m.
Förutsättningarna för att på sikt sammanföra de båda organen och bilda
ett för trädgårdsnäringens samtliga produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan
torde vidare böra undersökas.

För att stödja samarbetsorganets kvalitetsfrämjande arbete, som skall
utmynna i en ur kvalitetssynpunkt välordnad frukthandel till gagn för såväl
odlare och handlare som konsumenter, bör såsom utredningen föreslagit
vissa kvalitetsbeteckningar reserveras för den frukt som kontrolleras av
samarbetsorganet. Även om viss tveksamhet om förslaget kommit till uttryck
vid remissbehandlingen bör enligt min mening införas en bestämmelse
om att äpplen och päron får saluhållas och försäljas under beteckningarna
Lyx, Extra Prima och Prima endast då varan blivit märkt i enlighet
med samarbetsorganets regler för kvalitetskontroll. Kungl. Maj :t bör
äga meddela de bestämmelser som föranleds härav.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

För att finansiera samarbetsorganets verksamhet på fruktområdet bör årligen
ett belopp som motsvarar fruktodlingens förbrukning av skattebelagda
drivmedel ställas till förfogande från anslaget till gottgörelse till trädgårdsnäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt. Dessutom bör under en
femårsperiod 50 000 kr. årligen få tas i anspråk för samma ändamål av fonderade
bensinskattemedel. Ivungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t
bestämmer, bör äga besluta härom. Såsom villkor för medelstilldelningen
bör gälla att frivilliga avgifter varje år tillförs samarbetsorganet i den utsträckning
som förutsatts av trädgårdsnäringsutredningen.

Den av utredningen berörda frågan om forskning på fruktsafternas område
bör prövas i samband med behandlingen av förslag från utredningen
rörande inrättandet av ett livsmedelstekniskt branschforskningsinstitut.

I likhet med trädgårdsnäringsutredningen anser jag att det finns ett stort
behov av kontroll av plantskolealster. Särskilt påtagligt är detta behov för
plantmaterial som i större utsträckning nyttjas inom yrkesmässig odling.
Med hänsyn till de betydande ekonomiska avbräck, som inköp av infekterat
plantmaterial kan medföra för den yrkesmässiga odlingen, bör såsom utredningen
föreslagit och remissinstanserna i princip tillstyrkt införas obligatorisk
sundhetskontroll av vissa plantskolealster fr. o. in. den 1 juli 1966.
Kungl. Maj :t bör äga avgöra vilka växtslag som skall omfattas av denna
kontroll samt meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Vid sidan av den obligatoriska sundhetskontrollen bör liksom f. n. kunna
bedrivas frivillig kontroll av plantornas sortäkthet och kvalitet. Inom denna
bör också kunna upptas sundhetskontroll av sådana plantskolealster som
inte omfattas av den obligatoriska kontrollen. För att främja anslutningen
till den frivilliga kontrollen bör såsom utredningen föreslagit vissa särskilda
bestämmelser meddelas. Sålunda bör gälla att saluhållande och försäljning
av sådana plantskolealster, för vilka kontrollregler har fastställts inom ramen
för kontrollsystemet, endast om produkten har godkänts vid ifrågavarande
kontroll får ske under benämning eller beteckning, som anger att
produkten är av särskilt god beskaffenhet.

Växtskyddsanstalten bör i enlighet med utredningens förslag ansvara för
den obligatoriska sundhetskontrollen och få i uppdrag att meddela närmare
bestämmelser för denna. Enligt min mening bör lantbruksstyrelsen liksom
nu ha överinseendet över den frivilliga kontrollen. Det löpande arbetet med
såväl obligatorisk som frivillig kontroll samt viss upplysningsverksamhet i
anslutning härtill bör has om hand av statens plantskolenämnd. Utredningens
förslag rörande ändrad organisation av plantskolenämnden kan
jag i huvudsak tillstyrka. Sålunda bör ordföranden i nämnden utses av
Kungl. Maj :t och nämndens övriga ledamöter av lantbruksstyrelsen. Kungl.
Maj :t bör godkänna stadgar för nämnden.

I princip bör den av plantskolenämnden bedrivna kontrollverksamheten
vara självbärande och finansieras genom kontrollavgifter. Enligt min upp -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

fattning bör Kungl. Maj :t fastställa avgifterna för den obligatoriska kontrollen
efter förslag av plantskolenämnden och övriga kontrollavgifter fastställas
av lantbruksstyrelsen, likaledes efter förslag av nämnden. Av skäl
som växtskyddsanstalten anfört anser jag vidare att plantskolenämnden
bör uppbära ifrågavarande avgifter och disponera dessa enligt stat som
fastställs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

Förslaget om att under en övergångstid ge statsbidrag med 15 000 kr. per
år till vissa administrationskostnader för den obligatoriska kontrollen samt
statsbidrag med 10 000 kr. per år till allmän upplysning om kontrollverksamheten
kan jag tillstyrka. Vid anmälan av anslaget till statens växtskyddsanstalts
omkostnader kommer jag därför att förorda att 25 000 kr.
beräknas för ifrågavarande ändamål.

Med hänsyn till att ramen för lån för uppförande av lagerhus m. m. hittills
endast i relativt begränsad omfattning tagits i anspråk för kreditstöd
åt försäljningsföretag för trädgårdsalster bör den föreslagna överflyttningen
av kreditstödet ej föranleda att ifrågavarande ram minskas utan denna
bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag även för budgetåret 1966/67
fastställas till 4 milj. kr. Enligt min mening bör det vidare vara möjligt att
tillgodose de ökade anspråk på lån för trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. som följer av mina förslag i det föregående utan att öka garantiramen
härför. Denna bör således även under budgetåret 1966/67 vara 6 milj.
kr.

Tillgång till kapital är av avgörande betydelse för jordbrukets rationalisering.
Med hänsyn härtill anser jag det vara angeläget att ramarna för
statliga kreditgarantier för jordbrukets rationalisering vidgas. Jag förordar
därför att garantiramarna för lån till yttre och inre rationalisering, driftslån
och jordförvärvslån ökas med sammanlagt 23 milj. kr. Under budgetåret
1966/67 bör därför statlig kreditgaranti få beviljas med 45 milj. kr.
för lån till yttre rationalisering, med 38 milj. kr. för lån till inre rationalisering,
med 30 milj. kr. för jordförvärvslån och med 20 milj. kr. för driftslån.
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t äga jämka fördelningen
om förhållandena ger anledning därtill. Vid beräkningen av ramen
för lån till inre rationalisering har jag beaktat kreditbehovet för lån till
vattenvårdande åtgärder vid ej bestående jordbruk.

Liksom hittills bör riksdagens medgivande inhämtas för att enligt tidigare
tillämpade grunder sätta ned räntan på bl. a. vissa lån från egnahemslånefonden.
Om riksdagen medger delta bör Kungl. Maj :t äga meddela de
bestämmelser som fordras.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänskjutna
motioner, nämligen

1. 1:237 av herr Larsson, Thorsten, och herr Wikberg, likalydande med
II: 304 av herr Josef son i Arrie m. fl., i vilka motioner hemställts, att riks -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

dagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, IX huvudtiteln, punkt
C 9, måtte medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti beviljas
för jordförvärvslån intill ett belopp av 36 000 000 kr.;

2. 1:606 av herr Kristiansson, Axel, och herr Larsson, Thorsten, samt
II: 763 av herr Rimås in. fl., likalydande, i vilka motioner hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av finansieringssystemet för det samarbetsorgan
på fruktområdet, som föreslås under nionde huvudtiteln, måtte uttala
att de 50 000 kr., som föreslås under en femårsperiod årligen skola
utgå av fonderade bensinskattemedel, endast skall avse budgetåret 1966/67
och att de framtida finansieringsformerna blir föremål för omprövning i enlighet
med vad som i motionerna anförts.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionerna II: 304 och II: 763.

över motionerna I: 606 och II: 763 har remissyttranden avgetts av Kooperativa
förbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
och Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund.

Kooperativa förbundet framhåller alt något reellt hinder ej synes föreligga
att acceptera det av departementschefen föreslagna sättet för finansiering
av det planerade samarbetsorganet för frukt. Förbundets styrelse anför
vidare bl. a.

Kooperativa förbundets styrelse anser det betydelsefullt att det planerade
kvalitetsbefrämjande arbetet för svensk frukt snarast kommer till stånd.
Beträffande finansieringen av samarbetsorganet för frukt får styrelsen framhålla
att om statliga bidrag ej kan komma i fråga, man bör kunna acceptera
att finansieringen sker genom ätt bensinskattemedel tas i anspråk. Även
om större delen av dessa medel tillförts av grönsaks- och blomsterodlingen,
anser styrelsen ej att en alltför skarp gränsdragning bör ske mellan trädgårdsnäringens
olika verksamhetsgrenar, när det gäller fördelningen av bensinskattemedlen.
Det förefaller i detta sammanhang naturligt att betrakta
trädgårdsnäringen som en enhet. Det belopp som årligen skulle komma
i fråga härför torde för övrigt endast uppgå till'' ca 15 % av till trädgårdsnäringen
under senaste året restituerade bensinskattemedel.

Mot bakgrund av att de planerade samarbetsorganen för grönsaker resp.
frukt skall få en gemensam ordförande och man även i övrigt tänkt sig en
viss samordning av den centrala administrationen, synes goda förutsättningar
kunna skapas för ett effektivt bedrivet upplysningsarbete inom resp.
områden. De praktiska erfarenheterna av denna samverkan torde få avgöra
hur långt den bör drivas.

Sveriges grossistförbund inskränker sig, utan att vilja motsätta sig motionärernas
yrkande, till att konstatera att Kungl. Maj :ts förslag väl täcker
det medelsbehov, som enligt trädgårdsnäringsutredningen förutsatts för
det föreslagna organet utöver den tänkta avgiftsfinansieringen. Förbundet
anför härefter följande.

Förbundet anser sig sakna anledning att närmare ingå på en bedömning
av karaktären av fonderade bensinskatterestitutionsmedel och i vad
mån dessa medel med hänsyn till sitt ursprung skall anses förbehållna

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

vissa grenar av trädgårdsnäringen. Något principiellt hinder torde emellertid
knappast föreligga att i nu förevarande hänseende betrakta trädgårdsnäringen
som ett kollektiv. Ur det tillämnade samarbetsorganets synpunkt
påverkas icke dess finansiering om man väljer den av Kungl. Maj :t föreslagna
vägen i stället för vad som förordas av motionärerna. Vidkommande
den i statsverkspropositionen och även i motionen berörda frågan om en
eventuell sammanslagning av samarbetsorganet mellan odlare och handel
för upplysningsverksamhet på grönsaksområdet med det tillämnade organet
på fruktområdet synes detta spörsmål böra lämnas helt till de båda
organens avgörande, sedan praktiska erfarenheter vunnits. Eftersom principiell
enighet torde råda om angelägenheten av att samma person utses
till ordförande i de båda organen och att organen anställer samma verkställande
tjänsteman, föreligger tillräckliga incitament för en rationell
verksamhet och för att uteslutande praktiska synpunkter blir avgörande
för hur långt ett naturligt samarbete kan och bör drivas. Det är angeläget,
att de båda organens verksamhet även i administrativt hänseende icke bindes
genom direktiv från Kungl. Maj :t. Eftersom ordförande i organen
skall tillsättas av Kungl. Maj :t föreligger därigenom för övrigt tillräckliga
möjligheter för inflytande på frågan.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund yrkar bifall till motionerna
och anför.

Restitutionsförfarandet har tillkommit därför att den skatt, som uttages
å bensinförbrukning, utgör en vägtrafikavgift, och att det därför är oriktigt,
att denna kostnad skall belasta den förbrukning av bensin, som inte har
med vägtransporter att göra. Då så varit möjligt har denna återbäring av
bensinskatt skett individuellt till varje förbrukare. Så sker till jordbrukare
och ovannämnda fruktodlare, som innehar bensindrivna traktorer. För övriga
trädgårdsodlare och fiskare har individuell restitution inte ansetts
tekniskt genomförbar, och därför sker i stället en kollektiv återbäring. Då
denna form ersätter ett individuellt restitutionsförfarande är det av stor
vikt, att trädgårdsnäringens bensinskattemedel så rättvist som möjligt återbetalas
till de odlar grupper, som erlagt bensinskatt.

Såväl Irukt- som bärodlingens andel av de till trädgårdsnäringen restituerade
bensinskattemedlen torde inte uppgå till mer än ca 5 procent. Då
denna andel uttagits genom årliga bidrag skulle vid ett bifall till vad som
föreslås i statsverkspropositionen nionde huvudtitel framför allt grönsaksoch
blomsterodlarna under fem år få bekosta detta anslag. Trädgårdsnäringsutredningen
ansåg, att statskassan borde göra detta, då den kvalitetsfrämjande
verksamhet, det här är fråga om, är »av väsentligt intresse ur
allmän synpunkt».

Ovannämnda lakta talar enligt vår uppfattning för alt trädgårdsnäringsutredningens
finansieringsförslag borde följas redan från samarbetsorganets
start.

Då vi emellertid är synnerligen angelägna att ha ett gott förhållande till
trädgårdsnäringens olika grenar och organisationer kan vi liksom motionärerna
tänka oss, att ett bidrag på 50 000 kronor tas från de fonderade
bensinskattemedlen under budgetåret 1966/07 men att en omprövning av
finansieringsformen omedelbart igångsättes.

Vi finner det för vår del vara helt naturligt, att trädgårdsnäringsutredningen
får i uppdrag all framlägga förslag till ett slutgiltigt finansieringssystem,
i all synnerhet som enligt departementschefens mening förutsätt -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ningarna skall prövas för att skapa ett för trädgårdsnäringens samtliga
produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan.

Då trädgårdsnäringsutredningen redan tidigare löst dylika avvägningsfrågor
på ett för samtliga parter tillfredsställande sätt, är vi övertygade om,
att utredningen även på detta område bör kunna utarbeta ett finansieringssystem,
om vilket allmän enighet kan nås.

Sveriges yrkesfruktodlares riksförbund har i princip inget att invända
mot motionärernas förslag att finansieringsfrågan tages upp till omprövning
i trädgårdsnäringsutredningen. Förutsättningen är dock att man vid
omprövningen inte frångår trädgårdsnäringsutredningens förslag att samarbetsorganet
under alla förhållanden bör erhålla de 50 000 kr., varom allmän
enighet rått. Riksförbundet anför härutöver bl. a. följande.

Departementschefen har bl. a. gjort ett uttalande att förutsättningarna
att på sikt sammanföra de båda organen och bilda ett för trädgårdsnäringens
samtliga produktionsgrenar gemensamt samarbetsorgan borde undersökas.
Till detta har förbundet i princip inget att invända men vill med skärpa
understryka vikten av att samarbetsorganet omgående tilldelas det ekonomiska
stöd, som parterna gemensamt med trädgårdsnäringsutredningen
har varit ense om.

Sett ur internationell synpunkt ser förbundet det som en nödvändighet
att samarbetsorganet på fruktområdet erhåller sådant stöd, som kan anses
rimligt jämfört med andra områden inom trädgårdsodlingen, för att därmed
ytterligare stärka den svenska fruktodlingens konkurrensförhållande
vid en eventuell svensk anknytning till en större marknad.

Utskottet. Kungl. Maj :t har föreslagit en uppräkning av de ramar för
statlig kreditgaranti, som redovisas under förevarande punkt, från sammanlagt
120 till 143 milj. kr. Ramen för jordförvärvslån upptas härvid
med oförändrat belopp av 30 milj. kr. Av senast tillgänglig statistik att
döma bör detta belopp kunna anses vara tillräckligt. Utskottet avstyrker
därför i motionerna 1:237 och 11:304 framfört yrkande om höjning av
ramen till 36 milj. kr. Även i övrigt tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
i fråga om kreditgarantiramarna. Detta innebär bl. a. att utskottet ansluter
sig till förslaget att kreditgaranti skall inom ramen för lån till inre
rationalisering kunna beviljas till vattenvårdande åtgärder vid jordbruksföretag
av icke bestående karaktär.

Under denna anslagspunkt har departementschefen även framlagt förslag
som syftar till att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Förslagen
innebär bl. a. att det statliga kreditstödet till näringen förbättras,
att skärpt kontroll av plantskolealster införs och att ett samarbetsorgan
inrättas för arbete med kvalitetsnormer och upplysning i fråga om frukt.

Samarbetsorganets verksamhet bör enligt departementschefen finansieras
dels genom frivilliga avgifter i viss angiven utsträckning, dels genom
att ett belopp motsvarande fruktodlingens förbrukning av skattebelagda
drivmedel årligen ställs till förfogande från anslaget till gottgörelse till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 21

trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Dessutom föreslås
att under en femårsperiod 50 000 kr. av fonderade bensinskattemedel
årligen får tas i anspråk för ändamålet. I motionerna I: 606 och II: 763
har riktats stark kritik mot att trädgårdsnäringens bensinskattefond tas
i anspråk för verksamhet på fruktområdet under hänvisning till att denna
fond främst byggts upp av restitutionsmedel från grönsaks- och blomsterodlarna.
Eftersom det rått allmän enighet om att det nya samarbetsorganet
under en uppbyggnadsperiod behöver ett särskilt bidrag av 50 000 kr.
per år, har motionärerna emellertid funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts
förslag, såvitt avser nästa budgetår, men anser att formerna för samarbetsorganets
fortsatta finansiering bör omprövas, lämpligen genom trädgårdsnäringsutredningens
försorg.

Utskottet kan för sin del biträda att medel under budgetåret 1966/67
på av Kungl. Maj :t föreslaget sätt ställs till förfogande för samarbetsorganets
verksamhet. Med hänsyn till vad som anförts i förevarande motioner
och från trädgårdsnäringens sida i remissyttranden över motionerna synes
emellertid skäl föreligga att ta formerna för den fortsatta finansieringen
av samarbetsorganet under förnyat övervägande. Detta bör kunna
ske så snabbt att förslag kan föreläggas nästa års riksdag.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat rörande olika åtgärder
på trädgårdsområdet biträder utskottet. Detta gäller även de förslag under
nu ifrågavarande punkt vilka ej särskilt berörts i det föregående.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 606 och II: 763 i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
utredning och förslag rörande formerna för den fortsatta
finansieringen av samarbetsorganet för frukt

b) godkänna vad i det föregående i övrigt förordats i
fråga om kvalitetsfrämjande åtgärder och sundhetskontroll
beträffande vissa trädgårdsprodukter

c) medge, att den årliga räntan på den stående delen av
lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter år 1919
men före den 1 juli 1940, får för år 1967 sättas ned till 3,6
procent

d) medge, att ränta på köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet
eller byggnad på åbolägenhet, som år 1920 eller
senare sålts från kronoegendom, får, i den mån köpeskillingen
förräntas efter enahanda grunder som gällt eller gäller
för den stående delen av före den 1 juli 1940 beviljat
egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år 1967 utgå
efter 3,6 procent

e) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

å motionerna 1:237 och 11:304 medge, att under budgetåret
1966/67 statlig kreditgaranti beviljas för lån till yttre
rationalisering intill ett belopp av 45 000 000 kr., för lån till
inre rationalisering intill ett belopp av 38 000 000 kr., för
jordförvärvslån intill ett belopp av 30 000 000 kr. och för
driftslån intill ett belopp av 20 000 000 kr., med rätt för
Kungl. Maj :t att, om förhållandena ger anledning därtill,
medge jämkning i angivna fördelning

f) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti
beviljas för lån för uppförande av lagerhus m. in.
för jordbruksändamål intill ett belopp av 4 000 000 kr.

g) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti
beviljas för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. intill ett belopp av 6 000 000 kr.

h) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kr.

18 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Under punkten C 10 (s. 48—49) har Kungl. Maj :t i enlighet med lantbruksstyrelsens
anslagsframställning föreslagit dels att anslaget minskas med
275 000 kr. till 325 000 kr., dels att bidragsramen hålles oförändrad vid
300 000 kr. Utskottet biträder den av Kungl. Maj :t gjorda framställningen
och hemställer således,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 utfästs bidrag
till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond
med sammanlagt 300 000 kr.

b) till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 325 000 kr.

19:o) Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. Under
punkten C 11 (s. 49—51) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning
med 1 950 000 kr. till 9 100 000 kr.

Efter att ha närmare redovisat innehållet i lantbruksstyrelsens anslagsframställning
samt i en av lantbruksstyrelsen gemensamt med lantmäteristyrelsen
och skogsstyrelsen lämnad redogörelse för verksamheten med
koncentrerad rationalisering av jordbruket i vissa län har departementschefen
anfört följande.

»Mot bakgrunden av de goda erfarenheterna av verksamheten med koncentrerad
rationalisering och av behovet av ytterligare sådana insatser
beslutade 1965 års riksdag (prop. 1 bil. 11 s. 37, JoU 1 s. 34, rskr 9)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att särskild rationalisering fr. o. in. innevarande budgetår skall bedrivas
förutom i de fyra nordligaste länen även inom Gävleborgs, Kopparbergs
och Värmlands län samt inom landskapet Dalsland. Som framgår
av den föregående redogörelsen har takten i rationaliseringsarbetet ökat efter
hand. Främst till följd härav men även på grund av att verksamheten
nu tagits upp i områdena utanför de fyra nordligaste länen har behovet av
medel för såväl bidrag som personalkostnader stigit. Jag anser det därför
vara nödvändigt att öka anslaget för att verksamheten skall kunna bedrivas
tillräckligt intensivt. Med hänsyn härtill bör anslaget räknas upp med 2 milj.
kr. Ytterligare 1 milj. kr. erfordras dock redan under innevarande budgetår
för att rationaliseringsarbetet inte skall hämmas av medelsbrist. Jag återkommer
till Kungl. Maj :t härom senare denna dag vid anmälan av utgifter
på tilläggsstat.

Mot lantbruksstyrelsens övriga yrkanden har jag inget att erinra. Medelsbehovet
för främjande av lantbruksnäringarnas framåtskridande i de fyra
nordligaste länen jämte Gävleborgs län och för produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland efter beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall bör således
beräknas till oförändrat 550 000 kr. resp. 250 000 kr. Vidare bör behovet
av medel för fraktbidrag vid transport av fodermedel räknas ned med
50 000 kr.»

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1. II: 740 av herr Dahlgren m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om erforderliga utredningar så att
KR-verksamheten på jordbruksområdet från och med budgetåret 1967/68
kan utvidgas till att omfatta jämväl skogs- och mellanbygden i södra och
mellersta Sverige;

2. I: 616 av herr Sveningsson, likalydande med II: 761 av herr Magnusson
i Tumhult m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte fastställa att
högsta statsbidragsprocenten skall vara 25 % av kostnaden samt till Bidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 7 150 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa
till motionerna II: 740 och II: 761.

Utskottet. Föregående års riksdag beslöt att de särskilda rationaliseringsinsatser,
som finansieras från detta anslag, skulle bedrivas förutom i de fyra
nordligaste länen även i Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län
samt i landskapet Dalsland. Motionsledes framförda förslag om ytterligare
utökning av verksamhetsområdet avvisades av riksdagen. I motionen II:
740 till årets riksdag har påyrkats utredningar i syfte att göra det möjligt
att från och med budgetåret 1967/68 utvidga den särskilda rationaliseringsverksamheten
till att omfatta även skogs- och mellanbygden i södra och

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

mellersta Sverige. Enligt utskottets mening bör dock erfarenheterna av den
förra året beslutade utvidgningen av förevarande stödform avvaktas, innan
frågan om ytterligare ändring av stödet tas upp till diskussion. När sådana
erfarenheter vunnits, torde det ankomma på lantbruksstyrelsen att i samråd
med övriga berörda myndigheter lämna de förslag till ändringar av
gällande gränser för verksamheten m. m. som kan finnas motiverade.

1965 års riksdagsbeslut innebar även en sänkning av den genomsnittliga
bidragsprocenten från 48 procent till högst ca 40 procent av kostnaderna för
samtliga rationaliseringsåtgärder utom markköp. Motioner om ytterligare
begränsning av bidraget till 25 procent avslogs av riksdagen. Yrkande av
samma innebörd har gjorts i motionerna I: 616 och II: 761 till årets riksdag.
Utskottet finner dock inte skäl föreslå ett frångående av föregående
års riksdagsbeslut, varför motionerna i denna del avstyrks.

Som en följd av bl. a. föregående års beslut om utvidgning av verksamheten
med särskilda rationaliseringsinsatser har medelsbehovet ökat. Utskottet
tillstyrker Ivungl. Maj :ts förslag om en höjning av den för ändamålet
avsedda anslagsposten med 2 milj. kr. till 8 milj. kr. Detta innebär att
utskottet avstyrker yrkandet i motionerna 1:616 och II: 761 om oförändrad
anslagsanvisning.

Utskottet anser sig även kunna biträda vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit
och uttalat under denna punkt och hemställer därför,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 616 och II: 761, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. in.
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
9 100 000 kr.

b) avslå motionerna 1:616 och II: 761, såvitt avser yrkande
om ändrad bidragsprocent, samt

c) lämna motionen II: 740 utan åtgärd.

20:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten C 12 (s. 51—52) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 570 000 kr., vilket innebär en
anslagsminskning med 154 000 kr. Ramarna för domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens
verksamhet på detta område avses fastställas av Kungl.
Maj :t.

Utskottet. Då utskottet inte har något att invända mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenheter in. in. för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 570 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år W(>C>

21 :o) Befrämjande av husdjursaveln m. m. Under punkten C 13 (s. 52—
70) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av
1 535 000 kr., vilket innebär en minskning med 705 000 kr. gentemot innevarande
budgetår. Samtidigt hemställs om dels godkännande av de ändrade
grunder för stödet åt hästaveln som förordats i propositionen, dels
medgivande att fastställa garantiramen för lån till inköp av avels- och ridhästar
till 500 000 kr.

Under förevarande punkt har anmälts ett av 1963 års hästutredning avgivet
betänkande rörande stöd åt hästaveln (SOU 1965:44).

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
ävensom för innehållet i nämnda betänkande och däröver
avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Antalet hästar har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående,
minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Under åren 1952—1965 sjönk
antalet från ca 383 000 till ca 122 000 dvs. en minskning med drygt 68 %.
Enligt de prognoser, som redovisas av 1963 års hästutredning, kommer
hästantalet att sjunka ytterligare och år 1970 uppgå till 80 000—90 000.
Det är därvid att märka att andelen hästar av varmblodig ras relativt sett
ökat under senare år. Minskningen av totala antalet hästar beror i första
hand på att behovet inom jordbruk och skogsbruk sjunkit på grund av att
traktorer i allt högre grad ersatt hästen som dragkraft. Detta är särskilt
påtagligt inom jordbruket. Såväl jordbruket som framför allt skogsbruket
väntas ännu under överskådlig tid ha behov av hästar. Behovet av hästar
år 1970 redovisas av utredningen i två alternativa beräkningar till 69 000
resp. 43 000.

Utredningen bedömer tillgången på hästar vara tillräcklig för att tillgodose
behoven i fredstid fram till år 1975. Vid mobilisering av hästar vid krig
och krigsfara väntas dock uttagningsprocenten i vissa delar av landet bli
så hög att särskilda åtgärder kan erfordras för att säkra tillgången. Utredningens
uppfattning om att tillgången av hästar är tillräcklig delas i allmänhet
av remissinstanserna. Överbefälhavaren anser dock att nedgången i antalet
hästar av kallblodig ras inger oro.

Såvitt nu kan bedömas är det ej lämpligt att genom statligt stöd hålla
uppe en häststam, som är större än vad som betingas av det normala behovet
för olika ändamål. Det är sålunda enligt min uppfattning knappast
görligt att försöka stimulera till att hästar föds upp i större antal än som ur
ekonomisk synpunkt finner godtagbar användning i fredstid. Mot denna
bakgrund och då hästarna ur beredskapssynpunkt i huvudsak torde vara
att betrakta såsom eu del av de tillgängliga dragkraftsresurserna delar jag
utredningens uppfattning att lantbruksstyrelsen inte hör åläggas någon
skyldighet att tillse att ur totalförsvarssynpunkt tillräckligt antal hästar
finns. Det ankommer på Kungl. Maj :t alt besluta om denna organisationsfrågas
slutliga lösning.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

I likhet med utredningen och så gott som samtliga remissinstanser anser
jag att det finns starka skäl för att staten alltjämt lämnar stöd i viss omfattning
till hästaveln. Målet för detta stöd bör vara att skapa förutsättningar
för en kvalitativt sett högtstående hästavel inom landet. Som allmän princip
för stödet bör gälla att bidrag till direkta uppfödningskostnader inte bör
utgå. Ej heller bör s. k. bevaringspremier, som bl. a. avser att täcka vissa
utbildningskostnader för varmblodiga hästar för krigsmaktens behov, i fortsättningen
utgå. I likhet med andra uppfödningskostnader bör nämligen
kostnaden för utbildning komma till uttryck i priset på hästen. Jag förordar
alltså att det statliga stödet till hästaveln i huvudsak koncentreras till
hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande
åtgärder.

Den nuvarande utformningen av hästpremieringen är föråldrad. Jag biträder
i huvudsak utredningens förslag i ämnet, vilket enligt min uppfattning
är väl anpassat till dagens krav. Förslaget innebär bl. a. att hästarna
premieras vid färre tillfällen än f. n. Såväl antalet hästar som berörs av
premieringen som det samlade beloppet för penningpriser torde dock bli
i stort sett oförändrat. Vidare ges lantbruksstyrelsen friare händer att utforma
närmare bestämmelser för premieringen. Avelsarbetet skall även i
fortsättningen grundas på stambokföring. För att underlätta avelsarbetet
bör härjämte föras ett särskilt register över premierade hästar. Jag finner
det likaså lämpligt att styrelsen vid sin sida har en rådgivande nämnd i
hästavelsfrågor, hästavelsnämnden. När det gäller hingstpremieringen anser
jag i likhet med statskontoret att antalet premieringsnämnder bör begränsas.

I likhet med utredningen vill jag understryka hingsthållningens betydelse
för avelsarbetet. Tillgång på goda beskällare är en förutsättning för avel
av hög kvalitet. Jag anser därför att hingsthållningsbidrag bör utgå alltjämt
även om dessa i viss mån kan betraktas som bidrag till uppfödningskostnader.
Av samma skäl är det angeläget att fortsatt stöd lämnas till uppfödningen
av nordsvenska hingstar. I likhet med utredningen anser jag att
stödet i princip bör utgå till endast en uppfödningsanstalt.

För att underlätta hingsthållningen inom varmblodsaveln bör möjlighet
öppnas till att lämna lånegaranti för inköp av hingst av varmblodig ras.

Kungl. Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, bör äga
besluta om den närmare utformningen av i det föregående angivna stödåtgärder.

Till frågan om stöd för vissa andra avelsbefrämjande åtgärder återkommer
jag i samband med anslagsberäkningen.

Med hänsyn till strävandena att åstadkomma ökat internationellt samarbete
på handelns område och den pågående liberaliseringen av hithörande
bestämmelser biträder jag utredningens förslag att särskilda bestämmelser
i fråga om import av avels- och brukshästar i fortsättningen bör finnas en -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

dast för att tillgodose behovet av sanitär kontroll av importen. Någon importreglering
ur kvalitetssynpunkt är såsom utredningen anfört ej erforderlig
bl. a. på grund av de kvalitetskrav på avelshingstar som följer av lagen
om hingstbesiktningstvång.

Under senare år har uppkommit en viss brist på kunniga hovslagare för
klöv- och hovvård. Då en riktig hovvård är av avgörande betydelse för att
hästarna skall kunna utnyttjas effektivt är det betydelsefullt att tillgången
på kvalificerade hovslagare tryggas. Jag delar utredningens uppfattning att
nuvarande bidrag till ambulerande hovslagare och howårdsföreningar är
en mindre lämplig form härför. Även jag anser det mera ändamålsenligt att
stödet får formen av goda utbildningsmöjligheter för hovslagare. Den vid
veterinärhögskolan befintliga hovslagarskolan bör finnas kvar i avvaktan på
att frågan om veterinärhögskolans lokalisering avgörs. I samband därmed
bör prövas jämväl lokaliseringen av hovslagarskolan. Möjligheter föreligger
vidare att inom ramen för den av lantbruksstyrelsen med anlitande av
anslaget till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. administrerade
utbildningsverksamheten starta lokal utbildning av hovslagare.

Även statens hingstdepå och stuteri i Flyinge utgör ett visst stöd åt hästaveln,
framför allt åt halvblodsaveln. Utredningen har haft att överväga
om verksamhet där skall i fortsättningen bedrivas i statlig regi eller övertas
av annan huvudman eller eventuellt läggas ned. Utredningen föreslår
att verksamheten alltjämt bedrivs i statlig regi men förutsätter samtidigt
att en rad åtgärder vidtas för att begränsa statens kostnader härför.
Jag biträder i allt väsentligt utredningens förslag. Det ekonomiska målet
för verksamheten i Flyinge bör sålunda tills vidare vara att de direkta kostnaderna
och inkomsterna balanserar. Genom de rationaliseringsåtgärder
utredningen föreslår bör det vara möjligt att inom kort nå detta mål. Således
bör bl. a. antalet hingstar och hingststationer minskas och språngavgifterna
höjas. I samband med att verksamheten sålunda begränsas bör vissa
tjänster dras in. För att framlägga förslag rörande genomförandet av dessa
omläggningar samt rationalisering i övrigt av verksamheten bör såsom utredningen
föreslagit sättas till en särskild delegation. Kungl. Maj :t, eller
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrelsen bör äga meddela närmare
riktlinjer för delegationens verksamhet.

Såsom utredningen föreslagit bör nuvarande hästskötarskola i Flyinge
i fortsättningen ingå i kursverksamheten för jordbrukets rationalisering.
För övrigt bör gälla att i den mån resurserna i Flyinge tas i anspråk för
annan verksamhet detta bör ske mot ersättning som täcker kostnaderna
bär för.

I fråga om konsekvenserna beträffande medelsbehov m. in. för verksamheten
i Flyinge av vad jag här förordat återkommer jag vid behandlingen
av anslagen till statens hingstdepå och stuteri.

Jag övergår härefter till de anslagstekniska frågorna rörande stödet till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(>6

hästaveln. I likhet med utredningen anser jag att totalisatormedel ej bör
anlitas för de i det föregående berörda stödåtgärderna. Såsom riksrevisionsverket
föreslagit bör stödet även i fortsättningen anvisas under reservationsanslaget
Befrämjande av husdjursaveln m. in. Däremot bör anslagsposten
till stöd åt hästaveln ej delas upp på särskilda belopp för varmblodsresp.
kallblodsavel.

Jag biträder utredningsförslaget att hingst skall få premie på högst 250
kr. i samband med stambokföringen och högst 600 kr. då hingsten visat
säker och god nedärvning samt att ston skall få högst hälften av dessa belopp.
Kungl. Maj:t bör äga göra erforderliga jämkningar i ifrågavarande
högstbelopp. Jag beräknar medelsbehovet för penningpriser under budgetåret
1966/67 till 260 000 kr. Vidare beräknar jag 15 000 kr. för vissa fraktbidrag
i samband med hingstpremieringen. Jag vill erinra om att jag vid
behandlingen av anslagen till lantbruksstyrelsen beräknat 10 000 kr. för
kostnader för hästavelsnämnden och under anslaget till bidrag till hushållningssällskapens
omkostnader 100 000 kr. för hästpremieringens administration
m. m. under tiden den 1 januari—den SO juni 1967.

För bidrag till hingsthållningen beräknar jag ett medelsbehov av 535 000
kr. Jag har därvid räknat in medel för stöd till uppfödning av nordsvenska
hingstar. För vissa övriga avelsbefrämjande åtgärder beräknar jag vidare
125 000 kr. Därav avser 55 000 kr. bidrag till vissa landsomfattande hästavelsföreningar
för administrationskostnader och upplysningsverksamhet,
30 000 kr. bidrag till kostnader för stambokföring, 15 000 kr. bidrag till
försök med dragprov och märkning av hästar samt slutligen 25 000 kr. bidrag
till ej specifierade avelsbefrämjande åtgärder.

Anslagsposten till stöd åt hästaveln bör i enlighet med de nyss redovisade
beräkningarna tas upp med ett sammanlagt belopp av 935 000 kr.
Detta innebär i förhållande till innevarande budgetår en minskning med
705 000 kr.

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av medelsbehovet för bidrag till avelsföreningar
och liknande organisationer, bidrag till kontrollföreningsverksamheten
samt ramen för statlig kreditgaranti för lån för inköp av avelshästar
och ridhästar har jag intet att erinra.»

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1. I: 97 av herr Arvidson m. fl., likalydande med II: 140 av herr Persson
i Heden m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av stödet åt
hästaveln måtte besluta att oförändrat belopp, 150 000 kr., ställes till lantbruksstyrelsens
förfogande för att av hushållningssällskapen utlämnas till
stöd åt klöwård och hovvård;

2. I; 100 av herr Isacson in. fl. och II: 137 av herr Gustavsson i Alvesta
in. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av punkten C 13 Befrämjande av husdjursaveln m. m. måtte besluta

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att dels godkänna de grunder för stödet åt hästaveln som förordats i motionerna,
dels medge att av tillgängliga reservationsmedel under anslagsposten
Stöd åt hästaveln må under budgetåret 1966/67 85 000 kr. tas i anspråk
för avelsbefrämjande åtgärder m. m. i enlighet med vad i motionerna
anförts, och dels till Befrämjande av husdjursaveln in. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 2 285 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionerna II: 140 och I: 100.

Utskottet. Mekaniseringen inom jordbruket och skogsbruket har såsom
redovisats i statsverkspropositionen bl. a. fått till följd att antalet hästar i
landet minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Minskningen väntas
fortsätta, men visst behov av hästar kan beräknas kvarstå under överskådlig
tid främst inom skogsbruket. I sammanhanget märks att antalet hästar
av varmblodig ras relativt sett ökat under senare år.

Hästaveln har sedan länge erhållit ett förhållandevis kraftigt statsstöd.
Sådant stöd utgår endast i begränsad omfattning till annan husdjursavel.
Mot bakgrunden härav och av den i det föregående redovisade minskningen
av häststammen har Kungl. Maj :t föreslagit nedskärning och ändrad inriktning
av statens stöd åt hästaveln. I motionerna I: 100 och II: 137 har
hemställts att i huvudsak oförändrat anslag alltjämt skall utgå till stöd åt
hästaveln samt framförts erinringar i vissa avseenden mot de av Kungl.
Maj :t föreslagna riktlinjerna för det framtida hästavelsstödet.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande att man inte
bör stimulera till större häststam än som ur ekonomisk synpunkt är motiverad
i fredstid. Detta innebär bl. a. att en fortsatt övergång från levande
till maskinell dragkraft inom näringslivet får återspeglas i en så långt
möjligt motsvarande förskjutning av totalförsvarets utnyttjande av dragkraft.
Såsom uttalats i propositionen bör lantbruksstyrelsen inte åläggas
någon skyldighet att tillse att ur totalförsvarssynpunkt tillräckligt antal
hästar finns. Det bör i stället såsom föreslagits ankomma på Kungl. Maj :t
att besluta om denna organisationsfrågas slutliga lösning.

Staten bör, såsom departementschefen anfört, alltjämt lämna visst stöd
til! hästaveln. Utskottet delar uppfattningen att detta stöd skall syfta till
en kvalitativt sett högtstående hästavel. Bidrag till direkta uppfödnings- och
utbildningskostnader bör inte utgå. Utskottet avstyrker följaktligen det i
förutnämnda motioner framförda förslaget om att förärvningspremier och
bidrag till gemensamhetsbeten alltjämt skall utgå. Kostnaderna för uppfödning
in. m. bör las med i beräkningen vid prissättningen av hästar. Vad
gäller arméns inköp av hästar får utskottet erinra om alt medel härför anvisas
från det under fjärde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Armén:
Remontering. Enligt Kungl. Maj ds förslag bör stödet till hästaveln i
allt väsentligt koncentreras till hästpremiering, hingsthållningsbidrag och

30 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1960

bidrag till vissa andra kvalitetsfrämjande åtgärder. De i propositionen angivna
riktlinjerna för stödet tillstyrker utskottet.

Någon särskild importreglering avseende kvaliteten på importerade hästar
bör enligt departementschefen inte längre uppehållas. Enligt motionerna
I: 100 och II: 137 bör dock sådan kvalitetskontroll alltjämt bibehållas. Med
hänsyn till bl. a. de bestämmelser, som gäller enligt lagen om hingstbesiklningstvång,
torde en fri import av hästar inte behöva medföra någon sänkt
standard för den svenska hästaveln. Med hänvisning jämväl till att lantbruksstyrelsen
och veterinärstyrelsen i yttranden över 1963 års hästutrednings
betänkande tillstyrkt förslaget om fri import, ansluter sig utskottet
till departementschefens förslag även i denna fråga.

