Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 (Utlåtande 1960:Ju1 ju)

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar under nionde huvudtiteln i den till riksdagen den 4 januari
1960 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1960/61.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet behandlat i ämnet väckta motioner.

A. Jordbruksdepartementet m. m.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 1 (s. 1—2) innebär — förutom hemställan till riksdagen att
medge ändring i personalförteckningen och att fastställa ny avlöningsstal —
en anslagshöjning med 41 200 kr. I framställningen upptages förslagen att
utbyta dels en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång mot en förste
kanslisekreterartjänst i lönegrad Ae 23, dels en extra ordinarie kanslibiträdestjänst
mot en kontoristtjänst i lönegrad Ae 9. Vidare har anslaget på
grund av beräknade löneklassförändringar, höjningen av det rörliga tillägget
samt kompensation för höjda folkpensionsavgifter uppräknats med sammanlagt
35 700 kr. Framställningen innebär slutligen, att ytterligare en
förste kanslisekreterartjänst i lönegrad Ae 23 och en kansliskrivartjänst i
lönegrad Ao 10 uppföres å personalförteckningen.

Utskottet. Tillstyrkande bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för jordbruksdepartementet, som angivits
i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............ 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

1 Bihang till riksdagens protokoll l''J60. 10 samt. Nr 1

550 400

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbets -

kraft, förslagsvis .......................... 152 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 278 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 157 700

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 16 500

Summa kronor 1 202 800

c) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 202 800 kronor.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkten 2 (s. 2—3) har
Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget skall uppräknas med 6 200 kr. till 77 000
kr. Anslagsberäkningen innebär, att delposten till reseersättningar höjts
med 800 kr. till 15 800 kr. Av sistnämnda anslagspost avses högst 2 000 kr.
disponeras för bestridande av kostnader för internordiska tjänsteresor. Vidare
har delposterna till expenser och publikationstryck höjts med 1 300
respektive 4 100 kr., medan anslagsposten till sjukvård m. m. upptagits med
oförändrat belopp.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning biträdes av utskottet, som alltså
hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 77 000
kronor.

3:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar. Förslaget under punkten 3 (s. 3—6)
innefattar —- förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat
— äskande av ett anslagsbelopp för rubricerade ändamål, vilket
med 215 000 kr. understiger det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:486 av herr Osvald
m. fl. och II: 587 av herr Brandt i Sätila m. fl., i vilka motioner yrkats
avslag å Kungl. Maj:ts förslag om indragning från och med nästa budgetår
av två tjänster som lantbruksrepresentanter eller lantbruksattachéer samt
att därest begränsning av ifrågavarande organisation befinnes påkallad denna
måtte verkställas genom att antalet tjänster inom Europa minskas från
tre till två.

Beträffande de skäl, som av motionärerna åberopats till stöd för yrkandet,
får utskottet hänvisa till motionen II: 587.

Departementschefen har — efter redogörelse för vad 1958 års besparingsutredning
anfört i ämnet samt för de över utredningens förslag avgivna yttrandena
— uttalat följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år W60

»1958 års besparingsutredning har, såsom framgår av föregående redogörelse,
framhållit att uppgiften att bereda marknad för svenska jordbruksprodukter
utomlands numera inte torde ha samma aktualitet som tidigare.
Utredningen, som funnit en omedelbar begränsning av lantbruksattaché- och
lantbruksrepresentantorganisationen möjlig, har därför föreslagit, att en
tjänst av här ifrågavarande slag snarast indrages.

Även om jag för egen del i stort sett kan ansluta mig till den av utredningen
anförda motiveringen, bör å andra sidan beaktas, vad vissa remissorgan
anfört beträffande det speciella behov av ökad kunskap om utvecklingen i
vissa andra länder som föranledes av de internationella överenskommelser
av olika slag, vilka numera fått så stor betydelse även på jordbrukets område.
Därtill kommer det önskvärda i att följa den utveckling inom jordbruket
i vissa länder som kan vara av betydelse för den eftersträvade rationaliseringen
inom vårt eget jordbruk. Vidare har skogsbrukets företrädare blivit
alltmer intresserade av de tjänster, som här ifrågavarande befattningshavare
kan tillhandagå med på skogsområdet.

Emellertid kan numera enligt min mening här åsyftade kontakter med
andra länder i betydande omfattning upprätthållas på andra sätt än genom
med statliga medel bekostade fast stationerade specialister. Jag föreslår därför,
att antalet attachéer eller representanter från och med nästa budgetår''
minskas till två. Samtidigt vill jag dock förorda, att ökade medel blir tillgängliga
för studieresor och dylikt. Till denna fråga återkommer jag vid behandlingen
av reservationsanslaget till reseunderstöd för studier på lantbrukets
område.

Såsom Sveriges lantbruksförbund framhållit torde en viss rörlighet i fråga
om de personella resurserna med möjlighet till ombyte från tid till annan
av stationeringsort för befattningshavarna vara lämplig. Därest riksdagen ej
har något att erinra, torde det därför få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
stationeringsort och tjänstgöringsområden för dessa. Ett bifall till
vad jag sålunda förordat skulle emellertid medföra, att medelsbehovet under
förevarande anslag under nästa budgetår kan beräknas minska med i runt
tal 222 000 kronor.

På grund av viss automatisk arvodesförändring samt till följd av omräkning
av anslagsposten till kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör
anslaget å andra sidan ökas med 7 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit bör anslaget för nästa
budgetår sänkas med 215 000 kronor till 147 600 kronor. Anslaget bör fördelas
på olika poster i enlighet med efterföljande hemställan.»

Utskottet. De skäl Kungl. Maj: t anfört för en minskning av antalet lantbruksattachéer
eller Iantbruksrcpresentanter från och med nästa budgetår
ansluter sig utskottet till och förordar sålunda alt sagda antal bestämmes
till två. Utskottet har härvid utgått från all hädanefter ingen svensk representation
av förenämnda slag skall förekomma i Washington samt att eu representant
skall placeras inom sexstatsområdet och en inom området för sju -

4 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

statsmarknaden. Vidare kar utskottet förutsatt att en sådan uppräkning av
anslaget till reseunderstöd för studier på lantbrukets område kommer till
stånd som Kungl. Maj:t äskat. Till sistnämnda spörsmål återkommer utskottet
vid behandlingen av den efterföljande punkten nr 52:o).

Det sagda innebär att utskottet avstyrker de under punkten behandlade
motionerna. Härvid vill utskottet även erinra om, att de uppgifter som hänför
sig till insamlande av informationer rörande forskning samt teknisk och
ekonomisk utveckling åvilar den ordinarie utrikesrepresentationen vad gäller
andra näringsgrenar än jordbruket samt att det kommersiella intresset
för övriga grenar av näringslivet ej bevakas av specialrepresentation av sådant
slag varom här är fråga.

Då utskottet ej har något att invända mot anslagsberäkningarna som redovisats
under denna rubrik i propositionen hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 486 och II: 587, såvitt
nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 135 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 11800

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 500

Summa kronor 147 600

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 147 600 kronor.

4:o) Lanbruksattachéer: Omkostnader. Kungl. Maj:t har med hänvisning
till sina förslag beträffande föregående avlöningsanslag under punkten 4
(s. 6—7) hemställt om en med 30 800 kr. till 31 900 minskad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet även behandlat de under föregående anslagspunkt
omnämnda likalydande motionerna I: 486 av herr Osvald m. fl.
och II: 587 av herr Brandt i Sätila m. fl.

Utskottet. Under hänvisning till de motiveringar för avslag å motionerna
I: 486 och II: 587 som utskottet anfört under föregående punkt hemställer
utskottet, som godtager Kungl. Maj :ts medelsberäkning,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 486 och II: 587, såvitt nu
är i fråga, till Lantbruksattachéer: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 81 900 kronor.

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess
produktion, m. ni.

5:o) Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.1 Under punkten
13 (s. 19—23) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsanvisning av 1 640 000
kronor för rubricerade ändamål.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 318 av herr Johansson,
Anders, m. fl. och II: 588 av herrar Brandt i Sätila och Agerberg,
i vilka motioner hemställts alt riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om erforderliga åtgärder i syfte att åstadkomma ett
jordbrukets undervisningsutskott inom varje hushållningssällskapsområde.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,
får utskottet hänvisa till motionen II: 588.

över motionerna har yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen efter hörande
av Hushållningssällskapens förbund, överstyrelsen för yrkesutbildning
samt jordbruksupplysningskommittén.

Departementschefen har anfört följande.

»För så gott som samtliga de kurser, vartill bidrag utgått från de under
anslagsrubriken Bidrag till hushållningsällskapens undervisningsverksamhet
in. m. anvisade medlen, har sällskapen stått såsom anordnare. Antalet
av skolor anordnade kurser är förhållandevis ringa. Kurserna under hushållningssällskapens
ledning — vilka kurser till helt övervägande delen utgöres
av kortare sådana, omfattande endast några få dagar — har innehållsmässigt
sett nära anknytning till den rådgivnings- och upplysningsverksamhet,
som sällskapen bedriver med anlitande av det under nästföregående
punkt behandlade omkostnadsanslaget. De båda förenämnda anslagen
disponeras sålunda till stor del för att finansiera ett och samma statsunderstött
ändamål, varvid dock två skilda, varandra kompletterande verksamhetsformer
tillämpas. Av denna anledning synes skäl föreligga att här ifrågavarande
anslag i statsverkspropositionen uppföres tillsammans med de anslag
i övrigt som anvisas till lantbrukets rationalisering och befrämjande av
dess produktion. Jag vill samtidigt, under hänvisning till vad jag anför i del
efterföljande, föreslå alt anslagsrubriken ändras till Kursverksamhet för
jordbrukets rationalisering in. m.

Del jordbruksekonomiska sambandet mellan driftsrationaliseringen samt
den yttre och inre rationaliseringen framstår allt klarare. Det synes därför

1 Tidigare rubrik Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. in.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

angeläget att ifrågavarande anslagsmedel i större utsträckning än hittills
utnyttjas för kursverksamhet som inrymmer rådgivning till de enskilda
jordbrukarna jämväl i fråga om de båda sistnämnda slagen av rationaliseringsåtgärder.
Enligt min mening bör lantbruksstyrelsen, utifrån gällande
författningsbestämmelser på området och efter erforderliga kontakter med
de övriga centrala och lokala organ som har till uppgift att verka för jordbrukets
rationalisering, uppdraga de huvudsakliga riktlinjerna för dispositionen
av de anvisade anslagsmedlen och därvid bland annat beakta de
synpunkter jag nyss anfört. Styrelsen bör liksom vederbörande kursanordnare
också uppmärksamma de möjligheter som kan föreligga att få till
stånd en samordning av kurser och kursplaner i enahanda eller angränsande
ämnen inom och framförallt mellan olika hushållningssällskaps områden.

Vad angår de föreslagna höjningarna av stipendierna till elever i kursverksamheten
kan jag på de av lantbruksstyrelsen angivna skälen tillstyrka,
att stipendierna för förlorad arbetstid till elever, som har försörjningsplikt
mot familj, höjes från högst 15 kronor om dagen till högst 17 kronor om
dagen. Däremot kan jag inte förorda bifall till förslagen om höjning av övriga
stipendiebelopp. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderlig
författningsändring.

Beträffande medelsanvisningen för nästa budgetår torde beloppet till
kursverksamheten med hänsyn till ökade traktamentskostnader och den av
mig föreslagna höjningen av stipendierna för förlorad arbetstid böra höjas
med sammanlagt 40 000 kronor till 1 558 000 kronor. Enligt min mening synes
inte föreligga anledning att för nästa budgetår frångå det av 1959 års
riksdag godtagna villkoret för att anslaget skall få överskridas.

I fråga om beloppen till studieresor samt till framställning av undervisningsfilm
och bildserier är jag inte beredd föreslå någon uppräkning. För
dessa ändamål bör beräknas oförändrade belopp av 32 000 respektive 50 000
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit behöver förevarande anslag för
nästa budgetår uppföras med sammanlagt 1 G40 000 kronor.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissyttrande den 16 februari 1960 anfört
i huvudsak följande.

Till en början vill lantbruksstyrelsen erinra om att behov av samarbete
enligt vad motionärerna antytt föreligger även ur andra synpunkter än de
av motionärerna anförda. De frågor som sammanhänger med det av motionärerna
framlagda förslaget om inrättande av ett jordbrukets undervisningsutskott
inom varje hushållningssällskapsområde är för närvarande
föremål för överväganden inom såväl 1955 års lantbruksundervisningskommitté
som inom jordbruksupplysningskominittén.

Vidare har i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten
Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering in. in. föreslagits att lantbruksstyrelsen
bör, utifrån gällande författningsbestämmelser på området
och efter erforderliga kontakter med berörda centrala och lokala organ,
som har till uppgift att verka för jordbrukets rationalisering, uppdraga rikt -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1060

linjer för de anvisade medlens användning. Om detta förslag vinner riksdagens
beaktande avser lantbruksstyrelsen att vidtaga åtgärder i syfte att
från ingången av nästa budgetår få till stånd ett samarbetsorgan i stort
sett motsvarande vad motionärerna föreslagit.

Med anledning härav anser lantbruksstyrelsen att några ytterligare åtgärder
för närvarande icke bör vidtagas.

Hushållningssällskapens förbund har den 13 februari 1960 uttalat följande
i ärendet.

Även enligt förbundsstyrelsen har ett ökat behov av samarbete och samordning
inom den på jordbrukets och skogsbrukets områden förekommande
yrkesutbildningen efter hand framkommit. Detta främst för åstadkommande
av ett mera effektivt utnyttjande av de resurser, som disponeras av
de i verksamheten engagerade regionala organen och anstalterna. Detta gäller
icke minst på det personella området.

Enligt vad förbundsstyrelsen har sig bekant äro emellertid härmed sammanhörande
frågor för närvarande föremål för prövning inom såväl 1955
ars lantbruksundervisningskommitté som inom jordbruksupplysningskommittén.
Vidare må nämnas, att i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
har under punkten »Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
in. in.» föreslagits, att lantbruksstyrelsen bör, utifrån gällande författningsbestämmelser
på området och efter erforderliga kontakter med övriga
centrala och lokala organ, som har till uppgift att verka för jordbrukets
rationalisering, uppdraga de huvudsakliga riktlinjerna för de anvisade
anslagsmedlen. Även i fråga om denna kursverksamhet är således samordnande
bestämmelser att förvänta.

Det i motionerna berörda spörsmålet har således redan uppmärksammats
och ytterligare åtgärder i detta syfte torde knappast vara erforderliga.

I ett remissyttrande den 17 februari 1960 har överstyrelsen för yrkesutbildning
uttalat följande.

Motionärerna framhåller, att länsskolnämnderna har uppenbar anledning
att så långt ske kan söka samarbete med skilda institutioner, som redan är
verksamma på yrkesutbildningens område. Genom ett sådant samarbete kan
befintliga yrkesundervisningsanstalter nyttiggöras för såväl den förberedande
yrkesutbildningen som för den egentliga yrkesutbildningen. Onödiga investeringar
kan undvikas och befintliga lärarkrafter effektivare utnyttjas.
För att eu sådan regional samordning skall kunna förverkligas anser motionärerna
det nödvändigt, att länsskolnämnderna har möjlighet att träda i
kontakt med regionalt verksamma organ, vilka inom länsskolnämndsområdet
företräder yrkesundervisningens skilda grenar. Sådana organ, säger motionärerna,
finns i viss omfattning men saknas i de flesta sammanhang. Jordbruket
som yrkesundervisningsområde saknar ett för denna yrkesundervisningsgren
samordnande, regionalt verksamt organ, framhåller motionärerna.
De föreslår därför tillskapandet av ett jordbrukets undervisningsulskott
inom varje liushållningssällskapsområde. Förslagsvis tänker sig motionärerna
att i detta skulle finnas representerade hushållningssällskap och lantbruksundervisningsanstalter,
vardera med två representanter, och vidare
lantbruksnämnd, skogsvårdsstyrelse och landsting med vardera eu representant.

Överstyrelsen är icke övertygad om att den av motionärerna ifrågasatta
utvägen är den lämpligaste, när det gäller att åstadkomma erforderlig samverkan.
Jordbrukets yrkesutbildning kan icke ses isolerad från vrkesutbild -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

ningen för andra yrkesområden. Frågan måste därför ställas, om icke planeringen
för utbildningen inom jordbrukets område bör föras in direkt under
länsskolnämnderna liksom fallet är med väsentliga delar av yrkesutbildningen
inom andra områden. Överstyrelsen erinrar om att frågan om jordbrukets
yrkesutbildning för närvarande utredes av 1955 års lantbruksundervisningskommitté
och att frågan om den centrala ledningen för all yrkesutbildning
i vårt land för närvarande utredes av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning. Det torde vara
lämpligt att avvakta de förslag som nämnda sakkunnigkommittéer kan komina
att framlägga.

Jordbruksupplysningskommittén har i yttrande den 20 februari 1960 anfört
följande.

Jordbruksupplysningskommittén får med anledning härav framhålla att
den i princip delar de synpunkter, som i motionen framföres. Kommittén,
som beaktat behovet av samarbete på länsplanet och ingående studerat frågan
om samordning av rådgivnings- och kursverksamheten på jordbrukets
område och därmed sammanhängande behov av planering etc., kommer att
framlägga förslag syftande till att inom varje hushållningssällskap inrättas
ett särskilt organ för dessa uppgifter med i stort sett den sammansättning
motionärerna antytt. Därest ett sådant samarbelsorgan inrättas synes det
av motionärerna påtalade behovet av ett organ för jordbruksutbildningen
inom varje hushållningssällskaps område bli tillgodosett.

Utskottet. De förslag departementschefen framfört i sitt anförande under
denna punkt finner utskottet ändamålsenligt utformade med hänsyn till de
nya riktlinjer för jordbrukets rationalisering som 1959 års riksdag fastställt.
Behovet av en samordning av den kursverksamhet som bedrives av hushållningssällskap
och av andra med jordbruksnäringens rationalisering verksamma
organ är enligt utskottets mening uppenbart. Likaså synes det vara
önskvärt, att i vissa fall en samordning sker även av kursverksamheten inom
varandra angränsande län. För att åstadkomma en effektivare ordning i berörda
avseenden bör lantbruksstyrelsen vidtaga därför erforderliga åtgärder.
Självfallet bör styrelsen därvid beakta det nära sambandet mellan driftsrationalisering
samt yttre och inre rationalisering.

Med hänvisning till det nyss sagda ävensom till vad i remissyttrandena
över motionerna 1: 318 och II: 588 anförts avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkanden om hemställan till Kungl. Maj:t i syfte att åstadkomma
särskilda undervisningsutskott inom varje hushållningssällskaps område.

Enär utskottet tillstyrker, att under denna anslagsrubrik för nästa budgetår
skall anvisas ett förslagsanslag av 1 640 000 kronor och alltså ej heller
liar något att erinra mot de förslag till stipendiehöjningar som framlagts
nnder punkten hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
in. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 640 000 kronor;

2) att motionerna I: 318 och II: 588 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 9

6:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Under punkten 17 (s. 31—32) har Kungl. Maj:t föreslagit dels en oförändrad
medelsanvisning av 1 210 000 kronor, dels en oförändrad bidragsram å
300 000 kr.

Lantbrnksstijrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget för
nästa år måtte uppföras med 1 295 000 kr. och att bidragsramen måtte
fastställas till samma belopp som för innevarande budgetår eller 300 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»En jämförelse mellan nettoutgifterna under anslaget de senaste åren och
anslagsanvisningarna för samma år leder enligt min mening till slutsatsen
att medelsbehovet under budgetåret 1960/61 skall kunna täckas inom en
anslagsram av enahanda storlek som den för innevarande budgetår. Som
lantbruksstyrelsen föreslagit bör det totalbelopp, vartill utfästelser om bidrag
till återbetalning av lån på av 1958 års A-riksdag fastställda grunder
högst får lämnas, för nästa budgetår vara oförändrat 300 000 kronor.

Med hänsyn till att behov härutinnan framträtt allt klarare synes möjlighet
böra öppnas för erhållande av lån från maskinlånefonden jämväl till
sådana större bevattningsanläggningar (pumpar, ledningar m. in.), som av
enskild maskinhållare eller sammanslutning inköpes för att utnyttjas gemensamt
av ett flertal jordbrukare. Likaså bör bidrag inom den förut angivna
ramen hädanefter kunna utgå till återbetalning av lån för ändamålet.
Därför bör enligt min mening sagda slag av bevattningsanläggningar inrymmas
i begreppet dyrbarare specialmaskiner sådant detta i överensstämmelse
med riksdagsbeslut år 1958 (prop. 1, p. 21; JoU 1, p. 14; rskr. 9) och
genom kungörelseändring samma år utformats i 17 § kungörelsen den 26
juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond m. m.
Stöd till anskaffande av ifrågavarande anläggningar bör kunna utgå jämlikt
de i nämnda kungörelse intagna låne- och bidragsbestämmelserna.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningen
och biträder därjämte vad i övrigt föreslagits under denna punkt.
Således hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1960/61 må beviljas
statsbidrag från anslaget till bidrag till återbetalning av lån
ur jordbrukets maskinlånefond å tillhopa 300 000 kronor

b) till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 210 000 kronor.

7:o) Statens avdikningsanslag. Kungl. Maj :t bar under punkten 18 (s. 33)
föreslagit, att anslaget för nästa budgetår skall uppföras med 1 500 000 kr.
Motivet för anslagsäskandet är att beloppet i fråga erfordras för infriande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

av före den 1 juli 1959 med stöd av då gällande bestämmelser gjorda utfästelser
till torrläggningsföretag.

I samband härmed har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalvdande motioner, nämligen I: 319 av herr Jonasson
m. fl. och II: 402 av iierr Johnsson i Skoglösa in. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de annuiteter, som under
ivå år erlägges för redan beviljade lån från den år 1959 indragna avdikningslånefonden,
får av Kungl. Maj :t utnyttjas för lämnande av lånemedel
till företag, där det finnes anledning förmoda, att säkerhet ej i tillfredsställande
utsträckning kan erhållas för erforderliga lånegarantier enligt de gällande
bestämmelserna i rationaliseringskungörelsen.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
hänvisar utskottet till motionen II: 402.

Över motionerna har remissyttranden avgivits av lantbruksstyrelsen,
riksräkenskapsverket och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen bar i yttrande den 16 februari 1960 anfört i huvudsak
följande.

Finansieringen av sådana företag på jordbrukets område, som skall utföras
av ett stort antal intressenter, möter speciella problem. Även om man
på många områden i större eller mindre utsträckning reglerat intressenternas
skyldigheter gentemot företaget — vägsamfällighet, skifteslaget eller
dikningsföretaget — genom i lag givna föreskrifter om deltagningsskyldighet,
uttaxeringsrätt, organisation m. in., så uppstår vid sidan därav mångahanda
svårigheter. Vid större företag, där avsevärda kapitalinvesteringar tarvas
och där de särskilda intressenternas ekonomiska resurser och förmåga
att bidraga till kostnaderna är av skiftande storlek, föreligger ofta behov av
att — vid sidan av statsbidrag och uttaxering på delägarna — (täcka en
större eller mindre del av anläggningskostnaderna genom upptagande av
lån. Vad här sagts gäller icke minst de större dikningsföretagen, där finansieringen
regelmässigt torde ske lånevägen. Möjligheterna för ett sådant
företag att erhålla lån eller lånegaranti stöter emellertid på bl. a. följande
svårigheter. Företaget som sådant har icke någon säkerhet att bjuda för
den ifrågasatta krediten. Att skaffa individuella säkerheter för lånet i form
av inteckningar i de särskilda intressenternas fastigheter är visserligen -ehuru omständligt och administrativt betungande — teoretiskt möjligt men
stöter på praktiska svårigheter, som kan vara oöverstigliga. Så blir bl. a.
fallet för den, som redan utnyttjat sin fastiglietskredit upp till det belåningsvärde,
som vederbörande garanti och kreditgivare godtager. Det blir
med andra ord de ekonomiskt svaga, de av krediter mest beroende intressenterna,
som ställes utan lånemöjligheter. Fn eller ett fåtal delägare med
svag ekonomi kan sålunda utgöra hinder för ett gynnsamt företag''att komma
till utförande. En betydelsefull förutsättning'' för att möjliggöra utförandet
av ett större torrläggningsföretag är också att erforderliga medel står
till förfogande för samtliga intressenters andelar vid en och samma tidpunkt.
Detta kan inte alltid ske vid ett system med individuella garantilån.

Det är visserligen tänkbart att ordna kapitalanskaffningen genom att
föreskriva en sådan sammanslutningsform, att delägarna blir solidariskt
ansvariga för företagets förbindelser. När det gäller dikningssamfälligheter
måste emellertid vattenlagens bestämmelser rörande delägarnas deltagningsskvldighet
beaktas. Enligt vattenlagen är en fastighetsägare, som mot sin

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 ur 1960

vilja tvingats in i ett företag, icke skyldig att deltaga i kostnaderna för företaget
till högre belopp än som motsvarar den båtnad, som lians mark får av
företaget. Det är under sådana förhållanden icke möjligt alt utan ändringar
i vattenlagen —- ändringar som torde bli omfattande och genomgripande —
i rationaliseringskungörelsen eller annorstädes införa ett system, enligt vilket
intressent i ett dikningsföretag skulle vara skyldig att övertaga betalningsansvar
för medintressent, som icke kan göra rätt för sig.

Avdikningslåneformen var ett värdefullt instrument vid lösandet av lånefrågan
vid större dikningsföretag med många intressenter. Över huvud taget
torde annan låneform icke i praktiken ha tillämpats för större företag. Till
undvikande av missförstånd kan bär nämnas att någon invändning ej finns
mot att vederbörande låntagare i andra fält hänvisas till garantilåneformen.

Då avdikningslånefonden avskaffades 1959, uppstod den situationen, att
någon praktiskt användbar form för långivning till de större dikningsföretagen
icke längre stod till buds. Denna brist innebär, att vissa företag,
som igångsatts redan före den 1 juli 1959 eller efter långvariga förberedelser
och utredningar då stod i begrepp att starta, kommit i ett prekärt
läge.

Av dessa skäl intog lantbruksstyrelsen vid frågans behandling inom jordbruksanslagsutredningen
den ståndpunkten, att avdikningslåneformen borde
bibehållas i avvaktan på att en lösning av kreditfrågan för större dikningsföretag
kunde påvisas, där kraven på tillfredsställande säkerhet för
det allmänna och enkel administrativ handläggning bleve skäligen tillgodosedda.

Vid behandlingen av proposition 148 vid 1959 års riksdag, vari bl. a. föreslogs,
att avdikningslån icke skulle beviljas efter den 1 juli s. å., förordade
jordbruksutskottet Kungl. Maj ris förslag. Utskottet, som därvid synes ha
räknat med alt som säkerhet för av lantbruksnämnderna lämnade lånegarantier
till dikningsföretag skulle uttagas inteckningar i vederbörliga fastigheter,
uttalade därvid följande:

»För att minska de praktiska svårigheterna vid ordnandet av erforderliga
säkerheter är det enligt utskottets mening önskvärt, att Kungl. Maj:t snarast
möjligt ville framlägga förslag i dylikt syfte. Ej blott det av 1956 års
fondutredning väckta förslaget att medge uttaxeringsrätt för sammanslutning
mellan delägare i ett torrläggningsföretag, vilket förslag nu överväges
inom jordbruksdepartementet, utan även övriga möjligheter torde härvidlag
böra prövas.»

Lantbruksstyrelsen bar, såsom styrelsen i skrivelse till statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet den 9 januari 1960 anmält, för sin del
vidtagit åtgärder för viss utredning i nyssnämnda spörsmål. Denna utredning
torde vad avser sammanslutningar, som bildas genom frivilliga föreningar,
bli beroende av vissa inom lagberedningen pågående överväganden.
Vad beträffar dikningssamfälliglieter synes nu ifrågavarande spörsmål föra
till icke oväsentliga ändringar i vattenlagen. Styrelsen avser emellertid att
till övervägande redovisa en möjlighet att ordna en provisorisk lösning.
Ställningstagandet härutinnan beror på i vilken omfattning staten är beredd
att taga de risker, som följer av att kraven på säkerhet för statligt
garantiåtagande sänks.

Under åberopande av det anförda föreslår styrelsen alt — i avvaktan på
resultatet av pågående utredningar — motionärernas syften tillgodoses
på så sätt alt möjlighet öppnas att i särskilt angelägna fall lämna avdikningslån
till dikningsföretag med ett betydande antal intressenter.

Förslaget förutsätter dels att den befintliga avdikningslånefonden ånyo
ställes till förfogande, dels alt den ram, inom vilken lån ur de till avdik -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i9G0

ningslånefonden inflytande amorteringarna på nu utelöpande lån må av lantbruksstyrelsen
beviljas, bestämmes, förslagsvis till 2 000 000 kronor, dels oek
att ny författning införes som ersättning för den avskaffade avdikningslånekungörelsen.

Med hänsyn till vad ovan anförts rörande syftet med den ifrågasatta långivningen
och till de vid 1959 års riksdag fattade besluten rörande jordbrukets
rationalisering, bör nämligen de tidigare gällande villkoren för lån ur
avdikningslånefonden omarbetas.

Sålunda bör samma bedömningsgrunder i fråga om ett företags räntabilitet
och lönsamhet m. in., som enligt rationaliseringskungörelsen gäller för
statligt stöd till inre rationaliseringsåtgärder, givetvis även tillämpas på de
torrläggningsföretag, som anses skola erhålla lån ur avdikningslånefonden.
Härjämte bör — såsom ovan berörts — lån ur fonden förbehållas företag
med ett betydande antal delägare. Bestämmelserna bör vidare ändras därhän
att som lägsta lånebelopp för fastighet i regel 2 500 kronor fastställes, att den
för avdikningslån gällande räntan anpassas till en genomsnittlig marknadsränta,
vilket lämpligen torde kunna ske genom att räntan sättes lika med
statens normalränta eller anges i bestämt förhållande till denna, att amorteringstiden
göres kortare för mindre lån än för större och i intet fall medgives
överstiga exempelvis 20 år.

Riksräkenskapsverket har i ett den 9 februari 1960 dagtecknat yttrande
uttalat sig sålunda.

I anledning av remissen vill riksräkenskapsverket till en början erinra
om att riksräkenskapsverket i sitt utlåtande över jordbruksanslagsutredningens
betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande statligt
stöd till jordbrukets inre rationalisering förklarade sig i likhet med lantbruksstyrelsen
dela den av utredningens majoritet uttalade uppfattningen,
att den då gällande formen för kreditgivning till torrläggningsföretag genom
lån från statens avdikningslånefond borde bibehållas. På Kungl. Maj:ts
förslag beslöt emellertid 1959 års riksdag, alt avdikningslånefonden skulle
avvecklas och att behovet av lån för ändamålet i stället skulle tillgodoses
med lån mot statlig garanti, beviljad enligt bestämmelserna i rationaliseringskungörelsen.
I anslutning härtill har Kungl. Maj :t genom heslut den
28 maj 1959 föreskrivit, att statens avdikningslånefond skall avvecklas per
den 30 juni 1959 samt att nämnda dag å fonden förefintlig odisponerad
behållning ävensom framdeles inflytande amorteringar å från fonden utlämnade
lån skola inlevereras till riksgäldskontorcl.

I föreliggande motioner hemställes, att riksdagen måtte besluta, att de
annuiteter, som under två år erläggas för redan beviljade lån från avdikningslånefonden,
få av Kungl. Maj.t utnyttjas för lämnande av lån till företag,
där det finnes anledning förmoda, att säkerhet icke i tillfredsställande
utsträckning kan erhållas för erforderliga lånegarantier enligt bestämmelserna
i rationaliseringskungörelsen.

Därest det skulle befinnas önskvärt att såsom i motionerna föreslås under
en övergångstid bereda Kungl. Maj :l möjlighet att bevilja lån till vissa
torrläggningsföretag enligt de för avdikningslånefonden gällande bestämmelserna,
bör denna utlåning enligt riksräkenskapsverkets mening ske från
avdikningslånefonden. Ändring får då göras i det tidigare av 1959 års riksdag
fattade beslutet om avveckling av avdikningslånefonden, innebärande
att viss del av de till fonden inflytande amorteringarna icke skola inlevereras
till riksgäldskonloret utan reserveras å fonden för ny utlåning enligt
beslut av Kungl. Maj:t.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

Statskontoret har anfört följande i sitt remissyttrande den 19 februari
1960.

De i förevarande motioner framförda synpunkterna oeli motiven för fortsatt
utlåning av lånefondsmedel för finansiering av dikningsföretag ha,
såvitt statskontoret kan finna, varit föremål för övervägande redan vid behandlingen
vid 1959 års riksdag av spörsmålet om avveckling av avdikningslånefonden
och övergång i fråga om statens stödåtgärder på förevarande
område till ett system med kreditgarantier. Motionärernas hemställan
torde f. ö. icke kunna vinna tillmötesgående på annat sätt än genom ett
upphävande av 1959 års riksdags förenämnda beslut. I detta sammanhang
må erinras, att lantbruksstyrelsen i juni 1959 hemställde, att lånefondsmedel
— t. ex. per den 30 juni 1959 odisponerad behållning å avdikningslånefonden
jämte till fonden inflytande amorteringar under budgetåret
1959/60 — skulle få disponeras för utlåning även efter den 1 juli 1959. 1
utlåtande häröver den 29 juni 1959 framhöll statskontoret, att ett bifall till
framställningen icke stode i överensstämmelse med riksdagens beslut om
avveckling, samt föreslog, att hemställan icke skulle föranleda till någon
Kungl. Maj :ts åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret förorda, att
motionerna måtte lämnas utan bifall.

Utskottet. Vad först angår anvisningen till infriande nästa budgetår av
före den 1 juli 1959 gjorda utfästelser om bidrag till torrläggningsföretag
tillstyrker utskottet att under denna rubrik i riksstaten för sagda år uppföres
ett belopp av 1 500 000 kronor.