Med anledning av ett i propositionen framfört förslag att statsbidrag inte
längre skall utgå till ambulerande hovslagare eller till hovvårdsföreningar
har väckts motionerna I: 97 och II: 140. I dessa motioner har hemställts
att sådant bidrag även i fortsättningen skall utgå och avse såväl hovvård
som klövvård. Som motiv härför har anförts bl. a. att en god hovvård har
en mycket stor kvalitetsfrämjande effekt. Utskottet är väl medvetet om
vikten av en god hov- och klövvård, men anser att stödet i den form det nu
utgår, dvs. såsom ett bidrag till hovslagare med ett belopp motsvarande någon
krona per skodd häst, inte är av större betydelse i sammanhanget. Detta
stöd bör därför upphöra. Statens insatser på förevarande område bör i stället
inriktas på att tillhandahålla goda utbildningsmöjligheter för hovslagare
på sätt departementschefen föreslagit.

Utskottet har intet att erinra mot att statens hingstdepå och stuteri i
Flvinge alltjämt bedrivs i statlig regi. Statens nettoutgifter för verksamheten
bör dock begränsas på sätt departementschefen föreslagit, bl. a. genom att
språngavgifterna höjs.

Av utskottets ställningstaganden i det föregående följer att utskottet inte
har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att till stöd åt hästaveln under
förevarande anslag anvisas 935 000 kr. Det i motionsparet 1:100 och
II: 137 framförda förslaget om en med 750 000 kr. förhöjd anslagsanvisning
avstyrker utskottet alltså. Genom beslut av 1965 års riksdag skulle vid
ingången av budgetåret 1965/66 återstående, odisponerad reservation under
anslagsposten Stöd åt hästaveln, som torde härröra från statens lånefond
för hästavelns befrämjande, i anledning av hästutredningens förslag rörande
det fortsatta stödet till ridhusanläggningar tillföras fonden för idrottens
främjande. I anledning av yrkande i motionerna I: 100 och II: 137 vill utskottet
som sin mening uttala, att 85 000 kr. av efter förenämnda tidpunkt
tillgängliga reservationsmedel under anslagsposten skall under budgetåret
1966/67 tas i anspråk för att av lantbruksstyrelsen i samråd med hästavelsnämnden
användas för avelsbefrämjande åtgärder. Härutöver tillgänglig
eller uppkommande reservation under posten bör i överensstämmelse
med 1965 års riksdagsbeslut tillföras idrottsfonden.

Jordbruksutskottets utlåtande nr l är lOdti

Vad Ivungl. Maj :t i övrigt föreslagit och uttalat under denna punkt föranleder
inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 97 och II: 140 samt I: 100 och II: 137, sistnämnda
motioner såvitt nu är i fråga, godkänna de grunder
för stödet åt hästaveln som förordats i det föregående

b) medge att under budgetåret 1966/67 beviljas statlig
kreditgaranti för lån avseende inköp av avels- och ridhästar
intill ett belopp av 500 000 kr.

c) i anledning av motionerna I: 100 och II: 137, såvitt avser
ianspråktagande av reservationsmedel under anslagsposten
Stöd åt hästaveln, i skrivelse till Kungl. Maj :t som
sin mening ge till känna vad utskottet i det föregående anfört
rörande dispositionen av nämnda reservationsmedel
samt

d) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 100 och II: 137, såvitt nu är i fråga, till
Befrämjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 1 535 000 kr.

22 :o) Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten C 14 (s. 70—71) innebär — förutom hemställan att
fastställa avlöningsstat — en anslagsminskning med 106 000 kr. till 580 000
kr. På grund av personalminskning kan anslaget minskas med 157 000 kr.
Till följd av löneomräkning behöver anslaget höjas med 51 000 kr.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t
föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepå
och stuteri, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 508 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän ...................... 2 000

Summa kr 580 000

b) till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

23:o) Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Kungl. Maj :t förordar
under punkten C 15 (s. 72) en anslagsanvisning av 345 000 kr.

Departementschefen anför i sammanhanget att han biträder hästutredningens
förslag att inkomsterna vid statens hingstdepå och stuteri bör uppföras
på en särskild inkomsttitel på driftbudgeten under rubriken Uppbörd
i statens verksamhet.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder ingen erinran från utskottets
sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 345 000 kr.

24 :o) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen. Kungl. Maj it förordar
under punkten C 16 (s. 73—74) att anslaget minskas från 100 000 kr. till
96 000 kr. Minskningen beror på att medel för bidrag till Skånes fröodlingsförening
beräknas under anslaget till lantbrukshögskolans försöksverksamhet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 96 000 kr.

25 :o) Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning under punkten C 17 (s. 74—
75) om medelsanvisning med oförändrat 90 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av matpotatis för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kr.

26:o) Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Kungl. Maj :ts under punkten C 18 (s. 75—76) gjorda framställning
innefattar en anslagsanvisning av 450 000 kr. eller 100 000 kr. mer än lör
innevarande budgetår.

Lantbruksstgrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget
ökas med 50 000 kr.

Departementschefen har anfört.

»I enlighet med mitt förslag under punkten C 9 bör från förevarande anslag
ställas till förfogande för samarbetsorganet för frukt ett belopp, som
motsvarar fruktodlingens förbrukning av skattebelagda drivmedel. Härutöver
bör under en femårsperiod årligen få tas i anspråk för samma ändamål
50 000 kr. av fonderade bensinskattemedel.

Enligt beslut av 1965 års riksdag (prop. 14, BevU 16, rskr 141) har skat -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ten på bensin höjts med 5 öre per liter den 1 juli 1965. Höjningen motiverar
en uppräkning av gottgörelsen till trädgårdsnäringen med 50 000 kr. för
år. Under anslaget för nästa budgetår bör upptas även på innevarande budgetår
belöpande tilläggsbelopp.»

Utskottet. I den utsträckning, som i propositionen föreslagits, bör medel
från förevarande anslag ställas till förfogande för samarbetsorganet för
frukt. Vidare bör i enlighet med vad utskottet förordat under punkten 17 :o)
under budgetåret 1966/67 för samma ändamål få tas i anspråk 50 000 kr.
ur trädgårdsnäringens bensinskattefond. I fråga om formerna för den fortsatta
finansieringen av verksamheten vid förenämnda samarbetsorgan får
utskottet hänvisa till sitt utlåtande under nyssnämnda punkt.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets
sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Gottgörelse till trädgårdsnäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1966/
67 anvisa ett anslag av 450 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

27:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Det under punkten D 1 (s.
77—78) framförda förslaget innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat—
en anslagsökning med 155 000 kr. till följd av löneomräkning.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot vad Kungl. Maj :t
föreslagit och i övrigt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/
67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 1 209 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 82 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter,
förslagsvis ..................... 539 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 2 304 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................. 50 000

Summa kr. 4 184 000

2 liiliang till riksdagens protokoll 1966. 10 saml. Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

b) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 4 184 000 kr.

28:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts under punkten D 2 (s. 78) gjorda framställning om en med 17 000
kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
893 000 kr.

29 :o) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.
Kungl. Maj :ts under punkten D 4 (s. 79—81) gjorda framställningar innefattar
en anslagsanvisning av 24 000 000 kr. eller 2 000 000 kr. mer än för
innevarande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har föreslagit en anslagshöjning med 5 800 000
kr.

Departementschefen har anfört.

»I uppgifterna för 1960 års jordbruksutredning ingår att pröva frågan om
beredskapslagring av livsmedel m. m. Såsom jag anförde i prop. 1965: 1
(bil. 11 s. 69) har utredningen den 23 oktober 1964 överlämnat promemoria
angående livsmedelsförsörjningen i krig m. m. Utredningens överväganden
i övrigt rörande beredskapen på ifrågavarande område torde komma
att redovisas i samband med utredningens förslag till nya jordbrukspolitiska
riktlinjer. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta ställning
till jordbruksnämndens förslag att öka lagringen utöver gällande maximikvantiteter.

Med hänsyn till ökade kostnader för lagerhållning enligt nuvarande riktlinjer
föreslår jag att anslaget uppräknas med 2 milj. kr. Liksom hittills
bör anslaget få tas i anspråk för att infria jordbruksnämndens garantioch
ansvarsförbindelser för oförsäkrade varor, vilka lagras för statligt ändamål
men formellt förblir i enskild ägo.»

Utskottet, som inte har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1966/67
anvisa ett förslagsanslag av 24 000 000 kr.

30 :o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts framställning under punkten D 6 (s. 82) om medelsanvisning
med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 937 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

31 :o) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Under
punkten D 7 (s. 82—86) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa
budgetår an-visa ett belopp av 20 178 000 kr., vilket gentemot innevarande
budgetår innebär en höjning av 413 000 kr.

Statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån har i sina äskanden
föreslagit, att anslaget ökas med 378 000 kr.

Efter närmare redogörelse för anslagsframställningarna har departementschefen
anfört.

»Såsom jordbruksnämnden föreslagit bör för budgetåret 1966/67 anvisas
oförändrat 15 milj. kr. för att överföras till skördeskadefonden under förutsättning
att jordbrukarna av egna medel skjuter till minst samma belopp.

Av den föregående redogörelsen framgår att metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning fortlöpande ändras i syfte att förbättra
skördeskadeskyddet. Vidare har en rad åtgärder vidtagits för att göra uppskattningen
av skörden så noggrann som möjligt. Bl. a. har utbildningen
av provtagarna och kontrollen av deras arbete fått ökad omfattning. För
att utvecklingsarbetet skall kunna föras vidare förordar jag att anslaget
förstärks med 413 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn även till kostnader
för viss försöksverksamhet med skördeprognoser i anslutning till den objektiva
skördeuppskattningen.

Av ökningen hänför sig 60 000 kr. till kostnadsstegringar för avlöningsförmåner,
som påverkar medelsbehovet redan för innevarande budgetar.
Jag avser därför att senare denna dag återkomma till Kungl. Maj :t med
förslag att bl. a. detta belopp anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1965/66.

I detta sammanhang bör för riksdagen anmälas, att Kungl. Maj :t genom
beslut den 17 december 1965 medgett statistiska centralbyrån att från förevarande
anslag utbetala ersättning för skada som uppkommit i samband
med den objektiva skördeuppskattningen.

Till frågan om att liksom hittills disponera medel ur anslaget till pnsreglerande
åtgärder på jordbrukets område för särskilda undersökningar
m. m. rörande skördeskadeskyddet avser jag återkomma vid anmälan av
den under punkten D 3 nämnda särskilda propositionen.

Anslaget bör sålunda föras upp med (19 765 000 + 413 000) 20 178 000
kr.»

Utskottet har i samband härmed behandlat följande till utskottet remitterade
motioner, nämligen

1. II: 57 av herrar Hansson i Skegrie och Josef son, i vilken motion hemställts,
att riksdagen för sin del måtte besluta om sådan ändring av nu gällande
skördeskadeskydd att alla däri ingående grödor oavsett skördetiden
blir berättigade till prövning enligt skördeskadeskyddets principer, samt att
vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till ändrad författningstext,

2. I: 239 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl., vari hemställts, dels att av för
skördeskadeskydd avsedda medel årligen ett belopp av högst 2 milj. kronor

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ställes till förfogande för utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag,
dels att hos Kungi. Maj :t framställning göres om utredning avseende
möjligheten att göra anslutningen till skördeskadeskyddet obligatoriskt oavsett
anmälningsplikten beträffande alla jordbrukare som har att lämna bidrag
till skördeskadefonden, samt dels att likaledes i skrivelse till Kungl.
Maj :t begäres utredning och förslag om komplettering av skördeskadeskyddet
med möjligheter till lån till jordbrukare drabbade av skördeskador i enlighet
med vad i motionen säges;

3. I: 601 av herrar Eskilsson och Isacson samt II: 751 av herrar Hedin och
Eliasson i Moliolm, i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t föreslå, att frågan om obligatorisk
skördeskadeanmälan måtte göras till föremål för en skyndsam prövning,
\arvid
förekommande insamlingen av arealstatistiska uppgifter under juni månad.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna II: 57, I: 239 och II: 751.

Utskottet. I samband med behandlingen av förevarande reservationsanslag
har utskottet liksom tidigare år haft att pröva ett flertal motionsyrkanden
om utredningar och åtgärder i syfte att förbättra skördeskadeskyddet.
Sålunda föreslås i motionen II: 57, under hänvisning till att senmognande
grödor med nuvarande regler för skördeskadeanmälan kan
komma att utestängas från skyddet, sådan ändring av bestämmelserna att
alla i skördeskadeskyddet ingående grödor oavsett skördetiden blir berättigade
till prövning enligt skördeskadeskyddets principer. Av liknande skäl
hemställs i motionerna I: 601 och II: 751, att frågan om obligatorisk skördeskadeanmälan
görs till föremål för skyndsam prövning. Vidare har i motionen
I: 239 påyrkats utredning om möjligheten att göra anslutningen till
skördeskadeskyddet obligatorisk oavsett anmälningsplikten.

I anslutning till nu redovisade motionsyrkanden vill utskottet i likhet
med departementschefen erinra om att metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning fortlöpande ändras i syfte att förbättra skördeskadeskyddet.
Av den föregående redogörelsen framgår att en rad åtgärder
vidtagits för att göra uppskattningen så noggrann som möjligt. Vad gäller
frågan om obligatorisk skördeskadeanmälan är som anförs i propositionen
metodiken för och konsekvenserna av övergång till dylik anmälan på försommaren
f. n. föremål för utredning. Resultatet av denna utredning kan
väntas inom den närmaste framtiden. Det torde få förutsättas, att förslag
till åtgärder i syfte att avhjälpa de nu påtalade bristerna i gällande skördeskadeskydd
kommer att redovisas i samband härmed. Vid sådant förhållande
synes syftet med ifrågavarande motionsyrkanden vara tillgodosett
utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

I motionen I: 239 har även hemställts att ett belopp av högst 2 milj. kr.
av för skördeskadeskydd avsedda medel årligen ställs till förfogande för
utbetalning av individuellt prövade skördeskadebidrag. Kungl. Maj :ts förslag
innebär i avseende på individuella skördeskadebidrag att dessa skall
vara behovsprövade samt att det belopp som för nästa budgetår skall stå
till förfogande för ändamålet i överensstämmelse med 1962 års riksdagsbeslut
bör motsvara en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna
för skördeskador, eller, därest beräkning enligt enprocentregeln
ger till resultat ett lägre belopp, högst 400 000 kr. Motionsyrkanden om
ändring av villkoren för individuella bidrag har framförts vid ett flertal
tidigare tillfällen, senast föregående år, utan att vinna riksdagens bifall.
Någon anledning att nu ändra villkoren för ifrågavarande bidragsgivning
anser utskottet icke föreligga. Motionsyrkandet synes därför ej böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Det i sistnämnda motion framförda yrkandet om utredning och förslag
om komplettering av skördeskadeskyddet med möjligheter till lån till jordbrukare,
som drabbats av skördeskador, har också framförts vid tidigare
riksdagar utan att ha ansetts böra föranleda någon åtgärd. Utskottet har
icke heller på denna punkt funnit några nya omständigheter ha framkommit
som motiverar ett frångående av riksdagens senast föregående år gjorda
ställningstagande. Motionen avstyrks därför även i denna del.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) anse motionerna 11:57 samt 1:601 och II: 751 ävensom
1: 239, sistnämnda motion såvitt avser utredning om
möjligheten av obligatorisk anslutning till skördeskadeskyddet,
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört b)

lämna utan bifall motionen I: 239, såvitt avser skördeskadelån c)

avslå motionen 1:239, såvitt den ej behandlats i det
föregående

d) till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 20 178 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

32 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under
punkten E 1 (s. 87—94) gjorda framställning innefattar — förutom fastställande
av ny avlöningsstat — en uppräkning av anslaget med 261 000 kr.
till 3 742 000 kr.

Under punkten har anmälts ett av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters
förläggning avgivet betänkande angående statens centrala frökontrollanstalts
organisation (Stencil Jo 1964: 9).

Departementschefen har — efter redogörelse för anslagsyrkandena och
nämnda betänkande samt för däröver avgivna remissyttranden — anfört
följande.

»Med anledning av att Kungl. Maj :t meddelat särskilda bestämmelser om
betning av vårstråsäd har Kungl. Maj :t medgett viss ökad belastning av förevarande
anslag under budgetåret 1965/66 för att täcka kostnader för att
genomföra vissa kontrolluppgifter i samband med betning. För dessa kostnader
under nästa budgetår förordar jag att anslaget uppräknas med 236 000
kr.

På grund av löneomräkning m. m. behöver anslaget ökas med 25 000 kr.

Jag övergår härefter till att redovisa mina ställningstaganden till det utredningsförslag
om frökontrollanstaltens uppgifter, organisation och taxegrunder,
för vilket jag redogjort i det föregående.

Utredningen förordar en ökad decentralisering till de lokala anstalterna
av viss rutinbetonad verksamhet vid centralanstalten. Som lantbruksstyrelsen
framhållit i sitt yttrande berörs emellertid de lokala anstalterna av
den av 1965 års riksdag beslutade omorganisationen av den statliga lokala
lantbruksadministrationen. Jag är därför inte beredd att på grundval av
utredningens förslag pröva frågan om decentralisering. Jag biträder inte
heller förslaget om att vissa företag skall auktoriseras att plombera utsäde.
Såsom flertalet remissinstanser förordat bör centralanstalten befrias från
uppgiften att kontrollera matpotatis i kommersiellt sammanhang. Denna
kontroll ankommer därmed i fortsättningen i ökad omfattning på SMAK.

De synpunkter på forsknings- och försöksverksamheten vid anstalten, som
utredningen anlagt, föranleder ingen erinran från min sida. Denna verksamhet
bör sålunda inriktas på dels att pröva och utveckla analysmetoder,
dels att främja att fullgoda utsädesvaror tillhandahålls. Kungl. Maj :t äger
meddela bestämmelser i ämnet.

I fråga om anstaltens organisation har utredningen utifrån av statskontoret
utförda tidsstudieundersökningar föreslagit en viss successiv minskning
av personalen. Utredningens förslag är baserat på antagande om oför -

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

ändrad arbetsbelastning. Även jag anser att personalen bör kunna reduceras
i viss utsträckning. Minskningen bör bli beroende bl. a. på utvecklingen
av arbetsvolymen vid anstalten, rationaliseringar av verksamheten och
möjligheterna att anställa extra personal under perioder då arbetsbelastningen
är särskilt hög. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att, med
verkan fr. o. m. den 1 juli 1966, föreskriva att vissa tjänster inte skall återbesättas
vid uppkommande vakans.

Utredningen har i fråga om lokaler och utrustning förordat vissa byggnadsarbeten
för 125 000 kr. samt komplettering av inventarieutrustningen
för 50 000 kr. Reservanterna har angett byggnadskostnaderna till 200 000
kr. och utrustningskostnaderna till 175 000 kr. Med hänsyn till behovet
av förbättrad teknisk utrustning vid anstaltens huvudinstitution förordar
jag att 200 000 kr. anvisas för nyanskaffning av vissa apparater m. in. Beträffande
anslagsberäkningen hänvisas till vad jag härom anför under anslagspunkten
E 3. Behovet av medel för erforderliga byggnadsarbeten bör
prövas i annat sammanhang.

Vad slutligen gäller centralanstaltens ekonomi vill jag först erinra om
att från statsmakternas sida vid olika tillfällen uttalats, att anstaltens avgiftsbelagda
verksamhet bör vara självbärande. Även pensionerings- och
kapitalkostnader bör i princip täckas. En av förutsättningarna för att uppnå
en förbättrad kostnadstäckning i centralanstaltens verksamhet är att avgifterna
bättre anpassas till kostnaderna för olika slag av uppdragsverksamhet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att rabattsystemet bör avskaffas.
I de fall en lägre avgift är motiverad av att anstaltens kostnader för
viss verksamhet erfarenhetsmässigt är lägre bör en anpassning av
taxesättningen kunna ske med hänsyn härtill. Beträffande kostnaderna för
den allmännyttiga verksamheten har utredningen föreslagit att dessa skall
fastställas till 20 % av inflytande avgifter., Ett flertal remissinstanser är
tveksamma till att förevarande kostnader bestäms till viss andel av inkomsterna.
För egen del finner jag vissa skäl tala för utredningens förslag men
förordar att den allmännyttiga verksamhetens omfattning prövas vid den
årliga budgetbehandlingen.

Jag avser att sedermera föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt riksrevisionsverket
att i samråd med lantbruksstyrelsen närmare undersöka de skilda
kostnad selementen i anstaltens verksamhet samt framlägga förslag till reviderad
taxa för den avgiftsbelagda verksamheten.»

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade
likalydande motioner, nämligen 1:602 av herrar Eskilsson och Svanström
samt II: 748 av herr Grebäck m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av punkt E 1 måtte besluta om decentralisering till de lokala

40 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

frökontrollanstalterna av vissa analysuppgifter på sätt de sakkunniga förordat.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionen I: 602.

Utskottet. Departementschefen har på grundval av ett av utredningen
rörande vissa jordbruksanstalters förläggning avgivet betänkande under
denna punkt framlagt vissa förslag rörande statens centrala frökontrollanstalts
uppgifter, organisation och taxegrunder. Förslagen innebär i huvudsak
att anstalten skall befrias från viss ur frökontrollsynpunkt mindre
central verksamhet, att organisationen successivt skall anpassas till arbetsvolymen
vid anstalten och att den avgiftsbelagda uppdragsverksamheten
skall vara självbärande.

Ett av utredningen framfört förslag att överföra vissa rutinanalyser från
den centrala anstalten till de lokala frökontrollanstalterna har departementschefen
inte varit beredd att nu pröva. Som motiv härför har angetts
att de lokala anstalterna berörs av den förestående omorganisationen av
den statliga lokala lantbruksadministrationen. I motionerna I: 602 och
II: 748 anförs emellertid att starka skäl talar för att berörda decentraliseringsfråga
nu löses på sätt utredningen föreslagit. Motionärerna hänvisar
i sammanhanget till att de från 1965 års lantbruksorganisationsutredning
erfarit, att de lokala anstalterna inte kommer att beröras av nyssnämnda
omorganisation. Enligt utskottets mening talar flera skäl för en ökad decentralisering
av den rutinbetonade verksamheten vid centralanstalten. I
likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att förevarande
fråga har ett sådant samband med den lokala lantbruksadministrationens
framtida utformning att ställning inte nu bör tas till densamma.

Då utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och uttalanden under denna
punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 659 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 3 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 3 080 000

Summa kr. 3 742 000

b) till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 3 742 000 kr.

c) lämna motionerna I: 602 och II: 748 utan bifall.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

33 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten
E 2 (s. 94—95) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 1 521 000
kr., vilket innebär att anslaget uppräknas med 113 000 kr. Därvid har till
följd av de under föregående anslagspunkt nämnda bestämmelserna om betning
av vårstråsäd 35 000 kr. beräknats för reseersättningar, 29 000 kr. för
provtagning och plombering samt 19 000 kr. för diverse förbrukningsartiklar.

Utskottet. Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj :ts förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 521 000 kr.

34 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning. Kungl. Maj :t har
under punkten E 3 (s. 95) föreslagit att anslaget skall uppföras med 200 000
kr. Beloppet erfordras för att förbättra den tekniska utrustningen vid anstaltens
huvudinstitution.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:
Utrustning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

35 :o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Förslaget under punkten E 4
(s. 95—97) innefattar — förutom hemställan om ny avlöningsstat — en anslagsanvisning
av 2 734 000 kr., d. v. s. en uppräkning med 141 000 kr. Av
ökningen hänför sig 61 000 kr. till inrättande av en tjänst som assistent i
reglerad befordringsgång vid filialen i Åkarp, till personal för särskilda undersökningar
samt för att anlita annan tillfällig personal. 80 000 kr. erfordras
till följd av löneomräkning.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna punkt
föranleder inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 345 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
.......................

2f Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

2 500

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förlagsvis ...................... 251 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 2 135 500

Summa kr. 2 734 000

b) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 734 000 kr.

36 :o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under
punkten E 5 (s. 97—98) hemställt om en med 61 000 kr. till 853 000 kr. ökad
medelsanvisning. Såsom redovisats under punkten 17:o) har därvid räknats
med 25 000 kr. för statsbidrag i samband med kontroll av plantskolealster.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
853 000 kr.

37 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
om oförändrad medelsanvisning under punkten E 6 (s. 98—99), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

38 ro) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj :ts
förslag under punkten E 7 (s. 99—100) innebär -— förutom''fastställande av
ny avlöningsstat — att anslaget ökas med 109 000 kr. till 700 000 kr.

Styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt har föreslagit, att
anslaget ökas med 225 000 kr.

Departementschefen har bl. a. föreslagit, att 100 000 kr. ställs till förfogande
för att anställa extra arbetskraft, som erfordras för att underlätta
planeringen av verksamheten vid det nya lantbrukskemiska laboratoriet. För
att tillgodose behovet av medel för detta ändamål under budgetåret 1965/66
har Kungl. Maj :t medgett viss ökad belastning av förevarande anslag.

Utskottet. Då utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1966/67:

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 145 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 3 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 552 000

Summa kr. 700 000

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kr.

39:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Med biträdande
av Kungl. Maj :ts under punkten E 8 (s. 101) gjorda förslag som innebär
anslagshöjning med 12 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 181 000 kr.

40 :o) Statens maskinprovningar: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten E 9 (s. 101—102) innefattar —• förutom hemställan till
riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — en minskning av medelsanvisningen
med 4 000 kr.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning under denna
punkt och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinprovningar,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträ -

den m. fl., förslagsvis...................... 15 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 737 000

Summa kr. 752 000

b) till Statens maskinprovningar: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 752 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

41 :o) Statens maskinprovningar: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Ivtingl. Maj :ts under punkten E 10 (s. 102) framlagda förslag om oförändrad
medelsanvisning av 437 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskinprovningar: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
437 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens
område

42:o) Lantbrukshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj ds under punkten F 1
(s. 103—114) framlagda förslag innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ändringar i personalförteckningen och att fastställa ny
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 14 951 000 kr., vilket innebär en
höjning i förhållande till anslaget för löpande budgetår med 525 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med
2 588 000 kr.

I samband härmed har anmälts en framställning från dåvarande nämnden
för internationellt bistånd rörande ökad utbildning av
agronomer och lantmästare för att tillgodose behovet av jordbruksexperter
i utvecklingsländerna.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens
anslagsäskanden samt förenämnda framställning och däröver avgivna
yttranden — anfört följande.

»Under 1960-talet har en kraftig utbyggnad skett av forskningen, försöksverksamheten
och den högre utbildningen på jordbrukets och trädgårdsnäringens
område. Lantbrukshögskolans anslag på driftbudgeten har under
budgetåren 1961/62—1965/66 ökat från 11,8 milj. kr. till 24,4 milj. kr. Ett
bifall till de förslag rörande högskolans anslag, som jag framlägger i det följande,
medför att dessa kommer att stiga till 26,6 milj. kr. för nästa budgetår.
Vid högskolan har vidare påbörjats en utbyggnad av lokalresurserna.
Under budgetåren 1962/63—1965/66 har anvisats byggnadsanslag på sammanlagt
ca 14 milj. kr.

Antalet studerande vid högskolan, som läsåret 1961/62 utgjorde 405, har
successivt ökat och uppgår läsåret 1965/66 till 542. Intagningen är för läsåret
1965/66 85 studerande, varav 65 på agronomlinjen och 20 på hortonomlinjen,
vilket innebär en ökning med tio studerande i jämförelse med
närmast föregående läsår. Jag räknar med att högskolan läsåret 1966/67
skall kunna höja intagningen med omkring tio studerande. Jag vill i sammanhanget
erinra om att en arbetsgrupp inom statistiska centralbyråns

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

prognosinstitut f. n. utreder behovet av kvalificerad arbetskraft inom bl. a.
jordbruket.

Med anledning av de förslag om tjänster m. m., som styrelsen för lantbrukshögskolan
framfört, tillstyrker jag att en tjänst som försöksledare i
Ae 25 inrättas vid institutionen för husdjurens utfodring och vård samt att
medel beräknas för en tjänst som försöksassistent i reglerad befordringsgång
vid institutionen för växtodling. Jag beräknar vidare medel för en
tjänst som försökstekniker i Ae 19 vid institutionen för lantbrukets arbetsmetodik
och teknik.

För att förstärka undervisningen i fotogrammetri samt för undervisning
i naturvård för hortonomie studerande beräknar jag 3 000 kr. resp. 10 000
kr. Jag beräknar vidare 9 600 kr. för ökat antal specialföreläsningar. Medlen
för att anställa extra arbetskraft vid avdelningen för lantbruksmeteorologi
bör höjas med 3 000 kr. Det belopp, som högskolan disponerar för att
bereda utomstående forskare och lärare möjlighet att arbeta vid högskolan,
bör ökas med 5 000 kr.

De av mig nu förordade förstärkningarna medför en sammanlagd kostnadsökning
av 128 000 kr.

Beträffande assistentpersonalen förordar jag att medel beräknas för en
ökning med 4 000 assistenttimmar.

Med anledning av högskolans förslag i fråga om biträdespersonal beräknar
jag under förevarande anslag medel för två tjänster som försöksbiträde
i Ae 9 i stället för två arvodesbefattningar som nu avlönas från högskolans
anslag till försöksverksamheten. I enlighet med styrelsens förslag beräknar
jag medel så att fem försöksdistrikt kan erhålla var sitt kontorsbiträde i
reglerad befordringsgång. Härvid kan 55 000 kr., som nu står till distriktens
förfogande för tillfällig arbetskraft, dras in.

Vidare beräknar jag medel för en laboratorieassistent i högst Ae 10, ett
kanslibiträde i Ae 7, ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång och ett
institutionsbiträde i reglerad befordringsgång.

Den förordade förstärkningen av assistent- och biträdespersonalen föranleder
en anslagsökning av sammanlagt 216 000 kr.

Vid högskolans centrala förvaltning bör i enlighet med styrelsens förslag
inrättas en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23. Medel bör beräknas
för en tjänst som fotograf i Ae 10 avsedd för publikationsverksamheten
samt för en tjänst som förste expeditionsvakt i Ae 9 vid högskolans Alnarpsdel.
Högskolans medel för att anställa tillfällig arbetskraft för arbete i
parken bör ökas med 5 000 kr. Representationsbidraget till högskolans rektor
bör höjas med 1 000 kr. Den kostnadsökning, som föranleds av dessa
förslag, uppgår till 75 000 kr.

Löneomräkningen påkallar en ökning av sammanlagt 106 000 kr. Anslaget
bör föras upp med (14 426 000 525 000) 14 951 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Nämnden för internationellt bistånd — numera styrelsen för internationell
utveckling — pekar i en framställning, som jag i det föregående redovisat,
på svårigheten att för biståndsarbetet i utvecklingsländerna erhålla
svenska experter med utbildning inom jordbruksområdet. Nämnden uppskattar
att intagningen av studerande vid agronomutbildningen behöver
ökas med fem till tio och vid lantmästarutbildningen med fem studerande
per år om behovet av experter för internationellt arbete skall kunna tillgodoses
i framtiden. Med anledning av framställningen vill jag i detta sammanhang
erinra om att även lantmästarutbildningen f. n. utbyggs. Antalet nybörjarplatser
vid denna utbildning utgjorde år 1964 96 och ökade förra året
till 120. I år sker en ytterligare ökning med åtta platser. De av nämnden
framförda synpunkterna torde genom de intagningsökningar inom agronomoch
lantmästarutbildningen, som jag redogjort för, bli beaktade. Jag räknar
även med att vid det utredningsarbete, som f. n. pågår inom statistiska centralbyrån
rörande det framtida behovet av kvalificerad arbetskraft inom
bl. a. jordbruket, hänsyn tas till efterfrågan på expertis för biståndsarbetet
i utvecklingsländerna.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för lantbrukshögskolan enligt vad som förordats i
det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 4 696 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 224 500

3. Arvoden till viss tillfällig personal vid institutionerna
................................ 230 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 9 794 000

5. Särskilda löneförmåner till vissa tjänstemän 5 500

Summa kr. 14 951 000

c) till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 14 951 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

43 :o) Lantbrukshögskolan: Omkostnader. Under punkten F 2 (s. 114—
115) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 82 000 kr. till
1 293 000 kr.

Departementschefen har i förevarande sammanhang framlagt förslag om
att lantbrukshögskolans kostnader för att hyra datamaskiner i likhet med
motsvarande utgifter vid de lärosäten, som hör till ecklesiastikdepartementet,
bestrids från det under åttonde huvudtiteln upptagna anslaget Kostnader
för datamaskintid.

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning göra invändning mot anslagsberäkningen
eller Kungl. Maj :ts förslag i övrigt och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 293 000
kr.

44:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. Under punkten F 3 (s. 115—
117) har Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av 3,2
milj. kr., vilket innebär en ökning med 182 000 kr. i förhållande till för
innevarande budgetår utgående anslag. Anslagsposterna materiel och nyanskaffning
av apparater har föreslagits sammanslagna under rubr. anslag.
Av anslagsbeloppet avses 1 708 000 kr. till materiel och 1 492 000 kr. till
apparater.

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit under förevarande
punkt, hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
3 200 000 kr.

45:o) Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 4 (s. 117) tillstyrker
utskottet en anslagsuppräkning med 15 000 kr. till 230 000 kr. och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 230 000 kr.

46:o) Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Kungl. Maj :t har under
punkten F 5 (s. 118—120) föreslagit att försöksanslaget uppräknas med
600 000 kr. till 4 745 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med
1 756 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Departementschefen har anfört.

»Till följd av inträffade prisstegringar förordar jag att anslaget räknas
upp med 170 000 kr. För de merkostnader som uppstår för högskolan på
grund av att statens lantbrukskemiska kontrollanstalt måste anlitas för vissa
analyser beräknar jag ett belopp av 60 000 kr.

Såsom jag föreslagit under högskolans avlöningsanslag bör förevarande
anslag minskas med 32 000 kr. med hänsyn till att kostnaderna för två befattningar
som försöksbiträde överförs till avlöningsanslaget. I enlighet med
högskolans förslag bör det belopp av 4 000 kr., som hittills utgått från anslaget
Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen såsom bidrag till Skånes
fröodlingsförening för försök med fröodling av foderrotfrukter, i stället inräknas
i förevarande anslag.

För att möjliggöra en ökning av högskolans försöksverksamhet förordar
jag att anslaget höjs med 398 000 kr. Jag vill understryka nödvändigheten
av att mindre aktuella försöksserier snabbt avvecklas till förmån för sådan
försöksverksamhet som har eller väntas få stor betydelse för en effektivisering
av jordbruket och trädgårdsnäringen. Höjningen bör komma de områden
till godo, där ytterligare försök kan väntas ge det största utbytet för
jordbruket och trädgårdsnäringen.

Vid anslagsawägningen har jag utgått från att det skall vara möjligt att
påbörja viss försöksverksamhet rörande användning av rötslam som jordförbättringsmedel.
»

Utskottet. Vad Ivungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 4 745 000 kr.

47:o) Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 6 (s. 120) gjorda
framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften
vid försöksstationerna m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

48 :o) Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
Under punkten F 7 (s. 120—126) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att riksdagen
må medge, att inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. får beställas i enlighet med de grunder som förordats i propositionen,
dels ock att för nästa budgetår i riksstatsförslaget under denna
anslagsrubrik uppföres ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Byggnadsstyrelsen, som utarbetat inredningsplan innehållande kostnadsramar
för inredning av lokaler vid lantbrukshögskolan och statens lantbrukskemiska
laboratorium, har hemställt att för dessa inredningsprojekt
anvisas 2 245 000 kr. samt att styrelsen bemyndigas att dels för varje objekt
i mån av behov utlägga beställningar intill högst det belopp som angetts
som total kostnadsram för anläggningen att gäldas tidigast påföljande budgetår,
dels inom ramen för tillgängliga medel och kostnadsramen för varje
projekt — oavsett i planen för objektet beräknad medelsförbrukning — bestrida
kostnader för inredning.

Styrelsen har i särskild skrivelse hemställt att i inredningsplanen upptas
en kostnadsram av 55 000 kr. för inredning av en byggnad — en s. k.
försökslada -— som iordningställts för institutionen för genetik och växtförädling
vid lantbrukshögskolan. Byggnaden avses utnyttjas för att bereda
plats för ytterligare 30 genetikstuderande från universitetet i Uppsala.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, som utarbetat utrustningsplan
som innehåller kostnadsramar för ifrågakommande utrustningsprojekt,
har hemställt att för utrustning av lokaler vid lantbruks- och skogsliögskolorna
samt statens lantbrukskemiska laboratorium anvisas 2,9 milj.
kr. samt att nämnden bemyndigas beställa utrustning m. m. för nyssnämnda
lokaler till ett sammanlagt värde — utöver vad som täcks av tillgängliga
anslagsmedel — av högst 1,3 milj. kr., att gäldas tidigast under budgetåret
1967/68.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för byggnadsstyrelsens
och utrustningsnämndens förslag — bl. a. anfört, att inredningsobjeklens
kostnadsramar tidigare godkänts av riksdagen utom beträffande institutionen
för genetik och växtförädling vid lantbrukshögskolan. För detta
objekt förordas en kostnadsram av 45 000 kr., vilken bör upptas i inredningsplanen.
Vidare bör de av utrustningsnämnden för universitet och högskolor
föreslagna nya eller ändrade kostnadsramarna för utrustningsobjekt,
som redovisats i propositionen tas upp i utrustningsplanen. Anslagsbehovet
för nästa budgetår för inredning föreslås till 2 milj. kr. och för utrustning
till 1,5 milj. kr. enligt följande sammanställningar.1 Departementschefen
har vidare anfört.

»Det system med inrednings- och utrustningsplaner, som fr. o. in. innevarande
budgetår tillämpas för jordbrukets högskolor m. in., innebär, att
byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden i princip skall för varje i inrednings-
och utrustningsplanerna upptaget objekt äga utlägga beställningar
intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med
avdrag för de medel som vid tidpunkten för beställningen förbrukats. För

1 Inredningsplan med anslagsberäkning återges i statsverkspropositionen, bil. 11. på s. 124 och
utrustningsplan med anslagsberäkning på s. 125—126.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nästa budgetår innebär detta — under förutsättning av att de i det föregående
framlagda beräkningarna godtas — att medgivanden bör lämnas att
beställa inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. dels för byggnadsstyrelsen till ett sammanlagt belopp av (2 755 000
-— 2 300 000) avrundat 400 000 kr., dels för utrustningsnämnden till ett
sammanlagt belopp av (6 376 000 — 3 645 000) avrundat 2,7 milj. kr., allt
att gäldas tidigast under budgetåret 1967/68.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) medge, att inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor in. m. får beställas i enlighet med
de grunder som förordats i det föregående

b) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.

49 :o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar. Det under punkten
F 8 (s. 126—127) framlagda förslaget innebär — förutom förslag till ny
avlöningsstat — en medelsanvisning med 604 000 kr., motsvarande en anslagshöjning
med 21 000 kr. Av ökningen avses 9 000 kr. till ersättning till
expertis och 12 000 kr. till löneomräkning.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens lantbruksbyggnadsförsök,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till expertis, förs lagsvis.......... 35 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................... 569 000

Summa kr. 604 000

b) till Statens lantbruksbyggnadsförsök: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 604 000 kr.

50:o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Omkostnader. Kungl. Maj :ts under
punkten F 9 (s. 127—128) gjorda medelsberäkning, innebärande att anslaget
uppräknas med 40 000 kr. till 201 000 kr., föranleder ingen erinran
från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

att riksdagen må till Statens lantbruksbyggnadsförsök:
Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 201 000 kr.

51 :o) Statens lantbruksbyggnadsförsök: Försöksverksamheten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts framställning under punkten F 10 (s. 128) om
en med 30 000 kr. ökad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lantbruksbyggnadsförsök:
Försöksverksamheten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kr.

52 ro) Bidrag till Jordbrukstekniska institutet. Kungl. Maj :ts under punkten
F 11 (s. 129—130) gjorda framställning innebär en ökning av anslaget
med 54 000 kr. till 654 000 kr.

Styrelsen för Jordbrukstekniska institutet har föreslagit, att anslaget ökas
med 150 000 kr.