Motionärernas yrkande i motionerna 1:319 och 11:402 har ej givit utskottet
anledning att föreslå riksdagen att frångå de principer för det fortsatta
stödet åt torrläggningsverksamheten som bestämdes genom riksdagsbeslut
år 1959. Utskottet vill i sammanhanget omnämna, att till utskottet
meddelats, att den av lantbruksstyrelsen påbörjade utredningen rörande lånegaranti
in. in. till sammanslutningar för utförande av förbättringsåtgärder,
gemensamma för ett flertal jordägare, numera fortskridit så långt att
styrelsen inom kort kan redovisa för Kungl. Maj:t ett förslag avseende dikningssamfälligheter.
Förslaget uppges i huvudsak innebära att statlig lånegaranti
till sammanslutning av berört slag skulle kunna beviljas till företaget
gemensamt och med begränsade krav på säkerhet. Från lantbruksstyrelsens
sida hävdas nu att härigenom en provisorisk lösning av de mest aktuella
spörsmålen på området synes ligga inom räckhåll. Utskottet utgår
från att Kungl. Maj:t kommer att framlägga proposition för riksdagen i anledning
av lantbruksstyrelsens förenämnda förslag snarast möjligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning,
till Statens avdikningsanstag för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor;

2) att riksdagen må avslå motionerna I: 319 och II: 402.

8:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under punkten 19 (s. 33
37) bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att under

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

nästa budgetår statlig kreditgaranti för lån avseende nyanläggnings- och
upprustningsåtgärder berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett
belopp av 5 000 000 kr., dels ock till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Av det för innevarande budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisade
reservationsanslaget å 11 000 000 kr. avses 4 000 000 kr. för nyanläggning:
av elektriska distributionsnät m. m. och 7 000 000 kr. för upprustning av dylika
nät. Anslaget disponeras dels av statskontoret för bestridande intill
150 000 kr. av erforderliga kostnader för elektrifieringsberedningen, intill
30 000 kr. av kostnaderna för av beredningen ledd upplysningsverksamhet
angående elupprustning och därmed sammanhängande frågor samt intill
300 000 kr. av kostnaderna för anlitande vid länsstyrelserna av tillfällig expertis
i elkraftfrågor, dels av länsstyrelserna för utbetalning av beviljade nyanläggnings-
och upprustningsbidrag. Bestämmelser rörande ifrågavarande
bidrag finnes meddelade i kungörelsen 1959:369 om statligt stöd åt landsbygdens
elförsörjning.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) I: 138 av herr Olsson, Ernst, och herr Svanström, likalydande med
II: 170 av herrar Gustavsson i Alvesta och Eriksson i Bäckmora, i vilka
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att rätt att bekomma statligt
stöd för elektrifiering av fastigheter på landsbygden må fastställas efter
de grunder, som gällde före den 1 juli 1959, samt i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om vidtagande av erforderliga författningsändringar; ävensom

b) I: 473 av herr Eskilsson m. fl., likalydande med II: 603 av herr Svensson
i Krokstorp m. fl. i vilka motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om sådan ändring av bestämmelserna om statligt
stöd åt landsbygdens elförsörjning, att dessa beträffande nyanläggningsbidrag
i huvudsak måtte erhålla samma innebörd som före den 1 juli 1959
samt att författningstexten utformas i enlighet härmed.

Beträffande innehållet i nämnda motioner får utskottet hänvisa till motionerna
II: 170 och I: 473.

Elektrifieringsberedningen har i sin anslagsframställning hemställt, att
anslaget för nästa budgetår uppföres med 11 000 000 kr. enligt följande fördelning.

1. nyanläggning av elektriska distributionsnät m. m. .. 4 000 000

2. upprustning av elektriska distributionsnät......... 7 000 000

11 000 000

3. Vidare hemställer beredningen, att under budgetåret 1960/61 statlig
kreditgaranti för lån avseende nyanläggnings- och upprustningsåtgärder berörande
landsbygdens elnät får beviljas med oförändrat 5 000 000 kr.

Beredningen har sedermera hemställt att medel som ur förevarande anslag
ställes till förfogande för administration, anlitande av expertis, upp -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

lysningsverksamhet eller annat särskilt ändamål under visst budgetår men
ej åtgår under detsamma, därefter må utnyttjas för bidragsgivning i likhet
med befrämjandeanslaget i övrigt.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i anslagsframställningen
samt för däröver avgivet yttrande av statskontoret —
anfört följande.

»Vad först angår medelsanvisningen för nästa budgetår avseende bidrag
till nyanläggning av elektriska distributionsnät m. m. torde denna — vilket
även framgår av statskontorets remissyttrande i ämnet — kunna nedbringas
avsevärt. Den kategori ännu oelektrifierade byggnader, vari elinstallationer
bör ske med stöd av statsbidrag från berörda anslagspost, minskar successivt.
För min del kan jag tillstyrka att nyssnämnda medelsanvisning bestämmes
till 2 500 000 kronor mot för innevarande budgetår 4 000 000 kronor.

Vid ställningstagandet till frågan om medelsbehovet under anslagsposten
till upprustning av elektriska distributionsnät bör uppmärksammas att en
reservationsmedelsbehållning av betydande storlek beräknas föreligga under
anslaget vid ingången av budgetåret 1960/61. Enligt nyligen från elektrifieringsberedningen
inhämtade uppgifter får sagda behållning per den 30
juni 1960 antagas komma att uppgå till ett väsentligen obundet belopp av
cirka 18 000 000 kronor. Medelsförbrukningen vid utbetalning av upprustningsbidrag
nästkommande budgetår kommer förvisso — även om såsom
jag bestämt förutsätter, bidragsverksamheten för upprustningsåtgärder
kommer att avsevärt intensifieras — inte att sammanlagt nå upp till sistnämnda
tal. Vid sådant förhållande behöver driftbudgeten för budgetåret
1960/61 inte belastas med anvisning av ytterligare medel för ifrågavarande
ändamål.

Av de under anslaget tillgängliga medlen bör liksom för nu löpande budgetår
få utnyttjas högst 150 000 kronor till täckande av erforderliga kostnader
för elektrifieringsberedningen, högst 300 000 kronor för anlitande vid
länsstyrelserna av tillfällig expertis i elkraftfrågor samt högst 30 000 kronor
för bestridande av kostnaderna för av beredningen ledd upplysningsverksamhet
angående elupprustning och därmed sammanhängande frågor.

Ramen för statliga kreditgarantier för lån till finansiering av nyanläggnings-
och upprustningsåtgärder berörande landsbygdens elnät bör även
för nästa budgetår fastställas till 5 000 000 kronor. Den del av nuvarande
garantiram som inte disponerats före utgången av innevarande budgetår bör
ej få tagas i anspråk under det påföljande.»

Utskottet. Vad angår de i anslutning till punkten väckta motionerna föreslås
däri, att åtgärder skall vidtagas för att statsbidragstilldelningen vid
nyelektrifiering skall kunna prövas enligt de bestämmelser som gällde före
den 1 juli 1959, då nu gällande kungörelse, nr 1959: 369, trädde i kraft. Motionärerna
anser att nuvarande bidragsbestäinmelser är så utformade att
de verkar hindrande på restelektrifieringens genomförande. Till stöd för sin

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

åsikt åberopar motionärerna bl. a. sex av elektrifieringsberedningen meddelade
avslagsbeslut beträffande bidragsansökningar. Utskottet har i anledning
härav inhämtat, att ifrågavarande beslut av elektrifieringsberedningen har
överklagats och är föremål för prövning av Kungl. Maj:t. Något av Kungl.
Maj :t meddelat beslut i dessa bidragsärenden finns alltså ännu icke liksom
ej heller i något annat ärende rörande tillämpningen av gällande författning.
Under sådana förhållanden anser utskottet att någon författningsändring
ej bör för närvarande övervägas.

Huvudregeln i ifrågavarande bidragsbestämmelser återfinns i 2 § förenämnda
kungörelse. Innehållet i andra stycket sagda paragraf kan i korthet
uttryckas så, att ett distributionsföretag som utför nyelektrifiering må erhålla
statsbidrag om företaget uppenbarligen behöver bidraget och om förelaget
ej på annat sätt kan anskaffa de erforderliga medlen. Oberoende av
hur behovsprövningen utfaller kan jämlikt kungörelsens 4 § bidragsgivning
komma i fråga, såframt särskilda skäl förefinnes. Vid bedömningen
av huruvida dylika särskilda skäl skall anses föreligga torde det som regel
vara nödvändigt att företaga behovsprövning beträffande de i vederbörande
.ärende berörda fastighetsägarnas ekonomiska förhållanden. I samband med
prövningen av förutsättningarna för bidragstilldelning måste givetvis även
beaktas huruvida elföretagets distributionsskyldighet omfattar elektrifieringen
i fråga. Utredningen i ett bidragsärende bör sålunda — utöver den
kompletterande undersökning som länsstyrelsen enligt riksdagens tidigare
uttalanden har att företaga beträffande bl. a. distributionsföretagets respektive
fastighetsägarens ekonomi — lämna besked jämväl om huruvida distributionsplikt
föreligger för elföretaget beträffande den fastighet, varom fråga
är.

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet bifall
till motionerna, vilkas innehåll avser tillämpningen av bidragsbestämmelserna.

Den av Kungl. Maj :t framlagda beräkningen av behovet av anslagsmedel
för nyanläggningsbidrag och för bidrag till upprustningsåtgärder föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet har ej heller något att invända
mot förslaget att kreditgarantiramen fastställes till oförändrat belopp av
5 000 000 kronor. Vad Kungl. Maj :t anfört om att i likhet med vad som
gäller för löpande budgetår vissa belopp av anslagsmedel skall få användas
för elektrifieringsberedningens verksamhet, för länsstyrelsernas expertis och
för av beredningen ledd upplysningsverksamhet kan utskottet ävenledes
ansluta sig till.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1960/61 statlig kreditgaranti
för lån avseende nyanläggnings- och upprustningsåtgärder
berörande landsbygdens elnät må beviljas intill ett
belopp av 5 000 000 kronor

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 17

b) till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor

B. att motionerna 1:138 och 11:170 samt 1:473 och II:
603 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

9:o) Befrämjande av husdjursaveln. Under punkten 21 (s. 38—43) har
Kungl. Maj :t gjort framställning dels om medgivande att under budgetåret
1960/61 statlig kreditgaranti för lån avseende vissa under punkten berörda
åtgärder till hästavelns främjande får beviljas intill ett belopp av 1 100 000
kronor, dels om medgivande att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln
befintlig reservation ett belopp av 300 000 kronor under sagda budgetår får
tagas i anspråk till statsbidrag för anordnande av ridhusanläggningar, dels
att under förevarande anslagsrubrik måtte för nästa budgetår anvisas ett
reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

Utskottet har i samband härmed behandlat följande inom riksdagen väckta,
till utskottet remitterade motioner, nämligen

a) I: 225 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl. och II: 278 av herr Sköld m. fl., likalydande,
i vilka motioner hemställts att riksdagen vid behandlingen av
förevarande punkt måtte dels i enlighet med de grunder som angivits i motionerna
bestämma att ur bidragsramen för stöd åt varmblodsaveln under
budgetåret 1960/61 skall till halvblodsaveln och den amatörmässiga ridsporten
utgå 560 000 kr., dels, därest inom anslaget till stöd åt husdjursaveln
även kommer att inrymmas bidrag åt trav- och galoppsportens organisation,
fastställa nyssnämnda anslag till det förhöjda belopp som därav
föranledes, dock högst till 1 900 000 kr.

b) 1:226 av herr Pettersson, Harald, in. fl. likalydande med 11:279 av
herrar Brandt i Sätila och Gustafsson i Kårby, i vilka motioner hemställts att
riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande punkt måtte under anslagsrubriken
för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1 883 500 kronor,
varav 508 500 kronor måtte få disponeras för kontrollföreningsverksamheten
enligt lantbruksstyreisens förslag samt

c) II: 608 av herrar Wedén och Gustafsson i Skellefteå, vari hemställts
att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts hemställan om att ett belopp av
300 000 kronor måtte under budgetåret 1960/61 få tagas i anspråk till statsbidrag
för anordnande av ridhusanläggningar, vidare att riksdagen måtte
medgiva statlig kreditgaranti för nyssnämnda slag av anläggningar och därför
uppräkna den i propositionen föreslagna kreditgarantiramen till 1 400 000
kronor samt att medgiva att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln befintlig
reservation 300 000 kronor måtte nästa budgetår få tagas i anspråk till
statsbidrag till varmblodsaveln ävensom slutligen att till Befrämjande av
husdjursaveln för nästkommande budgetår anvisa ett reservationsanslag av
1 300 000 kronor, innebärande en besparing av 500 000 kronor.

2 Biliang till riksdagens protokoll 1060. 10 samt. Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskanden berörande förevarande
punkt samt för förslag i ämnet avgivna av 1958 års besparingsutredning
ävensom för de i anledning av nämnda utredning avlämnade remissyttrandena
bär departementschefen anfört följande.

»Vid senaste budgetårsskiftet genomfördes en viss omläggning av det statliga
stödet åt hästaveln. Omläggningen grundades på beslut av 1959 års riksdag
(prop. 45; JoU 13 och 23; rskr. 156). Detta beslut innefattade inte blott
regler för ändringen av det statliga hästavelsstödets konstruktion utan även
ett uttalande om att ett fortsatt sådant stöd av ungefär oförändrad omfattning
alltjämt var väl motiverat. Det belopp som skulle stå till förfogande för
bidragsgivning till hästavelns främjande under budgetåret 1959/60 bestämdes
av riksdagen till 2 000 000 kronor, varav 500 000 kronor skulle bestridas
av under anslaget förefintlig reservation.

1958 års besparingsutredning har ansett att en inte oväsentlig reducering
bör vara möjlig i fråga om stödet till varmblodsaveln. På de allmänna grunder
som besparingsutredningen anfört anser jag mig, trots att frågan nyligen
behandlats av riksdagen, böra föreslå att den för varmblodsaveln avsedda
bidragsramen begränsas till ett belopp av 500 000 kronor mot för närvarande
750 000 kronor, medan ramen för kallblodsaveln bör bibehållas
oförändrad vid 1 250 000 kronor. Såsom ett ytterligare led i stödet åt varmblodsaveln
bör, därest riksdagen inte har något att invända däremot, utöver
nyss angivna belopp å 500 000 kronor högst 200 000 kronor av tillgängliga
reservationsmedel få tagas i anspråk för bestridande delvis av kostnaderna
för inköp till hingstdepån i Flyinge av en ny fullblodshingst såsom ersättare
för en där nu befintlig, äldre sådan.

Med hänsyn till att den obundna delen av reservationen under anslagsposten
Stöd åt hästaveln kan antagas uppgå till omkring 550 000 kronor per
den 30 juni 1960, sedan 200 000 kronor disponerats för nyss angivna hingstköp,
behöver den till posten hänförliga medelsanvisningen för nästa budgetår
endast vara 1 200 000 kronor.

Bland besparingsutredningens förslag ingår också ett uttalande om att
bidragsgivningen till anordnande av ridhusanläggningar — för innevarande
budgetår å sammanlagt 400 000 kronor — bör upphöra och att ett eventuellt
fortsatt statsstöd för ändamålet bör ha formen av kreditgaranti. 1959 års
riksdagsbeslut i ämnet innebar att någon anslagsanvisning till berörda ändamål
inte skulle ske så länge i reservationsmedelsbehållningen under posten
Stöd åt hästaveln ingår medel, som ursprungligen kommit från statens
lånefond för hästavelns befrämjande. Ur en fond med sådan benämning utbetalades
tidigare på vissa villkor ränte- och amorteringsfria ridhuslån. De
numera utgående ridhusbidragen behöver, om den årliga bidragssumman är
högst den nu medgivna, enligt föreliggande beräkningar inte föranleda någon
medelsanvisning å driftbudgeten på många år. Med anledning av bland
annat det nyss sagda liksom det förhållandet att statliga bidrag kan erhållas
för anordnande av andra slag av sportanläggningar finner jag att bidrags -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

formen tills A''idare bör bibehållas för statsstödet till ridhusanläggningar.
Jag vill emellertid föreslå att den totala bidragssumman till dylika anläggningar,
vilken nästa budgetår får utgå ur omförmälda reservationsmedel,
fastställes till allenast 300 000 kronor. De eventuella möjligheterna att, såsom
vissa remissorgan förordat, föranstalta så att den civila ridsporten mot
ersättning kan få disponera arméns övertaliga ridhus bör enligt min uppfattning
prövas från fall till fall.

Lantbruksslyrelsens förslag om en oförändrad ram å 1 100 000 kronor för
budgetåret 1960/61 i fråga om statliga kreditgarantier för lån på allmänna
marknaden till inköp av avelshästar samt ridhästar tillstyrker jag.

Anslagsposten Bidrag till kontrollföreningsverksamheten föreslår jag
sänkt till 425 000 kronor. Minskningen motiveras dels av en fortsatt nedgång
i antalet besättningar, varå beräkningen av anslagsbehovet skall göras, dels
av att åtgärder snarast möjligt bör vidtagas för att nedbringa administrations-
och kontrollkostnaderna. Bland annat bör antalet kreatur per kontrollassistent
kunna utökas i vissa fall.

Någon höjning av posten Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer
är jag ej beredd att tillstyrka.

Den sammanlagda medelsanvisningen under förevarande anslagsrubrik
bör i enlighet med det föregående uppgå till 1 800 000 kronor, det vill säga
ett 383 500 kronor lägre belopp än vad som anvisats för innevarande budgetår.
»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag i fråga om stödet till hästaveln innebär
i stort sett ett fullföljande och en tillämpning av de riktlinjer för det fortsatta
stödet i detta avseende som 1959 års riksdag fastställt. Emellertid har
i propositionen föreslagits en avvikelse från riksdagsuttalandet, att ett fortsatt
sådant stöd av ungefär oförändrad omfattning alltjämt var väl motiverat,
såtillvida att ramen för stöd till varmblodsaveln nedbringats från
750 000 kronor till 500 000 kronor. Enligt utskottets mening medför en så
stor nedskärning alltför besvärliga konsekvenser om den ej kan genomföras
efter en väl övervägd plan. I motionerna 1: 225 och II: 278 har på grundval
av utförliga motiv och beräkningar visats att stödet till halvblodsaveln
och den amatörmässiga ridsporten icke gärna kan undergå någon nämnvärd
försämring i sak. Men genom minskning av pålagor som dessa verksamhetsgrenar
för närvarande har att bära synes en nedsättning av anslaget bli
möjlig. Sålunda bör armén övertaga de fyraåriga remonterna redan kort
efter årsskiftet i stället för som nu i maj månad, varigenom behovet av medel
till uppfödnings- och bevaringspremier minskas med cirka 40 000 kronor.
Vidare är det rimligt att ridfrämjandet i fortsättningen ej skall behöva erlägga
särskilt bidrag å 30 000 kronor till upprätthållande av verksamheten
vid rid- och körskolan i Ströinsholin. Tilläggspriset för halvblodshingstar
som befinner sig i statens ägo bör fortsättningsvis belasta anslaget Statens
hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Samtliga här föreslagna förändringar,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

varigenom vissa kostnader överföres på andra anslag, kan enligt utskottets
mening genomföras inom ramen för dessa anslag.

Därest en omfördelning av kostnaderna för vissa åtgärder till fromma för
halvblodsaveln och amatörridsporten äger rum på sätt nyss förordats samt
därutöver sker en minskning av stödet med 20 000 kronor kommer medelsbehovet
för nu ifrågavarande ändamål att minska från för närvarande
645 000 kronor till 540 000 kronor. Någon ytterligare minskning finner utskottet
ej möjlig alt genomföra i fråga om halvblodsaveln och den amatörmässiga
ridsporten. Utskottet finner således en stödram av 540 000 kronor
erforderlig för dessa verksamhetsgrenar. Sistnämnda belopp, som hör upptagas
å en särskild delpost, bör fördelas av lantbruksslyrelsen väsentligen i
överensstämmelse med vad i förenämnda motionspar härutinnan anförts.
Utskottet vill vidare uttala önskemålet att för påföljande budgetår anslaget
till den amatörmässiga ridsporten upptages som en särskild punkt i IX huvudtiteln.

Inom den särskilda anslagsposten till Stöd åt varmblodsaveln inrymmes
för närvarande ett belopp å 113 000 kronor, utnyttjat för bidrag till skilda
grenar av den professionella trav- och galoppsporten. Sålunda har särskilda
anslagsmedel utlämnats till Svenska travsportens centralförbund, Svenska
galoppsportens centralförbund, Skånska fältrittklubben samt Jockeyklubben.
Utskottets uppfattning är att något särskilt stöd i framtiden ej bör utgå över
riksstaten till den professionella trav. och galoppsporten. Däremot bör genom
den pågående utredningen om totalisatorverksamhelen eller på annat
sätt prövas hur ekonomiskt bistånd till omförmälda organisationer skall
kunna lämnas direkt genom utnyttjande av totalisatormedel som ej inlevereras
till staten. Då dylika överväganden i ämnet icke kan antagas kunna
slutföras så snart att åtgärder i anledning därav kan vidtagas redan innevarande
kalenderår, finner utskottet det rimligt att 50 000 kronor såsom en
övergångsanordning ställs till förfogande för statsbidrag till ifrågavarande,
den professionella trav- och galoppsporten företrädande organisationer.

I likhet med Kungl. Maj :t föreslår utskottet, att ramen för stöd åt kallblodsaveln
bibehålies vid 1 250 000 kronor. Någon höjning av den totala
anslagsanvisningen för nästa budgetår till stöd åt hästaveln erfordras ej
trots den vidgning i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag av ramen avseende
varmblodsaveln som utskottet förordat i det föregående. Enligt vad utskottet
erfarit kan det nämligen numera beräknas att ytterligare reservationsmedel
kommer att finnas tillgängliga under anslaget, motsvarande nyss angivna
kostnadsökning.

Vad i propositionen uttalats angående dispositionen av förefintliga reservationsmedel
intill ett belopp av 200 000 kronor för bestridande delvis av inköp
av en ny fullblodshingst till hingstdepån i Flyinge föranleder ingen erinran
från utskottets sida. Ej heller har utskottet något att invända mot att
en bidragsram å 300 000 kronor fastställes för nästa budgetår för statsstöd
till anordnande av ridhusanläggningar. Någon övergång till kreditgarantisystem
vid sistnämnda stöd kan utskottet icke finna skäligt så länge statliga

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 21

bidrag över tionde huvudtiteln utgår till anordnande av andra slag av sportanläggningar.

Ivungl. Maj :ts förslag om en oförändrad ram å 1 100 000 kronor för budgetåret
1960/61 i fråga om statliga kreditgarantier för lån på allmänna
marknaden till inköp av avelshästar och ridhästar biträder utskottet.

Vad utskottet här uttalat innebär att utskottet avstyrker de yrkanden
som i berörda frågor framförts i motionen II: 608.

På de skäl departementschefen anfört i propositionen tillstyrker utskottet
att under anslagsposten Bidrag till kontrollföreningsverksamheten anvisas
425 000 kronor och avstyrker sålunda den höjning av sistnämnda anslagspost
som påyrkats i motionerna I: 226 och II: 279. Likaså i överensstämmelse
med Kungl. Maj :ts förslag bör posten till Bidrag till avelsföreningar
och liknande organisationer upptagas till oförändrat 175 000 kronor.

Med beaktande av förenämnda medelsberäkningar samt under anslaget förefintliga
reservationsmedel förordar utskottet att under denna punkt skall
upptagas ett reservationsanslag av sammanlagt 1 800 000 kronor eller samma
belopp som Kungl. Maj :t äskat.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt motionerna I: 225 och II: 278 ävensom med avslag
å motionerna I: 226 och II: 279 samt II: 608,

a) medgiva, att under budgetåret 1960/61 må beviljas
statlig kreditgaranti för lån avseende vissa i det föregående
berörda åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp
av 1 100 000 kronor

b) medgiva, att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln
befintlig reservation ett belopp av 300 000 kronor under
budgetåret 1960/61 må tagas i anspråk till statsbidrag för
anordnande av ridhusanläggningar

c) till Befrämjande av husdjursaveln för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor.

10:o) Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 22 (s. 43—44) innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en anslagsanvisning av
492 100 kr. Förslaget innebär en anslagsuppräkning av 10 000 kr., vilken
uppräkning i sin helhet är av automatisk karaktär.

Utskottet. Utskottet har icke någon erinran mot framställningen ocli hemställer
sålunda,

alt riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens hingstdepå
och stuteri, alt tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 342 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän ........................ 1 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 72 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 2 900

Summa kronor 492 100

b) till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 492 100 kronor.

11 :o) Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 23 (s. 44—45) föreslagit en medelsanvisning av 68 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 118 500 kronor. Medelsberäkningen
innebär en sänkning med 5 000 kronor å delposten till furage,
med 20 000 kronor å posten till häst- och fölinköp, vilken post till följd av
förändrat medelsbehov i fortsättningen bör angivas som en särskild anslagspost
som ej får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande, samt med
1 000 kronor å posten för sjukvård och med 5 000 kronor å posten till utskylder
och utgifter i övrigt. Härjämte föreslås en uppräkning av inkomstposten
med 19 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes och utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 68 500 kronor.

12 :o) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkten 24 (s. 45—46) om en medelsanvisning
av 30 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 30 000
kronor.

13:o) Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis. Under
punkten 25 (s. 46—48) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget skall
uppföras med 135 000 kronor, vilket är 25 000 kronor mindre än för innevarande
budgetår.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Departementschefen har anfört följande.

»Jämlikt beslut av 1959 års riksdag (prop. 35; JoU 12; rskr 148) är en av
organisationen SMAK:s viktigaste uppgifter att leda och till viss del direkt
utöva upplysningsverksamhet i syfte att åstadkomma en standardhöjning
på matpotatisområdet. Under den tid som förflutit sedan sagda verksamhet
igångsattes i anslutning till att den senaste försäljningssäsongen för höstoch
vinterpotatis inleddes, har en viss stabilisering och effektivisering skett
av verksamheten. Med anlitande av de bidrag av allmänna medel, som för
ändamålet ställts till SMAK:s förfogande, har exempelvis utarbetats broschyrer,
tidningsartiklar, annonser m. in., samtliga innehållande upplysningar
om innebörden av att potatisförpackningar är SMAK-märkta. Verksamheten
har samtidigt i hög grad främjats genom insatser från bland annat handelns
sida. SMAK har även medverkat till informationsverksamhet i ämnet
vid lanthushållsskolor, lantmannaskolor m. fl. utbildningsanstalter.

Den starkt intensifierade upplysningsverksamheten i avsikt att uppnå en
kvalitetsförbättring av den saluförda matpotatisen bör även nästa budgetår
stödjas med allmänna medel. Erfarenheterna under hösten 1959 ger uppenbarligen
vid handen att för ändamålet behöver anvisas ett något större statsbidrag
än vad som ställts till SMAK:s förfogande för detta verksamhetsår.
Anslagsbehovet beräknas numera till 75 000 kronor, varvid förutsättes att
härutöver medel även i fortsättningen skall utgå med ett belopp av 50 000
kronor av vid import av matpotatis influtna eller inflytande införselavgifter.

I överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag vill jag härjämte tillstyrka
oförändrat statsbidrag med 15 000 kronor till SMAK:s allmänna verksamhet
samt med 45 000 kronor till samarbetskommittén för potatisförsöksverksamheten.

I förevarande sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut vid 1959
års riksdag (prop. 147; JoU 29; rskr 283) skall av införselavgifter för potatis,
som den 31 augusti 1959 iunestår och därefter inflyter i mån av tillgång
på medel ett belopp av högst 700 000 kronor per regleringsår ställas till Sveriges
potatisodlares riksförbunds förfogande att användas för att främja
fortsatta strävanden att effektivisera matpotatisodlingen och förbättra kvaliteten
på matpotatis.

Jag vill vidare omnämna, alt 1956 års matpotatisulredning i ett den 10
juli 1959 avgivet betänkande bland annat uttalat sig för att obligatorisk
statsplombering skall, med vissa undantag, införas beträffande potatis, som
försäljes som utsädespotatis. Delta utredningens förslag avser jag att upplaga
till prövning i annat sammanhang.»

Utskottet. Då utskottet biträder de synpunkter och förslag som framförts
under punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av matpotatis för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

14 :o) Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Kungl. Maj:t har under punkten 26 (s. 48—49) föreslagit, att anslaget
skall uppföras med ett oförändrat belopp av 300 000 kronor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens
anslagsskrivelse i ämnet — anfört följande.

»Medelsanvisningen under denna anslagsrubrik — bör med hänsyn till
osäkerheten i de uppgifter, varpå bedömningen av anslagsbehovet skall grundas,
och i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens yrkande — uppgå till
ett oförändrat belopp av 300 000 kronor även för budgetåret 1960/61. I samband
med vissa undersökningar som utgjort ett led i trädgårdsnäringsutredningens
arbete har genom direktförfrågningar hos ett stort antal trädgårdsodlare
inhämtats statistiskt material rörande antalet inom näringen förekommande
jordfräsar samt bensinförbrukningen hos dessa. Bearbetningen
av materialet, vilket för övrigt företer vissa brister, har ännu inte slutförts,
varför det ej kunnat läggas till grund för beräkningen av nästa budgetårs
anslag.»

Utskottet. Eftersom utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts
framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till trädgårdsnäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1960/
61 anvisa ett anslag av 300 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

15:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten
27 (s. 50—53) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ny
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 2 906 600 kronor eller 34 400 kronor
mera än anvisningen för innevarande budgetår. Enligt Kungl. Maj :ts
förslag skall personalen minskas med en tillförordnad kansliskrivare i lönegrad
Ae 10, vilket innebär en nedräkning av anslaget med 15 400 kronor.
Vidare minskas med hänsyn till belastningen anslagsposten till ersättningar
till experter och sakkunniga med ett belopp av 25 000 kronor. Posten till
arvoden och särskilda ersättningar höjes av samma skäl med 5 000 kronor.
Medel till avlöning av 2 kontorsbiträden, vilka vikarierar på högre ickeordinarie
tjänst, överföres från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän till anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Beräknade löneklassförändringar och lönegradsuppflyttningar på
grund av reglerad befordringsgång, kostnader för tjänstetidsbefordran samt

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

för vikariats- och övertidsersättningar, extra personal in. m. föranleder en
minskning av anslaget med respektive 3 000, 7 400 och 7 300 kronor. Å andra
sidan uppräknas posterna till rörligt tillägg samt kompensation för höjda
folkpensionsavgifter med 56 900 respektive 30 600 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottet, som sålunda hemställer,
att rikdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
....................................... 814 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 35 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter,
förslagsvis ...................... 340 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1213700

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
.................................. 30 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 426 200

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 47 400

Summa kronor 2 906 600

b) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 906 600 kronor.

16:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Under punkten 28 (s. 53—
55) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget skall uppräknas med 22 500 kr.
till 747 500 kr. Anslagsberäkningen innebär, att delposterna till bränsle, lyse
och vatten samt övriga expenser höjts med 300 respektive 7 800 kr., varvid
under posten till övriga expenser bör beräknas ett engångsbelopp för täckande
av kostnaderna för pappersanskaffning, tryckning och distribution
av licensblanketter såsom beredskap för ransoneringar. Vidare har kostnaden
för tryckning in. m. på grund av stegrade kostnader upptagits till 49 400
kr. Posterna till reseersättningar och publikationstryck bär å andra sidan
minskats med 30 000 respektive 5 000 kr. Anslagsposten till särskilda undersökningar
har upptagits med oförändrat belopp.

26 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning biträdes av utskottet, som alltså
hemställer,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
747 500 kronor.

17:o) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.
Kungl. Maj:t har under punkten 30 (s. 67—69) föreslagit anslagsanvisning
med oförändrat belopp, 15 000 000 kr.

Statens jordbruksnämnd har i sin anslagsframställning hemställt, att
anslaget uppräknas till 17 600 000 kr., varav 15 000 000 kr. avsetts för beredskapslagring
av spannmål samt oljekraftfoder och 2 600 000 kr. för andra
för beredskapslagring avsedda varor. Motsvarande beräkning för innevarande
budgetår var 2 200 000 kr. och ökningen sammanhänger huvudsakligen
med beräknade kostnader för en erforderlig omsättning av vissa fettvarulager.

Nämnden har vidare förutsatt, att ifrågavarande anslag till kostnader för
beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. under budgetåret
1960/61 liksom tidigare skall få tagas i anspråk för täckande av sådana förluster
som kan uppkomma i anledning av att försäkringen av beredskapslagrade
varor i vissa fall har ersatts av statliga, av jordbruksnämnden utställda
garanti- eller ansvarsförbindelser.

Slutligen har nämnden anmält, att Svenska lagerhusaktiebolaget, till fullföljande
av det program för förbättring av den lokala beredskapen, som berörts
i tidigare anslagsskrivelser från nämnden, senast den 29 augusti 1958,
nu färdigställt flertalet av de planerade byggnaderna för lagring av lämpliga
livsmedel eller livsmedelsråvaror i Dalarna och Norrland. En stor del av dessa
lagerhus har också redan tagits i anspråk för beredskapslagring genom
nämndens eller föreningen Svensk spannmålshandels försorg av olika varor
inom nu avsedd totalram. Med ianspråktagande av lagerhusen sammanhängande
förändringar i beredskapslagren beräknas icke bli av den storleksordning
eller beskaffenhet, att de i väsentlig mån kan påverka de i det föregående
angivna lagringskostnaderna.

Departementschefen har anfört följande.

»Till täckande av kostnaderna för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
under budgetåret 1960/61 har jordbruksnämnden beräknat ett belopp
av 17 600 000 kronor. Jordbruksnämnden har därvid räknat med normalt
beredskapslager av oljekraftfoder samt med en viss ökning av kostnaderna
för nämndens egen beredskapslagring med hänsyn till en erforderlig
omsättning av vissa tettvarulager. Mot dessa förslag torde inte vara något
att erinra. Vidare har nämnden vid anslagsberäkningen utgått från en
inte obetydlig ökning av beredskapslagren av brödsäd under loppet av budgetåret
1960/61. Genom denna ökning skulle dessa lager dock inte kunna
bringas upp i normalkvantiteten 300 000 ton. Enligt min mening bör man
givetvis syfta till att uppnå den av nämnden eftersträvade kvantiteten men
med hänsyn till ovissheten i fråga om skörde- och lagerutveckling samt till

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

den hittillsvarande belastningen å anslaget finner jag mig böra förorda, att
anslaget upptages till oförändrat 15 000 000 kronor. Ur anslaget bör i enlighet
med vad som nu gäller medel få ställas till förfogande för infriande av
jordbruksnämndens garanti- och ansvarsförbindelser för oförsäkrade varor,
vilka lagras för statligt ändamål men formellt förblir i enskild ägo.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel och fodermedel m. in. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.

18:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. Under punkten 32 (s. 70—75) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett belopp av 2 495 000 kr., vilket är 355 000 kr.
mindre än vad som anvisats för innevarande budgetår.

Lantbruksstgrelsen och domänstgrelsen har i skrivelser den 28 augusti 1959
hemställt, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett belopp av sammanlagt
2 575 000 kr. Beträffande motiven till de av de båda ämbetsverken
gjorda äskandena får utskottet hänvisa till s. 70—74 i propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

»Lantbruksstyrelsen har beräknat nettomedelsbehovet för på lantbruksstyrelsen
ankommande del av ifrågavarande verksamhet till omkring 500 000
kronor. Med hänsyn till vissa kostnadsstegringar synes beloppet böra höjas
till 520 000 kronor. Lantbruksstyrelsen bär vidare föreslagit, att medelsbehovet
till ett belopp av cirka 25 000 kronor täckes av oanvända medel, som
ursprungligen ställts till förfogande för vissa fjällstugulägenlieter i Karesuando
socken. Häremot bär jag intet att erinra. För den på lantbruksstyrelsen
ankommande verksamheten bör sålunda beräknas ett anslagsbehov av
495 000 kronor.

Lantbruksstyrelsens framställning om att under förevarande anslag anvisa
medel till vissa åtgärder på lappväsendets område anser jag mig inte
böra biträda.

Domänstyrelsen har beräknat medelsbehovet för på domänstyrelsen ankommande
del av ifrågavarande verksamhet till 2 000 000 kronor. Vidare har
domänstyrelsen hemställt om höjning med 55 000 kronor av den ur förevarande
anslag till domänstyrelsen utgående ersättningen för ställande av
byggnadssakkunnig hjälp m. in. å 20 000 kronor. Sistnämnda hemställan finner
jag mig inte kunna biträda. Med hänsyn härtill synes medelsbehovet för
domänstyrelsen trots vissa kostnadsstegringar kunna beräknas till det av styrelsen
äskade beloppet av 2 000 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, bör anslaget för nästa budgetår
uppföras med ett belopp av 2 495 000 kronor. Det torde få ankomma på

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Kungl. Maj :t att sedermera fastställa ramar för styrelsernas ifrågavarande
verksamhet ävensom att vid behov medge jämkningar av desamma.

Sedan år 1933 (prop. 1933: 97) har vissa mindre belopp utgått i statsbidrag
till anordningar i Norrland för beredande av härbärge åt resande. Från
och med budgetåret 1937/38 bestrides dessa statsbidrag från det under
sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Bidrag till vissa kommunikationsändamål.
Statsbidragen uppgår för närvarande till sammanlagt 3 250
kronor per år och utgår till innehavarna av vissa fjällägenheter. Med hänsyn
till de ändamål bidragen är avsedda att tillgodose föreslår jag efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet, att förevarande anslag
från och med nästa budgetår belastas med sagda bidrag. Någon uppräkning
av anslaget på grund härav synes inte erforderlig.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts medelsberäkning under anslagspunkten
och tillstyrker jämväl förslaget, att det skall få ankomma på
Kungl. Maj :t att sedermera fastställa ramar för de båda ämbetsverkens här
ifrågavarande verksamhet ävensom att vid behov medge jämkningar av sagda
ramar.

Eftersom utskottet ej heller i övrigt haft något att invända mot vad som
anförts under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Odlings- och bgggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 2 495 000 kronor.

19:o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten
33 (s. 75—79) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 875 000
kr., vilket är 178 100 kr. mindre än vad som anvisats för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att anslaget
uppföres med 948 800 kr., varvid förutsatts att 90 000 kr. av medelsbeliovet
för budgetåret 1960/61 skall täckas av en per den 1 juli 1960 beräknad
reservation. Beträffande motiven till lantbruksstyrelsens äskande får utskottet
hänvisa till s. 75—78 i propositionen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens
framställning — anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag till vissa förenklingar av den jordbruksekonomiska
undersökningen ävensom till viss omfördelning och differentiering av
kostnaderna för bokföring samt resor och traktamenten föranleder ingen erinran
från min sida. Förslaget till ändrad fördelning på storleksgrupper anser
jag böra biträdas. Ävenså finner jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag
att från ett begränsat antal av de gårdar, som ingår i undersökningen, införskaffa
och bearbeta sådant material, som kan skapa större möjligheter att
utnyttja undersökningen i samband med upprättandet av investeringskalky -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

ler i lantbruksnämndernas verksamhet. Mot beräkningen av kostnaderna för
denna specialredovisning m. m. har jag intet att erinra.

Lantbruksstyrelsen har beräknat medelsbehovet under anslaget till
1 038 800 kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående (p. 12) föreslagit
angående utökad ekonomikonsulentverksamhet bör från detta anslag till
anslaget Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader överföras dels det
under förevarande anslag hittills upptagna beloppet å 30 000 kronor till ekonomikonsulentverksamhet
i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län, dels
ett belopp av 25 000 kronor. Enligt min mening bör en effektivisering av arbetet
med bearbetning m. m. av materialet till undersökningen vara möjlig.
Med hänsyn härtill bör för nästa budgetår medelsbehovet under anslaget, utöver
vad nyss anförts, minskas med i runt tal 20 000 kronor. Styrelsens förslag
att medelsbehovet till ett belopp av 90 000 kronor skall täckas av en per
den 1 juli 1960 beräknad reservation av samma storlek föranleder ingen erinran
från min sida.»

Utskottet. Enär utskottet ansluter sig till de synpunkter och förslag Kungl.
Maj :t framlagt under denna rubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 875 000 kronor.

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område ni. m.

20:o) Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
under punkten 34 (s. 80—83) hemställt om — förutom fastställande av ny
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 2 204 200 kr., vilket är 58 600 kr.
mer än medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har i sin anslagsframställning
hemställt om en medelsförstärkning med i runt tal 100 600 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för styrelsens anslagsäskande
och däröver av statens lönenämnd avgivet yttrande — anfört i
huvudsak följande.

»Anstaltsstyrelsens yrkanden om personalförstärkningar finner jag mig
inte kunna tillstyrka. Däremot biträder jag det förslag till personalminskningar,
som inte direkt sammanhänger med förstärkningsyrkandena men
vilket styrelsen ansett möjligt att genomföra till följd av rationaliseringar
inom anstalten. Vid förslagets genomförande kan anslaget nedräknas med
22 700 kronor. Vad angår löneregleringar kan jag ej förorda de förslag härom
som avser assistent, expeditionsföreståndare och kanslibiträde. Övriga
löneregleringsförslag, vilka avser s. k. teknisk bilrädespersonal, torde få
prövas i annat sammanhang. I anledning av anstaltsstyrelsens förslag till
beräkning av automatiska utgiftsökningar vill jag förorda, att anslaget hö -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

jes med sammanlagt 21 200 kronor till följd av löneklassförändringar samt
lönegradsuppflyttningar på grund av reglerad befordringsgång, 36 100 kronor
på grund av 1959 års allmänna lönereglering samt 24 000 kronor såsom
kompensation för höjda folkpensionsavgifter.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 423 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 1 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 1 421 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 321 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 36 900

Summa kronor 2 204 200

b) till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 204 200
kronor.

21 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten 35
(s. 83—84) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget skall uppräknas med
24 700 kr. till 712 800 kr.

Efter att ha redogjort för anstaltsstyrelsens anslagsframställning, innebärande
en ökning av anslaget med 32 000 kr., har departementschefen anfört
följ ande.

»Någon uppräkning av posten till reseersättningar synes ej vara erforderlig,
eftersom jag ej biträtt anstaltsstyrelsens förslag om att inrätta en inspektörstjänst.
Däremot biträder jag styrelsens begäran att delposten till
utsädeskontroll vid Svalöv skall uppräknas med 12 000 kronor. Förslaget om
ökning av delposten till fältkontroll vill jag även i viss mån tillstyrka. Jag anser
dock, att en höjning av denna post med 8 500 kronor bör vara tillfyllest.
Härutöver finner jag anslagsposten till publikationstryck samt delposterna
till övriga expenser, diverse förbrukningsartiklar och inköp av viss utrustning
böra uppräknas med respektive 200, 1 500, 2 000 och 500 kronor. Vid
bifall till vad jag nu förordat, bör förevarande anslag uppräknas med 24 700
kronor till 712 800 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

I detta sammanhang torde få anmälas, att på riksstatens inkomstsida beräknats,
förutom en av anstaltsstyrelsen föreslagen ökning, en höjning av
inkomsterna från frökontrollanstaltens verksamhet med i runt tal 90 000
kronor för nästa budgetår. Med utgångspunkt härifrån torde det få ankomma
på lantbruksstyrelsen att efter förslag av frökontrollanstaltens styrelse
och i samråd med statens sakrevision fastställa erforderliga taxeändringar.
»

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och anmälan föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 712 800 kronor.

22 :o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 36 (s. 85—93) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändring i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 1 561 900 kr. eller 86 100 kr. mer än för
innevarande budgetår.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 231 av herr Svedberg,
Lage, m. fl. och II: 273 av herr Östlund m. fl., i vilka motioner hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att på driftbudgeten
under rubriken Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar anvisa medel till en
assistent i reglerad befordringsgång med placering vid filialen i Röbäcksdalen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till motionen I: 231.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har i sin anslagsframställning
hemställt om en uppräkning av anslaget med ^47 400 kr. Styrelsen har därvid
bl. a. föreslagit inrättande av den assistenttjänst i Röbäcksdalen, som
innefattas i ovan nämnda motioner.

över anstaltsstyrelsens olika förslag har yttranden avgivits av statskontoret,
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök samt statens
lönenämnd.

Departementschefen har -— efter närmare redogörelse för anstallsstyrelsens
anslagsframställning och däröver avgivna yttranden — anfört följande.

»Vid 1959 års riksdag (prop. 138; JoU 26; rskr. 261) fattades principbeslut
rörande den resistcnsbiologiska forsknings- och förädlingsverksamhetens
organisation. Såvitt angår statens växtskyddsanstalt innebar beslutet
hland annat, att Kungl. Maj:t bemyndigades lämna anstaltsstyrelsen medgivande
att mottaga vissa donationsmedel, vilka erbjudits anstalten i syfte
att möjliggöra en utbyggnad av ifrågavarande verksamhet. De åsyftade do -

32 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

nationsmedlen utgjordes av dels ett belopp om 300 000 kronor från Knut
och Alice Wallenbergs stiftelse för anläggande av ett resistensbiologiskt laboratorium
i Åkarp, dels ett belopp om 41 000 kronor från stiftelsen Seth
M. Kempes Minne för uppförande av klimatkamrar vid anstaltens filial i
Röbäcksdalen. Donationerna innefattade inte medel till finansiering av efter
utbyggnaden erforderlig särskild personal och utrustning in. in. De beräkningar
angående omfattningen av kostnaderna härför, som fanns redovisade
i förutnämnda proposition överensstämmer i stort sett med dem, som
anstaltsstyrelsen nu framlagt i sina anslagsäskanden för nästa budgetår.
Någon mera ingående prövning av utgiftsberäkningarna företogs ej i samband
med riksdagens ifrågavarande principbeslut utan det förutsattes, att
en sådan prövning skulle ske i ett senare budgetsammanhang. De planerade
byggnadsarbetena fick enligt beslutet inte igångsättas, förrän det stod
klart, att anslagsmedel fanns tillgängliga för bestridandet av de vid anläggningarnas
ianspråktagande direkt uppkommande följdkostnaderna, såvitt
dessa kunde antagas falla på statsverket. Kungl. Maj :t har den 28 maj 1959
med stöd av riksdagsbeslutet förklarat hinder inte möta för växtskyddsanstaltens
styrelse att med beaktande av vad i nämnda beslut sägs mottaga donationerna
i fråga.

De medelsäskanden, som av anstaltsstyrelsen framställts för nästa budgetår
till bedrivande av den åsyftade resistensbiologiska verksamheten, utgöres
vad beträffar laboratoriet i Åkarp av tillhopa cirka 50 000 kronor för
avlöningar och 53 400 kronor för omkostnader, varav 34 900 kronor av engångsnatur,
samt i fråga om klimatkammaranläggningen i Röbäcksdalen av
cirka 16 500 kronor för avlöningar och 14 000 kronor för omkostnader, varav
9 000 kronor av engångsnatur. För att möjliggöra igångsättning under
nästa budgetår av verksamheten vid det planerade resistensbiologiska laboratoriet
i Åkarp, vilket vid bifall till vad jag föreslår i det följande beräknas
kunna färdigställas före den 1 januari 1961, vill jag förorda vissa anslagsökningar
under denna och efterföljande anslagspunkt. Sålunda bör medel
under denna punkt beräknas för en förste assistent i lönegrad Ae 21, en
trädgårdsmästare i lönegrad Ae 9 samt ett institutionsbiträde i reglerad befordringsgång.
För tillämpning av förordad lönegrad beträffande trädgårdsmästartjänsten
förutsättes, att innehavaren av denna har genomgått fullgod
trädgårdsmästarutbildning. Då berörda verksamhet torde kunna påbörjas
redan den 1 juli 1960 utan hinder av att laboratoriet först senare kan hinna
färdigställas, finner jag mig böra beräkna kostnaderna för de av mig nu
föreslagna personalförstärkningarna såsom för helt budgetår. I enlighet med
förutberörda riksdagsbeslut äger växtskyddsanstalten under innevarande
budgetår taga i anspråk i dess avlönings- och omkostnadsstater upptagna
medel till särskilda undersökningar för bestridande av arvode motsvarande
lönen i löneklass A 21 till en assistent, sysselsatt med vissa resistensundersökningar
vid ett provisoriskt laboratorium i Svalöv, samt av i sammanhanget
erforderliga omkostnader intill ett belopp av högst 6 000 kronor. Som
redan i det sammanhanget förutskickades, bör dessa medel kunna indragas,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

när det nyss skisserade, utbyggda resistensbiologiska arbetet kommit i gång.
De av mig nu godkända personalförstärkningarna påkallar därför en höjning
av anstaltens avlöningsanslag med allenast ett belopp motsvarande
lönen till en trädgårdsmästare och ett institutionsbiträde, eller förslagsvis
17 600 kronor. Till den erforderliga anslagsuppräkningen för omkostnader
för ifrågavarande nya verksamhet torde jag få återkomma vid behandlingen
av nästfoljande anslag. Någon anslagstilldelning för att under nästa budgetår
möjliggöra igångsättning av motsvarande verksamhet i Röbäcksdalen
anser jag mig inte kunna tillstyrka.

Vad härefter angår de anstaltsstyrelsens äskanden under detta anslag, vilka
inte direkt avser den resistensbiologiska forsknings- och förädlingsverksamheten,
vill jag till att börja med i viss utsträckning tillmötesgå förslaget
om ytterligare biträdeshjälp åt den zoologiska avdelningen. Jag föreslår sålunda
för min del, att anslaget höjes med 6 000 kronor för erforderlig biträdeshjälp
å avdelningen vid genomförandet av uppbörden av vissa avgifter
för registrering av växtskyddsmedel, vilka avgifter jag avser att ytterligare
beröra i samband med min anmälan under nästf oljande anslagspunkl
av beräknade inkomstökningar m. in. i anstaltens verksamhet. I anslutning
til] vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor bör vidare den i styrelsens äskanden under
rubriken löneregleringar upptagna kontorsbiträdestjänsten ändras till en
kanslibiträdestjänst i lönegrad Ae 7. Kostnaden härför beräknas till 1 200
kronor. I anledning av anstaltsstyrelsens förslag till beräkning av automatiska
utgiftsökningar vill jag förorda, att anslaget ökas med 19 600 kronor
till följd av löneklassförändringar samt lönegradsuppflyttningar på grund
av reglerad befordringsgång, 25 500 kronor på grund av 1959 års allmänna
lönereglering — varav 2 100 kronor belöper på personal för särskilda undersökningar
— samt 16 200 kronor såsom kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Styrelsens yrkanden om ändrad lönegradsplacering för en fotograf
och en institutionsvaktmästare torde, enär de avser s. k. teknisk
biträdespersonal, få prövas i annat sammanhang.

Av de under växtskyddsanstaltens avlönings- och omkostnadsanslag beräknade
medlen för särskilda undersökningar må jämlikt Kungl. Maj :ts
beslut under innevarande budgetår tagas i anspråk högst 26 700 respektive
12 800 kronor för forsknings- och försöksverksamhet rörande nematoder.
Anstaltsstyrelsen har beträffande nästa budgetår föreslagit en uppräkning
av angivna belopp med 18 000 respektive 7 000 kronor för att möjliggöra
vissa markkarteringsundersökningar för utrönande av förekomst av potatisål.
Till täckande av de med undersökningarna förenade kostnaderna har
styrelsen emellertid räknat med att få ersättningar å tillhopa cirka 25 000
kronor. Jag tillstyrker att ifrågavarande undersökningar kommer till stånd
och i princip ersättes enligt styrelsens förslag. Budgetmässigt vill jag emellertid,
i stället för de föreslagna anslagshöjningarna, förorda att berörda anslagsposter
må till bestridande av utgifterna för undersökningarna i fråga
överskridas i den utsträckning, som motsvaras av inflytande ersättningar

I! llihang till riksdagens protokoll 1960. 10 sand. Nr /

.Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

med avdrag av ett belopp motsvarande 20 procent av nämnda utgifter. De
inflytande ersättningarna bör — i överensstämmelse med vad jag under
nästa anslagspunkt ämnar föreslå med avseende å redovisningen av anstaltens
inkomster över huvud taget — tillgodoföras riksstatens inkomsttitel
Uppbörd i statens verksamhet: Inkomster vid statens växtskyddsanstalt.

Då jag inte kan tillstyrka bifall till anstaltsstyrelsens övriga, nu ej särskilt
berörda förslag, bär förevarande anslag för nästa budgetår höjas med
sammanlagt (17 600 + 6 000 -f 1 200 + 19 600 + 25 500 + 16 200 ==)
86 100 kronor till 1 561 900 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster i
enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Å personalförteckningen bör upptagas en tjänst som förste assistent i lönegrad
Ae 21.»

Utskottet. Utskottet delar den i motionerna I: 231 och II: 273 framförda
uppfattningen att växtskyddsanstaltens filial i Röbäcksdalen nu bör ges
ökade resurser för att bättre kunna lösa de arbetsuppgifter för vilka den inrättats.
En förstärkning framstår som angelägen icke minst ur den synpunkten
att man först därigenom kan tillgodogöra sig de donationsmedel
på 41 000 kronor som enligt bemyndigande av 1959 års riksdag får mottagas
av anstaltsstyrelsen för anskaffande av klimatkammare. Härigenom ges filialen
möjlighet att öka sin verksamhet på det resistensbiologiska området. Utskottet
förordar alltså, att utöver Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkningar
vid växtskyddsanstalten en tjänst för assistent i reglerad bcfordringsgång
inrättas och placeras vid anstaltens filial i Röbäcksdalen.

Då Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag i övrigt under anslagspunkten
ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall, såvitt nu är i fråga, till motionerna
I: 231 och II: 273,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i
personalförteckningen för statens växtskyddsanstalt, som
angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 194 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 1 500

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ........................ 106 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 034 800

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1960 35

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 216 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 24 300

Summa kronor 1 578 400

c) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 578 400 kronor.

23:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Under punkten 37 (s. 93—
100) har Kungl. Maj:t hemställt om en med 71 900 kr. till 500 800 kr. ökad
medelsanvisning.

I detta sammanhang bär utskottet även handlagt de under föregående
anslagspunkt omnämnda likalydande motionerna 1:231 av herr Svedberg,
Lage, in. fl. och II: 273 av herr Östlund m. fl., i vilka motioner yrkats, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta att under rubriken Statens växtskyddsanstalt:
Omkostnader anvisa dels 9 000 kr. för komplettering av utrustningen
vid filialen i Röbäcksdalen, dels 5 000 kr. för omkostnader i samband
med den resistensbiologiska verksamheten därstädes.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till motionen
I: 231.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt har i sin anslagsframställning hemställt,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 184 600 kr.

över anstaltsstyrelsens förslag har yttranden avgivits av statskontoret,
riksräkenskapsverkct samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens Iantbruksförsök.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anslagsäskandena
och de däröver avgivna yttrandena — anfört följande.

»Såsom jag närmare utvecklat under föregående anslagspunkt anser jag
mig kunna förorda vissa anslagsökningar i samband med inrättandet av ett
resistensbiologiskt laboratorium i Åkarp. De poster i växtskyddsanstaltems
omkostnadsstat, som av anstaltsstyrelsen föreslagits skola höjas med hänsyn
till en förstärkt resistensbiologisk verksamhet på nämnda plats, är anslagsposten
till reseersättningar ävensom delposterna till bränsle, lyse och
vatten, övriga expenser, frakter och transporter, instrument, apparatur in. in.,
förbrukningsartiklar o. d., arbetskostnader samt städning och renhållning.
Jag tillstyrker för min del en uppräkning av nämnda poster i detta sammanhang
med respektive 1 000, 2 500, 2 500, 1 000, 15 000, 1 500, 3 000 och
2 000 kronor, eller sålunda tillhopa 28 500 kronor. Vid avvägningen av de
angivna beloppen har jag utgått ifrån afl den nya verksamheten i Åkarp
inte hinner i alla avseenden påbörjas vid ingången av nästa budgetår. Ökningen
å 15 000 kronor av delposten till instrument, apparatur in. m. avses
för utrustning av nyssnämnda laboratorium och är sålunda av engångs -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

karaktär. Även viss del av de angivna medlen till expenser är — såsom avsedd
för möbler m. m. till laboratoriet — att betrakta som engångsmedel.
I enlighet med vad jag anfört under avlöningsanslaget bör den under förevarande
anslag upptagna posten till särskilda undersökningar samtidigt minskas
med 6 000 kronor

Vad därefter beträffar de yrkanden under detta anslag, vilka inte direkt
sammanhänger med planerad förstärkning av den resistensbiologiska verksamheten,
vill jag först behandla dem som avser redan berörda poster under
anslaget. Den begärda höjningen å 2 500 kronor av anslagsposten till reseersättningar
på grund av höjda traktamenten kan jag sålunda biträda. Likaså
tillstyrker jag, att under delposten till övriga expenser beräknas medel
dels såsom under innevarande budgetår för inköp av kartskåp och vissa
skyddskläder, dels för tryckning av särskilda debileringsblanketter avsedda
att underlätta uppbörden av anmälnings- och inspektionsavgifter vid införsel
av växter, in. in. Enär för innevarande budgetår anvisats ett engångsbelopp
av 7 000 kronor till övriga expenser, vilket belopp nu skall utgå, och
då tryckningskostnaderna nästa budgetår för nämnda debiteringsblanketter
kan beräknas till 5 000 kronor, synes ifrågavarande delpost —- bortsett
från vad jag föreslagit för resistensändamål — böra nedräknas med 2 000
kronor. Delposten till bränsle, lyse och vatten anser jag för min del kunna
nedräknas med 4 000 kronor. De föreslagna inköpen av traktorer torde böra
anstå. Under delposten till frakter och transporter är jag ej heller i övrigt
beredd tillstyrka annan medelsuppräkning än med ett belopp av 1 400 kronor
för täckande av automatiska utgiftsökningar. Då ett engångsbelopp om
20 000 kronor samtidigt skall avdragas vid anslagsberäkningen, torde delposten
i fråga — bortsett från den föreslagna höjningen för den resistensbiologiska
verksamheten — kunna minskas med 18 600 kronor. Delposten
till instrument, apparatur m. m. kan i detta sammanhang, med hänsyn till
dels förekomsten av ett engångsbelopp av 4 000 kronor, dels viss automatisk
utgiftsökning å förslagsvis 500 kronor, nedräknas med 3 500 kronor. Beträffande
delposten till förbrukningsartiklar o. d. synes någon höjning ej
påkallad utöver den jag tidigare förordat. Däremot finner jag mig böra tillstyrka
en uppräkning av delposten till arbetskostnader med 1 400 kronor i
anledning av inträffad lönestegring. På grund av höjda städerskelöner bör
vidare delposten till städning och renhållning ökas med 600 kronor. Vad
slutligen angår anslagsposten till särskilda undersökningar, synes denna
till följd av automatiska utgiftsökningar böra uppräknas med 2 000 kronor.
I fråga om anslagspostens användning till bestridande av kostnader för vissa
markkarteringsundersökningar torde jag få hänvisa till vad jag därom anfört
under nästföregående anslagspunkt.

Beträffande övriga utgiftsposter i anstaltens omkostnadsstat föreslår jag
ändrad medelsanvisning allenast i fråga om anslagsposten till publikationstryck,
som enligt min mening bör uppräknas med av anstaltsstyrelsen
föreslagna 400 kronor för utgivning av visst cirkulär ävensom med 300
kronor till följd av kostnadsökningar i övrigt, samt i fråga om delposten

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

till skatter och onera, vilken i enlighet med styrelsens begäran bör ökas
med avrundat 300 kronor. Vad angår delposten till kostnader för växtskyddskurser
finner jag styrelsens förslag att därunder skall beräknas medel
för anordnande av eu särskild utbildningskurs för deltidssysselsatta
växtinspektörer välbetänkt. Erforderliga medel för sagda kurs torde emellertid
enligt min åsikt böra rymmas inom delpostens nuvarande storleksram.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag mig kunna tillstyrka anstaltsstyrelsens
förslag att redovisningen av de inkomster, som för närvarande
bokföres såsom särskilda uppbördsmedel å anslaget — tillhopa uppgående
till 70 000 kronor — överföres till vederbörande inkomsttitel å riksstatens
inkomstsida. Detta arrangemang nödvändiggör en höjning av förevarande
anslag med lika stort belopp. I konsekvens med ifrågavarande ändring
av medelsredovisningen anser jag mig emellertid böra förorda, att jämväl
övriga inkomster vid anstalten, beträffande vilka för närvarande gäller
att de skall tagas till uppbörd å anslaget, från och med nästa budgetår i stället
skall redovisas på riksstatens inkomstsida.

I enlighet med vad jag hittills förordat under denna anslagspunkt skall
såsom ökade inkomster i växtskyddsanstaltens verksamhet för nästa budgetår
beräknas (25 000 -f- 70 000 =) 95 000 kronor. Härutöver har anstaltsstyrelsen
ställt i utsikt höjda inkomster till ett belopp av cirka 80 000 kronor
genom uttagande av vissa avgifter för registrering av växtskyddsmedel enligt
kungörelsen 1953:589 angående sådan registrering m. in. Därest riksdagen
inte har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att föreskriva om uttagande av avgifter till täckande av kostnaderna
för registreringsförfarandet.

Vid bifall till vad jag under denna anslagspunkt förordat, behöver anslaget
sålunda för nästa budgetår ökas med (28 500 — 6 000 -j- 2 500 — 2 000
— 4 000 — 18 600 — 3 500 -f 1 400 -f 600 + 2 000 + 400 + 300 + 300 -f
70 000 = ) 71 900 kronor till 500 800 kronor.»

Utskottet. Under åberopande av vad som anförts under föregående anslagspunkt
tillstyrker utskottet det i motionerna I: 231 och II: 273, såvitt nu är i
fråga, framförda yrkandet, att ifrågavarande anslag uppräknas med 14 000
kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag för omkostnader vid växtskyddsanstaltens
filial i Röbäcksdalen. Av anvisningen på 14 000 kronor bör 9 000 kronor
avses som engångsanslag för komplettering av filialens utrustning.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts medelsberäkning och förslag under
förevarande punkt icke någon utskottets erinran. Härvid utgår dock utskottet
från att de avgifter som avses att hädanefter uttagas i samband med registreringen
av växtskyddsmedel ej bestämmes till högre belopp än vad som
följer av självkostnadsprincipen.

Utskottet hemställer,

alt riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 231 och II: 273, såvitt

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa etl förslagsanslag av 514 800
kronor.

24:o) Bekämpande av växtsjukdomar. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkten 38 (s. 100) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

25:o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 39 (s. 100—103) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — en medelsanvisning av
414 500 kr. eller 8 900 kr. mer än för innevarande budgetår.

Anstaltsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en anslagshöjning
med i runt tal 45 900 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anslagsäskandena
— anfört följande.

»Vid 1956 års riksdag (prop. 77; JoU 14; rskr. 174) fattades principbeslut
om att statens lantbrukskemiska kontrollanstalt samt kemiska analyslaboratoriet
vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skulle omorganiseras
och sammanföras till en institution, benämnd statens lantbrukskemiska
laboratorium, samt förläggas till Ultuna, Uppsala län. I anledning
härav tillkallade efter Kungl. Maj :ts bemyndigande dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet den 16 maj 1957 en särskild sakkunnig för att
verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska analys-
och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrustning
och lokaler vid statens lantbrukskemiska laboratorium. Utredningsmannen
har i augusti 1958 och i juni 1959 avgivit delbetänkanden
(stencilerade) angående statens lantbrukskemiska laboratorium, dess arbetsuppgifter,
organisation och ekonomi respektive ordnandet av den lokala
statsunderstödda lantbrukskemiska analysverksamheten m. in. I avvaktan
på bland annat remissbehandlingen av det sistnämnda delbetänkandet har
ställning ännu inte kunnat tagas till den sakkunniges förslag. Med hänsyn
härtill är jag inte beredd att tillstyrka anstaltsstyrelsens förslag till personalförstärkningar
eller till personalminskning i direkt samband därmed.
Styrelsens förslag till ändrad lönegradsplacering av s. k. teknisk biträdespersonal
torde få prövas i annat sammanhang. Till sagda personal synes
böra hänföras de i styrelsens yrkanden upptagna tjänsterna som förste laboratoriebiträde,
laboratoriebiträde, institutionsvaktmästare och vaktmästare.
Förslagen till löneregleringar i övrigt eller till ordinariesättning av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

vissa tjänster kan jag av förut angivna skäl inte förorda. Endast av styrelsen
yrkade ändringar av automatisk karaktär bör nu komma i fråga. Förevarande
anslag torde sålunda enligt min mening böra höjas på grund av
löneklassförändringar och tjänstetidsbefordran samt höjd kompensation
för folkpensionsavgifter med 4 300 respektive 4 600 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning under förevarande anslagspunkl
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 97 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 2 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................. 251 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 56 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 7 000

Summa kronor 414 500

b) till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
414 500 kronor.

26 :o) Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten
40 (s. 103-—105) har Kungl. Maj:t föreslagit en medelsanvisning av
88 700 kr. eller 2 000 kr. mer än innevarande budgetårs anvisning.

Efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsframställning, innebärande
ökning av anslaget med 62 000 kr., har departementschefen förordat en
anslagshöjning med tillhopa 2 000 kr. på grund av ökade kostnader för
reseersättningar och publikationstryck ävensom för övriga expenser, underhåll
av byggnader samt för inventarier och apparater.

Utskottet. Kungl. Maj:ts anslagsberäkning biträdes av utskottet, som sålunda
hemställer,

att riksdagen må till Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 88 700 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

27 :o) Statens maskinprovningar: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under
punkten 41 (s. 105—107) hemställt, att riksdagen måtte fastställa ny avlöningsstat
ävensom anvisa 431 100 kr. för ändamålet. Det föreslagna anslagsbeloppet
överstiger innevarande budgetårs anvisning med 29 200 kr.

Styrelsen för statens maskinprovningar har i sin anslagsframställning
hemställt att anslaget höjes med i runt tal 31 400 kr.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för styrelsens anslagsäskanden
och avgivet yttrande av lantbruksstyrelsen, framhållit, att
han i anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor uppräknat anslaget med 800
kronor för ändring av en kontoristtjänst i lönegrad Ae 9 vid huvudexpeditionen
i Ultuna till en kansliskrivartjänst i lönegrad Ae 10. I övrigt har
departementschefen förklarat sig icke kunnat tillstyrka annat än ökningar
av automatisk natur.

Utskottet. Då utskottet icke funnit anledning göra någon erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens maskinprovningar,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden

m. fl., förslagsvis............................ 11 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 354 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 58 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............. 7 100

Sunnna kronor 431 100

b) till Statens maskinprovningar: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 431 100 kronor.

28:o) Statens maskinprovningar: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under
punkten 42 (s. 107—109) föreslagit, att anslaget uppföres med 336 200 kr.,
innebärande en ökning med 7 500 kr. jämfört med medelsanvisningen för
innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter redogörelse för styrelsens för statens
maskinprovningar anslagsäskanden samt riksräkenskapsverkets och lantbruksstyrelsens
yttranden däröver — anfört följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

»Förslaget av maskinprovningarnas styrelse att införa bruttoredovisning
av kostnaderna för postavgifter vid distribution av meddelanden in. m. föranleder
ingen erinran från min sida. Dessa kostnader bör, såsom riksräkenskapsverket
i sitt yttrande förordat, bestridas från delposten till övriga expenser,
vilken i anledning härav behöver uppräknas med 19 000 kronor. 1
enlighet med styrelsens förslag bör vidare delposten till ersättning till statens
provningsanstalt för materialundersökning å 1 500 kronor utgå ur omkostnadsstaten
och ett motsvarande belopp tillföras delposten till ersättning
för arbete, m. m. Den i innevarande budgetårs omkostnadsstat ingående delposten
till anskaffande av nya portar å 20 000 kronor, vilken är av engångskaraktär,
kan nästa budgetår utgå ur staten. I övrigt synes viss anslagsuppräkning
påkallad med hänsyn till kostnadsökningar av automatisk karaktär.
Sålunda bör posten till publikationslryck ävensom delposterna till övriga
expenser, provningsutrustning och instrument samt förbrukningsmateriel
höjas med respektive 5 000, 1 000, 1 500 och 1 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, behöver anslaget för nästa budgetår
ökas med 7 500 kronor till 336 200 kronor.»

Utskottet. Det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget beträffande ifrågavarande
anslag tillstyrkcs av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens maskinprovningar: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
336 200 kronor.

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

29 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har under punkten 43 (s. 110—117) hemställt, att riksdagen måtte
fastställa ny avlöningsstat ävensom anvisa 6 448 400 kr. för ändamålet. Det
föreslagna anslagsbeloppet överstiger innevarande budgetårs anvisning med
145 600 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök har i sin
anslagsframställning hemställt, att anslaget liöjes med i runt tal 429 700 kr.

Efter en närmare redogörelse för högskolestyrelsens äskanden och jordbrukshögskoleutredningens
yttrande däröver har departementschefen anfört
följande.