Med anledning av styrelsens framställning har företrädare för staten och
Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forskning upptagit förhandlingar om
höjning av bidragsbeloppen, varvid under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,
enighet nåtts om ändring av avtalet att gälla fr. o. m. den 1 juli
1966. Därvid har föreslagits att parternas årliga bidrag till kostnaderna för
institutets verksamhet för statens del skall uppgå till 654 000 kr. och för
stiftelsens del till 327 000 kr. Om under avtalstiden lönerna för befattningshavare,
som är underkastade statens allmänna avlöningsreglemente, allmänt
skulle öka eller minska mer än 10 procent jämfört med de för år 1965
gällande lönerna för dessa befattningshavare skall på yrkande av avtalspart
de nyssnämnda bidragsbeloppen bli föremål för nya förhandlingar.

Departementschefen har anfört.

»Såsom framgår av min redogörelse har villkorlig överenskommelse träffats
om en höjning av statens och Stiftelsen Svensk Jordbruksteknisk forsknings
bidrag till Jordbrukstekniska institutet. Överenskommelsen innebär,
att statsbidraget uppräknas med 54 000 kr. till 654 000 kr. med hänsyn till
kostnadsökningen mellan åren 1963 och 1965.

Överenskommelsen har inte gett mig anledning till erinran. Jag avser
senare att inhämta Kungl. Maj :ts godkännande av denna.»

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning att göra någon erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

alt riksdagen må till Bidrag till Jordbrukstekniska institutet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
654 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

53 :o) Bidrag till Sveriges utsädesförening. Under punkten F 12 (s. 130—
131) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 2 833 000 kr., vilket
innebär att anslaget uppräknas med 84 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening har föreslagit, att anslaget ökas
med 385 000 kr.

Departementschefen har -— efter närmare redogörelse för anslagsäskandena,
vilka tillstyrkts av styrelsen för lantbrukshögskolan — anfört följande.

»På grund av att lönegradsplaceringarna för vissa ordinarie tjänster vid
föreningen höjts har på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår
anvisats 48 000 kr. Av beloppet avser 4 000 kr. att täcka merkostnaderna
under budgetåret 1964/65 och 44 000 kr. merkostnaderna under budgetåret
1965/66. För nästa budgetår bör anslaget ökas med sistnämnda belopp.
Jag förordar vidare att anslaget räknas upp med 14 000 kr. till följd av att
föreningen belastas med ökade socialförsäkringsavgifter för den ordinarie
personalen samt med 16 000 kr. på grund av ökade omkostnader, som föranletts
av inträffade prisstegringar. Jag beräknar dessutom 10 000 kr. för
en förevisare för besökande vid föreningen.

Anslaget bör följaktligen föras upp med (2 749 000 -(- 84 000) 2 833 000
kr. Med hänsyn till att vissa lönekostnadsökningar av automatisk natur
bör kunna täckas utan äskande på tilläggsstat bör anslaget ha karaktär av
förslagsanslag.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag i övrigt föranleder
ingen erinran från utskottets sida, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 833 000
kr.

54:o) Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj :t
har under punkten F 13 (s. 131—133) föreslagit en anslagshöjning med
20 000 kr. till 610 000 kr. Av ökningen avses 10 000 kr. till 220 000 kr. till den
praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm för bevarande av det
genetiskt intressanta ärtmaterialet vid anstalten samt bidraget till Algot
Holmberg & Söner AB ökas med 10 000 kr. till 30 000 kr. till förädlingsarbeten
med sojaväxter. Bidraget till Institutet för växtförädling av frukt och
bär föreslås utgå med oförändrat belopp, 360 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 603
av herr Eskilsson m. fl. och II: 749 av herr Gustafsson i Kårby m. fl., i vilka
likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte under nionde huvudtiteln
till Bidrag till viss praktisk vetenskaplig växtförädling bevilja ett bidrag
av 70 000 kr. till Algot Holmberg & Söner AB.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 53

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till
motion I: 603.

Utskottet. Det i motionerna I: 603 och II: 749 framförda yrkandet om
bidrag av 70 000 kr. till Algot Holmberg & Söner AB överensstämmer med
vad jordbrukets forskningsråd förordat i yttrande över anslagsframställning
från bolaget. Kungl. Maj :ts förslag innebär i förevarande avseende
att bidraget ur detta anslag bör utgå med 30 000 kr. I anledning av motionsyrkandet
vill utskottet framhålla att redan sistnämnda förslag innebär
en förhållandevis kraftig höjning av bidraget, vilket för innevarande
budgetår utgör 20 000 kr. Av utredningen i ärendet framgår vidare att
styrelsen för lantbrukshögskolan f. n. finner tveksamt, om den av Algot
Holmberg & Söner AB bedrivna förädlingsverksamheten bör stödjas med
direkta statsbidrag med hänsyn till pågående utredning rörande vidgning
av systemet med växtförädlingsavgifter. Enligt styrelsen bör bidrag i stället
utgå ur växtförädlingsmedel, som disponeras av jordbrukets forskningsråd.
Forskningsrådet har också ställt i utsikt bidrag av sådana medel, även
om rådet med hänsyn till den knappa medelstillgängen finner det önskvärt
att hela bidraget av statsmedel till bolagets förädlingsverksamhet anvisas
direkt över riksstaten. För egen del finner utskottet med hänsyn till
föreliggande omständigheter Kungl. Maj :ts förslag väl avvägt och kan därför
ansluta sig till detsamma. Utskottet får i enlighet härmed avstyrka bifall
till motionerna.

Då utskottet även i övrigt kan biträda vad Kungl. Maj :t föreslagit under
förevarande punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 603 och II: 749, till Bidrag
till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kr.

55 :o) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten
F 14 (s. 134—136) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av
5 100 000 kr., vilket innebär uppräkning av anslaget med 1 100 000 kr.

Jordbrukets forskningsråd har hemställt, att anslaget ökas med 2 100 000
kr.

Äskanden rörande medel för undersökningar inom det s. k. biocidområdet
har inkommit från flera myndigheter. 1964 års naturresursutredning har
avgett yttrande över dessa framställningar.

Efter att ha närmare redogjort för forskningsrådets anslagsäskandcn och
innehållet i förenämnda utrednings yttrande har departementschefen anfört.

»Jag behandlar först medelstilldelningen för undersökningar m. m. inom

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

biocidområdet. För detta ändamål har för innevarande budgetår under förevarande
anslag särskilt beräknats 700 000 kr.

Föroreningarna i naturen har blivit alltmera uppmärksammade. Intresset
har i särskilt hög grad hänfört sig till de kemiska bekämpningsmedlen och
bland dem framför allt de kvicksilverhaltiga preparaten. Flera vetenskapliga
undersökningar har igångsatts för att klarlägga verkningarna av bekämpningsmedlen.
Bland dessa kan nämnas undersökningar av biocidförekomst
i vatten, jordar, biologiskt material, olika näringskedjor och livsmedel
samt neurologiska effekter av biocider. Vid en informationskonferens,
som 1964 års naturresursutredning anordnade den 8 september 1965,
lämnades redogörelser för avslutade och pågående undersökningar rörande
kvicksilverproblemen. Redogörelserna har publicerats av utredningen i
publikationen »Kvicksilverfrågan i Sverige». De erhållna undersökningsresultaten
har utgjort underlag för vissa åtgärder på biocidområdet. I detta
sammanhang bör riksdagen underrättas om att Kungl. Maj :t den 15 oktober
1965 utfärdat kungörelse (nr 530) med särskilda bestämmelser om betning
av vårstråsäd. I denna förbjuds betning med kvicksilverhaltigt bekämpningsmedel
av vårstråsäd om tillstånd ej lämnats till betningen av statens
centrala frökontrollanstalt eller av lokal frökontrollanstalt som förklarats
behörig därtill. Tillstånd till betning får lämnas endast om utsädespartiet
i fråga befunnits vara så angripet av parasitsvamp att godtagbart
skörderesultat ej kan påräknas utan betningen. Tillstånd fordras i allmänhet
ej för betning av utsäde om vederbörande lantbrukares förbrukning av
stråsäd vid vårsådden ej överstiger 500 kg.

Även om forskningen hittills har gett värdefulla rön rörande biocidernas
verkningar är ytterligare undersökningar nödvändiga. För nästa budgetår
tillstyrker jag därför en uppräkning av medlen för undersökningar och
andra åtgärder på biocidområdet med 700 000 kr. till 1,4 milj. kr. Fördelningen
av medlen bör ske efter en samlad angelägenhetsgradering. Liksoro
för innevarande budgetår bör 1964 års naturresursutredning få i uppdrag
att biträda jordbrukets forskningsråd vid fördelningen av medlen samt vid
arbetet med att följ a verksamheten och tillvarata framkomna resultat.

Jag behandlar härefter medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag.

Om de särskilda medlen till undersökningar in. m. inom biocidområdet
frånräknas uppgår anslaget till 3,3 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag
förordar att denna del av anslaget räknas upp med 400 000 kr. för nästa
budgetår. För förädlingsarbete med trädgårdsväxter bör av anslaget beräknas
115 000 kr. Vidare räknar jag med 40 000 kr. till Nordiska jordbrulcsforskares
förening att användas enligt forskningsrådets närmare bestämmande.
Därjämte bör ett belopp av 150 000 kr. beräknas för att i enlighet
med de riktlinjer, som godkänts av 1961 års riksdag (prop. 1961: 1 bil. 11 s.
175, JoU 1, rskr 9), främja i första hand jordbruksforskning med nordiska
aspekter.»

I samband med denna punkt har utskottet behandlat två inom riksdagen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 611 av
herr Pettersson, Harald, m. fl. och II: 755 av herr Larsson i Borrby m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av bilaga 11 till statsverkspropositionen
1966 måtte besluta att till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 5 235 000 kr., samt att från nämnda anslag jordbrukets forskningsråd
för samma budgetår tilldelas ett belopp av 250 000 kr. för att stödja förädlingsarbete
på trädgårdsområdet.

Beträffande motiveringen till yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen II: 755.

Utskottet. Under denna punkt föreslår Kungl. Maj :t bl. a. att för förädlingsarbete
med trädgårdsväxter av anslaget beräknas 115 000 kr. Förslaget
innebär en ökning med 15 000 kr. eller med 15 procent av det belopp
som för innevarande budgetår anvisats för ändamålet. Utskottet har icke
funnit anledning till erinran mot förslaget och får alltså tillstyrka detsamma.
Detta innebär att utskottet finner det i motionerna 1:611 och
II: 755 framförda yrkandet om ytterligare medelstilldelning icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt kan utskottet
likaledes biträda. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 611 och II: 755, till Främjande
av forskning på jordbrukets område m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000
kr.

56 :o) Åtgärder för att förebygga skördeskador. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts förslag under punkten F 15 (s. 137) tillstyrker utskottet en
anslagsuppräkning med 50 000 kr. till 400 000 kr. och hemställer,

att riksdagen må till Åtgärder för att förebygga skördeskador
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kr.

57 :o) Alnarpsinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten F 16
(s. 137—140) föreslagit — förutom ändring i personalförteckningen och
fastställande av avlöningsstat — en höjning av anslaget med 82 000 kr
till 2 936 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 254 000 kr.

Departementschefen har under punkten anfört följande.

»I enlighet med lantbruksstyrelsens förslag tillstyrker jag att medlen till
speciallärare vid lantbruksavdelningen uppräknas med 8 800 kr. och till
lärare vid den extra lantmästarkursen med 8 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

För sådana sökande till mejeristutbildningen, som saknar föreskriven
teknisk fackskola, bör en kompletteringskurs anordnas under läsåret
1966/67. Jag beräknar 20 000 kr. till arvode till handledare för en sådan
kurs. Vidare beräknar jag 2 100 kr. till extra skrivhjälp vid mejeriavdelningen.
Då undervisningen vid mejeriskolan och den högre mejerikursen
upphör med utgången av höstterminen 1966 bör nu utgående arvoden till
speciallärare och extra föreläsare minskas med 56 000 kr.

Vid trädgårdsavdelningen planeras intagningen av elever öka från f. n.
ca 75 till ca 100 fr. o. m. höstterminen 1966. Jag tillstyrker därför att en
tjänst som adjunkt i Ae 23 inrättas och att medlen till speciallärare vid
avdelningen räknas upp med 6 600 kr.

Jag tillstyrker vidare att medlen till extra skrivhjälp räknas upp med
2 000 kr. och till parkförvaltningen med 2 100 kr. Då den till följd av löneomräkningen
erforderliga anslagshöjningen uppgår till 50 000 kr. bör anslaget
föras upp med (2 854 000 -(- 82 000) 2 936 000 kr.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har utskottet intet
att erinra. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för Alnarpsinstitutet enligt vad som förordats i det
föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för Alnarpsinstitutet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...............................

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . .

Summa kr. 2 936 000

c) till Alnarpsinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 2 936 000 kr.

930 600

17 200

1 987 000
1 200

58:o) Alnarpsinstitutet: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under punkten

F 17 (s. 140_141) föreslagit en jämfört med innevarande budgetår ökad

medelsanvisning av 66 000 kr. I detta sammanhang har anmälts att Kungl.
Maj :t den 26 maj 1965 medgett att det för budgetåret 1964/65 anvisade anslaget
till omkostnader vid Alnarpsinstitutet fått belastas med 27 766 kr. för

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

att täcka under budgetåret 1963/64 uppkommet underskott vid Alnarps
trädgårdar.

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets
invändning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kr.

59:o) Alnarpsinstitutet: Materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten F 18 (s. 141—142), som innebär en anslagshöjning med
10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Materiel för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.

60:o) Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. Utskottet
tillstyrker den under punkten F 19 (s. 142) gjorda medelsberäkningen,
som innebär en anslagsminskning med 30 000 kr. till 200 000 kr.,
varvid ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp av 50 000 kr. avräknats,
och hemställer,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret 1966/67 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kr.

61 :o) Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts under punkten F 20 (s. 142) gjorda framställning om en med
3 000 kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kr.

62:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten F 21 (s. 143—144) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att fastställa ny avlöningsstat —- anslagsanvisning av
355 000 kr., innebärande anslagsminskning med 6 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 22 000 kr.

Efter närmare redogörelse för innehållet i anslagsframställningen har
departementschef en anfört.

»Jag tillstyrker att medel beräknas för dels en halvtidstjänst som kanslibiträde
i Ag 7, dels en tjänst som kokerska i Ag 8. Jag har utgått från att
kostnaden för halvtidstjänsten som kanslibiträde täcks av ökade ersättningar
från blomsterskolan. Kostnaden för lönen till kokerskan täcks ge -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nom ökade uppbördsmedel för kost. Jag har beaktat dessa inkomstökningar
vid beräkningen av de särskilda uppbördsmedel som redovisas under
punkten F 22. Vidare tillstyrker jag att medlen för underhåll och skötsel
av odlingarna höjs med 5 000 kr. Den av mig förordade förstärkningen
under förevarande anslag föranleder en ökning av anslaget med 27 000 kr.
På grund av löneomräkning kan anslaget minskas med 33 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för trädgårdsskolan i
Norrköping att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 2 000

3. Avlöningar till ioke-ordinarie personal........ 268 000

Summa kr. 355 000

b) till Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 355 000 kr.

63 :o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader. Utskottet tillstyrker
den under punkten F 22 (s. 144—145) gjorda medelsberäkningen, som innebär
anslagsminskning med 4 000 kr. till 36 000 kr., och hemställer,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 36 000 kr.

64:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning och underhåll av utrustning.
1 I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten F 23 (s.
145) framförda förslag om anslagshöjning med 65 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kr.

65 :o) Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. Under punkten
F 24 (s. 146—151) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget med
1 190 000 kr. till 20 377 000 kr.

1 Tidigare rubrik: Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att anslaget
ökas med 1 655 000 kr.

I samband härmed har anmälts en av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande
överlämnad framställning av den regionala skolstyrelsen för lantbrukets
yrkesskolor inom Västernorrlands län, vari hemställts att såsom särskilt
driftkostnadsbidrag för budgetåret 1965/66 måtte anvisas 30 000 kr. till
trädgårdsskolan i Söråker.

Departementschefen har — efter redogörelse för i sammanhanget framförda
framställningar — anfört följande.

»Under år 1965 har verksamheten upphört vid Malgomajs och Vindelns
lantbruksskolor samt vid Tvillingsta lanthushållsskola. Vid utgången av
innevarande budgetår upphör vidare verksamheten vid trädgårdsskolan i
Söråker i enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 1 bil. 11 s.
170, JoU 1, rskr 9). Samtidigt planeras en ökad verksamhet vid övriga skolor.
Till följd av dessa förändringar beräknas medelsbehovet för avlöningsoch
avgiftsbidrag öka med 504 000 kr. och för driftbidraget minska med
32 600 kr.

Jag kan tillstyrka att särskild ersättning utgår till den lärare vid Nordviks
lantbruksskola som skall biträda rektor med den pedagogiska ledningen
av trädgårdsavdelningen. Härför beräknar jag 2 600 kr. Till följd
av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 136 000 kr. Vidare bör enligt
min mening bidraget till undervisningsmateriel uppräknas med 20 000
kr. till 320 000 kr., bidraget till pedagogisk utbildning med 85 000 kr. till
695 000 kr. och bidraget till studiehjälp till elever, som deltar i tio veckors
grundläggande yrkeskurser, med 17 000 kr. till 100 000 kr.

Driftbidraget kan minskas med 140 000 kr. till följd av att sexdagars arbetsvecka
införs vid lanthushållsskolorna.

Jag tillstyrker vidare att avlönings- och avgiftsbidraget, som nu utgåi
med 90 % av skolornas faktiska kostnader för skolledare och lärare,
fr. o. in. nästa budgetår — i likhet med vad som fr. o. m. den 1 juli 1966
kommer att gälla för de centrala och lokala yrkesskolor, som tillhör ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde — skall utgå med 100 % av de
faktiska kostnaderna för ifrågavarande personal. Detta medför en anslagsökning
med 1 598 000 kr. Samtidigt kan anslaget minskas med 1 milj. kr. till
följd av att det för innevarande budgetår anvisade extra statsbidraget indras.
För att bl. a. få så långt som möjligt enhetliga statsbidragsbestämmelser
i övrigt för lantbrukets yrkesskolor och andra jämförbara skolformer
bör enligt min mening statsbidragssystemet för lantbrukets yrkesskolor
ses över. Härvid bör även undersökas olika vägar att utnyttja lärararbetskraft
och andra resurser vid skolorna på mest rationella och effektiva
sätt. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj :t i denna fråga.

För budgetåret 1965/66 bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit särskilt
driftbidrag utgå till trädgårdsskolan i Söråker med 20 000 kr. I likhet med

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

vad som skett under senare år bör, om riksdagen inte har något att invända
däremot, nämnda belopp bestridas ur det för nu löpande budgetår anvisade
anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor in. m.»

I samband härmed har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner:

1. I: 240 av herr Svanström och II: 305 av herr Persson i Heden in. fl., i
vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kung].
Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag till effektivisering
av yrkesutbildningen på mjölkningens område i enlighet med motionens
syfte;

2. 1:610 av herr Pettersson, Harald, in. fl., likalydande med II: 752 av
herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa om utredning och förslag avseende utbildning av mjölkningslärare.

Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa till
motionerna II: 305 och II: 752.

Utskottet. I motionerna 1:240 och 11:305 hemställs om skyndsam utredning
och förslag till effektivering av yrkesutbildningen på mjölkningens
område. Motsvarande yrkande rörande utbildning av mjölkningslärare
framförs i motionerna I: 610 och II: 752. Som framgår av vad lantbruksstyrelsen
anförde i yttrande över motioner av likartad innebörd vid 1965 års
riksdag och som även vitsordats vid utskottets behandling av nu föreliggande
motionsyrkanden bedrivs i styrelsens regi utbildning på området i
icke obetydlig omfattning. Enligt vad utskottet inhämtat från lantbruksstyrelsen
torde det i och för sig vara möjligt att med nuvarande resurser
anordna den utbildning som erfordras för att tillfredsställa utbildningsbehovet
på förevarande område. Problemet består närmast i svårigheten att
vinna tillräcklig anslutning till mjölkningskurserna. Under angivna förhållanden
finner utskottet ej anledning för riksdagen att vidtaga någon särskild
åtgärd till följd av motionerna. Liksom föregående år vill utskottet
emellertid understryka betydelsen av en rätt utförd mjölkning och mjölkhantering.
Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen med uppmärksamhet
följer utvecklingen i förevar ande hänseende och vidtar de åtgärder som
erfordras för att åstadkomma förbättrad upplysning om hithörande frågor.

Då utskottet biträder vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagit
får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,
att riksdagen må

a) lämna motionerna 1:240 och 11:305 samt 1:610 och
II: 752 utan åtgärd

b) till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
20 377 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

66 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Under
punkten F 25 (s. 151—152) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att dels
medge att bidrag må beviljas till byggnadsarbeten vid Berga och Vilans lantbruksskolor,
dels till förevarande anslag anvisa ett med 400 000 kr. till
6 700 000 kr. ökat belopp.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 2 700 000 kr.
samt att statsbidrag får utgå till de enskilda skolorna Berga och Vilans lantbruksskolor.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till 1961 års riksdagsbeslut beträffande ombyggnadsbidrag
till lokaler för enskilda lantbruksskolor m. fl. bör lantbruksstyrelsens framställning
om bidrag till byggnadsarbeten vid Berga och Vilans lantbruksskolor
underställas riksdagens prövning. Jag vill föreslå att Kungl. Maj :t
inhämtar riksdagens medgivande att bevilja bidrag till dessa byggnadsarbeten.

Det för innevarande budgetår anvisade beloppet på 2,3 milj. kr. för sådana
byggnadsarbeten, beträffande vilka kungörelsen den 21 april 1961 (nr
405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter
är tillämplig, bör för nästa budgetår räknas upp med 400 000 kr. till 2,7
milj. kr. För sådana äldre byggnadsarbeten, till vilka bidrag skall utgå enligt
kungörelsen den 22 december 1939 (nr 910) angående statsbidrag till
nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning, bör liksom
för innevarande budgetår beräknas ett belopp av 4 milj. kr.

Anslaget bör föras upp med (6 300 000 + 400 000) 6 700 000 kr.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj ds förslag under denna punkt har utskottet intet
att invända och hemställer således,
att riksdagen må

a) medge att bidrag må beviljas till byggnadsarbeten vid
Berga och Vilans lantbruksskolor

b) till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 6 700 000 kr.

G. Veterinärväsendet ni. m.

67 :o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj ds framställning under
punkten G 1 (s. 153—154) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att godkänna ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 439 000 kr.

Utskottet bar ej funnit anledning göra erinran mot Kungl. Maj ds förslag
och hemställer alltså,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 541 009

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 884 000

Summa kr. 1 439 000

b) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 439 000 kr.

68:o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts hemställan under
punkten G 2 (s. 154) om ett anslag av 166 000 kr. föranleder ingen erinran
från utskottets sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 166 000
kr.

69:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten G 3 (s. 155) innebär
Kungl. Maj :ts framställning —- förutom godkännande av ny avlöningsstat —
att anslaget höjs med 26 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 8910 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 203 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 260 009

Summa kr. 10 373 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 10 373 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

70:o) Veterinärstaten: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj :ts förslag under punkten G 4 (s. 156) tillstyrker utskottet att anslaget
höjs med 62 000 kr. till 1 400 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 400 000 kr.

71 :o) Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 5 (s. 156—158) innefattar —
lörutom hemställan till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen
— en anslagsuppräkning med 157 000 kr. till 4 408 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med styrelsens förslag förordar jag att fem tjänster
som besiktningsveterinär dras in och att i stället medel beräknas för fem
assistenttjänster i A 13. Kungl. Maj :t bör äga bestämma tidpunkten för
veterinär tjänsternas indragning. Styrelsen äger därutöver vid behov och i
mån av tillgång på medel inrätta ytterligare sådana assistenttjänster i
stället för att inrätta extra veterinärtjänster eller att arvodesanställa veterinärer.

Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 149 000 kr. Vidare
bör anslagsposten till reseersättning ökas med 8 000 kr.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för besiktningsveterinärorganisationen enligt vad
som förordats i det föregående

b) till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 4 408 000 kr.

72:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t
hemställer under punkten G 6 (s. 158—160) om bemyndigande att ändra
personalförteckningen, om att ny avlöningsstat fastställs och om ett anslag
av 5 051 000 kr. vilket innebär en uppräkning med 171 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för styrelsens för
statens veterinärmedicinska anstalt anslagsäskanden och ett av 1964 års
naturresursutredning avgivet yttrande — anfört följande.

»Med anledning av anstaltsstyrelsens förslag om personalförstärkningar
förordar jag att en tjänst som laboratorieveterinär i högst Ae 23 inrättas
vid produktionsavdelningen. Vidare beräknar jag medel till en tjänst som
vaktmästare i högst Ac 9. Angivna personalförstärkningar påkallar en anslagshöjning
med 59 000 kr. Samtidigt kan anslaget minskas med ett belopp
motsvarande avlöningskostnaden för en avdelningsföreståndare i B 1.
Till följd av löneomräkning bör anslaget ökas med 166 000 kr.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har ej gett
anledning till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens veterinärmedicinska anstalt enligt vad
som förordats i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. m. bud -

getåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 1 375 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 97 000

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis .................... 216 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 3 363 000

Summa kr. 5 051 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
5 051 000 kr.

73: o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag under punkten G 7 (s. 161) tillstyrker
utskottet att anslaget höjes med 199 000 kr. till 1 489 000 kr. och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 489 000 kr.

74:o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. Jämlikt Kungl.
Maj :ts under punkten G 8 (s. 161—162) framförda förslag om oförändrad
medelsanvisning av 125 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kr.

75 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. Kungl. Maj :ts under punkten G 9 (s. 162—163) framförda förslag att
anslaget dels uppräknas med 100 000 kr. till 500 000 kr., dels används till att

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 65

bestrida vissa kostnader för tuberkulin samt för att inventera förekomsten
av vibriofetusinfektion hos nötkreatur biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.

76 :o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag under punkten G 10 (s. 163) om oförändrad
medelsanvisning av 280 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll
hos nötkreaturen för budgetåret 1966/67 anvisa ett
förslagsanslag av 280 000 kr.

77 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Med
biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten G 11 (s. 163) framförda förslag
om ett med 100 000 kr. minskat anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård för budgetåret 1966/67 anvisa ett
förslagsanslag av 500 000 kr.

78:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten G 12 (s. 163—171) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstal
—■ anslagsanvisning av 7 101 000 kr., innebärande anslagshöjning med
371 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt
om anslagshöjning med 2 218 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i förenämnda
anslagsframställning och ett av 1965 års veterinärmedicinska utredning
avgivet utlåtande — anfört följande.

»Vid 1965 års riksdag (prop. 38, JoU 6, rskr 165) beslutades på grundval
av veterinärhögskoleutredningens förslag en kraftig förstärkning av veterinärhögskolans
resurser. I det följande kommer jag att förorda en fortsatt
upprustning av högskolan. Jag räknar med att det härigenom blir möjligt
att öka intagningen per läsår vid högskolan, som nu uppgår till 40 studerande,
med mellan fem och tio studerande fr. o. in. nästa läsår.

Riksdagens beslut år 1965 innefattade bl. a. principbeslut om att inrätta
vid högskolan fr. o. in. budgetåret 1966/67 en professur i vartdera
ämnet virologi och parasitologi samt en laboratur vid institutionen för
livsmedelshygicn. Innehavarna av professurerna skall även fungera som
avdelningsföreståndare vid statens veterinärmedicinska anstalt. Jag beräknar
nu erforderliga medel — 173 000 kr. — för dessa tre tjänster.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

66 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Jag förordar att högskolan tillförs en tjänst som forskarassistent i Ae 23.
Beträffande assistentpersonalen tillstyrker jag att medel beräknas för en
ökning med 2 000 assistenttimmar. Vad jag nu förordat innebär en kostnadsökning
av 99 000 kr.

Av högskolans yrkanden i fråga om biträdespersonal förordar jag att medel
beräknas för fyra tjänster som laboratorieassistent i högst Ae 10 och
en tjänst som vaktmästare i Ae 9. Vidare bör 15 000 kr. beräknas för en
tjänst avsedd för en charkuterist vid institutionen för livsmedelshygien.
Medel bör dessutom beräknas för en förste fotograf i Ae 12, som skall svara
för fototeknisk service åt samtliga institutioner. Vad jag nu förordat innebär
en ökning av anslaget med 129 000 kr.

Jag vill vidare förorda att de fr. o. m. innevarande budgetår inrättade
tjänsterna som klinikveterinär bör förutom djursjukvård omfatta även undervisning
i anslutning till denna i den utsträckning styrelsen för högskolan
bestämmer.

Löneomräkningen medför en minskning av anslaget med 30 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har inte gett anledning
till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för veterinärhögskolan enligt vad som förordats i
det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

..................................... 2 688 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............... 96 600

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis .................... 25 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 4 289 000

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 2 400

Summa kr. 7 101 000

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 7 101 000 kr.

/9:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten G 13 (s. 171) om anslagshöjning med 84 000
kr. till 1 543 000 kr. och hemställer alltså,

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 543 000
kr.

80:o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m. Under punkten (i 14 (s. 172)
har Ivungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning av 980 000 kr.,
vilket innebär en ökning med 65 000 kr. i förhållande till för innevarande
budgetår utgående anslag. De nuvarande anslagen Materiel och Nyanskaffning
och underhåll av utrustning har föreslagits sammanslagna under förevarande
anslag. Av anslagsbeloppet avses 562 000 kr. till materiel och 418 000
kr. till apparater.

Utskottet, som ansluter sig till vad Ivungl. Maj :t föreslagit under denna
punkt, hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel in. in.
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
980 000 kr.

81 :o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. Ivungl. Maj :ts förslag
under punkten G 15 (s. 173) om en anslagsökning med 10 000 kr. till
90 000 kr. biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Veterinär högskolan: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kr.

82:o) Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet. Utskottet biträder Ivungl.
Maj :ts under punkten G 16 (s. 173) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

83:o) Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans försöksgård.
Ivungl. Maj :ts förslag under punkten G 17 (s. 173—174) om att
anslaget skall uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. tillstyrks av
utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhög skolan: Lantbruksdriften
vid veterinärhögskolans försöksgård för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

84:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Det under punkten G 18
(s. 174—175) framlagda förslaget innebär medelsanvisning med 270 000 kr.
ävensom hemställan om ny avlöningsstat.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Utskottet biträder Kungi. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget,
året 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ........................................ 55 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 212 500

Summa kr. 270 000

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kr.

85:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkten G 19 (s. 175) bör anslaget fortfarande uppföras
med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

H. Skogsväsendet

86:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten H 1 (s. 176—179) innefattar — förutom godkännande av ny avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 2 291 000 kr. eller 187 000 kr. mer än
för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget
höjs med 502 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
yrkanden anfört följande.

»Det svenska skogsbruket befinner sig i en intensiv omdaningsprocess.
Genom ökad planering, åtgärdskoncentration och mekanisering strävar man
därvid efter att minska kostnaderna och stärka näringens ekonomi och konkurrenskraft.
Jag finner det angeläget att tillräckliga resurser ställs till förfogande
för statens medverkan i denna process.

Vad angår skogsstyrelsen förordar jag att 60 000 kr. beräknas för kostnader
för personal som skall handlägga ärenden rörande beredskapsverk -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

samheten. Jag beräknar vidare i enlighet med styrelsens yrkanden medel
för en kanslisttjänst i reglerad befordringsgång vid utbildningsavdelningen
samt en tjänst som kanslibiträde i Ae 7 vid administrativa byrån. Kostnadsökningen
för förslaget uppgår till sammanlagt 99 000 kr. På grund av löneomräkning
bör anslaget räknas upp med 88 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört under denna
punkt kan utskottet ansluta sig till. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 5o3 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 21000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 1717 000

Summa kr. 2 291 000

b) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 2 291 000 kr.

87 :o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Under punkten H 2 (s. 180) har
Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget tas upp till 488 000 kr., innebärande
en höjning med 61 000 kr. Därvid har inräknats 24 000 kr. för ökat utnyttjande
av automatisk databehandling samt 11 000 kr. för engångsanskaffning
av inventarier.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 488 000 kr.

88 :o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under
punkten H 3 (s. 180—184) gjorda framställning innefattar — förutom
bemyndigande att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat—
en anslagsanvisning av 23 303 000 kr. eller 233 000 kr. mer
än för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget höjs
med 657 000 kr.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
yrkanden anfört följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»Antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet
beräknades för innevarande budgetår till 106 000. Eftersom jag finner
det viktigt att de statliga insatserna för skogsbrukets utveckling höjs, bör
antalet beräknade dagar för den offentliga verksamheten ökas från 106 000
till 107 000. Härvid bör tillskottet i förrättningsdagar främst användas för
återväxtarbetet samt den regionala skogsbruksplanläggningen. Med anledning
härav beräknar jag i huvudsak följande fördelning av förrättningsdagarna
på de olika uppgifter, som ingår i den offentliga verksamheten, nämligen
för yrkesutbildning 44 000 förrättningsdagar, upplysning och propaganda
8 000, regional planläggning 5 000, besiktning m. m. av föryngringsytor
12 000 och övrig lagövervakning 6 000, avsyning och kontroll av bidragsföretag
4 000, utsyning inom svårföryngrade skogar och skyddsskogar 4 000,
utbildning av egen personal, exkursioner in. m. 18 000 samt övrig offentlig
verksamhet 6 000 förrättningsdagar.

Medelstilldelningen per förrättningsdag bär för innevarande budgetår
bestämts till 160 kr. Med hänsyn till löneomräkning och vissa kostnadsförändringar
förordar jag, att detta belopp höjs till 167 kr. Utgiftsramen för
skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt
från detta belopp 17 869 000 kr. Detta innebär i förhållande till innevarande
budgetår en höjning med 909 000 kr. Härjämte skall skogsvårdsstyrelseorganisationen
tillföras medel för arvoden, reseersättningar och traktamenten
åt styrelseledamöter, investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar på
byggnadslån till sådana skolor och för att täcka driftunderskott vid dessa.
Vidare bör statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter i skogsvårdsstyrelsernas
serviceverksamhet. Kostnaderna för nu nämnda, till den direkta
förrättningsverksamheten ej hänförliga utgifter bör på sätt närmare framgår
av det följande bestämmas till 4 083 000 kr. Såsom chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter
för nästa budgetår beräknas till oförändrat 10,2 milj. kr.

Jag förordar sålunda, att den totala kostnadsramen för den med statliga
medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret
1966/67 bestäms till 32 152 000 kr. eller till ett 972 000 kr. högre
belopp än för innevarande budgetår.

De löpande pensioneringskostnaderna för personalen i skogsvårdsstyrelseorganisationen
bör bestridas från anslaget Personalpensionsförmåner
in. in. samt tjänstebrevskostnaderna från anslaget Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör utgifterna för reseersättningar
åt undervisningspersonalen belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,
m. m., samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår
beräknas till 3 milj., 300 000, 700 000 resp. 150 000 kr. eller sammanlagt
4 150 000 kr. Den återstående delen av den sammanlagda medelsanvisningen,
28 002 000 kr., bör utgå över skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och
omkostnadsanslag.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Under hänvisning till vad jag uttalade om ordinariesättning av lärartjänster
vid skogsbruksskolorna i prop. 1963: 167 (SU 149, rskr 337) kan
jag biträda, att tre tjänster som yrkeslärare i Ao 17 inrättas. Jag förordar
vidare, att sex tjänster som assistent i Ae 17 inrättas. Samtidigt bör dock
antalet tjänster som biträdande skogsvårdskonsulent i Ao 11 minskas med
sex. I enlighet med skogsstyrelsens yrkanden bör anslagsposten till arvoden
räknas ner med 20 000 kr. Vad nu föreslagits medför en anslagshöjning
med sammanlagt 104 000 kr. Vidare bör anslaget på grund av löneomräkning
räknas upp med 129 000 kr.»

Utskottet. Mot vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt anfört under förevarande
punkt har utskottet ej något att invända. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för skogsvårdsstyrelserna enligt vad som förordats
i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/

67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 16 412 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
.................................... 138 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 5 116 000

4. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 1 346 000

5. Arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen, förslagsvis
................................ 291 000

Summa kr. 23 303 000

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 23 303 000
kr.

89:o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Under punkten
H 4 (s. 185—186) har Kungl. Maj:t förordat dels en anslagsökning med
504 000 kr., dels fastställande av en oförändrad kreditgarantiram av
1 000 000 kr. för lån till skoglig plantskoleverksamhet.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget höjs med
1 628 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Departementschefen har efter redovisning av skogsstyrelsens anslagsframställning
anfört följande.

»I enlighet med vad jag förordat under föregående anslagspunkt bör detta
anslag föras upp med 4 699 000 kr., dvs. återstoden av det belopp, som
skall tillföras skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag. Liksom
hittills bör Kungl. Maj :t äga fastställa dispositionsstat för den statliga
anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader.

I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår tillstyrker
jag, att posten till driftunderskott vid skogsbruksskolor uppräknas med
63 000 kr. Övriga poster bör enligt min mening vara oförändrade. Posten till
investeringar i skogsbruksskolor bör få disponeras endast efter beslut av
Kungl. Maj :t i varje särskilt fall.

Kungl. Maj :t bör äga bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela såväl
detta anslag som det nyss behandlade avlöningsanslaget mellan skogsvårdsstyrelserna
ävensom att fastställa inkomst- och utgiftsstater. I samband
härmed bör skogsstyrelsen även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande
staternas tillämpning.

Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas
till att även under budgetåret 1966/67 statlig kreditgaranti i enlighet
med bestämmelserna i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig
garanti för lån till viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett
belopp av 1 milj. kr.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och uttalat under
punkten hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 beviljas statlig
kreditgaranti för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill
ett belopp av 1 000 000 kr.

b) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
4 699 000 kr.

90 :o) Statens skogsförbättringsanslag. Kungl. Maj :t har under punkten
H 5 (s. 186—188) föreslagit en anslagsanvisning av 8 500 000 kr., innebärande
oförändrad medelsanvisning av 6 000 000 kr. till bidrag till skogsplantering
på sämre jordbruksmark, medan medelsanvisningen till med anslaget
i övrigt avsedda ändamål höjs med 100 000 kr. till 2 500 000 kr. Inom
ramen för sistnämnda belopp bör enligt förslaget få disponeras erforderliga
medel för bidrag till åtgärder m. m. mot skadegörelse av skogsinsekter. I

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet
hänvisade motioner, nämligen

a) I: 232 av herr Hansson, Nils, vari hemställts, att riksdagen måtte be -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196t>

sluta att statens skogsförbättringsanslag upptas med 8 600 000 kr., varav
100 000 kr. bestäms utgå till försöksverksamhet med mekaniserad dikning
och skogsodling kombinerad med gödsling av myrmarker;

b) I: 608 av herr Persson, Einar, m. fl., likalydande med II: 739 av herr
Boo in. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att statens
skogsförbättringsanslag, delen för skogsodling på sämre jordbruksmark,
även får användas för upprättande av översiktliga markanvändningsplaner
i sådana fall att också andra alternativ än skogsplantering är
tänkbara i enlighet med vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 232 och II: 739.

Över motionen 1: 232 har remissyttranden avgetts av domänstyrelsen, styrelsen
för skogshögskolan, skogsstyrelsen — som hört vissa skogsvårdsstyrelser
— samt Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Remissinstanserna vitsordar genomgående värdet av forsknings- och
försöksverksamhet på ifrågavarande område. Flertalet avstyrker emellertid
motionen eller biträder ej denna i vad avser ledningen av verksamheten
och omhänderliavandet av medlen. Sålunda uttalar domänstyrelsen uppfattningen,
att den skogliga forskningen på området behöver intensifieras.
Styrelsen avstyrker dock motionen med hänvisning till att 1965 års utredning
om stöd till skoglig forskning även behandlar forskning rörande torvmarkerna
och deras omförande till produktivt skick, varför skogsbrukets
önskemål om forskning torde bli tillgodosett, samt till att forskningen bör
ligga vid skogshögskolan som även bör erhålla erforderliga anslag. Styrelsen
anför i övrigt följande.

Motionären åberopar lyckade resultat av skogsodling i praktisk skala på
torvmark i Skottland. Så långt behöver man inte gå för att finna exempel.
Även våra grannländer Finland och Norge, som har stor virkesbrist, har
insett möjligheterna att öka virkesproduktionen genom att utnyttja torvmarkerna
och bedriver en intensiv forskning och ett omfattande praktiskt
arbete på detta område.