»Högskolestyrelsens hemställan under förevarande anslag innefattar, bland
annat, förslag om inrättande av ett flertal nya tjänster och om ytterligare
medelsanvisning för anställande av extra arbetskraft. Dessa förslag anser
jag mig inte kunna tillstyrka, då det enligt min mening, i avvaktan på resultatet
av jordbrukshögskoleutredningens arbete, i princip synes böra anstå
med prövningen av frågan om förstärkning av högskolans och försöksanstalternas
personal. Vad särskilt angår förslaget att inrätta en tjänst som
forskardocent vill jag därvid erinra, att 1959 års riksdag efter förslag av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (IX ht s. 133) medgivit, att av innevarande
budgetårs anslag må under vissa i propositionen angivna förutsättningar
för avlönande av en forskardocent i lönegrad Ae 24 disponeras
vissa under anslaget eventuellt inbesparade medel. Därest riksdagen inte har
något att erinra häremot, synes en motsvarande anordning böra medgivas
jämväl under budgetåret 1960/61. Det nu för ersättning till skrivhjälp vid
Norrlands lantbruksförsöksanstalt avsedda beloppet å 2 000 kronor bör uppräknas
med 100 kronor.

Vad härefter angår de av högskolestyrelsen föreslagna löneregleringarna
torde frågan om lönegradsplaceringen av den under punkten 10 b) i det
föregående angivna tekniska biträdespersonalen få prövas i annat sammanhang.
Övriga av högskolestyrelsen föreslagna lönegradsuppflyttningar respektive
höjningen av arvodet till föreståndaren för maskintekniska institutionen
kan jag inte biträda. Däremot har jag inte något att erinra mot
att beloppet till arvoden till experter vid undervisningen i maskinlära höjes
med 1 200 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit i det föregående bör förevarande anslag
uppräknas med 1 300 kronor. Vidare torde anslaget på grund av lönereglering
för viss personal, höjningen av det rörliga tillägget samt ökad kompensation
för höjda folkpensionsavgifter uppräknas med sammanlagt i runt tal
293 700 kronor. Då jag såsom närmare framgår av vad jag i det följande
kommer att anföra vid behandlingen av högskolans materielanslag inte har
något att erinra mot bifall till högskolestyrelsens hemställan, att ett belopp
å 75 600 kronor måtte överföras till sistnämnda anslag, bör förevarande anslag
å andra sidan minskas med sistnämnda belopp. Därutöver torde anslaget
på grund av beräknade löneklassförändringar samt för korrigering av ordinarieposten
böra minskas med sammanlagt 73 800 kronor.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande punkt har icke
givit utskottet anledning framställa någon erinran. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 1 788 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 84 700

3. Arvoden till viss tillfällig personal vid institutionerna
och försöksanstalterna.............. 277 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 3 314 300

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19(10

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . . 1 800

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 882 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 100 000

Summa kronor 6 448 400

b) till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 6 448 400 kronor.

30:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Omkostnader. Under
punkten 44 (s. 117—121) har Kungl. Maj:t föreslagit en medelsanvisning
av 895 200 kr. eller 90 800 kr. mer än innevarande budgetårs anvisning.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök bar i sin
anslagsframställning hemställt om en höjning av medelsanvisningen med
85 200 kr.

Departementschefen bar — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden
— anfört följande.

»Beträffande omkostnaderna för kansliet och undervisningsinstitutionerna
har jag inte något att erinra mot en uppräkning av anslagsposten till publikationstryck,
delposten till övriga expenser samt delposten till städning och
renhållning. Uppräkningen torde dock böra begränsas till respektive 1 200,
800 och 20 900 kronor. Övriga av högskolestyrelsen föreslagna uppräkningar
kan jag inte tillstyrka. Däremot torde delposten till driftkostnader för
baljväxtlaboratoriet höra höjas med 800 kronor.

I anslutning till beräkningen av omkostnaderna för kansliet och undervisningsinstitutionerna
vill jag till behandling jämväl upptaga frågan om
medelsanvisningen från och med nästa budgetår till stipendier vid högskolan.
Jag har nämligen för avsikt att i det följande i samband med beräkningen
av skogshögskolans omkostnadsanslag föreslå ändrade bestämmelser
för erhållande av elevstipendier vid bland annat lantbrukshögskolan. I
samband därmed kommer jag att föreslå, att medel för ändamålet i fortsättningen
skall anvisas under åttonde huvudtiteln. Det nu under rubriken
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Stipendier anvisade anslaget
å 132 800 kronor skulle vid bifall till nyssnämnda förslag kunna
minskas med 64 800 kronor. Vid sådant förhållande synes återstoden av
sistnämnda anslag, d. v. s. det för utdelande av licentiand- och doktorandstipendier
avsedda beloppet å 68 000 kronor, från och med nästa budgetår
lämpligen böra anvisas under förevarande omkostnadsanslag samt uppföras
under en särskild, obetecknad anslagspost i omkostnadsstaten. Anslaget bör
sålunda för detta ändamål höjas med 68 000 kronor.

Medelsanvisningen till omkostnader för kansliet och undervisningsinsti -

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

tutionerna bör sålunda i enlighet med det föregående för nästa budgetår
höjas med sammanlagt 91 700 kronor.

Vad härefter angår statens jordbruksförsök synes anslagsposten till reseersättningar
i enlighet med högskolestyrelsens förslag höra höjas med 3 000
kronor. I övrigt vill jag beträffande statens jordbruksförsök föreslå, att anslagsposten
till publikationstryck och delposten till övriga expenser uppräknas
med 3 000 respektive 200 kronor. Å andra sidan torde den för omkostnaderna
vid jordbruksförsöken avsedda delen av förevarande anslag
böra minskas med ett belopp av 10 700 kronor. Såsom framgår av vad jag
anför i det följande vid behandlingen av högskolans materielanslag har
jag nämligen inte något att erinra mot att medel för det med sagda belopp
avsedda ändamålet för nästa budgetår i stället anvisas under sistnämnda
anslag. Medelsanvisningen till statens jordbruksförsök skulle sålunda för
nästa budgetår minskas med 4 500 kronor.

I fråga om statens husdjursförsök kan jag inte tillstyrka någon höjning
av anslagsposten till övriga utgifter. Vad angår övriga förslag under husdjursförsöken
synes anslagsposten till reseersättningar böra uppräknas med
det föreslagna beloppet å 500 kronor, medan höjningen av delposten till
övriga expenser synes böra begränsas till 300 kronor. Därutöver föreslår jag,
att den i husdjursförsökens stat upptagna delposten till bränsle, lyse och
vatten samt posten till publikationstryck uppräknas med 2 300 respektive
500 kronor. Medelsanvisningen till statens husdjursförsök bör alltså för
nästa budgetår .höjas med sammanlagt 3 600 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat, behöver förevarande anslag
för nästa budgetår uppföras med (804 400 4- 91 700 — 4 500 -4- 3 600 =)
895 200 kronor.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

alt riksdagen må till Lantbruksliögskolan och statens lantbruksförsök:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 895 200 kronor.

31 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Materiel. Under
punkten 45 (s. 121—123) har Kungl. Maj:t föreslagit eu medelsanvisning av
470 000 kr., vilket innebär en ökning med 205 000 kr. i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget.

Efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning, innebärande
en ökning med 292 300 kr., har departementschefen anfört följande.

»Högskolestyrelsen har i sina äskanden föreslagit att vissa nu under högskolans
avlönings-, omkostnads- och utrustningsanslag anvisade belopp
skall överföras till förevarande anslag. Med hänsyn till de av högskolestyrelsen
åberopade skälen anser jag mig böra tillstyrka denna hemställan.
Jag föreslår sålunda att till förevarande anslag från och med nästa budget -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 45

år överföres från avlöningsanslaget 75 600 kronor, från omkostnadsanslaget
10 700 kronor och från anslaget till nyanskaffning och underhåll av utrustning
95 000 kronor. Beträffande förstnämnda belopp å 75 600 kronor,
vilket hänför sig till den i avlöningsstaten för högskolan uppförda posten
till arvoden till viss tillfällig personal vid institutionerna och försöksanstalterna,
vill jag kraftigt understryka att förevarande anslag — såvitt gäller
anställning av personal — i fortsättningen bör i likhet med vad som gäller
för dispositionen av exempelvis universitetens materielanslag, utnyttjas endast
för tillgodoseende av arbetskraftsbehov, som på förhand kan antagas
inte bli av längre varaktighet.

Beträffande högskolestyrelsens hemställan om uppräkning i övrigt av förevarande
anslag finner jag mig inte heller i år kunna tillstyrka, att medel
anvisas till instrumentverkstaden eller till studieresor. För övriga med anslaget
avsedda ändamål är jag däremot beredd tillstyrka en uppräkning av
medelsanvisningen med 23 700 kronor.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits bör förevarande anslag för nästa
budgetår uppföras med ett belopp av (265 000 + 75 600 + 10 700 +
95 000 -f 23 700 =) 470 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på högskolestyrelsen att med beaktande
av vad nyss sagts bestämma anslagets fördelning på de olika institutionerna
och försöksanstalterna.»

Utskottet. Utskottet biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande
punkt och hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 470 000 kronor.

32 :o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning. Kungl. Maj :t har under punkten 46 (s. 123—125)
hemställt om en från 333 000 kr. till 258 000 kr. minskad medelsanvisning.

Departementschefen har — efter att ha redogjort för högskolestyrelsens
anslagsäskanden, avseende en minskning av anslaget med 38 500 kr. — anfört
följande.

»Vid behandlingen av närmast föregående anslag har jag tillstyrkt högskolestyrelsens
hemställan, att till högskolans materielanslag måtte från förevarande
anslag överföras ett belopp av 95 000 kronor, vilket enligt högskolestyrelsens
uppgift mer hänför sig till materiel i egentlig mening än till
sådan utrustning, för vars anskaffande och underhåll förevarande anslag
är avsett. Då jag emellertid samtidigt är beredd att för nästa budgetår förorda
en med 20 000 kronor ökad medelsanvisning för sistnämnda med anslaget
avsedda ändamål, bör den föreslagna minskningen av anslaget begränsas
till 75 000 kronor och detta sålunda uppföras med ett belopp av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

258 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, på högskolestyrelsen att med beaktande av vad nyss
sagts bestämma den närmare dispositionen av anslaget.»

Utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 258 000
kronor.

33:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Bokinköp och
bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 47
(s. 125—126) om en från 75 000 kr. till 85 000 kr. höjd medelsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

34:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Lokal och fast
försöksverksamhet. Under punkten 48 (s. 126—127) har Kungl. Maj:t föreslagit
eu medelsavisning av 938 800 kr., vilket är 7 300 kr. mer än det för
innevarande budgetår anvisade beloppet.

Departementschefen har efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden,
innebärande förslag om ökning av anslaget med 20 300 kr., förordat
att anslaget dels uppräknas med 17 300 kr. för täckande av automatiska
kostnadsökningar, dels minskas med ett för innevarande budgetår anvisat
engångsbelopp å 10 000 kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen föranleder
ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Lokal och fast försöksverksamhet för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 938 800 kronor.

35:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Jordbruksdriften
vid statens försöksgårdar. Kungl. Maj:ts under punkten 49 (s. 128) gjorda
framställning, som innebär att anslaget uppföres med ett formellt belopp av
100 kr., tillstvrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

36 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Avlöningar. Under
punkten 50 (s. 128—136) har Kungl. Maj:t föreslagit att för ändamålet
anvisas 1 810 606 kr., vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anslagsanvisning
med 61 300 kr., ävensom att ändrad avlöningsstat fastställes.

Institutsstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om anslagsökning
med 208 400 kr.

Yttranden över anslagsäskandena eller vissa delar därav har avgivits av
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, lantbruksstyrelsen,
televerkets distriktschef i Malmö samt jordbrukshögskoleutredningen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anslagsframställningen
och de däröver avgivna yttrandena — anfört följande.

»Institutsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framställt
ett flertal yrkanden om personalförstärkningar m. in., i vissa fall i
utbyte mot redan befintliga tjänster eller mot för särskilda ändamål nu anvisade
belopp. Dessa yrkanden anser jag mig inte kunna bifalla. Däremot
vill jag föreslå, att de nu under anslaget beräknade beloppen till ersättning
till sekreterarhjälp och till arvode till bibliotekarie uppräknas med vardera
200 kronor.

Vad angår de av institutsstyrelsen föreslagna lönegradsuppflyttningarna
in. in. torde frågan om lönegradsplaceringen av de under punkterna 3 k)—
3 n) upptagna vaktmästartjänsterna, som är att hänföra till s. k. tekniska
biträdestjänster, få prövas i annat sammanhang. Övriga av institutsstyrelsen
begärda lönegradsuppflyttningar m. in. kan jag inte tillstyrka i vidare
mån än att jag förordar, att de för extra skrivhjälp vid kamrerarkontoret,
mejeriekonomiska institutionen och statens trädgårdsförsök anvisade beloppen
uppräknas med sammanlagt 300 kronor samt det för ersättning till
vaktmästarhjälp vid institutionen för mjölkprodukternas teknologi avsedda
beloppet med 100 kronor.

Vid bifall till mina förslag i det föregående behöver anslaget uppräknas
med (200 -f 200 + 300 -f 100 =) 800 kronor. På grund av beräknade löneklassförändringar
och reglerad befordringsgång, arvodesreglering för
montör, lönereglering för laboratoriebiträden, ökad kompensation för höjda
folkpensionsavgifter samt höjningen av det rörliga tillägget bör anslaget
vidare uppräknas med i runt tal 60 500 kronor. Sammanlagt behöver således
förevarande anslag höjas med 61 300 kronor till 1 810 600 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke föranlett
någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1960/61:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................

Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman..

Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................

635 100

24 200

875 100
1 200
245 000

30 000

Summa kronor 1 810 600

b) till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 1 810 600 kronor.

37 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Omkostnader.
Kungl. Maj:t har under punkten 51 (s. 136—147) hemställt, att Alnarpsinstitutets
omkostnadsanslag jämfört med innevarande budgetårs medelsanvisning
höjes med 38 000 kr. till 754 000 kr.

Institutsstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att för ändamålet
anvisas 839 900 kr. Av nämnda belopp hänför sig 371 500 kr. till statens
trädgårdsförsök och 468 400 kr. till institutets övriga verksamhet.

Yttranden över institutsstyrelsens förslag till omkostnadsstat har avgivits
av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, lantbruksstyrelsen
och jordbrukshögskoleutredningen.

I detta sammanhang har vidare anmälts att institutsstyrelsen den 17 november
1958 och 2 oktober 1959 gjort framställning om anvisande av medel
för täckande av förlust vid trädgårdarna under budgetåret 1957/58.

över institutsstyrelsens framställning den 17 november 1958 har yttranden
avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, lantbruksstyrelsen, statens
sakrevision samt styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.

Statens sakrevision har i anledning av uppdraget att avge utlåtande över
institutsstyrelsens förenämnda framställning den 17 november 1958 verkställt
en särskild utredning rörande de ekonomiska förhållandena vid Alnarps
trädgårdar i avsikt att klargöra orsakerna till förlusten och för att om
möjligt kunna anvisa utvägar till nedbringande av underskotten i framtiden.
På grundval av denna utredning förordar sakrevisionen en gränsdragning
mellan undervisningsodlingar och merkantila odlingar.

Över sakrevisionens förslag har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan och

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

statens lantbruksförsök, styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
jordbrukshögskoleutredningen samt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.

Beträffande det närmare innehållet i Alnarpsinstitutets framställningar,
sakrevisionens utredning och i frågan avgivna yttranden får utskottet hänvisa
till s. 142—145 i propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

»Innan jag närmare redogör för mitt ställningstagande till institutsstyrelsens
förslag rörande medelsbehovet till institutets verksamhet utom trädgårdsförsöken,
vill jag till behandling upptaga frågan om medelsanvisningen
för nästa budgetår till de ändamål, vartill medel hittills anvisats under
anslaget till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Stipendier
m. m. Anledningen härtill är ett av mig i det följande i samband med beräkningen
av skogshögskolans omkostnadsanslag framlagt förslag, som berör
även förevarande anslag. Jag har nämligen för avsikt att i berörda sammanhang
föreslå ändrade bestämmelser för erhållande av elevstipendier vid
bland annat högre mejerikursen och högre trädgårdskur sen vid institutet.

I samband därmed kommer jag även att föreslå, att medel för ändamålet i
fortsättningen skall anvisas under åttonde huvudtiteln. Det nyssnämnda stipendieanslaget,
som för innevarande budgetår är uppfört med 17 000 kronor,
skulle vid bifall till förslaget kunna minskas med det belopp å 8 800
kronor, vilket för närvarande disponeras för utdelande av fyra elevstipendier.
Vid sådant förhållande synes återstoden av stipendieanslaget, det vill
säga det för studieresor avsedda beloppet å 8 200 kronor, från och med nästa
budgetår lämpligen böra anvisas under förevarande omkostnadsanslag samt
uppföras under en särskild, obetecknad anslagspost i omkostnadsstaten.
Anslaget bör sålunda för detta ändamål höjas med 8 200 kronor.

Vad därefter angår de av institutsstyrelsen begärda anslagshöjningarna
har jag inte något att erinra mot den föreslagna uppräkningen av delposten
till städning och renhållning med 6 800 kronor. Med hänsyn till höjda
traktamenten synes anslagsposten till reseersättningar böra höjas med 500
kronor. Jag kan vidare tillstyrka en höjning av delposterna till övriga expenser,
till förbrukningsartiklar för mejeriförsöken, till förbrukningsartiklar
för institutionen för mjölkprodukternas teknologi samt till förbrukningsartiklar
för institutionen för mejerikemi och mejeribakteriologi. Höjningen
av sistnämnda poster synes emellertid böra begränsas till respektive
600, 800, 500 och 400 kronor.

Beträffande institutsstyrelsens framställningar om medel för täckande av
underskott å rörelsen vid Alnarps trädgårdar torde till en början få erinras
om att 1957 års riksdag med anledning av hemställan i statsverkspropositionen
(IX ht p. 29) dels anvisade ett belopp av 583 500 kronor till täckande
av sådana förluster vid trädgårdarna, som uppkommit under budgetåren
1949/50—1955/56, dels medgav att förevarande anslag för budgetåret 1956/
57 finge tagas i anspråk för täckande av under budgetåret eventuellt upp 4

Biliang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 1

50 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

kommande förlust. Enligt uppgifter i de nu aktuella framställningarna uppstod
även under sistnämnda budgetår en förlust å cirka 28 800 kronor. I
nyssnämnda statsverksproposition anmäldes, att vissa åtgärder då redan
vidtagits i fråga om trädgårdarna, varigenom ett bättre driftsresultat erhållits.
Sålunda hade ledningen av trädgårdarna anförtrotts åt en särskild
driftsledare. Vidare hade viss minskning av personalen ägt rum och driften
rationaliserats även i andra hänseenden.

Av den föregående redogörelsen framgår, att det, trots de sålunda vidtagna
åtgärderna, uppstått en förlust å cirka 95 500 kronor i trädgårdsrörelsen
under budgetåret 1957/58. Såsom även framhållits av institutsstyrelsen
torde detta relativt stora underskott huvudsakligen ha förorsakats av de
övervägande ogynnsamma förutsättningar, som rådde under berörda budgetår.
I enlighet med institutsstyrelsens förslag torde medel böra ställas till
förfogande för täckande av sistnämnda förlust. Därest riksdagen inte har
något att invända häremot, har jag för avsikt att i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj :t att medge, att institutets för innevarande budgetår anvisade
omkostnadsanslag må för ändamålet överskridas med erforderligt belopp.
Den under budgetåret 1958/59 uppkomna vinsten bör således inte tagas
i anspråk för ändamålet.

Den av institutsstyrelsen i dess framställning berörda frågan rörande viss
omläggning av verksamheten vid Alnarps trädgårdar i syfte att uppnå ett
bättre ekonomiskt resultat har, såsom framgår av den föregående redogörelsen,
närmare utretts av statens sakrevision, som därvid föreslagit en bestämd
gränsdragning mellan undervisningsodlingarna och de merkantila
odlingarna vid trädgårdarna. Förslaget har i princip tillstyrkts av remissmyndigheterna,
även om delade meningar rått i fråga om beräkningen av
inkomsterna av de olika odlingarna och om lämpligheten av att redan nu
taga definitiv ställning till Arerksamhetens framtida organisation. För egen
del anser jag i likhet med flera av remissmyndigheterna, att man utan
större olägenhet bör kunna låta anstå med prövningen av frågan om en dylik
omorganisation i avvaktan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens
betänkande och jordbrukshögskoleutredningens kommande förslag.
Detta framför allt med hänsyn till att det tydligen måste anses osäkert,
om trädgårdsrörelsen efter en eventuell omläggning i enlighet med sakrevisionens
förslag kommer att ge det ekonomiskt fördelaktigare resultat,
som revisionen räknat med. Enligt min mening synes sålunda verksamheten
vid Alnarps trädgårdar under budgetåret 1960/61 böra bedrivas i huvudsak
i samma form som under de senaste åren. Jag förutsätter därvid, att
institutsstyrelsen beaktar alla möjligheter till rationalisering och förbättring
över huvud taget av driften vid trädgårdarna. Mot bakgrunden av det
sålunda anförda och med hänsyn till svårigheten att nu förutse, vilka
driftsresultat som kan uppnås under innevarande och nästa budgetår, är
jag inte nu beredd taga ställning till frågan om medelsanvisning för täckande
av eventuellt kommande förluster vid trädgårdarna. Medel för detta

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

ändamål synes sålunda enligt min mening inte böra beräknas under förevarande
anslag för nästa budgetår.

Övriga nu inte särskilt nämnda utgiftsposter bör för nästa budgetår upptagas
med samma belopp som i nu gällande omkostnadsstat. Jag anser mig
inte heller i år kunna tillstyrka, att under anslaget beräknas särskilda medel
till anskaffning av förbrukningsartiklar för lantbruksavdelningen och
trädgårdsavdelningen.

I enlighet med det anförda och då de särskilda uppbördsmedlen i enlighet
med institutsstyrelsens förslag bör beräknas till oförändrade belopp,
bör omkostnaderna för institutets verksamhet utom trädgårdsförsöken under
nästa budgetår beräknas till (379 600 -f- 8 200 -f- 6 800 + 500 + 600 +
800 + 500 + 400 =) 397 400 kronor.

Beträffande omkostnaderna för statens trädgårds försök kan jag tillstyrka
institutsstyrelsens förslag om uppräkning av delposterna till ersättning
till Skaraborgs läns hushållningssällskap för lokalhyra, till driftkostnader
vid öjebyns försöksstation samt till städning och renhållning med respektive
3 000, 600 och 2 100 kronor. Anslagsposten till reseersättningar synes
med hänsyn till höjda traktamenten böra ökas med 500 kronor. Vidare
föreslår jag, att delposten till bränsle, lyse och vatten uppräknas med 1 600
kronor, delposten till övriga expenser med 400 kronor, anslagsposten till
publikationstryck med 600 kronor, delposten till förbrukningsartiklar och
gödslingsmedel med 1 000 kronor, delposten till inköp av inventarier med
400 kronor samt delposten till dagsverken m. m. med 10 000 kronor. Övriga
utgiftsposter i den nu gällande omkostnadsstaten för statens trädgårdsförsök
torde böra bibehållas vid oförändrade belopp. Med hänsyn till att även
de särskilda uppbördsmedlen i enlighet med institutsstyrelsens förslag torde
böra beräknas till oförändrade belopp, kan omkostnaderna för trädgårdsförsöken
under nästa budgetår beräknas till (336 400 + 3 000 + 600 +
2 100 + 500 +1 600 + 400 + 600 + 1 000 + 400 + 10 000 =) 356 600
kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit i det föregående skulle Alnarps-institutets
omkostnadsanslag för budgetåret 1960/61 behöva uppföras med 754 000
kronor.»

Utskottet. Utskottet delar departementschefens uppfattning att prövningen
av frågan om omorganisation av verksamheten vid Alnarps trädgårdar bör
anstå i avvaktan på ställningstagandet till trädgårdsskoleutredningens och
jordbrukshögskoleutrcdningens betänkanden. Då utskottet även i övrigt
ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit under punkten och icke har något
att erinra mot de gjorda anslagsberäkningarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 754 000 kronor.

52 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

38:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Materiel. Det av
Kungl. Maj :t under punkten 52 (s. 147—148) framlagda förslaget om en
med 3 000 kronor ökad medelsanvisning biträdes av utskottet, som alltså
hemställer,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Materiel för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 43 000 kronor.

39:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning. Kungl. Maj:t har under punkten 53 (s. 148—150)
förordat att anslaget uppräknas med 5 000 kr. till 50 000 kr. Det har därvid
förutsatts, att beloppet skall användas, förutom till underhåll av utrustning,
för anskaffning av apparatur och annan laboratorieutrustning och att
det skall ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
på institutsstyrelsen att bestämma den närmare dispositionen av anslaget.

Utskottet. Utskottet, som icke haft något att invända mot vad Kungl. Maj :t
föreslagit under förevarande punkt, hemställer,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 kronor.

40:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 54 (s.
150—151) om en med 500 kr. till 16 500 kr. höjd medelsanvisning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 16 500 kronor.

41 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag under punkten 55 (s. 151
—152) om att anslaget skall uppräknas med 500 kr. till 15 500 kr. till följd
av ökningen av de lönekostnader, som skall bestridas av statsmedel, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Trädgårdsekonomisk byrå för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 kronor.

42 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Lokal och fast
försöksverksamhet. Under punkten 56 (s. 152) har Kungl. Maj :t förordat att
anslaget med hänsyn till vissa automatiska kostnadsökningar skall höjas
från 43 000 kr. till 44 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning föranleder ingen erinran från utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgår
dsinstitut: Lokal och fast försöksverksamhet för budgetgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 kronor.

43 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kungl.
Maj:ts under punkten 57 (s. 152—153) framlagda förslag om en med 100
kronor minskad medelsanvisning tillstyrkes av utskottet, som sålunda
hemställer,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-
och skogsstuderande för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 107 400 kronor.

44 :o) Lantbruksskolan vid Ultuna: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under punkten
59 (s. 154) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 137 700
kr. eller 4 500 kr. mer än för innevarande budgetår. Av höjningen hänför
sig 3 000 kr. till merkostnader till följd av löneklassuppflyttning och höjning
av det rörliga tillägget, medan 1 500 kr. beror på ökad kompensation
för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksskolan
vid Ultuna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 51 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............ 71 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 13 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
........................................ 2 400

Summa kronor 137 700

b) till Lantbruksskolan vid Ultuna: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 137 700 kronor.

45:o) Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader. Under punkten 60 (s.
155—-156) har Kungl. Maj:t föreslagit en uppräkning av anslaget med 2 100
kr. Då föreslås delposten till ersättning till Ultuna egendom för kosthåll

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

liöjd med 7 500 kr., samtidigt som de särskilda uppbördsmedlen uppräknas
med 5 600 kr. Vidare förordas en höjning av delposten till övriga expenser
med 200 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts anslagsberäkning möter ingen invändning från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lantbruksskolan vid Ultuna: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 kronor.

46 :o) Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar. Kungl.
Maj:,t har under punkten 61 (s. 156—159) föreslagit en medelsanvisning
av 9 460 300 kr., vilket belopp överstiger innevarande budgetårs anvisning
med 767 100 kr.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om en anslagshöjning
med 850 700 kr. Härav hänför sig 767 100 till avlöningskostnader,
pensionsavgifter, arvoden åt speciallärare, arbetsgivarbidrag till den
allmänna sjukförsäkringen samt kompensation för höjda pensionsavgifter.
Styrelsen har vid denna beräkning utgått bl. a. från att antalet skolor förblir
oförändrat men att antalet lärare ökar med 6 vid lantmannaskolorna
och 20 vid lanthushållsskolorna.

Den av styrelsen i övrigt föreslagna anslagsökningen, 83 600 kr., föranledes
av att styrelsen hemställt om lönegradsuppflyttning från Ao 21 till
Ao 23 för 14 ämneslärartjänster och för rektorerna vid lanthushållsskolorna.

Departementschefen har tillstyrkt lantbruksstyrelsens förslag endast såvitt
detsamma avser förenämnda belopp på 767 100 kr.

Utskottet. Utskottet biträder den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsberäkningen
och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 9 460 300 kronor.

47:o) Bidrag till jordbrukets yrkesskolor. Under punkten 63 (s. 161—164)
innebär Kungl. Maj :ts framställning en med 500 kr. till 354 300 kr. minskad
anslagsanvisning.

Lantbruksstyrelsen har hemställt att anslaget skall uppräknas med
20 200 kronor och därvid bl. a. föreslagit viss ändring av grunderna för
beräkning av statsbidraget till driftkostnaderna vid jordbrukets yrkesskolor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens
anslagsframställning anfört.

»Jag är inte beredd att, innan 1955 års lantbruksundervisningskommitté
avgivit sina förslag, förorda någon ändring av grunderna för beräkningen av
statsbidragen till driftkostnader vid jordbrukets yrkesskolor. Jag kan inte
heller tillstyrka förslaget om lönegradsuppflyttning för yrkeslärarna. Däremot
har jag inte något att erinra mot att bidrag utgår till kompensationen för
höjda folkpensionsavgifter. Under anslaget bör för detta ändamål beräknas
ett belopp av 4 400 kronor. Med hänsyn till vad statskontoret anfört i yttrande
över en i annat sammanhang gjord framställning i ämnet och det förhållandet
att övriga lantbruksundervisningsanstalter erhållit täckning för
kostnaderna för arbetsgivarbidrag enligt lagarna om allmän sjukförsäkring
och om moderskapshjälp, vill jag inte heller motsätta mig, att även
jordbrukets yrkesskolor erhåller täckning för dylika kostnader. Detta medför
en ökning av medelsbehovet under anslaget med 1 700 kronor. Vad sålunda
föreslagits bör endast gälla de befattningshavare, vilkas lön utgår
med belopp, motsvarande vissa av Kungl. Maj :t särskilt angivna lönegrader.

Mot lantbruksstyrelsens anslagsberäkning i övrigt har jag inte något att
erinra. Med hänsyn härtill torde anslaget för nästa budgetår böra minskas
med i runt tal 500 kronor till 354 300 kronor.»

Utskottet. Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t förordat och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukets yrkesskolor
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 354 300
kronor.

48:o) Särskilda utbildningskurser. Den av Kungl. Maj:t under punkten
64 (s. 164—167) gjorda framställningen innefattar en medelsanvisning av
138 500 kr., vilket belopp är 1 800 kr. högre än det för innevarande budgetår
anvisade.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsäskande under
förevarande punkt — innebärande en höjning av anslaget med 80 300 kr.
— har departementschefen anfört följande.

»Under anslaget har för innevarande budgetår beräknats 9 600 kronor till
bidrag till en mejeriskola. Till den med anslaget avsedda kursverksamheten
i övrigt har utöver anvisat belopp å 127 100 kronor beräknats stå till
förfogande en reservation å 15 400 kronor eller sammanlagt 142 500 kronor.
Enligt min mening bör ett belopp av samma storlek ställas till förfogande
för sistnämnda verksamhet även under nästa budgetår. Den av lantbruksstyrelsen
föreslagna ökningen av medelsanvisningen för ändamålet anser
jag mig således inte kunna tillstyrka. Detta innebär, alt jag inte är beredd
att i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag förorda någon höjning av
vissa av de nu utgående bidragsbeloppen. Liksom under föregående budget -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

år bör emellertid, inom den nu angivna kostnadsramen, medel få tagas i anspråk
för en kurs för blivande lärare på enhetsskolans jordbrukslinje i klass
9 y och för blivande instruktörer vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.
I anslutning härtill vill jag även föreslå, att inom sagda kostnadsram
skall få disponeras erforderligt belopp till lokala informationskurser
för konsulenter och instruktörer vid lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen
i fråga om de nya riktlinjerna för jordbrukets rationalisering.

För i det föregående angivna ändamål skulle således erfordras en medelsanvisning
av 152 100 kronor. Då emellertid det för mejeriskolan avsedda beloppet
inte torde komma att utnyttjas under innevarande budgetår och med
hänsyn till att därutöver en reservation å 4 000 kronor redan nu kan beräknas
föreligga å anslaget vid utgången av budgetåret, torde det vara tillfyllest
om anslaget för nästa budgetår uppföres med (152 100 — 9 600 —
4 000 =) 138 500 kronor. Denna medelsanvisning överstiger med 1 800 kronor
det för innevarande budgetår anvisade beloppet.»

Utskottet. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts synpunkter och framställning
under punkten och hemställer,

att riksdagen må till Särskilda utbildningskur ser för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 138 500 kronor.

49 :o) Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter m. m.
Kungl. Maj:t har under punkten 65 (s. 167—169) föreslagit, att anslaget i
enlighet med lantbruksstyrelsens beräkning uppföres med ett med 600 000
kr. till 2 700 000 kr. höjt belopp.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen föranleder
ingen erinran från utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
m. m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.

50 :o) Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.
Kungl. Maj:t har under punkten 66 (s. 169—172) föreslagit riksdagen
att för nästa budgetår anvisa ett belopp av 500 000 kr. för ifrågavarande
ändamål. För innevarande budgetår har anvisats 1 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

a) I: 47 av herr Pålsson m. fl. samt II: 55, likalydande, av herr Thapper
m. fl., 1:325 av herr Söderberg m. fl. samt 11:406, likalydande, av herr
Jacobsson i Sala m. fl. ävensom I: 487 av herr Svanström, i vilka motioner
hemställts, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1960/61 måtte uppföras
med 4 000 000 kr.;

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

b) I: 130 av herr Nilsson, Yngve, m. fl. och II: 165, likalydande, av herr
Svensson i Krokstorp m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen uttalar,
att medel som kan disponeras för byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
i görligaste mån anvisas under nionde huvudtiteln
samt att riksdagen av Kungl. Maj :t begär förslag till avveckling av
den betydande eftersläpningen av utbetalning av bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter;

c) 1:477 av herr Johansson, Anders, m. fl. och 11:586, likalydande, av
herrar Antby och Rimås, i vilka motioner hemställts, att riksdagen må till
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för yrkandena i motionerna får utskottet hänvisa
till motionerna I: 47, I: 325, I: 487, II: 165 och II: 586.

Lantbruksstgrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om en med
3 000 000 kr. till 4 000 000 kr. höjd medelsanvisning. Styrelsen har därvid
bl. a. anfört följande.

F. n. finns hos lantbruksstyrelsen ansökningar till ännu ej igångsatta
byggnadsarbeten från 26 skolor, varav tio lanthushållsskolor, representerande
eu sammanlagd byggnadskostnad av i runt tal 16 000 000 kr. Vid icke
mindre än 40 skolor har byggnadsarbeten färdigställts eller påbörjats representerande
en sammanlagd beräknad byggnadskostnad av i runt tal 25 000 000
kr. Statsbidragsfrågan har i dessa fall ej prövats, utan skolans huvudman
förskotterar hela byggnadskostnaden. Huvudman för ifrågavarande skolor
är i de flesta fall landstingen, som har ekonomiska möjligheter att förskottera
byggnadskostnaderna. Där förening eller stiftelse står såsom huvudman
för skola, torde sådan förskottering icke kunna ske med hänsyn till
huvudmannens ekonomiska ställning. Såsom framgår av det anförda har
ansökningarna om statsbidrag till ännu ej igångsatta arbeten nedgått från
beräknade 20 000 000 kr. förra året till 16 000 000 kr., men i gengäld har de
av huvudmannen förskotterade byggnadskostnaderna ökat från 15 000 000
kr. till beräknade 25 000 000 kr. eller med 10 000 000 kr.

Vid skolor i olika delar av landet finns dessutom uppgjorda planer på
byggnadsarbeten, vilka planer ännu ej föranlett någon ansökning om statsbidrag,
beroende på att vederbörande med hänsyn till anhopningen av redan
inneliggande ansökningar anser det utsiktslöst att nu ingiva ytterligare
sådana.

Utöver de tidigare omnämnda ansökningarna föreligger ansökningar från
sex skolor om ytterligare statsbidrag med i runt tal 1 335 000 kr. till byggnadsarbeten,
vilka redan utförts, men där byggnadskostnaderna blivit högre
än vad som ursprungligen beräknats och statsbidrag följaktligen sökts till
täckande av vederbörlig del av den sålunda uppkomna merkostnaden.

I sina förslag till anslagsäskandcn framhöll lantbruksstyrelsen förra året
att behovet av gymnastik- och samlingssalar gjort sig alltmera gällande, och
enligt lantbruksstyrelsens mening vore en ökning av byggnadsanslaget önskvärt
även ur denna synpunkt.

Såsom lantbruksstyrelsen upprepade gånger anfört i sina tidigare skrivelser
med förslag till anslagsäskanden är det i hög grad angeläget, att den
alltmera ökade eftersläpningen i fråga om beviljande av statsbidrag kan

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

inhämtas inom rimlig tid. Med anledning härav anser lantbruksstyrelsen, att
— med all hänsyn tagen till det statsfinansiella läget — anslaget för budgetåret
1960/61 bör upptagas till ett belopp av åtminstone 4 000 000 kr.

1958 års besparing sutredning har i sitt den 6 augusti 1959 avgivna betänkande
(SOU 1959: 28) behandlat bl. a. förevarande anslag. Utredningen
framhåller därvid de allvarliga statsfinansiella olägenheter, som uppkommer
när på sätt som här skett statsbidrag utöver föreliggande anslagsram
stäjles i utsikt med stöd av en författningsbestämmelse. Detta gäller även
om denna innehåller en reservation för att bidrag skall utgå endast i mån
av tillgång på medel. I förevarande fall bär uppkommit en eftersläpning,
som inte kan undanröjas utan en betydligt ökad medelsanvisning. Besparingsutredningen
förutsätter att — i avvaktan på resultatet av 1955 års lantbruksundervisningskommittés
arbete, vilket bl. a. skall beröra antalet lägre
lantbruksundervisningsanstalter, som kan beräknas bli erforderligt i framtiden
— i fråga om denna bidragsgivning särskild vaksamhet iakttages, så
att felinvesteringar på området undvikes.

En närmare redogörelse för utredningens förenämnda uttalande och däröver
avgivna yttrande lämnas å s. 170—172 i propositionen.

Departementschefen har anfört följande.

1955 års lantbruksundervisningskommitté har att bland annat undersöka
riktlinjerna för utbyggnaden och lokaliseringen av här ifrågavarande undervisningsanstalter
ävensom grunderna för beräkningen av bidragsbeloppen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av innevarande år.
I avvaktan på utredningens förslag synes särskild återhållsamhet med medelsanvisningen
under förevarande anslag vara påkallad. Att helt upphöra
med bidragsgivningen till detta ändamål ens för en övergående period torde
å andra sidan inte vara lämpligt. Jag vill därför föreslå, att anslaget för
nästa budgetår uppföres med ett till 500 000 kronor minskat belopp. Jag
vill därvid framhålla angelägenheten av att den fortsatta planeringen av
ifrågavarande byggnadsverksamhet i avvaktan på ställningstagande från
statsmakternas sida till nyssnämnda utredningsförslag, såsom besparingsutredningen
förutsatt i sitt betänkande, präglas av särskild vaksamhet, så
att felinvesteringar på området undvikes.

I detta sammanhang torde jag få erinra om, att Kungl. Maj:t genom
beslut den 23 januari 1959 medgivit Norrbottens läns landsting att under
vissa närmare angivna villkor dels övertaga och tills vidare åtnjuta
ett stående räntefritt lån å 325 000 kronor, som den 30 juni 1943 för förvärv
av fastigheten Björkfors 22, Nederkalix socken, lämnats hushållningssällskapet
i länet från av riksdagen för budgetåren 1936/37 och 1939/40
anvisade reservationsanslag till Bidrag till Norrbottens läns hushållningssällskap
för inrättande av lantbruksskola, dels övertaga statsbidrag å 169 174
kronor, som beviljats sällskapet till vissa byggnadsarbeten vid lantmannaskolan
i Björkfors, och å 13 211 kronor, som beviljats sällskapet för maskinanskaffning
m. m. vid skolan. Av ärendet framgår vidare, att av lånet kvar -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 dr 1960

står 315 884 kronor oguldet samt att landstinget träffat överenskommelse
med sällskapet om att huvudmannaskapet för och äganderätten till nyssnämnda
lantmannaskola liksom sällskapets övriga lantmanna- och lanthushållsskolor
skall från och med den 1 januari 1959 övergå till landstinget.
Vad sålunda förekommit har jag härigenom velat bringa till riksdagens kännedom.

Utskottet. I motionerna I: 136 och II: 165 har noterats att medel för arbetslöshetens
bekämpande under den senaste konjunkturnedgången utnyttjats
även för bidragsgivning till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter.
Ett sådant förfaringssätt medför enligt motionärerna att
den på grund av behovsprövningen bestämda ordningsföljden rubbas och att
stora orättvisor uppstår huvudmännen emellan. Somliga, som för länge sedan
förskotterat medel, får alltjämt vänta länge på bidragens utbetalning,
andra får sina skolor byggda omedelbart utan förskottering. Motionärerna
hemställer därför att för undvikande av orättvisor och felinvesteringar medel
som kan disponeras för byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
i görligaste mån anvisas under nionde huvudtiteln. Därvid
framhålles även att en utbetalning av landstingens fordringar å statsbidrag
för redan utförda arbeten skulle ha lika sysselsättningsstimulerande effekt
som om samma belopp erbjuds via arbetsmarknadsstyrelsen för nya byggnadsobjekt,
förutsatt att arbetslösheten icke är speciellt lokalt betonad.

Utskottet kan icke ansluta sig till förenämnda yrkande. Med den noggranna
prövning och det intima samarbete mellan vederbörande myndigheter
som sker i samband med ianspråktaganaet av arbetslöslietsmedel synes risken
för felinvesteringar obetydlig med nuvarande form för anslagsanvisning.
Att vissa skolor härigenom har byggts med statsbidrag utan förskottering
från vederbörande huvudmän synes enligt utskottets uppfattning
ej heller innebära någon orättvisa mot de huvudmän som väntar på
statsbidrag för redan utförda byggnadsarbeten. Väntetiden har ju icke
förlängts för dessa.

Enligt vad departementschefen meddelat har 1955 års lantbruksundervisningskommitté
bl. a. att undersöka grunderna för beräkningen av bidragsbeloppen
för under förevarande punkt berörda undervisningsanstalter.
Utskottet, som förutsätter att sagda utredningsarbete avser hela frågan om
normerna för den framtida bidragsgivningen till ändamålet i fråga, finner
det önskvärt att de nya grunderna efter riksdagens fastställelse ges omedelbar
verkan och tillämpas på alla nytillkomna byggnadsföretag, som kan åtnjuta
bidrag. Det synes böra sörjas för att enligt de nya grunderna beviljade
statsbidrag utgår i samband med företagets genomförande. Någon eftersläp -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

ning bör med andra ord icke tillåtas. Anslagsbeviljande och bidragsutbetalning
bör gå hand i hand.

De förhandsbesked om tillstyrkan av statsbidrag, som lantbruksstyrelsen
givit, kan enligt hittillsvarande praxis anses samtidigt ha inneburit en försäkran
om bidrag. Det synes utskottet rimligt att dessa löften infrias. En
plan för avveckling av statens moraliska utfästelser bör därför utarbetas
och tillämpas vid sidan av den nya bidragsordningen.

Med dessa förutsättningar finner utskottet det oriktigt att — genom bibehållande
av de nuvarande bidragsbestämmelserna under den övergångsperiod
som återstår tills beslut om en ny bidragsordning fattats —- invagga undervisningsanstalternas
huvudmän i den föreställningen att av lantbruksstyrelsen
lämnade förhandsbesked om tillstyrkan kan infrias med nu förevarande
ordning. Avvecklingsproblemet skulle ytterligare försvåras om styrelsen
under tiden utställde nya dylika besked. Med anledning av vad sålunda
anförts vill utskottet förorda att gällande bestämmelser suspenderas
från och med den 1 april i år tills en ny bidragsordning samt en avvecklingsplan
kunnat beslutas och träda i kraft. Vidare vill utskottet uttala det
önskemålet, att lantbruksstyrelsen omedelbart utan att avvakta beslut om
nuvarande bestämmelsers suspension upphör att utfärda nya förhandsbesked
om tillstyrkan.

Vad utskottet här anfört och föreslagit får ej fattas så att jordbrukets yrkesutbildning
eftersättes. Översynen av bidragsgrunderna bör för övrigt påskyndas,
så att beslut i frågan snarast kan fattas.

Vad slutligen angår anslagsbeloppet för nästa budgetår är det utskottets
mening att detsamma oavkortat bör användas för avveckling av tidigare utfästelser
om statsbidrag till redan påbörjade byggnadsföretag. I fråga om beloppets
storlek bör, med hänsyn till den betydande eftersläpningen i bidragsutbetalningarna,
icke någon nedräkning ske i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget. Utskottet tillstyrker därför de i
motionerna I: 477 och II: 586 framförda yrkandena om en oförändrad medelsanvisning
av 1 000 000 kronor för ändamålet. Utskottet har följaktligen
icke ansett sig kunna biträda yrkandena i motionerna I: 47, 11:55, I: 325,
II: 406 och I: 487 om ett till 4 000 000 kronor höjt anslag.

Kungl. Maj:ts under punkten gjorda anmälan föranleder ingen utskottets
erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må,

a) i anledning av motionerna I: 136 och II: 165, såvitt nu
är i fråga, bemyndiga Kungl. Maj:t att, i avvaktan på nya
grunder för statsbidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter,
förordna att kungörelsen 1939:
910 tills vidare icke skall äga tillämpning på byggnadsarbeten
som igångsättes eller på sådana förvärv av byggnader som
sker efter den 1 april 1960 även om förhandsbesked lämnats

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

av lantbruksstyrelsen om att statsbidrag kommer att tillstyrkas
;

b) i anledning av Kungl. Maj :ts framställning och med bifall
till motionerna 1:477 och 11:586 samt med avslag å
motionerna I: 47 och II: 55, I: 325 och II: 406 ävensom I: 487,
till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 136 och II: 165, såvitt de icke besvarats
i det föregående, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

51 :o) Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning. Utskottet
biträder den av Kungl. Maj:t under punkten 67 (s. 173) gjorda framställningen
om i förhållande till innevarande budgetår oförändrad medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till undervisningsmateriel för
maskinundervisning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 165 000 kronor.

52 :o) Reseunderstöd för studier på lantbrukets område. Tidigare anvisades
förevarande anslag under rubriken Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område.

Under punkten 68 (s. 173—175) innebär Kungl. Maj:ts framställning en
medelsanvisning av 75 000 kr. eller 45 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
med bl. a. förslag om höjning av anslaget med 15 000 kr. har departementschefen
anfört följande.

»Under åberopande av vad jag anfört i det föregående i samband med mitt
under lantbruksattachéernas avlöningsanslag framförda förslag om minskning
av antalet lantbruksattachéer eller lantbruksrepresentanter föreslår jag,
att förevarande anslag uppräknas med 45 000 kronor till 75 000 kronor. Av
anslaget torde i förekommande fall reseunderstöd få beviljas även för studier
på skogsbrukets område. I anslutning härtill torde anslagets rubrik
lämpligen böra ändras till Reseunderstöd för studier på lantbrukets område.
Vad slutligen angår lantbruksstyrelsens hemställan om bemyndigande för
styrelsen att besluta om fördelning av viss del av anslaget vill jag anföra,
att det enligt min mening inte torde föreligga anledning för Kungl. Maj :t
alt i detta hänseende meddela ändrade föreskrifter för anslagets disposition.»

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:s framställning under förevarande
anslag och hemställer, under åberopande av vad som anförts under
punkten Lantbruksattachéer: Avlöningar,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på lantbrukets
område för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

G. övrig forsknings- och försöksverksamhet på jordbrukets område

53 ro) Främjande av forskning på jordbrukets område m. m. Under punkten
69 (s. 176—177) har Kungl. Maj :t i anledning av jordbrukets forskningsråds
framställning om anslagsanvisning med 2 000 000 kr. framlagt förslag
om att ifrågavarande anslag för främjande av jordbruksforskning bör för
nästa budgetår uppräknas med 130 000 kr. till 1 430 000 kr. Av detta belopp
avses 320 000 kr. för mutationsforskning och 225 000 kr. för lagringsforskning.
Vidare föreslås att ett av Kungl. Maj :t senare fastställt belopp avdelas
för främjande av angelägen strålskyddsforskning vid vissa under jordbruksdepartementet
sorterande institutioner.

Utskottet har ej funnit anledning göra erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Främjande av forskning på jordbrukets
område m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 1 430 000 kronor.

54 :o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts under punkten 70 (s. 177—180) gjorda framställning innefattar
—• förutom hemställan till riksdagen att medgiva ändringar i personalförteckningen
och fastställa ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av
285 700 kr. eller 22 700 kr. mera än för löpande budgetår. Av anslagsökningen
belöper 10 000 kr. på lönekostnader till expertis för projekteringsarbeten
och 2 600 kr. på uppflyttning av en försteassistenttjänst i lönegrad Ae 21 till
en tjänst såsom förste ingenjör i lönegrad Ae 23. Vidare medför automatiska
kostnadsökningar en uppräkning av anslaget med 10 100 kr. Angivna ingenjörstjänst
bör enligt förslaget införas i personalförteckningen i stället för berörda
assistentbefattning.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning tillstyrkes av utskottet, som även
i övrigt biträder vad som anförts under denna rubrik. Utskottet hemställer
sålunda,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader,
som angivits i det föregående,

b) fastställa följande avlöningsstat för statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1960/61:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 15 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 194 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 37 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 4 400

Summa kronor 285 700

c) till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 285 700 kronor.

55:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Omkostnader. Under
punkten 71 (s. 180—182) har Kungl. Maj :t föreslagit att medelsanvisningen
skall minskas med 500 kr. till 111 900 kr. Anslagsberäkningen innebär
dels ökningar med 6 000 kr. till reseersättningar, med 2 000 kr. till utrustning,
med 4 000 kr. till övriga expenser och med 2 500 kr. till ersättning
till jordbruksdriften, dels ock att inkomstuppbörden under anslaget ansetts
komma att uppgå till 15 000 kr.

Utskottet. Den gjorda anslagsberäkningen tillstyrkes av utskottet, som
hemställer,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 111 900 kronor.

56:o) Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader: Försöksverksamheten.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 72 (s. 182—183) innefattar
en medelsanvisning av 48 000 kr. Motsvarande anvisning för innevarande
budgetår — av ett totalanslag å 88 000 kr. — är 50 000 kr. Enligt det nu
framlagda förslaget avses, förutom angivna 48 000 kr., högst 50 000 kr. av
överskottsmedel från jordbruksdriften få efter Kungl. Maj :ts prövning disponeras
för ifrågavarande forsknings- och försöksverksamhet.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Försöksverksamheten för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

57 :o) Bidrag till jordbrukstekniska institutet. Det under punkten 73 (s.
183—185) framlagda förslaget av Kungl. Maj:t — vilket innefattar hemställan
om medelsanvisning med oförändrat belopp av 325 000 kr. ävensom

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

bemyndigande för Kungl. Maj :t att föranstalta om nytt, ettårigt avtal med
jordbruktekniska föreningen — biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att på i huvudsak de grunder
som anförts i propositionen träffa nytt avtal med jordbrukstekniska
föreningen

b) till Bidrag till jordbrukstekniska institutet för budgetåret
1960/61 anvisa ett anslag av 325 000 kronor.

58:o) Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 77 (s. 199) gjorda framställning om medelsanvisning
med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 20 000
kronor.

59:o) Täckdikningsförsök m. m. Utskottet har intet att erinra mot att, såsom
Kungl. Maj:t föreslagit under punkten 78 (s. 200—201), ifrågavarande
anslag uppräknas från 150 000 kr. till 152 500 kr. för täckande av automatiskt
stegrade lönekostnader. Som förslaget i övrigt ej heller föranleder
någon kommentar från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Täckdikningsförsök m. m. för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 152 500 kronor.

H. Veterinärväsendet m. m.

60:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 79 (s. 202) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att
fastställa ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 842 300 kronor, vilket
är 7 400 kr. mer än för innevarande budgetår. Anslagsposten till övrig ickeordinarie
personal föreslås nedräknas med 13 000 kr. med hänsyn till belastningen
å anslaget under det sistlidna budgetåret. Uppräkningen av anslaget
beror helt på kostnadsstegringar av automatisk karaktär och hänför
sig med 11 400 kr. respektive 9 000 kr. till anslagsposterna rörligt tillägg och
kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning att göra någon erinran mot
Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer därför,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 65

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ..................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................

Summa kronor 842 300

b) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 842 300 kronor.

332 900

9 900

361 600
124 000

13 900

61 :o) Veter inär styrelsen: Omkostnader. Under punkten 80 (s. 203) har
Kungl. Maj :t i enlighet med veterinärstyrelsens förslag, med hänsyn till stegrade
kostnader för publiceringsverksamheten, hemställt om en med 2 100
kr. till 93 400 kr. höjd medelsanvisning.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 93 400 kronor.

62:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag under punkten 81

(S- 203_205) innebär — förutom hemställan till riksdagen att fastställa ny

avlöningsstat — en anslagsanvisning av 6 068 000 kr., vilket belopp överstiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 345 000 kr.

Veterinärstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt, att förevarande
anslag skall höjas med 360 000 kr.

I motionerna I: 137 av herr Ohlsson, Ebbe, och II: 169 av herr Magnusson
i Tumhult ävensom i motionen II: 280 av herrar Gustavsson i Alvesta och
Jansson i Benestad har hemställts, att riksdagen — i enlighet med veterinärstyrelsens
förslag — måtte besluta att en distriktsveterinär tjänst inrättas i
Lidhult och att förevarande anslag uppräknas i erforderlig utsträckning
härför.

Beträffande de motiv som motionärerna anfört för sitt yrkande hänvisar
utskottet till motionerna II: 169 och II: 280.

Departementschefen har — efter redogörelse för högskolestyrelsens anslagsäskanden
— anfört följande.

»Veterinärstyrelsens förslag om medelsanvisning under anslaget för nästa
budgetår för avlönande av ytterligare en distriktsveterinär anser jag mig

5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

inte kunna biträda. Då departementsberedningen av styrelsens framställning
i övrigt i berörda ärende ännu ej helt avslutats, torde jag i sinom tid
för Kungl. Maj :t ånyo få anmäla detta.

I förra årets statsverksproposition erinrade jag om att den då nyligen
beslutade löneregleringen för distriktsveterinärer uppskattats innebära en
kostnadsökning för statsverket av inemot 200 000 kronor. Med hänsyn till
osäkerheten beträffande den väntade belastningen ansåg jag nämnda lönereglering
emellertid då ej böra föranleda någon uppräkning av anslaget. Sedan
belastningssiffrorna för budgetåret 1958/59 nu blivit tillgängliga, finner
jag mig på förevarande grund kunna tillstyrka en anslagsuppräkning av
nyssnämnd storleksordning. Jag föreslår därför, att de i avlöningsstaten
upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till
rörligt tillägg påföres 170 000 respektive 30 000 kronor. Posten till rörligt
tillägg bör därutöver på grund av 1959 års allmänna lönereglering tillföras
86 000 kronor. Anslagsposten till kompensation för höjda folkpensionsavgifter
torde vidare böra uppräknas med 59 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående anfört, behöver förevarande anslag
för nästa budgetår uppräknas med sammanlagt (170 000 + 30 000 + 86 000
+ 59 000 =) 345 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t vid de fortsatta övervägandena
rörande rikets indelning i veterinärdistrikt kommer att ta vederbörlig
hänsyn även till de krav på veterinär service som -— beroende på
kreatursdriftens omfattning — skäligen kan uppställas av i motionerna berörda
område inom Kronobergs och Jönköpings län. Vid sådant förhållande
synes de framförda yrkandena om inrättande av en distriktsveterinärtjänst
i Lidhult icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj :ts medelsberäkning icke föranleder
någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:137, 11:169 och 11:280, såvitt däri
hemställts om inrättande av en distriktsveterinärtjänst i Lidhult,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 137, II: 169 och II: 280,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 4 470 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 90 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 615 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 67

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 804 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 89 000

Summa kronor 6 068 000

b) till Veterinär staten: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 6 068 000 kronor.

63 :o) Veterinärstaten: Omkostnader. Kungl. Maj :t har under punkten 82
(s. 205—206) föreslagit en medelsanvisning av 141 400 kr. Detta innebär
att anslaget minskas med 500 kr. Härvid har förordats att kostnaderna för
en kurs i bakteriologisk köttkontroll skall rymmas inom ett belopp av
6 700 kr., vilket möjliggör en nedräkning av posten till kursverksamhet
med 1 100 kr. Det har därvid förutsatts att det skall ankomma på Kungl.
Maj :t att efter förslag av veterinärstyrelsen meddela närmare bestämmelser
rörande kursverksamheten. Vidare har förordats att de från anslaget
utgående expensmedlen till länsveterinärerna skall uppräknas från 9 600
kr. till 10 200 kr.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 141 400
kronor.

64:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Under punkten 83
(s. 206—213) innefattar Kungl. Maj:ts förslag — förutom hemställan till
riksdagen att medge ändring i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstat
•— en anslagsanvisning av 2 615 700 kr., vilket belopp överstiger
innevarande budgetårs anslag med 80 700 kr.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt har i sin anslagsframställning
hemställt om anslagshöjning med i runt tal 191 300 kr.

Efter att ha redogjort för de olika anslagsäskandena och av statskontoret
avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.

»Anstaltsstyrelsens begäran om personalförstärkningar anser jag mig
inte kunna bifalla. Härav följer att jag ej heller biträder det förslag till personalminskning,
som direkt sammanhänger med yrkandet om inrättande av
en ny laboratorstjänst. I fråga om löneregleringar kan jag endast i viss utsträckning
tillmötesgå styrelsens yrkande beträffande kontoristtjänsten på
anstaltens bibliotek. Yrkandet bör enligt min mening bifallas i så måtto, att
tjänsten omändras till en biblioteksassistenttjänst i lönegrad Ao 10. Omändringen
synes påkalla en anslagshöjning med 800 kronor. Styrelsens förslag
till ändrad lönegradsplacering av s. k. teknisk biträdespersonal torde få
prövas i annat sammanhang. Till sagda personal synes böra hänföras de i

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

styrelsens yrkanden upptagna tjänsterna som reparatör, laboratorieassistent,
förste laboratoriebiträde, laboratoriebiträde, institutionsvaktmästare
och stallförman. Vad angår yrkandena om anslagsuppräkning till följd av
1959 års allmänna lönereglering kan jag helt biträda det, som avser avlöningar
till personal för särskilda undersökningar. Denna anslagspost bör
sålunda ökas med 2 600 kronor, vilken summa skall anses belöpa sig till lika
stor del å vartdera undersökningsobjektet lymfadenos hos nötkreatur och
tillverkning av mul- och klövsjukevaccin. Däremot anser jag uppräkningen
i övrigt på grund av nämnda allmänna lönereglering kunna stanna vid
42 500 kronor. Anstaltsstyrelsens förslag om ökad medelstilldelning på
grund av löneklassförändringar m. m. finner jag mig kunna biträda endast
så till vida, att jag föreslår en anslagshöjning med 1 100 kronor i anledning
av den beslutade arbetstidsförkortningen samt 7 300 kronor för att möjliggöra
viss uppflyttning av laboratoriebiträden i den reglerade befordringsgången.
Slutligen bör enligt min mening anslagsposten till kompensation för
höjda folkpensionsavgifter höjas med 26 400 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit behöver förevarande anslag höjas
med (800 + 2 600 + 42 500 + 1 100 + 7 300 + 26 400 =) 80 700 kronor
till 2 615 700 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster i enlighet med
avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Å personalförteckningen bör en tjänst som kontorist i lönegrad Ao 9 utbytas
mot en tjänst som biblioteksassistent i lönegrad Ao 10.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens veterinärmedicinska anstalt,
som angivits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 733 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 400

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ........................ 156 800

4. Avlöningar till övrig icke^ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1 320 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 364 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 40 900

Summa kronor 2 615 700

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
2 615 700 kronor.

65 :o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
under punkten 84 (s. 213—217) hemställt, att anslaget höjes med 40 800
kr. till 757 700 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för anstaltsstyrelsens anslagsframställning,
innebärande höjning med 108 100 kr., och för yttrande
däröver av statskontoret — anfört i huvudsak följande.

»Anstaltsstyrelsens förslag att uppräkna anslagsposten till reseersättningar
med 3 000 kronor föranleder ingen erinran från min sida. Å andra
sidan torde, såsom också styrelsen anfört, delposten till bränsle, lyse och
vatten kunna nedräknas med visst belopp. Jag föreslår för min del, att detta
belopp bestämmes till 17 500 kronor. Beträffande posten till särskilda undersökningar
— under vilken för innevarande budgetår beräknats 18 000 kronor
till undersökningar rörande tillverkningen av mul- och klövsjukevaccin,
61 000 kronor till undersökningar rörande lymfadenos hos nötkreatur samt
18 000 kronor till andra särskilda undersökningar — har anstaltsstyrelsen
begärt höjning av det för lymfadenosundersökningar avsedda beloppet med
24 100 kronor. Jag finner mig kunna förorda en höjning av det belopp, som
beräknats för sistnämnda undersökningar, med allenast 7 800 kronor. Samtidigt
föreslår jag emellertid en uppräkning av de övriga båda delbeloppen
under anslagsposten med vartdera 500 kronor. Med hänsyn till angelägenheten
av att upptaga tillverkning av två nya vaccinslag — det ena mot valpsjuka
och det andra mot virusenterit hos mink — har styrelsen föreslagit viss
anslagsförstärkning. Detta förslag kan jag i princip biträda. Sedan tillverkningen
kommit i gång beräknas densamma inbringa inkomster till full täckning
av därå belöpande kostnader. På grund av i första hand nyssnämnda
vaccintillverkning tillstyrker jag sålunda en höjning av delposten till inköp
och underhåll av inventarier och apparatur med 6 500 kronor. Delposterna
till förbrukningsartiklar samt till inköp och underhåll av djur bör enligt min
mening med hänsyn till den väntade medelsförbrukningen — därvid hänsyn
även skall tagas till den föreslagna tillverkningen av vaccin mot valpsjuka
hos mink — uppräknas med 25 000 respektive 15 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört behöver anslaget för nästa budgetår
ökas med (3 000 — 17 500 + 7 800 + 500 + 500 -f 6 500 + 25 000 +
15 000 =) 40 800 kronor till 757 700 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas, att på riksstatens inkomstsida för
nästa budgetår beräknats en höjning av inkomsterna från anstaltens verksamhet
med i runt tal 500 000 kronor. Av denna summa har ■—• sedan inkomstutfallet
för budgetåret 1958/59 blivit klarlagt — cirka 200 000 kronor
beräknats inflyta redan med nuvarande omfattning av verksamheten
och vid oförändrade avgiftstaxor. Återstående del av ökningen, i runt tal

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

300 000 kronor, förutsättes kunna åvägabringas genom höjningar av gällande
undersöknings- och preparattaxor m. m., genom införande av konsultationsavgifter
vid den av anstalten bedrivna konsulentverksamheten
samt genom försäljning av tidigare berörda vaccin mot vissa sjukdomar hos
mink. Med utgångspunkt härifrån torde det få ankomma på veterinärstyrelsen
att fastställa nya undersöknings- och preparattaxor m. m. för statens
veterinärmedicinska anstalt.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts anslagsberäkning och anmälan har icke föranlett
utskottet att göra någon invändning. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 757 700 kronor.

66 :o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 85 (s. 218) gjorda framställning tillstyrker utskottet
att anslaget höjes med 1 400 kronor, varav 1 200 kronor för säkerställande
av karantänsanstaltens behov av uppvärmning och 200 kronor för anstaltens
expensbehov i övrigt. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Karantänsanstalten i Haparanda för
husdjur för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 12 400
kronor.

67:o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. Under förevarande rubrik har sammanförts de i IX ht 1959 upptagna
förslagsanslagen Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar
och Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av smittsamma
husdjurssjukdomar.

Kungl. Maj :t har under punkten 86 (s. 218—221) föreslagit en medelsanvisning
av 1 085 000 kr. För innevarande budgetår är de under punkten
sammanförda två anslagen uppförda med tillhopa 1 270 100 kr. Förslaget
innebär alltså en minskning med sammanlagt 185 100 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för veterinärstyrelsens anslagsframställningar,
innebärande minskningar med sammanlagt 45 000 kr.,
och däröver av riksräkenskapsverket avgivet yttrande — anfört följande.

»Under anslaget Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av smittsamma
husdjurssjukdomar — respektive annan motsvarande beteckning
har sedan åtskilliga år upptagits ett formellt belopp av 100 kronor. För
att nedbringa antalet anslagspunkter under nionde huvudtiteln vill jag föreslå,
att nämnda anslag utgår och att medelsanvisning för ändamålet i fortsättningen
sker från anslagsposten till övriga åtgärder till förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar under förevarande anslag.
Då någon reell medelsberäkning för ifrågavarande bidragsbehov ej

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

heller synes påkallad beträffande budgetåret 1960/61 bör det formella beloppet
av 100 kronor vid omläggningen bortfalla.

Vad härefter angår medelsberäkningen för de ändamål, som under innevarande
budgetår skall tillgodoses från anslaget Förekommande och hämmande
av smittsamma husdjurssjukdomar, kan jag biträda veterinärstyrelsens
förslag härom såvitt avser anslagsposten till åtgärder mot smittsam
kastning hos nötkreaturen. Denna anslagspost bör sålunda nedräknas med
85 000 kronor till 175 000 kronor. Av sistnämnda belopp är 25 000 kronor
avsedda för fortsatt undersökning av andra orsaker till smittsam kastning
än Brucella abortus Bang. Styrelsens förslag att medelsanvisning till åtgärder
mot salmonellainfektioner hos djur i fortsättningen skall ske under
en särskild anslagspost i stället för såsom hittills under rubriken Övriga
åtgärder till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,
sammanhänger med en av styrelsen den 7 september 1959 till jordbruksdepartementet
ingiven framställning angående utfärdande av bestämmelser
till motverkande av salmonellainfektion bland djur. Då departementsberedningen
av sistnämnda ärende ännu ej hunnit avslutas, är jag
inte beredd att nu förorda den begärda anslagstekniska omläggningen. Medelsberäkningen
under sist berörda anslagspost bör enligt min mening bibehållas
oförändrad. Till åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen har för
innevarande budgetår beräknats ett belopp av 700 000 kronor. Beloppet är
avsett att till övervägande del användas för undersökningsarvoden till veterinärer
i samband med tuberkulinkontroll. Enligt den av 1958 års riksdag
antagna planen för sagda kontroll skall —- såvida ej sjukdomen åter blossar
upp — intervallerna mellan ifrågavarande kontrollundersökningar fortlöpande
förlängas och den statliga medelsanvisningen för undersökningarna
upphöra med utgången av nästa budgetår. Förlängningen av de berörda
intervallerna bör medföra ett alltmer sjunkande anslagsbehov. Jag föreslår
med hänsyn härtill, att anslagsposten i fråga nedräknas med 100 000 kronor.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör förevarande anslag uppföras med
(1 270 100 — 100 — 85 000 — 100 000 =) 1 085 000 kronor.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen liksom förslaget
i övrigt möter ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer
sålunda,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar! m. m. för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 1 085 000 kronor.

68 :o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. Jämlikt
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 87 (s. 221—222) om medclsanvisning
med oförändrat 230 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll
hos nötkreaturen för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 230 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

69:o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 88 (s. 222) om att anslagsanvisningen
för ifrågavarande ändamål skall upptagas till ett med 50 000
kronor till 525 000 kronor nedräknat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 525 000 kronor.

70:o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 89 (s. 223—228) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändring i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 3 421 100 kr. eller 239 200 kr. mer än för innevarande
budgetår.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt
om anslagshöjning med 416 200 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i anslagsframställningen
och däröver av statens medicinska forskningsråd avgivet
yttrande — anfört följande.

»Vissa av de personalförstärkningar, varom högskolestyrelsen gjort framställning,
finner jag vara av sådan angelägenhetsgrad, att de bör genomföras
trots pågående utredning rörande forskningen och undervisningen vid
veterinärhögskolan. Jag förordar sålunda, att vid högskolan inrättas en
tjänst som forskardocent i lönegrad Ae 24 ävensom en ny tjänst som förste
assistent i lönegrad Ae 21, avsedd för medicinska avdelningen för idisslare.
Nu gällande provisorium, innebärande att medel, som kan bli disponibla
genom att en docenttjänst i lönegrad Ae 24 hålles obesatt, får utnyttjas för
avlönande av en forskardocent i samma lönegrad, synes ändock böra bibehållas
även för nästa budgetår. Kostnaden för de båda tjänster jag nu föreslagit
skola nyinrättas uppgår till sammanlagt 50 500 kronor. Vidare anser
jag medel nu böra beräknas för avlönande av ett ekonomibiträde i lönegrad
Ag 2/3, vilket synes påkallat för att avlasta mera kvalificerad personal arbetet
med diskning och dylikt vid kliniska centrallaboratoriet. Sistnämnda
förslag motiverar en anslagshöjning av 9 200 kronor. Några personalförstärkningar,
utöver dem jag nu berört, anser jag mig inte kunna tillstyrka. Styrelsens
förslag att nedräkna anslagsposten till avlöningar till personal för
särskilda undersökningar bör däremot bifallas. För att möjliggöra viss avrundning
av delbeloppen under posten bör anslagsminskningen emellertid
stanna vid 5 900 kronor. Jag har därvid för nästa budgetår räknat med ett
totalt avlöningsbelopp av 8 600 kronor för forsknings- och försöksverksamhet
rörande smittsam blodbrist hos häst samt 7 400 kronor för här ifrågavarande
särskilda undersökningar vid avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien.