Sveriges skogsindustri börjar nu vara så utbyggd att virkesproduktionen
utnyttjas helt utom i vissa områden i södra Sverige. I norra Sverige råder
viss brist på virke. För vidare utbyggnad av industrien måste råvaruproduktionen
ökas. Detta arbete bedrivs på flera linjer varav kan nämnas ökad
intensitet i skogsskötseln, iståndsättning av gamla kalmarker och omvandling
av torvmarker till produktiv skogsmark.

Det kostar i dag ca 50 % mera att dränera, gödsla och skogsodla på torvmark
jämfört med att skogsodla på fastmark. Vidare är våra kunskaper om
torvmarkernas lämpliga behandling bristfälliga. Skogsbruket är därför i dag
i första hand inriktat på att sätta i stånd gamla kalmarker med goda produktions-
och avsättningslägen. När detta är gjort står torvmarkerna i tur.
Arbetet på dem har dock redan påbörjats av vissa skogsföretag. Genom att
sätta välbelägna torvmarker i produktivt skick har man nämligen möjlighet
att förskjuta tyngdpunkten i virkesproduktionen mot bättre klimat- och
avsättningslägen, vilket kan uppväga den högre anläggningskostnaden för

3f liiharuj till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år

bestånd på dessa marker eller t. o. in. ställa sig fördelaktigare än skogsodling
på lågproduktiva eller illa belägna fastmarker. I domänverkets skogsvårdsprogram
ingår sålunda även iståndsättande av välbelägna torvmarker.
Därvid behandlas i första hand de tidigare dikade torvmarker, som icke givit
nöjaktig reaktion. I vårt land har nämligen allt sedan mitten av 1800-talet
utförts betydande torrläggningsarbeten. Domänstyrelsen har utfört en inventering
på statsskogarna som visade, att dikningsresultatet var dåligt på
ca en tredjedel av den dikade arealen, vilket merendels berodde på näringsbrist
i torven. Det är dessa objekt som nu behandlas med dikesrensning
och gödsling. Man är dock som nämnts fortfarande osäker om på vilka
torvmarkstyper och i vilka klimatlägen det lönar sig att vidta åtgärder.

Enligt styrelsen för skogshögskolan måste syftet med motionen anses
vara synnerligen berättigat. Styrelsen anser emellertid, att forsknings- och
försöksverksamheten på skogsdikningens område bör stå under högskolans
ledning och att medel för densamma bör anvisas högskolan. Dessa medel
bör enligt styrelsen avse försöksverksamhet med mekaniserad dikning och
skogsodling kombinerad med gödsling av myrmarker och ske i nära kontakt
med skogsvårdsstyrelsernas tekniska avdelningar. Styrelsen anför vidare
följande.

I motionen har framhållits, att inemot 40 ré av landets myrareal skulle
kunna införas i skoglig'' produktion. I samband med en preliminär utredning,
som med stöd av riksskogstaxeringens material har företagits vid skogshögskolan,
har framkommit, att denna siffra ingalunda är orealistisk. I
stort sett kan de myrar, som ligger under 300 in över havet i norra och mellersta
Sverige och praktiskt taget alla myrar i södra Sverige, betraktas som
möjliga objekt för skoglig produktion. Självfallet är godhetsgraden högst
växlande hos de individuella delarna av den väldiga areal, ca 2,5 milj. ha,
som det här blir fråga om. Ett omsorgsfullt urval för behandling av i första
band de bättre enheterna får därför ses som nödvändigt. Det måste förutses
att även dessa bättre torvmarker blir föremål för gödsling i avsevärd omfattning.
Till den nämnda arealen kommer mer än 1 milj. ha sumpskogar,
vilka ofta ej kräver mer än avledning av överskottsvatten, för att en betydande
höjning av tillväxten skall uppnås.

Totalt kan sålunda omkring 3,5 milj. ha myr och sumpskog redan i dagens
läge anges som möjliga områden för utökad skoglig produktion. Om
man försiktigt räknar med att myrarna efter behandling får samma tillväxt
som den genomsnittliga på omgivande fastmarker och en motsvarande höjd
tillväxt för sumpskogarna, skulle, om årliga medeltillväxten för landets skogar
anges till 3,5 m3/ha, en årlig virkeskvantitet av 12—13 milj. m:i kunna
tillföras produktionen. Detta motsvarar ca 20 procent av den nuvarande
årliga tillväxten i våra skogar.

Det ligger i hög grad i landets intresse att varaktigt bredda råvarubasen
lör skogsindustrien. Då intresset från statsmakternas sida under en följd av
år varit mer inriktat på andra åtgärder för utökning och förbättring av
skogsmarksarealen än skogsdikningsverksamhet, vore det önskvärt om väsentligt
ökade möjligheter tillskapades att stimulera denna verksamhet, så
som föreslås i motionen. Då skogsdikning med följdåtgärder (gödsling,
röjning, i vissa fall skogskultur) i stort sett bör betraktas som privatekonomiskt
lönsam, finns det kanske motiv för att pröva andra vägar än direk -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ta bidrag för att åstadkomma ökad skogsdikning. Under alla omständigheter
bör emellertid staten svara för forsknings- och försöksverksamheten
på skogsdikningens område.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anför, att intresset för skogsdikning
och i samband därmed även gödsling f. n. är mycket stort såväl i
forskarkretsar som ute på fältet. Det skulle därför synas befogat med ett
extra anslag för detta speciella ändamål. Med tanke på den år 1962 tillsatta
skogsbruksutredningen, som bl. a. har till uppgift att verkställa en översyn
av grunderna för den statliga bidragsgivningen till det enskilda skogsbruket,
anser förbundet dock att utredningens utlåtande bör avvaktas, innan
extra bidrag till skogsdikning beviljas. För den händelse att extra bidrag
ändock skulle utgå till angivet ändamål föreslår förbundet att skogshögskolan
skall handha försöksverksamheten.

Motionen tillstyrks av skogsstyrelsen, ehuru med vissa förutsättningar och
reservationer. Styrelsen redovisar i sitt yttrande inledningsvis olika synpunkter
från skogsvårdsstyrelsernas sida.

Skogsvårdsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge,
Hallands, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens
län har anmodats avge yttrande över motionen. Denna tillstyrks
av samtliga dessa styrelser med undantag av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs
län. Ett flertal av styrelserna framhåller önskvärdheten av ökad medelstilldelning
för statsbidragsgivning till skogsdikning.

Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län finner det tveksamt om styrelsen
genom egen försöksverksamhet skulle kunna föra utvecklingen väsentligt
snabbare framåt i fråga om mekanisering och dikesupptagningsteknik.
Skogsvårdsstyrelsen anser att gödslingsförsöken skall sammanhållas av den
arbetsgrupp inom Skogs- och lantbruksakademien, som sysslar med gödslingsfrågor.
Skogsvårdsstyrelserna är lämpliga organ för att organisera de
fältförsök, som "skogshögskolan och andra forskningsgrupper kan föreslå.
Styrelserna borde disponera särskilda medel härför.

Av de 14 styrelser, som beretts tillfälle att inkomma med yttrande, har
svar erhållits från sju. Samtliga dessa ställer sig positiva till motionen.
Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län finner dock den av motionären föreslagna
utökningen av skogsförbättringsanslaget mindre väl motiverad. Särskilda
för ändamålet avsedda medel skulle i stället kunna ställas till skogshögskolans
förfogande.

För egen del framför skogsstyrelsen därefter främst vissa närmare synpunkter
beträffande forsknings- och försöksverksamhet på området. Styrelsen
anför.

Motionären framhåller att en inte helt obetydlig omföring av försumpade
marker till produktiva skogsmarker har skett, men att dikningsverksamheten
under senare år minskat i omfattning. Detta äger sin riktighet, men
skogsstyrelsen vill framhålla, att under det senaste decenniet likväl i genomsnitt
ca 20 000 ha försumpad skogsmark totalt dikats per år. På grund
av bristande medelstillgång och förekomsten av mer angelägna skogsvårds -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

åtgärder än dikning har skogsstyrelsen ansett en viss återhållsamhet i
bidragsgivningen till denna verksamhet motiverad. Ämbetsverket avser
emellertid att till det kommande budgetåret öka bidragsbeloppet med ca
200 000 kronor i förhållande till de under detta budgetår anvisade medlen
300 000 kronor.

De av motionären refererade försöken i Skottland och Halland finner
skogsstyrelsen vara mycket intressanta och värda all uppmärksamhet. Ämbetsverket
ser emellertid komplexet torrläggning, gödsling och plantering
som en fråga om möjligheten att erhålla största lönsamhet för diknings”
företag generellt och inte enbart som ett medel att i största möjliga utsträckning
kunna överföra sumpmarker till skogsproduktion. Kan visshet
erhållas om det ekonomiska resultatet av gödsling och ev. skogsodling av
skilda typer av torvmarker under de olika klimatiska betingelser, som råder
inom landet, bör dessa åtgärder regelmässigt tas under prövning vid
planläggning av torrläggningsföretag. F. n. saknas kännedom om de ekonomiska
förutsättningarna för torvmarksgödsling. De biologiska möjligheterna
ger de aktuella hallandsförsöken och vissa andra försök cn antydan
om, men i stort sett måste kunskaperna även inom detta område anses
vara mycket bristfälliga. Skogsstyrelsen anser det därför angeläget att
forskning och försöksverksamhet beträffande de ekonomiska och biologiska
förutsättningarna för gödsling av dikad torvmark kommer till stånd. Då
det av flera skäl t. ex. naturvård, viltvård och vattenförsörjning, kan vara
önskvärt att lämna betydande arealer torvmarker odikade, bör forskningen
i stor utsträckning vara inriktad på sådana objekt, som redan torrlagts
eller som enligt nuvarande gängse bedömningsnormer anses vara dikningsbara.
Produktionsökningen genom gödslingens inverkan kanske här
kan bli så stor, att den uppväger den produktion, som skulle erhållits, om
de nu ej dikningsbara objekten bleve föremål för torrläggning och gödsling.
Inom delar av landet med mycket stora arealer nu ej dikningsbara
tor\markei, t. ex. vissa norrlandslän, kan dock även försöksverksamhet
syftande till en överföring av de klimatiskt mest välbelägna av dessa marker
till skogsproduktionen vara väl motiverad.

En betydande del av den här antydda forsknings- och försöksverksamheten
skulle, fortsätter skogsstyrelsen, bestå av utväljande av försöksobjekt,
utläggande av ytor, diknings- och gödslingsverksamhet. Styrelsen anser att
skogsvårdsstyrelserna skulle vara mycket lämpade för att handha denna
fältverksamhet, eftersom dikning och skogsgödsling ingår i styrelsernas
ordinarie arbetsuppgifter. Även revidering och skötsel av försöksytor är
lämpliga uppgifter för styrelserna. Dessa saknar emellertid f. n. helt ekonomiska
resurser för utförande av de nämnda fältarbetena, som i så fall
maste bestridas med särskilda medel. För utformningen av försöksverksamheten
och för bearbetningen av erhållna data kommer stora insatser
att krävas av en forskningsinstitution, f. n. skogshögskolan.

För att finansiera den här föreslagna forsknings- och försöksverksamheten
finner skogsstyrelsen det önskvärt att medel för ändamålet skulle kunna
ställas till förfogande från t. ex. statens skogsförbättringsanslag, under
förutsättning att denna medelsdisposition ej kommer att innebära minskade
möjligheter alt bevilja statsbidrag till den ordinarie dikningsverksam -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W66

heten. Medlen skulle centralt förvaltas av skogsstyrelsen, som därav hade
att bestrida de av försöksverksamheten föranledda kostnaderna såväl beträffande
styrelsens insatser som skogshögskolans och skogsvårdsstyrelsernas.
Med tanke på att skötsel och revision av ytor måste fortgå under en
längre tid torde ett engångsbelopp ej vara till fyllest. Organisatoriskt borde
verksamheten ledas av skogsstyrelsen i intimt samarbete med skogshögskolan
och eventuella andra med skogsgödsling verksamma institutioner.

Vad beträffar den i motionen omnämnda verksamheten med dikningens
mekanisering in. m. finner skogsstyrelsen det tveksamt, om denna verksamhet
bör ingå i här aktuell forskning annat än i vad den avser dikningens
rent tekniska utfomning. Ett flertal moderna dikningsplogar och
fräsar finns, anför styrelsen, redan i marknaden och den mekaniserade
planteringen är redan föremål för forskning inom skogshögskolan.

Över motionerna I: 608 och II: 739 har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen uttalar sig i avstyrkande riktning med hänvisning
till de markanvändningsbedömningar som redan görs av lantbruksnämnderna
och andra organ på länsplanet. Styrelsen anför sålunda.

I den utvecklingsplanering som lantbruksnämnderna bedriver på länsplanet
ägnas frågan om den framtida markanvändningen betydande uppmärksamhet.
Således görs bedömningar utifrån tekniska och ekonomiska
kriterier rörande den framtida åkerjordens sannolika omfattning och lokalisering.
Inventeringen ger alltså anvisning om vilka marker som med
stor sannolikhet försvinner ur jordbruksproduktionen och för vilka således
ett annat användningssätt blir aktuellt. Den markanvändningsbedömning
som sker i länet av nämnderna görs efter samråd med bl. a. länsstyrelsen,
skogsvårdsstyrelsen, lantmäteri- och naturvårdsorganen. Bedömningarna
integreras på olika sätt med de markanvändningsbedömningar, som genomförs
av andra organ på länsplanet, varigenom det blir möjligt att ta med
i diskussionen markanvändning för naturvårdsändamål, permanentbebyggelse,
fritidsbebyggelse etc. Kartläggningen av den framtida åkerjordens
lokalisering på detta sätt pågår f. n. i flertalet län. Enligt lantbruksstyrelsens
mening synes denna kartläggning ge det grundläggande materialet för
en bedömning av vad som i framtiden bör överföras till skogsmark. Ett
ytterligare behov av översiktliga markanvändningsplaner av denna art synes
alltså f. n. inte föreligga. Däremot finner styrelsen det angeläget att
inom de områden där man har att räkna med en betydande nedläggning av
åkerjord, ökade insatser görs för att få en större omfattning på igenplanteringen
och överförande av sämre åker till skogsmark.

Skogsstyrelsen tillstyrker motionerna. Till motivering härför anför styrelsen
följande.

Enligt skogsvårdslagen är i regel alla marker, som ej i väsentlig utsträckning
nyttjas för annat ändamål, att anse som skogsmark om de lämpar
sig för skogsproduktion. Åker och annan inägojord, som definitivt tas ur
jordbruksproduktionen får enligt denna huvudregel karaktär av skogsmark
om den ej blir föremål för annat utnyttjande. Emellertid finns det ett vik -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

tigt undantag från huvudregeln som i lagtexten fått följande formulering.
»Mark, som ligger helt eller i huvudsak outnyttjad, skall dock ej anses som
skogsmark, om marken är mera ägnad att användas annorledes än till
skogsbörd eller på grund av särskilda förhållanden ej bör tagas i anspråk
tör skogsproduktion.» Enligt departementschefens uttalande avses med sistnämnda
särskilda förhållanden att hänsyn bör tas även till vissa sociala
och ideella intressen. Ur fornminnes-, hembygdsvårds-, naturskydds- eller
turistsynpunkt kan det sålunda enligt uttalandet vara motiverat, att mark,
som i och för sig är lämpad för skogsproduktion, får ligga helt eller i
huvudsak oanvänd.

De inägoarealer, som vid en samlad bedömning anses vara skogsmark i
skogsvårdslagens mening, skall enligt skogsvårdslagen i princip sättas i
skogbärande skick genom aktiva åtgärder. Till åtgärderna utgår statsbidrag
med 50 % av kostnaderna.

Skogsvårdsstyrelserna kommer ofta i en svår situation vid tillämpning
av här berörda regler. Å ena sidan har man statsmakternas vid många tillfällen
uttalade krav att de arealer, som tas ur jordbruksproduktionen, så
snabbt som möjligt blir utnyttjade för annat produktivt ändamål, främst
skogsbruk. A andra sidan osäkerheten när markerna skall anses ha mera
definitivt lämnat jordbruksdriften, mer eller mindre vaga landskapsvårdssynpunkter,
markägarnas planer eller förhoppningar att markerna skall
få disponeras för fritidsbebyggelse in. fl. synpunkter.

Allt detta leder i stor utsträckning till att inägojordarna lämnas för
fäfot och växer igen planlöst, därigenom försvårande både en omföring
till effektivt skogsbruk, där så är befogat, och ett utnyttjande för andra
ändamål t. ex. i syfte att behålla landskapskaraktären.

Ett något så när säkert underlag för handlandet skulle kräva markanvändningsplaner
som tar hänsyn till alla relevanta faktorer. Sådana lär
emellertid ta lång tid att få utförda, även om man på sina håll börjat arbeta
på planer som kan bli av värde i sammanhanget. För att skogsvårdsstyrelserna
skall kunna fullgöra sin skyldighet att tillse att inägojordar,
som bör omföras till skog, snarast blir föremål för lämpliga åtgärder, vore
det värdefullt att i trakter, där andra intressen av betydenhet måste beaktas,
få möjlighet att göra upp snabbplaner i syfte att grovt sortera
objekten. Målet skulle då vara att efter samråd med berörda myndigheter
få grepp på vilka arealer, som under alla förhållanden synes böra planteras
med skog, och kanske även att bedöma vilka de känsligaste områdena
är som inte bör ifrågakomma för skogsplantering. Enkla inventeringar och
översiktsplaner av denna karaktär borde kunna effektivisera styrelsernas
insatser på ifrågavarande område och troligen även förbilliga upprättandet
av arbetsplaner för bidragsföretagen.

Då översiktliga markanvändningsplaner av denna typ sålunda kan ses
som ett led i den verksamhet, som skogsförbättringsanslaget skall stödja
och stimulera, får motionärernas förslag anses ändamålsenligt.

Det kunde vara lämpligt, tillägger skogsstyrelsen, att styrelsen bemyndigades
att i begränsad omfattning anslå medel från skogsförbättringsanslaget
till skogsvårdsstyrelser, som har behov av att för speciella områden
utföra sådana markanvändningsplaner. Medelsbehovet bedömes vara av
storleksordningen 50 000 kronor och bör kunna tillgodoses inom ramen
för det i statsverkspropositionen äskade anslaget.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19GG

Utskottet. I motionen 1:232 har, under hänvisning till vissa nya rön beträffande
möjligheterna att omföra myrmarker till produktiv skogsmark,
framförts förslag om förstärkning av förevarande anslag med 100 000 kr.
att användas till försöksverksamhet med mekaniserad dikning och skogsodling
kombinerad med gödsling av myrmarker. Enligt motionären borde
det uppdras åt skogsstyrelsen att i samråd med skogshögskolan planera
försöksverksamheten medan den praktiska delen av verksamheten borde
ombesörjas av skogsvårdsstyrelserna i de län, som skulle omfattas av verksamheten.
Värdet av att nyttiggöra myrmarkerna inom skogsproduktionen
har genomgående vitsordats i de över motionen avgivna remissyttrandena.
Bl. a. har styrelsen för skogshögskolan, mot bakgrunden av landets intresse
att varaktigt bredda råvarubasen för skogsindustrin, framhållit önskvärdheten
av att ökade möjligheter tillskapas att stimulera skogsdikningsverksamheten
så som föreslås i motionen. Utskottet anser för sin del
att den föreslagna försöksverksamheten är väl motiverad som ett led i strävandena
att öka landets skogsavkastning och har därför inte något att invända
mot att en sådan verksamhet igångsätts med i huvudsak den inriktning
och omfattning som föreslagits i motionen. I likhet med styrelsen för
skogshögskolan anser utskottet emellertid att verksamheten bör ledas av
skogshögskolan under medverkan av vederbörande skogsvårdsstyrelser. Med
hänsyn till verksamhetens samband med de ändamål som tillgodoses genom
statens skogsförbättringsanslag finner utskottet att hinder inte torde möta,
att medel för densamma utgår från detta anslag. Medelsbehovet för nästa
budgetår bör dock kunna tillgodoses inom ramen för det av Kungl. Maj :t
föreslagna beloppet för andra åtgärder än skogsodling på sämre jordbruksmark,
vilket synes utskottet väl avvägt. Utskottet biträder i enlighet härmed
ej yrkandet i motionen om höjning av anslaget för ifrågavarande ändamål.

I motionerna I: 608 och II: 739 har föreslagits, att den del av förevarande
anslag som avses för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark även
skall få användas för att upprätta översiktliga markanvändningsplaner i
sådana fall att också andra alternativ än skogsplantering är tänkbara. Skogsstyrelsen
anför i sitt remissyttrande över motionerna att översiktliga markanvändningsplaner
av ifrågavarande slag bör kunna effektivera skogsvårdsstyrelsernas
insatser och sannolikt även förbilliga upprättandet av arbetsplaner
för bidragsföretagen. Med hänsyn härtill och då verksamheten med
upprättandet av översiktsplanerna sammanhänger med de åtgärder som
stöds och stimuleras genom skogsförbättringsanslaget kan utskottet godta,
att anslaget får tas i anspråk i viss begränsad utsträckning för ändamålet,
där så erfordras. Någon särskild medelsanvisning härför synes inte erforderlig.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under punkten föranleder ej någon
erinran från utskottets sida.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen 1: 232, såvitt nu är i fråga, medge, att under
budgetåret 1966/67 beviljas statsbidrag med högst 6 000 000
kr. till skogsodlingisåtgärder på sämre jordbruksmark samt
med högst 2 500 000 kr. till med anslaget i övrigt avsedda
ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t att jämka fördelningen

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionen I: 232, såvitt nu är i fråga, till Statens skogsförbättringsanslag
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 8 500 000 kr.

c) i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ge till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1: 608
och II: 739 samt motionen I: 232, såvitt den ej behandlats i
det föregående.

91 :o) Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj :ts förslag under
punkten H 6 (s. 188—189) innebär dels att bidragsramen för skogsvägar
höjs med 1 000 000 kr. till 13 000 000 kr., medan det särskilda rambeloppet
för förhöjt statsbidrag till fritidsvägar bibehålls med oförändrat
500 000 kr., dels att anslagsanvisningen höjs med 500 000 kr. till
13 500 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under ifrågavarande punkt biträds av
utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 beviljas dels
statsbidrag med högst 13 000 000 kr. till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst
500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt b)

till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

92:o) Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Under punkLen
H 7 (s. 189 190) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av

8 400 000 kr. eller 1 900 000 kr mer än för innevarande budgetår. Vidare föreslås,
att ramen för bidragsgivning till skogliga samverkansområden i de fyra
nordligaste länen höjs med 1 300 000 kr. till 7 500 000 kr. samt att bidragsramen
för att fullfölja åtgärder inom tidigare bildade skogsvårdsområden i
lappmarken minskas med 1 100 000 kr. till 1 400 000 kr., med rätt för Kungl.
Maj:t att jämka fördelningen mellan bidragsramarna.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Med tillstyrkande av Knngl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 utfästs statsbidrag
på högst 7 500 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden
i de fyra nordligaste länen samt på högst
1 400 000 kr. för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken b)

till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
8 400 000 kr.

93:o) Kostnader för virkesmätning. Under punkten H 8 (s. 191) har
Ivungl. Maj :t föreslagit att anslaget räknas upp med 4 000 kr. till 310 000 kr.

Skogsstgrelsen har föreslagit, att anslaget höjs med 12 000 kr.

Efter kort redogörelse för ett av skogsstyrelsen i maj 1965 överlämnat
betänkande (stenc. Jo 1965:5) angående lagstiftningen om virkesmätning
och dess tillämpning, vari lagts fram förslag till ny lagstiftning på ifrågavarande
område och till ny organisationsenhet inom ämbetsverket, har departementschefen
anfört, att han avser att i ett senare sammanhang återkomma
till förslaget om lagstiftningen rörande virkesmätningen samt att
anslaget för nästa budgetår endast bör räknas upp på grund av höjda kostnader
för verksamheten och sålunda föras upp med 310 000 kr.

Utskottet. I enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 310 000 kr.

94:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Ivungl. Maj :ts förslag under punkten
H 9 (s. 192—200) innefattar — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen
och godkännande av ny avlöningsstat — en medelsanvisning
av 9 170 000 kr. eller 340 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Styrelsen för skogshögskolan har föreslagit, att anslaget ökas med
1 150 000 kr

Efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning
ävensom en särskild skrivelse från styrelsen har departementschefen anfört
följande.

»Den vid 1961 års riksdag på grundval av 1956 års skogshögskole- och
skogsforskningskommittés förslag i princip beslutade utbyggnaden av forskningen
och den högre undervisningen på skogsbrukets område har — såsom
högskolestyrelsen framhållit — i huvudsak genomförts. Till viss del
har en upprustning skett utöver kommitténs förslag. Den kraftiga omdaning
som skogsbruket f. n. genomgår påkallar enligt min mening en fortsatt
utbyggnad av den skogliga forskningen och försöksverksamheten. Jag vill

82 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

i sammanhanget erinra om att en utredning tillkallats för att utreda frågan
om stödet till den skogliga forskningen jämte därmed sammanhängande
frågor. Utredningens uppgift är att undersöka förutsättningarna och formerna
för ett forskningsstöd, som administreras av ett forskningsråd.

Med hänsyn till det alltmer ökade intresset för växtnäringstillförsel i
skog förordar jag, att vid institutionen för skoglig marklära inrättas en
laboratur i Bo 1. Laboraturen bör omfatta ämnesområdet skogskemi, med
särskild inriktning på skoglig markkemi. Vidare tillstyrker jag att en tjänst
som forskarassistent i Ae 23 inrättas vid högskolan. I likhet med styrelsen
finner jag att undervisningen i naturvård vid högskolan bör byggas ut. Enligt
min mening bör detta ske genom att de medel, som beräknas för arvode
till den befintliga speciallärarbefattningen i naturvård, räknas upp
med 6 500 kr. till 9 100 kr.

De nu nämnda personalförstärkningarna medför en kostnadsökning av
98 000 kr.

Jag har ingenting att erinra mot styrelsens förslag till ändrat ämnesområde
för professuren i skogszoologi. Professuren bör fr. o. m. den 1 juli 1966
benämnas professur i skoglig vertebratekologi.

I fråga om övrig personal vid högskolan föreslår jag att medel beräknas
för en tjänst som skogstekniker i Ae 15 och att anslaget räknas ned med
medlen för den tjänst som laboratorieassistent i högst Ae 10, som nu finns
vid institutionen för skogszoologi.

Jag förordar vidare, att medel beräknas för ytterligare fyra tjänster, nämligen
en som skogstekniker i Ae 19, en som skogstekniker i Ae 15, en som
laboratorieassistent i Ae 12 och en som laboratorieassistent i högst Ae 10.
De båda tjänsterna som skogstekniker i Ae 19 och laboratorieassistent i
Ae 12 ersätter två befattningar, som bekostats av konjunkturutjämningsavgiftsmedel
och som avsetts för den verksamhet som bedrivs av samarbetsnämnden
för skoglig växtförädling och genetik.

Den förordade förstärkningen av biträdespersonalen medför en kostnadsökning
av 102 000 kr.

Under posten till tillfälliga biträden har upptagits medel för att täcka
samtliga avlöningskostnader för viss extra personal, vars löner och omkostnader
tidigare finansierats med konjunkturutjämningsavgiftsmedel. Under
tidigare budgetår har ifrågavarande befattningar successivt ombildats till
extra ordinarie tjänster. Återstående fem befattningar bör enligt min mening
nu ombildas och högskolan sålunda den 1 juli 1966 tillföras en tjänst
som forskarassistent i Ae 23, två tjänster som kontorist i Ae 9 och två tjänster
som kanslibiträde i Ae 7.

Löneomräkningen påkallar en ökning av anslaget med 140 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under förevarande punkt föreslagit och i övrigt
anfört föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
således,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för skogshögskolan enligt vad som förordats i det
föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 2 381 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 88 000

3. Arvoden m. m. för samarbetsnämnden för jordbrukets
högskolor ........................ 26 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 6 672 600

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 2 400

Summa kr. 9 170 000

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 9 170 000 kr.

95:o) Skogshögskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
under punkten H 10 (s. 201—202) om en med 284 000 kr. till 2 595 000
kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 2 595 000
kr.

96 :o) Skogshögskolan: Materiel m. m. Kungl. Maj :ts förslag under punkten
H 11 (s. 202—203) innebär, att för de ändamål till vilka medel för innevarande
budgetår anvisats under anslagen Skogshögskolan: Materiel och
Skogshögskolan: Nyanskaffning av apparater m. m. på riksstaten för nästa
budgetår uppförs ett reservationsanslag av 1 640 000 kr. Enligt förslaget bör
anslaget uppdelas i två anslagsposter, materiel resp. apparater, vilka båda
bör ha karaktär av särskilda reservationsanslag. Vid utgången av budgetåret
1965/66 eventuellt förefintlig reservation på de två förstnämnda anslagen
föreslås skola överföras till posterna materiel resp. apparater i förevarande
anslag. Av anslagsbeloppet förordas 1 262 000 kr. hänföras till materiel och
378 000 kr. till apparater. Vid anslagsberäkningen har tagits hänsyn till det
engångsbelopp på 740 000 kr. för inköp och installation av ny datamaskinanläggning,
som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Skogshögskolan:
Anskaffning av apparater in. in.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel in. in. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 640 000
kr.

97:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten H 12 (s. 203—204) att anslaget för nästa budgetår skall föras
upp med ett med 10 000 kr. till 85 000 kr. förhöjt belopp tillstyrks av utskottet,
som hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kr.

98:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten H 13 (s. 204—207) innefattar — förutom godkännande av
ny avlöningsstat — att anslaget höjs med 39 000 kr. till 308 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas med
80 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens yrkanden samt yttrande av skogsbrukets
yrkesutbildningskommitté har departementschefen anfört följande.

»Jag tillstyrker förslaget om en tillfällig preparandkurs vid skogsmästarskolan
för de inträdessökande, som ej genomgått skogsskola. Jag beräknar
därför medel för en tjänst som adjunkt i Ag 21. Förslagen i övrigt biträder
jag endast i den mån att jag föreslår att medlen till biträdeshjälp åt rektor
räknas upp med 7 600 kr. Anslaget bör minskas med 4 800 kr. på grund av
minskade kostnader för speciallärare. Vidare bör anslaget till följd av löneomräkning
räknas upp med 4 000 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrks av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 36 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis.................... 49 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 221 800

Summa kr. 308 000

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 308 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

99 :o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten H 14 (s.
207) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 227 000 kr. eller
30 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Härvid har bl. a. inräknats
30 000 kr. för engångsanskaffning av diverse utrustning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t
föreslagna medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
227 000 kr.

100:o) Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten H 15 (s. 208—210) innefattar — förutom godkännande
av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 1 189 000 kr., innebärande att
anslaget räknas upp med 114 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget ökas
med 86 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsyrkanden samt med hänvisning
till under punkten H 13 i propositionen redovisat yttrande av skogsbrukets
yrkesutbildningskommitté har departementschefen anfört följande.

»Med hänsyn till att husmor vid skogsskola vid sidan av elevhushållet svarar
för tillsyn av vissa av skolans lokaler, inventarier, linneförråd och liknande
samt för ledningen av städningen finner jag det skäligt att staten
står för en del av lönekostnaden till husmor. Under förevarande anslag beräknar
jag medel för sju tjänster som husmor i Ae 10. Detta medför en
kostnadsökning av 127 000 kr. Under punkten H 16 tar jag upp 75 % av
ifrågavarande lönekostnad, dvs. 96 000 kr., som särskilda uppbördsmedel.
Dessa utgör kostersättningar, som eleverna bör erlägga. Till följd av löneomräkning
kan anslaget minskas med 13 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt biträds av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsskolor
m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 421 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 79 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 688 100

Summa kr. 1 189 000

b) till Statens skogsskolor in. m.: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 189 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

101 :o) Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader. I enlighet med Ivungl.
Maj :ts förslag under punkten H 16 (s. 210) om en med 47 000 kr. till 585 000
kr. minskad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsskolor in. m.: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
585 000 kr.

102:o) Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. Under punkten H 17
(s. 210—212) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen
med 160 000 kr. till 5 000 000 kr.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget uppförs
med 5 677 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
anslagsyrkanden samt med hänvisning till under punkten H 13 i propositionen
redovisat yttrande av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté — anfört
följande.

»Rekryteringen till skogsbruksskolornas grundkurser har under innevarande
budgetår ökat något i förhållande till budgetåret 1964/65. Kapaciteten
är dock inte fullt utnyttjad. Rekryteringen till vidareutbildningen har däremot
ökat kraftigt och ökningen beräknas fortsätta även under nästa budgetår.

Jag biträder förslaget att den tekniska linjen av årskurs 2 ändras till 20
veckors sammanhållen kurs och att årskurs 1 i viss omfattning anordnas
som sammanhållen utbildning.

Av anslaget bör få utnyttjas 133 000 kr. för skogsvårdsstyrelsernas interna
fortbildningsverksamhet m. m. Från anslaget bör utgå bidrag med 5 000
kr. till Sveriges skogsvårdsförbund.

Med hänsyn till belastningen på anslaget under de senaste budgetåren bör
anslaget för nästa budgetår minskas med 160 000 kr. till 5 milj. kr.»

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 98 av herr Eriksson, Karl-Erik, och herr
Kaijser, samt II: 138 av herr Jonasson in. fl., i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala, att ett driftbidrag å
30 000 kr. avseende läsåret 1966/67 må beviljas Värmlands-Örebro läns
skogsskola, Gammelkroppa, b) till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, in. m.
under nionde huvudtiteln för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 5 030 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen 1: 98.

Utskottet. I motionerna 1:98 och II: 138 har framförts yrkanden om anvisande
av statsbidrag med 30 000 kr. till driften vid den enskilda skogsskolan
i Gammelkroppa och om motsvarande höjning av förevarande an -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

slag. Utskottet vill erinra om att enahanda motionsyrkanden vid förra årets
riksdag avvisades under hänvisning till att skogsbrukets yrkesutbildningskommitté
bl. a. hade att pröva om behov föreligger av att i fortsättningen
disponera nämnda skogsskola i den av skogsstyrelsen ledda utbildningen.
Ifrågavarande kommitté avser att slutföra sitt arbete innevarande år. Vid
sådant förhållande föreligger enligt utskottets mening ej heller i år anledning
att bifalla yrkanden om driftbidrag till förevarande skogsskola.

Med åberopande av det anförda och då utskottet tillstyrker vad Kungl.
Maj :t föreslagit under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:98 och II: 138, till
Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

103:o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Under punkten H 18 (s. 212—213) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att
anslaget upptas med 268 000 kr., dels att kyrkofonden skall för år 1965 ersätta
domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket med 337 543
kr. 61 öre.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och
hemställer,

att riksdagen må

a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 268 000 kr.

b) besluta att kyrkofonden skall för år 1965 ersätta domänverkets
fond för övertalig personal vid domänverket
med 337 543 kr. 61 öre.

104 :o) Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket. Under punkten H 19
(s. 214) har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande att årligen fastställa
ram för bostadslån till fast anställda skogsarbetare vid domänverket.

Efter redogörelse för domänstyrelsens framställning i ämnet har departementschefen
anfört följande.

»För att även i fortsättningen underlätta för domänverket att rekrytera fast
anställda skogsarbetare är det enligt min mening angeläget att domänstyrelsen
alltfort kan lämna ekonomiskt stöd till skogsarbetarnas bostadsanskaffning.
Kungl. Maj :t bör tills vidare äga årligen fastställa den ram inom
vilken domänverkets driftsmedel skall få disponeras för bostadslån till
skogsarbetare. I samband härmed bör odisponerad del av tidigare för ändamålet
avsatta medel avvecklas. För år 1966 avser jag senare föreslå Kungl.
Muj:t att bostadslåneverksamheten hålls inom en ram av 800 000 kr.»

88 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att årligen fastställa
ram för bostadslån till fast anställda skogsarbetare
vid domänverket.

I. Lantmäteri- och kartväsendet

105 :o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten I 1 (s. 215—219) innefattar — förutom godkännande av ny
avlöningsstat — en medelsanvisning av 3 116 000 kr. eller 89 000 kr. mer
än för innevarande budgetår. Enligt förslaget bör medel beräknas för två
kanslisttjänster i reglerad befordringsgång. Anslaget bör till följd härav
höjas med 45 000 kr. På grund av löneomräkning bör anslaget räknas upp
med 44 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat en av herrar Sundkvist och
Gustavsson i Alvesta avgiven motion, II: 764, vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning och förslag
om förenkling av vissa förrättningar som utförs av lantmäteriväsendet
och om åtgärder syftande till att nedbringa de långa och besvärande väntetider
som nu förekommer i enlighet med vad i motionen anförts.

Beträffande den närmare motiveringen för motionärernas hemställan
får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. Arbetsbalansen inom lantmäteriet är alltjämt besvärande. Närmare
uppgifter härom har lämnats i statsverkspropositionen under förevarande
punkt. Av redogörelsen framgår även, att utvecklingstendenserna inom
lantmäteristyrelsens ämbetsområde pekar mot att än större krav kommer
att ställas på lantmäteriets arbetsinsatser under åren framöver. Mot
bakgrunden av dessa förhållanden har i motionen II: 764 uttalats önskemål
om förutsättningslösa undersökningar rörande möjligheterna att förenkla
och förbilliga lantmäteriförrättningar.

Med hänsyn till lantmäteriverksamhetens betydelse för genomförandet av
de av statsmakterna tillämpade riktlinjerna för bl. a. jordbruks- och bostadspolitiken
samt samhällsplaneringen vill utskottet för sin del vitsorda
angelägenheten av att lantmäteriets arbetskapacitet ökas. Samtidigt vill utskottet
emellertid erinra om att olika åtgärder fortlöpande vidtas i detta
syfte. Enligt vad utskottet inhämtat pågår inom lantmäteristyrelsen ett intensivt
arbete för att göra lantmäteriorganisationen organisatoriskt och
tekniskt bättre rustad att lösa de växande arbetsuppgifterna. En alltmer
ökad överföring sker av uppgifter från lantmätarpersonal till ingenjörsoch
kontorspersonal. Detta underlättas av att rekryteringsmöjligheterna be -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

träffande de två sistnämnda personalkategorierna numera väsentligt förbättrats
genom intensifierad utbildning. I sammanhanget bör därjämte
erinras om, att utbildningskapaciteten ökat även vad gäller lantmätarutbildad
personal genom riksdagens år 1964 lämnade medgivande att höja den
årliga intagningen av lantmäteristuderande från 30 till 56. Vidare har 1954
års fastighetsbildningskommitté numera framlagt förslag om en enhetlig
lagstiftning för land och stad på fastighetsbildningsväsendets område. Nyligen
har också sakkunniga tillkallats för att göra en översyn av frågan om
huvudmannaskapet för fastighetsbildningsväsendet och därmed sammanhängande
spörsmål samt framlägga förslag om fastighetsbildningsväsendets
framtida organisation m. m. Vidare vill utskottet i sammanhanget fästa
uppmärksamheten på de förstärkningsåtgärder i personellt och materiellt
avseende som föreslås i det följande under lantmäteristatens avlönings- resp.
utrustningsanslag. Mot bakgrunden av det anförda har utskottet inte funnit
erforderligt att föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av det i motionen
II: 764 framförda utredningsyrkandet.

Då Kungl. Maj :ts förslag under ifrågavarande punkt inte föranlett någon
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrel sen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 087 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 4 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 1 984 800

Summa kronor 3 116 000

b) till Lantmäteristgrelsen: Avlöningar för budgetåret

1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 3 116 000 kr.

c) lämna motionen II: 764 utan åtgärd.

106:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Under punkten I 2 (s. 220)
har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 44 000 kr. till 363 000 kr.
Därvid har under delposten till övriga expenser inräknats 5 000 kr. för engångsanskaffning
av möbler och kontorsmaskiner.

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna
anslagsberäkningen, hemställer,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 363 000
kr.

107 :o) Lantmäteristaten: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten I 3 (s. 220—223) innefattar -— förutom godkännande av förslag
om ersättning för förrättningar och uppdrag som utförs av lantmäteriet
samt av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 43 289 000 kr., innebärande
höjning av anslaget med 3 170 000 kr.

Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas
med 4 676 000 kr.

Efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsframställning
har departementschefen anfört följande.