I anslutning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör de i högskolestyrelsens äskanden
upptagna båda tjänsterna som kanslibiträde i lönegrad Ae 7 vid
avdelningen för obstetrik och gynekologi samt vid biblioteket ändras till
tjänster i lönegrad Ae 9 med tjänstebeteckningarna kontorist respektive
biblioteksbiträde. Kostnaden härför kan beräknas till 2 500 kronor. Däremot
finner jag mig ej heller i år kunna tillstyrka den begärda uppflyttningen av
intendentstjänsten. Med inrättandet av den begärda extra ordinarie tjänsten
för en livsmedelskemist, vilken nu avlönas såsom extra assistent, torde
böra anstå.

På grund av år 1959 genomförd lönereglering för högskolans lärare i
hovsjukdomar m. m„ laboratorer och prosektorer ävensom för två av högskolans
assistenter erfordras en anslagsuppräkning av 90 400 kronor. Vidare
bör anslaget enligt min mening uppräknas på grund av beräknade löneklassförändringar
och tjänstetidsbefordran med 7 900 kronor, den beslutade
arbetstidsförkortningen med 10 000 kronor, 1959 ars allmänna lönereglering
med 36 900 kronor samt höjd kompensation för folkpensionsavgifter
med 37 700 kronor. Medelsbehovet för vikariatsersättningar m. m.
anser jag inte för närvarande påkalla någon anslagshöjning. Högskolestyrelsens
yrkande om anslagsuppräkning såsom en följd av vissa i särskild
framställning föreslagna lönegradsuppflyttningar av s. k. teknisk biträdespersonal
torde få prövas i annat sammanhang.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör veterinärhögskolans avlöningsstat
för nästa budgetår höjas med sammanlagt (50 500 -j- 9 200
5 900 + 2 500 -f 90 400 + 7 900 -f 10 000 + 36 900 + 37 700 =) 239 200
kronor till 3 421 100 kronor. Anslaget bör fördelas på olika poster i enlighet
med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Å personalförteckningen bör upptagas en tjänst som forskardocent i lönegrad
Ae 24 samt ytterligare en tjänst som förste assistent i lönegrad Ae
21.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under förevarande punkt har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för veterinärhögskolan, som angivits
i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 1 361 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................

36 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

3. Avlöningar till personal för särskilda undersök -

ningar, förslagsvis ........................ 16 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 1 460 300

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 1 200

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 490 000

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 56 400

Summa kronor 3 421 100

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 3 421 100 kronor.

71 :o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Under punkten 90 (s. 228—230)
har Kungl. Maj:t gjort framställning om medelsanvisning med 1 023 500
kr., vilket innebär en ökning med 11 500 kr. jämfört med anslaget för innevarande
budgetår.

Departementschefen har, efter redovisning av högskolestyrelsens anslagsframställning,
anfört följande.

»Högskolestyrelsens förslag att höja delposten till övriga expenser finner
jag mig i viss utsträckning kunna biträda. Jag föreslår sålunda, att nämnda
delpost uppräknas med 5 000 kronor i anledning av höjda städerskelöner,
9 000 kronor för utökade städningsområden samt 1 000 kronor på grund av
stegrade kostnader i övrigt. Vad beträffar den i styrelsens äskanden berörda
anslagsposten till särskilda undersökningar förordar jag en minskning av
densamma med 6 500 kronor till 26 800 kronor. Därvid har jag på grund av
vissa kostnadsökningar av automatisk karaktär ansett mig böra beräkna det
erforderliga omkostnadsbeloppet för forsknings- och försöksverksamhet rörande
smittsam blodbrist hos häst till 18 600 kronor samt för fortsatta undersökningar
rörande könskörtelhypoplasi hos fjällrasen till 8 200 kronor.
Till följd av automatiska kostnadsökningar torde vidare delposterna till inventariers
underhåll och komplettering samt instrument och förbrukningsartiklar
m. m. för djurvården böra uppräknas med 2 000 respektive 4 000
kronor. Å andra sidan synes delposten till bränsle, lyse och vatten på grund
av belastningen kunna nedräknas med 35 000 kronor.

Under detta anslag torde jag jämväl få behandla frågan om medelsanvisning
till stipendier vid veterinärhögskolan. Anledningen härtill är ett av mig
i det följande i samband med beräkningen av skogshögskolans omkostnadsanslag
framlagt förslag, som även berör förevarande anslag. Jag har för avsikt
att i berörda sammanhang föreslå ändrade bestämmelser för erhållande
av elevstipendier vid bland annat veterinärhögskolan. I samband därmed kommer
jag även att föreslå, att medel för dylika stipendier i fortsättningen skall
anvisas under åttonde huvudtiteln. Veterinärhögskolans stipendieanslag,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

som för innevarande budgetår är uppfört med 80 000 kronor, skulle vid bifall
till förslaget kunna minskas med det belopp å 48 000 kronor, vilket för
närvarande disponeras för utdelande av 20 elevstipendier. Vid sådant förhållande
synes återstoden av stipendieanslaget, d. v. s. det belopp å 32 000
kronor, som är avsett till doktorandstipendier, från och med nästa budgetår
lämpligen böra anvisas under förevarande omkostnadsanslag samt uppföras
under en särskild, obetecknad anslagspost i omkostnadsstaten. Förevarande
anslag bör till följd härav höjas med 32 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit behöver veterinärhögskolans omkostnadsanslag
ökas med (5 000 -j- 9 000 -j- 1 000 — 6 500 -j- 2 000 -f- 4 000
— 35 000 + 32 000 =) 11 500 kronor till 1 023 500 kronor.»

Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag och anslagsberäkning,
hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
1 023 500 kronor.

72:o) Veterinärhögskolan: Materiel. Kungl. Maj:t har under punkten 91
(s. 230—231) föreslagit en medelsanvisning av 265 000 kr. För innevarande
budgetår är motsvarande anslag uppfört med ett belopp av 250 000 kr.
Förslaget innebär dels en anslagsförstärkning med 19 000 kr., dels en nedräkning
med 4 000 kr., som tidigare stått till förfogande för materiellcostnader
vid de fruktsamhetsstudier å enäggiga tjurtvillingar, som kommer
att avslutas under innevarande budgetår.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning
för ifrågavarande ändamål och hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 265 000
kronor.

73:o) Veterinärhögskolan: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. Under
punkten 92 (s. 231—233) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget höjes
med 15 000 kr. till 190 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan har hemställt att anslaget uppräknas
med 122 300 kr. över viss del av framställningen har yttrande avgivits av
medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.

Departementschefen har vid beräkningen av anslaget utgått från att detsamma
i första hand kommer att disponeras för att slutföra anskaffningen
av inredning och utrustning åt den kirurgiska stationära hundkliniken.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Utskottet. Utskottet hemställer i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa
ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

74:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 93 (s. 233—234) om en anslagshöjning
med 10 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

75:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under
punkten 94 (s. 234—237) hemställt om — förutom fastställelse av ny avlöningsstat
■— en medelsanvisning av 241 600 kr., vilket innebär en höjning
med 6 800 kr. i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

Departementschefen har — efter redovisning av styrelsens för veterinärhögskolan
anslagsframställning om ökning av anslaget med 31 400 kr. —
anfört följande.

»Styrelsens förslag till ändrad lönegradsplacering av s. k. teknisk biträdespersonal
torde få prövas i annat sammanhang. Till sagda personal torde
här få räknas de i styrelsens yrkanden upptagna tjänsterna som ladugårdsförman,
djursjukvårdare, fodermarsk och hovslagare. Av högskolestyrelsens
förslag i övrigt är jag endast beredd att biträda dem, som är av automatisk
karaktär. Anslaget bör sålunda till följd av den beslutade arbetstidsförkortningen,
1959 års allmänna lönereglering samt höjd kompensation för folkpensionsavgifter
uppräknas med respektive 1 000, 3 200 och 2 600 kronor.
Anslaget, som sålunda bör höjas med sammanlagt 6 800 kronor, bör fördelas
på olika poster i enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.
»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning göra någon invändning
mot Kungl. Maj :ts framställning och hemställer därför,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinräittningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 55 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis

1 700

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 77

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 145 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... 35 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 4 000

Summa kronor 241 600

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 241 600 kronor.

76:o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. Under punkten 95 (s.
237—238) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget liksom för innevarande
budgetår uppföres med ett formellt belopp av 100 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för styrelsens för veterinärhögskolan
anslagsäskanden — anfört följande.

»Högskolestyrelsens yrkanden om uppräkning av vissa poster i omkostnadsstaten
finner jag mig inte kunna biträda i vidare mån än att jag föreslår,
att delposten till övriga expenser höjes med 300 kronor. Med hänsyn
till de senaste årens medelsförbrukning synes delposten till bränsle, lyse
och vatten böra nedräknas med 3 000 kronor. Vidare bör posten till inköp
av röntgenskyddsutrustning å 4 000 kronor, vilken är av engångskaraktär,
utgå ur omkostnadsstaten. Ett minskat medelsbehov av 6 700 kronor föreligger
sålunda. I följd härav behöver även för nästa budgetår en anslagsanvisning
ske å endast ett formellt belopp av 100 kronor.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen biträdes av
utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

I. Skogsväsendet

77 :o) Kostnader för virkesmätning. Kungl. Maj:ts under punkten 103 (s.
248—249) gjorda framställning om en med 3 500 kr. ökad medelsanvisning
på grund av automatiska kostnadsstegringar biträdes av utskottet, som
alltså hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för virkesmätning för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 226 000 kronor.

78:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Det av Kungl. Maj:t under punkten
104 (s. 249—250) framlagda förslaget innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — medelsanvisning av 1 203 900

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

kr. eller 44 600 kr. mer än för innevarande budgetår. Enligt anslagsberäkningen
medför automatiska utgiftsökningar en höjning av anslaget med 1 illhopa
46 500 kr., varjämte indragning av en speciallärarbefattning i överensstämmelse
med högskolestyrelsens förslag föranleder anslagsminskning med
1 900 kr.

Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 372 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 38 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 608 600

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 164 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 19 600

Summa kronor 1 203 900

b) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 1 203 900 kronor.

79 :o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 105 (s. 251—254)
har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 376 100 kr. För löpande
budgetår har anvisats 356 700 kr.

Departementschefen har — efter redogörelse för styrelsens för skogshögskolan
och statens skogsforskningsinstitut anslagsframställning och en
skrivelse av skogshögskolans studentkår ävensom däröver avgivet yttrande
av 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté — anfört följande.

»Under anslagsrubriken Skogshögskolan: Stipendier har för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 71 600 kronor. Anslaget, som är obetecknat,
disponeras dels för elevstipendier i form av penningstipendier och naturastipendier
till ett sammanlagt belopp av 33 600 kronor, dels för doktorandoch
licentiandstipendier å tillhopa 38 000 kronor. Vad beträffar elevstipendierna
har vissa olägenheter kunnat konstateras vid skogshögskolan bland
annat i det avseendet, att stipendieanslagets karaktär av obetecknat anslag
medfört, att stipendiernas antal och storlek inte helt kunnat anpassas efter
den standard på ifrågavarande område, som förefinnes vid universitet och

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

högskolor under andra departement. Även i övrigt råder en viss brist på
överensstämmelse mellan de för skogshögskolan samt de för bland annat
universiteten gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande slag av stipendier.
Väd här sagts torde i tillämpliga delar äga giltighet även beträffande
motsvarande stipendier vid övriga under jordbruksdepartementet lydande
högskolor samt vid högre mejerikursen och högre trädgårdskursen vid Alnarpsinstitutet.
Under åberopande av här angivna förhållanden vill jag förorda,
att bestämmelserna för erhållande av elevstipendier vid omförmälda,
under jordbruksdepartementet hörande läroanstalter anpassas till dem, som
gäller vid universitet och andra högskolor. I samband härmed vill jag föreslå,
att medel för ifrågavarande ändamål i fortsättningen anvisas från åttonde
huvudtitelns anslag till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter. Denna fråga torde komma att vidare beröras i den proposition
angående nyssnämnda naturastipendier, som senare kommer att
föreläggas årets riksdag.

Ett bifall till mitt nu framlagda förslag innebär för skogshögskolans del
att stipendieanslaget för nästa år kan minskas med 33 600 kronor. Förslagets
innebörd beträffande övriga under jordbruksdepartementet hörande
läroanstalter har tidigare berörts under respektive läroanstalts omkostnadsanslag.
I likhet med vad jag föreslagit i avseende å lantbrukshögskolan och
veterinärhögskolan, vill jag förorda att medelsanvisningen till doktorandoch
licentiandstipendier vid skogshögskolan i fortsättningen inte upptages
under särskilt anslag utan i stället under en obetecknad anslagspost i
skogshögskolans omkostnadsstat. Då för sagda ändamål bör anvisas oförändrat
38 000 kronor torde förevarande omkostnadsanslag för nästa budgetår
böra uppräknas med detta belopp.

Vad härefter angår högskolestyrelsens övriga under denna anslagsrubrik
redovisade äskanden får jag anföra följande.

Anslagsposten till sjukvård m. m. bör kunna minskas med 500 kronor.
Den för reseersättningar till styrelsen avsedda posten bör på grund av höjda
traktamenten uppräknas med 200 kronor. Av samma skäl torde posten till
reseersättningar till lärare och assistenter höjas med 4 000 kronor. Sistnämnda
post bör vidare till följd av ökade bilersättningar uppräknas med
ytterligare 800 kronor. Med hänsyn till väntad, lägre belastning bör posten
till bränsle, lyse och vatten kunna nedräknas med 26 000 kronor.

Det belopp av 2 000 kronor, som för närvarande redovisas å den under
anslagsposten till övriga utgifter uppförda delposten till underhåll av möbler
bör överföras till posten till övriga expenser, som till följd härav samt
på grund av vissa automatiska koslnadsstegringar bör uppräknas med 4 500
kronor. Anslagsposten till publikationstryck torde böra ökas med 200 kronor.
På grund av vissa automatiska utgiftsökningar för inkvartering och
hantlangning bör vidare posten till praktiska övningar för ordinarie studerande
höjas med 3 200 kronor.

Delposterna till underhåll av skogshögskolans parker samt till underhåll
av skogshögskolans byggnader i Malingsbo och Bogesund bör sammanföras

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

till en post. Efter bortfall av ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp
av 3 000 kronor torde den nya posten böra uppföras med 4 500
kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör ifrågavarande anslag för
nästa budgetår ökas med 19 400 kronor till 376 100 kronor.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag i stipendiefrågan föranleder ingen erinran
från utskottet liksom ej heller vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit under
punkten. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 376 100 kronor.

80:o) Skogshögskolan: Materiel. Under punkten 106 (s. 254—255) har
Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget uppräknas med 10 000 kr. till 73 000 kr.
Med ökningen åsyftas att i likhet med vad som skett för innevarande budgetår
ytterligare främja den skogliga forskningen genom uppräkning av
medelsanvisningarna under såväl förevarande materielanslag som det närmast
följande anslaget och vissa anslag berörande verksamheten vid statens
skogsforskningsinstitut.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kronor.

81 :o) Skogshögskolan: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 107 (s. 255—257) om att
anslaget skall uppräknas med 10 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning för budgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.

82:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten 108 (s. 257—258) gjorda framställning om
medelsanvisning med oförändrat belopp och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

83:o) Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 109 (s. 258—261) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att fastställa ändrad avlöningsstat — en medelsanvisning av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 81

2 167 600 kr., vilket utgör ett 94 100 kr. högre belopp än motsvarande anvisning
för löpande budgetår. Anslagsberäkningen innebär att anslagsposten
till personal för särskilda undersökningar föreslagits ökad med 20 000 kr.,
varjämte ytterligare 9 400 kr. tillförts samma post för täckande av vissa
automatiskt stegrade lönekostnader. Anslaget har vidare dels uppräknats
med 66 100 kr. till följd av utgiftsökningar av automatisk natur, dels ock
minskats med 1 400 kr. i samband med viss omfördelning av medel mellan
ordinarie- och icke-ordinarieposterna.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen föranleder
ingen invändning från utskottets sida. Som utskottet ej heller i övrigt har
något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastsitälla följande avlöningsstat för statens skogsforskningsinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 608 500

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 100

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ...................... 294 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 953 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 280 300

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .............................. 81 200

Summa kronor 2 167 600

b) till Statens skogsforskningsinstitut: Avlöningar för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 2 167 600
kronor.

84:o) Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader. Under punkten 110
(s. 261—265) innefattar Kungl. Maj :ts framställning en med 68 200 kr. till
510 000 kr. uppräknad medelsanvisning. Av ökningen belöper å anslagsposten
till särskilda undersökningar ett belopp av 8 100 kr., varav 4 100 kr.
hänför sig till automatiska kostnadsstegringar. Posten till hyra av statistikmaskiner
har förstärkts med 46 000 kr. för hyra av en sekvenskalkylator
för institutets hålkortsanläggning. Återstående del av anslagsökningen föranledes
av automatiska kostnadsstegringar.

Utskottet, som ej funnit anledning ändra på medelsberäkningen eller på
Kungl. Maj ris förslag i övrigt, hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 510 000 kronor.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

85 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Utrustning. Utskottet har icke något
att erinra mot att för ifrågavarande ändamål — för vilket anvisats 42 300 kr.
för innevarande budgetår — i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 111 (s. 265—266) uppföres en anvisning av 28 000 kr., varav 20 300
kr. för utrustning vid särskilda undersökningar. Till följd härav hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsf orskningsinstitut: Utrustning
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 28 000 kronor.

86 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
Kungl. Maj:ts under punkten 112 (s. 266—267) gjorda framställning
— innebärande att anslaget å ena sidan skall uppräknas med 10 000 kr.
på grund av automatiska kostnadsstegringar och å andra sidan minskas
med 20 000 kr. i samband med den under omkostnadsanslaget föreslagna
uppräkningen av anslaget för hyra av en sekvenskalkylator —- möter ingen
invändning från utskottet, som därför hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut: Riksskogstaxering
och avverkningsstatistik för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 536 300 kronor.

87 :o) Statens skogsforskningsinstitut: Skogsproduktforskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 113 (s. 267—268) att medelsanvisningen
skall höjas med 200 kr. till följd av vissa automatiska löneökningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Skogs produkt forskning för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.

88:o) Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å vissa försöksparker.
Kungl. Maj:t har under punkten 114 (s. 268—271) föreslagit en anslagsanvisning
av 20 000 kr. För innevarande budgetår har anvisats 6 000
kr. Den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen innebär att ett under förevarande
anslag för budgetåret 1958/59 anvisat belopp å 40 000 kr., vilket
icke tagits i anspråk, skall jämte nyssnämnda 20 000 kr. användas för
uppförande av ett enfamiljshus inom Bogesunds försöksfält.

Utskottet kan biträda Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens skogsforskningsinstitut:
Byggnadsarbeten å vissa försöksparker för budgetåret 1960/
61 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

89:o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Den av Kungl. Maj:t under
punkten 115 (s. 271—273) gjorda framställningen innefattar hemställan till
riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat samt att anvisa ett avlöningsanslag
av 134 300 kr., vilket utgör en höjning med 8 900 kr. i förhållande
till löpande budgetårs anslagsanvisning. Höjningen föranledes till övervägande
del av automatiska lönestegringar. Enligt Kungl. Maj :ts förslag har
medel beräknats till lärarkostnaderna för en dikningskurs av samma slag
som är avsedd att anordnas under innevarande budgetår.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under punkten tillstyrkes av utskottet,
som sålunda hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 29 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 90 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 13 400

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 1 500

Summa kronor 134 300

h) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 134 300 kronor.

90:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 116 (s. 273—275) föreslagit en medelsanvisning av 135 400 kr.
För innevarande budgetår har anvisats 64 800 kr. Anslagsberäkningen innebär
att — i anledning av skolstyrelsens äskanden om tillhopa 99 000 kr. för
utrustning med lös inredning till en nyuppförd byggnad med elevhem m. m.,
för byte av skolans buss, för framställning av kompendier m. m. och för inredning
till lektionssalar — för angivna ändamål avsetts 70 000 kr. Vidare
har till följd av kostnadsstegringar av automatisk natur posten till reseersättningar
och delposterna till bränsle, lyse och vatten samt till övriga
expenser uppräknats med tillhopa 13 600 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
135 400 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

91 :o) Statens skogsmästarskola: Stipendier. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag under punkten 117 (s. 275) om medelsanvisning med oförändrat
belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Stipendier
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 45 000
kronor.

92 :o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid statens skogsskolor
m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under punkten 118
(s. 275—288) innebär en medelsanvisning av 565 400 kr. eller 27 000 kr. mer
än för innevarande budgetår.

Domänstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om höjning med
88 000 kr.

Under punkten har vidare erinrats om vissa vid de två senaste riksdagarna
gjorda uttalanden rörande de förberedande skogskurserna samt anmälts
vissa i anslutning därtill vidtagna åtgärder. Sålunda uppdrog Kungl. Maj :t
genom beslut den 29 oktober 1959 åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen att
gemensamt verkställa utredning och framlägga förslag rörande undervisningen
vid de förberedande skogskurserna m. m. Härvid borde beaktas av
jordbruksutskottet (uti. 1959: 14) påtalade förhållanden. Vidare syntes ämbetsverken
böra överväga huruvida icke för inträde till förberedande skogskurs
bör erfordras genomgången skoglig grundutbildning i form av lärlingskurs
eller motsvarande samt om ej urvalstest borde äga rum före antagning
av elever till dylik förberedande kurs. övervägandena ansågs härjämte
böra innefatta prövning av möjligheterna att taga i anspråk den tid, som
kan frigöras vid den förberedande skogskursen genom en ändring av inträdesfordringarna,
för ökad utbildning i bl. a. arbetsledning samt för viss undervisning,
som må kunna överföras från skogsskola till förberedande skogskurs.

Med anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har domänstyrelsen
och skogsstyrelsen i gemensam skrivelse den 19 november 1959 framlagt ett
förslag till ändrad organisation och uppläggning av undervisningen vid de
förberedande skogskurserna m. m.

En närmare redogörelse för innehållet i förslaget och för däröver avgivna
yttranden — av styrelsen för statens skogsmästarskola, Svenska
skogsmästareförbundet, Sveriges kronojägareförbund, Sveriges länsskogvaktareförbund
och Sveriges skogstjänstemannaförbund — har lämnats å s.
279—285, vartill utskottet får hänvisa.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom anförts i det föregående har domänstyrelsen och skogsstyrelsen på
Kungl. Maj :ts uppdrag gemensamt verkställt utredning och framlagt vissa
förslag rörande undervisningen vid de förberedande skogskurserna. Avsikten
med utredningen har varit att komma till rätta med de alltjämt förefintliga
olägenheterna i samband med den undervisning, som bedrives vid

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

ifrågavarande kurser. De förslag till ändrad organisation och till annorlunda
uppläggning av ifrågavarande undervisning, som framlagts av de båda
ämbetsverken, synes mig i stort sett kunna godtagas. Med huvudsaklig utgångspunkt
från utredningsförslagen vill jag förorda följande kursuppläggning
och organisation på området.

Antagning av elever vid berörda kurser bör såsom utredningen föreslagit
ske med ledning av sökandes praktiska meriter och inträdesprov. Elev
bör efter avslutad och godkänd kurs utan särskilda prov kunna antagas
som elev vid skogsskola. För att sökande skall vara behörig att deltaga i
inträdesproven bör uppställas samma fordringar, som nu gäller för de förberedande
skogskurserna, dock med den ändringen att sökande skall ha
genomgått ettårig skoglig grundutbildning. Sasom utredningen föreslagit
bör dock övergångsvis tolv veckors ungdomskurs kunna godtagas som
grundutbildning. Inträdesproven bör utgöras av kunskapsprov kompletterade
med urvalstest för viss del av de prövande. Utredningens förslag rörande
kravet på teoretiska förkunskaper kan jag biträda.

Vad utredningen anfört rörande utformningen av undervisningsplanen
för ifrågavarande kurser kan jag i huvudsak ansluta mig till. Emellertid
vill jag betona angelägenheten av att kurserna, som enligt min mening i
fortsättningen bör benämnas kompletteringskurser för inträde till skogsskola,
anordnas så att de även kan betraktas som ett avslutat skede i utbildningen.
Vid upprättandet av kursplaner för kompletteringskurser och
skogsskolor bör likväl tillses, att planerna i största möjliga utsträckning
samordnas. Vissa elementära delar av den undervisning, som nu sker vid
skogsskola bör i stället kunna förläggas till kompletteringskurserna. Dessa
är att betrakta som en påbyggnad till grundutbildningen. Det bör senare
kunna övervägas, om de kan tjäna som nagon del i en förmansutbildning.
Utvecklingen torde leda dithän att i en framtid en direkt övergång av studerande
från sistnämnda utbildningsform till skogsskola kan äga rum.

Vid skogsskolorna bör utbildningen alltjämt ske i enlighet med de av
1958 års riksdag fastställda grunderna med den ändring, som betingas av
att vissa ämnen i enlighet med vad förut anförts överflyttas till kompletteringskurserna.
För min del tillstyrker jag att överflyttning sker i sådan utsträckning
att undervisningstiden vid skogsskolorna kan nedbringas till
cirka 1 750 timmar för läsår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj .t att
utifrån angivna riktlinjer och efter närmare förslag av domänstyrelsen och
skogsstyrelsen fastställa normerna för kompletteringskursernas undervisningsplan.

Den förordade ändringen förutsätter att sådana, som avser att inträda som
elever vid skogshögskolan, erhåller motsvarande utbildning i annan ordning.
Enligt vad jag erfarit kan förslag i denna riktning inom kort väntas
bli framlagt av 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté. Då
ett ställningstagande till denna kommittés kommande förslag inte kan antagas
ske i sådan tid, att ändrade bestämmelser i berörda avseende kan tilllämpas
för skogshögskoleaspiranterna redan instundande budgetår bör emel -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

lertid aspiranterna i erforderlig utsträckning under sagda år deltaga i undervisningen
vid kompletteringskurserna.

I detta sammanhang vill jag som min mening anföra, att kompletteringskurserna
bättre än nuvarande förberedande skogskurser torde konnna att
motsvara de krav på skoglig förutbildning före antagning till skogsmästarskolan,
som för närvarande uppställes för sådana sökande till denna skola
vilka inte har genomgått skogsskoleutbildning. Med hänsyn till det begränsade
antalet elever av sistnämnda kategori torde de även utan svårighet tills
vidare kunna beredas plats vid de föreslagna kompletteringskurserna.

I fråga om elevantalet vid kompletteringskurserna bör måhända på längre
sikt en sänkning eftersträvas, men under nästa budgetår bör någon
minskning i elevintagningen inte ske bland annat med hänsyn till det alltjämt
stora antalet sökande till kurserna i fråga.

Tills vidare bör enligt min uppfattning kompletteringskurserna bibehållas
på samma platser och ha samma huvudmän som de nuvarande förberedande
skogskurserna. I enlighet med utredningens förslag bör kompletteringskurserna
anordnas under perioderna 15 augusti—15 december och 15
februari—15 juni.

Ämbetsverken har i förevarande sammanhang jämväl upptagit frågan om
antalet elever vid statens skogsskolor under läsåret 1960/61. De båda verken
anser, att vissa rekryteringssvårigheter kan uppstå, om antalet elevplatser
bibehålies vid oförändrat 142. För att komma till rätta härmed bör
man enligt ämbetsverkens mening antingen tillfälligt minska antalet elevplatser
vid sagda skolor till 126 eller också bör en tillfällig utökning av antalet
förberedande kurser genomföras i början av år 1960. I utredningen
förordas det förstnämnda alternativet. Enligt min mening talar tillgängliga
uppgifter för att sådana rekryteringssvårigheter som utredningen angivit inte
kommer att föreligga nästa höst, varför jag ej anser några särskilda åtgärder
i anledning av förenämnda uttalanden för närvarande erforderliga.

Det nu föreslagna systemet för anordnande av kompletteringskurser för
inträde i skogsskola bör träda i kraft vid ingången av budgetåret 1960/61
med de första kurserna anordnade under perioden 15 augusti—15 december
1960. Möjlighet bör lämnas domänstyrelsen och skogsstyrelsen att
under nästa budgetår i förekommande fall medge dispens från kravet på
genomgången skoglig grundutbildning beträffande sådana sökande, som ej
haft praktisk möjlighet att genomgå dylik utbildning.

Såsom föreslagits i utredningen bör samordning ske av inträdesproven för
antagning av elever till de föreslagna kompletteringskurserna och till 1960/61
års skogsskolekurser. För kunskapsprov och urvalstest under år 1960 har
ämbetsverken angivit en sammanlagd kostnad av 50 000 kronor. Enligt min
mening torde det dock vara tillräckligt att 40 000 kronor beräknas för ändamålet.
Detta belopp torde böra fördelas mellan domänstyrelsens och skogsstyrelsens
anslag i ungefärlig proportion till antalet elevplatser vid de av
respektive huvudmän anordnade kurserna. I enlighet härmed bör 30 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

kronor falla på domänstyrelsens anslag för omförmälda kurser och 10 000
kronor på skogsstyrelsens motsvarande anslag.

I samband med införandet av det nu föreslagna systemet för anordnande
av kompletteringskurser och med hänvisning till vad jag förut anfört beträffande
dessa kursers karaktär vill jag förorda att medelsanvisningen
för den del av kursverksamheten, som bedrives i skogsstyrelsens regi bör
ske under en särskild post under anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser
in. in. Å sagda post bör sålunda förutom förut omförmälda belopp av
10 000 kronor för urvalstest redovisas medel motsvarande dem, som är
uppförda under den å riksstaten för närvarande upptagna anslagsrubriken
Förberedande skogskurser. Till detta spörsmål torde jag få återkomma i den
särskilda proposition angående skogsvårdsstyrelsernas organisation och
verksamhet, m. m., som jag avser att inom kort föreslå Kungl. Maj:t att
framlägga för riksdagen.

Kostnaden för inträdesproven till de under domänstyrelsen sorterande
kompletteringskurserna, 30 000 kronor, bör redovisas under skogsskolornas
omkostnadsanslag. För innevarande budgetår har anvisats 15 000 kronor
för vissa försök rörande lämpligheten att komplettera inträdesproven till
skogsskolorna med urvalstest. Detta innebär sålunda, att omkostnadsanslaget
behöver uppräknas med 15 000 kronor för ändamålet. Till frågan om
detta medelsäskande torde jag få återkomma vid behandlingen av nästföljande
anslagspunkt.

Vad härefter angår domänstyrelsens olika äskanden under förevarande
avlöningsanslag får jag anföra följande.

Till följd av automatiska löneförändringar bör posten till avlöningar till
tjänstemän vid statens skogsskolor uppräknas med 4 000 kronor. Enär kostnaden
för avlönande av gårdskarl vid Älvsby skogsskola helt bör bestridas
från förevarande anslag bör vidare posten till avlöningar till gårdskarlar
vid statens skogsskolor höjas med 6 600 kronor. Domänstyrelsens yrkande
att posten till ersättningar till speciallärare vid statens skogsskolor
skall uppräknas med 2 200 kronor kan jag biträda.

Vad gäller äskandena beträffande de tillfälliga skogskolekurserna biträder
jag desamma, såvitt de avser posterna till ersättningar till speciallärare
och ersättningar till skrivhjälp. Den förstnämnda posten bör sålunda uppräknas
med 2 000 kronor medan den andra torde minskas med 1 000 kronor.
I fråga om posten till avlöningar till tjänstemän vid ifrågavarande kurser
kan jag emellertid endast tillstyrka, att posten till följd av vissa automatiska
löneförändringar höjes med 3 100 kronor.

Beträffande medelsanvisningen till statens kompletteringskurser för inträde
till skogsskola vill jag förorda, att posten till avlöningar till tjänstemän
till följd av tillkomsten av en yrkeslärare vid Bispgården samt på
grund av vissa automatiska löneökningar höjes med sammanlagt 10 100
kronor. Sagda yrkeslärare bör vara extra och placerad i lönegrad A 12.

Någon ytterligare uppräkning av detta anslag för nästa budgetår anser
jag mig inte kunna förorda.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit synes anslaget böra
uppföras med tillsammans 565 400 kronor, vilket innebär en ökning av medelsanvisningen
i förhållande till innevarande budgetår med 27 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet har vid sin prövning av hur undervisningen vid de
förberedande skogskurserna lämpligast bör ordnas icke funnit något att erinra
mot den kursuppläggning och organisation beträffande undervisningen
som Kungl. Maj :t förordat och som närmare utvecklats i departementschefens
uttalande. Utskottet vill här särskilt framhålla vissa huvuddrag i förslaget.

Genom införandet av ifrågavarande kompletteringskurser för inträde till
skogsskolorna har skapats en till den lägre skogliga yrkesutbildningen närmare
knuten förutbildning till dessa skolor. Kompletteringskurserna skall
omfatta viss undervisning som för närvarande sker vid skogsskolor men
samtidigt anses utgöra ett avslutat skede i den förberedande utbildningen.
Kursplanerna för kompletteringskurser och skogsskolor bör i möjligaste
mån samordnas. Normerna för ifrågavarande kursers undervisningsplan är
avsedda att fastställas av Kungl. Maj :t efter förslag av domänstyrelsen och
skogsstyrelsen. I avvaktan på de ändrade bestämmelser, som torde komma
att föranledas av 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommiltés förslag,
vilket inom kort väntas bli framlagt, bör aspiranter för inträde vid
skogshögskolan tills vidare under nästa budgetår få delta i kompletteringskurserna.
Dessa kurser bör tills vidare bibehållas på samma platser och ha
samma huvudmän som de nuvarande förberedande skogskurserna.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om medel för kunskapsprov och urvalstest
i samband med antagande av elever till kompletteringskurserna kan
utskottet ansluta sig till. Utskottet biträder likaledes Kungl. Maj :ts förslag
beträffande fördelningen och bokföringen av ifrågavarande kostnader. Den
av Kungl. Maj :t framlagda medelsberäkningen i övrigt under förevarande
anslag föranleder ej heller någon invändning från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för
utgifter vid statens skogsskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 565 400 kronor.

93:o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid statens skogsskolor
m. m.: Omkostnader m. m. Under punkten 119 (s. 288—292) har Kungl.
Maj :t föreslagit att medelsanvisningen minskas med 5 400 kr. till 658 400
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 132 av herr Carlsson,
Oscar, m. fl. och II: 168 av herr Wahrendorff m. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1960/61 anvisa driftbidrag

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

med 20 000 kr. till Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.

Departementschefen har — efter redogörelse för domänstyrelsens anslagsäskande,
vari hemställts om anslagshöjning med 140 000 kr. samt för däröver
avgivet yttrande av statskontoret — anfört följande.

»I enlighet med mitt förslag under nästföregående anslagspunkt bör för
täckande av vissa kostnader i samband med inträdesprov till skogsskolor
och till kompletteringskurser för inträde i dylika skolor under detta anslag
anvisas sammanlagt 30 000 kronor, vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 15 000 kronor.

Vad härefter angår de fem ordinarie skogsskolorna bör posten till reseersättningar
uppräknas med 500 kronor för täckande av vissa automatiska
utgiftsökningar. Någon höjning av det under anslagsposten till expenser
och underhåll anvisade beloppet kan jag däremot inte tillstyrka. Posten
bör sålunda för nästa budgetår uppföras med ett oförändrat belopp av
181 300 kronor. Av sagda belopp torde sammanlagt 30 000 kronor böra få
användas för att täcka vissa anskaffningskostnader av engångskaraktär.
Det torde få ankomma på domänstyrelsen att närmare bestämma fördelningen
av sagda belopp på de olika ändamål, som angivits under punkterna
A 2. b)—f) i styrelsens äskanden under förevarande anslag. 6 000 kronor
av det under anslagsposten till expenser och underhåll anvisade beloppet
torde böra avse hyra av elevbostäder vid Bispgårdens skogsskola under
första halvåret 1960. Resterande belopp, 145 300 kronor, avser löpande
expenser vid skogsskolorna.

Vad de tillfälliga skogsskolekurserna beträffar kan jag i fråga om anslagsposten
till expenser och underhåll inte heller i år förorda att medel
anvisas för anskaffande av en buss för skogsskolekursen i Bjärka-Säby.
Däremot kan jag tillstyrka att sagda post huvudsakligen på grund av automatiska
utgiftsförändringar uppräknas med 3 200 kronor och att anslagsposten
till kostnader för lokalstyrelser minskas med 200 kronor.

I fråga om kompletteringskurserna för inträde till skogsskola kan jag,
utöver vad jag förut angivit, biträda domänstyrelsens förslag under posterna
till reseersättningar och till premier till elever. Dessa anslagsposter
torde därför böra uppräknas med 2 000 kronor respektive 100 kronor. Vad
angår anslagsposten till expenser och underhåll bör densamma till en början
minskas med 29 000 kronor, motsvarande vissa för innevarande budgetår
anvisade engångsbelopp av 25 000 kronor respektive 4 000 kronor. Å andra
sidan bör posten höjas med 3 000 kronor för täckande av vissa automatiska
kostnadsstegringar.

Domänstyrelsens yrkanden i övrigt under detta anslag kan jag inte
tillstyrka.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras med 658 400 kronor,
vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en minskning med
5 400 kronor.»

Utskottet. Av Kungl. Maj :t föreslagen medelsanvisning till ändamålen
under förevarande punkt har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida.

Vad beträffar motionsyrkandet om anvisande av statligt driftbidrag till
den av en stiftelse drivna skogsskolan i Gammelkroppa har berörda spörsmål
vid flera tillfällen tidigare prövats och avvisats av både utskottet och riksdagen.
Utskottet har ej heller i år funnit anledning tillstyrka motionsförslaget
om dylikt statsstöd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 132 och II: 168, till Ersättning
till domänverkets fond för utgifter vid statens skogsskolor
m. m.: Omkostnader m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 658 400 kronor.

94 :o) Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor m. m.
Kungl. Maj:t har under punkten 120 (s. 292—295) hemställt om medelsanvisning
med totalt 60 400 kr. Löpande budgetårs motsvarande anslag är
uppfört med lika stort belopp.

Efter att ha redogjort för domänstyrelsens anslagsframställning, vari hemställts
om anslagsanvisning å 227 900 kr., samt för i ämnet avgivet yttrande
av statskontoret har departementschefen anfört bl. a. följande.

»Vad domänstyrelsen äskat i fråga om medel till löpande underhåll och
smärre förbättringsarbeten vid samtliga fem skogsskolor samt vid den tillfälliga
skogsskolekursen vid Bjärka-Säby kan jag tillstyrka. Likaså vill jag
förorda styrelsens äskanden i fråga om medel till vissa reparationsarbeten
vid Älvsby skogsskola samt till täckande av kostnaderna för vissa oförutsedda
byggnadsarbeten under 1959. För ifrågavarande ändamål bör sålunda
anvisas sammanlagt (27 500 + 3 500 -f 3 000 + 7 900 =) 41 900 kronor.

Vad gäller yrkandet om medel till bestridande av vissa byggnadskostnader
vid Hällnäs skogsskola kan jag endast tillstyrka att 3 000 kronor anvisas för
viss reparation av panncentralen. I avvaktan på närmare erfarenheter av de
föreslagna kompletteringskurserna för inträde till skogsskola torde för nästa
budgetår böra anvisas medel endast för löpande underhållsarbeten med
2 000 kronor. För vissa arbeten i anslutning till nytt elevhem vid Bispgårdens
skogsskola torde slutligen böra anvisas 13 500 kronor. Äskandet av
medel för renovering av yrkeslärarbostaden vid Kolleberga skogsskola är jag
för närvarande ej beredd biträda.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t framlagda anslagsberäkningen kan utskottet
tillstyrka. Utskottet hemställer sålunda,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

att riksdagen må till Byggnads- och underhållsarbeten vid
statens skogsskolor m. m. för hudgetåret 1960/61 anvisa ett
reservationsanslag av 60 400 kronor.

95 :o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag under punkten 122 (s. 295—296)
om att anslaget skall uppföras med 352 800 kr. eller med 7 200 kr. mindre
än för innevarande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 352 800 kronor.

K. Fiskeriväsendet m. m.

96:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 135 (s. 303—312) innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att fastställa ny avlöningsstat — en medelsanvisning
av 1 278 900 kr., vilket belopp överstiger innevarande budgetårs
anslag med 146 200 kr.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om en höjning
av anslaget med 245 206 kr.

Över styrelsens olika förslag har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
sjöfartsstyrelsen och statens löncnämnd.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för anslagsäskandena
och de däröver avgivna yttrandena, anfört följande.

»I likhet med fiskeristyrelsen anser jag, att medel bör ställas till förfogande
för en förstärkning av verksamheten vid den marinbiologiska delen
av havsfiskelaboratoriet. Vad beträffar de personella resurserna är jag
emellertid inte beredd att föreslå inrättandet av nya befattningar vid laboratoriet.
Förstärkningen bör i stället ske i den formen, att under posten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisas ett belopp av 45 000
kronor att — tillsammans med förra året anvisat belopp å 5 000 kronor till
ersättning till medhjälpare vid havsfiskelaboratoriets försök m. m. — användas
till särskilda undersökningar.

Som framgår utav den av fiskeristyrelsen lämnade redogörelsen har
med medel, som Kungl. Maj :t ställt till förfogande för att motverka sysselsättningssvårigheter
vid bland annat örlogsvarvet i Karlskrona, byggandet
av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg igångsatts. Fartyget beräknas
enligt styrelsen kunna tagas i bruk omkring den 31 oktober 1960. För avlöning
av personalen på fartyget för tiden därefter till budgetårets slut bör
i enlighet med styrelsens förslag beräknas 62 000 kronor. Beloppet bör tills

92 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

vidare, till dess kännedom erhållits om personalbehovet och den lämpligaste
lönesättningen, anvisas under en särskild, förslagsvis angiven post
för det nya fartyget, benämnd avlöningar till kollektivavtalspersonal. Sedan
det nya fartyget färdigställts kommer tre fartyg att stå till förfogande för
undersöknings- och bevakningsverksamheten på hithörande område. Frågan
om det i fortsättningen av olika skäl kan anses lämpligt att för ifrågavarande
verksamhet disponera alla tre fartygen, torde böra upptagas till
prövning, när närmare erfarenheter vunnits beträffande det nya fartyget.

Vad härefter angår fiskeristyrelsen i övrigt anser jag mig inte kunna
tillstyrka framställningarna om inrättande av nya tjänster eller om lönegradsuppflyttningar.
Ej heller kan jag biträda av styrelsen förordad ordinariesättning
av tjänsten som förste byråsekreterare eller förslaget om sjötillägg
för befälhavaren på Skagerak. På grund av beräknade löneklassförändringar
samt redan genomförd arvodesreglering för hushållerskan på
Bornö torde anslaget emellertid böra höjas med 5 700 respektive 700 kronor.
Även posterna till avlöningar till kollektivavtalspersonal för Skagerak
och Eystrasalt bör höjas med 5 000 respektive 1 500 kronor. Vidare bör
posterna till rörligt tillägg uppräknas med sammanlagt 14 100 kronor och
posterna till kompensation för höjda folkpensionsavgifter med sammanlagt
12 200 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, behöver anslaget för nästa budgetår
höjas med 146 200 kronor till 1 278 900 kronor. Anslaget bör fördelas
på olika poster i enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts hemställan beträffande fiskeristyrelsens avlöningsanslag
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat
Fiskeristyrelsen

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................... 154 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 186 100

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis . . 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 61 200

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 6 800 411 400

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 93

Sötvattenslaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 80 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 32 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 20 400

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 2 300 136 300

Havsfiskelaboratoriet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 60 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 7 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................ 216 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 39 400

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 5 500 329 100

Undersöknings- och bevakningsfartygen

Skagerak

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................... 126 600

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
............................... 138 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 22 700

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 2 500 290 700

Eystrasalt

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................... 10 600

2. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
............................... 35 000

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

personal, förslagsvis.................... 1 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 1 900

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis...................... 200 49 400

Nytt fartyg

1. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
............................... 62 000

Summa kronor

1 278 900

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

b) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 1 278 900 kronor.

97:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen: Omkostnader.
Under punkten 136 (s. 312—316) har Kungl. Maj:t föreslagit en
höjning av medelsanvisningen för ändamålet med 171 200 kr. till 590 500 kr.

Fiskeristyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 226 200 kr.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för anslagsframställningen
och däröver av riksräkenskapsverket avgivet yttrande, anfört följande.

»Under föregående punkt har jag föreslagit, att en utökning av resurserna
vid havsfiskelaboratoriet genomföres under nästa budgetår. Under förevarande
anslag bör i detta syfte de för detta laboratorium avsedda medlen
förstärkas med sammanlagt 15 000 kronor. Av detta belopp torde 4 000
kronor beräknas till reseersättningar, 1 000 kronor till övriga expenser,
500 kronor till bibliotek, 5 000 kronor till instrument- och laboratoriekostnader
samt 4 500 kronor som engångsbelopp till anskaffande av instrument.

Som jag redan anfört under föregående anslag är ett nytt fiskeriundersökningsfartyg
under byggnad, vilket väntas kunna tagas i bruk omkring
den 31 oktober 1960. För anskaffande av instrument- och redskapsutrustning
till fartyget bör enligt min uppfattning under nästa budgetår anvisas
ett belopp av 80 000 kronor. För täckande av omkostnaderna för fartyget
under de tre fjärdedelar av nästa budgetår, under vilka detsamma kan
beräknas komma att användas, torde i enlighet med fiskeristyrelsens förslag
i avvaktan på de närmare erfarenheterna beträffande sagda kostnader
böra beräknas ett belopp av 75 000 kronor.

Vad angår fiskeristyrelsens äskanden i övrigt anser jag mig endast böra
tillstyrka vissa höjningar av automatisk karaktär. Sålunda bör delposten
till övriga expenser under fiskeristyrelsen ökas med 800 kronor. Vidare
torde den under sötvattenslaboratoriets omkostnadsstat upptagna posten
till publikationstryck samt delposterna till bibliotek och fiskeriförsök m. m.
böra ökas med respektive 200, 100 och 100 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, behöver förevarande anslag för
nästa budgetår ökas med 171 200 kronor till 590 500 kronor.»

Utskottet. Framställningen under denna punkt har inte givit utskottet
anledning att göra någon erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 590 500 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

98:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar. Kungl. Maj :t har under punkten 137 (s. 316—318) hemställt,
dels om bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i personalförteckningen,
dels om fastställande av ny avlöningsstat och dels om en medelsanvisning
för ändamålet av 470 800 kr., vilket innebär en ökning med 18 200 kr. i förhållande
till motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Efter redogörelse för vatteninspektionens anslagsframställning, innebärande
höjning av anslaget med 22 500 kr., och för statens lönenämnds däröver
avgivna yttrande har departementschefen anfört.

»Med hänsyn till de kvalifikationer, som erfordras för ledningen av det
kemiska laboratoriet, anser jag i likhet med vatteninspektionen, att befatt
ningen som ledare för laboratoriet bör ombildas till en laboratorstjänst i
lönegrad Ae 24. Jag vill därvid erinra om att enligt 32 § instruktionen
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion (1958:309) skall laborator
vid inspektionen bland annat ha förvärvat insikter motsvarande antingen
filosofie licentiatexamen i ämne tillhörande inspektionens arbetsområde
eller avgångsexamen vid teknisk högskola inom avdelningen för
väg- och vattenbyggnad eller för kemi. Kostnaderna för denna tjänsteförändring
uppgår till 3 900 kronor. Vatteninspektionens yrkande om extraordinariesättning
av en vatteninspektör stjänst kan jag bifalla. Vidare förordar
jag, att tjänsten som överinspektör, vilken nu är extra ordinarie,
överföres å ordinarie stat. Några tjänsteförändringar därutöver anser jag
mig inte kunna tillstyrka. Till följd av beräknade löneklassförändringar
torde anslaget böra ökas med 2 100 kronor. Vidare bör posterna till rörligt
tillägg och kompensation för höjda folkpensionsavgifter för nästa budgetår
höjas med 7 200 respektive 5 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat, behöver anslaget för nästa budgetår
höjas med 18 200 kronor till 470 800 kronor. Anslaget bör fördelas på
olika poster i enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.

Å personalförteckningen bör en tjänst som överinspektör i lönegrad Be 1
utbytas mot en tjänst som överinspektör i lönegrad Bo 1 och en tjänst som
byråinspektör i lönegrad Ae 21 utbytas mot en tjänst som laborator i lönegrad
Ae 24 samt upptagas ytterligare en tjänst som vatteninspektör i lönegrad
Ae 21.»

Utskottet. Utskottet biträder de förslag Kungl. Maj :t framlagt under förevarande
anslagsrubrik och hemställer därför,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
vatteninspektionen, som angivits i det föregående b)

fastställa följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 52 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 324 000

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis .... 11 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 67 500

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 7 600

Summa kronor 470 800

c) till Fiskeristgrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Avlöningar för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 470 800 kronor.

99:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Omkostnader. Under punkten 138 (s. 318—319) innebär Kungl. Maj:ts framställning
en med 13 000 kr. till 129 900 kr. minskad medelsanvisning. Därvid
har föreslagits dels att delposterna till övriga expenser och laboratoriekostnader
skall minskas med för innevarande budgetår anvisade engångsbelopp
å 10 000 respektive 8 000 kr., dels att under delposten laboratoriekostnader
för budgetåret 1960/61 skall upptagas ett engångsbelopp av 5 000 kr. för anskaffning
av viss utrustning till ett fluviarium för giftförsök med fisk.

Utskottet. Enär utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts anslagsberäkning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristgrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 129 900 kronor.

100 :o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Undersökningar
inom sötvattenslaboratoriet. Fr. o. m. budgetåret 1950/51 har under förevarande
rubrik uppförts ett reservationsanslag med ett formellt belopp av 100
kr. Kostnaderna för ifrågavarande undersökningar bestrides av ersättningar,
som betalas av uppdragsgivarna och tages till uppbörd å anslaget. Kungl.
Maj :t fastställer stat för verksamheten. Genom beslut av 1957 års riksdag
(prop. 1957:22; JoU 15; rskr. 216) har sötvattenslaboratoriet omorganiserats
fr. o. m. budgetåret 1957/58 (statsliggaren s. 942).

Kungl. Maj:t har under punkten 139 (s. 319—320) föreslagit, att anslaget
uppföres med ett oförändrat belopp av 100 kr.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om extraordinariesättning
av två befattningshavare, om uppflyttning av 1 kanslibiträde i

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Ae 7 till kontorist i Ae 9, om ökning av antalet fiskmästare i Ae 13 från
åtta till nio och om inrättande av en ny tjänst som extra fiskeriinspektör
i Ag 21.

Departementschefen har icke funnit sig böra tillstyrka fiskeristyrelsens
förenämnda yrkanden.

Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts framställning, hemställer,
att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet för
budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 100 kr.

101 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Under punkten 140 (s. 320
—322) har Kungl. Maj:t gjort framställning om fastställande av ny avlöningsstat
och om en medelsanvisning av 211 100 kr., innebärande en minskning
av anslaget med 41 100 kr.

Departementschefen har, efter redovisning av fiskeristyrelsens framställning
om ökning av anslaget med 1 484 kr„ anfört följande.

»Fiskeristyrelsens förslag till lönereglering för fiskmästarna vid statens
fiskodlingsanstalter och statens fiskeriförsöksstation finner jag mig inte
kunna biträda. Ordinarieposten bör till följd av löneklassförändringar höjas
med 1 000 kronor. Av samma skäl bör en höjning ske av icke-ordinarieposten
med 1 600 kronor. Samtidigt torde emellertid sistnämnda post med
hänsyn till belastningen under sistförflutna budgetår böra nedräknas med
9 500 kronor. Vidare bör posterna till rörligt tillägg och kompensation för
höjda folkpensionsavgifter höjas med 400 respektive 3 400 kronor. Förslagen
medför en minskning av anslagsbehovet med 3 100 kronor.

Vad därefter angår de särskilda uppbördsmedlen har jag intet att erinra
mot styrelsens förslag till uppräkning av bidragen till vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel
med 6 000 till 72 000 kronor. Uppbördsposten för ersättningar
för undersökningar bör emellertid enligt min mening, med hänsyn till
vad som under sistlidna budgetår influtit och under nästa budgetår kan
beräknas inflyta i ersättningar, uppräknas med 32 000 kronor till 40 000
kronor. Förslagen innebär en ökning av de särskilda uppbördsmedlen med
38 000 kronor.

Vid bifall till mina förslag kan anslaget minskas med 41 100 kronor till
211 100 kronor.»

Utskottet. Då utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m.t att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

7 Rihang till riksdagens protokoll 1900. 10 samt. Nr 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 193 300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 72 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 44 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis.................................. 5 300

Summa kronor 323 100
Särskilda uppbördsmede1

Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel____ 72 000

Ersättningar för undersökningar .............. 40 000

Nettoutgift kronor 211 100

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 211 100 kronor.

102 :o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 141 (s. 322—323) hemställt om en höjning av medelsanvisningen
för ändamålet med 1 400 kr. till 27 100 kr. Därvid har föreslagits en uppräkning
av posten till reseersättningar och expenser med 3 500 respektive 1 900
kr., varjämte de under anslaget inflytande särskilda uppbördsmedlen beräknats
öka med sammanlagt 4 000 kr.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts anslagsberäkning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av
27 100 kr.

103 :o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen
1951: 84 beslöt 1951 års riksdag, att en kurs om ca 17 månader
skulle anordnas vartannat år för utbildning av fiskeritjänstemän. De för
budgetåren 1951/52—1958/59 anvisade anslagen har i enlighet härmed avsetts
för bestridande av kostnaderna för 1951—1953, 1953—1955, 1955—
1957 och 1957—1959 års kurser, varjämte det för budgetåret 1959/60 anvisade
anslaget avses för bestridande av kostnaderna för första delen av 1959
—1961 års kurs.

Under punkten 142 (s. 323—324) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för andra läsåret av den kurs, som börjat hösten 1959, anvisa ett anslag
av 30 500 kr. Förslaget innebär, att posten till bidrag till kostnader för praktikresor,
studiebesök och exkursioner höjs med 400 kr. och att posten till
undervisningsmateriel och expenser uppräknas med 100 kr. Kungl. Maj:t

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

har i detta sammanhang avstyrkt det av fiskeristyrelsen framlagda förslaget
att upptaga engelska språket bland de för statliga fiskeritjänstemannakurser
föreskrivna ämnena.

Utskottet. Eftersom utskottet utan erinran ansluter sig till Kungl. Maj :ts
under punkten framställda förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 30 500 kronor.

104:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Kungl. Maj:t har under
punkten 143 (s. 324—328) föreslagit att för ifrågavarande ändamål skall
anvisas ett med 2 000 kr. till 199 000 kr. höjt anslag.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta, till
utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 216 av herrar Berg,
Gunnar, och Olsson, Ernst, samt II: 281 av herr Levin m. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett reservationsanslag av
219 000 kr. till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, varav 80 000 kr.
till Bidrag för statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens
område.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen 11:281.

Departementschefen har — efter redogörelse för de under punkten gjorda
anslagsäskandena och däröver avgivna yttranden — anfört följande.

»I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 juni 1959
av de utav fiskeristyrelsen förvaltade vattenavgifterna enligt 2 kap. 10 §
vattenlagen ställt ett belopp av 15 500 kr. ti.l förfogande för länsstyrelsen i
Stockholms län för fortsatt anordnande av skärpt fiskeritillsyn i Mälaren
under tiden 1 juli 1959—30 juni 1960 i huvudsaklig överensstämmelse med
de riktlinjer, som uppdragits i Kungl. Maj :ts beslut den 1 juni 1956 angående
medel till skärpt fiskeritillsyn i Mälaren, in. m. (IX ht 1957 s. 389—
390). Omförmälda länsstyrelse åligger det att i god tid före den 30 juni 1960
inkomma med berättelse rörande verksamheten samt förslag rörande verksamhetens
eventuella fortsättande.

I enlighet med fiskeristyrelsens förslag bör beloppet till bidrag till landsting
eller hushållningssällskap för fiskets främjande i de särskilda orterna
ökas med 2 000 kronor. Styrelsens förslag om oförändrat statsbidrag av
39 500 kronor till Södra Sveriges fiskeriförening och om oförändrade bidrag
av 20 000 kronor för insamlande av primäruppgifter till fiskeristatistiken
beträffande saltsjöfisket kan jag biträda. Yrkandet om höjning av bidraget
till den statsunderstödda utbildningsverksamheten på fiskerinäringens område
kan jag däremot inte tillstyrka. Ej heller finner jag mig böra förorda
någon höjning av det till Kungl. Maj:ts disposition stående beloppet.»

7f Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. Nr 1

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Utskottet. Kungl. Maj :ts under förevarande anslagspunkt gjorda anmälan
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet biträder vidare
Kungl. Maj :ts förslag till medelsberäkning. Detta innebär att utskottet icke
ansett sig kunna tillstyrka det i motionerna I: 216 och II: 281 framförda yrkandet
om en uppräkning av anslaget med ytterligare 20 000 kr., avsedda
för ökat bidrag till den statsunderstödda utbildningsverksamheten på fiskerinäringens
område.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna 1:216 och 11:281, till
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 199 000 kronor.

105:o) Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten,
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 144 (s. 328) om
oförändrad anslagsanvisning med 10 000 kronor samt om lämnande av
statlig garanti intill samma belopp som för innevarande budgetår, eller
80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) '' till Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten, m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 kronor

b) medgiva, att under budgetåret 1960/61 statlig garanti
för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, m. in. må
beviljas intill ett sammanlagt belopp av 80 000 kronor.

106:o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Under förevarande
anslagstitel anvisades för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
av 400 000 kr. Med anlitande av anslaget har i enlighet med bestämmelser,
som Kungl. Maj:t utfärdat för varje särskilt fall, utlämnats bidrag för åstadkommande
av prisregleringar å fisk ävensom till andra åtgärder till fiskavsättningens
främjande. Anslaget användes numera för alt stödja fiskarenas
organisationer, för propagandaverksamhet m. m. samt för att bestrida en del
av kostnaderna för den ståtlige fiskexportrepresentanten. Efter beslut av
riksdagen har anslaget fått disponeras även under budgetåren 1945/46—
1956/57. Av anslaget avses för budgetåret 1959/60, jämte å anslaget befintlig
reservation intill ett belopp av högst 35 000 kr., 45 000 kr. skola utgå för
bestridande delvis av kostnaderna för befattningen som fiskexportrepresentant
samt i övrigt — med ett enligt IX ht 1959 s. 475 beräknat belopp av
25 000 kr. •— enligt föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar för varje särskilt
fall (statsliggaren s. 946).

Under punkten 145 (s. 329—333) har Kungl. Maj:t framlagt sina förslag
i anslutning till den del av 1958 års besparingsutrednings betänkande, som

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 ur 1960

101

berör verksamheten med anlitande av medel anvisade dels under förevarande
rubrik, dels under anslaget Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonstation.

Fiskeristyrelsen har hemställt om eu medelsanvisning för nästa budgetår
av 35 000 kr.

Statens jordbruksnämnd har hemställt, att 45 000 kr. av förevarande anslag
skall få utnyttjas för täckande av del av kostnaderna för den statliga
fiskexport representanten.

Departementschefen bar —■ efter redogörelse för omförmälda betänkande
i vad avser nu behandlade ändamål, de däröver avgivna yttrandena (se
IX ht 1960 s. 329—331) samt fiskeristyrelsens och jordbruksnämndens
yrkanden — anfört följande.

»1958 års besparingsutredning har i sitt omförmälda betänkande föreslagit,
att de för innevarande budgetår anvisade anslagen Främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. samt Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelegraf- eller radiotelefonstation från och med nästa budgetår
skall utgå ur riksstaten. De med anslagen avsedda ändamålen föreslås i
stället skola tillgodoses inom ramen för anslaget Gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Vad först beträffar det under förevarande rubrik upptagna anslaget har
detta under de båda sistförflutna budgetåren uteslutande använts för bestridande
delvis av kostnaderna för befattningen såsom fiskexportrepresentant.
Behov av denna befattning synes komma att föreligga även i fortsättningen.
Kostnaderna för densamma, vilka enligt uttalande av 1952 års riksdag helt
skall bestridas av allmänna medel, bör enligt min mening från och med
nästa budgetår i sin helhet utgå ur de införselavgiftsmedel som upptages
eller upptagits med stöd av 5 § förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur. I samband med
att i den årliga propositionen om reglering av priserna på fisk föreskrifter
föreslås rörande den huvudsakliga användningen av ifrågavarande införselavgiftsmedel
under budgetåret 1960/61, torde jag åny^o få anmäla denna fråga.
Då kostnaderna för de ändamål i övrigt, vilka tidigare tillgodosetts från förevarande
anslag, numera synes kunna bestridas på annat sätt, bör, därest
riksdagen inte har något att erinra däremot, något anslag med benämningen
Främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. inte upptagas å
riksstaten för nästa budgetår.

Vad därefter angår besparingsutredningens förslag att slopa anslaget till
befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation
och i fortsättningen inrymma kostnaderna för ifrågavarande bidragsverksamhet
i anslaget till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, vill jag i likhet med fiskeristyrelsen erinra om att sedan
länge utbildats eu fast praxis beträffande användningen av sistnämnda anslag.
Denna praxis har bland annat tagit sikte på det samband, som finnes
mellan de fisken, i vilka bensin förbrukas, och de restitutionsberättigade orga -

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

nisationerna. Ett genomförande av besparingsutredningens förslag skulle leda
till att bidrag ur restitutionsmedlen i stor utsträckning skulle komma sådana
fiskare till godo, vilka i sin näringsutövning använder drivmedel, som ej
är belagda med bensinskatt. Enligt min mening bör man bland annat därför
inte utan starka skäl nu bryta nämnda praxis. För min del kan jag sålunda
inte tillstyrka besparingsutredningens ifrågavarande förslag. Dessutom
finner jag det med befrämjandeanslaget avsedda ändamålet vara av sådan
angelägenhetsgrad, att detsamma även nästa budgetår bör tillgodoses genom
ett särskilt anslag.»

Utskottet. De i det föregående redovisade förslagen från Kungl. Maj :ts
sida anser sig utskottet kunna tillstyrka till alla delar. I anledning härav
hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna de förslag, som framlagts i det
föregående.

107 :o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
Under punkten 146 (s. 333) har Kungl. Maj:t i enlighet
med fiskeristyrelsens förslag hemställt om en oförändrad medelsanvisning
av 65 000 kr. för ändamålet.

1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande (SOU 1959:28) behandlat
detta anslag. Redogörelse för utredningens förslag och yttranden
däröver har lämnats under närmast föregående punkt.

I detta sammanhang har utskottet även handlagt två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:221 av herr
Nilsson, Yngve, och II: 284 av herr Darlin m. fl., i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att bidraget för radiotelegraf- eller radiotelefonanläggning
skall höjas från 1 200 till 1 500 kr.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till
motionen II: 284.

Över motionerna har remissyttranden avgivits av statskontoret, fiskeristyrelsen
och Sveriges fiskares riksförbund.

Statskontoret har i sitt yttrande över motionerna anfört följande.

Enligt Kungl. Maj:ts remiss den 4 februari 1960 har statskontoret att till
Ederavgiva utlåtande över två inom riksdagen väckta likalydande motioner
,(. ;2B21toch 11:284) i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-1 eller radiotelefonstation.
Med anledning härav får ämbetsverket anföra följande.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat från fiskeristyrelsen uppgår
kostnaden för att förse ett fiskefartyg med radiotelegraf- eller radiotelefonstation
till cirka 5 000 kronor. Ett dylikt fartyg av normal storlek kostar
tor narvarande inemot en halv miljon kronor, och installation av här avsedd
radioanläggning anses tillhöra normal standard. Statsbidraget torde här
icke ha någon stimulerande effekt, och statskontoret ifrågasätter därför
om skal finnas att över huvud bibehålla möjligheten till statsbidrag, när
det gäller nybyggda fartyg. Vad åter angår äldre fartyg synes bidraget ha

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1!)60

103

en viss stimulerande funktion. Tillräckliga skäl för en höjning av bidragsbeloppet
anser ämbetsverket dock icke föreligga. Statskontoret föreslår därför,
att motionerna lämnas utan bifall.

Fiskeristyrelsen bar i sitt yttrande anfört.

Genom remiss den 4 februari 1960 har Kungl. Maj:t anbefallt fiskeristyrelsen
att till Eder överlämna utlåtande över remissen bilagda, inom riksdagen
väckta och till Eder hänvisade motionerna I: 221 och 11:284, likalydande,
angående anslag till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonanläggning. Med anledning härav får styrelsen
anföra följande.

Motionerna åsyftar en böjning av nuvarande bidragsbelopp å 1 200 kr.
till 1 500 kr. per anläggning men icke någon anslagshöjning, »eftersom befintlig
reservation torde vara tillräcklig för att täcka den uppkomna kostnadsökningen».
Med anledning härav får styrelsen framhålla, att enligt härstädes
förda anteckningar anslagsläget är följande. Under innevarande budgetår
tillgängliga medel utgöres av en reservation från föregående budgetår
å 4 400 kr. samt innevarande budgetårs anslagsanvisning å 65 000 kr. eller
sammanlagt 69 400 kr. Härav har styrelsen nyligen disponerat 62 400 kr
för utdelning av 54 bidrag å 1 200 kr., varför nu kvarstår ett odisponeral
belopp å anslaget av (69 400 — 62 400) 7 000 kr. Samtidigt inneligger emellertid
hos styrelsen 12 bidragsansökningar som ännu icke prövats, innebärande
en potentiell utgift av (1 200 X 12) 14 400 kr., så att det nyssnämnda,
odisponerade beloppet icke förslår att täcka mer än 5 å 6 av de 12 inneliggande
ansökningarna. Vid sådant förhållande kan man uppenbarligen
inte räkna med någon reservation på anslaget vid detta budgetårs utgång,
som skulle kunna finansiera eu eventuell bidragsförhöjning utan att bidragsgivningen
komme att drabbas av en eftersläpning.

Även om det i och för sig är behjärtansvärt att höja de individuella bidragsbeloppen
på sätt föreslagits i de remitterade motionerna, så anser styrelsen
att mot denna fördel måste vägas nackdelen av att en hel del bidragsberättigade
båtlag får vänta längre på bidragen, eftersom ju någon anslagsökning
icke förutskickats i motionerna.

Sveriges fiskares riksförbund har anfört följande.

Sedan Sveriges Fiskares Riksförbund genom skrivelse från Kungl. Maj:t
av den 4 ds beretts tillfälle att till Riksdagens Jordbruksutskott överlämna
yttrande över till utskottet hänvisade riksdagsmotionerna I: 221 och II: 284,
likalydande, angående anslag till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med''radiotelegraf- eller radiotelefonanläggning, vill vi i ärendet vördsamt
anföra följande:

I föreliggande motioner framhålles att ett betydande antal fiskebåtar ännu
saknar radiotelefonanläggningar, vilket tyvärr också är med verkligheten
överensstämmande. Det kan nämligen vara önskvärt, främst ur säkerhetssynpunkt,
att samtliga fartyg utrustas med sådana hjälpmedel för att
kunna kommunicera med yttervärlden, antingen det gäller att anropa räddningsstationer
eller andra sjöfarande för erhållande av hjälp i uppkommande
nödsituationer, eller för alt uppfatta nödsignaler och kunna bispringa
andra sjöfarande, som behöver assistans. Dessutom äro dessa anläggningar
mycket värdefulla, då fiskarna önska meddela sig med andra fiskefartyg
eller med någon station i land beträffande fisket eller andra därmed sammanhängande
förhållanden.

Den ökning av det totala statsbidraget för omnämnda ändamål, som genomfördes
under budgetåret 1958/59 och som innebar en höjning till 65 000

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

kronor från förutvarande 25 000 kronor liar visat sig vara mycket värdefull,
eftersom betydligt fler fiskare kunnat erhålla det till 1 200 kronor maximerade
bidraget per båt. Höjningen har säkerligen också medfört att ett större
antal fiskare stimulerats till att anskaffa radiotelefonanläggning till sina
fartyg. Vidare har denna förbättring inneburit att den tidigare stora eftersläpningen
ifråga om ansökningar, som på grund av brist på medel icke
kunnat beviljas, har minskats och uppgår till 25 efter fördelningen av anslaget
för innevarande budgetår mot 35 ett år tidigare.