»Efterfrågan på service från lantmäteriet ökar alltjämt. I synnerhet gäller
detta för fastighetsbildning för bostads- och fritidsändamål. Även förrättningar
avseende fastighetsbildning för jordbruks- och skogsbruksändamål
ökar. Denna utveckling har fört med sig en besvärande arbetsbalans för
lantmäteriet. Med hänsyn härtill anser jag mig även i år böra tillstyrka
vissa personalförstärkningar. Jag föreslår därför att medel beräknas för tio
ingenjörstjänster i Ae 19, för tio sådana tjänster i högst Ae 15 samt för 25
tjänster som kartritningsbiträde i högst Ae 9. Härjämte beräknar jag medel
för tolv kanslisttjänster i reglerad befordringsgång i utbyte mot samma
antal kontoristtjänster i Ae 9. Kanslisttjänsterna avses att placeras vid länslantmäterikontoren.
Vad jag nu föreslagit bör göra det möjligt att fortsätta
delegeringen av arbetsuppgifter till ingenjörer och kontorspersonal. Därigenom
ökas kapaciteten även i fråga om sådana arbetsuppgifter som måste
utföras av lantmätare. Kostnadsökningen för nu föreslagen personalförstärkning
beräknas till 997 000 kr.

Styrelsens övriga förslag till personalförändringar kan jag ej biträda.
I anledning av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 2 173 000 kr.

I detta sammanhang vill jag erinra om att 1954 års fastighetsbildningskommitté
numera framlagt förslag om att genomföra en enhetlig lagstiftning
för land och stad på fastighetsbildningsväsendets område. I samband
härmed synes även frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningsväsendet
och därmed sammanhängande spörsmål böra utredas. Jag har
därför med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 december 1965
tillkallat sakkunniga för att göra en översyn av hithörande frågor och
framlägga förslag om fastighetsbildningsväsendets framtida organisation
m. m.

Ersättning för av lantmäteriet utförda förrättningar och uppdrag utgår
enligt grunder, som beslutats av 1960 års riksdag (prop. 74, JoU 19, rskr
212). Enligt dessa grunder skall för förrättningar och uppdrag av betydelse

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering tillämpas en genomsnittlig
kostnadstäckning som uppgår till 40 % av lantmäteriets självkostnader.
Med hänsyn till att det är angeläget att taxor och avgifter för statlig
service inte utan särskilda skäl understiger självkostnaden förordar jag att
kostnadstäckningen för förrättningar som avser jordbruks- och skogsbruksändamål
höjs till genomsnittligen 60 %. Kungl. Maj :t bör liksom hittills
äga bestämma den närmare differentieringen av självkostnadstäckningen
i fråga om nyss nämnda förrättningar. Vad jag nu förordat kan uppskattas
medföra en inkomstökning för statsverket av storleksordningen 1,2 milj.
kr. för år. I sammanhanget bör uppmärksammas att möjlighet föreligger
att från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. lämna bidrag
till kostnad för lantmäteriförrättning som är av betydelse för jordbrukets
rationalisering.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande punkt kan utskottet
ansluta sig till. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må

a) godkänna vad i det föregående föreslagits om ersättning
för förrättningar och uppdrag som utförs av lantmäteriet b)

godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristaten,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 14 183 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................. 29 106 000

Summa kr. 43 289 000

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1966/
67 anvisa ett förslagsanslag av 43 289 000 kr.

108:o) Lantmäteristaten: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag under punkten I 4 (s. 223) om en med 910 000 kr. till
9 060 000 kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
9 060 000 kr.

109:o) Lantmäteristaten: Utrustning. Under punkten I 5 (s. 224—225)
har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 250 000 kr. till 900 000 kr.
Höjningen hänför sig till medelsanvisningen för instrument och annan

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

utrustning. För att göra det möjligt att inrätta flygbildarkiv vid flera länslantmäterikontor
förordas oförändrat 100 000 kr.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteristaten: Utrustning för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 900 000
kr.

110:o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Med biträdande
av Kungl. Maj:ts förslag under punkten I 6 (s. 225—226) om en
med 38 000 kr. till 46 000 kr. höjd medelsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 46 000 kr.

lll:o) Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten I 7 (s.
226) om medelsanvisning med oförändrat belopp av 445 000 kr. hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader i samband
med lantmäteri- och vugförrättningar m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr.

112 :o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten I 8 (s. 226—232) innefattar — förutom bemyndigande
att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat
— en med 549 000 kr. till 9 771 000 kr. höjd anslagsanvisning.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsframställning hemställt, att
anslaget ökas med 903 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets
yrkanden samt yttrande av statskontoret — anfört följande.

»I likhet med statskontoret kan jag biträda kartverkets förslag om att
ombilda administrativa avdelningen till byrå. Den bör ha en administrativekonomisk
inriktning. Den föreslagna sektionsindelningen av byrån synes
ändamålsenlig och föranleder ingen erinran från min sida. I anledning av
denna organisationsändring bör en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1
utbytas mot en byråchefstjänst i Be 3 samt en tjänst som förste byråsekreterare
i Ae 23 och en kamrerartjänst i Ao 21 utbytas mot byrådirektörstjänster
i Ae 25. Vidare räknar jag medel för en ingenjörstjänst i Ae 17, en
assistenttjänst i Ag 17, en tjänst som bokhållare i Ae 15, en kontorsskrivartjänst
i Ae 13 och en kontoristtjänst i Ae 9. I samband därmed bör följande
tjänster dras in, nämligen en ingenjörstjänst i Ao 15, en kontors -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

skrivartj änst i Ao 13, en kansliskrivartjänst i Ao 11 och två kanslibiträdestjänster
i Ao 7. Jag räknar vidare medel för lönegradsuppflyttning av en
kontorist Ae 9 till kansliskrivare Ae 11, ett kanslibiträde Ae 7 till kansliskrivare
Ae 11, ett kontorsbiträde högst Ae 5 till kontorist Ae 9 och ett kontorsbiträde
högst Ae 5 till kanslibiträde Ae 7. Dessutom räknar jag medel
för en kanslisttjänst för tjänstgöring på halvtid och en kontorsbiträdestjänst
i högst Ae 5. Vad jag nu förordat föranleder att anslaget bör uppräknas
med 64 000 kr.

I fråga om lönegradsplaceringarna för i det föregående angivna tjänster
ävensom vissa extra tjänster vid den administrativa byrån har statens avtalsverk
förhandlat med personalorganisationerna och avtal träffats under
förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj :t har överlämnat avtalet
till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna har för sin
del godkänt avtalet dock under förbehåll för att riksdagen godkänner de
organisatoriska förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen.

För uppgifter som hänger samman med framställningen av den ekonomiska
kartan bör räknas medel för en tjänst som kartritningsbiträde
i högst Ag 9. Dessutom bör för viss försöksverksamhet i samband med
ett nytt långtidsprogram för den allmänna kartläggningen beräknas ett
med 10 000 kr. förhöjt belopp. På grund härav bör anslaget höjas med
28 000 kr. Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med
457 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för rikets allmänna kartverk enligt vad som förordats
i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................. 6 040 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 4 200

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 50 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 676 800

Summa kr. 9 771 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 9 771 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

113:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. I överensstämmelse med
Kungl. Ma:jts förslag under punkten I 9 (s. 232—233) om uppräkning av
anslaget med 56 000 kr. till 749 000 kr., varvid inräknats 19 000 kr. för engångsanskaffning
av viss utrustning och materiel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
749 000 kr.

114:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Under punkten I 10
(s. 233—235) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsökning med 380 000 kr.
till 4 057 000 kr.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget
ökas med 950 000 kr.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning har departementschefen
anfört följande.

»Kartverkets arbete är huvudsakligen inriktat på uppgiften att tillgodose
behoven av ekonomiska och topografiska kartor. Dessa kartor är av betydelse
för samhällsplaneringen, rationaliseringsverksamheten på jordbrukets
och skogsbrukets områden, den geologiska kartläggningen samt försvarsväsendet
och friluftslivet m. m. Kartläggningen för den ekonomiska och
den topografiska kartan sker f. n. enligt ett av 1961 års riksdag (prop. 54,
JoU 14, rslcr 166) godkänt program, som avser tiden t. o. m. år 1970. Efter
framställning av 1965 års riksdag (JoU 1 s. 141, rskr 9) har kartverket
erhållit uppdrag att verkställa översyn av programmet och att efter samråd
med kartverkskommissionen inkomma med av översynen föranledda
förslag. Med hänsyn till vad kartverket anfört om de stora anspråken på en
snabbare kartläggningstakt särskilt vad avser vissa norrlandslän, Kopparbergs
län och Skånelänen anser jag mig böra förorda, att kartverket under
förevarande anslag tillförs ökade resurser för att allmänt intensifiera kartframställningen.
Jag förordar därför att ytterligare 100 000 kr. beräknas för
ändamålet.

Vid föregående års riksdag berördes även frågan om en förstärkning av
den geodetiska verksamheten vid kartverket i syfte att möjliggöra en snabb
utbyggnad och förtätning av de s. k. geodetiska riksnäten. Med anledning
av vad riksdagen därvid uttalade (JoU 1 s. 138, rskr 9) bör riksdagen underrättas
om att Kungl. Maj :t den 3 december 1965 uppdragit åt kartverket
att utreda behovet av att förstärka ifrågavarande riksnät samt framlägga
därav föranledda förslag. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör
enligt min mening anslaget ej tillföras medel för utökade åtgärder beträffande
rikstrianguleringen.

Kartverkets yrkanden i övrigt under förevarande anslag föranleder ej
annan erinran från min sida än att höjningen av posten till reproduktionsarbeten
bör kunna begränsas till 40 000 kr.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

I detta sammanhang har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 337 av herr Wikberg in. fl. och II: 759 av
herr Larsson i Norderön m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att höja det under nionde huvudtiteln I. Lantmäteri- och kart\äsendet
10. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. m. angivna anslaget
med 300 000 kr.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 759.

L tskottet. Framställningen av den ekonomiska och den topografiska kartan
sker enligt en av 1961 års riksdag (prop. 54, JoU 14, rskr. 166) godkänd
plan, som avser tiden t. o. in. år 1970. I syfte att förstärka kapaciteten för
kartläggningsarbetena anvisade 1961 och 1962 års riksdagar under förevarande
anslag vissa medelsförstärkningar för att bl. a. allmänt påskynda
den ekonomiska kartläggningen. I anledning av vid föregående års riksdag
väckta motionsyrkanden om viss ytterligare medelsanvisning för att
påskynda genomförandet av 1961 års kartläggningsprogram beslöt riksdagen
att hos Kungl. Maj :t hemställa om översyn av programmet. Därav
föranledda förslag borde snarast möjligt föreläggas riksdagen. Kartverket
som erhållit uppdraget att verkställa nämnda översyn och att efter samråd
med kartverkskommissionen inkomma med härav föranledda förslag
har i sin anslagsframställning för nästa budgetår bl. a. hemställt, att nu
ifrågavarande anslag tillförs ett belopp av 400 000 kr. för att intensifiera
kartläggningsverksamheten. En förstärkning med angivet belopp skulle
enligt kartverkets beräkningar medföra, att den totala kartläggningstiden
kunde minska inemot ett år. Departementschefen har förordat, att kartverket
under detta anslag tillförs ökade resurser för att allmänt intensifiera
kaitframställningen samt att 100 000 kr. beräknas för ändamålet. Enligt
motionerna 1:337 och 11:759 får emellertid skäl anses föreligga att hela
det av kartverket föreslagna anslaget beviljas. Motionärerna har bl. a. framhållit,
att utgivningstakten för den ekonomiska kartan och den nya topogi
afiska kartan är helt otillfredsställande och att det är synnerligen angeläget,
att kartorna färdigställs avsevärt snabbare.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som anförts i fråga om vikten
av att kartläggningsverksamheten intensifieras. Som förut nämnts pågår
emellertid f. n. översyn av 1961 års kartläggningsprogram. översynen
avses innefatta en samlad redovisning av programmets nuvarande läge och
behovet av ekonomiska och topografiska kartor inom olika områden av
landet. Vid sådant förhållande och med beaktande jämväl av de förstärkningsåtgärder
i olika hänseenden som i övrigt föreslås under kartverkets
anslag lör nästa budgetår har utskottet ansett sig kunna godta departementschefens
bedömning av nu förevarande anslagsfråga.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl,
Maj :ts förslag under denna punkt hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 337 och II: 759, till Rikets
allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1966/
67 anvisa ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.

115:o) Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 111 (s. 236—237) innefattar
förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen — en medelsanvisning
av 3 369 000 kr. eller 102 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning, vari föreslagits
en höjning av anslaget med 15 000 kr., har departementschefen anfört
följande.

»Över anslaget finansieras kartverkets uppdragsverksamhet, som enligt
beslut av 1961 års riksdag skall drivas affärsmässigt. Anslaget får belastas
med utgifter motsvarande högst 80 % av inkomsterna från beställningsverksamheten.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 oktober
1965 har en utredningsman tillkallats för att utreda den statliga fotogrammetriska
beställningsverksamheten och därmed sammanhängande frågor.

För att tillgodose behovet av ytterligare extra ordinarie tjänster inom förevarande
verksamhet tillstyrker jag att en tjänst som förste byråingenjör i
Ae 23 inrättas. Härför erfordras ej någon uppräkning av anslaget. Jag har
intet att erinra mot yrkandet att anslaget uppräknas med 102 000 kr. på
grund av höjda omkostnader.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för kartverkets fotogrammetriska uppdragsverksamhet
enligt vad som förordats i det föregående

b) till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 3 369 000 kr.

116:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Med biträdande av
Kungl. Maj:ts förslag under punkten I 12 (s. 237—238) om höjning av anslaget
med 325 000 kr. till 1 500 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 000 kr.

117:o) Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Under punkten
I 13 (s. 238—239) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen
med 350 000 kr. till 2 150 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 97

Rikets allmänna kartverk har föreslagit, att anslaget minskas med 300 000
kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning
samt för vissa av kartverket i inledningen till dess anslagsäskanden
för budgetåret 1966/67 framlagda förslag om ändrad uppläggning
beträffande tryckning och vidareutnyttjande av de allmänna kartorna
— anfört följande.

»Kartverket har under denna anslagspunkt bl. a. framlagt förslag om
ändrad uppläggning av tryckningen och vidareutnyttjandet av de allmänna
kartorna. I anledning härav vill jag erinra om att såväl tryckning som
vidareutnyttjande av ifrågavarande kartor och grundmaterialet till dessa
sker enligt principer som nyligen prövats av riksdagen (prop. 1962: 1 bil.
11 s. 320, JoU 1 s. 93. rskr 9 resp. JoU 1963: 1 s. 103, rskr 9). Några omständigheter
som nu motiverar ändringar enligt kartverkets förslag har enligt
min mening ej framkommit.

Medelsbehovet under nästa budgetår för tryckning av allmänna kartor
m. m. beräknar jag på grundval av kartverkets uppgifter till 2 150 000 kr.,
vilket innebär en minskning i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade beloppet med 350 000 kr.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna
I: 618 av herr Wikberg m. fl. och II: 758 av herr Larsson i Norderön in. fl.,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om en översyn av de nu gällande bestämmelserna för kartproduktionen
och framläggande av nya regler härför, syftande till en friare avgiftsbelagd
disposition av det allmänna kartmaterialet i enlighet med vad i motionerna
anförts.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II:758.

Utskottet har låtit inhämta remissyttranden över motionerna från kartverkskommissionen,
rikets allmänna kartverk och Svenska Reproduktions
Aktiebolaget (SRA).

Rikets allmänna kartverk tillstyrker, att en översyn kommer till stånd
av nu gällande regler för de officiella kartornas tryckning, försäljning och
prissättning samt vidareutnyltjandet av kartorna och grundmaterialet till
dem.

Innan kartverket framlägger närmare motivering för dess ställningstagande
lämnar verket följande redogörelse för bakgrunden till nu gällande
system för de officiella kartornas tryckning in. in.

I prop. nr 93 år 1961 med förslag till ombildning av statens reproduktionsanstalt
till statligt aktiebolag fr. o. m. den 1.7.1962 redovisades utredningar
och beslut berörande dåvarande reproduktionsanstaltens arbetsområde
vilka kunde ha inverkan på det föreslagna bolagets verksamhet. Där4
Dihang till riksdagens protokoll 1900. tO samt. Vr 7

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1066

vid berördes jämväl det statliga karttrycket. (Riksdagsbehandlingen av propositionen
framgår av jordbruksutskottets utlåtande nr 25 år 1961 samt av
riksdagens protokoll fk nr 16 sid. 26—86 och ak nr 16 sid. 20—30.;

Samma dag som förenämnda proposition avlämnades förordnade Kungl.
Maj :t att samtliga mellan kartverket och innehavaren av Generalstabens litografiska
anstalt (GLA) träffade avtal om tryckning och förlag av officiella
kartor skulle uppsägas med giltighet fr. o. in. den 1.1.1963. Samtidigt
bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en förhandlingsdelegation
med uppgift att överlägga med berörda parter om de övergångsproblem,
som uppkom till följd av avtalsuppsägningen, samt all inkomma
till Kungl. Maj :t med de förslag som överläggningarna ledde till. Utgångspunkten
skulle därvid vara att, fr. o. in. sistnämnda tidpunkt förläggandet
av de officiella kartorna skulle åvila staten, att tryckningen av kartorna
i princip skulle ske efter anbudsförfarande och att distributionen av
kartorna i fråga skulle ombesörjas inom den statliga sektorn.

Den 30.6.1961 beslöt Kungl. Maj :t dels att godkänna ett av nämnda förhandlingsdelegation
framlagt förslag till avtal mellan kronan och innehavaren
av GLA angående de övergångsfrågor, som uppkom till följd av Kungl.
Maj :ts beslut angående ordnandet av det officiella karttrycket in. m., dels
att förordna att kartverket fr. o. in. i avtalet närmare angivna tidpunkter
skulle omhänderha förläggandet av de officiella kartorna, att tryckningen
av kartorna skulle ske efter anbudsförfarande och att distributionen och
försäljningen av dessa kartor skulle av kartverket anförtros det statliga
bolag, vartill statens reproduktionsanstalt den 1.7.1962 skulle ombildas.

De nu redovisade besluten innebar att ett nytt system skulle tillämpas
fr. o. in. den 1.1.1963 för de officiella kartornas förlag, tryckning, lagerhållning
och distribution. Vid tidpunkten för senaste chefsskifte vid kartverket,
den 1.10.1962, saknades emellertid trots att upprepade överläggningar i
ärendet förevarit mellan kartverket och SRA närmare riktlinjer för hur
systemet skulle utformas. Bl. a. syntes ett särskilt Kungl. Maj :ts beslut erfordras
angående rätten att trycka och försälja förekommande särtryck
samt angående bestämmandet av priserna för dessa särtryck och för övrigt
vidareutnyttjande av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem
ävensom rörande SRA:s redovisning till statskassan av överskottet från de
officiella kartornas försäljning. Efter förnyade överläggningar mellan dels
kartverket och SRA, dels företrädare för jordbruksdepartementet, kartverket
och SRA framlade kartverket med försök till beaktande av vad vid överläggningarna
framkommit i en skrivelse den 16.11.1962 till Kungl. Maj :t
förslag om reglering av vissa frågor rörande officiella kartors förlag, tryckning,
distribution och försäljning samt deras vidareutnyttjande.

I samma skrivelse upptogs därjämte frågan om tillstånd till särtrycksframställning
vid andra företag än SRA. Som exempel på fall, när dylikt
tillstånd kunde vara motiverat nämnde kartverket tryckning av kartor och
särtryck i form av bilagor till böcker, vetenskapliga avhandlingar in. in. I
samband med skrivelsens avfattande diskuterades inom kartverket givetvis
även andra förhållanden, som avsåge utgöra särskilda skäl för dylika tillstånd.
En uppräkning uteslöts dock dels därför att den av kartverket bedömdes
kunna få en onödig, negativ verkan på SRA:s affärsverksamhet,
dels därför att en dylik ökad exemplifiering avsåg tillsynes självklara faktorer,
lika bekanta för jordbruksdepartementet som för kartverket och dels
slutligen därför att det syntes olämpligt att innan ytterligare erfarenhet
vunnits binda sig för en fast uppräkning av vilka särskilda skäl som skulle

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år lUtitj

tillämpas. Kartverket avsåg därvid bl. a. möjligheten av bristande kapacitet
(leveransförmåga) hos SRA, ev. uppkommande större prisskillnader mellan
SR A och andra företag samt vissa lokaliseringsmässiga skäl.

Genom brev den 14.12.1962 utfärdade Kungl. Maj :t regler för förlag,
tryckning, distribution och försäljning av de officiella kartorna — med
undantag av krigstryckning av kartor — avsedda att komplettera beslutet
den 30.6.1961. I brevet den'' 14.12.1962, som bl. a. innefattar föreskrifter om
uppdelning av hithörande uppgifter mellan kartverket och SRA, föreskrev
Kungl. Maj :t, med giltighet fr. o. in. den 1.1.1963 tills vidare, bl. a.:

»att bolaget ensamt skall äga rätt att med utnyttjande av de officiella
kartorna och grundmaterialet till dem framställa, trycka och försälja förlagssärtryck,
tillfälliga särtryck samt kartor eller särtryck med särskilt påtryck,
dock att kartverket efter bolagets hörande kan meddela annat företag
tillstånd att mot av kartverket fastställd ersättning framställa, trycka
och försälja sådana särtryck och kartor när särskilda skäl därtill äro, att
kartverket och bolaget vid behandling av frågor rörande framställning och
prissättning å tillfälliga särtryck samt särtryck och kartor med särskilt påtryck
skola i tillämpliga delar iakttaga vad 1956 års riksdag (prop. 148, L’U
38; rskr. 402) uttalat i ämnet».

Vidare förordnade Kungl. Maj :t, att bolaget, såsom ersättning för rätten
att distribuera och försälja officiella kartor samt för rätten att utnyttja
dessa kartor och grundmaterialet till dem för att framställa och försälja
förlagssärtryck in.''in. årligen i efterskott skall till kartverket inleverera ett
belopp, som motsvarar tryckningskostnaderna för under året försålda och
av annan anledning från bolagets lager avförda officiella kartor beräknade
efter under året gällande genomsnittliga sådana kostnader för olika karteditioner.

Utredningen om försvarets kartförsörjning, vilken tillsattes den 30.6.1961,
avlämnade den 25.6.1963 sitt »Betänkande med förslag angående samordningen
i fredstid av den civila och den militära kartförsörjningen» (stencil).
Utredningen föreslog bl. a. vilka kartor som skulle förläggas av kartverket
(»allmänna kartor»), gemensam tryckning av kartor för civila och
militära behov, centraliserad distribution av dessa kartor samt ett enhetligt
prissystem. Efter tillstyrkan av bl. a. SRA och kartverket anmäldes betänkandet
i 1964 års statsverksproposition, IX ht, under anslaget Rikets
allmänna kartverk; Avlöningar, med förordande av ett enhetligt system för
civil och militär kartförsörjning i fredstid i huvudsaklig överensstämmelse
med utredningens förslag.

I beslut den 29.6.1964 med anledning av riksdagens godkännande av förenämnda
förslag föreskrev Kungl. Maj :t bl. a. att samtliga de kartserier,
som skulle förläggas av kartverket och som bedömdes få varaktig avsättning
på marknaden, skulle benämnas allmänna kartserier. Vidare anbefalldes
kartverket att — med beaktande av vad i ämnet anförts i betänkandet
och däröver avgivna remissyttranden — i samråd med överbefälhavaren
och SRA till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande vilka kartserier,
som skulle vara allmänna. Ett sådant av kartverket utarbetat förslag är f. n.
på samrådsremiss hos överbefälhavaren och SRA. I

I nu angivna utredningar och beslut avseende karlförsörjningen är det,
anför kartverket härefter, enligt verkets uppfattning framför allt vissa väsentliga
frågor, som inte i erforderlig grad blivit belysta. Dessa frågor gäller

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1966

principerna för prissättningen av kartorna, subventioneringsgraden därvid
samt principerna för och storleksordningen av SRA:s ersättning till siatskassan
för rätten att försälja och vidareutnyttja de allmänna kartprodukterna.
Väsentligt i dessa frågeställningar är lnir olika behov av kartor skall
kunna rationellt tillgodoses. Därtill kommer även vissa organisatoriska
spörsmål, t. ex. det karttekniskt betingade önskemålet om ett fast organiserat
samarbete mellan kartverk och tryckeriföretag i fråga om tryckningen
av de allmänna kartorna. Behovet av en översyn av vissa av nämnda frågor
anmäldes av kartverket genom en skrivelse till Ivungl. Maj :t den 5.12.1963.

Kartverket ifrågasätter, om inte nuvarande ersättningssystem bör ersättas
med ett royaltysystem med avgifter. Härom anför verket följande.

I det t. o. in. år 1962 gällande systemet för avtal mellan kartverket och
innehavaren av GLA ingick bestämmelser om ersättning till statsverket utgående
per tryckt och försålt kartblad på visst sätt beräknat efter kartans
ytinnehåll. Vid avtalssystemets avlösning beslöts utan närmare utredning
att slopa systemet med avgifter och att ersätta detta med den i det föregående
refererade bestämmelsen om ersättning, beräknad på tryckningskostnaden
för officiella kartor. Konsekvensen härav har bl. a. blivit att möjligheten
försvunnit att hålla isär prissättningen från frågan om hur stor del
av kartproduktionens kostnader som skall täckas av statsmedel. M. a. o.
får ett beslut att täcka en större del av kostnaderna genom en prishöjning
på kartorna icke åsyftad verkan.

Ett royaltysystem av liknande typ som det tidigare använda kan på ett
smidigt sätt täcka icke endast rätten att mångfaldiga kartor genom tryckningsförfarande,
vilket tidigare varit den helt dominerande metoden. Det
kan även anpassa sig till de tekniska förändringarna på området. Reproduktionstekniken
har under senare år kraftigt utvecklats och allt fler företag
har fått tillgång till teknisk utrustning "för olika slag av kopiering på
skilda material och för olika behov. Det är sålunda numera ett väsentligt
krav på ett ändamålsenligt ersättningssystem att det är så uppbyggt att det
underlättar ett riktigt utnyttjande av kopieringsutrustning och kopieringsmaterial
och därigenom främjar kartanvändningen. Nuvarande system är
enligt kartverkets uppfattning varken tillämpbart eller ändamålsenligt för
dessa nya områden inom reproduktionstekniken.

Eftersom de officiella kartorna i fråga om innehåll och utformning i hög
grad är resultatet av kompromisser mellan olika intressen ligger det" vidare
i sakens natur att man inom särskilda områden och verksamhetsfält har
behov av speciella kartprodukter, fortlöpande eller för tillfälliga ändamål.
Initiativtagare till sådan kartframställning bör, när han är villig att erlägga
ersättning till statsverket härför, ges möjligheter att i samtliga fall då" så
är rationellt utnyttja en officiell karta eller del av dess innehåll som grund
för en kartframställning utan att i tekniskt och prismässigt avseende vara
bunden till ett enda företag (SRA). Med nuvarande system synes man i
stället ofta söka konstruera en helt egen kartprodukt till men för en rationell
användning av samhällets resurser. Utvecklingen inom samhällsplanering,
näringsliv, turism, kommunikationsväsen, friluftsliv m. m. talar för att behoven
av skilda slag av kartprodukter kommer att öka. Om sådana behov
skall kunna tillgodoses på ett rationellt sätt och de officiella kartorna skall
komma till det allmänna nyttjande som är ändamålsenligt och ur såväl eu -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(16

101

skilda som statliga lönsamhetssynpunkter lämpligt, bör nuvarande system
ändras.

I sammanhanget bör vidareanvändningen av det officiella kartmaterialet
i vidaste mening diskuteras. Därvid måste beaktas bl. a. den speciella karaktären
hos vissa kartprodukter framställda inom andra myndigheter än kartverket,
t. ex. vissa av de geologiska kartor som framställs hos Sveriges geologiska
undersökning. Dessa kartor synes, om de innehåller av kartverket
framställda officiella kartor som underlag, enligt ordalagen i ovannämnda
beslut falla under benämningen särtryck och skall då tryckas, försäljas etc.
av SRA, som skall ersätta statsverket endast med vad som inbetalas för
tryckningskostnaderna för de av kartverket utgivna officiella kartorna. Ett
sådant förfarande kan inte betraktas som tillfredsställande.

Det bör också uppmärksammas att en decentralisering av karttryck till
skilda tryckerier inom olika delar av landet, främst till Norrland, ur beredskapssynpunkt
är mycket eftersträvansvärd. En sådan decentralisering
måste även anses överensstämma med de allmänna av statsmakterna antagna
riktlinjerna för lokaliseringspolitiken.

Ett ersättningssystem bör, såsom nämnts, reglera återföringen till statskassan
av den del av kartinkomsterna som motsvarar de kostnader för
kartframställningen, som beslutats icke skola slutligen åvila statsverket.
Systemet bör utformas så att det ger ett verkligt underlag för statsmakternas
beslut rörande subventioneringen av kartframställningen samt för kartverkets
fortlöpande anpassning av priser och ersättningar för olika slag
av kartor och reproduktioner till inträffade pris- och kostnadsförändringar.
Ett royaltysystem med avgifter beräknade efter kartytan synes uppfylla
nu nämnda krav.

Därefter erinrar kartverket om att verket f. n. har att bestämma riktpriser
och rabatter på de officiella kartorna. Några riktlinjer beträffande
vilka kostnader eller hur stor del av de totala kostnaderna som skall täckas
av inkomster från kartförsäljningen har emellertid, framhåller kartverket,
icke utfärdats av statsmakterna.

Kartverket fortsätter.

Kungl. Maj :t anmodade i brev den 3.6.1965 med riktlinjer för myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret 1966/67 myndigheterna
att hålla olika former av taxor och avgifter aktuella med hänsyn till
kostnadsutvecklingen. I anledning härav och på skäl som tidigare angivits
fann sig kartverket böra föreslå en ändring i nuvarande system, så att
inkomsterna till statskassan från kartförsäljningen kunde öka vid en
prishöjning. Vid bedömningen av frågan om kartpriserna och deras relation
till nuvarande system kan vissa uttalanden vid riksdagsdebatten våren
1963 rörande SRA:s verksamhet (fk nr 12 s. 135—137) tjäna till viss vägledning.
I sammanhanget må uppmärksammas att SRA cj hittills synes
ha lämnat någon utdelning på statens aktier, som utbetalats till statskassan.
Av 1966 års statsverksproposition (finansplanen bil. 3, s. 87) framgår
att överskott ej är att vänta för budgetåret 1966/67. I anslutning härtill
vill kartverket erinra om att verket till anslagsäskandena för hudgetåret
1966/67 (bil. 17) fogade vissa uppgifter rörande jämförelser mellan
å ena sidan nuvarande organisation av förlag, tryckning och distribution
av allmänna kartor och å den andra sidan äidre royaltysystem. Av dessa

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

jämförelser framgår att — räknat på 1964 års statistik för kartors försäljning
och lagerhållning — skillnaden i utbyte för statskassan kan uppskattas
till 1,1 milj. kr. årligen, som tillförs SRA i stället för att beloppet med tidigare
system skulle ha tillkommit statskassan. Hur stor del av detta belopp
som åtgår för täckning av ev. ökade kostnader för SRA för lagerhållning,
distribution och försäljning av kartorna undandrar sig f. n. kartverkets
bedömande.

Vid en översyn av nuvarande system bör enligt kartverkets uppfattning
även frågan om anbudsförfarande! vid tryckning av officiella kartor underkastas
en förutsättningslös prövning. Bestämda fördelar torde vinnas,
därest ett fast organisatoriskt samband åstadkommes mellan produktionsled
och tryckningsled i kartframställningen. En bättre anpassning till den
tekniska utvecklingen inom de båda leden samt ökat utnyttjande av delprodukter
torde därvid i första hand kunna åstadkommas.

Vidare erinrar kartverket om att ansvaret för det officiella kartmaterialets
framställning och marknadsföring f. n. är delat mellan kartverket och
SRA och därmed också mellan två departement, jordbruksdepartementet
resp. handelsdepartementet. Nuvarande organisation medger inte enligt
kartverkets hittillsvarande erfarenhet en samlad överblick av förlagsrörelsen.
Frågan bör enligt kartverket uppmärksammas vid en översyn.

Slutligen framhåller kartverket hur ingripande bestämmelser om kartor
och deras utnyttjande många gånger berör myndigheter, företag och enskilda,
tidningar etc. Hittillsvarande beslut av Ivungl. Maj :t i ämnet synes,
anför kartverket, inte ha getts sådan form att bl. a. kännedomen därom
fått önskvärd spridning. En betydande del av kartverkets administrativa
handläggning av förlagsärendena består sålunda i att lämna upplysningar
om gällande regler och i vissa fall i efterhand beivra förseelser,
gjorda i ovetskap om gällande bestämmelser. Vid en översyn torde därför
enligt kartverket även böra prövas formen för av statsmakterna ev.
utfärdade nya bestämmelser i ämnet.

Kartuerkskommissionen erinrar om att det nu gällande systemet för
de officiella kartornas framställning och marknadsföring nu har varit
i bruk en tid, dess äldsta delar i mer än tre år. Kommissionen har funnit,
att en granskning och översyn av systemet nu är önskvärd.

Kommissionen, som funnit sig böra begränsa sitt yttrande i huvudsak
till frågorna om de officiella kartornas vidareanvändning i form av särtrycksframställning
m. m., om karttryckets decentralisering och om ersättningsprinciperna,
vilka frågor berör flera av de intresseområden som företräds
inom kommissionen, anför följande.

Det nuvarande systemet för vidareanvändningen av de officiella kartorna
och grundmaterialet till dem för framställning av olika slag av planeringsunderlag,
av särtryck m. m„ synes icke i tillfredsställande grad vara anpassbart
till utvecklingen i dagens svenska samhälle. En ökad användning

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 196<>

103

av kartorna och grundmaterialet ligger i linje med den allmänna samhällsutvecklingen.
Den ökade efterfrågan kan förväntas alltmera omfatta
icke endast tryckta exemplar av de fastställda versionerna av kartorna
utan även exemplar av dem, åstadkomna genom annat slag av mångfaldigande
än tryck, liksom versioner, åstadkomna genom uteslutande
av ett eller flera deloriginal eller genom tillägg av visst kartinnehåll.
Enligt kommissionens uppfattning leder denna i och för sig riktiga utveckling
till att det nu tillämpade systemet för rätten till vidareanvändning
av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem och beträffande
ersättningen till statskassan för kartor och grundmaterial bör bli föremål
för översyn.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla att lokaliseringsmässiga
skäl gör en spridning av karttryck till skilda delar av landet önskvärd.
Därvid är det ur försvarssynpunkt särskilt angeläget, att en ökad
karttryckskapacitet kan åstadkommas i Norrland. En friare form för särtrycksframställningen
skulle kunna leda till en viss förbättring av situationen
på detta område.

Beträffande prissättningsfrågorna anför kommissionen.

Prissättningsfrågorna är på olika sätt väsentliga för de inom kommissionen
företrädda områdena. De officella kartornas spridning inom landet
till skilda användningsområden, försvarsväsende, samhällsplanering, omgestaltning
av jordbruk och skogsbruk, turism, friluftsliv in. m. och kännedomen
om kartorna som hjälpmedel för planering av olika uppgifter
och företag utgör en ofrånkomlig förutsättning för ett rationellt utnyttjande
av arbetsinsatserna inom bl. a nämnda områden. Att en stor del av grundkostnaderna
för kartframställningen måste liksom f. n. täckas av statsmedel
får därför anses vara motiverat. Det torde dock ligga i sakens natur
att även de olika kartornas användningsområden, efterfrågan m. m. får en
viss inverkan på prissättningen. Det är därför angeläget att resultaten av
ändringar i fråga om priser och subventionsgrader skall kunna följas.
Nuvarande system för reglering av tryckning, lagerhållning, distribution
och försäljning av de officiella kartorna synes emellertid icke fylla erforderliga
krav på klarhet i fråga om prisändringarnas konsekvenser för
den statliga kartproduktionens ekonomi.

I särskilt yttrande har ledamoten Lindbergson anfört följande.

Officiella kartor upprättade inom rikets allmänna kartverk och sjöfartsstyrelsen
är föremål för upphovsrätt jämlikt 1960 års lag i ämnet. Hur
långt detta skydd sträcker sig har mig veterligt ännu icke varit föremål
för domstolsavgörande. Det kan emellertid vara värt att erinra, att föredragande
departementschefen vid framläggande av prop. 17 till 1960 års
riksdag framhöll »alt skyddet för karta självfallet icke kan avse de
kartografiska elementen — angivande av orters och gränsers belägenhet
o. s. v. — som sådana utan endast det urval och den kombination av dessa
som gjorts för den föreliggande produkten».

Även om sålunda vissa möjligheter föreligger att utan hinder av upphovsrätten
utnyttja delar av de officiella kartornas innehåll för specialarbeten
synes det nuvarande systemet för vidareanvändningen av kartorna
och deras grundmaterial för framställning av olika slag av planeringsunderlag,
av särtryck m. m. endast med vissa svårigheter kunna anpassas

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1966

till utvecklingen i dagens svenska samhälle. Den ökade efterfrågan kan
förväntas alltmera omfatta icke endast tryckta exemplar av de fastställda
versionerna av kartorna utan även exemplar av dem, åstadkomna genom
annat slag av mångfaldigande än tryck, liksom versioner, åstadkomna genom
uteslutande av ett eller flera deloriginal eller genom tillägg av visst
kartinnehåll, exempelvis för försvarsväsendet, samhällsplanering, omgestaltning
av jordbruk och skogsbruk, turism, friluftsliv m. m.

På anförda skäl synes mig det nu tillämpade systemet för vidareanvändningen
av kartmaterialet och — i förekommande fall — ersättning till
statskassan för utnyttjande av kartor och grundmaterial, vara förtjänt
att överses.

I detta sammanhang vill jag i likhet med kommissionen även betona
angelägenheten av att ur försvarssynpunkt en ökad karttryckningskapacitet
kan åstadkommas i Norrland. En friare form för särtrycksframställning
skulle måhända kunna leda till en viss förbättring av situationen på detta
område.

Reservation mot kommissionens yttrande har avgetts av överingenjören
Linder-Aronson i egenskap av ersättare för ledamoten Öjborn, samt avdelningsdirektören
Ternryd i egenskap av ersättare för ledamoten Tjällgren.
Reservanterna finner, att förevarande motioner icke bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Beträffande den i motionerna uttalade åsikten, att en översyn av det nu
tillämpade systemet för tryckningen av de allmänna kartorna bör ske och
att det därvid torde vara nödvändigt att beakta de höga krav på specialisering
och tekniskt kunnande som kartproduktionen förutsätter, anför reservanterna
att uttalandet närmast tyder på en önskan att få karttrycket centraliserat
i högre grad än vad som f. n. är fallet. De speciella krav som måste
ställas i samband med tryckning av de allmänna kartorna medför, att detta
karttryck i det praktiska handlandet kommer att ligga hos ett mycket begränsat
antal tryckerier. Detta kan emellertid, anför reservanterna, inte utgöra
något skäl för att slopa anbudsförfarandet och därmed återgå till
tryckningsmonopol av den art som förekom före tillkomsten av det nu tilllämpade
systemet.

Därefter behandlar reservanterna frågan om rätten att för särtrycksframställning
m. m. utnyttja det allmänna kartmaterialet. Härom gällde före den
1 juli 1962, erinrar reservanterna, att Generalstabens litografiska anstalt
(GLA) ensam hade rätt att ur de officiella kartserierna framställa förlagssärtryck
och tillfälliga särtryck av alla slag. Ifrågavarande rätt att framställa
särtryck var sålunda, anför reservanterna, samlad på ett ställe även
innan SRA erhöll sin nuvarande ensamrätt. Reservanterna fortsätter.

Framställning av särtryck kan ske för de mest skiftande ändamål och
det torde kunna förväntas att intresse för uppgiften kan föreligga hos tryckerier
av skilda slag. Det måste anses vara klart olämpligt att det utomordentligt
värdefulla och ömtåliga grundmaterial som ligger till grund för en
stor del av särtrycksframställningen skall hållas tillgängligt för vilket tryckeri
som helst. Ett sådant system skulle innebära snabb förslitning av ma -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

105

terialet varjämte stor risk föreligger att skador skulle uppstå på detsamma.
Även om det i vissa fall föreligger möjligheter att i stället för grundmaterialet
tillhandahålla enskilda tryckerier plastduplikat av sagda material
skulle ett fritt tillhandahållande av det allmänna kartmaterialet för särtrycksframställning
medföra olägenheter för statsverket. Med hänsyn till
att en stor del av grundkostnaderna för kartframställningen täcks av statsmedel
är det med hänsyn till sambandet mellan prissättningen på det allmänna
kartmaterialet och på särtryck nödvändigt att staten har kontroll
över prissättningen även på särtrycken. Om detta skall kunna ske i en situation
där rätten till särtryck är fri skulle sannolikt krävas ett omfattande
administrativt merarbete utan motsvarande nytta för statsverket.

Enligt motionärerna skulle SRA:s monopolställning ha omöjliggjort en
spridning av kartframställningen. Såsom stöd härför har anförts att när
tryckeriföretag i landsorten för skilda allmänna ändamål begärt att få
framställa kartor baserade på grundmaterial från kartverket har sådana
framställningar nästan undantagslöst avstyrkts av SRA även om det gällt
relativt obetydliga produkter. Verkställda undersökningar har visat att under
åren 1963—1965 cirka 70 sådana ärenden har behandlats. Av dessa har
cirka två tredjedelar tillstyrkts av SRA. Motionärernas uttalande synes därför
vara grundat på något missförstånd.

Motionärerna har noterat att överbefälhavaren i samband med organisationen
av krigskartetryckningen framhållit önskvärdheten av kartproduktion
även i Norrland, ett önskemål som skulle kunna tillgodoses om kartframställningen
decentraliserades. Det är självfallet ur försvarssynpunkt
angeläget att en ökad karttryckskapacitet kan åstadkommas i Norrland.
Detta spörsmål synes emellertid böra lösas inom ramen för den militära
kartförsörj ningen.

Vad gäller nuvarande prissättningssystem saknas enligt reservanterna anledning
till antagande att detta skulle för statsverket, som ur ekonomisk
synpunkt torde få anses omfatta både kartverket och SRA, behöva medföra
lägre inkomster än ett system grundat på royaltyprincipen. Reservanterna
fortsätter.

SRA utgör ett av staten ägt bolag vars verksamhet och lönsamhet kontrolleras
av styrelse och revisorer utsedda av staten. De av motionärerna anförda
farhågorna om svårigheterna att bedöma SRA:s lönsamhet synes därför
knappast kunna sammankopplas med särtrycksfrågans lösning. Enligt
uppgift har de av kartverket fastställda priserna på allmänna kartor och
särtryck icke varit föremål för översyn sedan år 1962 och i vissa fall ej
sedan senare delen av 1950-talet. Om det nu tillämpade prissättningssystemet
såsom motionärerna anfört ger sämre ekonomiskt resultat än det
tidigare tillämpade systemet bör översyn av nu fastställda priser ske snarast.
I sammanhanget må erinras om att viss del av den affärsmässiga verksamheten
hos såväl kartverket som SRA är föremål för översyn genom den
nyligen tillsatta utredningen rörande statlig fotogrammetrisk beställningsverksamhet
och därmed sammanhängande frågor.

Reservanterna erinrar slutligen om, att staten under de senaste åren har
investerat betydande belopp i det statliga bolaget SRA. Vid bolagets uppbyggnad
har detta dimensionerats utifrån de förutsättningar som föreligger

4f llihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. I\’r 1

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

genom de av Kungl. Maj :t den 30 juni 1961 och den 14 december 1962 meddelade
besluten. Dessa investeringar torde först nu ge full effekt. Vid bedömningen
av det nu gällande systemet för utnyttjande av de allmänna
kartorna måste, anför reservanterna, även beaktas att systemet tillämpats
under en relativt kort tid.

SR A erinrar om att frågan om tryckning, försäljning och förlag av allmänna
kartor och särtryck har behandlats i en mångfald utredningar under
de senaste årtiondena. När frågorna till sist reglerats genom föreskrifter
under åren 1961—1964, vore det, anför SR A, ur många synpunkter lyckligt,
om det nya systemet finge prövas och inslipas innan man ånyo börjar ifrågasätta
ändringar.

Efter en inledande redogörelse för tidigare utredningar och gällande ordning
hänvisar SRA i den närmare motiveringen för bolagets ståndpunkt till
en början till departementschefens i statsverkspropositionen under förevarande
punkt gjorda uttalande i ämnet. SRA erinrar vidare om att Kungl.
Maj :t beslutat om utredning rörande den kommersiella fotogrammetriska
kartverksamheten inom den statliga sektorn samt om att, sedan bolaget i
anslutning därtill hemställt om en översyn av bestämmelserna i Kungl.
Maj :ts beslut den 14 december 1962, jordbruksdepartementet föranstaltat
härom.

Därefter behandlar SRA motionerna och går först in på frågan om royaltyprincipen,
mot vilken bolaget anför följande erinringar.

Motionärerna tar först upp vissa ekonomiska frågor och hävdar att »statens
inkomster av kartförsäljningen icke påverkas av omfattningen av rörelsen,
medan den tidigare tillämpade royaltyprincipen innebar en inkomst
som var proportionell mot försäljningen och utnyttjandet av kartmaterialet».

Man måste i detta sammanhang göra klart för sig att Kungl. Maj :ts beslut
den 30 juni 1961, den 14 december 1962 och den 29 juni 1964 till väsentliga
delar satt tidigare royaltybestämmelser ur kraft. En avsikt med nyordningen
har nämligen varit att genom rationellare drift ställa kartorna till det
allmännas förfogande på ett effektivare och billigare sätt än tidigare. Nu
gällande kartpriser har i vissa fall varit gällande sedan 1954. De" senaste
ändringarna fastställdes 1/7 1962. Ändringar i penningvärde, stegrade
löner och andra kostnader i produktions- och distributionsleden har medfört
att kartmaterialet i realiteten undergått prissänkningar på mellan
20—75 %.

Då principerna en gång fastställdes ingick royalty som en del av beräkningarna.
Priserna på kartor och särtryck har inte i något fall höjts sedan
SRA övertog försäljningen. SRA tillämpar sålunda identiskt samma detaljpriser,
som fastställdes under GLA-tiden. Däremot har bl. a. rabattnormerna
ändrats.

Topografiska kartan är SRA:s största försäljningsartikel. SRA säljer såväl
till myndigheter som till återförsäljare.

Myndigheterna har dels statsverksrabatt, dels mängdrabatt. Den förra
har av Kungl. Maj :t fastställts till 50 %. Den senare uppgår nu till 25 %
men har av utredningen föreslagits höjd till 35 %. Återförsäljarnas rabatter
varierar mellan 25 och 45 %.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J!)6ti

107

Om statlig myndighet köper större mängd av topografiska kartan blir
kalkylen följande:

Fall 1

Pris .......................................... 4:-kr/ex

50 % statsverksrabatt .......................... 2: —

25 % mängdrabatt.............................. — 3: kr/ex

Återstår 1: — kr/ex

Avgår tryckningskostnad_0: 27 kr/ex

Rest 0: 73 kr/ex

Fall 2

Pris .......................................... 4: —kr/ex

50 % statsverksrabatt .......................... 2:

35 % mängdrabatt.............................. l''-40 3:40 kr/ex

Återstår 0: 60 kr/ex

Avgår tryckningskostnad_0: 27 kr/ex

Rest 0- 33 kr/ex

Om SRA enligt motionärernas önskemål skulle inbetala royalty, som enligt
tidigare system uppgick till 1:10 kr. per ex., skulle bolaget få betala
0:37, alternativt 0:77 kr. per ex. förutom kostnaderna för lagerhållning,
distribution, fakturering, kataloger, reklam etc.

Det totala anslaget till RAK för kartframställning torde uppgå till ca 18
mkr./år. Inkomsten av kartförsälj ningen är och har alltid varit en bråkdel
av denna summa.

Om man önskar öka inkomsterna av kartor och särtryck bör, tilläggei
SRA i sammanhanget, kartverket se över priserna.

Beträffande motionärernas önskemål om en översyn av det nu tillämpade
systemet att trycka kartor efter anbudsförfarande erinrar SRA om att detta
fastställts så sent som den 30 juni 1961 och den 14 december 1962 och att
före år 1962 det privata företaget GLA hade monopol på detta slag av tryck.
Såsom påpekats i motionerna ställer, anför SRA, uppgiften höga krav på
specialisering och tekniskt kunnande. Bndast ett mycket begränsat antal
tryckerier kan därför göra sig gällande vid upphandlingen. Avsikten synes
vara, fortsätter SRA, att, i likhet med kartverkets förslag, skapa ett nytt
tryckningsmonopol, varigenom SRA skulle få samma ensamrätt som GLA
tidigare innehade. Med hänsyn till den kritik, som riktades mot det tidigaie
tryckningsmonopolet, vill SRA f. n. dock ej påyrka att detsamma åtei upplivas.

Därefter framhåller SRA, alt bolaget är ett statligt företag, vars ekonomiska
överskott kommer staten till godo. Någon svårighet att bedöma lönsamheten
föreligger icke. Att redovisa överskottet av kart försälj ningen via
kartverket skulle enligt SRA vara en fördyrande omväg. Om så skedde borde
man i konsekvensens därmed även redovisa överskottet på samarbetet med

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

andra ämbetsverk, t. ex. rikspolisstyrelsen eller arbetarskyddsstyrelsen, på
liknande vägar. I sammanhanget erinrar SRA om att dess två revisorer utsetts
av jordbruksdepartementet och hämtats från riksrevisionsverket resp.
det privata näringslivet.

I fråga om ersättningen för rätten att distribuera och försälja kartor och
möjligheten till vidareutnyttjande av detta material erinrar SRA om att
bolaget bestrider hela tryckningskostnaden för samtliga allmänna kartor,
inkl. ekonomiska kartan. Enligt tidigare avtal betalade GLA endast halva
sistnämnda kostnad. SRA svarar vidare för kostnaderna för kartverksförlagets
lager av allmänna kartor samt för försäljnings- och distributionsorganisationen.

Vad gäller medgivande för andra tryckeriföretag att få framställa kartor
baserade på grundmaterial från kartverket framgår, att SRA i flertalet fall
tillstyrkt framställningar härom. SRA anför härom närmare.

Under åren 1963--1966 (t. o. m. 18/2) har SRA fått yttra sig om 71 sådana
framställningar. De flesta har dock varit av kommersiell eller vetenskaplig
art och något ärende av allmän karaktär har bolaget icke kunnat
spåra. I 46 av de ovannämnda fallen har SRA emellertid intagit en positiv
hållning och förklarat sig icke ha något att erinra mot ett medgivande. I ett
flertal av de övriga fallen har SRA erbjudit och genomfört uppgiften i samarbete
med sökanden.

Motionärernas påstående om ett undantagslöst avstyrkande från SRA:s
sida synes därför bero på felinformationer.

RAK kan f. ö. lämna medgivande trots SRA:s avstyrkande. I de fall RAK
sålunda lämnat annat tryckeri rätt till särtrycksframställning mot ersättning,
synes denna ersättning ha bestämts på grundval av de royalty-avgifter,
som tillämpats 1962 eller tidigare.

Beträffande frågan om spridning av särtryck till skilda tryckerier erinrar
SRA om att denna diskuterats vid upprepade tillfällen. Flera skäl talar enligt
SRA emot detta. Ett av skälen är svårigheten att sprida kartverkets original
ut över landet. SRA fortsätter.

SRA framställer successivt egna serier av originalduplikat, varför RAK:s
material och resurser i allt mindre grad behöver belastas.

Man frågar sig hur en spridning praktiskt skulle genomföras. Hur skulle
man exempelvis förfara om SRA far en brådskande beställning från militär
eller annan myndighet och originalen finns på annan ort några veckor
framåt?

Hur skulle kontrollen över försäljning och tryckningsupplagor genomföras?
Kan det vara riktigt att sprida det allmänna kartmaterialet till en
mängd småföretag ute i landet jämfört med att ha det enhetligt samlat och
redovisat? Kan det vara riktigt att släppa kontrollen av de allmänna kartprodukternas
kvalitet?

Frågan om krigskartetryckning i Norrland torde icke vara ett civilt problem,
avsett att lösas i detta sammanhang. SRA vill emellertid erinra om

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

109

att bolaget i samråd med utredningen om försvarets kartförsörjning redan
år 1962 erbjudit sig att etablera en sådan verksamhet i Norrland.

Bildandet av SRA och bolagets uppbyggnad till nuvarande position har,
anför SRA vidare, krävt investeringar i såväl byggnader som personal och
utrustning. Dessa investeringar har, framhåller bolaget, skett mot bakgrunden
av de förutsättningar, som lämnades vid bolagsbildningen och de beslut,
som Kungl. Maj :t och riksdagen sedermera meddelat.

I övrigt anför SRA avslutningsvis följande sammanfattande synpunkter.

Företaget har under år 1965 äntligen kunnat samla sin tillverkning i det
sedan mer än 20 år tillbaka beslutade SRA-huset. Vore det nu icke rimligt
att ge företaget en ärlig chans att arbeta enligt lämnade direktiv och uppgjorda
planer, innan ändringar i förutsättningarna tas upp till diskussion?

Om motionärerna avser att skapa monopol för SRA på tryckningen av de
allmänna kartorna, kommer bolaget i detta avseende i samma läge som GLA
före de år 1961 beslutade ändringarna. Med hänsyn till den kritik, som riktades
mot det tidigare tryckningsmonopolet, vill SRA dock ej påyrka att
detsamma återupplivas.

Såsom motionärerna påpekar förutsätter kartproduktionen höga krav på
specialisering och tekniskt kunnande. Kartmaterialet får icke förvanskas
eller framställas utan kartredaktionell översyn. Det skulle skapa stora svårigheter
av ekonomisk och teknisk art om en rad småförlag ute i landet
etablerade försäljning av särtryck. Problem skulle uppkomma beträffande
dispositionen och vården av originalen.

Det kan finnas skäl för undantag. Sådana fall behandlas av SRA i positiv
anda.

Statens inkomster av kartor och särtryck torde icke komma att ökas genom
att kontrollen släpps över framställningen. Däremot bör man snarast
se över priserna, vilket i vissa fall ej skett sedan 1954 och i intet fall sedan
1962.

Utskottet. Under förevarande punkt har redogjorts för vissa av kartverket
framlagda förslag om ändrad uppläggning av systemet beträffande
tryckning och vidareulnyttjande av officiella kartor. Departementschefen
har i anslutning härtill erinrat om att såväl tryckning som vidareutnvttjande
av kartorna och grundmaterialet till dessa sker enligt principer som nyligen
prövats av riksdagen. Några omständigheter som nu motiverar ändringar
enligt kartverkets förslag har enligt departementschefens mening
ej framkommit.

1 motionerna I: 618 och II: 758 har framförts synpunkter som i viss mån
ansluter sig till kartverkets förslag. Motionärerna hemställer sålunda om
en översyn av nu gällande bestämmelser för kartproduktionen och framläggande
av nya regler härför, syftande till en friare avgiftsbelagd disposition
av det officiella kartmaterialet. Översynen bör enligt motionärerna
omfatta såväl tryckningen som vidareutnyttjandet av kartorna. Vid remissbehandlingen
av motionerna har delade meningar framkommit om lämpligheten
av nuvarande uppläggning av kartförsörjningen och om behovet

110 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

av en översyn härav. Sålunda har kartverket tillstyrkt att en översyn kommer
till stånd av nu gällande regler för de officiella kartornas tryckning,
försäljning och prissättning samt vidareutnyttjandet av kartorna och
grundmaterialet till dem. Kartverket har bl. a. framhållit, att vissa väsentliga
frågor, bl. a. principerna för prissättningen av kartorna, tidigare inte
blivit i erforderlig grad belysta. Likaså har kartverkskommissionen uttalat
sig för en granskning och översyn av systemet för de officiella kartornas
framställning och marknadsföring. Två reservanter har dock funnit motionerna
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Samma ståndpunkt
som nyssnämnda reservanter intar SRA. Bolaget framhåller bl. a., att dess
bildande och uppbyggnad till nuvarande position krävt investeringar i
såväl byggnader som personal och utrustning. Enligt bolaget bör det nya systemet
prövas och inslipas, innan man ifrågasätter ändringar. Utskottet vill
för sin del till en början erinra om att 1963 års riksdag i anledning av då väckta
motioner betonade att tidigare riksdagsuttalanden om att allmänhetens och
vissa organisationers behov av kartreproduktioner av olika slag borde tillgodoses
snabbt och billigt, i tillämpliga delar borde vara normerande för
såväl SRA:s som kartverkets befattning med ifrågavarande verksamhet.
Denna borde även i övrigt bedrivas på ett ur samhällsekonomisk synpunkt
ändamålsenligt sätt. Mot bakgrunden härav hyser utskottet förståelse för
den strävan till effektivering av det officiella karttrycket och följ dproduktionen,
varå motionerna och de remissyttranden som stöder dessa synes
grundad. Utskottet har dock ej blivit övertygat om att skäl föreligger att nu
överse huvudprinciperna för systemet. Ej heller i fråga om detaljutformningen
av systemet har utskottet funnit anledning att ingå på närmare
prövning. Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t följer tillämpningen
av systemet med uppmärksamhet samt vidtar de åtgärder som kan erfordras
för att undanröja de brister i systemet som kan visa sig föreligga. Med
hänsyn till vad i ärendet framkommit synes bl. a. prissättningen i fråga
om officiella kartor och särtryck vara i behov av en viss översyn. Med hänvisning
till det anförda finner utskottet motionerna icke böra föranleda
någon särskild riksdagens åtgärd.

Vad Kungl. Maj :t förordat under punkten kan utskottet ansluta sig till,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor
in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
2 150 000 kr.

b) lämna motionerna I: 618 och II: 758 utan åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

111

J. Fiskeriväsendet m. in.

118:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under punkten J 1 (s. 240—242)
innefattar — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen och
godkännande av ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 2 151 000 kr.
eller 154 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas med
462 000 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning har
departementschefen anfört följande.

»Utredningen rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. har den 21 maj 1965 avlämnat betänkandet (Stencil Jo
1965:4) »Fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet, m. in.» I betänkandet
har bl. a. föreslagits att de nuvarande havsfiske- och sötvattenslaboratorierna
sammanförs till en forskningsenhet samt förläggs till Göteborg i
direkt anslutning till fiskeristyrelsens huvuddel. Ärendet bereds f. n. inom
jordbruksdepartementet.

På de skäl fiskeristyrelsen anfört beräknar jag medel för en tjänst
som andre styrman i Ag 15 på fiskeriundersökningsfartyget Skagerak.
Kostnaden för den nya tjänsten uppgår till 24 000 kr. Samtidigt kan dock
anslaget minskas med 10 000 kr. som avsetts för att anställa extra personal
på Skagerak. Vidare bör 30 000 kr. beräknas för att anlita tillfällig
biträdeshjälp på havsfiskelaboratoriet samt för de hydrografiska mätningar
som styrelsen angett.

Jag tillstyrker att en tjänst som laborator i Ag 27 vid havsfiskelaboratoriets
biologiska avdelning extraordinariesätts. Till följd av löneomräkning
bör anslaget höjas med 110 000 kr.»

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de likalydande motionerna
1:241 av herr Svenungsson m. fl. samt 11:302 av herrar Carlshamre och
Johansson i öckerö, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till fiskeristyrelsens förfogande för vidgad forskning på räkfiskets område
ställa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen II: 302.

Utskottet. I motionerna I: 241 och II: 302 har föreslagits, att ett förslagsanslag
av 75 000 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för vidgad forskning
på räkfiskets område. Utskottet som i och för sig kan vitsorda värdet
av forskning på ifrågavarande område, vill dock erinra om att en jämförelsevis
omfattande räkfiskeforskning redan nu bedrivs vid fiskeristyrelsens
havsfiskelaboratorium. Enligt vad utskottet inhämtat pågår sedan

112 Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

någon tid med anlitande av fiskeriundersökningsfartyget Skagerak brett
iipplagda undersökningar rörande nordhavsräka in. m. Kungl. Maj :t har
för nästa budgetår föreslagit bl. a., att medel beräknas för en tjänst som
andre styrman på nämnda fartyg. Utskottet, som biträder detta förslag,
har uppmärksammat, att tillkomsten av tjänsten torde medföra att angivna
undersökningar kan utökas i väsentlig mån. I sammanhanget vill utskottet
vidare erinra om att särskilda medel står till förfogande under fiskeristyrelsens
omkostnadsstat för fiskeriförsök och undersökningsverksamhet.
Utskottet förutsätter att dessa medel vid behov kan användas för mera intensiva
insatser på angelägna områden, t. ex. i fråga om räka. Med hänsyn
till bl. a. nu anförda förhållanden finner utskottet motionerna icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet även i övrigt ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit
under punkten hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
fiskeristyrelsen enligt vad som förordats i det föregående
b) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......... 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 4 000

3. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
........... 500 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 102 000

Summa kr. 2 151 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 2 151 000 kr.

II. lämna motionerna 1:241 och 11:302 utan åtgärd.

119:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten J 2 (s.
242—243) om höjning av anslaget med 68 000 kr. till 744 000 kr., varvid
inräknats 50 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning vid havsfiskelaboratoriet,
hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

113

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 744 000 kr.

120:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar. Under punkten J 3 (s. 243—245) innefattar Ivungl. Maj :ts
framställning — förutom bemyndigande att ändra personalförteckningen
och godkännande av ny avlöningsstat — en anslagshöjning med 57 000 kr.
till 1 145 000 kr. Härvid beräknas 37 000 kr. för en tjänst som vatteninspektör
i Ag 23. Vidare förordas att en byrådirektörstjänst i Ag 27 vid sektionen
för recipienttillsyn extraordinariesätts, varvid en vakant tjänst
som laborator i Ae 27 med vattenbyggnadstekniska uppgifter kan dras in.
På grund av löneomräkning bör anslaget höjas med 20 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning biträds av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
vatteninspektionen enligt vad som förordats i det föregående b)

godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 37 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 080 500

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 11500

Summa kr. 1 145 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.

121 :o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag under punkten
.1 4 (s. 245—246) om uppräkning av anslaget med 39 000 kr. till
252 000 kr., varvid inräknats 25 000 kr. för engångsanskaffning av laboratorieutrustning,
hemställer utskottet,

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Omkostnader för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 252 000 kr.

122 :o) Undersökningar inom fiskeriorganisationen. Kungl. Maj :ts förslag
under punkten J 5 (s. 246) om anslagsanvisning med oförändrat belopp
tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar inom fiskeriorganisationen
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

123:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Under punkten J 6 (s. 246—
248) innefattar Kungl. Maj :ts framställning — förutom godkännande av
ny avlöningsstat — en ökning av anslaget med 57 000 kr. till 435 000 kr. Av
ökningen hänför sig 16 000 kr. till en ny kanslibiträdestjänst i Ae 7 och
41 000 kr. till löneomräkning.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags ,

,................................. 387 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 179 000

Summa kr. 575 000

Särskilda uppbördsmede1
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgifts -

medel ................................ 75 000

Ersättningar för undersökningar........ 65 000 140 000

Nettoutgift kr. 435 000

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kr.

124:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Med biträdande av Kungl.
Maj :ts förslag under punkten J 7 (s. 248) om medelsanvisning med oförändrat
52 000 kr. hemställer utskottet,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

115

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
52 000 kr.

125 :o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Under punkten J 8 (s. 248—
249) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 21 000 kr. till
77 000 kr.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget ökas
med 31 250 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning har
departementschefen anfört följande.

»Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för de kurser för utbildning
av fiskeritjänstemän som fiskeristyrelsen anordnar. Undervisningen
sker delvis vid Södra Sveriges fiskeriförenings anläggning i Aneboda. Härvid
har föreningen hittills betalat vissa kurskostnader med medel som föreningen
erhållit som statsbidrag från anslaget Befrämjande i allmänhet av
fiskerinäringen. Föreningen har numera fattat beslut om att ej längre bidra
till kursverksamheten på annat sätt än att anläggningen i Aneboda även i
fortsättningen får disponeras för ändamålet. Med hänsyn till bl. a. nu anförda
förhållanden beräknar jag att medelsbehovet för budgetåret 1966/67
kommer att öka med 21 000 kr.»

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna
anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 kr.

126 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten J 9
(s. 249-—251) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av medelsanvisningen
med 10 000 kr. till 295 000 kr.

Fiskeristyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 60 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens
anslagsframställning — anfört följande.

»Under hänvisning till vad jag anfört under närmast föregående anslagspunkt
anser jag mig böra förorda att de för statsbidrag till Södra Sveriges
fiskeriförening beräknade medlen minskas med 20 000 kr. till 30 000 kr. I
fråga om medelsbehovet för bidrag enligt reglementet för statsunderstödd
utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område biträder jag fiskeristyrelsens
förslag i den mån att jag tillstyrker att det härför avsedda beloppet
räknas upp med 20 000 kr. till 120 000 kr. Därjämte bör beloppet för bidrag
till kostnader för insamling av fiskeristatistik beräknas till 40 000 kr. vilket
i förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning med 10 000 kr.
Medelsbehovet för statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund för dess

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

allmänna verksamhet samt det för Kungl. Maj :ts disposition avsedda beloppet
bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag beräknas till oförändrat
15 000 kr. resp. 90 000 kr.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 295 000 kr.

127:o) Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten J 10 (s. 251) om att garantiram och medelsanvisning
upptas med oförändrade belopp av 160 000 kr. resp. 20 000 kr. biträds av
utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1966/67 statlig garanti
för befrämjande av försöksfiske beviljas intill ett belopp
av 160 000 kr.

b) till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kr.

128 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller
radiotelefonstation. Under punkten J 11 (s. 251) har Kungl. Maj :t i enlighet
med fiskeristyrelsens hemställan föreslagit, att anslaget upptas med oförändrat
65 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat de till utskottet hänvisade,
likalydande motionerna I: 605 av herr Karlsson, Helge, m. fl., och II: 753 av
herr Hedin m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att titelbeteckningen
å statsverkspropositionens IX huvudtitel J 11 måtte ändras till Befrämjande
av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg, samt till Befrämjande
av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 753.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av fiskeristyrelsen och
Sveriges fiskares riksförbund.

Fiskeristgrelsen biträder motionerna ehuru med vissa erinringar enligt
följande.

Den i motionsparet väckta frågan är inte ny. Den uppmärksammades sålunda
redan 1957 av styrelsen i den formen att förslag väcktes om att investeringskostnad
för sådana uppblåsbara livräddningsflottar som här avses
skulle få ingå bland de låneändamål som får tillgodoses genom fiskerilånefonden.
Sedan statskontoret i avgivet remissutlåtande uttalat att hinder

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år lt)(>6

117

inte mötte att inom ramen för fondens befintliga föreskrifter tillgodose detta
låneändamål, föranledde förslaget beslut av Ivungl. Maj :t den 29 juli 1957
att delge styrelsen avskrift av statskontorets utlåtande. Kungl. Maj :ts beslut
har sedermera anmälts för riksdagen under punkten Fiskerilånefonden
i vederbörliga statsverkspropositioner.

1 det remitterade motionsparet vill man införa »stimulansbidrag» av
statsmedel med 25 % av inköpskostnaden för gummiflotte, maximerat till
1 000 kr., allt efter förebild av existerande statsbidragsgivning för fiskefartygs
förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation. Statens utgifter
för den nya bidragsgivningen beräknar motionärerna till 25 000 kr. per
budgetår och föreslår att beloppet sammanförs med radioanslaget om 65 000
kr. till ett anslag med ny nomenklatur på (25 000 + 65 000) 90 000 kr.

För utskottets bedömning av detta förslag lämnar styrelsen följande upplysningar
om gällande bestämmelser och praxis i fråga om gummilivflottar
och deras användning på fiskebåtar.

Användningen av gummilivflottar för fiskefartyg är helt beroende av
dispens i varje särskilt fall av sjöfartsstyrelsen från bestämmelserna i 1927
års byggnadsförordnings 48 §, vilka fr. o. m. den 1 januari 1966 ersatts av
lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg och därtill
anslutande tillämpningskungörelse samma dag (nr 908). Dispensgivningen
är, enligt underhandsuppgift av sjöfartsstyrelsen, utformad så, att för
fiskefartyg i östersjöfart föreskrivs flotte för lägst 6 men i allmänhet för
8 man, samt för fiskefartyg i nordsjöfart 10 man, varjämte dispensbesluten
innehåller skyldighet för dispenstagaren att underkasta livflotten årlig leverantörsbesiktning.

Fyra olika fabrikat av livflottar anses f. n. kunna dispenseras av sjöfartsstyrelsen.
Fiskeristyrelsen har under hand inhämtat prisuppgifter på
ett av dessa fabrikat enligt följande.

Livflotte för 6 man: kr. 2 830: —

» » 8 » : » 3 250: -—

» »10 » : » 3 650: —

De årliga inspektionskostnaderna, exkl. kostnad för frakt och materialier,
utgör för de två mindre typerna 160 kr. och för 10-manstypen 170 kr.

Som framgår av det tidigare anförda möter inte något hinder mot att anskaffningskostnaden
för dylik säkerhetsanordning räknas som fiskerilåneberättigande
investeringskostnad. Vidare må framhållas att kontroll- och administrationsarbetet
när det gäller radiostationerna kan göras tämligen enkelt
till följd av samarbetet mellan televerket såsom anskaffare och fiskeristyrelsen
såsom bidragsutbetalare och -kontrollant, medan man måste räkna
med en helt annan arbetsinsats när det gäller ev. bidrag till livflottar
med ett flertal olika marknadsförare av skilda fabrikat. Bidragsgivning till
livflottar blir således ganska kostnadskrävande i förhållande till det enskilda
bidragets storlek, enligt förslaget högst 1 000 kr.

Fiskeristyrelsen anser dock, med hänsyn till det behjärtansvärda syftet,
särskilt ur social synpunkt, att de remitterade motionerna bör bifallas.

Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker bifall till motionerna med följande
motivering.

Frågan om fiskarnas personliga säkerhet under deras yrkesutövning har
alltid ägnats stor uppmärksamhet och styrelsen vill understryka vikten av,

118 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att behovet av en tillfredsställande utrustning i detta avseende kan tillgodoses.
Under årens lopp har flera förbättringar kunnat genomföras och
olika säkerhetsanordningar har utprovats. Intresset har särskilt varit inriktat
på de i motionerna omnämnda, uppblåsbara gummiflottarna och erfarenheterna
från användningen härav är enbart goda. En ökad användning
av dessa flottar kan därför bli ett värdefullt bidrag till förbättrad, personlig
säkerhet för fiskarna.

Så som framhålles i motionerna har den relativt höga anskaffningskostnaden
motverkat en mera allmän användning av sådana flottar och enligt
styrelsens uppfattning kan statsbidrag i enlighet med förslaget bli en behövlig
stimulans för fiskarna och samtidigt underlätta för dem att utrusta
sina fartyg med dessa hjälpmedel. Eftersom det dessutom kan anses vara
ett samhällsintresse, att säkerheten till sjöss blir så tillfredsställande ordnad
som överhuvudtaget är möjligt kan en statlig medverkan i form av
hjälp till anskaffningen vara motiverad.

Utskottet. Från förevarande anslag utgår statsbidrag till inköp av radiotelegraf-
eller radiotelefonstation på fiskefartyg. Bidragen utgår f. n. med
1 200 kr. för anläggning. Kungl. Maj :t har föreslagit, att anslaget för nästa
budgetår upptas med 65 000 kr. I motionerna 1:605 och II: 753 har framförts
förslag om att från anslaget även skall få utgå statsbidrag till inköp
av uppblåsbara livräddningsflottar på fiskefartyg. Enligt motionärerna bör
bidragen utgå med 25 procent av inköpskostnaden, dock med högst 1 000 kr.
per livräddningsflotte. I anslutning härtill har motionärerna föreslagit, att
anslaget upptas med 90 000 kr. samt att anslagsrubriken ändras till Befrämjande
av vissa säkerhetsanordningar på fiskefartyg. Ehuru möjlighet
föreligger att med anlitande av lån ur fiskerilånefonden anskaffa gummiflottar
såsom livräddningsanordning till fiskebåtar vill utskottet för sin del
—- med hänsyn till det angelägna ändamålet samt till att nämnda stödform
måhända inte är till fyllest för att i tillräcklig omfattning stimulera till anskaffande
av i motionerna angiven räddningsutrustning — ifrågasätta om
inte även statsbidrag bör kunna utgå härtill. Utskottet är emellertid inte berett
att nu ta slutgiltig ställning till motionsförslaget, enär vissa frågor —
bl. a. bidragsbehoven — inte synes närmare utredda.

Utskottet förutsätter dock, att Kungl. Maj :t låter undersöka hithörande
frågor och framlägger därav betingade förslag. Vid sådant förhållande anser
utskottet att motionerna ej bör föranleda någon annan riksdagens åtgärd
än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna
vad utskottet anfört.

Då utskottet biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkten hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:605 och 11:753, såvitt nu är i fråga, till
Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf -eller radiotelefonstation för budgetåret 1966/67 anvisa ett
reservationsanslag av 65 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

119

b) i anledning av motionerna 1:605 och 11:753, såvitt
i övrigt är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t som sin mening
ge till känna vad utskottet i det föregående anfört.

129 :o) Stödfartyg för sillfisket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under
punkten J 12 (s. 252) om medelsanvisning med oförändrat 1 000 kr. hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

130 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag under punkten J 13 (s. 252) om medelsanvisning med oförändrat
20 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kr.

131 :o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Under punkten J 14 (s. 252—253) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning
med 240 000 kr. till 1 150 000 kr. Av anslagsökningen, som
föranleds av att bensinskatten den 1 juli 1965 höjts med 5 öre per liter, hänför
sig 120 000 kr. till nästa budgetår, medan 120 000 kr. avser gottgörelse
för innevarande budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för
av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1966/67
anvisa ett anslag av 1 150 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

132 :o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Under punkten
J 15 (s. 253) har Kungl. Maj :t med hänsyn till anslagsbelastningen förordat,
att medelsanvisningen begränsas till 2 000 000 kr. eller 1 000 000 kr.
mindre än för innevarande budgetår. I samband därmed har anmälts, att i
föregående års statsverksproposition redovisade beslut om partiell tjänstledighet
för fiskeriintendenterna i övre norra distriktet och i österhavets
distrikt från utredningar och yttranden i ärenden om ersättning för mistad
fiskerätt in. m. förlängts att gälla t. o. m. den 30 juni 1966 med delvis ändrat
innehåll.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t under
denna punkt anfört, hemställer,

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt in. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.

K. Naturvårdsverksamhet

133 :o) Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten K 1 (s. 254—258) innefattar — förutom bemyndigande
att ändra personalförteckningen och godkännande av ny avlöningsstat — en
anslagsanvisning av 1 072 000 kr. eller 222 000 kr. mer än för innevarande
budgetår.

Statens naturvårdsnämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 600 000
kr.

Efter närmare redogörelse för naturvårdsnämndens anslagsframställning
och däröver avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.

»I enlighet med beslut av 1965 års riksdag (prop. 19, JoU 4, rskr 144)
skall den centrala tillsynen över jakten och viltvården den 1 juli 1966 överföras
från domänstyrelsen till naturvårdsnämnden. Med hänsyn till de
ökade uppgifter, som härigenom ankommer på nämnden, förordar jag att
för ändamålet inrättas en avdelningsdirektörstjänst i Be 1 och en tjänst
som byrådirektör i Ae 25 samt att medel beräknas för en kontoristtjänst
i Ae 9. Jakt- och viltvårdsärendena bör handläggas inom en från byråindelningen
fristående sektion. Statens avtalsverk har förhandlat om personalens
löneställning med personalorganisationerna och avtal har träffats under
förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj :t har överlämnat
avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna har för
sin del godkänt avtalet dock under förbehåll att riksdagen godkänner de
organisatoriska förutsättningar som legat till grund för överenskommelsen.
Vad jag nu har förordat medför en uppräkning av anslaget med 114 000 kr.

Vidare framgår av vad naturvårdsnämnden anfört, att nämndens uppgifter
i anledning av den nya naturvårdslagen kräver ökade arbetsinsatser.
Genom beslut av 1965 års riksdag tillfördes nämnden av denna anledning
fem tjänster. Jag anser mig dock även i år böra förorda personalförstärkning
för hithörande uppgifter. Sålunda bör inrättas en tjänst som förste
byråsekreterare i Ae 23 och medel beräknas för en kanslibiträdestjänst i
Ae 7. Tjänsterna bör av nämnden placeras på byråerna med hänsyn till föreliggande
arbetsbelastning. Kostnadsökningen för dessa tjänster uppgår till
54 000 kr.

Nämndens förslag att årligt arvode skall utgå till organisationsföredraganden
kan jag biträda. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma
arvodets belopp. Posten till arvoden och särskilda ersättningar bör i an -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

121

ledning av vad jag nu förordat räknas upp med 1 000 kr. Jag har ej heller
någon erinran mot att posten till ersättningar till sakkunniga skall få tas i
anspråk för att bestrida kostnader för särskilda undersökningsarbeten i
fråga om naturvårdsobjekt samt för speciella utredningsuppdrag som åläggs
nämnden. Posten i fråga bör räknas upp med 20 000 kr.

Till följd av löneomräkning bör anslaget räknas upp med 33 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens naturvårdsnämnd enligt vad som förordats
i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens naturvårdsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
...................................... 72 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............. 17 000

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 60 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 923 000

Summa kr. 1 072 000

c) till Statens naturvårdsnämnd: Avlöningar för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 1 072 000 kr.

134:o) Statens naturvårdsnämnd: Omkostnader. Med biträdande av Kungl.
Maj :ts förslag under punkten K 2 (s. 259) om en med 44 000 kr. till 165 000
kr. höjd medelsanvisning, varvid inräknats 20 000 kr. för engångsanskaffning
av utrustning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvårdsnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av
165 000 kr.

135:o) Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning, m. m. Under punkten
K 3 (s. 259—261) bar Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsökning med
50 000 kr. till 450 000 kr.

Statens naturvårdsnämnd har i sin anslagsskrivelse föreslagit, att anslaget
ökas med 135 000 kr.

122 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Efter redovisning av naturvårdsnämndens anslagsframställning har departementschefen
anfört följande.

»Även för nästa budgetår bör statsbidrag kunna utgå från förevarande
anslag till de ideella naturvårdsorganisationerna för av dem bedriven
upplysningsverksamhet samt till åtgärder i upplysningssyfte genom andra
föreningars och organisationers försorg. Likaså bör naturvårdsnämnden
i egen regi eller i samarbete med annan myndighet eller organisation kunna
genomföra speciella upplysningsåtgärder. Till sådana åtgärder bör även
kunna hänföras utbildningskurser. Dessutom bör Vetenskapsakademien erhålla
bidrag till verksamheten i dess naturskyddskommitté.

Med hänsyn till betydelsen av en omfattande och ändamålsenlig upplysningsverksamhet
på naturvårdsområdet föreslår jag, att anslaget höjs med
50 000 kr. Kungl. Maj :t bör äga besluta om anslagsbeloppets fördelning på
de olika ändamålen.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och i övrigt uttalat
under denna punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturvård: Bidrag till naturvårdsupplysning,
m.m., för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kr.

136:o) Naturvård: Ersättningar till markägare m.m. Under punkten K 4
(s. 261—263) har Kungl. Maj :t föreslagit en oförändrad medelsanvisning
av 3 000 000 kr.

Statens naturvårdsnämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 3 000 000
kr.

Efter närmare redogörelse för naturvårdsnämndens anslagsframställning
har departementschefen anfört följande.

»Med stöd av 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess lydelse intill den 1 januari
1965 har beträffande ett antal områden, som befunnits böra särskilt
skyddas, förordnats att nybyggnad inte får ske utan länsstyrelsens
tillstånd. Länsstyrelsen får emellertid inte vägra tillstånd, om avsevärt
men därigenom tillskyndas markens ägare, utan att skälig ersättning ges
därför. Sådan ersättning bör enligt naturvårdsnämndens förslag få utgå
ur förevarande anslag, när naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda
naturförhållanden motiverat förordnandet. Även jag anser att så bör få ske
i fall då landskapsbilden skulle kunna skadas i väsentlig mån, om tillstånd
beviljades.

Nämndens förslag att anslaget skall få tas i anspråk för kostnader för
återställningsarbeten i vissa avslutade täkter är jag ej beredd att tillstyrka.
Ej heller kan jag biträda nämndens förslag om viss utvidgning av möjligheterna
att få statsbidrag från anslaget.

Vid min prövning av medelsbehovet för ersättningar till markägare m. m.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

123

för nästa budgetår har jag beaktat att bl. a. till följd av behovet av inventering
och planering till grund för det allmännas insatser viss ytterligare
tid torde förflyta innan beslut i större omfattning kan fattas om åtgärder
enligt den nya naturvårdslagen. Med hänsyn härtill och till att reservationen
vid utgången av föregående budgetår uppgick till ca 2 milj. kr. är
det enligt min mening till fyllest att anslaget för nästa budgetår upptas
med oförändrat belopp, 3 milj. kr. Om denna medelsanvisning likväl skulle
visa sig vara otillräcklig för att tillgodose angelägna naturvårdsändamål torde
jag senare få återkomma till Kungl. Maj :t härom.

Riksdagen bör i detta sammanhang underrättas om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 17 december 1965 medgett, att förevarande anslag tills vidare
må disponeras jämväl för bestridande av kostnader för värdering i
de fall, där ersättning till sakägare skall utgå på grund av beslut med tilllämpning
av bestämmelserna i naturvårdslagen.»

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet
hänvisade motioner, nämligen

1.1: 609 av herr Pettersson, Arne, m. fl., och II: 754 av herr Henningsson
m. fl. i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om att det må uppdras åt
statens naturvårdsnämnd att med användande av medel som anvisats under
rubriken »Ersättningar till markägare in. m.» träffa uppgörelse med
AB Kullabergs natur så att tillträdet till området befrias från avgift;

2. I: 613 av herr Skårman, likalydande med II: 766 av herr Tobé m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionens
nionde huvudtitel, punkt K 4. Naturvård: Ersättningar till markägare
m. m. 1. måtte för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
6 000 000 kr. 2. måtte uttala att en vidgad medelsanvändning i enlighet
med statens naturvårdsnämnds förslag må göras;

3. I: 617 av herr Sveningsson, likalydande med II: 762 av herr Magnusson
i Tumhult in. fl., vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
besluta c) att avslå Kungl. Maj :ts hemställan om att till Naturvård: Ersättningar
till markägare m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.; d) att av behållningen på domänverkets markfond
anvisa 3 milj. kr. till fonden för ersättning till markägare.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:754, II: 766 och II: 762.

Över motionerna 1:609 och It: 754 har remissyttranden avgetts av statens
naturvårdsnämnd, länsstyrelsen i Malmöhus län, som bifogat yttrande
av fysiografiska sällskapet i Lund, Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott
och Aktiebolaget Kullabergs natur.

Statens naturvårdsnämnd avstyrker bifall till motionerna. Nämnden erinrar
om att eu vid 1965 års riksdag väckt motion, II: 698, vari föreslagits,

124 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(i(i

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj :t hemställa om sådana åtgärder
att Kullaberg såvitt möjligt ställs till allmän disposition som fritidsområde
utan entravgifter, inte föranledde någon åtgärd från riksdagens
sida (allm. beredn. 49). Nämnden åberopar innehållet i dess till allmänna
beredningsutskottet avgivna utlåtande och anför därutöver nu
följande.

Såsom motionärerna framhållit har i årets statsverksproposition förslag
framlagts om ett reservationsanslag på 3 milj. kr. till Naturvård: Ersättningar
till markägare m. m. Detta anslag är emellertid huvudsakligen a\-sett att användas till ersättningar åt markägare för sådana inskränkningar
i deras förfoganderätt som uppkommer till följd av åtgärder enligt naturvårdslagen,
t. ex. vid bildande av naturreservat. Även om Kullaberg skulle
kunna avsättas som naturreservat med anlitande av medel från anslaget
bör enligt nämndens mening detta inte, som motionärerna avser, användas
för att ge ägaren »skälig ersättning för underhåll av markområdet».

För underhåll av ett i vederbörlig ordning bildat naturreservat avses däremot
— under förutsättning att reservatet inte förvaltas av enskilt rättssubjekt
— skola anlitas reservationsanslaget Naturvård: Kostnader för
vård och förvaltning av naturvårdsobjekt. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 1 milj. kr. Med hänsyn till det synnerligen omfattande
behovet av tillsyn och vård av bl. a. nationalparkerna och redan bildade
naturreservat har naturvårdsnämnden i sina anslagsäskanden föi
nästa budgetår hemställt att anslaget skall höjas till 2,2 milj. kr. I statsverkspropositionen
har anslaget emellertid uppförts med 1,5 milj. kr.

Kullaberg är uppenbarligen, bl. a. genom områdets naturskönhet och
attraktivitet hos allmänheten, i synnerligen stort behov av tillsyn och vård,
vilket medför betydande årliga kostnader. Naturvårdsnämnden finner det
inte orimligt att den allmänhet som besöker ett område av ifrågavarande
slag får betala för de anordningar som besöksfrekvensen kräver. I varje
fall är nämnden, bl. a. på grund av den stora belastningen på vårdanslaget,
vilken kan beräknas öka väsentligt under de närmaste åren, ej beredd
förorda åtgärder i syfte att överföra Kullaberg, som redan sköts på ett
föredömligt sätt, till statlig förvaltning.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig likaledes i avstyrkande riktning.
Länsstyrelsen åberopar vad som anlörts över förutnämnda motion i
samma ämne och anför vidare.

Det av staten ägda området kring fyren omfattar en areal av 7 901 in-.
Ungefär två tredjedelar av detta område disponeras av fyrpersonalen och
omges med staket och gärdsgård. — Såvitt här har kunnat utrönas är
parkeringsplatserna helt belägna på bolagets mark.

Efterforskningar härstädes och hos vägförvaltningen i länet har icke
givit något som helst stöd för påståendet att vägen till fyren varit allmän
och upplåten för allmänt begagnande fram till år 1914 eller att densamma
skulle ha avstängts nämnda år.

Beträffande slutligen underhållet av området råder det knappast någon
tvekan om att detsamma i framtiden skall skötas på samma föredömliga
sätt som hittills och att den service, som f. n. lämnas allmänheten icke
skall förändras. Följaktligen gäller frågan närmast vem som skall betala

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 7,966“

125

underhållet av området m. m. — staten eller de enskilda besökarna, bland
vilka återfinns ett stort antal utlänningar. Även om — såsom Sällskapet
framhåller — det i princip synes vara betydelselöst hur kostnaderna täcks,
anser länsstyrelsen av skäl som länsstyrelsen tidigare anfört det dock
lämpligast att nuvarande förhållanden bibehålls varigenom de bästa garantier
erhålls för områdets underhåll och skötsel.

Fysiografiska sällskapet i Lund har i yttrande till länsstyrelsen anfört
bl. a. följande.

I motionerna I: 609 och II: 754 år 1966 utsägs, att rådande förhållanden
skapat en mycket stark opinion, som kräver en ändring. Denna starka
opinion är obekant för förvaltningsbolaget och synes icke heller föreligga,
vilket framgår av remissvaret på motion nr 698 år 1965 från Brunnby
kommun.

Ytterligare skrivs i 1966 års motioner i ärendet, att »en betydande del
av parkeringsplatserna samt de attraktiva utsiktspunkterna ligger på det
av staten ägda området». Rätta förhållandet är, att det av staten ägda
området omfattar endast en obetydlig areal i omedelbar anslutning till
fyren och närliggande byggnader. Inte heller ligger parkeringsplatserna
på det statsägda området.

Fysiografiska sällskapet har aktiemajoriteten inom bolaget och har därmed
bestämmanderätt över området. Detta vetenskapliga sällskap har i
enlighet med sina generella intentioner strävan att dels låta allmänheten
besöka och njuta av ett välskött naturområde, dels där utföra de försöksoch
forskningsarbeten, som orsakas av att områdets natur inkl. dess växtoch
djurvärld skall utvecklas på så lämpligt sätt som möjligt.

Dessa sällskapets ambitioner förutsätter att sällskapet via förvaltningsbolaget
Kullabergs Natur äger full dispositionsrätt till området och genom
nödig personal kan övervaka och leda utnyttjandet av detsamma.

Inträdesavgifter och övriga inkomster från området används för att
täcka kostnader i samband med vården av den del av berget, som sällskapet
disponerar. Kostnaderna är betingade av det stora antal besökare, som
i synnerhet sommartid vistas inom området. Förvaltningsbolaget har givetvis
i princip inget emot att dessa kostnader täcks ur allmänna medel. Det
viktiga är att bergets natur, i enlighet med det uppdrag förvaltningsbolaget
har, bibehålls och att övrig verksamhet förknippad med områdets
skydd och skötsel garanteras likaväl som den vetenskapliga forskning, som
sällskapet finner angeläget här låta utföra.

Sällskapet har med glädje och tacksamhet noterat, att samtliga remissinstanser
i sina yttranden över motion nr 698 år 1965 uttryckt sin stora
tillfredsställelse över det arbete till naturvårdens fromma, som sällskapet
uträttat på Kullaberg. Det har av länsstyrelsen i Malmöhus län vitsordats,
att området är föredömligt skött samt att de åtgärder, som i detta fall
krävs, drar en betydande årlig kostnad. Vid behandling av denna tidigare
likartade motion fann alla instanser, att ingen anledning förelåg till åtgärder
från samhällets sida. Sällskapet kan inte finna, att nu föreliggande
motion tillfört diskussionen något nytt.

Kullaberg är ett ur såväl social som vetenskaplig naturvårdssynpunkt
synnerligen värdefullt område.

Sällskapets strävan är, att detta område skall stå till förfogande för
allmänhet och forskare på sådant sätt, att bergets skönhet bibehålls och
kommer även framtidens naturälskare till del. Sällskapet är givetvis lielt

126 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

öppet för varje diskussion kring formerna för att säkra dessa ambitioner.

Aktiebolaget Kullabergs Natur anför i huvudsak samma synpunkter som
nyssnämnda sällskap.

Motionerna tillstyrks av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott,
som samrått med drätselkammaren i Malmö. Förvaltningsutskottet finner,
att Kullaberg är av betydelse inte endast för Malmöhus län utan för besökare
från hela riket, särskilt Kristianstads län och Hallands län, och
dessutom för ett betydande antal besökare från utlandet. På grund av
Kullabergsområdets säregna natur finner förvaltningsutskottet i likhet
med motionärerna, att det är angeläget att området avgiftsfritt är tillgängligt
för allmänheten.

Utskottet. Statens naturvårdsnämnd har föreslagit en medelsanvisning
av 6 milj. kr. och vidare förordat en utvidgning av medelsdispositionen för
vissa nya ändamål. Sålunda bör enligt nämnden anslaget få tas i anspråk
bl. a. för kostnader för återställningsarbeten i vissa avslutade täkter, beträffande
vilka det ej är möjligt alt med stöd av naturvårdslagen meddela
föreläggande härom, samt för statsbidrag även till andra rättssubjekt än
kommuner och stiftelser, såsom t. ex. vissa ideella föreningar. Departementschefen
har med hänsyn bl. a. till vid utgången av föregående budgetår
föreliggande reservation av ca 2 milj. kr. funnit det vara till fyllest att
anslaget för nästa budgetår upptas med oförändrat belopp, 3 milj. kr. Nyssnämnda
särskilda förslag av naturvårdsnämnden har ej heller biträtts av
departementschefen. Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning
i fråga om såväl anslagsanvisningen som övriga nu berörda frågor.
De i motionerna I: 613 och II: 766 framförda yrkandena i enlighet med naturvårdsnämndens
nu angivna förslag biträder utskottet således ej. I sammanhanget
vill utskottet hänvisa till att departementschefen förklarat sig
beredd att, om den föreslagna medelsanvisningen skulle visa sig vara otillräcklig
för att tillgodose angelägna naturvårdsändamål, senare återkomma
till Kungl. Maj :t därom. Utskottet ansluter sig även till vad departementschefen
anfört om att ersättning bör få utgå ur anslaget vid vissa förordnanden
jämlikt 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess lydelse intill den 1
januari 1965 och finner därmed i förenämnda motioner gjort yrkande i
denna fråga vara tillgodosett. I fråga om yrkandet i motionerna 1: 609 och
II: 754 om ianspråktagande av förevarande anslag för att bereda allmänheten
fritt tillträde till området Kullaberg vill utskottet erinra om att ett vid
föregående års riksdag väckt motionsyrkande om åtgärder för att såvitt
möjligt ställa nämnda område till allmän disposition som fritidsområde
utan entréavgifter icke föranledde någon riksdagens åtgärd (allm. beredn.
49). Utskottet finner ej skäl föreligga till ändrat ståndpunktstagande från
riksdagens sida i denna fråga. På grund härav avstyrker utskottet motionerna.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär vidare, att utskottet ej biträ -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

127

der de i motionerna I: 617 och II: 762 i förevarande sammanhang framförda
yrkandena om avslag på Kungl. Maj :ts anslagsframställning samt om anvisande
av 3 milj. kr. av behållningen på domänverkets markfond till en
fond för ersättning till markägare. Liknande vid de senaste riksdagarna
väckta motionsyrkanden har ej föranlett någon riksdagens åtgärd. Utskottet
tillåter sig hänvisa till det av jordbruksutskottet år 1964 gjorda uttalandet
i ämnet.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) lämna motionerna I: 609 och II: 754 utan åtgärd

b) avslå motionerna 1:613 och 11:766, såvitt de avser
viss vidgad medelsanvändning

c) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom med
avslag å motionerna 1:613 och 11:766 samt motionerna
I: 617 och II: 762, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Naturvård: Ersättningar till markägare in. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

d) lämna motionerna I: 617 och II: 762 utan bifall, såvitt
de avser ianspråktagande av domänverkets markfond för
nämnda ändamål.

137:o) Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt.
Under punkten K 5 (s. 263—264) har Kungl. Maj :t föreslagit en
anslagsanvisning av 1 500 000 kr. eller 500 000 kr. mer än för innevarande
budgetår. Härvid avstyrks ett av statens naturvårdsnämnd framfört förslag,
att förevarande anslag skall få tas i anspråk även för vård av sådana
naturvårdsobjekt i enskild ägo som förvaltas av enskilda rättssubjekt.

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit och i övrigt
uttalat under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må till Naturvård: Kostnader för vård och
förvaltning av naturvårdsobjekt för budgetåret 1966/67
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

138:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten K 6 (s. 264—265) innefattar en anslagsanvisning
av 3 500 000 kr. eller 500 000 kr. mer än vad som för innevarande
budgetår anvisats under handelsdepartementets huvudtitel.

Statens friluftsnämnd har hemställt, att anslaget ökas med 3 500 000 kr.

Skid- och friluftsfrämjandet har i särskild skrift anmält ett bidragsbehov
av 125 000 kr.

Departementschefen har — eller närmare redogörelse för friluftsnämndens
anslagsframställning samt Skid- och friluftsfrämjandets skrift -anfört följande.

128

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»Förevarande anslag, som hittills redovisats under handelsdepartementets
huvudtitel, bör med hänsyn till dess nära samband med anslagen till
naturvårdsändamål fr. o. m. nästa budgetår överföras till jordbruksdepartementets
huvudtitel.

Kraven på samhällets insatser för att bereda allmänheten möjligheter till
rekreation genom vistelse i naturen har snabbt ökat under senare år. Genom
den nya naturvårdslagen föreligger möjligheter att säkerställa värdefulla
naturområden för rekreation och friluftsliv. Jag vill därvid erinra om
bl. a. de åtgärder som vidtas med anlitande av anslagen Naturvård: Ersättningar
till markägare in. m. och till Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning
av naturvårdsobjekt. Under det förra anslaget har jag för nästa budgetår
förordat en medelsanvisning av 3 milj. kr. och under det senare 1,5
milj. kr. Vidare utövar domänverket en betydelsefull verksamhet genom att
vissa områden inom kronoparkerna ställs i ordning för allmänhetens friluftsliv.
Kostnaderna härför, som utgår ur verkets driftmedel, får uppgå till
1 milj. kr. för år. Statsbidrag för utförande av friluftsanläggningar kan utgå
även i samband med beredskapsarbeten in. m. Inte sällan uppgår dessa
statsbidrag till betydande belopp.

Ett betydelsefullt ytterligare led i insatserna från statens sida för att
göra vår natur tillgänglig för den stora allmänheten är det stöd som utgår
från fonden för friluftslivets främjande till friluftsgårdar, semesterstugor,
campingplatser, friluftsbad m. m. Förslag rörande omfattningen och formerna
för detta stöd kommer fritidsutredningen att framlägga i det slutbetänkande,
som utredningen beräknar att avlämna i vår. Med hänsyn till
den vikt jag tillmäter insatser från statens sida på förevarande område vill
jag emellertid föreslå att redan för nästa budgetår avsättningen till friluftsfonden
höjs med 500 000 kr. till 3,5 milj. kr.»

Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Avsäitning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag
av 3 500 000 kr.

139 :o) Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Kungl.
Maj:ts förslag under punkten K 7 (s. 266) innebär, att förevarande förslagsanslag
— vilket på tilläggsstat för innevarande budgetår upptagits
med 473 000 kr. — för nästa budgetår uppräknas med 52 000 kr. till 525 000
kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt bemyndigande av 1965 års riksdag (prop. 154, JoU 29, rskr 396)
har Kungl. Maj :t den 17 december 1965 godkänt ett mellan staten och Stiftelsen
Industriens vatten- och luftvårdsforskning träffat avtal om inrättande
och drift av ett forsknings- och ett serviceorgan på vatten- och luft -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

129

vårdsområdet. Avtalet har trätt i kraft den 1 januari 1966 och gäller i
första hand t. o. m. den 31 december 1970. Jämlikt avtalet bidrar staten
och stiftelsen med hälften vardera till forskningsorganets —• Institutets
för vatten- och luftvårdsforskning'' — driftkostnader. Dessa har i avtalet angetts
till 1 050 000 kr. för budgetår. Under vissa förutsättningar kan bidraget
bli föremål för nya förhandlingar.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 473 000 kr. avser
263 000 kr. bidraget till institutets driftkostnader för tiden den 1 januari—
den 30 juni 1966 och 210 000 kr. engångsanvisning för utrustning av institutets
forskningslaboratorium. För nästa budgetår erfordras 525 000 kr. för
täckande av bidraget till institutets driftkostnader.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Institutet för vatten- och
luftsvårdsforskning för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 525 000 kr.

L. Lappväsendet m. m.

140 :o) Lappväsendet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten L 1 (s. 267—268) innefattar — förutom godkännande av ny avlöningsstat
— en anslagshöjning med 23 000 kr. till 767 000 kr. Av höjningen
avses 15 000 kr. för att tillgodose det omedelbara behovet av personalförstärkning,
medan återstoden, 8 000 kr., hänför sig till löneomräkning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lappväsendet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis.................... 71 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................. 443 000

Summa kr. 767 000

b) till Lappväsendet: Avlöningar för budgetåret 1966/67
anvisa ett förslagsanslag av 767 000 kr.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. .Yr 1

130

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1966

141 :o) Lappväsendet: Omkostnader. Med biträdande av Kungl. Maj:ts
förslag under punkten L 2 (s. 268—269) om uppräkning av anslaget med
20 000 kr. till 261 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lappväsendet: Omkostnader för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 261 000 kr.

142 :o) Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag under punkten L 3 (s. 269) om anslagsanvisning med
oförändrat 75 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rådgivningsverksamhet för rennäringens
främjande för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kr.

M. Diverse

143 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Kungl. Maj :ts framställning under punkten M 1 (s. 270) om medelsanvisning
med 13 862 000 kr. mot 12 713 000 kr. för innevarande budgetår
tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstgrelsens delfond för budgetåret
1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 13 862 000 kr.

144:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts under punkten M 2 (s. 270) framlagda förslag
om att anslaget för nästa budgetår upptas med 1 036 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 1 036 000 kr.

145:o) Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts framställning under punkten M 3 (s. 270—271) om medelsanvisning
med oförändrat 30 000 kr. — varav 5 000 kr. för kostnader för
servitutsnämndernas verksamhet och 25 000 kr. för utgifter för arrendenämnder
och arrenderådgivning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder och servitutsnämnder,
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

131

146:o) Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Akademien. Ivungl.
Maj :ts under punkten M 4 (s. 271—272) gjorda framställning, innebärande
uppräkning av anslaget med 2 000 kr. till 149 000 kr. på grund av löneomräkning,
biträds av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien:
Akademien för budgetåret 1966/67 anvisa ett
förslagsanslag av 149 000 kr.

147 :o) Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien: Kostnader för jordbrukets
forskningsråd m. m. Under punkten M 5 (s. 272—273) har Kungl. Maj :t
föreslagit en anslagshöjning med 4 000 kr. till 103 000 kr. Enligt förslaget beräknas
för övrig arbetskraft på rådets kansli ytterligare 2 600 kr. Då en ny
rådsledamot tillkommit räknas anslaget upp med 900 kr. Vidare beräknas
för expenser och reseersättningar ytterligare 1 000 kr. resp. 500 kr. Enär
kostnaden för samarbete mellan forskningsråden inte skall täckas från detta
anslag minskas anslaget med 1 000 kr.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien:
Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 103 000 kr.

148:o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag under punkten M 6 (s. 273—274) förordar utskottet,
att anslaget även för nästa budgetår upptas med ett formellt belopp av 1 000
kr., och hemställer således,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

149:o) Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Under punkten M 7 (s. 274—
275) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjs med 25 000 kr. till 500 000
kr. Bidrag från anslaget, liksom hittills avseende kalenderår, föreslås utgå
med 290 000 kr. till Jordbrukarungdomens förbund, med 105 000 kr. till
viss lokal klubbverksamhet och 105 000 kr. till ungdomsverksamhet på
skogsbrukets område.

Utskottet. Kungl. Maj ds förslag tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till viss ungdomsverksamhet
för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

132

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

150 :o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Under punkten
M 8 (s. 275—276) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget
med 192 000 kr. till 2 297 000 kr. Anslagsberäkningen innefattar, att posterna
avseende FAO, europeiska växtskyddsorganisationen, internationella
veterådet, kommissionen enligt 1959 års nordostatlantiska fiskerikonvention,
internationella rådet för havsforskning och internationella byrån i Paris för
bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (OIE) uppräknas med
resp. 150 000, 2 000, 1 000, 2 000, 5 000 och 32 000 kr.

Utskottet, som ej har något att invända mot den av Kungl. Maj :t gjorda
medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer
in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 2 297 000 kr.

151 :o) Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder. Med biträdande
av Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 9 (s. 276) om nedräkning av anslaget
med 15 000 kr. till 93 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för förvaltningen av vissa
lånefonder för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 93 000 kr.

152 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Förordande
bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 10 (s. 277) om
anslagsanvisning med oförändrat 5 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

153 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Av Kungl. Maj :t
under punkten Mil (s. 277) gjord framställning om medelsanvisning med
oförändrat 125 000 kr. tillstyrks av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur, in. in. för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 kr.

154:o) Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag under punkten M 12 (s. 277) om uppräkning
av anslaget med 20 000 kr. till 100 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m. för budgetåret 1966/67 anvisa ett
förslagsanslag av 100 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

133

155 :o) Reseunderstöd för studier på lantbrukets område. Kungl. Maj .ts
förslag under punkten M 13 (s. 278) om höjning av förevarande anslag med
10 000 kr. till 65 000 kr. föranleder ingen erinran från utskottets sida, varför
utskottet hemställer,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på lantbrukets
område för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag
av 65 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

E. Domänverket

156 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna
kronoegendomar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under punkten
I E: 1 (s. 279) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. in. vid vissa
till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kr.

157 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet
disponerade jordbruksegendomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag under punkten I E: 2 (s. 279—280) om medelsanvisning med
150 000 kr. till vissa diknings- och byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolans
jordbruksegendomar i Röbäcksdalen, Stenstugu, Ugerup och Öjebyn
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten in. in. vid vissa
för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag
av 150 000 kr.

158:o) Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Kungl. Maj :t har under
punkten I E:3 (s. 280—281) föreslagit att den delfond under domänfonden,
varå naturvårdsobjekt i kronans ägo skall redovisas, även för nästa
budgetår tillförs 2 500 000 kr. Behovet av förvärv av värdefulla naturområden
förväntas öka i anslutning till den nya naturvårdslagen.

Utskottet har i samband härmed behandlat, i återstående del, de till utskottet
hänskjutna, likalydande motionerna 1: 617 av herr Sveningsson och

134 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år J966

II: 762 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., vari hemställts, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen måtte besluta e) att avslå Kungl. Maj :ts hemställan
om att till Markförvärv för naturvårdsändamål in. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr. samt f) att av behållningen
på domänverkets markfond anvisa 2 500 000 kr. till Markförvärv
för naturvårdsändamål.

Beträffande innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till motionen
II: 762.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Härav följer, att utskottet ej biträder de
i motionerna 1:617 och 11:762 i förevarande sammanhang framförda yrkandena
om ianspråktagande av domänverkets markfond för nu ifrågavarande
ändamål och om avslag på Kungl. Maj :ts anslagsframställning. I fråga
om motiveringen för sitt ställningstagande torde utskottet få hänvisa till
vad i det föregående anförts vid behandlingen av anslaget till ersättningar
till markägare m. in.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:617 och 11:762, såvitt nu är i fråga, till
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

bj lämna motionerna 1:617 och 11:762 utan bifall, såvitt
de avser ianspråktagande av domänverkets markfond
för nämnda ändamål.

III. Statens allmänna fastighetsfond

159:o) Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under punkten
III: 1 (s. 281—284) har Kungl. Maj :t föreslagit anvisning av ett investeringsanslag
av 6 131 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att för nästa budgetår under förevarande
anslag anvisas 9 876 000 kr.

I fråga om de för nästa budgetår aktuella byggnadsföretagen har departementschefen,
som inte funnit anledning til1 särskild redovisning i de fall
kostnadsramar endast behöver uppräknas med hänsyn till inträffad prisstegi
ing, till en början hänvisat till tidigare lämnade redogörelser enligt följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196(1

135

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Nybyggnader för växtodling och växtpatologi
samt försörj ningsåtgärder. Redogörelser för dessa projekt
har lämnats i prop. 1964: 44 (s. 3), prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 308) och
prop. 1965:155 (s. 67).

Ultuna. Nybyggnad av panncentralen, etapp I. Redogörelse
för detta projekt har lämnats i prop. 1965: 155 (s. 68).

Ultuna. Två lantarbetarbostäder. Redogörelser för detta
projekt har lämnats i prop. 1964: 44 (s. 3), prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 308) och
prop. 1965: 155 (s. 68).

Alnarp. Lagerbyggnad för institutionen för fruktoch
bärodling För detta projekt har redogörelse lämnats i prop.
1965: 1 (bil. 11 s. 305).

Skogshögskolan

Inredning av vissa vindsutrymmen. Närmare redogörelse
för detta byggnadsföretag har lämnats i prop. 1964: 1 (bil. 11 s. 291) och
1965: 1 (bil. 11 s. 306). Kungl. Maj :t har efter framställning från byggnadsstyrelsen
medgivit att styrelsen utan hinder av att kostnadsramen för ifrågavarande
arbeten numera beräknas till 580 000 kr. må påbörja arbetena
för ombyggnaden. Arbetena har påbörjats under hösten 1965.

Statens lantbrukskemiska laboratorium

Nybyggnad i Ultuna. Byggnadsobjektet har senast redovisats för
riksdagen i prop. 1965: 1 (bil. 11 s. 306). Enligt byggnadsstyrelsens tidsplan
skall byggnadsföretaget igångsättas under början av år 1966. Byggnadstiden
beräknas till ca 20 månader, vilket innebär att byggnaden bör vara färdig
under hösten 1967. Styrelsen har i skrivelse den 23 augusti 1965 meddelat
alt bygghandlingar upprättats, varvid kostnaderna för byggnaden beräknats
till 7 075 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965.»

Därefter har departementschefen anfört följande.

»Samtliga för nästa budgetår aktuella objekt har tidigare redovisats för
riksdagen. Vad gäller inredning av vissa vindsutrymmen vid skogshögskolan
har på anbud beräknade kostnader visat sig överstiga tidigare kostnadsberäkning.
Efter Kungl. Maj:ts beslut har utan hinder härav arbetena
påbörjats. Byggnadsobjektet bör nu tas upp i investeringsplanen med en
kostnadsram av 605 000 kr. Bygghandlingar har vidare färdigställts för
nybyggnad i Ultuna för statens lantbrukskemiska laboratorium, varvid
kostnaderna beräknats till 7 075 000 kr. Då byggnadsföretaget f. n. är föremål
för anbudsinfordran bör i avvaktan härpå den tidigare redovisade kostnadsramen
bibehållas i investeringsplanen. Kungl. Maj :t bör emellertid äga
besluta om den slutliga kostnadsramen.

136

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag	Kostnadsram	Medelsförbrukning	Bygg- start (enligt bygg- nadssty- relsens uppgift)	Färdig- ställande (enligt bygg- nadssty- relsens uppgift)
1/7 1964	1/4 1965	faktisk t. o. m. 1964/65	Beräknad för
1965/66	1966/67
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Bostäder ............	140	140	93	47			Färdig-
							ställda
Växtodling, ombyggnad	490	490	338	152		6.64	9.65
F. d. ungdjursladugår-
den, ombyggnad ....	690	690	171	519		6.64	10.65
Växtodling, nybyggnad	3 935	4 500	490	2 000	1 500	4.65	4.67
Växtpatologi, nybygg-
nåd ..............	4 035	4 300	408	1 800	1 500	4.65	4.67
Bigård, ekonomibygg-
nåd, nybyggnad ....	415	445	1	444		4.65	10.65
Två iantarbetarbostä-
der, nybyggnad ----	195	280	7	157	116	11.65	3.66
Panncentral, etapp I,
nybyggnad ........		3 575		500	1 800	4.66	4.67
Försörjningsåtgärder . .	745	685	8	600	77	4.65	10.66
Alnarp
Elektriska distributions-							Färdig-
anläggningar ......	232	232	180	52			ställda
Anslutning av avlopp . .	800	800	778	22			Färdig-
							ställd
F. d. hovbeslagsskolan,
ombyggnad ........	545	563	248	315		11.65	4.6b
Restaurang, om- och till-
byggnad ..........	1 439	1 480	123	1 357		1.65	1.66
Panncentral, etapp I,
nybyggnad ........	1 387	1 430	326	1 104		1.65	1.66
Lagerbyggnad för insti-
tutionen för frukt- och
bärodling, nybyggnad	730	760			257	11.66	11.67
Skogskögskolan
Mässbyggnad vid för-
söksparken vid Boge-							Färdig-
sund..............	900	900	772	128			ställd
Inredning av vindsut-
rymmen ..........	415	605	85	400	120	9.65	5.66
Statens lantbruk skemi-
ska laboratorium
Nybyggnad i Ultuna ..	6 200	6 450		1 000	2 500	2.66	10.67
Summa	23 293	28 325	4 028	10 597	7 870

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196(>

137

Jag får härefter redovisa vidstående investeringsplan.

För nästa budgetår bör — såsom framgår av följande sammanställning
— anvisas 6 131 000 kr. under förevarande anslag.

A nslagsberäkn ing
(1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 30.6.1965 .. 9 946

Anslag för 1965/66.......... 2 390

Anslag för 1966/67 (förslag) .. 6 131

Summa kr. 18 467

Beräknad medelsförbrukning

1965/66 .................. 10 597

1966/67 .................. 7 870

Summa kr. 18 467

Utskottet, som biträder vad Kungl. Maj :t under denna punkt föreslagit
och i övrigt anfört, hemställer,

att riksdagen må

till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av
6 131 000 kr.

Y. Statens utlåningsfonder

160 :o) Jordbrukets maskinlånefond. Kungl. Maj :ts förslag under punkten
V: A (s. 284) att riksdagen måtte medge, att för budgetåret 1966/67 ett
belopp av 7 000 000 kr. disponeras för lån från jordbrukets maskinlånefond
för att anskaffa maskiner för jordbruk och trädgårdsbruk biträdes
av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må medge, att under budgetåret 1966/67
ett belopp av 7 000 000 kr. disponeras för lån från jordbrukets
maskinlånefond för att anskaffa maskiner för jordbruk
och trädgårdsbruk.

161 :o) Kronotorparnas inventarielånefond. Under tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts framställning under punkten V:B (s. 285) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge att det för budgetåret 1962/63
anvisade investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond
må under budgetåret 1966/67 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.

162:o) Fiskerilånefonden. Under punkten V: 1 (s. 285—287) har Kungl.
Maj :t dels förordat att ramen för lån ur fonden höjs med 1 milj. kr. till 9
milj. kr., dels föreslagit ett investeringsanslag av 2,8 milj. kr. för budgetåret
1966/67.

liihang till riksdagens protokoll 1966. 10 samt. .Yr I

138

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Fiskeristyrelsen har anmält dels att behov föreligger att höja gällande
lånegräns från 150 000 kr. till 200 000 kr., dels att låneförmedlarnas preliminära
ansökningar om fiskerilån för innevarande budgetår uppgår till i
runt tal 12,6 milj. kr. På grund härav torde enligt styrelsen låneramen för
fonden behöva höjas till 10 milj. kr. för budgetåret 1966/67 och ett investeringsanslag
tas upp för nämnda budgetår som möjliggör denna utlåning.

Departementschefen har —- efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens
förslag och däröver avgivna yttranden — anfört följande.

»Enligt min mening är det stöd till fisket, som lämnas genom utlåningen
från fiskerilånefonden, av vikt för fiskets rationalisering. Med hänsyn härtill
och till kostnadsutvecklingen sedan gällande högsta lånebelopp fastställdes
genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 1 bil, 11 s, 376, JoU 5,
rskr 96) förordar jag att beloppet i fråga höjs med 25 000 kr. till 175 000
kr. Ramen för lån ur fonden ökades för innevarande budgetår med 1 milj.
kr. Den av mig förordade höjningen av det högsta lånebeloppet och de
betydande anspråk på lån som alltjämt föreligger anser jag motivera att
låneramen även i år ökas med 1 milj. kr. till 9 milj. kr.

Med hänsyn till företagna höjningar av normalräntan för lån från statens
utlåningsfonder beslöt 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 11 s. 385, JoU 1
s. 110, rskr 9) höja räntan för lån ur fiskerilånefonden från 3 till 4 %.
Normalräntan som då var 4 3/4 % är nu 5 3/4 %. Mot denna bakgrund
synes den för fiskerilånefonden gällande räntesatsen böra höjas till 5%
för lån som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1966.

Vid bifall till mitt förslag om höjning av låneramen och med utgångspunkt
från de uppgifter om inflytande amorteringar som statskontoret lämnat
erfordras för nästa budgetår ett kapitaltillskott till fiskerilånefonden av
2,8 milj. kr.»

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

1) I: 238 av herr Magnusson m. fl., likalydande med II: 303 av herr Johansson
i öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen med ändring av
Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta att maximeringen av lånegränsen för
fiskerilån skall fastställas till 200 000 kr.

2) I: 607 av herr Magnusson och herr Karlsson, Helge, likalydande med
11:750 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om ett förslag till
statlig kreditgaranti som komplement till fiskerilånefonden.

I fråga om det närmare innehållet i nämnda motioner får utskottet hänvisa
till motionerna II: 303 och II: 750.

över motionerna I: 607 och II: 750 har yttranden avgetts av fiskeristyrelsen,
statens jordbruksnämnd, statskontoret, förvaltningsutskottet i Göteborgs
och Bohus läns landsting, Hushållningssällskapens förbund och Sveriges
fiskares riksförbund.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

139

Fiskeristyrelsen anser att motionerna är behäftade med ett flertal dunkla
punkter, som behöver närmare utredas, innan ställning tas till frågan om
att förelägga riksdagen förslag till kreditgarantisystem för fisket. Styrelsen
föreslår att utskottet endast påkallar utredning av den i motionerna väckta
frågan. Styrelsen anför vidare.

Vid olika tillfällen alltsedan 1950 (jfr JoU 1950: 15, 1956: 15 och 1959: 22)
har riksdagen haft att ta ställning till förslag om Fiskerilånefondens ersättande
med statlig kreditgaranti efter mönstret av det system för jordbruksrationaliseringens
kreditförsörjning, som knäsattes genom 1947 års jordbruksbeslut.
Av olika skäl — strukturella skiljaktigheter mellan jordbruksnäringen
och fiskerinäringen, farhågor inom de centrala fiskareorganisationerna
för att fondsystemet med dess förmånliga ränte- och amorteringsbestämmelser
inte längre kommer att stå till förfogande för lånebehövande
fiskare o. s. v. — har dessa förslag hittills inte till någon del accepterats av
statsmakterna.

I det remitterade motionsparet önskas nu införande av statlig kreditgaranti
som ett komplement till Fiskerilånefonden på det sättet, att de större
investeringsbehoven skulle tillgodoses antingen som nu med statligt fiskerilån
plus lån på den allmänna kreditmarknaden eller också med enbart statlig
kreditgaranti, som då skulle träda i stället för såväl lån ur Fiskerilånefonden
som därtill anslutande kredit hos affärsbank eller annan kreditinstitution.
Motionärerna tänker sig synbarligen att de »mindre» investeringsbehoven,
d. v. s. sådana som helt eller till större del kan tillgodoses med statligt
fiskerilån (högst 150 000 kr. för närvarande, högst 175 000 kr. enligt Kungi.
Maj :ts förslag i prop. 1966: 1 bil. 11, och eventuellt, vid bifall till motion i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag, högst 200 000 kr.), även för framtiden
skall hänföras till Fiskerilånefondens utlåningsområde.

Fiskeristyrelsen är inte säker på att det remitterade motionsförslaget
skulle leda till några påtagliga förbättringar, sett ur de lånebehövande fiskarenas
synpunkt, och detta av följande skäl.

De fiskare som accepterar lånegaranti blir enligt föreliggande förslag uteslutna
från de förmåner, särskilt den tvååriga amorterings- och räntefriheten
jämte den förmånliga räntesatsen, som Fiskerilånefondens bestämmelser
skänker sina låntagare. Erfarenhetsmässigt betyder dessa förmåner en
påtaglig lättnad för de fiskare, särskilt vid västkusten, som måste göra de
stora investeringarna. Speciellt gäller detta de första åren efter investeringens
vidtagande. Givetvis skulle bedömningen bli en annan, om meningen
vore att behålla Fiskerilånefonden för fiskarenas »primärkredit» och låta
»sekundärkrediten» bli garantilån så, att inte de båda kreditformerna såsom
enligt förslaget utesluter varandra utan i stället får komplettera varandra.

Vidare har motionärerna visserligen tänkt sig att »Fiskerilånefondens nuvarande
konstruktion inte behöver ändras», samt att »den i fortsättningen
kan liksom hittills tjäna som god hjälp vid relativt mindre kapitalkrävande
investeringar». Men härmed är farhågorna inte undanröjda för att en eventuell
blivande kreditgaranti för de större investeringarna kommer att verka
bromsande på Fiskerilånefondens vidare utveckling, något som skulle bli
till avsevärt men för fiskarena på syd- och ostkusten, och även för västkustliskarena.
För att de sistnämnda skall kunna placera sina äldre båtar till
någotsånär hyggliga priser, vilket är en nödvändig förutsättning för västkustfiskets
rationalisering, fordras att »avnämarna», d. v. s. syd- och ost -

140

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1066

kustens fiskare, också beredes bättre kreditmöjligheter. Man kan således
inte låta sig nöja med att — efter ett eventuellt införande av kreditgarati
för större investeringar — låta Fiskerilånefonden stanna i sin utveckling.

Statens jordbruksnämnd anser i princip att fiskerilånefonden bör avvecklas
och ersättas med ett system med statlig lånegaranti men tillstyrker alt
motionärernas förslag prövas med sikte på att så småningom få till stånd en
övergång helt till systemet med statlig lånegaranti. Nämnden framhåller
vidare att den närmare utformningen av bestämmelserna för en dylik lånegaranti
samt villkoren härför, däri inbegripet även frågan om storleken av
den statliga garantien i förhållande till investeringskostnaden, bör bli föremål
för övervägande i särskild ordning.

Statskontoret avstyrker bifall till motionerna och anför därvid.

Spörsmålet om en statlig kreditgarantiverksamhet på förevarande område
har tidigare uppmärksammats och varit föremål för överväganden. Frågan
upptogs av 1954 års fiskeriutredning, varvid framkom olika meningar,
vilka icke kunde överbryggas inom utredningen. I yttrande över betänkandet
23.6.1959 framhöll statskontoret bl. a.

»Den föreliggande utredningen synes enligt statskontorets mening utvisa,
att några tekniska svårigheter att införa kreditgarantier på förevarande
område icke kan anses vara för handen. Den oenighet, som gjort sig gällande
inom kommittén, torde väsentligen bottna i olika uppfattningar beträffande
de båda kreditsystemens verkningar i skilda avseenden för de lånebehövande
fiskarena. I detta avseende har majoriteten pekat på de olägenheter,
kreditgarantisystemet skulle medföra genom centralisering av långivningen,
konkurrensen för fiskarena på allmänna kreditmarknaden samt
bortfallet av nuvarande räntesubventioner.

Vid ställningstagandet till förevarande spörsmål torde det vara angeläget
att noga uppmärksamma de verkningar, som eu ändrad låneverksamhet kan
medföra för låntagarna, och undvika beslut om åtgärder, som påtagligt försämrar
fiskarenas lånemöjligheter och ställning som låntagare. I detta avseende
har kommittémajoriteten fäst sig bl. a. vid bortfallet av vissa ränteförmåner.
Som reservanterna påpekat blir emellertid värdet för fiskerinäringen
av dessa förmåner helt beroende av storleken av de lånemedel, som
står till förfogande. Det anförda skälet mot ett kreditgarantisystem förlorar
i styrka ju större avvikelsen är mellan de medel, som via kreditgarantier kan
stå till förfogande, och de för utlåning ur fiskerilånefonden tillgängliga
medlen. Då reservanternas uppfattning om möjligheterna till förstärkning
av fonden synes välgrundad, torde bortfallet av ränteförmåner vid kreditgarantier
icke bli till avgörande olägenhet, om krediter av den omfattning,
varmed reservanterna räknat, står till buds. Beträffande sistnämnda förutsättning
gäller emellertid, att svårigheter otvivelaktigt kan uppstå. Häri
ligger — som statskontoret i andra sammanhang framhållit -— den allvarligaste
olägenheten för låntagarna med kreditgarantisystem. Detta system löser
nämligen icke kapitalanskaffningsfrågan. I den mån tillgången på medel
för utlåning är tillfredsställande och någorlunda svarar mot efterfrågan
torde olägenheter knappast uppstå, men annorlunda ställer sig givetvis förhållandena
i ett skärpt läge på den allmänna kreditmarknaden. I ett sådant
läge ger en kreditgaranti för ett aldrig så väl motiverat ändamål i och för
sig icke någon förtursrätt vid kredittilldelningen.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 1966

Vidare har med anledning av uttalanden vid 1960 års riksdag (JoU nr 8
s. 7) åt fiskeristyrelsen uppdragits att utreda frågan om ett system med
statlig kreditgaranti för anskaffning av fiskefartyg in. in. Sedan utredningen
överlämnats till Kungl. Maj :t 17.8.1961, har Knngl. Maj :t 3.1.1962 lämnat
förslaget utan åtgärd.

I föreliggande motioner har hemställts om förslag till statlig kreditgaranti
som komplement till fiskerilånefonden. Fonden sknlle bibehållas i sin nuvarande
konstruktion och tjäna som hjälp vid relativt mindre kapitalkrävande
investeringar. Den statliga garantien borde maximeras till 80 % av
kostnaden för fartyget.

Motionärernas förslag synes innebära den nyheten, att garantisystemet
och utlåningsverksamheten skulle fungera vid sidan av varandra men avses
för investeringar av olika storlek. En liknande stödverksamhet skapades
genom 1960 års riksdag för hemslöjd, hantverk och småindustri och regleras
genom kungörelsen nr 372/1960. Vid denna stödverksamhet — liksom
f. ö. vid statlig garantiverksamhet på jordbrukets område — gäller, att kreditstöd
regelmässigt ej beviljas, därest sökanden kan erbjuda sådan säkerhet,
att lån kan utlämnas av enskild kreditinrättning enligt vedertagna
bank mässiga grunder. Stödet avses således närmast för att tillgodose ett
behov av krediter av extraordinärt slag, vid vars bedömning hänsyn jämväl
skall tagas till sysselsättnings- och lokaliseringssynpunkter.

Motionerna synes ha ett vidare syfte. Det har nämligen förutsatts, att
förslaget för fiskarintressenterna skulle »dels underlätta kreditfrågan, dels
medföra väsentligt lägre räntekostnader», fördelar vilka icke torde kunna
uppnås på annat sätt än att statens garanti omfattar hela det aktuella lånebeloppet
(d. v. s. 80 % av verkliga kostnaden). Kreditgarantisystemet
skulle således vidgas på ett sätt som man beträffande den enskilda företagsamheten
bestämt tog avstånd från 1960 (statsverksprop. X s. 159).

Under åberopande av det anförda får statskontoret uttala, att skäl för
införande av elt kreditgarantisystem på förevarande område av den typ, som
gäller för den enskilda företagsamheten och inom jordbruket icke framkommit
och att införandet av ett mera omfattande garantisystem med all säkerhet
kommer att medföra krav på jämkningar av statens stödverksamhet på
ovannämnda områden. Ett bifall till den av motionärerna som ett komplement
till fiskerilånefonden tänkta statliga kreditgarantigivningen synes därför
icke kunna förordas.

Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott tillstyrker motionerna
och åberopar därvid en i motionerna omnämnd skrivelse av den 26
november 1962 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet. Häri
har utskottet bl. a. föreslagit övergång till statlig kreditgaranti. Förvaltningsutskottet
har vidare i sitt yttrande över förevarande motioner anfört.

Den knappa medelstilldelningen för 1963 och 1964 års förmedlingar och
de direktiv som utfärdats för fördelningen av lånemedlen har ytterligare
styrkt oss i den uppfattning förvaltningsutskottet i denna skrivelse gav till
känna. För 1965 kunde visserligen fiskeristyrelsen ställa en större andel av
låneramen till landstingets förfogande, varför lån motsvarande nu medgivet
maximibelopp kunde beviljas för nybyggen och även lån för inköp av
äldre fiskefartyg, motorer och redskap kunde utgå med något rimligare procentandelar
av anskaffningskostnaderna än tidigare. Men även om medels -

142

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

tilldelningen i fortsättningen skulle bringas att motsvara ungefär lika stor
andel i efterfrågan på lånemedel som för 1965, kvarstår de olägenheter i
övrigt som förvaltningsutskottet påtalat i den åberopade skrivelsen. Samtidigt
bör det emellertid framhållas att nuvarande system har fyllt och alltjämt
har en viktig uppgift att fylla och att man icke får bortse ifrån att
denna låneform ger låntagarna en mycket förmånlig ränteberäkning. I
varje fall när det gäller att tillgodose kreditbehovet för de mycket stora
investeringskostnader anskaffandet av nya fiskefartyg av här i länet gängse
typ betingar, synes emellertid ett kreditgarantisystem böra stå öppet som
alternativ.

Hushållningssällskapens förbund anser det motiverat att ånyo pröva införandet
av kreditgaranti och anför därom.

Som anförts i motionerna är emellertid — även efter ett genomförande
av de senast föreslagna ändringarna — för i första hand västkustfisket kreditbehovet
i många fall väsentligt större än de lånebelopp, som kan erhållas
ur fonden. Skillnaderna är ofta mycket betydande. Det synes därför motiverat
att det ånyo prövas, huruvida det icke finns anledning att även på hithörande
område införa kreditgarantiformen för att på så sätt och mera
effektivt stödja yrkesfiskets rationalisering.

Enligt motionerna skulle fiskerilånefonden finnas kvar och kreditgarantierna
utgöra ett komplement till utlåningen från fonden. Den senare skulle
därvid utnyttjas för mindre kapitalkrävande investeringar. Lämpligheten
av att ha två system vid sidan av varandra kan emellertid ifrågasättas. Eu
sådan ordning synes således komma att komplicera låneärendenas handläggning.
Detta särskilt om fiskerilånefondsärendena och kreditgarantiärendena
icke skulle handhas av samma instans. I detta sammanhang förtjänar
påpekas, att yrkesutövarna hittills bestämt hävdat, att handläggningen av
låneärendena icke bör centraliseras. Förbundet delar denna uppfattning
och menar därför att ett införande av kreditgarantier icke bör medföra
någon ändring i detta avseende.

Slutligen vill förbundet erinra om att i samband med pågående utredning
rörande den framtida organisationen av lantbruksadministrationen
aktualiseras även frågan om det regionala handhavandet av fiskerilåneverksamheten.

Sveriges fiskares riksförbund framhåller som sin uppfattning att det lämpligaste
sättet att stödja fiskets fortsatta rationalisering är genom lån ur fiskerilånefonden.
Förbundet anser också, att de fiskare som ansöker om lån,
inte bör ställas inför alternativen lån ur fiskerilånefonden eller statlig kreditgaranti.
I stället bör fiskarna ges möjlighet att, om de så önskar, erhålla
kreditgaranti för sådana lån som kan behövas utöver lån från fonden.

Förbundets styrelse har vidare anfört.

^ Såsom Riksförbundet vid flera tillfällen tidigare framhållit har fiskerilånefonden,
som inrättades för 75 år sedan, varit av mycket stor betydelse
för det svenska fisket och dess utveckling till en rationellt bedriven näringsgren.
Såsom exempel på den kraftiga utvecklingen som ägt rum under
de senaste decennierna kan nämnas att enligt tillgänglig statistik över det
svenska fisket den ilandförda fångstmängden under de senaste 20 åren
ökat från ca 120 milj. kg per år till ca 370 milj. kg, samtidigt som antalet

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

143

yrkesfiskare under samma tid minskat från ca 15 000 till ca 8 000. Ilandföringen
av kvantiteten fisk per yrkesfiskare och år har således mer än
femdubblats under nämnda period. En bidragande orsak till den utveckling
som ägt rum har varit de möjligheter till lån som fiskerilånefonden
kunnat ge för behövliga investeringar i nya båtar och modern teknisk utrustning
till dessa.

Emellanåt har dock vissa klagomål framförts mot att möjligheterna till
lån ur fonden ej varit tillräckliga och även Riksförbundets styrelse anser
att större belopp bort tillföras fonden så att lånebeloppens maximering kunnat
höjas ytterligare. Utlåningsramen från fonden har visserligen höjts under
senare år men höjningen har knappast uppvägt den kraftiga ökning som
skett beträffande priserna på moderna fiskefartyg med tillfredsställande
utrustning.

Styrelsen har under senare år vid olika tillfällen yttrat sig över förslag
om att antingen helt utbyta den nuvarande formen för utlåning mot statlig
kreditgaranti eller att dessa båda former av stöd till fiskets rationalisering
skulle kombineras. I de nu föreliggande motionerna föreslås statlig kreditgaranti
som komplement till fiskerilånefonden på sådant sätt att fiskarna
skulle kunna välja mellan de båda låneformerna. Vidare hänvisas till en av
Göteborgs och Bohus läns landsting till Kungl. Maj :t ingiven skrivelse som
uppgives vara föremål för övervägande inom vederbörande departement.

Utskottet. Såsom departementschefen anfört är det stöd, som utlåningen
från fiskerilånefonden utgör, av vikt för fiskets rationalisering. Kostnaden
för anskaffande av båtar och utrustning har under de senaste åren ökat
avsevärt. Sålunda uppgick under år 1965 investeringskostnaden för de större
nybyggda västkustbåtarna efter avdrag av värdet för försåld äldre båt
till i genomsnitt ca 500 000 kr. I statsverkspropositionen har föreslagits en
höjning av högsta lånebelopp från 150 000 till 175 000 kr. per båt. Enligt
motionerna I: 238 och II: 303 bör dock såsom förordats av fiskeristyrelsen
i dess anslagsskrivelse maximibeloppet höjas till 200 000 kr. per båt. Med
hänsyn till önskvärdheten att underlätta anskaffandet av relativt stora fiskebåtar
anser sig utskottet kunna ansluta sig till motionärernas förslag och
förordar därför att högsta lånebeloppet fastställs till 200 000 kr. Den av
Kungl. Maj :t föreslagna anpassningen av räntefoten till de senaste årens
räntestegring tillstyrker utskottet.

I motionerna 1:607 och 11:750 har föreslagits att vissa överväganden
görs rörande utformningen av ett system med statlig kreditgaranti på fiskets
område samt att Kungl. Maj :t förelägger riksdagen ett förslag om dylik
kreditgaranti, avsedd som komplement till fiskerilånefonden. Motionsförslaget
är föremål för delade meningar bland remissinstanserna. Sålunda
tillstyrks förslaget av Göteborgs och Bohus läns landstings förvaltningsutskott
medan statens jordbruksnämnds majoritet anser att förslaget bör
prövas med sikte på att så småningom få till stånd en fullständig övergång
till systemet med statlig lånegaranti. Å andra sidan har statskontoret avstyrkt
den föreslagna utvidgningen av kreditstödet. Från fiskerinäringens
sida bär framhållits all det lämpligaste sättet att stödja fiskets fortsatta

144

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

rationalisering är genom lån ur fiskerilånefonden. Hushållningssällskapens
förbund ifrågasätter lämpligheten av att ha två kreditsystem vid sidan av
varandra. Fiskeristyrelsen slutligen finner för sin del att åtskilliga punkter
behöver klarläggas innan ställning tas till den begärda åtgärden. Utskottet
har mot bakgrund av de olika synpunkter som sålunda framkommit inte
blivit övertygat att ifrågavarande motionsyrkande nu bör föranleda någon
riksdagens åtgärd och avstyrker därför detsamma.

De Kungl. Maj :ts förslag och uttalanden under denna punkt, som ej särskilt
behandlats i det föregående, tillstyrks av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1: 238 och II: 303 besluta att högsta lånebeloppet
ur fiskerilånefonden skall fastställas till 200 000 kr.
per båt

b) medge, att under budgetåret 1966/67 ett belopp av
9 000 000 kr. disponeras för lån från fiskerilånefonden

c) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1966/67 anvisa
ett investeringsanslag av 2 800 000 kr.

d) lämna motionerna I: 607 och II: 750 utan åtgärd.

163 :o) Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten V: 2 (s. 287—288) hemställt att ett
investeringsanslag anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Departementschefen har anfört.

»I likhet med föregående år anser jag mig böra förorda, att fonden nu
tillförs endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Om vid utgången av budgetåret
1965/66 föreliggande behållning jämte inflytande amorteringar inte
visar sig vara till fyllest för att täcka medelsbehovet under nästa budgetår
torde jag senare få återkomma till Kungl. Maj:t i ämnet. Av samma skäl,
som jag under föregående punkt anfört i fråga om räntan för lån ur fiskerilånefonden,
bör räntesatsen för lån till ekonomisk förening av fiskare ur
förevarande lånefond, som beviljas fr. o. m. den 1 juli 1966, höjas från
4 % till 5%.»

Utskottet. Då utskottet inte har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m.m. för budgetåret 1966/
67 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

164:o) Statens fiskredskapslånefond. Med biträdande av Kungl. Maj :ts
förslag under punkten V: 3 (s. 288) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1962/63

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

145

anvisade investeringsanslaget till Statens fiskredskapslånefond
må under budgetåret 1966/67 användas för det med
anslaget avsedda ändamålet.

VI. Fonden för låneunderstöd

165 :o) Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten VI: A (s. 288—
289) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1947/48
anvisade investeringsanslaget Lån för anskaffande av skoljordbruk
vid lantmanna- och lanthushållsskolor under budgetåret
1966/67 används till Lån för anskaffande av skoljordbruk
vid lantbrukets yrkesskolor.

VIII. Fonden för förlag till statsverket

166 ro) Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbrukshögskolans
försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts under punkten VIII: 1 (s. 289) framförda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förskott för inköp av inventarier
vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar för budgetåret 1966/67 anvisa
ett investeringsanslag av 200 000 kr.

IX. Diverse kapitalfonder

167 :o) Jordfonden. Under punkten IX: 1 (s. 289—291) har Kungl. Maj :t
föreslagit ett investeringsanslag av 5 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit att till fonden anvisas 10 milj. kr.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
har departementschefen anfört.

»Vid jordbrukets storleksrationalisering är den inköps- och försäljningsverksamhet,
som sker med utnyttjande av medel ur jordfonden, ett av de
viktigaste instrumenten. Omsättningen av fastigheter inom jordfonden synes
nu vara god och en viss balans mellan inköp och försäljning av fastigheter
synes vara på väg att nås. Av redogörelsen i det föregående framgår
vidare att verksamheten i ökande utsträckning avser mark inom de bestå -

146

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

ende jordbruksbygderna. Detta är enligt min uppfattning en riktig utveckling.
Jag anser att ytterligare medel erfordras för att främja storleksrationaliseringen
inom de egentliga jordbruksbygderna. Jag föreslår därför att
jordfonden förstärks med 5 milj. kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Jordfonden för budgetåret 1966/67
anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

168:o) Arrendeegnahemsfonden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten
IX: A (s. 291—292) biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1959/60
anvisade investeringsanslaget Arrendeegnahemsfonden må
under budgetåret 1966/67 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.

Uppskjutna frågor

169 :o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivits i en vid detta utlåtande fogad Bilaga, kommer utskottet att
senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Utskottet hemställer att förevarande utlåtande måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 22 mars 1966

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år I9<i(i

147

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Mossberger, Lage Svedberg, Nils Hansson,
Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Hermansson, Augnstsson, Gunnar
Pettersson och Isacson;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström, fru Lindskog,
herrar Antby, Arweson, Eliasson i Moholm, Johanson i Västervik,
Nilsson i Lönsboda, Jonasson och Johansson i Simrishamn;

dock att vid behandlingen av punkterna

15 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,
Lundmark, fru Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället
för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson, Hansson i
Skegrie, Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

17 fru Lundblad, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg, Trana,
Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille och fru
Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Carl Eskilsson, Hedström,
Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson,
Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

19 herr Fridolfsson i Rödeby, fru Sundberg, herrar Lundmark och Persson
i Heden deltagit i stället för herrar Arweson, Eliasson i Moholm, Johanson
i Västervik och Jonasson,

21—23 herrar Wikberg, Trana, Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby,
Persson i Skänninge och Persson i Heden deltagit i stället för herrar
Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson, Johanson i
Västervik och Jonasson,

26 fru Lundblad, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg, Trana,
Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille och fru
Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Carl Eskilsson, Hedström,
Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby, Arweson,
Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

31 fru Sundberg, herrar Lundmark och Persson i Heden deltagit i stället
för herrar Eliasson i Moholm, Johanson i Västervik och Jonasson,

32 och 54 herrar Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark, fru
Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället för herrar Gunnar Pettersson,
Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm
och Jonasson,

55 och 56 herrar Manne Olsson, Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark,
fru Sundberg och herr Persson i Heden deltagit i stället för herrar
Lage Svedberg, Gunnar Pettersson, Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar
Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

65 herrar Manne Olsson, Sundkvist, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Lundmark,
Persson i Skänninge och Persson i Heden deltagit i stället för herrar
Lage Svedberg, Hansson i Skegrie, Antby, Arweson, Johanson i Västervik,
Johansson i Simrishamn och Jonasson,

90 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,
Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg och herr Johansson i öckerö deltagit i
stället för herrar Lage Svedberg, Hedström, Hermansson, Augustsson, Lindström,
frn Lindskog och herr Antby,

102 herrar Manne Olsson, Skårman, Sundkvist, Björk i Påarp, Lundmark,
Hedin och Persson i Heden deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Gun -

148

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

nar Pettersson, Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson
i Moholm och Jonasson,

105 fru Lundblad, herr Skärman, fru Hultell, herrar Manne Olsson, Wikberg,
Trana, Björk i Påarp, Rimås, Fridolfsson i Rödeby, Nilsson i Bästekille
och fru Lindberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils Hansson,
Carl Eskilsson, Hedström, Hermansson, Lindström, fru Lindskog, herrar
Antby, Arweson, Eliasson i Moholm och Johanson i Västervik,

114 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,
fru Lindberg, herr Lundmark, fru Sundberg och herr Persson i Heden
deltagit i stället för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson,
Hansson i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm
och Jonasson,

117 fru Hultell, herr Lokander, fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Sundkvist,
fru Lindberg, herrar Lundmark, Hedin och Persson i Heden deltagit
i stället för herrar Carl Eskilsson, Hedström, Magnusson, Augustsson, Hansson
i Skegrie, fru Lindskog, herrar Arweson, Eliasson i Moholm och Jonasson,

118 och 128 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,
Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herrar Johansson i
öckerö och Hedin deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström,
Hermansson, Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby
och Eliasson i Moholm,

136 och 158 fru Lundblad, herrar Wanhainen, Harald Pettersson, Lokander,
Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herr Johansson i
Öckerö och fru Sundberg deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström,
Hermansson, Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar
Antby och Eliasson i Moholm,

162 fru Lundblad, herrar Manne Olsson, Harald Pettersson, Lokander,
Sveningsson, Eskilsson i Likenäs, fru Lindberg, herrar Johansson i Öckerö
och Hedin deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Hedström, Hermansson,
Augustsson, Isacson, Lindström, fru Lindskog, herrar Antby och Eliasson
i Moholm.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 21:o) (Befrämjande av husdjursaveln in. in.)

a) av herrar Nils Hansson, Carl Eskilsson, Gunnar Pettersson, Isacson,
Wikberg, Hansson i Skegrie, Eliasson i Moholm, Nilsson i Lönsboda, Persson
i Heden och Rimås, som anfört:

»För uppehållande av en kvalitativt högt stående hästavel har kvalitetskontrollen
vid importen varit av stort värde. För hingstarnas del torde
kvalitetsfordringarna i fortsättningen komma att upprätthållas genom lagen
om hingstbesiktningstvång. Beträffande ston kommer icke någon motsvarande
kvalitetskontroll att finnas. Detta synes oss äventyrligt med hänsyn
till önskvärdheten av ett bibehållande av hästavelns kvalitet. Vi förutsätter
därför att vederbörande myndigheter med uppmärksamhet följer
hästavelns utveckling och vid behov vidtager de åtgärder som kan erfordras

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966 149

för att upprätthålla en tillfredsställande standard även på detta avelsområde.
»

b) av herrar Gunnar Pettersson, Wikberg, Nilsson i Lönsboda, Persson i
Heden och Rimås, vilka anfört:

»Utskottet har tillstyrkt Kung], Maj:ts förslag att statsbidrag inte längre
skall utgå till ambulerande hovslagare eller hovvårdsföreningar. Enligt statsverkspropositionen
skall statens insatser på förevarande område i fortsättningen
inriktas endast på att tillhandahålla goda utbildningsmöjligheter för
hovslagare. Utöver utbildningen vid hovslagarskolan skulle lokal utbildning
av hovslagare kunna startas inom ramen för den av lantbruksstyrelsen
med anlitande av anslaget till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. administrerade utbildningsverksamheten. I motionerna I: 97
och II: 140 har emellertid föreslagits bibehållande av ett särskilt bidrag av
150 000 kr., som skulle ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för att
av hushållningssällskapen utlämnas till stöd åt klövvård och howård främst
i form av utrustningsbidrag. Motionsyrkandet har sålunda avstyrkts av utskottet.

Såsom framhållits i motionerna är en god hovvård och klöwård av mycket
stor betydelse för strävandena att främja husdjursavelns kvalitet. Det
kan befaras, att en avveckling av det särskilda bidraget får menliga konsekvenser
för detta syfte. Med den vikt, som utskottet i sitt utlåtande fäst vid
angelägenheten av en förbättrad hovvård, bör Kungl. Maj :ts förslag dock
kunna godtas. Utvecklingen måste emellertid följas med uppmärksamhet.
Skulle det visa sig, att hovvården och klövvården inte kan upprustas på
önskvärt sätt, måste särskilda åtgärder övervägas i överensstämmelse med
syftet i de nämnda motionerna.»

2. vid punkten 117:o) (Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor
in. in.) av herrar Nils Hansson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,
fru Hultell, herrar Antby, Nilsson i Lönsboda, Sundkvist, Hedin och Persson
i Heden, vilka anfört:

»Som framgår av redogörelsen under förevarande punkt för de remissyttranden
som inhämtats över motionerna I: (»18 och II: 758 har delade meningar
framkommit om lämpligheten av nuvarande uppläggning av kartförsörjningen
och om behovet av en översyn härav. SRA, som ställt sig negativt
till förändringar i systemet, motsätter sig sålunda en översyn. Bolaget
anför i sammanhanget att kartverket, om man önskar öka inkomsterna av
kartor och särtryck, bör se över kartpriserna. Uttalanden av samma innebörd
har gjorts av några reservanter i kartverkskommissionen. Kommissionens
majoritet anser emellertid, att det nuvarande systemet för vidareanvändningen
av de officiella kartorna och grundmaterialet till dem för framställning
av olika slag av planeringsunderlag, av särtryck in. in., icke i till -

150

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

fredsställande grad ''är anpassbart till utvecklingen i dagens svenska samhälle.
Kommissionen har därför funnit, att en granskning och översyn nu
är önskvärd av systemet för de officiella kartornas framställning och marknadsföring.
Rikets allmänna kartverk har för sin del framhållit, att vissa
väsentliga frågor i förevarande problemkomplex tidigare inte blivit i erforderlig
grad belysta. Kartverket, som erinrar om att ämbetsverket f. n.
har att bestämma riktpriser och rabatter på de officiella kartorna, framhåller
sålunda att några riktlinjer beträffande vilka kostnader eller hur
stor del av de totala kostnaderna som skall täckas av inkomster, icke utfärdats
av statsmakterna. I sammanhanget upplyser kartverket bl. a. om
att vissa jämförelser mellan å ena sidan nuvarande organisation av förlag,
tryckning och distribution av allmänna kartor och å andra sidan äldre
royaltysystem visat att skillnaden i utbyte för statskassan kan uppskattas
till mer än 1 milj. kr. årligen, som tillföres SR A i stället för att ett belopp
av denna storlek med tidigare system skulle ha tillkommit statskassan.
Kartverket har för sin del tillstyrkt, att en översyn kommer till stånd av nu
gällande regler för de officiella kartornas tryckning, försäljning och prissättning
samt vidareutnyttjandet av kartorna och grundmaterialet till dem.

Enligt vår mening har den gjorda utredningen i ärendet bekräftat den i
motionerna I: 618 och II: 758 uttalade meningen att det nu sedan några
år tillämpade systemet för kartproduktionen i landet är behäftat med sådana
brister att detsamma bör överses. I sammanhanget synes det jämväl
vara av intresse att få närmare belysning av hur riksdagens i samband
med SRA:s ombildning till statligt bolag uttalade intentioner om att affärsverksamheten
skulle bedrivas på i stort sett samma villkor som i det enskilda
näringslivet och i konkurrens med detta och att det statliga organet
redovisningsmässigt och skattemässigt skulle komma i samma ställning som
ett privat företag, kunnat fullföljas i praktiken. Då den av utskottet förutsatta
översynen genom Kungl. Maj :ts försorg måste komma att omfatta
huvuddelen av de i det föregående berörda spörsmålen har vi inte funnit
skäl föreligga att nu yrka bifall till motionerna.»

3. vid punkterna 136:o) och 158:o) (Naturvård: Ersättningar till markägare
in. m. resp,. Markförvärv för naturvårdsändamål, in. m.) av herrar
Hansson i Skegrie, Harald Pettersson och Jonasson, vilka anfört:

»Det måste anses angeläget att ökade resurser ställes till förfogande för
statens åtgärder inom naturvårds- och fritidspolitiken. Staten bör därvid
kunna ta på sig en större del av det ekonomiska ansvaret, varigenom bördan
på kommunerna kan lättas. Motioner med detta syfte kommer att behandlas
av årets riksdag vid ett senare tillfälle. Därvid kommer riksdagen
att få ta ställning till frågan angående ändring av reglerna för dispositionen
av domänverkets markfond i ovan angivna syften. Såväl i år som tidigare
år har det vid utskottsbehandlingen framgått att fondens användning skall

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

151

ske enligt åren 1911 och 1912 fastställda regler vilka måste ändras innan
det är möjligt att disponera fonden för naturvårds- och fritidsändamål. Av
dessa skäl har Ad anslutit oss till utskottets hemställan under punkterna
136:o) och 158:o).»

Reservationer

1. Aid punkten 15:o) (Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.) av
herr Sundkvist.

2. vid punkten 19:o) (Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m.) aAT herrar Carl Eskitsson och Isacson samt fru Sundberg,
vilka ansett

dels att andra, tredje och fjärde styckena i utskottets utlåtande på s. 24
bort ha följande lydelse:

»1965 års---(lika med utskottet)---utom markköp. I mo tionerna

I: 616 och II: 761 har hemställts att statsbidragen skall begränsas
till högst 25 procent av nämnda kostnader,. Utskottet anser en sådan begränsning
av bidragsgiA-ningen vara lämplig, särskilt mot bakgrunden av den
utvidgning av verksamheten till nya områden som beslöts föregående år.
Härigenom kan nämligen de anslagsmedel, som disponeras för verksamheten,
räcka till betydligt fler projekt. Utskottet är medvetet om att kapitalbehoA''et
är stort vid den nu ifrågavarande formen av koncentrerad rationalisering.
Jordbrukets kapitalbehov är emellertid stort även utanför de områden
som utväljs för särskilda rationaliseringsinsatser. Frågan om jordbrukets
kapitalförsörjning torde få tas upp till prövning sedan 1960 års
jordbruksutredning framlagt sina förslag.

Kungi. Maj:t har föreslagit att den för särskilda rationaliseringsinsatser
avsedda anslagsposten skall höjas med 2 milj. kr. till 8 milj. kr. I motionerna
I: 616 och II: 761 föreslås oförändrad medelsanvisning för ändamålet.
Verksamheten med särskilda rationaliseringsinsatser får enligt utskottets
mening alltjämt betraktas som en försöksverksamhet. Då därjämte
jordbruksutredningens förslag rörande den framtida jordbrukspolitiken
inom kort torde komma att framläggas, vill utskottet ansluta sig till motionsyrkande!
och f. n. inte förorda någon ökad medelsanvisning för ändamålet.
De väsentliga förändringar i fråga om förutsättningarna för jordbruksproduktionen,
och då särskilt mjölkproduktionen, som kan följa av
eu ändrad jordbrukspolitik utgör ytterligare skäl för återhållsamhet.

Utskottet anser sig kunna----(lika med utskottet) ----hem ställer

därför,»

dels ock att utskottets hemställan under a) och b) bort lyda sålunda:

152

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
1:616 och 11:761, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. in. för
budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av
7 100 000 kr.

b) med bifall till motionerna 1:616 och 11:761, såvitt
avser förslag om ändrad bidragsprocent, i skrivelse till
Kungl. Maj :t som sin mening ge till känna vad utskottet i
det föregående anfört.»

3. vid punkten 21 :o) (Befrämjande av husdjursaveln in. in.) av herr
Isacson.

4. vid punkten 31 :o) (Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd) åt

av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,
Hansson i Skegrie, Antby, Nilsson i Lönsboda och Persson i Heden samt fru
Sundberg, vilka ansett

dels att tredje stycket i utskottets utlåtande på s. 37 bort ha följande
lydelse:

»I motionen---(lika med utskottet) — ---högst 400 000 kr. Ut skottet

vill erinra om att nu ifrågavarande bidrag tillkom som en komplettering
till de generella ersättningarna för att kunna utbetalas i sådana fall
då så betydande skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättning
bör utgå men detta ej kan ske i den generella formen på grund av systemets
allmänna konstruktion eller formella brister i detsamma. Som motionären
framhåller, måste emellertid gällande maximibelopp av 400 000
kr. numera anses helt otillräckligt med hänsyn till de föreliggande behoven.
Utskottet finner det nödvändigt, att väsentligt större bidragsbelopp
ställs till förfogande för ändamålet. Utskottet vill därför såtillvida ansluta
sig till yrkandet i motionen I: 239, att utskottet föreslår, att ramen för
de behovsprövade bidragen bestäms till 1 milj. kr.»

dels ock att utskottets hemställan under c) bort lyda sålunda:

c) i anledning av motionen I: 239, såvitt i övrigt är i
fråga, besluta att årligen ett belopp av högst 1 000 000 kr.
må ställas till förfogande för utbetalning av individuellt
prövade skördeskadebidrag.»

b) av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Isacson, Hansson i Skegrie,
och Persson i Heden samt fru Sundberg, vilka ansett

dels att fjärde stycket i utskottets utlåtande på s. 37 bort ha följande
lydelse:

»1 sistnämnda motion har jämväl framförts yrkande om utredning och

Jordbruksutskottets utlåtande nr J år 1966

153

förslag om komplettering av skördeskadeskyddet med möjligheter till lån
till jordbrukare, som drabbats av skördeskador. I anledning härav vill
utskottet framhålla, att starka skäl talar för att det permanenta skördeskadeskyddet
— intill dess systemet genom successiva förbättringsåtgärder
erhållit en sådan utformning att de individuella ersättningsbehoven tilllredsställande
kan tillgodoses inom skördeskadeförsäkringens ram —
kompletteras med möjligheter till någon form av skördeskadelån. Denna
fråga bör därför göras till föremål för utredning.»

dels ock att utskottets hemställan under b) bort lyda sålunda:

»b) i anledning av motionen 1: 239, såvitt nu är i fråga,
i skrivelse till Kungi. Maj :t hemställa om utredning
och förslag om komplettering av skördeskadesysteinet med
möjligheter till skördeskadelån.»

5. vid punkten 54:o) (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)
av herrar Carl Eskilsson, Hermansson, Isacson, Persson i Heden och
Sundkvist samt fru Sundberg, vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan
på s. 53 bort ha följande lydelse:

»Det i---(lika med utskottet)---med 30 000 kr. Som fram hålls

i det föregående bedriver bolaget förädlingsarbete som eftersträvar
sädessorter med närmare genetisk anpassning till mellansvenskt klimat och
därmed också resistens mot skördeskador. Enligt utskottets mening kan
viktiga praktiska resultat erhållas med denna förädlingsinriktning, vilka
kan bli en värdefull tillgång främst för de spannmålsodlande områdena i
mellersta Sverige. Utskottet finner starka skäl tala för att bolaget för nästa
budgetår tillförsäkras statligt bidrag med hela det belopp, som motionärerna
föreslagit och förordar därför att 70 000 kr. anvisas för ändamålet.

Då utskottet i övrigt kan biträda vad Kungl. Maj :t föreslagit under förevarande
punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 603 och II: 749, till
Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för
budgetåret 1966/67 anvisa ett förslagsanslag av 650 000
kr.»

6. vid punkten 114:o) (Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. in.)
av herrar Nils Hansson, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson, fru
Hultell, herrar Antbg, Nilsson i Lönsboda, Sundkvist och Persson i Heden
samt fru Sundberg, vilka ansett alt andra och tredje styckena i utskottets
utlåtande och utskottets hemställan på s. 95 och 96 bort ha följande lydelse
:

»Utskottet har stor förståelse för de synpunkter som anförts i fråga om
vikten av att kartläggningsverksamheten intensifieras. Den av departements -

154

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

chefen förordade medelsförstärkningen för ändamålet synes dock knappast
ägnad att i nämnvärd grad öka förutsättningarna för en dylik intensifierad
verksamhet. Då utskottet i likhet med motionärerna finner den
av kartverket för ändamålet beräknade medelsförstärkningen väl motiverad,
förordar utskottet att anslaget uppräknas med 300 000 kr. på sätt
i motionerna I: 337 och II: 759 föreslagits.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag under denna punkt, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 337 och II: 759, till Rikets
allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret
1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 4 357 000 kr.»

7. vid punkten 136:o) (Naturvård: Ersättningar till markägare in. in.)
av herrar Carl Eskilsson och Isacson samt fru Sundberg, vilka ansett

dels att första och andra styckena i utskottets utlåtande på s. 126 och 127
bort utbytas mot text av följande lydelse:

»Statens naturvårdsnämnd-----(lika med utskottet)----ideella

föreningar. Kungl. Maj :t, som ej biträtt nyssnämnda särskilda förslag av
naturvårdsnämnden, har med hänsyn bl. a. till vid utgången av föregående
budgetår föreliggande reservation av ca 2 milj. kr. funnit det vara tillfyllest
att anslaget för nästa budgetår upptas med oförändrat belopp 3 milj. kr.
Den av Kungl. Maj :t begärda medelsanvisningen bör ses mot bakgrunden
av den uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår som gjorts av länsstyrelserna
och vilken framgår av den redogörelse för statens naturvårdsnämnds
anslagsäskande som lämnats av departementschefen. Enligt denna
uppskattning skulle medelsbehovet uppgå till i runt tal 28 000 000 kr.
Vid sin prövning av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
beaktat att bl. a. till följd av behovet av inventering och planering
till grund för det allmännas insatser viss tid torde förflyta innan beslut i
större omfattning kan fattas om åtgärder enligt den nya naturvårdslagen.
Länsstyrelsernas uppskattning pekar emellertid enligt utskottets mening
mot att anspråken på medel för ifrågavarande ersättningar ganska snart
kommer att öka högst väsentligt. Mot bakgrunden härav bör enligt utskottets
uppfattning andra vägar prövas för finansiering av dessa kostnader.
Utskottet finner att detta med fördel kan ske genom att medel
disponeras ur domänverkets markfond, som under senare år tillförts ständigt
ökat kapital, främst genom tomtmarksförsäljningar. Utskottet tillstyrker
i enlighet härmed det i motionerna 1:617 och 11:762 framförda
yrkandet, att nyssnämnda markfond tas i anspråk för bl. a. nu ifrågavarande
ändamål.

Utskottet ansluter sig såtillvida till vad departementschefen anfört om
ersättning vid vissa förordnanden jämlikt 86 och 122 §§ byggnadslagen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

155

i dess lydelse intill den 1 januari 1965 att utskottet anser att nyssnämnda
medel må tagas i anspråk jämväl för detta ändamål. I fråga om yrkandet
i motionerna I: 609 och II: 754 om ianspråktagande av förevarande anslag
för att bereda allmänheten fritt tillträde till området Kullaberg vill
utskottet erinra om att ett vid föregående års riksdag väckt motionsyrkande
om åtgärder för att såvitt möjligt ställa nämnda område till allmän
disposition som fritidsområde utan entréavgifter icke föranledde någon
riksdagens åtgärd (allm. beredn. 49). Utskottet finner ej skäl föreligga
till ändrat ståndpunktstagande från riksdagen sida i denna fråga. Någon
anledning att utnyttja de i det föregående angivna medlen för ändamålet
synes i enlighet härmed inte föreligga. Ej heller finner utskottet anledning
att för nu ifrågavarande ersättningar till markägare in. in. räkna med vidare
medelsanvändning eller högre belopp än vad Ivungl. Maj :t föreslagit.
Någon åtgärd från riksdagens sida i anledning av det i motionerna I: 613
och II: 766 gjorda äskandet om dylik medelsanvändning eller ytterligare
medel för sådana ersättningar kan utskottet således ej förorda.»

dels ock att utskottets hemställan under c) och d) bort lyda sålunda:

»c) med avslag å Kungl. Maj :ts framställning och motionerna
I: 613 och II: 766 samt med bifall till motionerna
I: 617 och II: 762, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, medge att medel ur domänverkets markfond får användas
för ersättningar till markägare m. m. i anledning
av naturvårdslagen och att för budgetåret 1966/67 får
disponeras 3 000 000 kr. ur sagda fond för det i statsverkspropositionen
angivna ändamålet Naturvård: Ersättningar
till markägare m. m.»

.3. vid punkten 158:o) (Markförvärv för naturvårdsändamål) av herrar
Carl Eskilsson och Isacson samt fru Sundberg, vilka ansett att utskottets
utlåtande och hemställan på s. 134 bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening synes medel för det allmännas förvärv av sådan
mark varom här är fråga — vilken till övervägande del torde vara skogbevuxen
— med fördel kunna disponeras ur domänverkets markfond, som
under senare år tillförts och framgent kan väntas komma att tillföras ett
ökande kapital, främst genom tomtmarksförsäljningar. Ett sådant förfarande
synes stå i samklang med jordbruksutskottets år 1963 uttalade mening,
att domänverket i samband med sin allmänna inköpsverksamhet bör
eftersträva att så långt som möjligt också tillgodose det allmänna naturvårdsintresset
(JoU 1963: 11).

Utskottet finner sig i konsekvens härmed böra tillstyrka det i motionerna
I: 617 och II: 762 framförda yrkandet, att 2 500 000 kr. av behållningen
på domänverkets markfond anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet,

156

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1966

att riksdagen må med avslag å Kung]. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna 1:617 och 11:762,
såvitt nu är i fråga, medge att medel ur domänverkets markfond
få användas för statens förvärv av ur naturvårdssynpunkt
värdefull mark och att för budgetåret 1966/67
2 500 000 kr. får disponeras ur sagda fond för det i statsverkspropositionen
angivna ändamålet Markförvärv för naturvårdsändamål,
m. in.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år WHO

157

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt i statsverkspropositionen:
Bil. It
Jordbruksdepartementet D

3
D 5

Anslagets rubrik

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

MAACUS BOKTA, STHLM 1066 660033