Det är också riktigt att inköpskostnaden är hög, och helt naturligt är det
mycket önskvärt med ökade individuella bidrag för att underlätta" anskaffandet
av sådan teknisk utrustning, och ur den synpunkten kunna vi tillfullo
instämma i motionernas syftemål. Vår uppfattning är emellertid, att
antalet ansökningar kommer att ökas under den närmaste tiden med hänsyn
tagen till den fortgående och alltjämt ökande rationaliseringen av fiskeflottan
och det nuvarande stora antalet nybeställningar av fartyg. En höjning
av bidraget per anläggning utan motsvarande höjning av det totaia
anslagsbeloppet kan därför enligt vår åsikt endast resultera i att färre antal
ansökningar kan beviljas, vilket i så fall kommer att motverka den önskade
utvecklingen.

Riksförbundets styrelse anser sig därför kunna tillstyrka motionen endast
under förutsättning av att en motsvarande höjning av anslagsbeloppet samtidigt
genomföres.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning
under förevarande anslagspunkt.

Beträffande det i motionerna 1:221 och 11:284 framförda förslaget om
en höjning av bidragsbeloppet per radioanläggning från 1 200 till 1 500 kronor
vill utskottet i likhet med remissinstanserna framhålla, att en sådan
höjning skulle medföra att ett färre antal ansökningar kan beviljas. Detta
skulle motverka det angelägna önskemålet att så snart som möjligt fiskefartyg
i allmänhet skall vara utrustade med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
Mot denna bakgrund kan utskottet icke tillstyrka motionärernas
yrkande.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning,
till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonstation för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor;

b) att motionerna I: 221 och II: 284 må av riksdagen lämnas
utan bifall.

108 :o) Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island. Kungl. Maj :t har under
punkten 147 (s. 333—334) föreslagii, att för ifrågavarande ändamål
skall för nästa budgetår liksom för tidigare år beräknas 50 000 kr. Då den
tidigare förefintliga reservationen beräknas ha i stort sett förbrukats vid
utgången av innevarande budgetår, erfordras en uppräkning av medelsanvisningen
med 25 000 kr. till 50 000 kr. Kungl. Maj :t har vidare föreslagit
att ersättningen för expeditionsledarens representation skall höjas från 800

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

105

till 1 000 kr. Liksom föregående år avses Kungl. Maj :t få besluta, huruvida
anslaget jämte eventuellt förefintlig reservation skall tagas i anspråk samt
vilket fartyg som skall disponeras för ändamålet.

Utskottet. För sin del har utskottet icke haft något att erinra mot vad
Kungl. Maj:t föreslagit under denna punkt. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bevakningsfarhjg för sillfisket vid
Island för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

109 :ol Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten 148 (s. 334—335) om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.

110:o) Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 149 (s. 335) förordar utskottet
att för ifrågavarande ändamål upptages ett formellt belopp av 100 kronor.
Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.

111 :o) Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m. Utskottet biträder
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 150 (s. 336) om oförändrad medelsanvisning
för ändamålet och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

112:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Kungl. Maj ds förslag under punkten 151 (s. 337) om en i förhållande
till innevarande budgetår oförändrad medelsanvisning av 745 000 kronor
tillstyrkes av utskottet under åberopande av vad som anförts under punkten
106 i det föregående. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för
av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1960/61
anvisa ett anslag av 745 000 kronor, all avräknas mot automobilskattemedlen.

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

L. Lappväsendet

113:o) Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar. Under punkten 153 (s. 343—345)
liar Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen en anslagsökning med sammanlagt
8 400 kronor till 507 500 kronor. Ävenså hemställes om fastställande av nv
avlöningsstat.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen väckta,
till utskottet hänvisade motioner, nämligen I: 217 av herr Hedström m. fl.
samt II: 288 av herr Lassinantti in. fl., i vilka likalydande motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta dels att i avlöningsstaten för lappväsendet
i Norrbottens län upptages medel för vikarie å en lappfogdetjänst i A 23
(29 484 kr.) och medel för arvode åt tillfällig personal motsvarande löneklass
A 5 (10 476 kr.), dels att kostnaderna för personalförstärkningen skall bestridas
i samma ordning, som gäller beträffande förstärkningen av de fiskesakkunniga
organen i vattenmål (kungl. kungörelsen 1957:208).

Angående de skäl som i motionerna anförts till stöd för yrkandena torde
utskottet få hänvisa till motionen II: 288.

Departementschefen bär efter redogörelse för äskandena från vederbörande
länsstyrelse anfört i huvudsak följande.

»Ehuru den av länsstyrelsen i Norrbottens län avsedda koncentrationen
till en befattningshavare av lappväsendets arbetsuppgifter i samband med
vattenkraftens utbyggnad i länet i och för sig torde vara ändamålsenlig, bör
enligt min mening denna fråga kunna lösas inom ramen för nuvarande personaluppsättning.
Jag kan följaktligen inte förorda att särskilda medel anvisas
lör nyssberörda ändamål. Ävenså avstyrker jag, att en förstärkning sker av
biträdespersonalen vid lappadministrationen i Norrbottens län.

Det av länsstyrelsen i Västerbottens län ånyo framförda förslaget om ökad
medelsanvisning för avlöning av biträdespersonal vid lappfogdekontoret i länet
kan jag icke biträda. Ej heller anser jag mig böra tillstyrka länsstyrelsens
i Jämtlands län förslag att överföra kostnaderna för det vid länets lappfogdekontor
sysselsatta extra ordinarie kanslibiträdet till länsstyrelsen. I
den utsträckning som befinnes möjlig bör dock i arbelsutjämnande syfte
lappfogden och länsstyrelsen bisträcka varandra i fråga om biträdespersonal.

Till följd av löneldassförändringar m. m. bör anslaget i överensstämmelse
med lansstyrelsernas beräkningar minskas med i runt tal 400 kronor, medan
anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med ett 3 300 kronor
högre belopp än för innevarande budgetår. Därutöver föranleder det ökade
behovet av medel för arvoden till ordningsmän in. fl. en höjning av anslaget
med 600 kronor. Slutligen bör anslaget höjas med 4 900 kronor för täckande
av ökade utgifter till kompensation för höjda folkpensionsavgifter.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör förevarande anslag ökas
med sammanlagt 8 400 kronor till 507 500 kronor. Anslaget bör fördelas på
olika poster i enlighet med avlöningsstaten i efterföljande hemställan.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

107

Utskottet. I anledning av motionärernas yrkanden vill utskottet uttala
som sin mening att lappfogdepersonalen inom Norrbottens län torde kunna
och böra disponeras så att det i motionerna åsyftade intresset att lösa vissa
lappfrågor i samband med vattenregleringar tillgodoses. Länsstyrelsen i länet
bör även kunna ställa biträdespersonal till förfogande för ändamålet. För
lappväsendet i samband härmed uppkommande kostnader bör bestridas
från förevarande avlöningsanslag och efterföljande omkostnadsanslag.

Kungl. Maj :ts medelsberäkningar och förslag under denna anslagsrubrik
har utskottet intet att invända emot. Utskottet hemställer därför,

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 217 och II: 288,
såvitt nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lappfogdarna m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 149 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 49 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 236 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 64 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
..................................... 7 700

Summa kronor 507 500

b) till Lappfogdarna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 507 500 kronor.

2) att motionerna 1:217 och 11:288, såvitt de ej besvarats
i det föregående, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

114:o) Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten
154 (s. 346—347) hemställt om ett med 2 500 kronor till 182 300 kronor
nedräknat anslag. Utgiftsändringarna under anslaget hänför sig uteslutande
till posten till reseersättningar.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning finnes enligt utskottet —
som hänvisar till vad det under föregående punkt anfört rörande detta
anslag — intet alt erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 182 300
kronor.

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

M. Diverse

115:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 155 (s.
348) om medelsanvisning med 6 462 000 kr. mot 6 089 000 kr. innevarande
budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1960/
61 anvisa ett förslagsanslag av 6 462 000 kronor.

116:o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Biträdande
Kungl. Maj :ts under punkten 156 (s. 348) gjorda förslag, innefattande eu
med 31 100 kr. uppräknad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 563 000 kronor.

117 :o) Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. Under denna rubrik
har sammanförts de å riksstaten för löpande budgetår uppförda anslagen
Arrendenämnder och arrenderådgivning samt Bidrag till gäldande av ersättning
vid förlängning av vissa servitut, för vilka anslag anvisats tillhopa
22 500 kr.

Det av Kungl. Maj:t under punkten 157 (s. 349) framförda förslaget —
innebärande att 5 000 kr. beräknats till utgifter för servitutsnämndernas
verksamhet och 25 000 kr. för övrig till punkten hänförlig verksamhet —
tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Arrendenämnder och servitutsnämnder,
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.

118:o) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Akademien. Kungl.
Maj:ts under punkten 158 (s. 349—350) gjorda medelsberäkning, innefattande
anslagshöjning med 700 kr. till 100 000 kr. i anledning av 1959 års
lönereglering, biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Akademien för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

119ro) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Kostnader för jordbrukets
forskningsråd m. m. Utskottet har intet att erinra mot att i enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag under punkten 159 (s. 351—352) i anledning av

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

109

1959 års lönereglering och beräknad merbelastning av expensmedlen anvisas
ett från 70 000 kr. till 71 000 kr. uppräknat belopp. Till följd härav hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 71 000
kronor.

120:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. Det under punkten
160 (s. 352—355) av Kungl. Maj:t framförda förslaget om att i statsunderstöd
från nionde huvudtiteln skall till svenska naturskyddsföreningen,
vetenskapsakademien och samfundet för hembygdsvård anvisas ett lika stort
anslag som för löpande budgetår föranleder ingen erinran från utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
m. fl. för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av
115 000 kronor.

121 :o) Naturskydd: Kostnader i samband med fridlysning av Smålands
Taberg. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under punkten 161 (s.
355—356) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva att Kungl. Maj :t under budgetåret
1960/61 må förfoga över det å riksstaten för budgetåret
1956/57 under nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
Naturskydd: Kostnader i samband med fridlysning av
Smålands Taberg.

122:o) Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Utskottet biträder Kungl.
Maj :ts under punkten 162 (s. 356) gjorda framställning om oförändrad
medelsanvisning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till Jordbrukarungdomens
förbund för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 225 000
kronor.

123 :o) Bidrag till viss lokal klubbverksamhet. Biträdande Kungl. Maj:ts
framställning under punkten 163 (s. 356—357) om anslagsanvisning med
oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till viss lokal klubbverksamhet
för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 10 samt. \''r 1

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

124:o) Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område. Kungl.
Maj :ts under punkten 164 (s. 357—358) gjorda förslag om att ifrågavarande
anslag skall uppföras med oförändrat belopp av 85 000 kr. möter
ingen invändning från utskottet, som därför hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till ungdomsverksamhet på
skogsbrukets område för budgetåret 1960/61 anvisa ett anslag
av 85 000 kronor.

125:o) Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag under punkten 165 (s. 358) om medelsanvisning med oförändrat
belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

126 :o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Kungl. Maj:t
har under punkten 166 (s. 358—359) föreslagit att anslaget till förevarande
ändamål skall höjas med 52 000 kr. till 996 400 kr. i enlighet med följande
sammanställning.

Anslag ökning

eller

1959/60 minskning

1- FAO........................................... 870 000 + 50 000

2. Europeiska växtskyddsorganisationen.............. 19 500 —

3. European committee on milk-butterfat recording..... 3 000 — 1 000

4. Internationella veterådet......................... 16 000 — 6 000

5. Permanenta kommissionen enl. 1946 års internationella

fiskerikonvention................................ 3 600 _

6. Internationella rådet för havsforskning............. 21 000 + 4 000

7. Internationella frysinstitutet i Paris................ 6 000 + 1 000

8. Internationella byrån i Paris för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar (OIE).................. 4 300

9. Diverse internationella organisationer.............. 1 000 + 4 000

944 400 + 52 000

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t
gjorda anslagsberäkningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 996 400 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

111

127 :o) Ersättning till riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder
m. m. Utskottet har intet att invända mot Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 167 (s. 360) om en med 5 000 kr. nedräknad medelsanvisning
och hemställer förty,

att riksdagen må till Ersättning till riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

128:o) Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen
av statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkten 168 (s. 360—361) framförda förslag, innebärande
anslagsminskning med 600 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank
för förvaltningen av statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

129 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Med
biträdande av Kungl. Maj:ts under punkten 169 (s. 361) gjorda framställning
om medelsanvisning med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.

130:o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 170 (s. 361) om oförändrad anslagsanvisning tillstyrkes
av utskottet, som sålunda hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för av rovdjur dödade
tamdjur, m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 kronor.

131 :o) Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Tillstyrkande
bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 171 (s. 362) gjorda förslag
om medelsanvisning med lika stort belopp som för innevarande budgetår
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.

132ro) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. 1 enlighet med
vad Kungl. Maj:t föreslagit under punkten 172 (s. 362) om att anslaget till
ifrågavarande ändamål skall för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp,
hemställer utskottet,

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.

133 :o) Extra utgifter. Kungl. Maj :ts förslag under punkten 173 (s. 363)
innebär att medelsanvisningen höjes från 145 000 kr. till 177 000 kr. Av
ökningen, 32 000 kr., belöper 20 000 kr. på utgifter för den nordiska fiskerikongressen,
som nästa budgetår skall hållas i Sverige, och 12 000 kr. på
kostnader i samband med den under sommaren 1960 anordnade femte internationella
skogskongressen.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t gjorda medelsberäkningen biträdes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1960/61
anvisa ett reservationsanslag av 177 000 kronor.

134 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts under punkten 174 (s. 363) framförda förslag om oförändrad
medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag
av 3 500 kronor.

Uppskjutna frågor

135 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivits i en vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), kommer utskottet
alt senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed
får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 mars 1960

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg, Lage Svedberg, Nord, Jonsson,
Sigfrid Larsson, Bertil Andersson, Eskilsson, Nils Hansson*, Hjalmar
Nilsson och Hermansson;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Andersson i Hyssna,
Jonsson i Strömsund, Haeggblom, Antby, Sköld, Lindström, östlund, fru
Lindskog och herr Rimås;

* Ej närvarande vid justeringen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

113

dock att vid behandlingen av punkterna

1—4 herrar Ringaby, Mossberger, Jonasson, Brandt i Sätila, Arweson och
Lundmark deltagit i stället för herrar Eskilsson, Hjalmar Nilsson, Hermansson,
Pettersson i Dahl, Andersson i Hyssna och Sköld,

1—49 herr Nilsson i Lönsboda deltagit i stället för herr Antby,

5 herrar Johanson i Västervik och Agerberg samt fru Jäderberg deltagit
i stället för herrar Jonsson i Strömsund, Hseggblom och Lindström,

7 herrar Harald Pettersson, Johanson i Västervik och Agerberg samt fru
Jäderberg deltagit i stället för herrar Hermansson, Jonsson i Strömsund,
Hseggblom och Lindström,

7—50 herr Jönsson deltagit i stället för fru Lindskog,

8 herrar Johan Persson, Harald Pettersson och Johansson i Gränö deltagit
i stället för herrar Nord, Hermansson och Pettersson i Dahl,

9 herrar Hedström, Carbell, Eliasson i Moholm och Hedin deltagit i stället
för herrar Lage Svedberg, Jonsson i Strömsund, Hseggblom och östlund,

22 herrar Mossberger, Arweson och Carbell deltagit i stället för herrar
Hjalmar Nilsson, Andersson i Hyssna och Jonsson i Strömsund,

23 herrar Mossberger, Ringaby, Arweson och Carbell deltagit i stället för
herrar Hjalmar Nilsson, Eskilsson, Andersson i Hyssna och Jonsson i Strömsund,

29—49 herr Hedström deltagit i stället för herr Lage Svedberg,

50 herrar Hedström, Johan Persson och Gunnar Berg deltagit i stället för
herrar Bertil Andersson, Nils Hansson och Hjalmar Nilsson,

50—96 herr Nilsson i Lönsboda deltagit i stället för herr Rimås,

60—76 herrar Mossberger och Lundmark deltagit i stället för herrar Jonsson
och Sköld,

62 herrar Ebbe Ohlsson och Fagerlund deltagit i stället för herrar Eskilsson
och Andersson i Hyssna,

77—135 herrar Hedström och Mossberger deltagit i stället för herrar Lage
Svedberg och Jonsson,

93 herrar Jonasson, Carbell, Eliasson i Moholm, Hedin och Jönsson deltagit
i stället för herrar Hermansson, Jonsson i Strömsund, Hseggblom och
östlund samt fru Lindskog,

96—135 herrar Harald Pettersson, Arweson, Franzén, Jönsson och Johansson
i öckerö deltagit i stället för herrar Sigfrid Larsson, Andersson i
Hyssna och Sköld samt fru Lindskog och herr Rimås,

104 herrar Uno Olofsson, Johanson i Västervik, Eliasson i Moholm och
Hedin deltagit i stället för herrar Nord, Jonsson i Strömsund, Hseggblom och
östlund,

113—114 herr Uno Olofsson, fru Jäderberg och herrar Johanson i Västervik,
Eliasson i Moholm, Lundmark och Hedin deltagit i stället för herrar
Nord, Andersson i Hyssna, Jonsson i Strömsund, Hseggblom, Sköld och östlund,

115—135 herr Lundmark deltagit i stället för herr Sköld,

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1960

Reservationer

1. vid punkten 3:o) (Lantbruksattachéer: Avlöningar)

A) av herrar Ringaby, Hseggblom och östlund, vilka ansett att utskottets
utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Sedan Kungl. Maj:ts proposition avlämnats till riksdagen har beslut fattats
att sjustatsmarknaden skall ha sin organisation förlagd till Geneve och
inte till Paris. Därvid bortfaller en viktig förutsättning för att ytterligare
en tjänst utöver vad 1958 års besparingsutredning föreslagit skall kunna indragas
utan allvarlig nackdel. Utskottet anser det vara särskilt betydelsefullt
att just vid igångsättandet av de europeiska integrationssträvandena, som
i betydande grad berör det svenska jordbrukets utrikeshandel, ingenting
eftersättes vid bevakande av de svenska intressena. Då det gäller förhandling
mellan stater kan brister i svenska statens representation inte ersättas
vare sig av representanter för de jordbruksekonomiska organisationerna
eller än mindre av studiestipendiater. Utskottet anser därför att de inom
Europa verksamma lantbruksattachéerna bör bibehållas vid nuvarande antal
av tre, varvid bör ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa stationeringsort
och tjänstgöringsområde. Avlöningskostnaderna för tre i Europa stationerade
lantbruksattachéer beräknas uppgå till sammanlagt 256 600 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt motionerna 1:486 och 11:587, såvitt nu är
i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/
61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 231 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 24 500

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................. 800

Summa kronor 256 600

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 256 600 kronor.»

B) av herrar Sigfrid Larsson, Jonasson och Brandt i Sätila, vilka ansett
att utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

115

»I motionsparet I: 486 och II: 587 framhålles alt om av besparingsskäl eu
begränsning av lantbrukets utrikesrepresentation befinnes angelägen, bör
möjligheten prövas att genom en rörligare organisation än för närvarande
reducera antalet befattningar inom Europa från tre till två.

I fråga om den i Washington placerade tjänsten påpekar motionärerna
bland annat att en indragning av denna tjänst skulle beröva vår jordbruksnäring
en av de viktigaste informationskällor, som star till buds för bedömning
av marknadsutvecklingen för väsentliga jordbruksprodukter. Förenta
staterna torde vidare vara det land som har den största erfarenheten
i fråga om nya produktions- och företagsformer inom jordbruket. Vår lantbruksrepresentant
i Washington företräder de svenska intressena i olika internationella
sammanhang. En indragning av denna befattning skulle komma
att innebära att delegat från Sverige kanske flera gånger om året måste
sändas till Förenta staterna för att deltaga i internationella jordbruksorgans
sessioner. Kostnaderna härför skulle komma att uppgå till betydande
belopp. Besparingssyftet med indragningen av tjänster blev därigenom i
hög grad förfelat.

Utskottet finner de av motionärerna framförda argumenten bärande och
hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
och med bifall till motionerna I: 486 och II: 587, såvitt
nu är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 231 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... 31300

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.................................... 800

Summa kronor 264 000

b) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 264 000 kronor.»

C) av herr Nils Hansson.

2. vid punkten k:o) (Lantbruksattachéer: Omkostnader)

a) av herrar Ringabg, Hseggblom och östlund, vilka ansett att utskottets
utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till den motivering utskottet under punkt 3 framfört
för bibehållande av tre lantbruksattachéer i Europa, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:486 och II: 587, såvitt nu är i fråga, till

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Lantbruksattachéer: Omkostnader för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 46 900 kronor.»

b) av herrar Sigfrid Larsson, Jonasson och Brandt i Sätila, vilka ansett att
utskottets utlåtande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till den motivering utskottet under punkt 3 framfört
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 486 och II: 587, såvitt nu
är i fråga, till Lantbruksattachéer; Omkostnader för budgetåret
1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 51 700 kronor.»

3. vid punkten 8:o) (Befrämjande av landsbygdens elektrifiering) av herrar
Sigfrid Larsson, Eskilsson, Johan Persson, Harald Pettersson, Hseggblom,
Östlund, Rimås, Nilsson i Lönsboda och Johansson i Gränö, vilka ansett att

dels utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

»Vad angår de i anslutning till punkten väckta motionerna föreslås däri,
att åtgärder skall vidtagas för att statsbidragstilldelningen vid nyelektrifiering
skall kunna prövas enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli
1959, då nu gällande kungörelse, nr 1959: 369, trädde i kraft. I motionerna
har påpekats att bidragsgivningen till landsbygdens elnät torde komma att
minska avsevärt till följd av de nya bidragsbestämmelserna. Genom den behovsprövning
som på grund av de nya bestämmelserna införts beträffande
i första hand distributionsföretagen men jämväl beträffande de enskilda
abonnenterna torde det ej längre bli möjligt att i erforderlig utsträckning
lämna det bidragsstöd som är nödvändigt för att återstående elektrifieringsobjekt
skall bli genomförda. Att så kommer att bli fallet framgår av de avslagsbeslut
som elektrifieringsberedningen träffat i fråga om nyelektrifiering
inom bl. a. Östergötlands och Kalmar län. Som det ansetts vara en allmän
angelägenhet att underlätta möjligheterna för landsbygdsbefolkningen att
stanna kvar i bygden och där finna sin utkomst, har från samhällets sida
vidtagits skilda åtgärder i sådant syfte. Så har skett när det exempelvis gällt
vägar, post och telefon. Intill den 1 juli 1959 var även elektrifieringen på
landsbygden jämställd med dessa i bidragshänseende. Enligt utskottets mening
är det angeläget att hinder ej uppställes för landsbygdselektrifieringens
fullföljande. Med det statliga bidrag å 450 kronor per normaltariffenhet,
vilket för den restelektrifiering varom här närmast är fråga endast täcker
en del av anläggningskostnaden, torde det enligt utskottets uppfattning stöta
på stora svårigheter att genomföra även angelägna elektrifieringsobjekt, såvida
elektrifieringsberedningen ej får möjlighet att tillämpa de liberalare
bidragsföreskrifter som var tillämpliga före den 1 juli 1959. Med hänsyn
härtill finner utskottet vägande skäl tala för att de efter denna tidpunkt
gällande författningsbestämmelserna omprövas i omförmält syfte.

Den av---(lika med utskottet) — — — hemställer utskottet»,

dels ock utskottets hemställan under B. bort lyda sålunda:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

117

»B. att riksdagen, med bifall till motionerna I: 473 och
II: 603 samt i anledning av motionerna I: 138 och II: 170, i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av
bestämmelserna för ett statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning
att dessa beträffande nyanläggningsbidrag i huvudsak
måtte erhålla samma innebörd som före den 1 juli 1959
samt att författningstexten utformas i enlighet härmed.»

4. vid punkten 9:o) av herrar Sigfrid Larsson, Hermansson och Pettersson
i Dahl (avses Bidrag till kontrollföreningsverksamheten).

5. vid punkten 50:o) (Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter) A)

av herrar Hermansson, Johan Persson och Pettersson i Dahl, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka en medelsanvisning av 2 000 000 kronor
för ändamålet samt att därför

dels femte stycket av utskottets utlåtande å s. 60 bort lyda sålunda:

»Vad slutligen angår anslagsbeloppet för nästa budgetår är det utskottets
mening att detsamma oavkortat bör användas för avveckling av tidigare utfästelser
om statsbidrag till redan påbörjade byggnadsföretag. I fråga om
beloppets storlek bör, med hänsyn till den betydande eftersläpningen i bidragsutbetalningarna,
anslaget uppräknas med 1 000 000 kronor i förhållande
till innevarande budgetårs anvisning. Utskottet har följaktligen icke ansett
sig kunna biträda yrkandena i motionerna I: 47, II: 55, I: 325, II: 406
och I: 487 om ett till 4 000 000 kronor höjt anslag.»

dels ock utskottets hemställan under I. b) bort lyda sålunda:

»b) i anledning av Kungl. Maj:ts framställning ävensom
motionerna 1:477 och 11:586 samt med avslag å motionerna
1:47 och 11:55, 1:325 och 11:406 ävensom 1:487,
till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
för budgetåret 1960/61 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor»;

B) av herr Sigfrid Larsson, som ansett att utskottets utlåtande och hemställan
bort lyda sålunda:

»I motionerna — — ■— (lika med utskottet)---— för dessa.

I förenämnda motionspar har även hemställts att riksdagen av Kungl.
Maj :t måtte begära förslag till avveckling av den betydande eftersläpningen
av utbetalning av bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter.
Även i motionerna I: 47 och II: 55, I: 325 och II: 406, I: 477
och II: 586 samt 1: 487 har starkt understrukits behovet av ökade anslag för
avvecklingen av eftersläpningen i utbetalning av nämnda bidrag.

Utskottet får med anledning av denna fråga anföra följande.

De förhandsbesked om tillstyrkan av statsbidrag, som lantbruksstyrelsen
givit, kan enligt hittillsvarande praxis anses samtidigt ha inneburit en för -

118

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

säkran om bidrag. Det synes utskottet rimligt att dessa löften infrias. En
plan för avveckling av statens moraliska utfästelser bör därför utarbetas.
Redan för nästkommande budgetår bör dock enligt utskottets mening medel
anvisas som inledning till denna avveckling och utskottet föreslår ett
anslag av 1 500 000 kronor för ändamålet.

Beträffande anslag till byggnadsarbeten vid nämnda skolor, som kan befinnas
oundgängligen nödvändiga under budgetåret 1960/61 ansluter sig
utskottet till Kungl. Maj:ts förslag och delar även departementschefens uppfattning,
att det är angeläget att den fortsatta planeringen av den byggnadsverksamhet
varom här är fråga i avvaktan på 1955 års lantbruksundervisningskommittés
förslag präglas av vaksamhet så att felinvesteringar undvikes.
I konsekvens härmed anser utskottet att förhandsbesked om tillstyrkan
av statsbidrag till byggnader vid ifrågavarande undervisningsanstalter
icke i fortsättningen bör utfärdas.

Utskottet anser vidare att oberoende av om grunderna för beräkning av
bidragsbeloppen i framtiden kommer att ändras eller icke, anslagsbeviljning
och bidragsutbetalning för här berörda ändamål bör gå hand i hand
så att i fortsättningen hittillsvarande eftersläpning i statsbidragsutbetalningen
undvikes.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) i anledning av motionerna I: 47 och II: 55, I: 136 och
11:165, 1:325 och 11:406, 1:477 och 11:586 samt 1:487 i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att en plan upprättas
för avveckling av eftersläpningen i fråga om utbetalning av
statsbidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter;

b) dels enligt Kungl. Maj :ts framställning såsom bidrag
till ifrågavarande byggnadsarbeten under budgetåret 1960/
61 anvisa 500 000 kronor,

dels som inledning till den under A) föreslagna avvecklingen
anvisa 1 500 000 kronor eller sammanlagt till Bidrag
till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 47 och II: 35, I: 136 och II: 165, I: 325
och II: 406, I: 477 och 11:586 samt I: 487 i den mån de icke
besvarats i det föregående icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»

C) av herr Eskils son.

6. vid punkten 93:o) (Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid
statens skogsskolor m. m.: Omkostnader m. m.)

A) av herrar Sigfrid Larsson och Jonasson, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 132 och II: 168 hemställes om ett statligt driftbidrag på

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960 119

20 000 kronor till Värmlands och Örebro läns skogsskola i Gammelkroppa.
Av motionen framgår att utbildningen vid skogsskolan i Gammelkroppa alltmer
övergår från att vara ett lokalt till att vara ett allmänt intresse, vilket
framgår av en femårsstatistik utarbetad av skolans rektor. Av under åren
1955, 1956, 1957 och 1958 utexaminerade 100 elever har 23 fått sin verksamhet
i domänverket, 2 i skogliga institutioner, 9 i olika skogsvårdsstyrelser
och 19 i enskilda företag utanför de båda länen. Hela 53 % av eleverna har
alltså gått till allmän skoglig verksamhet eller anställningar utanför länen.
Skolan kan således icke längre sägas ha enbart eller ens främst lokal karaktär.

Dock torde även framgent lokala krafter komma att skänka skolan sitt
stöd, även ekonomiskt. För att kunna vidmakthålla detta aktiva lokala intresse
synes det emellertid erforderligt, inte minst med tanke på den betydelse
som vår skogshantering nu har och i framtiden får för svensk försörjning,
att något, om än begränsat, statsbidrag kan påräknas.

Utskottet vill erinra om att studiebidrag till eleverna vid skolan enligt beslut
av f958 års A-riksdag utgår i vanlig ordning och att i statsverksproposition
föreslås, att nämnda bidrag skall utgå med oförändrat belopp, 40 000
kronor, under nästa budgetår. En ordinarie ledamot och en suppleant i skolans
styrelse utses av domänstyrelsen. Skolan och undervisningen är likvärdig
med förhållandena vid de ordinarie skogsskolorna.

Utskottet anser det betydelsefullt att skolans fortbestånd tryggas. För att
vidmakthålla det aktiva lokala intresset torde det vara erforderligt att även
det allmänna ekonomiskt skänker skolan sitt stöd.

Mot av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagen medelsanvisning har utskottet
intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 132 och II: 168 till Ersättning
till domänverkets fond för utgifter vid statens skogsskolor
in. in.: Omkostnader m. m. för budgetåret 1960/61 anvisa
ett förslagsanslag av 678 400 kronor.»

B) av herr Nils Hansson.

7. vid punkten 10i:o) (Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen) av
herrar Nils Hansson, Hermansson, Hedström, Uno Olofsson, Antbg, Lindström,
Arweson, Johansson i öckerö och Hedin, vilka ansett att motionerna
I: 216 och II: 281 bort bifallas och att därför utskottets utlåtande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»Under ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår anvisats 60 000
kronor till bidrag enligt reglementet 1950:269 för statsunderstödd utbildningsverksamhet
på fiskerinäringens område. Denna medelsanvisning är enligt
vad fiskeristyrelsen anfört i sin anslagsframställning alltför låg i förhållande
till de anmälda behoven.

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

Den allt dyrbarare utrustningen ställer ökade krav på utbildning av fiskerinäringens
utövare. Större yrkesskicklighet är här liksom inom övriga näringsgrenar
ett av sätten att hävda sig i den ökade internationella konkurrensen.
Den vilja till förkovran som tagit sig uttryck i ökat antal ansökningar
om statsbidrag från ifrågavarande anslagspost bör därför enligt utskottets
uppfattning icke bromsas genom alltför sparsam medelsanvisning. Utskottet
tillstyrker därför det i motionerna I: 216 och II: 281 framförda yrkandet, att
delposten till bidrag till den statsunderstödda utbildningsverksamheten på
fiskerinäringens område höjes från 60 000 kronor till 80 000 kronor.

Då Kungl. Maj :ts anmälan och förslag under förevarande punkt i övrigt
icke föranlett utskottet att göra någon erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
samt med bifall till motionerna I: 216 och II: 281, till
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1960/61 anvisa ett reservationsanslag av 219 000 kronor.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1960

121

Bilaga

Uppskjutna frågor

Punkt	Anslagets rubrik	Punkt	Anslagets rubrik
i 9:e	i 9:e
huvud-		huvud-
titeln		titeln
5—6	Lantbruksstyrelsen:	96—97	Skogsstyrelsen:
	Avlöningar		Avlöningar
	Omkostnader		Omkostnader
7—10	Lantbruksnämnderna: Avlöningar	98—99	Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar Omkostnader
	Omkostnader
	Utrustning	100	Statens skogsförbättringsanslag
	Utbildningskurser för viss personal	101	Vägbyggnader å skogar i enskild
11—12	Bidrag till hushållningssällskapen:		ägo
Avlöningar	102	Åtgärder för ökad skogsproduktion
	Omkostnader		i Norrland m. m.
14	Bidrag till jordbrukets rationalisering	121	Bidrag till vissa skogsbrukskurser
15	Bidrag till trädgårdsnäringens ratio-nalisering	123—124	Lantmäteristyrelsen:
16	Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti		Avlöningar Omkostnader
	125—127	Lantmäteristaten:
20	Bidrag till produktionsbefrämjande	Avlöningar
	åtgärder i Norrland m. m.		Omkostnader
29	Prisreglerande åtgärder på jordbrukets		Utrustning
	område	128	Utbildningskurser för viss lant-
31	Särskilt stöd åt det mindre jordbruket		mäteripersonal m. fl.
58	Understöd åt lanthushållningssemi-	129	Bidrag till kostnader i samband
	nariet å Rimforsa		med lantmäteri- och vägförrätt-
62	Bidrag till vissa lantbruksundervis-		ningar m. m.
	ningsanstalter:	130—134	Rikets allmänna kartverk:
	Driftkostnader		Avlöningar Omkostnader
74	Bidrag till Sveriges utsädesförening		Kartarbeten m. m.
75	Bidrag till den praktisktvetenskapliga verksamheten å Weibullsholm		Utrustning m. m. Utbildningskurser för viss personal
76	Bidrag till institutet för växtföräd-	152	Ersättning till strandägare för
	ling av frukt och bär		mistad fiskerätt m. m.

600535 Stockholm 1960. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag